BRIST PÅ SPECIALISTLÄKARE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BRIST PÅ SPECIALISTLÄKARE"

Transkript

1 BRIST PÅ SPECIALISTLÄKARE - resultat av Sjukhusläkarnas enkät till specialitetsföreningarna april-juni 2015 Rapport, juni 2015 Sjukhusläkarna

2 Sjukhusläkarna Box 5610, Stockholm Telefon:

3 Sammanfattning När Sveriges läkarförbund publicerade en rapport om primärvårdens bemanning år 2013 var det resultatet av den första kartläggning som genomförts på området på 15 år. Avsaknaden av tillförlitlig statistik visar inte bara på bristande engagemang från myndighets- och arbetsgivarhåll utan pekar även på att det finns stora kunskapsluckor vad gäller kompetensförsörjningen för andra specialiteter än den allmänmedicinska. Detta är bakgrunden till att Sjukhusläkarna har genomfört en enkät bland specialitetsföreningarna. Syftet är att ge en översiktlig bild av vilka dagens och morgondagens bristspecialiteter är och vad som kan orsaka läkarbrist. Enkäten kan inte jämföras med det ambitiösa kartläggningsarbete som ligger bakom rapporten om primärvårdens bemanning men kan förhoppningsvis ge infallsvinklar till vilka områden som behöver undersökas mer. Enkätresultaten visar att situationen varierar mellan olika specialiteter. För kardiologer, hematologer och flera kirurgiska specialiteter är det både i dag och på längre sikt balans mellan tillgång och efterfrågan, enligt specialitetsföreningarna. Däremot finns i dag en uttalad brist på andra specialister både läkare i större specialiteter som barnläkare och geriatriker och mindre som specialister i smärtlindring och klinisk mikrobiologi. Bristen på psykiatriker har varit i mediernas fokus i många år, men från Svenska psykiatriska föreningen kommer nu positiva signaler om att yngre läkare visar ett ökat intresse för specialiteten. Det kanske inte är någon brist på psykiatriker om tio år, tror föreningen. En mycket grov uppskattning är att det i dag fattas mer än specialister och bristen väntas öka de kommande åren. Beräkningen försvåras av att specialitetsföreningarna räknat på olika sätt. Vissa ser exempelvis till behovet av att täcka pensionsavgångar för att behålla dagens nivå på bemanningen medan andra siktar på att bli tillräckligt många för att bättre kunna svara upp mot de medicinska behoven. Enkätsvaren visar att behovet av specialistläkare i framtiden påverkas av en rad komplexa faktorer som en växande och allt äldre befolkning, förändrat sjukdomsmönster och medicinsk utveckling. Den ökade förekomsten av hudcancer påverkar exempelvis behovet av hudläkare och utvecklingen av bilddiagnostik och laboratoriemedicin skapar en ökad efterfrågan på undersökningar och därmed även på radiologer, nuklearmedicinare och laboratoriespecialiteter. Förändringar av sjukvårdens organisation är en faktor som starkt påverkar efterfrågan, i synnerhet för specialiteter som geriatriker och akutläkare som har potential att spela en mycket mer central roll i sjukvården jämfört med hur det är i dag. Även tillgången på specialister i sjukvården påverkas av flera faktorer, den mest omedelbara är antalet utbildningsplatser för ST-läkare som enligt många specialitetsföreningar är för lågt i dag. Även konkurrens om specialisterna mellan privat och offentlig verksamhet och avhopp från specialiteten på grund av hård arbetsbelastning inverkar. Vissa av specialiteterna verkar vara inne i en ond spiral där allt färre specialister får dra ett allt tyngre lass, vilket avskräcker yngre läkare från att söka sig dit. I den situationen blir det också svårt för specialisterna att även att vara handledare för läkare under utbildning, och det leder till en handledarbrist som ytterligare förvärrar läget. Flera mindre specialiteter med en nyckelroll inom sjukvården, exempelvis laboratoriespecialiteter, är förhållandevis okända och kan därför ha svårt att hävda sig i konkurrensen om utbildningsplatser och sökande. Specialitetsföreningarnas förslag till åtgärder spänner över ett vitt område, från förbättringar av lön och arbetsmiljö till opinionsbildning om den egna specialitetens roll och uppgift. Flera 1

4 specialitetsföreningar önskar att landsting, regioner och myndigheter tar ett större samlat ansvar för försörjningen av specialister. Beslutsfattare inom sjukvården behöver förstå hur lång tid det tar från starten på en läkarutbildning till färdig specialist och arbeta långsiktigt och uthålligt med kompetensförsörjningen. Enkäten skickades ut som ett webbformulär den 28 april till samtliga specialitetsföreningar förutom allmänmedicin som vid detta datum antagits som specialitetsföreningar inom Sveriges läkarförbund. Efter påminnelser har svar inkommit från 38 av de 50 föreningar som nåtts av enkäten. Enkätresultaten redovisas i sin helhet i slutet av rapporten. 2

5 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehåll... 3 Tidigare undersökningar om tillgången på specialistläkare... 5 Specialitetsindelning och specialitetsföreningar... 6 Hur många specialister fattas?... 7 Hur kan brist på specialistläkare beräknas?... 7 Orsaker till bristsituationen... 9 Demografisk utveckling och nya sjukdomsmönster... 9 Medicinsk utveckling Generationsskillnader och arbetsvillkor Konkurrerande arbetsmarknader och avhopp från specialiteten Förändringar i sjukvårdens organisation Bristande planering Mindre kända specialiteter eller roll som rekryteringsbas Faktorer relaterade till ST-utbildningen Faktorer relaterade till specialitetsindelningen Hur kan bristerna åtgärdas? Planering och samordning Lön och arbetsmiljö Sjukvårdens organisation Faktorer relaterade till ST-utbildningen och specialitetsindelningen Om enkäten Samtliga enkätsvar Svensk förening för akutsjukvård SWESEM Svensk specialitetsförening för allergisjukdomar Svensk förening för anestesi och intensivvård Svensk arbets- och miljömedicinsk förening Svensk medicinsk audiologisk förening Svensk barnkirurgisk förening Svenska barnläkarföreningen Svensk förening för bild- och funktionsmedicin

6 Svenska kardiologföreningen Svenska sällskapet för dermatologi och venereologi Svensk förening för klinisk farmakologi Svensk förening för klinisk fysiologi Svensk geriatrisk förening Svensk förening för medicinsk genetik Svensk handkirurgisk förening Svensk förening för hematologi Svenska infektionsläkarföreningen Svensk internmedicinsk förening Svensk kirurgisk förening Svensk lungmedicinsk förening Föreningen för klinisk mikrobiologi Svensk neurokirurgisk förening Svenska neurologföreningen Svensk njurmedicinsk förening Svensk förening för nuklearmedicin Svensk förening för klinisk nutrition Svensk förening för obstetrik och gynekologi Svensk onkologisk förening Svensk ortopedisk förening Svensk förening för otorhinolaryngologi, huvud- och halskirurgi Svenska psykiatriska föreningen Svensk reumatologisk förening Svensk rättspsykiatrisk förening Svenska skolläkarföreningen Svenska smärtläkarföreningen Svensk socialmedicinsk förening Svensk thoraxkirurgisk förening Sveriges ögonläkarförening Svenska sällskapet för gynekologisk onkologi Specialitetsföreningar som inte svarat på enkäten

7 Tidigare undersökningar om tillgången på specialistläkare Det finns ingen statistik som ger en samlad bild av bristen på specialistläkare på nationell nivå. Läkarförbundets undersökning av primärvårdens läkarbemanning år var den första kartläggning som genomförts på området på 15 år. Kartläggningen visade att det saknas cirka heltidsarbetande läkare för att nå det mål riksdagen lagt fast för primärvården. Antalet vakanser angavs till 858 heltidsanställda specialister i allmänmedicin. Läkarförbundet har även gjort en arbetsmarknadsprognos för läkare för åren som bygger på en prognosmodell med variabler som inflöde från svenska utbildningar, nettotillskott av läkare från utlandet och utflöde i form av pensioneringar och dödsfall. Med en nettomigration av läkare på dagens nivå (cirka 500 per år) kommer antalet läkare enligt prognosen att öka med 24 % mellan 2012 och Enligt rapporten är de prognosmodeller som används i Sverige i dag trubbiga och kan inte användas för att prognostisera balansen mellan tillgång och efterfrågan inom enskilda specialiteter. Läkarförbundet ser därför ett stort behov av att utveckla och fördjupa prognosmodellerna, i syfte att vidga användningsområdet till specialitetsnivån, där även efterfrågesidan ingår, skriver rapportförfattarna. Förutom att uppgifter om läkarbristens omfattning saknas finns inte heller nationell statistik om antalet ST-läkare inom olika specialiteter, vilket försvårar bedömningen av hur återväxt i form av ST-läkare kan matchas mot pensionsavgångar. Några av enkätsvaren kommenterar detta, till exempel Svensk förening för obstetrik och gynekologi: Register saknas. Det vore fint om Socialstyrelsen hade bättre koll. Svensk förening för otorhinolaryngologi, huvud- och halskirurgi (öron, näs- och halsläkare) hör till det fåtal specialitetsföreningar som har ett eget prognosarbete. Prognoserna bygger på enkäter till verksamhetscheferna vid Sveriges öron-, näs- och halskliniker och beräknar både dagens och framtida bristsituationer. Fördelen med att just verksamhetscheferna lämnar uppgifter till enkäten är enligt specialitetsföreningen att de kan inkludera lokala faktorer som föräldraledighet, avhopp från utbildningen och långvarig sjukdom, vilket nationella planeringsinstrument inte kan göra. Data från enkäten relateras till ett bör-värde för antalet ST-tjänster nationellt och regionalt. Prognosen visar på att Stockholmsregionen utbildar betydligt färre öron-, näs- och halsläkare än behovet och att huvudstaden därmed är beroende av inflyttning från andra delar av landet för att täcka rekryteringsbehovet. Socialstyrelsen är den främsta källan till information om antalet yrkesverksamma läkare inom de olika 3 specialiteterna. Tillgång på specialistläkare 2011 utkom år 2014 och innehåller statistik över antalet yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården, åldersfördelning och geografisk spridning inom specialiteterna med mera. Som yrkesverksamma räknas här alla läkare som arbetade uppskattningsvis fyra timmar eller mer inom hälso- och sjukvården under november månad 2011, vilket innebär att många deltidsarbetande pensionerade läkare räknas in. 2 1 Läkarförbundets undersökning av primärvårdens läkarbemanning: Öppna jämförelser mellan landsting och driftsformer av primärvårdens försörjning av specialistläkare (2013). Stockholm: Sveriges läkarförbund 2 Vad vet vi om framtidens arbetsmarknad för läkare? Arbetsmarknadsprognos (2013). Stockholm: Sveriges läkarförbund 3 Tillgång på specialistläkare (2014). Stockholm: Socialstyrelsen 5

