Evidensbegreppet som maktinstrument

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Evidensbegreppet som maktinstrument"

Transkript

1 Insikten 1/09 7 Evidensbegreppet som maktinstrument Utdrag ur en text av Tor-Johan Ekeland av Sven Sjoqvist Tor-Johan Ekeland ar professor i socialpsykologi vid universitetet i Volda i Norge. Han har aven arbetat som psykoterapeut under ett tjugotal ar. Ekeland har alltsedan en prisbelont artikel for cirka tio ar sedan ofortrutet agnat sig at att skriva, debattera och forelasa om evidensbaserad behandling (se litteratursammanstallning i slutet av denna artikel). Det kritiska forhallningssatt som han foretrader i evidensdebatten ar i Sverige tamligen sallsynt bland hogre akademiska foretradare - atminstone som det kommer till uttryck i debatten - och nar det var RPC Skanes tur att arrangera RPC:s regionkonferens valde vi att lata Tor-Johan Ekeland halla en forelasning i detta amne. Da jag i en artikel i Psykologtidningen for nagra ar sedan sammanfattat en del av Ekelands tankegangar blev jag ombedd att for Insikten skriva nagot om Ekelands framstallning om evidensbegreppet. I det syftet har jag valt att gora en relativt fri oversattning av delar av en text av Ekeland med titeln Autonomi og evidensbasert praksis (2004). De delar jag valt ut behandlar evidenskonceptet i en bredare Tor-Johan Ekeland. Foto: Eva Malmberg SVEN SJOQVIST ar psykolog, psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi, och arbetar pa en psykiatrisk oppenvardsmottagning i Malmo. Han har intresserat sig for de sociala, idehistoriska och vetenskapsteoretiska aspekterna av psykoterapi och skrivit artiklar for tidskrifter inom omradet. E-post:

2 8 Insikten 1/09 kontext. Fokuset ar pa sjukvard och behandling i allma'nhet - och i mindre utstrackning dess konsekvenser for psykoterapi, men i texten framtra'der anda nagra av de typiska argument som Ekeland ofta aterkommer till i sina texter. Texten ar da'rfor en, enligt mitt tycke, ganska bra sammanfattning och introduktion till Ekelands ta'nkande i dessa fragor. Jag har vidare inte tagit med litteraturha'nvisningarna, utan hanvisar ista'llet till referenserna i den sextio sidor langa ursprungstexten (lanken till denna aterfinns i slutet av min text). I det foljande utdraget beskriver Ekeland bakgrunden till framvaxten av evidensbaserad behandling inom det medicinska omradet, som sedan spred sig till andra vardomraden. Han beskriver hur omvandlingen inledningsvis betraktades som ett hjalpmedel for att sta'rka det medicinska faltet, men senare kom att bli ett dikterande och styrande instrument som i handerna pa sjukvardsbyrakrater fick en reglerande kontrollfunktion. Evidensbegreppet kom att anvandas som ett pseudovetenskapligt maktinstrument for att driva fram behandlingsmetoder som lattare kunde inpassas i en metodologisk ideologi, sta'rka ett farmakologiskt industrikomplex och i samma anda gora vald pa behandlingsformer som inte kan standardiseras pa det satt som evidensparadigmet foreskriver - eftersom de bygger pa kontextuella och relationella samspel i ett omsesidigt kommunikativt meningssokande. I sin forla'ngning medfor det i sjalva verket att grundvalarna for den psykoterapeutiska dialogen destrueras och omvandlas till en monolog. Med andra ord att evidenskonceptet - trots sin forforande retorik - i sjalva verket ger oss en samre och mer ineffektiv psykoterapi. Ekeland tar alltsa upp teman som ar av vasentlig betydelse for tidskriften Insiktens la'sare. Nu till utdragen fran Ekelands text: Evidenslogiken Begreppet evidensbaserad medicin (EBM) harstammar fran forskningsmiljon vid McMaster-universitetet i Canada. I borjan pa 1980-talet ville man prova nya utbildningsupplagg for lakarutbildningen. Tanken var att la'ra blivande lakare att la'sa mindre i larobocker och istallet studera aktuell forskningslitteratur samt applicera denna kunskap i det kliniska arbetet. I den internationella debatten fangades detta upp och i medicinska tidskrifter borjade det diskuteras i vilken grad medicinska interventioner hade vetenskaplig grund eller evidens. Denna debatt kom pa kort tid att fa ett stort genomslag och betraktades ursprungligen som nagot som skulle kunna sta'rka medicinens stallning. Begreppet evidensbaserad medicin kom dock att overtas av en byrakratisk kontrollapparat och borjade i sjalva verket utova en styrning och administrativ kontroll over hela omradet. Begreppet spred sig snabbt till en mangd olika omraden och konceptet har na'rmast proklamerats som ett nytt paradigm, en vetenskaplig revolution. Fran ett visst perspektiv finns det en del fordelar med evidensparadigmet. Detta kommer dock inte att diskuteras har. Istallet kommer kritik framforas som visar att paradigmet samtidigt kommit att representera en overtro pa vetenskapen och dartill en styrningshybris, som framfor allt beror pa att man inte i tillra'cklig omfattning varit medveten om den evidensbaserade kunskapens karaktar och dess granser i forhallande till tillampningen. Nivaer inom evidensparadigmet Man kan sarskilja flera nivaer inom evidensparadigmet. Den forsta nivan ar forskningslitteraturen, vilken bestar av publicerade forskningsrapporter. Nasta niva ar selektionsnivan, det vill saga de mer eller mindre explicita kriterier som anvands for att selektera och komprimera denna forskning sa att den blir praktiskt tillganglig. Darefter kan vi tala om en styrningsniva som pa olika satt sakrar att den rekommenderade kunskapen tas i bruk. Nar det galler den forsta nivan ar den ett problem i sig, framfor allt eftersom mangden forskningsartiklar ar exponentiellt vaxande och de praktiserande lakarna darfor omojligt kan halla koll pa den aktuella forskningen. EBM erbjuder dock en losm'ng pa detta genom lattillgangliga databaser. Nar det galler selektionsnivan ar det mest kanda selektionssystemet for evidensbaserad medicin idag The Cochrane Collaboration. En fordel med det ar att selektionskriterierna ar detaljerade, oppna och explicita. Forenklat ar huvudkriteriet

