Hur mår fisken i svenska kustområden?
|
|
- Christer Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur mår fisken i svenska kustområden? Fiskens hälsotillstånd ger en tidig signal om miljöpåverkan Åke Larsson - Institutionen för Biologi och Miljövetenskap
2 Disposition Hur och varför gör man hälsoundersökningar på fisk? Historiskt exempel på grava hälsoeffekter hos fisk i en starkt förorenad recipient och på en positiv återhämtning: Effekter av skogsindustriutsläpp - förr och idag (Norrsundets bruk) Tre exempel på hälsoeffekter på fisk i komplext förorenade vattenområden: Effekter på fisk i vattnen kring Stockholm Effekter på fisk i Göta Älvs mynningsområde/göteborgs hamn Effekter av lakvatten på fisk i sjön Molnbyggen Hälsotillståndet hos kustfisk i rena kustreferensområden alltmer påverkat av kemiska ämnen?
3 Hälsoundersökningar på fisk Mätprogrammet består av väl beprövade biokemiska, fysiologiska och histologiska mätvariabler, s k biomarkörer. Fiskhälsoundersökningar är sedan 1988 en del av den nationella integrerade kustfiskövervakningen och används även i recipientkontrollprogram. Metodiken har tillämpats under mer än 30 år för att kartlägga effekter av enskilda kemikalier (metaller och organiska miljögifter) och komplexa blandningar (ex industriavloppsvatten, lakvatten, dagvatten) både i laboratorieförsök och vid fältundersökningar i förorenade områden. Fördelar med hälsoundersökningar på fisk: kan användas både vid fältstudier på vildlevande fiskpopulationer och i konfirmerande exponeringsförsök på laboratoriet ett brett program av biomarkörer ger möjlighet att dels fånga upp effekter av olika kemikalier i miljön och dels effekter på flera olika organfunktioner god kunskap om hur olika biomarkörer och de livsfunktioner som de återspeglar kan påverkas av exponering för olika miljögifter (ex. typiska Cd-symptom; vanliga effekter av klorerade organiska ämnen) hög känslighet; påvisar effekter på ett tidigt stadium och vid låg exponering ( early warning ); kan kartlägga påverkan även långt från utsläppspunkten
4 Valda mätvariabler/biomarkörer återspeglar centrala livsfunktioner Funktion Energi, tillväxt, kondition Reproduktion, endokrin störning Leverfunktion, avgiftning, oxidativ stress Förekomst av genotoxicitet Indikator på metallbelastning Kolhydratmetabolism/stress Syretransport, blodbildning Immunförsvar, vävnadsskador Saltbalans, cellskador Mätvariabel / biomarkör Total kroppsvikt, somatisk vikt, längd, ålder, somatiskt konditionsindex Gonadsomatiskt index (GSI), vitellogenin i blodplasma, könskvot hos tånglakeyngel Leversomatiskt index (LSI), leverhistologi, EROD-aktivitet, glutationreduktas, glutation S-transferas, katalas. DNA-addukter i lever Metallothionein i lever Blodglukos, blodlaktat Hematokrit, omogna röda blodceller, hemoglobin Vita blodceller: lymfocyter, granulocyter, trombocyter, makrofagcentra i mjälten Klorid, natrium, kalium och kalcium i blodplasma
5 Effekter av skogsindustriutsläpp - förr och idag 1980-talet: massafabriker med klorblekeri Effekter på abborre från subcellulär nivå till populations- och samhällsnivå (Norrsundet m fl. klorblekerier): kraftig EROD-induktion och förstorad lever nedsatt immunförsvar röda blodcellsbild påverkad störd jonbalans och kolhydratmetabolism sänkt könshormonhalt i blodet hämmad tillväxt av könskörtlarna grava fenskador ryggradsskador och andra skelettdeformationer tillväxtstörningar och ökad mortalitet minskad yngelproduktion låg täthet av abborre och andra fiskarter onormalt fisksamhälle Många toxiska effekter kunde konfirmeras i uppföljande laboratorieförsök Regional/storskalig påverkan. Effekter (ex. ERODinduktion) påvisades upp till 2-4 mil från utsläppet Effekterna sannolikt kopplade till olika potenta ämnen i det komplexa utsläppet (ex. dioxiner, andra klorerade ämnen, hartssyror och steroler) Källa: Larsson et al, 1998
6 : Friskare fiskar och normalt fisksamhälle efter processändringar och minskade utsläpp Återstående effekter 1995: svag EROD-induktion lägre WBC antal något försenad könsmognad svag störning av yngelproduktionen något snabbare kroppstillväxt Källa: Larsson et al, 1998
7 Situationen idag: Vilka effekter påvisas hos fisk i Norrsundet-området och i andra skogsindustrirecipienter? Norrsundets Bruk avvecklade produktionen i okt 2008 och därmed upphörde utsläppen av biologiskt behandlat avloppsvatten till recipienten. Två år efter stängning (2010/2011) genomfördes en uppföljande undersökning av fiskens hälsotillstånd och fortplantning. Återhämtning är ännu inte fullständig. Fortfarande observeras i närområdet (1-2 km): lägre andel könsmogna honor; mindre könskörtlar hos de könsmogna honorna förstorad lever svagt stimulerad kroppstillväxt sedimentdata indikerar att rester av tidigare utsläpp fortfarande påverkar fisken. I andra massaindustrirecipienter har följande svaga effekter observerats: svag EROD-respons i närområdet (enstaka industrier; enstaka år) mindre könskörtlar i närområdet (enstaka industrier; enstaka år). Återhämtningen god; regionala eller storskaliga effekter av dagens skogsindustriutsläpp är inte sannolika.