8 Nationella planeringsstödet utges av Socialstyrelsen varje år. I den senaste utgåvan 4 framgår bland annat att medelåldern för specialistläkare ökat under de senaste åren. År 1995 var medelåldern bland specialister 47 år och år 2012 var den 54 år. Pensionsavgångarna har motsvarat cirka 500 specialistläkare per år under de senaste fem åren men väntas öka till 1000 läkare under Därefter sjunker antalet pensionsavgångar igen. Av det nationella planeringsstödet framgår att specialiteter med hög medelålder, som allmänläkare och psykiatriker, är beroende av invandrade läkare för att kunna upprätthålla nuvarande bemanning de kommande åren. För geriatriker rekommenderar Socialstyrelsen att ytterligare ST-tjänster per år tillsätts utöver dagens cirka 30 per år. Specialiteter med lägre medelålder, som kirurgi och radiologi/bild- och funktionsmedicin, beräknas inte vara beroende av invandring för att upprätthålla bemanningen. Planeringsstödet omfattar inte prognoser för övriga specialiteter. Bristen på patologer beskrivs i en rapport av Marie Beckman Suurkula som ett reellt problem som orsakar fördröjningar i cancervården. I rapporten görs en jämförelse med de nordiska grannländerna som har dubbelt så många patologer per invånare jämfört med Sverige. Flera av Sveriges landsting och regioner har ett eget prognosarbete för kompetensförsörjning. Dock sträcker dessa sig i regel över ett relativt kort tidsperspektiv, ofta tre år, vilket innebär att det har ett begränsat värde för kompetensförsörjningen av specialistläkare med tanke på att utbildningstiden från tillsättande av en ST-tjänst till färdig specialist tar minst fem år. 5 Specialitetsindelning och specialitetsföreningar Socialstyrelsens specialitetsindelning har varit föremål för två stora översyner de senaste åren 2005 och Den senaste förändringen trädde i kraft den 1 maj 2015 och har ännu inte hunnit göra avtryck i fördelningen mellan specialiteter. Den översyn som gjordes i mitten av 2000-talet ledde fram till dagens struktur med bas-, gren- och tilläggsspecialiteter och trädde i kraft för läkare som inledde sin specialistutbildning efter den 30 juni Både gren- och tilläggsspecialister är så kallade dubbelspecialister med två specialistbevis, exempelvis i barn- och ungdomsmedicin (basspecialitet) och neonatologi (grenspecialitet) eller bildoch funktionsmedicin (basspecialitet) och nuklearmedicin (tilläggsspecialitet). Utbildning till grenspecialist sker ofta inom en samlad ST-utbildning där utbildningen i basrespektive grenspecialitet varvas, medan tilläggsspecialiteter adderas till en redan befintlig bas- eller grenspecialitet. Utbildningen till gren- och tilläggsspecialist är målstyrd, vilket innebär att utbildningstiden varierar beroende på vilken kompetens läkaren har med sig från basspecialiteten. Utbildningstiden för en basspecialitet brukar anges till minst 5 år, för en grenspecialitet till minst 6 år och för tilläggsspecialiteterna minst 7 år års specialitetsindelning innebar att flera specialiteter slogs samman eller togs bort och ett fåtal nya las till, exempelvis akutsjukvård som då var en ny tilläggsspecialitet. Exempelvis bildades Bild- 4 Nationella planeringsstödet 2015: Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård. (2015). Stockholm: Socialstyrelsen 5 Svensk patologi: en översyn och förslag till åtgärder : översynen har genomförts på regeringens uppdrag (S2011/5140/FS). (2012). [Sverige: s.n. 6

9 och funktionsmedicin genom sammanslagning av Medicinsk radiologi och Klinisk fysiologi, Yrkesoch miljömedicin slogs samman med Företagshälsovård till Arbets- och miljömedicin. Klinisk näringslära och Koagulations- och blödningsrubbningar är exempel på specialiteter som försvann. Läkare under specialistutbildning hade dock möjlighet att ansöka om specialistbevis i de gamla specialiteterna fram till den 31 december Det innebär att det ännu finns många yrkesverksamma specialister utbildade i det system som gällde före I 2015 års specialitetsindelning har antalet specialiteter ökat. Exempelvis är Radiologi och Klinisk fysiologi åter egna basspecialiteter. Läkarförbundet har 52 specialitetsföreningar som representerar läkarspecialiteterna. Föreningarna är olika till sin karaktär och medlemskapet i dem är frivilligt. Många av dem är öppna för medlemskap från läkare utanför den egna specialiteten och vissa även för andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. Det innebär att medlemsantalet i föreningarna inte överensstämmer med antalet läkare inom specialiteten. Hur många specialister fattas? Det finns ingen generell brist på specialistläkare. Enkätsvaren visar att några specialitetsföreningar uppger att det i dag råder balans mellan tillgång och efterfrågan och de ser inte heller någon brist på fem och tio års sikt. Detta förhållande gäller för hematologer, kardiologer, thorax- och neurokirurger. Svensk kirurgisk förening uppger att det i dag ännu råder viss brist på kirurger, men det kommer att råda balans om fem år. Motsatt förhållande gäller för barnkirurger, där specialitetsföreningen anger att situationen kommer att förändras från balans i dag till brist på fem års sikt. Bristen på psykiatriker har varit i mediernas fokus i många år, men från Svenska psykiatriska föreningen kommer positiva signaler om att en vändning skett för specialiteten. Det är i dag populärt att söka ST i psykiatri, skriver föreningen som tror att dagens brist kan vändas till en balans om tio år. Andra specialitetsföreningar vittnar om ett mer kritiskt läge med en bristsituation som ser ut att kunna förvärras. Det gäller både större specialiteter som barnläkare och gynekologer och mindre som audiologer och specialister i nuklearmedicin. Sammanlagt uppger de specialitetsföreningar som besvarat enkäten att drygt specialister fattas i dag. Om fem år beräknas bristen ha ökat till cirka läkare. Då ingår Svenska skolläkarföreningens uppgift om att det behövs ytterligare 800 läkare som kan agera som skolläkare på hel- eller deltid det är exempelvis vanligt att skolor hyr in läkare på timmar till elevhälsan. Siffrorna är av flera skäl mycket osäkra och ska betraktas som en mycket grov uppskattning på grund av flera faktorer som redovisas i nästa avsnitt. Hur kan brist på specialistläkare beräknas? Enkätresultaten avspeglar olika synsätt på hur läkarbrist kan beräknas. I medierna stöter vi ofta på begreppet läkarbrist när tjänster är vakanta under lång tid trots aktiva rekryteringsförsök. På sjukhus och andra delar av den specialiserade vården är kommande pensionsavgångar en viktig faktor att ta hänsyn till för kompetensförsörjningen. Utgångspunkten är då att den befintliga läkarbemanningen motsvarar verksamhetens behov. Flera av specialitetsföreningarna hänvisar också till stora pensionsavgångar som ett avgörande skäl till bristen. 7