3 Insikten 1/09 9 en slags "guldstandard", med andra ord toppen i en hierarki for metodkrav och design, for att forskningen darmed ska deklareras som evidensbaserad. Det kan se lite olika ut i detaljerna, men RCT-design (randomized controlled trial) och meta-analyser ar alltid overst i denna evidenshierarki, och "evidensbaserad" har med tiden blivit synonym med dylik forskning. Nar en forskningsrapport efter en forsta sortering enligt guldstandarden fatt en godkand status, omarbetas den till strukturerade abstracts dar enbart den kliniskt relevanta informationen kommer till anvandning. Genom olika databaser gors dessa tillgangliga for klinikerna sa att de senare pa grundval av en given diagnos elektroniskt kan soka sig fram till evidensbaserade rad. Att nagon pa detta satt ordnar ett system som ger praktikern okad tillgang till denna kunskap ar allmant sett en positiv sak. Och sarskilt nar man tar i beaktande det overflod som forskningslitteraturen idag representerar, ar argumenten for ett sadant system goda. Men ett urval ar pa samma gang ett filter - och det som filtreras bort ar ofta det som kannetecknar vetenskaplig kunskapsformedling: nyanserna, varderingen av felkallor, de kritiska omdomena och reflektioner i forhallande till ny kunskap. Det paminner en del om hur gamla tiders prasterskap overvakade hur skriften skulle tolkas for allmanheten. Darfor ar det helt nodvandigt att stalla kritiska fragor om vilka dessa aktorer ar, vilka som betalar och vilka intressen de representerar. Styrning Det som ursprungligen sag ut som ett system som skulle starka de kliniska besluten inom den kliniska autonomin, visade sig snart bli ett verktyg for beslutsfattare att reglera tillampningen. Systemet blev snabbt ocksa en staende punkt pa bade nationella och internationella sjukvardspolitiska agendor dar kostnadseffektiv forbattring av folks halsa sattes i fokus. Man behover inte vara samhallsvetare for att se att styrsystem som dessa ocksa ar kopplade till maktintressen. Nar farmakaindustrin halsar EBMkonceptet valkommet ar det foljaktligen inte uppseendevackande. De metodkrav som ar kopplade till RCT ar namligen samma krav som lakemedelsfbretagen redan ar palagda. Nu kan de se fram mot att andra som erbjuder behandling ocksa blir palagda motsvarande krav. Inte minst gor detta sig gallande i psykiatrin, dar "konkurrenten" till psykofarmaka ar samtalsbehandling eller psykoterapi. Eftersom forskning kostar pengar - vilket industrin i relativ utstrackning har mer av - kommer det, exempelvis for diagnosen depression, att goras langt fler RCTstudier pa behandling med lakemedel an pa behandling med psykoterapi. Pa det viset har man kunnat skapa ett "evidensbaserat rad" om att medicin ar forstahandsalternativ vid milda och medelsvara depressioner. Vetenskapligt saknas det visserligen grund for en dylik generalisering, men medicin ar ju billigare an samtal. Maktspel i APA Ar 1993 etablerade den amerikanska psykiaterforeningen (APA) en kommitte som skulle lagga fram riktlinjer for vad som var "best treatment" for olika diagnostiska grupper. Man uppnadde snart en pragel av vetenskaplig legitimering, trots att manga av raden enbart var baserade pa konsensusdata fran den egna professionen. Detta utloste dock en motoffensiv hos psykologernas motsvarande organisation, deras egen APA (American Psychological Association). Psykiatriprofessionens rekommendationer blev kritiserade for att inte vara representativa i forhallande till forskningslitteraturen, och dessutom ha en tendentios medicinsk och farmakologisk slagsida. Psykologforeningen skarpte darfor sina egna krav for rekommenderad behandling. Man kravde att en behandlingsmetod maste ha empiriskt dokumenterad effekt i minst tva oberoende studier (med oberoende forskningsteam) och ha visat sig vara overlagsen alternativa behandlingar eller placebokontroll. Sedan starten har ungefar sjuttio olika behandlingar listats och fatt status som "empiriskt validerade". Listan har dominerats (ca 80%) av kognitiva och beteendeterapeutiska psykoterapiformer (KBT) och anvants av "anhangare" for att deklarera dessa metoders overlagsna effektivitet och vetenskapliga status. Det vetenskapliga underlaget for en dylik konklusion ar likva'l magert. Grunden till detta har med andra forhallanden att