8 Fiskar i vattnen kring Stockholm är påverkade av miljögifter En kartläggning utförd av ITM visade att abborrar i vattnen kring Stockholm var påtagligt stressade av föroreningsbelastningen. Effekterna tyder på en kraftig exponering för miljöstörande ämnen: minskad kroppstillväxt hämmad aktivitet av acetylcholinesteras störd fettomsättning ökad EROD-aktivitet hög halt av DNA-addukter förminskade romsäckar hög frekvens icke könsmogna honor Effekterna var kraftigast i centrala Stockholm med avtagande effekter in i Mälaren och österut mot Stockholms skärgård. Vattenmiljön kring en storstad är utsatt för en komplex exponering av en mångfald av miljöstörande ämnen som används eller bildas vid olika aktiviteter i samhället Det är därför svårt att fastställa vilka enskilda ämnen som orsakar effekterna Exemplet Stockholm visar att det är angeläget att ha en god effektövervakning i hårt belastade miljöer kring storstäder, vid flodmynningar och andra komplext förorenade platser. Det är i sådana miljöer man kan få ett bra underlag vid uppföljningen av miljömålet Giftfri miljö
9 Kroniskt påverkade fiskar i Göta älvs mynningsområde/ Göteborgs hamn Tånglakar i Göta älvs mynningsområde är exponerade för ett stort antal miljöstörande ämnen och visar tydliga toxiska effekter: förhöjd EROD-aktivitet ökad halt DNA-addukter (genotoxicitet) ökad metallotthioneinhalt (metaller) förhöjd förekomst av nekros (celldöd) i levern Effekterna tolkas som en påverkan av flera potenta ämnen som PAHer och/eller plana dioxinliknande substanser Kemiska analyser av gallvätska hos tånglakar visar bl.a. förhöjda halter av vissa PAHer och hydroxylerade PAH-metaboliter, samt ämnen med östrogen verkan (nonylfenol, bisfenol A) och triclosan ökat antal makrofagcentra i levern oxidativ stress (reaktiva ämnen) Sedimenten är kontaminerade med höga halter av PAH, PCB, dioxiner, TBT och många metaller Foto: Pressbild
10 Effekterna av lakvatten på abborre i sjön Molnbyggen åren Toxiska effekter och patologiska förändringar: hög frekvens sår och fenskador förminskad lever förhöjda enzymaktiviteter i levern ökad halt av DNA-addukter outvecklade romsäckar hos abborrhonor (75 %) störd produktion av androgener hos honfiskar Effekterna indikerar att fisken exponerats för toxiska och hormonstörande ämnen som läckt ut via lakvattnet från en avfallsdeponi Analyser visade att lakvattnet och lakvattensediment innehöll mer än 400 olika miljöskadliga ämnen i låga koncentrationer. Inget enskilt ämne kunde pekas ut som orsak till effekterna. Sannolikt var effektbilden orsakad av en samverkan mellan flera kemiska ämnen Liknande toxiska effekter kunde påvisas hos bäckröding i en tillrinnande å och hos abborre i ytterligare en sjö som var kontaminerad av lakvatten från en avfallsdeponi Provfisken visade att skadorna på abborrarna ännu inte hade orsakat effekter på populationsnivå Slutsats: bristfällig hantering av lakvatten från avfallsdeponier kan orsaka effekter av toxiska och hormonstörande ämnen på fiskar i närbelägna sjöar/vattendrag
11 Integrerad kustfiskövervakning på nationell nivå Löpande miljöövervakningsprogram med stöd från Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten Hälsoeffekter hos fisk Fiskekologiska studier (+ fortplantningsframgång) Miljökemi/miljögiftsbelastning (metaller, organiska miljögifter) Årliga undersökningar i samma kustreferensområde, vid samma tidpunkt, och på samma fiskarter Indikatorarter: abborre: vanlig i Europeiska sötvatten och längs hela ostkusten; relativt stationär; mycket data från recipientstudier tånglake: vanlig i våra kustområden; relativt stationär; föder levande ungar möjliggör fältstudier på tidiga yngelstadier Utförande laboratorier: Inst för Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs universitet (fiskhälsa) SLU:s Kustlaboratorium, Öregrund (fiskbestånd/fiskpopulationer) Naturhistoriska Riksmuseet (miljögifter)