10 För många specialiteter pågår nu en kritisk generationsväxling. Så här beskriver exempelvis Svensk förening för arbets- och miljömedicin situationen: För basspecialiteten Arbets- och miljömedicin är det just nu en skör balans mellan pensionsavgångar och färdiga ST på de Arbets- och miljömedicinska klinikerna. Mellanskiktet - erfarna specialister - är mycket tunt. Svenska infektionsläkarföreningen påpekar att för få utbildade 60-talister ger en brist trots hyfsad nivå på ST-tjänster. Den senast tillgängliga statistiken från Socialstyrelsen 6 över tillgången på specialistläkare visar att bemanningen skiljer sig mellan olika delar av landet. Ett exempel är cancersjukvården, där det i västra och norra sjukvårdsregionerna fanns 2,9 respektive 2,6 onkologer per invånare, vilket kan jämföras med 5,9 i Stockholm. Detta avspeglar inte enbart vakanser utan även variationer i sjukhusens grundbemanning. Några av specialitetsföreningarna kommenterar att tillgången till specialister är ojämnt fördelad över landet. Svensk förening för anestesi och intensivvård beskriver att det framförallt är universitetssjukhus och mindre sjukhus i glesbygd som har brist på läkare inom specialiteten. Svensk medicinsk audiologisk förening skriver att formellt kompetent audiolog saknas på många länsdelssjukhus: Det är inte ett problem om man inte ser och erkänner problemet. Patienterna blir lidande. Behandlingsmöjligheterna inom hörsel ökar och fler och fler äldre samt invandrare med hörselhandikapp gör att behovet av hörselspecialister ökar. Behovet av audiologer är således stort, men efterfrågan från landstingen litet. Audiologernas kommentar illustrerar ytterligare ett perspektiv på bristen på specialistläkare, kopplat till kvalitetsmål och medicinska behov. Ett exempel är geriatriken. I dag finns betydligt fler geriatriker per invånare i Stockholm än i övriga landet, trots att Stockholms län har Sveriges yngsta befolkning. Förklaringen är att sjukvården i Stockholm är organiserad så att geriatriker spelar en mer central roll i vården av äldre jämfört med i övriga delar av landet. Låg status. Bristande erkännande och kunskap om det evidensbaserade geriatriska arbetssättet, skriver Svensk geriatrisk förening som förklaring till dagens stora underskott på geriatriker. Det handlar då inte enbart om vakanta tjänster och pensionsavgångar utan även om möjligheterna att organisera sjukvården på ett annat sätt. Ett annat exempel är akutmottagningarna där det i dag finns ett stort sug efter specialister i akutsjukvård som vida överstiger dagens antal färdigutbildade specialister. Svensk socialmedicinsk förening gör en nordisk utblick och konstaterar att i Sverige är en läkare av 400 socialmedicinare medan motsvarande andelar i Norge och Danmark är en av 42 respektive en av 60. Föreningen skriver att: Vi menar att vår specialitet behövs därför att - Socialmedicin är den enda läkarspecialitet som kopplar medicinsk kompetens till systemkunskap om befolkningens hälsa, samhälle och hälso- och sjukvårdsystem - Det är den enda profession med medicinsk kompetens som, samtidigt, har folkhälsovetenskaplig kompetens. Vår uppfattning är att socialmedicinare behövs på Statlig nivå; Socialstyrelsen: Tillsyn, hälso- och sjukvårdsadministration oh folkhälsounderlag på nationell nivå. Universitet: Forskning/undervisning i läkarprogrammets grundutbildning där särskilt utredningen För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning tydliggör behovet av denna kompetens, i grundutbildning och i kommande verksamhet. 6 Tillgång på specialistläkare (2014). Stockholm: Socialstyrelsen 8

11 Regional/landstingsnivå Socialmedicinsk rådgivning i landstingsövergripande strategier, analys, uppföljning av folkhälsa och insatser för att minska ojämlikhet i hälsa, och hälso- och sjukvårdsanalys för att bidra till jämlik vård Länsdels/närsjukvårds-/kommunnivå Närsjukvårdsöverläkare befolkningsansvar, strategisk rådgivning vad gäller insatser, utfall, analys och uppföljning, FoU När Sveriges läkarförbund år 2012 genomförde kartläggning av primärvårdens läkarbemanning 7 jämfördes dagens bemanning med målet att det ska finnas en specialist i allmänmedicin per invånare, vilket är vad som behövs för att uppfylla lagstiftningens krav på primärvården. Svenska skolläkarföreningen har som motsvarande mål satt en heltids skolläkare per elever, för att skolläkarna ska hinna med samtliga obligatoriska hälsokontroller och kunna ha en aktiv roll i skolornas elevhälsoarbete. Det skulle motsvara en mångdubbling av antalet skolläkare för att täcka upp behoven för de cirka 1,3 miljoner elever som i dag går i svensk grund- och gymnasieskola. Sammanfattningsvis går det alltså att beräkna bristen på specialistläkare på flera sätt till exempel som aktuellt vakansläge, behov av att täcka upp för pensionsavgångar, önskat läge för att kunna organisera sjukvården på ett annat sätt, behov av att höja kompetensen inom ett visst område eller att varje läkare ska ha ett ansvarsområde av rimlig storlek. Alla dessa olika synsätt avspeglas i enkätsvaren, vilket innebär att det är svårt att räkna ut hur stor bristen på specialistläkare är. Dessutom saknas enkätsvar från 12 av specialitetsföreningarna och i några svar är bristen angiven i procent och inte i absoluta tal. Det innebär att endast en mycket grov överslagsberäkning kan göras av specialitetsföreningarnas uppfattning av bristens omfattning. Orsaker till bristsituationen Demografisk utveckling och nya sjukdomsmönster Flera komplexa faktorer påverkar behovet av specialister, vilket många av enkätsvaren avspeglar. Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre ökar behovet av geriatriker och medför en ökning av sjukdomar och besvär som kan relateras till hög ålder. Behandlingsmöjligheterna inom hörsel ökar och fler och fler äldre samt invandrare med hörselhandikapp gör att behovet av hörselspecialister ökar, skriver Svensk medicinsk audiologisk förening. Antalet fall av hudcancer ökar, påpekar Svenska sällskapet för dermatologi och venereologi. Svensk socialmedicinsk förening ser ett ökat behov av socialmedicinares specifika kompetens på flera områden, däribland ojämlik vård och hälsa, stigande psykisk ohälsa, förebyggande av sjukdomar relaterade till levnadsvanor, sjukvårdens knappa ekonomiska resurser, strukturförändringar i hälsooch sjukvården samt det ökade antalet regelverk på sjukvårdsområdet. Där behövs socialmedicinarnas specifika kompetens som inkluderar bland annat försäkringsmedicin, metodkunskap, hälsoekonomi och juridik, betonar föreningen. 7 Läkarförbundets undersökning av primärvårdens läkarbemanning: Öppna jämförelser mellan landsting och driftsformer av primärvårdens försörjning av specialistläkare (2013). Stockholm: Sveriges läkarförbund 9

12 Medicinsk utveckling Den medicinska utvecklingen påverkar också behovet av specialister. Oerhört snabb utveckling med nya terapier inom neuroområdet gör att behovet av neurologspecialister och subspecialister ökar, påpekar Svenska neurologföreningen. Både Svensk förening för nuklearmedicin och Svensk förening för bild- och funktionsmedicin betonar att efterfrågan på undersökningar ökar markant i sjukvården. PET/CT kommer in i alltfler nationella riktlinjer både vid stadieindelning men även för uppföljning - terapievaluering. Tekniken idag underutnyttjad i Sverige vid strålterapiplanering. Nya radiofarmaka utvecklas för att kunna karaktärisera specifika tumöregenskaper in vivo vid spridd sjukdom. Sammantaget spås en stark ökning av antalet undersökningar, skriver Svensk förening för nuklearmedicin. Även efterfrågan på genetiska analyser ökar i sjukvården, påpekar Svensk förening för klinisk genetik, och Svensk förening för klinisk farmakologi framhåller läkemedelsutvecklingen som orsak till ett ökat behov: Med tanke på nya biologiska läkemedel och höga läkemedelskostnader och komplexa läkemedelsinteraktioner och säkerhetsaspekter borde behovet av specialistläkare inom klinisk farmakologi vara mycket större framöver. Klinisk farmakologi borde finnas som resurs även utanför universitetssjukhusen. Generationsskillnader och arbetsvillkor Generationsväxlingen bland specialistläkare innebär att många av de nyfärdiga specialisterna är småbarnsföräldrar som varken kan eller vill arbeta lika mycket som sina företrädare. Svensk förening för nuklearmedicin menar att det kan behövas 1,5-2 läkare för att ersätta en äldre kollega: Yngre läkare har generellt lägre tjänstgöringsgrad än de som pensioneras (småbarn-deltid, jourtjänstgöring och framförallt på universitetsorter aktiv forskning exempelvis avhandlingsarbete). Även föreningarna för öron-, näs- och halsläkare samt njurmedicinare anger att deltidsarbete blir vanligare. Andra föreningar har intrycket av att många läkare väljer bort vissa specialiteter eller arbetsplatser av arbetsmiljöskäl. Stort avhopp till halv- och helprivat öppenvård på grund av tung arbetsbelastning på sjukhusklinikerna. Det blir en ond cirkel av för få erfarna i slutenvård. Framförallt förlossningsvården är väldigt jourtung, vilket leder till ännu fler utmattningar och avhopp av äldre specialister, skriver Svensk förening för obstetrik och gynekologi. Svensk lungmedicinsk förening har liknande erfarenheter: Många specialister vittnar om alldeles för hög arbetsbörda och det leder till en ond cirkel, unga läkare vill inte söka sig till en sådan specialitet. Mindre attraktivt att arbeta på obekväm tid, skriver Svenska barnläkarföreningen och Svensk geriatrisk förening påpekar att många geriatriker utöver sin egen jourlinje även får ta tunga jouruppdrag inom internmedicin som en faktor som avskräcker från att välja specialiteten. Flera av specialitetsföreningarna nämner också lön i kombination med arbetsmiljön som en viktig faktor: Hård konkurrens från primärvården som erbjuder kontorstid, inga jourer och högre lön. Särskilt tufft när en del barnöppenvård organiseras av primärvården och då kan konkurrera om färdigutbildade specialister från sjukhusen med bättre villkor, skriver Barnläkarföreningen. Svensk förening för anestesi och intensivvård anger att privata aktörer kan erbjuda betydligt högre lön och bättre arbetsvillkor (mindre jourbelastning) och därför dränerar akutsjukhusen på kvalificerade specialister. Läkare i gren- och tilläggsspecialiteter har en längre utbildning jämfört med basspecialiteterna, men det avspeglar sig inte alltid i lönen. Idag är nuklearmedicinares dubbelspecialistkompetens trots brist ingen lönehöjare att jämföra med den lönesättning som idag tillämpas för radiologer med 10