4 10 I Insikten 1/09 gora. Namligen att det ar relativt enkelt for KBT, medan det for andra typer av behandlingar ar synnerligen problematiskt och ibland dessutom principiellt omojligt, att empiriskt efterprova en behandling i enlighet med RCT-design. Den maste namligen specificeras pa ett sadant satt att den kan upprepas. Nagot som alltsa passar ett KBTupplagg battre. Kritik Det bar trots den oversvallande entusiasmen forekommit kritiska roster, avseende saval de vetenskapliga som de filosofiska och sociologiska forutsattningarna for evidenskonceptet. Har summeras och kommenteras nagra av invandningarna. Den forsta punkten ar sjalva EBM-retoriken, vilken implicerar att icke-ebm ar dalig praxis - och kan anvandas for att moralisera over kritiker. Men detta grundas pa ett felslut: man kan namligen inte ipso facto (genom sjalva sakforhallandet) ta for givet att ett dylikt system ger battre praxis. Det ar namligen en empirisk fraga och det finns annu sa lange ganska liten evidens for den. Det ar inte heller sa att franvaron av dokumenterad evidens hos en behandling nodvandigtvis innebar att denna inte ar verksam, den kan likval vara effektiv. Det ar med andra ord inte den evidensbaserade dokumentationen som gor en behandling effektiv. Spranget fran data till evidens och vidare till tillampning doljer att denna vag bestar av en kedja av transformationer och tolkningar dar den subjektiva aspekten inte kan annulleras. EBM skapar illusionen av att de sociala processer som skapar EBM och de sociala konsekvenserna av EBM inte existerar. EBM kommer salunda att bidra med en pseudoobjektivitet som fornekar att vetenskaplig kunskap ocksa influeras av sociokulturella faktorer, och att det inte ar slumpmassigt vilken slags evidens som ligger till grund. Det finns evidens for att poesi ar lika effektiv som medicin vid medelsvara depressioner. Men detta faktum framhalls inte, vilket visar att det finns en sociokulturell selektion vid valet av de metoder som fors fram som evidensbaserade. Eftersom mycket av evidensbaseringen inom medicinen kommer fran producenterna sjalva (farmakaindustrin), kommer man att fa slagsidor inte bara for vilka typer av behandling man evidensforskar pa, utan ocksa for vad man publicerar. Metodkraven i sig sjalva favoriserar vissa typer av behandling, eller tvingar forskaren att studera fenomen pa ett satt som passar den forskningsmetodik som galler inom evidensparadigmet (synsattet) varvid man gor vald pa vissa behandlingsmetoders egenart. Publikationsbias, det vill saga att positiva och statistiskt signifikanta resultat lattare tenderar att bli publicerade an negativa och icke signifikanta, kan skapa en overdrivet positiv bild av vissa behandlingsmetoder. Man bar pavisat att rapporter som skrivits av kommersiella aktorer oftare visar positiv effekt an sadana som harror fran oberoende forskning. Risken finns darfor att man istallet for evidensbaserad medicin far "evidensbiased" medicin. Att man lagger vikt vid sa kallade objektiva fynd kommer forst och framst att framja den teknologiska medicinen och det som ligger inom det biomedicinska fokuset, medan viktiga aspekter inom medicinen som kommunikation, empati, etik och omsorg hamnar i bakgrunden. De langsiktiga konsekvenserna kan bli en mer konservativ och defensiv medicin. Exempelvis att upplagget i EBM handlar om standardiserade patienter som man sal- Ian finner i den praktiska verkligheten. Om man inom allmanmedicinen enbart skulle bygga pa EBM skulle mycket av det man gor idag falla bort. Det auktoritativa nimbus som omger EBM kan namligen leda till missbruk, riktlinjer som inte ar praktiskt anvandbara och en doktrinar och dogmatisk tillampning. Om man via EBM utvecklar forskningsdesign som strippats fran kontextuella faktorer kan man komma att utveckla sjukvardstjanster som anpassats till de som bar bast utsikter till god halsa, och saledes utveckla en kanalisering av resurser som ar samhallsekonomiskt ineffektiva. EBM kan aven anvandas pa ett manipulativt vis av sjukvardsadministratorer, i avsikt att paverka vilka slags tjanster befolkningen ska erhalla. Eftersom EBM anger va'gen till "ba'sta praxis", kan finansiarer och politiker lattare rattfardiga underlatenhet att betala for interventioner som inte ar EBM - oavsett vad praktiker och patienter sager om nyttan. Flexibiliteten och den individuella anpassningen blir da mindre. EBM leder alltsa till okad standardisering,