12 Undersökningsområden Fyra kustlokaler med små eller inga lokala föroreningskällor: Kvädöfjärden (Östersjön), sedan 1988 Fjällbacka (Skagerrak), sedan 1989 Holmöarna (Bottenviken), sedan 1993 Torhamn (Södra Östersjön), sedan 2001 Holmöarna Abborre provtas i september Tånglake provtas i november och april Fiske och provtagning genomförs med standardiserade metoder Fjällbacka Kvädöfjärden Torhamn
13 Bedömning av hälsotillstånd för abborre och tånglake i nationella kustreferensområden i Västerhavet, Östersjön och Bottniska Viken Referensområdena har valts för att de anses obetydligt påverkade av lokala föroreningskällor. Flera hälsovariabler hos abborren och tånglaken visar därför inte några signifikanta förändringar eller tidstrender i de fyra kustreferensområdena under mätperioden. Det är däremot oroväckande att allt fler hälsovariabler/biomarkörer på senare år uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att fisken i ökande grad är påverkad av exponering för något eller några miljögift(er) och/eller av andra miljöfaktorer. Effekterna är mest påtagliga hos abborre i Kvädöfjärden, men liknande påverkan på flera biomarkörer observeras hos både abborre och tånglake i samtliga kustreferensområden.
14 EROD-aktiviteten i levern tyder på ökande giftexponering och inducerad avgiftningsfunktion EROD hos abborre i Kvädöfjärden har ökat successivt och är idag 5ggr högre än när undersökningarna startade. Ökningen, som tilltagit under senare år, tyder på en exponering för potenta kemiska ämnen. Liknande successiv EROD-ökning ses hos abborre vid Holmön och Torhamn. EROD-aktiviteten uppvisar en signifikant trend även hos tånglake i Kvädöfjärden, men mellanårsvariationen är större än hos abborre. Liknande effekt ses hos tånglake i Fjällbacka.
15 Även aktiviteten av enzymerna GR och GST i levern indikerar en ökande giftexponering Aktiviteten av glutationreduktas (GR) har ökat, medan aktiviteten av glutationtransferas (GST) har minskat hos abborre vid Holmön. GR-aktiviteten har på senare år planat ut på en hög nivå. En ökad GR-aktivitet tyder på förhöjd oxidativ stress hos fisken. Det är okänt vilka miljöförändringar som kan orsaka en minskad GST-aktivitet. Liknande förändringar för GR och GST observeras hos både abborre och tånglake i övriga kustreferensområden.
16 Relativa gonadstorleken (GSI) har minskat hos abborrhonor sedan början på 1990-talet GSI minskade med % hos abborrhonor i Kvädöfjärden under perioden Enstaka år var GSI % lägre än i början av 1990-talet. Från 2004 har minskningen avstannat och det ses en svag tendens till ökning. Uppföljande studier visar att det är antalet ägg i könskörtlarna som minskar. Minskad gonadstorlek är en varningssignal om att fisken kan vara exponerad för ämnen som hämmar eller försenar könsmognaden. GSI har minskat signifikant med 20 % under tidsperioden hos abborrhonor vid Holmön. Minskningen har dock avstannat under de senaste åren.
17 Förändrad WBC-bild hos tånglake och abborre indikerar att immunförsvaret är påverkat Antalet vita blodceller, främst lymfocyter och trombocyter, har ökat signifikant hos tånglake i Fjällbacka (se figurerna) och i Kvädöfjärden. Även abborre i kustreferensområdena visar en liknande förändring i WBC-bilden. Denna effekt tyder på att fiskens immunförsvar är inducerat.