13 specialkunskaper inom ex ultraljud eller MRT (möjligen för att ingen privat marknad konkurerar om NM-specialisterna), skriver Svensk förening för nuklearmedicin. Konkurrerande arbetsmarknader och avhopp från specialiteten För några specialiteter är läkemedelsindustrin en påtaglig konkurrent: Andra arbeten lockar, t ex inom läkemedelsindustrin som ofta kan erbjuda högre löner och ibland även bättre arbetsmiljö, skriver Svensk reumatologisk förening. Även kliniska farmakologer söker sig utanför sjukvården, till läkemedelsföretag och statliga myndigheter, enligt Svensk förening för klinisk farmakologi. Flera av specialitetsföreningar nämner också övergång till verksamhet inom privat verksamhet och vårdval i specialiserad öppenvård som en faktor som påverkar rekryteringsbehovet. Flera specialister har de senaste åren övergått till privata enheter där man ej tar hand om komplicerade fall och inte heller har någon jourverksamhet, skriver Svensk handkirurgisk förening. Även föreningarna för gynekologer, ögonläkare, samt öron-, näs- och halsläkare nämner vårdvalet som en viktig faktor att ta hänsyn till, inte minst för att arbete inom vårdvalet kan erbjuda bättre arbetsvillkor. Så här skriver öron-, näs- och halsläkarna: Konkurrerande verksamheter tar tid från det kliniska arbetet. En ökande grad av byråkratisering av sjukvården och en ökad komplexitet i sjukvårdsarbetet med ex nya datasystem, kontroll och övervakningsfunktioner samt minskad autonomi för läkarna bidrar till ökad arbetsbelastning och minskad trivsel. Fler kollegor jobbar deltid och har administrativa arbetsuppgifter. Många inom tung slutenvårdsverksamhet lämnar för öppenvård med mindre jourer och mer självbestämmande. Ortopedi är en av de mest mansdominerade specialiteterna och enligt Svensk ortopedisk förening är det många kvinnor som avbryter sin ST-utbildning, vilket är ett problem för specialiteten och det behöver ständigt adresseras. Förändringar i sjukvårdens organisation Förändringar i sjukvårdens organisation kan påtagligt förändra behovet av vissa specialiteter. Svensk förening för anestesi och intensivvård tar Nya Karolinska Solna som ett konkret exempel, där många enkelrum för intensivvårdspatienter kommer att kräva fler specialister. Dessutom finns det på många sjukhus en tendens till ökade produktionskrav under fler timmar på dygnet vilket ökar antalet jourlinjer alternativt 3-skift som i sin tur kräver en påtaglig ökning av bemanningen, skriver föreningen. Många svenska sjukhus har startat akutläkarprogram för att kunna bemanna akutmottagningarna med akutläkarspecialister, men specialiteten är under uppbyggnad och det saknas utbildningsprogram och specialistkompetenta handledare, skriver akutläkarföreningen SWESEM. Det innebär att efterfrågan på akutläkarspecialister är stor och väntas bli ännu större. Samtidigt kan också att en ökad tillgång på akutläkare i sin tur förändra sjukhusens organisation så att belastningen minskar på övriga specialister som tjänstgör på akuten under delar av sin arbetstid. Bristande planering Det saknas en långsiktig plan för hur många akutläkare som kommer att behövas, skriver akutläkarföreningen. Svensk barnkirurgisk förening anser att landstingen är dåliga på att ta ansvar för den långsiktiga kompetensförsörjningen. De prognosverktyg som finns är dåligt validerade och både SKL och Socialstyrelsen visar bristande intresse, menar barnkirurgerna, som dessutom upplever att landstingens ansvariga tjänstemän inte har förtroende för de bedömningar som görs av företrädare för specialitetsföreningarna. 11

14 Mindre kända specialiteter eller roll som rekryteringsbas Vissa företrädare för små specialiteter upplever sig hamna i skymundan när yngre läkare väljer inriktning. Man hittar till specialiteten via omvägar, skriver Svensk medicinsk audiologisk förening. Föreningen för klinisk mikrobiologi menar att det är svårt att argumentera för nya ST-tjänster i konkurrens med andra mer välkända och synliga specialiteter. Särskilt svårt kan det vara när mellanoch verksamhetschefer inte själva har medicinsk kompetens och därför inte förstår behoven, enligt föreningen. Samtidigt kan det också vara ett problem för större specialiteter som internmedicin att ha fått rollen som rekryteringsbas för flera mindre subspecialiteter. Faktorer relaterade till ST-utbildningen I stort sett alla specialitetsföreningar som anger att det kommer att råda brist inom specialiteten anger faktorer relaterade till utbildningen som en bidragande orsak. I dag finansieras ST-utbildningarna i huvudsak av landstingen. Ofta delar den klinik där ST-läkaren har sin huvudsakliga placering och landstinget centralt på finansieringen. I specialistutbildningen ingår även kompletterande utbildning (s.k. SK-kurser) som finansieras av staten. Undantaget är rättsmedicin där ST-utbildningen i sin helhet är statligt finansierad. Systemet är inte anpassat för de specialister som helt eller delvis verkar på en annan arbetsmarknad företagsläkare, skolläkare och socialmedicinare. Konsekvensen verkar ha blivit att ingen part tar ansvar för utbildningen. Med den nya tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin finns det nu en formaliserad specialistutbildning, men finansieringen är ytterst oklar. Detta gäller främst den del av tjänstgöringen som ska genomföras på Arbets- och miljömedicinsk klinik. Här måste till betydande insatser, för att bygga utbildning på klinikerna för ett stort antal läkare från företagshälsovården. Detta är inte möjligt inom nuvarande resurser, och landstingen ser inte detta som en fråga för dem, skriver Svensk arbets- och miljömedicinsk förening. Skolläkare är anställda av kommuner och friskolor som inte har kunskap eller intresse av att utbilda ( ) Lokal handledning krävs i den nya ST-författningen och det finns stora svårigheter att utbilda i mindre kommuner där det oftast finns en skolläkare, svarar Skolläkarföreningen och Svensk socialmedicinsk förening beskriver en situation med osäkra framtidsutsikter där både ST-platser och sluttjänster saknas på grund av uteblivna satsningar från landstingen. En stor majoritet av företrädarna för bristspecialiteter anger att antalet ST-tjänster är för få. Flera skäl anges till detta. Svårt att skapa fler ST-tjänster med den uppsplittring av den ortopediska verksamheten med olika subverksamheter på olika sjukhus. Det blir svårt att ens för universitetssjukhus kunna erbjuda en utbildning med möjlighet att få tillräcklig volym och bredd, skriver Svensk Ortopedisk förening och öron-, näs- och halsläkarnas förening har en liknande bild av en splittrad sjukvård där...utrymmet för 4-händig kirurgi för undervisning, sit-ins och liknande inte ryms. Svensk Ortopedisk förening tillägger att det faktum att ST är en fast tjänst hämmar tillsättningen: Klinikerna vågar inte riktigt anställa nya av oro för att bli för många om för få väljer att flytta på sig. Även Barnläkarföreningen anger att det finns en historik av rädsla för att tillsätta fasta ST-tjänster, och efterlyser fler riktade ST-block inom neonatalogi, barnneurologi och barnhabilitering samt inom barnöppenvården. Barnläkarföreningen anser också att styrningen av ST-blocken är otydlig. Vissa kliniker har uppfattat det som att fördelningen av ST-block ska ske centralt inom landstingen medan andra hanterar tillsättningen inom klinikens budget. Svensk njurmedicinsk förening påtalar att det saknas regionalt och nationellt ansvar för planering av ST-tjänster. 12