5 Insikten 1/09 11 trots att en del sa kallad wrap-around forskning pa halsoprogram visar att effektiviteten ar battre om det rader en variation i utbud och distribution. Sammanfattningsvis kan man som hypotes havda att EBM kommer att forbattra medicinen dar den redan ar ganska bra (specifik och teknologibaserad medicin), men forsamra den dar den redan ar ganska dalig: funktionella och livsstilsrelaterade sjukdomar, samt psykiatri och missbruksvard. Guld eller bara standard? I kolvattnet av EBM-retoriken har en RCT-metafysik utvecklats, och det ska har kort klargoras vad denna gar ut pa. Den har namligen implikationer nar man ska vardera den kliniska validiteten for behandlingar som ar "certifierade" efter guldstandard. RCT utgar fran en experimentell design dar en grupp (experimentgrupp, A-grupp) far behandling medan en annan motsvarande grupp inte far nagon eller en annan behandling (kontrollgrupp). Ska detta, bortsett fran behandlingen, vara meningsfullt maste dessa tva grupper principiellt vara lika varandra. Det forsoker man sakra genom randomisering. Dessutom bor man sakra att alia personerna i experimentgruppen verkligen far samma behandling (kontroll over A som oberoende variabel), att de far den for samma lidande (rena diagnoser), och att de som inte far nagon behandling ocksa har samma lidande. Det bor ocksa vara sa att det inte ska finnas nagon skillnad mellan de tva grupperna fran det behandlingen getts till att effekten uppmatts (beroende variabler). Oberoende av vilka mal och kriterier man satter for atgarderna, kan man enligt regler for signifikans undersoka om verkningsgraden av insatserna ar tillrackligt stor i experimentgruppen jamfort med kontrollgruppen. Nar man sager att en behandling har dokumenterad effekt, menar man egentligen att effekten matt som gruppgenomsnitt ar statistiskt signifikant hogre i behandlingsgruppen jamfort med kontrollgruppen. Nar en skolmedicinare i debatt med en alternativ behandlare ha'vdar att det finns vetenskaplig dokumentation for att dennes behandling inte fungerar, ar det i sa fall bara med hanvisning till gruppskillnader som ban har belagg for detta. Men detta ar inte samma sak som att det inte finns enskilda tillfallen da den alternativa behandlingen verkar. I princip finns det inte en battre design an RCT nar man ska testa om en effekt kan generaliseras, och det ar rimligt att den som pastar sig ha en universell metod med specifik effekt blir utsatt for krav pa dokumentation i overensstammelse med dylika metodkrav. Men alia metoder har felkallor och bygger dessutom pa forestallningar om den ontologiska naturen hos de fenomen man studerar. Problemet med den kliniska forskningen ar att ju mer man vinnlagger sig om att kontrollera felkallorna (den interna validiteten), desto mer problem kan man fa med den externa validiteten, eller tillampningen av resultaten. Till exempel kommer kravet pa rena diagnoser (lag komorbiditet) att bli problematiskt eftersom i den kliniska verkligheten har patienterna sammansatta problem, och i psykiatrin dessutom problem som inte haller sig stabila inom en given diagnoskategori. Dessutom ar en "statistisk genomsnittsindivid" inte en reell individ, utan en statistisk konstruktion som man inte moter i den praktiska verkligheten. Medan man i de statistiska berakningarna kan betrakta individuell variation som "fel variation" sa lange den inte hotar skillnaden i gruppgenomsnittet, ar denna variation sjalvfallet reell i den kliniska vardagen dar man inte moter ett statistiskt objekt, utan ett levande subjekt. All medicin har ocksa individuella verkningsprofiler (och biverkningar), och bortser man fran detta i patientkontakten kan resultatet inte bara bli daligt, utan katastrofalt. Det ar ocksa en viktig poang att en skillnad som ar statistiskt signifikant, inte behover vara kliniskt signifikant. Signifikans sager bara nagot om sannolikheten for att en slutledning man gjort och om skillriaderna i de data som foreligger ar felaktiga eller ej. Huruvida denna skillnad har nagon betydelse i praktiken (klinisk signifikans) ar en annan fraga. Det ar ocksa en utbredd missuppfattning att signifikanstestning ar ett test pa prediktion, eller att man ha'vdar att man har pavisat en "deterministisk kausalitet" mellan atgard och verkan. I realiteten ga'ller "probabalistisk kausalitet", det vill saga en statistisk berakning av sannolikhet. Meta-analys En meta-analys motsvarar en statistisk analys med RCT-studier som ingaende enheter. Eftersom manga

6 12 lnsiktenl/09 RCT-studier ar sma och innehaller fa enheter (personer), gor man i en meta-analys RCT-studierna i sig till enheter, och kan saledes aggregera antalet personer. Ska detta vara meningsfullt maste enheterna (RCT) likna varandra nar det galler design, inklusive de effektmatt man anva'nder. Det statistiska greppet ar att dessa blir omra'knade i en gemensam storlek "effect size" (ES). Detta ar ett matt pa skillnaden i aritmetiskt genomsnitt mellan kontrollgrupper och behandlingsgrupp, delat med standardavvikelsen for kontrollgruppen. ES ar darfo'r ett matt pa den varians som man med utgangspunkt i normalfordelningen kan likna vid variationen i forba'ttringsniva mellan dessa tva grupper. Det man da inte ska bortse ifran ar att resultatet av en meta-analys inte kan bli battre an de prima'rstudier som man anvander i metastudien. Alia studier har felkallor, och om dessa dolda felkallor pekar i samma riktning, kommer ocksa felka'llornas inverkan att aggregeras. Om man forst med hjalp av meta-analyser kan visa att en atgard ar effektiv, bor det inte ses som en triumf for ett tillampningsomrades vetenskapliga bas, utan snarare som ett monument over ett misslyckat vetenskapsomrade. Om ens vetenskapsomrade behover metastudier for att visa effekt, indikerar det ju att man borde ha gjort battre studier fran bor Jan. Drommen om en kontextfri medicin Fran en vetenskaplig utgangspunkt kan man saga att evidensbaserad forskning inte representerar nagot principiellt nytt, mer an att metodkraven skarps for det som alltid varit malet inom medicinen: den bioteknologiska kunskapen. Modern va'stlig medicin har i huvudsak varit forankrad i det biomedicinska paradigmet (som enkelt uttryckt betyder att sjukdom och behandling ska forankras i kunskap om kroppen som biologiskt system), och i vetenskapliga kriterier for kunskapsetablering. Det betyder huvudsakligen att om en behandling ska kunna ha en vetenskaplig legitimitet, maste det med utgangspunkt i vetenskapens metodkrav kunna pavisas att den verkar, och att verkan ar kausalt relaterad till metoden oberoende av den la'kare som nytt jar den, den situation som den nytt j as i, och andra forhallanden som ar irrelevanta for aktuella sjukdomskategorin. Idealet a'r alltsa en universell eller kontextfri medicin. Detta forhallningssatt har historiskt sett lett till stora framsteg inom medicinomradet. Problemet ar att i den kliniska verkligheten finns ingen kontextfri medicin, och den "medicin" som harstammar fran subjektivering (patientens upplevelsemassiga forhallanden, tilltro till lakaren och hopp) ar empiriskt sett en inte ovasentlig resurs, ofta "dold" i det negativt laddade begreppet "placebo". Detta avser de olika sa'tt pa vilka mening och behandlingsrelation (subjektivering) via psyket aktiverar patientens lakningsresurser - inte som ett alternativ, utan som ett sjalvklart tillagg till all specifik behandling. Medan detta ar nagot man maste kontrollera for nar man bedriver forskning, hor det till den kliniska logiken att subjektiveringen istallet bor utnyttjas for patientens basta. Eftersom denna resurs ar kontextuell och da'rmed har fallit utanfor evidensparadigmet, har den dock blivit marginaliserad och undervarderad. Historiskt sett har namnen for den vetenskapliga kontexten trangt in och blivit normgivande aven for den kliniska tillampningen. Pa sa satt har lakekonsten avvecklats samtidigt som lakaren som behandlingsteknokrat har idealiserats. Evidensbaserad psykoterapi Begreppen "evidensbaserad" och "guldstandard" har som tidigare namnts spritt sig till andra tilllampningsomraden, vilka inte riktar sig mot kroppssubjektet utan istallet har det som sitt "foremal", och som nyttjar sociala och psykologiska metoder. Gemensamt for dessa metoder ar att de ar baserade pa sprak och kommunikation, och ar tankta att verka genom att fa klienten att tanka, kanna, uppleva och handla annorlunda. Fragan ar om det vid sadan behandlingstillampning pa det hela taget ar intressant att tala om "kontextfria" metoder, eller metoder dar man kan generalisera kausala samband mellan atgard och verkan? Ytterst lite talar for det, och den forskning som galler psykoterapi a'r exempel pa det. Psykoterapi ar en samtalsbaserad behandlingsform som anva'nds for ett stort spektrum av psykiska lidanden, missbruksproblem och individuella sociala problem; ibland i kombination med