18 Ytterligare signifikanta tidstrender signalerar att kustfisk i våra nationella referensområden är påverkad Ökning av klorid i blodet, främst hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden, indikerar att fisken har problem med saltregleringen. Ökad kalciumnivå i blodet hos kustfisk på samtliga lokaler förstärker bilden av en försämrad jonreglering. Successivt ökande halt av blodglukos hos abborre i Kvädöfjärden och Torhamn under senare år tyder på att ämnesomsättningen och dess reglering är påverkad. Foto: Oceana.org Minskning av antalet omogna röda blodceller hos abborre i Kvädöfjärden och Torhamn indikerar en lägre nyproduktion av röda blodceller. Foto: Arne Kuilman
19 Summering: förändrat hälsotillstånd hos kustfisk Holmön Abborre Abborre Kvädöfjärden Tånglake Torhamn Abborre Fjällbacka Tånglake Gonadutveckling GSI Leverfunktion EROD GR GST Kolhydratmetabolism Glukos Immunförsvar/ WBC-bild Lymfocyter Trombocyter Röd blodcellsbild i-rbc Saltbalans Klorid Kalcium eller stark signifikant tidstrend + + eller - - signifikant tidstrend + eller - tydlig tendens/tidigare förändring 0 ingen tidstrend eller tendens
20 Varför påverkas fiskens hälsa i rena kustområden? Sammanfattande bedömning Kustfisken i rena områden visar allt tydligare tecken på exponering för kemiska ämnen och en påverkan på flera fysiologiska funktioner (t ex. förminskade gonader, inducerat immunförsvar, ökad oxidativ stress, minskad bildning av röda blodceller, samt påverkad saltreglering och ämnesomsättning). Denna mångfacetterade symptombild observeras på två kustfiskarter och på fyra olika referenslokaler (med viss variation i effektmönster och styrka). De tydliga effekterna på individnivå har hittills inte kunnat kopplas direkt till observerade effekter på populationsnivå.
21 Forts. Varför påverkas fiskens hälsa i rena kustområden? - Sammanfattande bedömning Inga tydliga kopplingar har kunnat göras mellan påvisade effekter och miljögifter som idag mäts i kustfisk. Det finns dock andra övervakade miljögifter som ökar i miljön, men som inte har mätts i prov från kustfisk i de aktuella referensområdena. Dessutom finns tusentals kända och okända potentiella miljögifter som inte övervakas. Positiva samband har visats mellan: EROD i levern och halten PAH-metaboliter i gallan hos abborre i Kvädöfjärden. EROD i levern och gallans toxicitet (dvs innehåll av toxiska ämnen). EROD i levern och flödesdata från Vindån som rinner ut i området. Utöver PAH-metaboliter så ökar halten av andra miljögifter i gallan hos abborre. Vissa PAHer som bildas vid förbränning (ex. benso(a)antracen och fluoren) ökar i mussla i Kvädöfjärden. En ständig tillförsel av PAHer och/eller andra kemiska ämnen till kustvattnen genom ökad landavrinning kan därför vara en möjlig förklaring till effekterna.
22 Forts. Varför påverkas fiskens hälsa i rena kustområden? - Sammanfattande bedömning Den komplexa symptombilden med påverkan på flera fysiologiska funktioner överensstämmer inte med påvisade effekter av kända enskilda miljögifter. Däremot finns likheter med effektbilden hos fiskar i komplext förorenade områden. Det är därför sannolikt att det är samverkanseffekter av en blandning av olika kemiska ämnen som är orsaken till försämrad hälsa hos kustfisk. Det kan inte uteslutas att även andra orsaker än miljögifter (t ex. storskaliga miljöförändringar, klimatfaktorer och algtoxiner) kan bidra till den försämrade hälsostatusen hos kustfiskar. Det är angeläget att orsakerna till de observerade effekterna på kustfiskens hälsa kartläggs innan effekter slår igenom på populations- och samhällsnivå. Uppföljande studier, finansierade av Havs- och vattenmyndigheten, har påbörjats under en mycket komplex och svår uppgift.
Fiskens hälsotillstånd ger en tidig signal om miljöpåverkan
Fiskens hälsotillstånd ger en tidig signal om miljöpåverkan Hur mår fisken i nationella kustreferensområden? Åke Larsson, Niklas Hanson, Lars Förlin och Jari Parkkonen - Institutionen för Biologi och Miljövetenskap
Läs merHur mår fisken i svenska kustområden?
Hur mår fisken i svenska kustområden? Hälsoundersökningar på fisk ger tidig signal om miljöpåverkan Foto: J. Parkkonen Åke Larsson, Niklas Hanson, Lars Förlin och Jari Parkkonen - Institutionen för Biologi
Läs merProvtagning på lax 2018, resultat och strategi
Provtagning på lax 2018, resultat och strategi Noomi Asker, Fabian Weichert, Jari Parkkonen, Lars Förlin, Joachim Sturve Inst. för biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet Nationellt smoltkompensationsseminarium
Läs merKustfisken alltmer påverkad av miljögifter
Kustfisken alltmer påverkad av miljögifter Åke Larsson, Lars Förlin, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs Universitet / Anders Bignert, Elisabeth Nyberg & Sara Danielsson, Naturhistoriska riksmuseet
Läs merFokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?
Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Lars Förlin, Åke Larsson, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs universitet Elisabeth Nyberg, Suzanne Faxneld & Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet
Läs merBiomarkörstudier på abborre i en föroreningsgradient
Biomarkörstudier på abborre i en föroreningsgradient Niklas Hanson och Åke Larsson Projektredovisning och projektrapport, 2009-08-31 (Överenskommelse 223 0903; Dnr 235-3504-09Mm) Inst för Växt- och Miljövetenskaper,
Läs merIntegrerad kustfiskövervakning i egentliga Östersjön, 2009 Torhamn maj 2009
Integrerad kustfiskövervakning i egentliga Östersjön, 2009 Torhamn maj 2009-1 - Inledning I svensk kustfiskövervakning ingår ett antal referensområden som anses obetydligt påverkade av lokal mänsklig aktivitet.
Läs merHur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Läs merFORTSATTA UNDERSÖKNINGAR AV LAXSJUKLIGHET UNDER 2018
FORTSATTA UNDERSÖKNINGAR AV LAXSJUKLIGHET UNDER 2018 Charlotte Axén1, Joachim Sturve2, Fabian Weichert2, Kjell Leonardsson3 1Statens veterinärmedicinska anstalt, charlotte.axen@sva.se 2Göteborgs 3SLU Luleå
Läs merFaktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:3
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:3 Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)1988-2016 Lars Förlin, Åke Larsson, Jari Parkkonen, Ylva Ericson, Caroline Ek, Suzanne Faxneld, Sara Danielsson, Elisabeth
Läs merFaktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:4
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:4 Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-2014 Ylva Ericson, Åke Larsson, Suzanne Faxneld, Jan Andersson, Anders Bignert, Sara Danielsson, Niklas Hanson,
Läs merFaktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:3
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 215:3 Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)1988-214 Ylva Ericson, Åke Larsson, Suzanne Faxneld, Jan Andersson, Anders Bignert, Sara Danielsson, Niklas Hanson,
Läs merFaktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:3
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 216:3 Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)1989-215 Ylva Ericson, Åke Larsson, Suzanne Faxneld, Anders Bignert, Sara Danielsson, Niklas Hanson, Martin Karlsson,
Läs merFaktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:4
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:4 Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-2016 Lars Förlin, Åke Larsson, Jari Parkkonen, Ylva Ericson, Caroline Ek, Suzanne Faxneld, Sara Danielsson,
Läs merFaktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:2
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:2 Holmöarna (Bottniska viken)1989-2016 Lars Förlin, Åke Larsson, Jari Parkkonen, Ylva Ericson, Caroline Ek, Suzanne Faxneld, Sara Danielsson, Elisabeth
Läs merIntegrerad kustfiskövervakning i Östersjön, 2007
Integrerad kustfiskövervakning i Östersjön, 27 Kvädöfjärden mars 27 Göteborgs universitet Inledning I svensk kustfiskövervakning ingår ett antal referensområden som anses obetydligt påverkade av lokal
Läs merFaktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:2
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:2 Holmön (Bottniska viken)1989-2014 Ylva Ericson, Åke Larsson, Suzanne Faxneld, Jan Andersson, Anders Bignert, Sara Danielsson, Niklas Hanson, Martin
Läs merMiljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen
Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina
Läs merEffektstudier olika program med gemensamt mål
Effektstudier olika program med gemensamt mål Åke Larsson, Lars Förlin & Niklas Hanson, Göteborgs universitet / Martin Reutgard, Brita Sundelin & Ann-Kristin Eriksson Wiklund, Stockholms universitet /
Läs merFaktablad från integrerad kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2014
Faktablad från integrerad kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 24 Kvädöfjärden 988-23 maj 24 - - Sammanfattning Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 98-talet ett nationellt referensområde
Läs merFaktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:4
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:4 Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-2015 Ylva Ericson, Åke Larsson, Suzanne Faxneld, Anders Bignert, Sara Danielsson, Niklas Hanson, Martin Karlsson,
Läs merFokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet
Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet Integrerad kustfiskövervakning sker vid fyra kuststationer Bilder lånade
Läs merFiskfysiologiska undersökningar i Viskan, uppströms och nedströms Borås, hösten 2002
Rapport om Fiskfysiologiska undersökningar i Viskan, uppströms och nedströms Borås, hösten 2002 Lars Förlin, Joachim Sturve, Jari Parkkonen och Anders Rydeborg Zoologiska institutionen, Zoofysiologi Göteborgs
Läs merFiskeribiologiska undersökningar avseende hälsotillstånd och fortplantningsförmåga hos abborre i recipienten för Billerud Karlsborg AB, Kalix, 2004
Fiskeribiologiska undersökningar avseende hälsotillstånd och fortplantningsförmåga hos abborre i recipienten för Billerud Karlsborg AB, Kalix, 2004 Sofia Nilsson Fiskeriverket, POSTADRESS TELEFON TELEFAX
Läs merLund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014
Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian
Läs merFaktablad från integrerad kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013
Faktablad från integrerad kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 213 Kvädöfjärden 1988-212 maj 213-1 - Sammanfattning Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 198-talet ett nationellt referensområde