15 Brist på handledare är ett annat hinder för fler ST-platser. Finns det inte specialister tillräckligt så går det heller inte att utbilda nya specialister, sammanfattar Svensk lungmedicinsk förening, en uppfattning som delas av flera specialitetsföreningar. Handledningen kan vara svår att lösa för de kliniker som har en hög andel stafettläkare, påtalar Svensk förening för anestesi och intensivvård. Några specialitetsföreningar anger att det inte finns tillräckligt många sökande till ST-tjänsterna. Det gäller både små och mindre kända specialiteter som nuklearmedicin, medicinsk audiologi och några av de större, exempelvis internmedicin och geriatrik. Föreningarna för psykiatriker och infektionsläkare anser att läget för ST-utbildningen på det stora hela är bra. Det är idag populärt att söka ST i psykiatri. Ej vakanser på samma sätt som förr, skriver Svenska psykiatriska föreningen. Faktorer relaterade till specialitetsindelningen De förändringar som genomförts i specialitetsindelningen har en väsentlig inverkan på tillgången på specialister eftersom att utbildningstiden är väsentligt längre för gren- och tilläggsspecialiteter jämfört med basspecialiteter. Mest drastiska är effekterna förstås för de specialiteter som slagits samman med andra eller upphört helt, vilket är fallet för klinisk nutrition som togs bort vid Socialstyrelsens översyn av specialitetsindelningen 2005 och inte återinfördes Klinisk fysiologi blev åter en egen basspecialitet 2015 efter att ha varit grenspecialitet sedan Även om effekterna än så länge är svåra att förutse har specialitetsföreningen noterat ett ökat intresse men än så länge få ST-tjänster. Akutläkare var tidigare en tilläggsspecialitet men är i dag en egen basspecialitet, vilket ses som en förutsättning för att kunna rekrytera tillräckligt många för den expansion som väntas komma av specialister på akutmottagningarna. Smärtlindring och nuklearmedicin är två av de inriktningar som kvarstår som tilläggsspecialiteter. För dessa finns det få rena ST-tjänster men betydligt fler som gör sin specialistutbildning genom arbete, handledning och kurser. Det är generellt dåligt stöd från studierektorer ST till dubbelspecialisering. De har oftast mkt dålig kunskap kring annat än utbildningskrav, ingen alls om lönebild, tillgodoräknande av tidigare kurser och tjänstgöring när möjligt, osv. Saken är ju den att den som idag skulle göra ST i smärtlindring idag gör samma arbete, dvs vanlig tjänstgöring, utan specialitet, vilket innebär att huvudmannen inte lever upp till de kvalitets- och kompetenskrav som kan ställas från myndigheter och remittenter, skriver Svenska smärtläkarföreningen som också tillägger att det inte finns incitament för verksamhetscheferna att inrätta ST-tjänster i smärtlindring eftersom det i dag inte ställs krav på specialistkompetens vid tillsättande av tjänster inom smärtrehabilitering och anestesibaserade smärtmottagningar. Vägen till att bli specialist i nuklearmedicin går vanligen via specialisering i radiologi/bild- och funktionsmedicin eller klinisk fysiologi och vidareutbildning på en nuklearmedicinsk enhet. Hur kan bristerna åtgärdas? Planering och samordning Flera specialitetsföreningar vill att landsting, regioner och myndigheter tar ett större samlat ansvar för försörjningen av specialister. Det behövs både regionala myndigheter och en nationell myndighet som tar ansvar för framtida försörjning av specialister. I prognosberäkningar måste man lägga in viss överutbildning för att täcka bortfall från arbete inom specialiteten under ST-utbildningen och efter specialistkompetens, skriver Svensk njurmedicinsk förening. Ögonläkarföreningen vill att fördelningen av ST-tjänster ses över i ett nationellt perspektiv, förslagsvis av SKL, och Svensk 13

16 barnkirurgisk förening efterlyser en bättre dialog mellan specialitetsföreningarna och SKL och vill att ett validerat prognosverktyg tas fram. Barnläkarföreningen påpekar även att det behövs mer kunskap på alla nivåer om hur lång tid det tar från starten på ST-utbildningen till färdig specialist. De efterlyser långsiktighet och uthållighet i kompetensförsörjningen och mer regionalt samarbete. Lön och arbetsmiljö Mer konkurrenskraftiga löner och bättre arbetsvillkor föreslås av flera föreningar för att göra den egna specialiteten mer attraktiv. Kontinuerligt förbättringsarbete inom specialiteten för bättre och stimulerande arbetssituation med konkurrenskraftiga löner/ersättningar samt god arbetsmiljö sammanfattar Svensk reumatologisk förening. Svensk förening för anestesi och intensivvård påpekar att det behövs en känsla av stabilitet i verksamheten för att behålla kompetent arbetskraft på akutsjukhusen, vilket inte är fallet i dag med många omorganisationer. Föreningen vill också se fler läkare som chefer med möjlighet till klinisk tjänstgöring. Det gör chefskap attraktivt och gör att fler läkare kanske kan tänka sig att stanna för att kunna göra karriär. Därmed behåller man erfarna specialister i systemet. Öron-, näs- och halsläkarna vill minska byråkratiseringen av sjukvården och återföra autonomi till läkarprofessionen. Svensk lungmedicinsk förening bidrar med ett eget gott exempel på hur onda cirklar kan brytas: På flera universitetsorter, bl a där jag jobbar i Uppsala, har vi lyckats bryta en negativ spiral och har mycket bra rekryteringsläge. Viktigt att alla läkare på enheten har en rimlig arbetsbörda. Viktigt med olika arbetsuppgifter, hos oss uppskattas t ex ingrepp väldigt mycket av de yngre läkarna. Viktigt med poliklinisk mottagning och inte bara avdelnings- och jourarbete. God handledning, internutbildning, multidisciplinära konferenser, uppmuntra forskning och kvalitetsprojekt, viktigt med god och kollegial stämning. Svensk förening för nuklearmedicin föreslår ett generellt lönepåslag för dubbelspecialister motsvarande det som på en del universitetssjukhus ges till disputerade och docenter. Svensk förening för obstetrik och gynekologi hoppas att bättre ersättningar för kvinnosjukvård skulle kanske kunna ge bättre löneläge och fler som stannar medan Barnläkarföreningen vill se att mer pengar satsas på dem som arbetar under jourtid. Sjukvårdens organisation Några av föreningarna har förslag om hur läkarresursen kan utnyttjas effektivare. Neurologföreningen vill att det byggs upp stabila neuroenheter på alla medelstora svenska sjukhus med minst 4-6 specialister samt ständigt minst 2-3 ST-tjänster. En sådan organisation kan bedriva mycket effektiv neurosjukvård med små resurser, skriver föreningen. Svensk förening för bild- och funktionsmedicin planerar att införa riktlinjer för remisser så vi utför fler adekvata undersökningar, och färre onödiga. Ögonläkarföreningen önskar att läkarna får ökad hjälp från assisterande personal för att ta tillvara specialistkompetensen bättre. Flera mindre specialiteter framhåller att de behöver bli mer kända både inom och utanför sjukvården och ser opinionsbildning som en väg framåt: Göra landstingen uppmärksammade på den stora volymen patienter med hörselhandikapp och påpeka bristen på audiologer. Samverkan med patientorganisationer för att skapa opinion för fler hörselläkare, skriver Svensk medicinsk audiologisk förening. Även föreningarna för klinisk mikrobiologi och klinisk farmakologi betonar att kompetensen behöver synliggöras för beslutsfattare. 14

17 Svensk socialmedicinsk förening har diskuterat behovet av socialmedicinsk kompetens med bland andra SKL och Socialstyrelsen, men hittills med begränsad framgång få nya tjänster har tillsatts. Smärtläkarföreningen vill att det ska finnas krav på att det finns minst en specialist i smärtlindring i varje verksamhet där en stor del av patienterna lider av långvarig smärta, exempelvis anestesiologi, neurologi, palliativmedicin och reumatologi. Där alla är smärtpatienter, t ex inom smärtrehabilitering, ska samtliga specialister vara smärtläkare, anser föreningen som också vill att det ska finnas minst en smärtspecialist på alla stora sjukhuskliniker, små sjukhus och större vårdcentraler. Några föreningar har förslag om hur konkurrensen om specialisterna mellan privat och offentlig verksamhet kan hanteras. Öron-, näs- och halsläkarnas förening vill underlätta för att samtidigt ha anställningar inom landstingsdriven och privat verksamhet. Svensk barnkirurgisk förening vill se modeller som hanterar brain drain till privat sektor, men menar samtidigt att problemet inte ska överdrivas. Föreningen kommenterar även inflödet av specialister från utlandet. Socialstyrelsen och landstingen behöver stöd i att förbättra mottagandet, anser föreningen och uppmanar samtidigt: underskatta inte komplexiteten och tidsaspekterna när det gäller detta. Faktorer relaterade till ST-utbildningen och specialitetsindelningen Flera specialitetsföreningar efterlyser ett större samarbete kring ST-utbildningen, men infallsvinklarna skiljer sig åt. Svensk geriatrisk förening vill ha en nationell styrning av tillgången på ST-block medan Svensk förening för anestesi och intensivvård skriver oftast är det verksamhetschefen själv som har bästa insynen så en central styrning av antal ST-tjänster har inte visat sig fungera. Specialitetsföreningarna för ortopeder och akutläkare vill se ett ökat samarbete mellan sjukhus om STutbildningen, och Svensk ortopedisk förening påpekar att utbildningen måste åter värdesättas och prioriteras i de ekonomiska styrsystemen. Svensk förening för nuklearmedicin vill att det egna området, framförallt PET/CT, får en mer framträdande roll i ST-utbildningen av radiologer för att underlätta rekryteringen av blivande specialister i nuklearmedicin med kompetens för hybridimaging, och Svensk förening för klinisk fysiologi vill underlätta för läkare i andra specialiteter att dubbelspecialisera sig inom Klinisk fysiologi. Svensk förening för klinisk nutrition vill att specialiteten återinförs. Om enkäten Enkäten skickades ut som ett webbformulär den 28 april till samtliga specialitetsföreningar förutom allmänmedicin som vid detta datum antagits som specialitetsföreningar inom Sveriges läkarförbund. Svensk förening för palliativ medicin har tillkommit efter detta datum men har alltså inte nåtts av enkäten. Orsaken till att specialister i allmänmedicin inte omfattas av enkäten är att Läkarförbundet gjorde en omfattande kartläggning av primärvårdens bemanning år 2012 och syftet med denna enkät har varit att få en bild av situationen för övriga specialister. Enkäten var konstruerad så att frågorna om orsaker till läkarbristen och förslag till åtgärder endast kunde besvaras av de föreningar som angivit att det kommer att råda brist inom specialiteten om fem år. Påminnelse till de specialitetsföreningar som inte besvarat enkäten gick ut den 19 maj med förlängd svarstid till den 25 maj. Efter det datumet har påminnelser gjorts via telefon till specialitetsföreningarnas ordförande. Alla har dock inte kunnat nås. Sjukhusläkarna har kontaktats av 15