7 Insikten 1/09 13 medikamentell behandling. Omradet har expanderat och antalet professionella terapeuter har i USA okat med 275 procent sedan mitten av 1980-talet, medan antalet metoder har kommit upp i ungefar en okning pa ca 600 procent sedan Det har gjorts omfattande empiriska studier for att dokumentera effekterna av psykoterapi, och for att gora verkningsmekanismerna explicita. I denna vetenskapsgarning har man (oreflekterat) utgatt fran en "medikamentsmetafor", det vill saga att man ska kunna pavisa kontextfria metoder, och metoder som har specifik verkan for specifika problem. Man har med andra ord implicerat kausalitet. Vad visar da denna psykoterapiforskning? Den ar ganska omfattande och har ska endast nagra huvudfynd som har relevans for fragestallningen framhallas. Den forsta meta-analysen inom detta omrade kom 1977 (Smith & Glass) och blev en vandpunkt som ledde till att ge verksamheten vetenskaplig legitimitet. Den visade ganska overtygande att psykoterapi ar verksam och kostnadseffektiv i behandlingssammanhang. Det som aven framkom fran denna studie var att de olika metoderna sammantaget gav ungefar samma resultat, oavsett problem. Detta har visat sig vara en av de stora och problematiska fragorna for den professionella legitimeringen, och det ar inte lite moda som, utan framgang, under flera decennier agnats at att forsoka tillbakavisa pastaendet om ekvivalenta effekter. Det skall ocksa namnas att manga enskilda studier har havdat motsatt slutsats, men de har som regel inte statt sig efter provning med mer rigoros metodik. Idag ar konklusionen om olika psykoterapiformers likvardiga effekter starkt genom en omfattande empiri. Ett annat problematiskt fynd nar det galler den vetenskapliga legitimeringen ar att nar man ska forklara utfallsvarians, ser det ut som att de specifika terapeutiska metoderna inte har sarskilt stort forklaringsvarde. De forklarar bara procent av variansen, och det ar oklart om denna "verkan" avser specifika forhallanden internt inom metoder eller terapeutens skicklighet. I alia avseenden ar terapeutens och klientens tro pa metoden langt viktigare an sjalva metoden. Nu kan denna empiri la'tt leda till den slutsatsen att den terapeutiska metoden ar ovasentlig. Det ar fel. Poangen ar att metodernas effektivitet ar nara forknippad med kontextuella forhallanden och att detta "forsvinner" som felvarians i en RCT-design. Forskningsmetoden gor alltsa vald pa de fenomen som studeras. Konklusionen av ars empiriska forskning ar att psykoterapi ar det vi kan kalla "kontextuell medicin". Darmed saknas det underlag for att generalisera pa metodniva, och standardisering ar inte forenlig med psykoterapins natur. Det finns med andra ord inte evidens for evidensbaserad tillampning pa detta omrade. Det ar sannolikt sa att detta galler for all behandling som ar baserad pa sprak och kommunikation. Trots detta har man inom tillampningsomradet ignorerat detta faktum och istallet hakat pa evidenskarusellen, och forsokt standardisera metoderna genom utveckling av behandlingsmanualer och statistiska berakningsmetoder. Manualerna har man hamtat fran forskningssammanhang dar man har nytta av att standardisera den oberoende variabeln (behandling A). For att sakra den externa validiteten har man darefter implementerat manualerna i klinisk tillampning. I realiteten har man pa det viset skapat en ny tillampning - inte en praxis som bygger pa klinisk autonomi, utan som istallet ar ett resultat av en forskningsbaserad metodutveckling. Denna blir i sin tur en legitimerad tillampning, men det finns inget som tyder pa att den blir en battre praxis. Meningsskapande som medicin Nar det galler evidensretoriken inom detta tillampningsomrade ar det pafallande att ganska manga av evidensevangelisterna argumenterar for att allt ska vara grundat i empiri, men sjalva bortser fran eller inte drar slutsatserna av den empiri som har ovan framhallits. Det beror troligen pa att man har den historiskt viktiga ambitionen att identifiera sig sa starkt med sitt legitimeringsprojekt, att man hellre forsoker ordna till terrangen nar den inte stammer med kartan. I botten pa dessa problemstallningar ligger ocksa ett vetenskapsteoretiskt problem som det ofta bortses fran. I vetenskap med ett instrumentellt foremal kan man saga att malet ar att pavisa om A, sa B (eventuellt B med sannolikheten p). Den teknologiska implikationen blir da: om du