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 BILAGA 9 år 214 219 MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 Metodik Under september 214 har abborre samlats in för analys av metaller och morfometriska
Läs merKustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001
Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen
Läs merMiljögifter i fisk från Västeråsfjärden
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd
Läs merBeskrivning av delprogram Kustfisk bestånd
1(18) Beskrivning av delprogram Kustfisk bestånd 1. Övergripande beskrivning av delprogrammet, förutsättningar m.m. 1.1 Kort beskrivning av delprogrammet Delprogrammet omfattar kustfiskbestånd i Bottniska
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merIntegrerad kustfiskövervakning i egentliga Östersjön, 2009 Kvädöfjärden maj 2009
Integrerad kustfiskövervakning i egentliga Östersjön, 29 Kvädöfjärden maj 29-1 - Inledning I svensk kustfiskövervakning ingår ett antal referensområden som anses obetydligt påverkade av lokal mänsklig
Läs merSäl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin
Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,
Läs merHur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB
Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö
Läs merMARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!
MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan
Läs merMHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund
MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund Docent Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Metaller Naturligt förekommande i mark, vatten och grödor Återfinns i alla levande
Läs merMiljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM
Miljögifter i biota Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Havsmiljöseminariet 24-25 november 2015 20 lokaler 8 lokaler 3 lokaler
Läs merkustfisk biologiska effekter på subcellulär och cellulär nivå
1 Programområde: Kust och hav : Hälsotillstånd hos kustfisk biologiska effekter på subcellulär och cellulär nivå Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen
Läs merMiljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys
Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)
Läs merFÖRORENINGAR I VATTENDRAG
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt
Läs merGifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.
Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998
Läs merRapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012
Sakrapport Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012 Överenskommelse Nr 219 1241 Björn Helander Naturhistoriska riksmuseet Rapport nr 7:2013 Naturhistoriska Riksmuseet
Läs merUndersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar
Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller
Läs merIntegrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka
Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka Årsrapport för 2 Stig Thörnqvist FISKERIVERKET Kustlaboratoriet Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka Årsrapport för
Läs merTBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se
TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se Västerås - Insjöhamn Mälarhamnen AB - Flera småbåtshamnar 4000 båtplatser inom kommungränsen i Mälaren 3100 båtplatser kommunala 4 båttvättar
Läs merMiljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning
Miljögifter i fisk Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Övervakning av miljögifter Marina programmet Sötvattensprogrammet Terrestra programmet? På uppdrag
Läs merBröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar
Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar Sanna Lignell, Toxikologiska enheten Livsmedelsverket Bröstmjölksinsamlingar vid Livsmedelsverket 1996-1999 Större studie i Uppsala ca 2 mammor rekryterades
Läs merSvartmunnad smörbult risk eller resurs
Svartmunnad smörbult risk eller resurs Ann-Britt Florin, Sveriges lantbruksuniversitet Den svartmunnade smörbulten kom från Kaspiska havet och Svarta havet med ballastvatten till Östersjön. 199 upptäcktes
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018 Lunds kommun Lund 2018-10-31 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se
Läs merSammanfattning av rapporten
Sammanfattning av rapporten Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian Bay. Titel Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Sammanfattning av rapporten. Evaluation of the contaminant
Läs merMiljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen
Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen 2000-2015 Fysikaliska aspekter 75% av tillrinningen till de två västligaste bassängerna. Partikelbundna
Läs merFÖRSLAG TILL METOD FÖR LOKAL/REGIONAL FISKHÄLSOÖVERVAKNING ETT KOMPLEMENT TILL DEN NATIONELLA ÖVERVAKNINGEN AV FISKHÄLSA
FÖRSLAG TILL METOD FÖR LOKAL/REGIONAL FISKHÄLSOÖVERVAKNING ETT KOMPLEMENT TILL DEN NATIONELLA ÖVERVAKNINGEN AV FISKHÄLSA ISSN 0283-9636 Tryck: Länsstyrelsens tryckeri, april 2006 Upplaga: 50 Kontaktperson:
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2016-02-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merIntegrerad fiskövervakning
HAV I BALANS/LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Integrerad fiskövervakning Ett av målen för miljöövervakningen är att så tidigt som möjligt upptäcka allvarliga miljöförändringar. Helst innan de fått någon omfattande
Läs merVarför är det viktigt med god kemikaliekontroll?