18 intresseföreningen Svenska sällskapet för gynekologisk onkologi, som inte är anslutna till Sveriges läkarförbund men ändå önskat besvara enkäten. Sällskapets enkätsvar redovisas nedan. När enkäten avslutades den 18 juni hade svar inkommit från 38 av de 50 föreningar som nåtts av enkäten. Svar har inkommit från alla specialitetsföreningar som representerar de 15 största specialiteterna och dessutom har 23 av de mindre föreningarna besvarat enkäten. Från två av föreningarna har dubbla svar registreras och här redovisas det svar som sist inlämnats. Samtliga enkätsvar, inklusive det som inkommit från Svenska sällskapet för gynekologisk onkologi den 18 juni, redovisas här nedan. Samtliga enkätsvar Svensk förening för akutsjukvård SWESEM Akutsjukvård infördes som ny tilläggsspecialitet 2005 och blev basspecialitet Enligt Socialstyrelsens statistik var 43 specialister i akutsjukvård verksamma inom hälso- och sjukvården år Svensk förening för akutsjukvård har cirka 250 medlemmar. I dag finns cirka 250 ST-läkare inom specialiteten. Specialitetsföreningen uppger att det i dag fattas omkring 800 specialister i akutsjukvård. Om fem år beräknas bristen till 600 specialister, och även om tio år beräknas det råda en brist. Brist på utbildningsplatser. Vi är en ny specialitet och det saknas utbildningsprogram och specialistkompetenta handledare för STläkare, vilket tar några år att bygga upp. Det saknas en långsiktig plan för hur många akutläkare som kommer att behövas. Vi arbetar för att ta fram regionala plattformer för utbildning där flera sjukhus samverkar. Svensk specialitetsförening för allergisjukdomar Allergologi blev en grenspecialitet till internmedicin år 2005 och tilläggspecialitet år Enligt Socialstyrelsens statistik var 88 specialister i allergisjukdomar verksamma inom hälso- och sjukvården år Svensk förening för allergisjukdomar har cirka 75 medlemmar. Specialitetsföreningen anger att det i dag saknas ungefär 50 allergologer och 35 om fem år. Föreningen saknar information om antalet ST-läkare. 16

19 För få ST-tjänster. Vi har försökt göra en kartläggning inom specialitetsföreningen men har inte något säkert resultat över hur många läkare som just nu utbildar sig till allergologer. Att specialiteten blivit en tilläggspecialitet gör att fler läkare kan bli allergispecialist men utbildningstiden blir lång, vilket försvårar rekrytering. - Svensk förening för anestesi och intensivvård Anestesi och intensivvård är en av de största specialiteterna och är en basspecialitet. Enligt Socialstyrelsens statistik var specialister i anestesi och intensivvård verksamma inom hälso- och sjukvården år Svensk förening för anestesi och intensivvård har cirka medlemmar. Specialitetsföreningen anger att det råder brist såväl i dag som på fem och tio års sikt. Det finns i dag cirka 600 ST-läkare inom specialiteten. Föreningen svarar att i dag saknas specialister och om fem år beräknas bristen vara lika stor. För få ST-tjänster. Det numera är många kliniker som finansierar sina ST-tjänster själva så anställs det något mer nu än för, säg, 5 år sedan. Men det är fortfarande för få ST-tjänster. Inom halvglesbygd är det oftast inte svårt att tillsätta de ST-tjänster som man kan utlysa, och handledningen brukar fungera. Handledningen kan vara svårare för de kliniker som har hög andel stafetter. Vi har en känsla av att det är fra Universitetsssjukhusen som har brist på specialister samt påtaglig glesbygd. Projekt som NKS (Nya Karolinska Solna) med tex många enkelrum för intensivvårdspatienter kommer att kräva många fler specialister. Dessutom finns det på många sjukhus en tendens till ökade produktionskrav under fler timmar på dygnet vilket ökar antalet jourlinjer alternativ 3-skift som i sin tur kräver en påtaglig ökning av bemanningen. Politiska beslut som vårdvalet där många gånger privata aktörer kan erbjuda betydligt högre lön och bättre arbetsvillkor (mindre jourbelastning) dränerar akutsjukhusen på kvalificerade specialister. 17

20 Det är viktigt att med framförhållning, dvs att göra en uppskattning av specialistbehovet över längre tid och anställa tillräckligt med ST- läkare. Oftast är det verksamhetschefen själv som har bästa insynen så en central styrning av antal ST- tjänster har inte visat sig fungera. Behålla kompetent arbetskraft på akutsjukhusen kräver att arbetsplatserna känns stabila vilket de inte är idag med många nya beslut och omorganisationer. Fler läkare som chefer och chefer med möjlighet till klinisk tjänstgöring gör chefskap attraktivt och gör att fler läkare kanske kan tänka sig att stanna för att kunna göra karriär. Därmed behåller man erfarna specialister i systemet. Svensk arbets- och miljömedicinsk förening Arbets- och miljömedicin blev basspecialitet 2005 genom en sammanslagning av yrkes- och miljömedicin och företagshälsovård. I 2015 års specialitetsindelning kvarstår arbets- och miljömedicin som basspecialitet och arbetsmedicin har blivit en ny tilläggsspecialitet. Enligt Socialstyrelsens statistik fanns 502 specialister i företagshälsovård och 43 specialister i yrkes- och miljömedicin år 2011 (de äldre beteckningarna på specialiteterna används i rapporten). Svensk arbets- och miljömedicinsk förening har cirka 150 medlemmar. Specialitetsföreningen anger att det råder brist såväl i dag som på fem och tio års sikt. För få ST-tjänster. För basspecialiteten Arbets- och miljömedicin är det just nu en skör balans mellan pensionsavgångar och färdiga ST på de Arbets- och miljömedicinska klinikerna. Mellanskiktet - erfarna specialister - är mycket tunt. För specialister inom Företagshälsovård är det mycket bekymmersamt. Det årliga behovet pga pensionsavgångar är per år. Med den nya tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin finns det nu en formaliserad specialistutbildning, men finansieringen är ytterst oklar. Detta gäller främst den del av tjänstgöringen som ska genomföras på Arbets- och miljömedicinsk klinik. Här måste till betydande insatser, för att "bygga utbildning" på klinikerna för ett stort antal läkare från företagshälsovården. Detta är inte möjligt inom nuvarande resurser, och landstingen ser inte detta som en fråga för dem. Från FHV-branschens sida framhålls de stora kostnaderna när läkare som inte är på den egna enheten drar in intäkter. Se ovan. 18

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Enkät från Socialstyrelsen avseende tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal

Enkät från Socialstyrelsen avseende tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal Page 1 of 11 Sida 1 Enkät från Socialstyrelsen avseende tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att göra en bedömning av tillgång och efterfrågan

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Specialitetsnamn enligt SOSFS 2008:17

Specialitetsnamn enligt SOSFS 2008:17 En grundregel är att legitimerade läkare som genomgår specialiseringstjänstgöring och inte har någon svensk specialistkompetens sedan tidigare prioriteras före den som redan innehar bevis om specialistkompetens.