8 14 Insikten 1/09 onskar B, gor A. Man lagger med andra ord grunden for ett sammanhang som kan upprepas (determinism). Men implicit lagger man ocksa grunden for att handling A betraktas som oberoende av den handlande, och den som handlingen ar riktad mot saknar forhallande till den handlande. Nar vi manipulerar naturen (objektontologi) fungerar ofta detta. Naturen later sig inte paverkas av vad vi tanker om den, och den upptrader med en viss stabilitet over tid och rum. Men detta grundschema blir helt forfelat nar metoden (A) ar samtalet. Ett samtal kan inte vara oberoende av den som talar, och den som talar ar inte precis ett stabilt objekt, utan ett tolkande subjekt. Att sprak och samtal paverkar ar sjalvklart, men denna paverkan far man del av via mening och inte genom kausala reaktioner, som om vi var gasmolekyler i en behallare. I psykoterapi ar det meningsskapande i olika former som ar sjalva "medicinen", och vad som ar meningsfullt kommer alltid att vara beroende av personernas subjektivitet, situationsorientering och historia - och inte minst fbrhallandet mellan dem som samtalar (med andra ord subjektontologi). Att standardisera en dylik "medicin" ar samtidigt att avveckla dialogen, samtalsbehandlingen blir da monologisk manipulation. Slutkommentar: Ekelands evidenskritik Jag skulle vilja beteckna Tor-Johan Ekeland som en i vidare mening pedagogisk humanist, en psykologiprofessor som har ett idehistoriskt hermeneutiskt forhallningssatt och tycks hora hemma i den filosofiska och postkoloniala traditionen - och dessutom garna trader i dialog med saval allmanhet som intressenter utanfor universitets ibland sna'va ramar. Att doma av de senare arens publicerade arbeten framgar att han har valt att ge uttryck for en mer idehistorisk vetenskapsteoretisk approach istallet for att koncentrera sig pa att bedriva empirisk forskning. Detta metareflekterande innebar problemdiskussion, kritik och reflektion over metoder och vetenskapliga teorier. En typ av reflekterande som ar sarskilt angelagen nar nya metoder och vetenskapsteoretiska forskningsideologier pa kort tid trader in och forandrar saval forskningsklimat som praktisk tillampning. Ekelands text har ett par ar pa nacken. En del detaljer kan darfor avvika fran dagens lage, aven om jag tror att Ekeland i denna text ganska val lyckas pricka in essensen i det evidensbaserade evangeliet. Det jag sarskilt skulle vilja framhalla i texten ar foljande: Psykoterapi handlar i grunden om ett sprakligt och kanslomassigt meningsskapande som ar knutet till det sammanhang det sker i, relationen mellan kontrahenterna i psykoterapin och den betydelse de ger dem. Resultaten av denna kommunikativa dialog ar avhangig de inbordes personligheter och i synnerhet det relationella samspel som uppstar och den mening de ger den. Att reducera detta komplexa omsesidiga meningsskapande till ett terapinamn och havda att utovare av denna terapisort kan buntas ihop och jamforas med andra terapinamn; och dessutom havda att en metod skulle kunna vara effektivare an andra metoder, innebar en slags ohallbar pseudovetenskaplig reduktion. Det har dessutom som konsekvens att man missar hela poangen med psykoterapin. Man skulle kunna betrakta den ideologiska betoningen av evidensbaserad behandling som ett satt att anvanda radande dominerande diskurser i avsikt att reglera psykoterapimarknaden: For att kunna ta marknadsandelar pa den ekonomiska marknad som psykoterapi anda utgor, anvands evidensdiskursen i avsikt att fragmentera den relativa hegemonistallning som en psykodynamisk psykoterapiinriktning atnjutit. Da'rmed kan mer naturvetenskapligt forankrade synsatt och psykoterapiformer grundade pa nomotetiska ideal (universella kategorier) framtrada; psykoterapiformer som battre passar in i evidensdiskursen (och finns de inte sa uppfinner man dem) och som aven gagnar andra forskningspolitiska, ekonomiska och industriella intressen. Ekelands poang ar att det ar mycket tveksamt om kraven pa evidensbaserad behandling ger en battre behandling. Detta eftersom psykoterapins natur ar kontextuellt, relationellt och dialogmassigt tolkande och darfor inte passar in i evidenskonceptet. Slutresultatet blir i sjalva verket att evidenskonceptet leder till en psykoterapiforstorelse; en skada som det kan ta lang tid att ersatta. Om den ens ar mojlig att aterstalla. Och detta drabbar som vanligt den enskilda individen.