Varför är det viktigt med god kemikaliekontroll? Banverkets och Vägverkets utbildningsdagar april 2009, HM Miljökonsult 1 Innehåll Sveriges miljömål (16 st.) Giftfri miljö Miljöbalken Lagar och föreskrifter
Läs merRegeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter
Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter PFAS och bekämpningsmedel Karl Lilja Enheten för farliga ämnen och avfall Avdelningen för analys och forskning Naturvårdsverket PFAS - Problem och
Läs merSATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN
SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN Miljöövervakningsdagarna 2017 Karl Lilja Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-01 1 Budget Ökning av NVs del
Läs merProvfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad
Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merMiljökontroll av omgivningspåverkan
Miljökontroll av omgivningspåverkan Finansierad inom Hållbar Sanering NV rapport 583 Medverkande: John Sternbeck Magnus Land Charlotte Jonelind Magnus Rahmberg (IVL) Marie Arnér Varför miljökontroll??
Läs merMiljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden
MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning
Läs merUtveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,
Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen, Aarhus universitet, Ulf Bergström, Jens Olsson, Patrik
Läs merRegeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter
Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter PFAS och bekämpningsmedel Garnisonen 31 maj 2016 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-22 1 Uppdraget Naturvårdsverket
Läs merDirekt torkning och dioxiner/pcb
Direkt torkning och dioxiner/pcb Alexey Solyakov, Tekn Dr Avdelningen för Kemi, Miljö och Fodersäkerhet Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) Alexey.Solyakov@sva.se den 8-9 april 2015 Dioxiner/PCB
Läs merPFAS ett nytt hot mot landets uttrar?
PFAS ett nytt hot mot landets uttrar? Anna Roos 1, Raed Awad 2 och Jonathan P. Benskin 2 1 Naturhistoriska riksmuseet 2 ACES, Stockholms Universitet Miljöövervakningsdagarna i Tranås, 27 september 2017
Läs merKemikalier i fokus. Organiska tennföreningar i musslor och fisk från Västerås. Tomas Viktor. Del 1 Laboratoriestudier
Kemikalier i fokus Organiska tennföreningar i musslor och fisk från Västerås Tomas Viktor Del 1 Laboratoriestudier Akvarieförsök på laboratoriet med stormusslor exponerade för TBT (tributyltenn) Del 2
Läs merÖvervakning av miljögifter i marin och limnisk biota
Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota Sara Danielsson, Suzanne Faxneld (Enheten för Miljöforskning & -övervakning, NRM) Kemiska analyser: SU, UmU, IVL Sara.Danielsson@nrm.se Suzanne.Faxneld@nrm.se
Läs merRetrospektiv histopatologisk undersökning av gonader från abborre
Retrospektiv histopatologisk undersökning av gonader från abborre Projektredovisning och projektrapport 2008-03-07 (Överenskommelse 212 0754; Dnr 721-4937-07Mm) Åke Larsson Inst för Växt- och Miljövetenskaper,
Läs merTumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en
Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen
Läs merRegional variation av miljögifter hos människa
Regional variation av miljögifter hos människa Ingvar Bergdahl & Maria Wennberg Yrkes- och miljömedicin Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Vad vet vi om hur kemiska miljöföroreningar
Läs merKoncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011
2012-10-11 Dnr. 50-804/2011 Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från en jämförelse mellan 2007 och 2011 Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Anders Bignert, Sara Danielsson Rapport
Läs merBeskrivning av delprogram Integrerad kustfiskövervakning: Kustfisk Hälsa
1(19) Beskrivning av delprogram Integrerad kustfiskövervakning: Kustfisk Hälsa 1. Beskrivning av delprogrammet, förutsättningar m.m. 1.1 Kort beskrivning av delprogrammet Undersökningarna av fiskars hälsotillstånd
Läs merSälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Läs merbedömningsgrunder under utveckling
Biologiska effekter bedömningsgrunder under utveckling MARTIN REUTGARD & BRITA SUNDELIN, STOCKHOLMS UNIVERSITET / MARINA MAGNUSSON & ÅKE GRANMO, MARINE MONITORING AB / ÅKE LARSSON, LARS FÖRLIN, NIKLAS
Läs merFiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,
Läs merBiologisk och kemisk karakterisering av framtida muddermassor i Västerås hamn
Biologisk och kemisk karakterisering av framtida muddermassor i Västerås hamn Aros Congress Center Västerås 20 februari 2013 Tomas Viktor IVL Svenska miljöinstitutet som ett verktyg vid MKB rörande muddrings
Läs merHur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ
Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?
Läs merGiftfri miljö - strategi för Stockholms län
Södermalms stadsdelsförvaltning Ekonomiavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-11-19 Handläggare Mats Christenson Telefon: 08-508 12 201 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2014-12-11 Giftfri miljö - strategi
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om övervakning av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; Utkom från trycket
Läs merKompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp
NR U 5610 FEBRUARI 2016 RAPPORT Kompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, Niklas Johansson, Mikael Malmaeus Författare:
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merKvicksilver och cesium i matfisk
Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen
Läs merPM Markföroreningar inom Forsåker
PM Markföroreningar inom Forsåker Göteborg 6-- Bakgrund Mölndala Fastighets AB har gett i uppdrag att sammanfatta föroreningssituationen i mark inom Forsåker, bedöma vilka risker som föreligger och principerna
Läs merMILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK
MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK 1972 2011 -Polyklorerade dioxiner, furaner och bifenyler Johan Fång 1, Elisabeth Nyberg 2, Anders Bignert 2 & Åke Bergman 1 1 Institutionen för material- och miljökemi,
Läs merInformation från Länsstyrelsen. Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder
Information från Länsstyrelsen Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder Miljögifter Miljögifter - Tidplan för klassningar Nationell påverkansanalys (GIS) A-, B- och C-anläggningar
Läs merHÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4
KAL U N HÖGS K O L A N MAR Y T SSN: 1402-6198 Rapport 2008:4 V E R S HÖGSKOLAN KAL MAR Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken mars 2008 NATURVETENSKAPLGA NSTTUTONEN Analys av Hg och PCB i abborre
Läs merAqua reports 2019:13
Miljöövervakning av miljöfarliga ämnen i fisk Hälsoparameterar hos skrubbskädda - algtoxiner, tiamin och PFAS Elin Dahlgren, Dennis Lindqvist och Lillemor Asplund Miljöövervakning av miljöfarliga ämnen
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2012
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2013-03-07 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs mer- Mölndalsåns stora källsjö
Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton
Läs merTiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi
Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiamin -Ett vattenlösligt vitamin i B-vitamin gruppen (vitamin B1) -Essentiell komponent i flera coenzym involverade i energimetabolismen
Läs merSura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.
Läs merDioxiner i fisk från Norrlandskusten vad säger senare års undersökningar. Magnus Karlsson, Trollharen,
Dioxiner i fisk från Norrlandskusten vad säger senare års undersökningar Magnus Karlsson, Trollharen, 219-3-12 IVLs bakgrund: miljöforskning sedan 1967 avseende svensk basindustris miljöpåverkan. Sedan
Läs merGifter från båtverksamhet
Gifter från båtverksamhet Dagens kunskap, möjligheter till åtgärder? Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Britta.eklund@itm.su.se Problemet Vem/vilka är
Läs merAvfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige)
Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige) Thomas Rihm Rådgivare RVF Avfall Norge 2006-10-12 Pengar till forskning och utveckling RVF Utveckling 1 SEK/pers = ca 9 miljoner SEK/år Utvecklingssatsning
Läs merOffentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Föglö, 12.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge
Läs merUndersökning av abborre i havsfjärdar vid SSAB Tunnplåt AB, Luleå, år 2008
BILAGA 1 Undersökning av abborre i havsfjärdar vid SSAB Tunnplåt AB, Luleå, år 28 Kil och Uppsala den 3 mars 29 Olof Sangfors Jan Härdig INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Omfattning
Läs merSkydd av hav, exempel Hanöbukten
Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket?
Läs merDioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön
LIVSMEDELSVERKET PRELIMINÄR RISKVÄRDERING 1 (5) Risk- och nyttovärderingsenheten Senior risk- och nyttovärderare 2014-10-07 Dnr 1735/2014 Emma Ankarberg, UV/RÅ Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön
Läs merAnalys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser
Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Ca 700 000 båtar totalt i Sverige Varav
Läs merVad gör Länsstyrelsen?
Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2009
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2010-03-12 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs mer