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2015:X (M) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den 17 februari 2015. Socialstyrelsen föreskriver följande

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Lotta Christofferson Personalstrateg 040-675 30 66 lotta.christofferson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-11-17 Dnr 1402519 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Central prioritering

Läs mer

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Svante Pettersson Avdelningen för politik och profession Bakgrund Uppdrag från SLF:s fullmäktige

Läs mer

Läkarfakta statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund. Box Stockholm

Läkarfakta statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund. Box Stockholm Läkarfakta 2016 statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund Box 5610 114 86 Stockholm info@slf.se 08-790 33 00 www.lakarforbundet.se Medlemmar i läkarförbundet 2015-12-31 Sverige Utlandet Totalt Yrkesverksamma

Läs mer

Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett

Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett Chefs-, annat lednings- och funktions/ämnesansvar 2 positioner (position 1 = central kod, position 2 = för lokal komplettering). BEA, PAN samt arvoderad tjänstgöring

Läs mer

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18 Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18 Vad är syftet med regleringen av läkarnas specialiteter? Utgöra en kvalitetsgaranti i förhållande till patienter och allmänhet Direktiv om erkännande

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Översyn av specialitetsindelningen. Frida Nobel Thomas Wiberg

Översyn av specialitetsindelningen. Frida Nobel Thomas Wiberg Översyn av specialitetsindelningen Frida Nobel Thomas Wiberg Socialstyrelsens förslag Fler baser och fler tillägg samt common trunk? Socialstyrelsens uppdrag ST-rådet ska bistå Socialstyrelsen med att

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Om ansökan och antagning till SK-kurser

Om ansökan och antagning till SK-kurser Om ansökan och antagning till SK-kurser Här hittar du information kring om du är behörig att söka SK-kurser och om hur Socialstyrelsen fördelar platserna samt annat som rör ansökan, antagning och kursinformation.

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014 ST i vårdval Framtidens specialistläkare den 4 september 2014 Bakgrund Förändringar i sjukvårdens organisation påverkar FOU. Vårdval är en aspekt i denna process Olika faktorer bakom förändring Befolkningsökning

Läs mer

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012 Stockholm 2012-04-24 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 5/2012 2011 års lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2011 för läkare inom kommunal sektor är nu klar. I

Läs mer

Nr 3/2017 Stockholm Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar

Nr 3/2017 Stockholm Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Nr 3/2017 Stockholm 2017-05-02 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar 2016 års landstingskommunala lönestatistik I tabell 1-5 redovisas löneläget i november 2016 per befattning, kön, specialitet,

Läs mer

Tabell 1: Fördelning per yrke Vårdföretagarna 2015 och 2016 grunddata från arbetsgivare (löneform månadslön)

Tabell 1: Fördelning per yrke Vårdföretagarna 2015 och 2016 grunddata från arbetsgivare (löneform månadslön) Stockholm 2017-07-07 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Nr 10/2017 Lönestatistik 2016 Vårdföretagarna Här presenteras 2016 års lönestatistik för läkare som arbetar hos företag med fem eller

Läs mer

Utbildning & rekrytering inom BFM

Utbildning & rekrytering inom BFM Utbildning & rekrytering inom BFM - Hur har det gått och vad tycker professionen? Henrik Engblom & Magnus Hansson ST-läkare BFM/Klinisk fysiologi Bild- och funktionsdiagnostiskt centrum, Skånes Universitetssjukhus,

Läs mer

Tillsättning av ST-tjänster på SUS

Tillsättning av ST-tjänster på SUS 1 Tillsättning av ST-tjänster på SUS Utbildningsbidrag Inom Region Skåne betalar Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) ett utbildningsbidrag till ST-utbildningen som i princip motsvarar 50 % av den genomsnittliga

Läs mer

Samordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring

Samordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Maria Samuelsson Almén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-21 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 5 1 (2) HSN 1402-0216 Samordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Ronny Wain Ledningsstrateg 040-675 31 16 Ronny.Wain@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-09-29 Dnr 1603257 1 (8) Hälso- och sjukvårdsnämnden Central prioritering av ST-tjänster

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Åtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund

Åtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund Vår vision för läkares kompetensutveckling Alla läkare ska ha goda förutsättningar att under hela sitt yrkesliv ta till sig ny kunskap. Läkarnas kompetens har en avgörande betydelse för sjukvårdens kvalitet

Läs mer

Västra Götalandsregionen 1 (3) Yttrande Datum 2015-01-14 Diarienummer RS 1705 2014 Ärende 4 och HS 150-2015 Regionstyrelsen Yttrande över motion av Linn Brandström m.fl. (M) om mödrahälsovård och gynekologi

Läs mer

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2015

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2015 Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2015 Information: Birgitta Ollars, utredare tfn. 075-247 3829 e-post: birgitta.ollars@socialstyrelsen.se Publicerad på Internet http://www.socialstyrelsen.se:

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd Målbeskrivningar 2008 (1) 1 ISBN 978-91-85999-55-2 Artikelnr 2008-126-2 Sättning Helen Eriksson, Edita Västra Aros AB Tryck Edita Västra

Läs mer

Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden

Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden 2016-01-28 Dnr 2.7 48/2016 1(5) Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden Socialstyrelsen gör en behovsanalys för att avgöra inom vilka områden kurser ska upphandlas. I behovsanalysen samlar Socialstyrelsen

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 8 9 november 2016 Universitetssjukhuset Örebro Örebro Vuxenpsykiatrin Sjukhus Ort Klinik Svante äck samt Herman Holm Inspektörer Gradering Socialstyrelsens

Läs mer

Utvärdering av SPUR inspektion

Utvärdering av SPUR inspektion 1 Utvärdering av SPUR inspektion Bakgrund SPUR inspektioner av specialiseringstjänstgöring (ST) har genomförts sedan i början på 90 talet. Syftet med inspektionerna är att granska, säkra och höja kvaliteten

Läs mer

BrLARNA I ~. ...-, Y.. Uppdrag. Viktigaste åtgärderna är: Läkarbemanning i Primärvården. lj~"'in ge l. I!l. ~n slinget \ B / AtARNA LS

BrLARNA I ~. ...-, Y.. Uppdrag. Viktigaste åtgärderna är: Läkarbemanning i Primärvården. lj~'in ge l. I!l. ~n slinget \ B / AtARNA LS lj~"'in ge l 1, B / AtARNA { 't Läkarbemanning i Primärvården LS 130325 I ~. B ujn. slinget I PALARNA l I M} \. Uppdrag Landstingets politiska ledning, genom landstingsstyrelsens ordförande, ger i uppdrag

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Ronny Wain 040-675 31 16 Ronny.Wain@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-10-27 Dnr 1502718 1 (8) Hälso- och sjukvårdsnämnden Central prioritering av ST-tjänster inom 2016 Ordförandens

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Frågor och information 16 april

Frågor och information 16 april Frågor och information 16 april Vårdplatser och kompetensförsörjning - Utskrivningsklara patienter - Avtal om externa vårdplatser Organisationsarbetet - Närsjukvård och länsverksamheter - Länskliniker

Läs mer

Västerbottens läns landsting

Västerbottens läns landsting 1 (5) Västerbottens läns landsting sjukvårds Universitetssjukvårds Primärvården Familjemedicin Holmsunds hälsocentral (Olov Rolandsson) Backens hälsocentral (Herbert Sandström) Mariehems hälsocentral (Katarina

Läs mer

Konsekvenser av vårdval i specialistvården

Konsekvenser av vårdval i specialistvården Konsekvenser av vårdval i specialistvården Slutrapport till Socialdepartementet Dnr. S2013/7687/FS 2014-03-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Metodik för studien... 2 Resultat... 3 Förslag till nästa

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-06--07 Västmanlands sjukhus Västerås Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Sammanfattning Socialstyrelsen har under på regeringens uppdrag genomfört en översyn av läkarnas specialistutbildning och

Sammanfattning Socialstyrelsen har under på regeringens uppdrag genomfört en översyn av läkarnas specialistutbildning och Sammanfattning Socialstyrelsen har under 2001 2002 på regeringens uppdrag genomfört en översyn av läkarnas specialistutbildning och specialitetsstrukturen för de medicinska specialiteterna. Översynen innehåller

Läs mer

Arbetsidentifikation (AID)

Arbetsidentifikation (AID) Arbetsidentifikation (AID) 2015-02-13 Etikett Läkares specialitet Ansvar Arbetstidens förläggning Arvoderad tjänst 1 Inledning Arbetsidentifikation kommuner och landsting (AID) är ett system för gruppering

Läs mer

Så har det gått för a

Så har det gått för a Sjukhusläkaren 5/2008 www.sjukhuslakaren.se Så har det gått för a 2004 var drömmarna stora. I Göteborg trodde ledningen att akutläkare skulle sköta samtliga akutmottagningar år 2009. I Lund rådde inte

Läs mer

Bilaga till styrelseprotokoll genomgång av övriga sektioners stadgar

Bilaga till styrelseprotokoll genomgång av övriga sektioners stadgar Bilaga till styrelseprotokoll genomgång av övriga sektioners stadgar Systematisk genomgång av stadgar för sektioner inom Svenska Läkaresällskapet som också är specialitetsföreningar inom läkarförbundet.