9 Insikten 1/09 15 Genom sin utlaggning visar Ekeland att dessa forandringsprocesser inte ar lokala (vilket man ibland forleds att tro), utan det handlar om varldsomspannande processer. Detta har betydelse for vara mojligheter att paverka dem. Som jag ser det kan vi inte gora mycket annat ar det Ekeland gor, namligen beskriva, analysera och forsoka forsta processerna genom att satta in skeendena i ett storre begripligare idehistoriskt och vetenskapsfilosofiskt sammanhang. Och detta ar ju samtidigt ungefar detvi gor i en psykoterapi, det vill saga vi forsoker forsta och skapa mening. Slutligen skulle jag vilja framhalla att for min egen del har studiet av Tor-Johan Ekelands valformulerade och klarsynta arbeten varit till stor hjalp genom att klargora hur ovan beskrivna omvandlingsprocesser har paverkat mig som psykoterapeut. Jag hoppas darfor att framlaggandet av denna text av Ekeland kan vara till hjalp aven for andra och forhoppningsvis aven vacka intresse for fortsatta studier i de vetenskapsteoretiska och filosofiska fragor som Ekeland behandlar: Fragor som satter in psykoterapin i ett vidare socialt, ekonomiskt, maktmassigt, politiskt och idehistoriskt sammanhang. D Nagra aktuella arbeten av Ekeland som diskuterar evidensbaserad behandling Ekeland, T-J. (1999). Meining som medisin. Ein analyse av placebofenomenet og implikasjonar for tempi og terapeutiske teoriar. Doktorsavhandling. Psykologisk faultet, Institutt for samfunnspsykologi, Universitet i Bergen. Ekeland, T-J. (1999). Evidensbasert behandling: kvalitetssikring eller instrumentalistisk mistak. Tidsskrift for Norsk psykologforening, 36, Ekeland, T-J. (2001). Den terapeutiske samtalen. Om vitskapsteoretiske dilemma i behandlingsforsking. Impuls. Tidsskrift for psykologi, 55, 3-8. Ekeland, T-J. (2001). Den biomedisinske arkitekturen som maktdiskurs. Fokus pa familjen, 29, Ekeland, T-J. (2001). Evidensbaserte illusjonar? Tidsskrift for Norsk psykologforening, 38, Ekeland, T-J. (2003). Vitskap, evidens og makt. Tidsskrift for norsk psykologforening, 39, Ekeland, T-J. (2003). En diagnose av psykiatridiagnoser. Impuls. Tidsskrift for psychology, 57, Ekeland, T-J. (2004). Autonomi og evidertsbasert praksis. Arbeidsnotat 06/04. Senter for profesjonsstudier. Oslo: H0gskolen i Oslo. Ekeland, T-J. (2007). Psykoterapi - ein kulturkritikk. Matrix, 24, Ekeland, T-J. (2007). Evidens og nypositivisme. Forskningspolitikk, 2 Ekeland, T-J. (2007). Evidenstyranniet. Dagens Medisin, 10/11. Ekeland, T-J. (2007). Epistemological errors and the return of the Jedi. Problems in mainstream psychology and implications for practice. Impuls. Tidskrift for psykologi, 2, 417. Ekeland, T-J. (2008). Klinisk autonomi i evidensens tid (submitted). "Autonomi og evidensbasert praksis" ar en rapport som ar skriven mot bakgrund av ett forskningsprojekt vid Senter for profesjonsstudier vid H0gskolan i Oslo och aterfinns i sin helhet pa foljande natadress: Ytterligare referenser aterfinns i litteraturlank pa Tor-Johan Ekelands hemsida

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens. Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet

Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens. Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet Denna presentation Om den rörelse som evidensbaserad medicin (EBM)

Läs mer

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius Evidens = Bevis 1784: Anton Mesmers avslöjas som charlatan trots att han botat många med utgångspunkt i sin teori om animal magnetism (på gott och ont). Effekter kan finnas, men teorin om orsaken kan vara

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Dodo-fågelns dom: Alla vinner!

Dodo-fågelns dom: Alla vinner! Dodo-fågelns dom: Alla vinner! Metaanalys av psykoterapier (Luborsky m. fl. 1975; Wampold, 2001) Slutsats: alla psykoterapier är lika bra Skillnader beror på generella faktorer: Klientens förväntningar,

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Diskussionen om evidensbaserad socialtjänst en deja-vu upplevelse.

Diskussionen om evidensbaserad socialtjänst en deja-vu upplevelse. Diskussionen om evidensbaserad socialtjänst en deja-vu upplevelse. bengt-åke armelius Går det att utvärdera en sådan verksamhet som psykoterapi och hur skall man kunna göra det? I artikeln reflekterar

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet

Läs mer

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Kraftfältet kring evidensbaserad praktik Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Denna presentation Evidensrörelsens ursprung: varifrån idén om evidensbaserad praktik stammar Fokus

Läs mer

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad

Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad Bakgrund SOU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren konstaterade att det finns ett stort behov av att utveckla en kunskapsbas i socialtjänsten av ett samordnat och långsiktigt

Läs mer

Psykisk ohälsa i Sverige: Omfattning

Psykisk ohälsa i Sverige: Omfattning Psykisk ohälsa i Sverige: Omfattning 20-40% av befolkningen lider av psykisk ohälsa Psykisk ohälsa utgör en femtedel av den samlade sjukdomsbördan 1/3 av samtliga patienter i primärvården har en psykisk

Läs mer

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen

Läs mer

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering? Att inte elda för kråkorna! Utvärderingens grunder Utvärdering! Varför? Vad är det? Hur gör man? Mats Blid avdelningen för drogprevention 2009-11-20 Sid 1 2009-11-20 Sid 2 Varför ska man utvärdera? Vilka

Läs mer

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Metod. Narrativ analys och diskursanalys Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande

Läs mer

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer? Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

Skolforskningsinstitutet

Skolforskningsinstitutet Skolforskningsinstitutet Mats Miljand, utredningssekreterare CUL-konferensen, Stenungsund tisdagen den 4 november 2014 Skolforskningsinstitutets uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges

Läs mer

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Basutbildning i Psykoterapi med speciellt fokus på psykoterapeutiskt arbete med ungdomar och Unga Vuxna 2016-2017. Start 21 januari 2016 Den psykiska ohälsan hos ungdomar och unga vuxna ökar tillsammans

Läs mer

Evidensbaserad praktik i praktiken

Evidensbaserad praktik i praktiken Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson

Läs mer

Betygskriterierna på denna utbildning är godkänd eller icke godkänd.