Läs mer

Målbeskrivningsarbetet. Gemensam kunskapsbas. Rubrik Förnamn Efternamn 11/18/13

Målbeskrivningsarbetet. Gemensam kunskapsbas. Rubrik Förnamn Efternamn 11/18/13 Målbeskrivningsarbetet Rubrik Förnamn Efternamn Gemensam kunskapsbas 11/18/13 Syfte med översynen Att undersöka behov av justeringar av enskilda specialiteters placering i specialitetsstrukturen Att undersöka

Läs mer

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2009-2013 Information: Birgitta Ollars, utredare tfn. 075-247 3829 e-post: birgitta.ollars@socialstyrelsen.se Publicerad på Internet http://www.socialstyrelsen.se:

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

ST-läkare i Neurologi ST-enkät (2015)

ST-läkare i Neurologi ST-enkät (2015) ST-läkare i Neurologi ST-enkät (2015) Samlat in 151 mailadresser Från Neuralt Nätverk okt 2015 (36): Uppsala (11), Karlstad(7), Örebro(7), Falun(3), Gävle(3), Västerås(3), Eskilstuna (2). Via studierektorsnätverket

Läs mer

SOF Strategiplan

SOF Strategiplan SOF Strategiplan 2018-2020 Strategier för Svensk Ortopedisk Förening 2018-2020 Baserat på en analys av styrkor, svagheter, hot och möjligheter Fastställd 2017-11-28 av SOF styrelse efter (i) beredning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region Jönköpings län

Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region Jönköpings län MISSIV Förvaltningsnamn Avsändare Nämnden för folkhälsa och sjukvård Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region s län Utifrån Landstingsstyrelsens beslut 2014-03-18 om Åtgärdsplan utifrån

Läs mer

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag

Läs mer

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort Att rekrytera distriktsläkare är lättare sagt än gjort Möjliga vägar Rekrytera i hård konkurrens i Sverige Rekrytera från uthyrningsföretag Rekrytera utomlands Den långa vägen med AT och ST Rekrytera i

Läs mer

Bastjänstgöring för läkare

Bastjänstgöring för läkare Ds 2017:56 Bilaga Bastjänstgöring för läkare Socialdepartementet Promemorians huvudsakliga innehåll Denna promemoria har utarbetats inom Socialdepartementet. Promemorian baseras i huvudsak på resultat

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Socialstyrelsens revidering av ST-föreskrifter - Hematologi. - synpunkter från Svensk Förening för Hematologi, SFH.

Socialstyrelsens revidering av ST-föreskrifter - Hematologi. - synpunkter från Svensk Förening för Hematologi, SFH. 2014-01-13 Socialstyrelsens revidering av ST-föreskrifter - Hematologi - synpunkter från Svensk Förening för Hematologi, SFH. Vad gäller de delar av föreskriften som avser kompetens och måluppfyllelse

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-06-10 Västmanlands sjukhus Västerås Fysiologkliniken Sjukhus Ort Klinik Madeleine Lindqvist-Beckman och Eva Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012 öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund...

Läs mer

Omställningsarbete HSF

Omställningsarbete HSF Omställningsarbete HSF 1. Vårdplatser och dimensionering av dessa 2. KK, barn, akuten och An/Op/IVA 3. Specialistmottagningar, dimensionering, produktivitet och gränsdragning mot primärvården 4. Jourlinjer

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 24-25/11 2015 Centralsjukhuset Karlstad Karlstad Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering

Läs mer

Ortopedidagen 2012 2012 06 11

Ortopedidagen 2012 2012 06 11 Ortopedidagen 2012 2012 06 11 Verksamhetsområde Sjukgymnastik och Arbetsterapi Sjukgymnastikenheten Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 06 11 Styrelse Sjukhusdirektör Sjukhusdirektörens

Läs mer

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Röst- och talrubbningar Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Krav för medicinsk kompetens 3 Krav

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

Stöd till bättre resursutnyttjande en professionsmiljard

Stöd till bättre resursutnyttjande en professionsmiljard Stöd till bättre resursutnyttjande en professionsmiljard Delredovisning möjliggörande för sjuksköterskor att genomgå specialistutbildning. Deluppdrag till Socialstyrelsen Redovisa arbetet med att möjliggöra

Läs mer

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget i förbundets arbete

Läs mer

Kort historik Behov: riktad utbildning som annars inte ryms i en allmänmedicin-st Pengar Tid Ordets makt Lobbying

Kort historik Behov: riktad utbildning som annars inte ryms i en allmänmedicin-st Pengar Tid Ordets makt Lobbying Kort historik Behov: riktad utbildning som annars inte ryms i en allmänmedicin-st Pengar Tid Ordets makt Lobbying Utbildningsfrågan har varit en stående punkt på kommande konferenser, i Tärnaby 2003, Tällberg

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

En modernisering av läkarutbildningen

En modernisering av läkarutbildningen En modernisering av läkarutbildningen (om avskaffandet av AT-tjänstgöringen och därmed psykiatrisk praktik för Sveriges läkare) - Karl Lundblad, ST-läkare Psykiatri, Ordförande ST-läkare i psykiatri, STrepresentant

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-10-15... Reumatologsektionen medicinkliniken Kristianstad...... Annika Teleman och Tomas Bremell... Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009.

Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009. Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009. Innehåll: Bakgrund: Sammanfattning av enkätresultat: Metod: Resultat: Diskussion och slutsatser: Sida: 2 2 3

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar 2015 UTDRAG ARBETSMEDICIN Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Mejla oss vilka veckor du är intresserad av och av vilka uppdrag! Ange gärna flera alternativ då det kan vara många som är intresserad av samma uppdrag. Observera att

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar AT- och s önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar Rapport avseende Stockholm Kristina Alexanderson Anna Ekmer Elin Hinas Christina Lindholm Anna Löfgren Sektionen för

Läs mer

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016 YTTRANDE Dnr S2015/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2016 Betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning SPF Seniorerna stöder till stora delar

Läs mer

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg Ragnhild Mogren 2014-12-11 Förslag till nya bestämmelser om läkarnas ST: Utredningen, regelverket, målbeskrivningarna Utredningen Våra direktiv Översyn

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ 2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

SVENSK ORTOPEDISK FÖRENING

SVENSK ORTOPEDISK FÖRENING AT T L E D A S J U K V Å R D SVENSK ORTOPEDISK FÖRENING 1 MÅLGRUPPEN Programmet vänder sig till yngre specialistläkare inom ortopedi som vill fördjupa sitt ledarskapskunnande Vi ska särskilt vända oss

Läs mer

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

SFOG Strategidokument. Att främja kvinnohälsa med fokus på gynekologi och obstetrik

SFOG Strategidokument. Att främja kvinnohälsa med fokus på gynekologi och obstetrik SFOG Strategidokument Att främja kvinnohälsa med fokus på gynekologi och obstetrik Övergripande strategi SFOG skall Verka för förbättrad reproduktiv hälsa för kvinnor Verka för evidensbaserade arbetssätt

Läs mer

Effektivare vård. Göteborgsregionens kommunalförbund Göran Stiernstedt

Effektivare vård. Göteborgsregionens kommunalförbund Göran Stiernstedt Effektivare vård Göteborgsregionens kommunalförbund 160127 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Uppdraget enligt dir 2013:104 Ge förslag på åtgärder

Läs mer

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 1 (5) HSN 1504-0518 Handläggare: Alexandra Solivy Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2015-06-02, p 14 Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom

Läs mer

RAPPORT OM KOMPETENSBRIST PÅ LANDSBYGDEN

RAPPORT OM KOMPETENSBRIST PÅ LANDSBYGDEN RAPPORT OM KOMPETENSBRIST PÅ LANDSBYGDEN Facebook: facebook.com/kristdemokraterna Instagram: @kristdemokraterna, @buschebba Twitter: @kdriks, @BuschEbba Webbplats: www.kristdemokraterna.se E-post: info@kristdemokraterna.se

Läs mer

Till ordförande RCC i samverkan

Till ordförande RCC i samverkan Till ordförande RCC i samverkan Vi skriver detta brev till er då vi är djupt oroade över bristen på hematopatologer i Sverige och i er region. Blodcancer är sammanlagt den tredje vanligaste dödsorsaken

Läs mer

AT-SPUR KALIX SJUKHUS 2010-11-15

AT-SPUR KALIX SJUKHUS 2010-11-15 AT-SPUR KALIX SJUKHUS 2010-11-15 Kalix länsdelssjukhus är beläget i östra norrbotten och betjänar ca 37 000 personer. Sju ATläkare per år fullgör sin AT-tjänstgöring vid sjukhuset. Helhetsintrycket hos

Läs mer

Dnr 002/17

Dnr 002/17 1 (5) Rapport chefssamråd Bakgrund/Historia Regionala klinikchefssamråd inom norra sjukvårdsregionen har funnits sedan 1983. Uppdraget från dåvarande samverkansnämnden omfattade: Bedömningar av förändringar

Läs mer

ST läkare allmänmedicin Västmanland nov Nulägesrapport av studierektorer Terese Ring Kjell Jansson

ST läkare allmänmedicin Västmanland nov Nulägesrapport av studierektorer Terese Ring Kjell Jansson ST läkare allmänmedicin Västmanland nov 2018 Nulägesrapport av studierektorer Terese Ring Kjell Jansson ST läkare i allmänmedicin Vi håller oss på en ganska jämn nivå av ST läkare. Runt 80 st. Ungefär

Läs mer