Betygskriterierna på denna utbildning är godkänd eller icke godkänd. KURSINFORMATION Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB Basutbildning i psykoterapi 2016-2017 Allmän information Utbildningen börjar i augusti 2016 och pågår till december 2017, sammanlagt tre

Läs mer

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE? EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE? Min erfarenhet av RCT Svårinställd ungdomsdiabetes (Olof Rydén, Per Jonsson) Funktionell familjeterapi Familjebehandling vid anorexi (Ulf Wallin) ADHD

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund

Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2450 av Finn Bengtsson och Amir Adan (M) Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund Förslag till riksdagsbeslut 1.

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013 Forskning och evidens Psykosociala behandlingsmetoder 2 oktober 2013 Per Sandén Estimatum konsult Vad är evidensbaserade metoder? Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholmissbruk och beroende (Agneta

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel

Läs mer

Hur ska vår kompetens se ut - och hur når vi den?

Hur ska vår kompetens se ut - och hur når vi den? Hur ska vår kompetens se ut - och hur når vi den? Gunnar Bohman Med. Dr. Univ. lektor Leg psykolog/leg psykoterapeut Stockholms universitet gbn@psychology.su.se Vad menar vi med en kompetent psykoterapeut?

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Metod och allians i evidensbaserad praktik Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Evidensbaserad praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik Bränsle till rundabordsdiskussion om

Läs mer

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet 2PT07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2008-12-08

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

2009-05-25. Angående de preliminära Nationella riktlinjerna för behandling av ångest och depression

2009-05-25. Angående de preliminära Nationella riktlinjerna för behandling av ångest och depression 2009-05-25 Till Generaldirektör Lars www.rpc.nu REMISSYTTRANDE Angående de preliminära Nationella riktlinjerna för behandling av ångest och depression Riksföreningen PsykoterapiCentrum (RPC) är en intresseförening

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Kurskrav Obligatorisk närvaro, aktivt deltagande på lektioner och i kontinuerliga mindre grupper, inlämnande av skriftlig examinationsuppgift.

Kurskrav Obligatorisk närvaro, aktivt deltagande på lektioner och i kontinuerliga mindre grupper, inlämnande av skriftlig examinationsuppgift. KURSPLAN Psykoterapeutprogrammet, HT 2014 VT 2017 Start 15 september 2014 Antaget av SAPU:s styrelse 2013-10-23 Psykoterapeutisk metod - Introduktion: Theories and Methods of Psychotherapy. An introduction

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Styrelsen

Läs mer

Mars 2013. i 15 april. efternamn: För och. Arbetsplats. kommer att ha. Bilaga

Mars 2013. i 15 april. efternamn: För och. Arbetsplats. kommer att ha. Bilaga Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för psykoterapi Meritsammanställning Mars 2013 Sid 1 (8) Meritsammanställningen med bilagor skickas till: VHS Antagningsservicee 833 82 STRÖMSUND Jag har sökt

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Christine Andersson /Sokraten 2/99/

Christine Andersson /Sokraten 2/99/ 1 av 5 2009 09 17 20:59 Christine Andersson /Sokraten 2/99/ Två artiklar har i vår publicerats i tidningen Insikten (nr 1 och nr 2 1999) kring ämnet " Integration av psykoterapi ".Conny Thorsson har tidigare

Läs mer

Psykologi GR (C), Klinisk psykologi för psykologprogrammet, 12 hp

Psykologi GR (C), Klinisk psykologi för psykologprogrammet, 12 hp 1 (7) Kursplan för: Psykologi GR (C), Klinisk psykologi för psykologprogrammet, 12 hp Psychology BA (C), Clinical Psychology, 12 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression

Läs mer

KURSPLAN Psykoterapeutprogrammet, 2016 2019 Poäng: 90 hp Avancerad Nivå

KURSPLAN Psykoterapeutprogrammet, 2016 2019 Poäng: 90 hp Avancerad Nivå KURSPLAN Psykoterapeutprogrammet, 2016 2019 90 hp Start 25 26 augusti 2015. Beslutat av SAPU:s styrelse 2015-11-25 Psykoterapeutisk metod - Introduktion: Theories and Methods of Psychotherapy An introduction.

Läs mer

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Bo Blåvarg leg psykolog Verksamhetschef Ersta Vändpunkten Ordförande SEPT 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende

Läs mer

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet

Läs mer

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016 KURSPLAN Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016 ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Handleda studenter som studerar till psykoterapeuter samt

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY Redovisning Redovisning av projekten Skriftligt i form av en slutrapport ( till handledaren via Urkund senast 11/4 (veckan innan påsklovet) Alla

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM

HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM -vad skall egentligen höra till psykiatrin och vad är vardagsproblem? Kersti Jormfeldt 11 maj 2011 www.psykologkersti.se kersti.jormfeldt@telia.com Tre problemområden

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD Forskning Högskolereformen 1977 fastställde att utbildningen för sjuksköterskor skall vila på en vetenskaplig grund. Omvårdnadsforskning har ofta

Läs mer

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd God samverkan kräver Samverkan FMB Behandling / Stöd Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se

Läs mer

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4 Problemformulering Högerpopulistiska partier får mer och mer inflytande och makt i Europa. I Sverige är det sverigedemokraterna som enligt opinionsundersökningar har fått ett ökat stöd bland folket. En

Läs mer

sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008

sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008 sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008 Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad terapi (KBT) En av föreningens viktigaste uppgifter är att: - främja forskning, utbildning och behandling

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer