Dok-id: ård070912bsjälvbigrafiskt upprop om IT-historia Sidan 1 av 9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dok-id: ård070912bsjälvbigrafiskt upprop om IT-historia Sidan 1 av 9"

Transkript

1 Här är mitt bidrag till Tekniska museets projekt Upprop om IT-historia som jag har disponerat enligt den mall som rekommenderats av redaktionen vid Tekniska museet och därför finns det med en del detaljer som inte direkt har med IT-historia att göra. Beskrivningen är i stort sett kronologisk men med vissa hopp. Jag har lagt in en tidsskala i vänstermarginalen för att läsningen ska underlättas. Adress: Pettersbergsgatan 5, Västerås Födelseår: 1934, i oxens tecken för den som vill och kan läsa ut något av den uppgiften Tfn: E-post: Hemsida: 1. Bakgrund 1952 Jag är född och uppvuxen i Mora där jag tog realexamen (4-årig) Min far, född 1909, var elektriker och skulle säkert ha kunnat ta vilken teknisk examen som helst om han hade haft möjligheter att studera. Han uppmuntrade mig till att fortsätta mina studier vilket jag också gjorde, se vidare nedan. Min mor var, som fallet var i hennes generation, den som skötte all marktjänst. 2. Framtidsutsikter och utbildning När jag skulle välja yrkesinriktning efter realexamen 1952 hade jag intresse för tre linjer: musik, språk och teknik. Musik ansågs på den tiden som mycket osäkert så det alternativet fick strykas trots att jag kände mycket för det. Språkutbildning verkade kräva för många år till examen så det blev teknik, ett val som även tilltalade min far. Jag började vid Högre tekniska läroverket i Stockholm1952 och tog examen på 1955 elektroteknisk linje år Studierna gick mycket bra och jag hade stor nytta av mitt musikintresse som öppnade portarna till kontakter med likasinnade. Jazzen var på modet och spel i olika grupper var mycket givande. Det förekom inte tillstymmelse till mobbning eller andra otrevligheter och alla var nyktra. Den enda lasten som förekom var rökning, men den vanan hörde till manligheten på den tiden och jag hamnade också i den ovanan som varade ända till Efter examen blev det militärtjänst ett år som radartekniker vid luftvärnet i Göteborg, en militärtjänst som var mycket intressant och som väckte mitt intresse för reglerteknik som det fanns mycket av, speciellt i eldledningsstationerna. Det ingick mycket utbildning inom elektronik och reglerteknik under värnplikten och radarskolan användes som rekryteringsplats för svenska teknikföretag vilket förde 1956 mig till min första anställning: vid Saabs systemavdelning År 1964 tog jag efter studier på fritid fil. kand-examen vid Stockholms universitet med ämneskombinationen matematik, matematisk statistik, teoretisk fysik och företagsekonomi, som i kombination med min tidigare ingenjörsexamen har visat sig mycket användbar. Min generation har varit mycket gynnad när det gäller Dok-id: ård070912bsjälvbigrafiskt upprop om IT-historia Sidan 1 av 9

2 arbetsmarknaden. Jag har inte varit arbetslös en enda dag sedan jag började min första anställning efter utbildningen Som ett kuriosum vill jag nämna att redan mitt första avlönade arbete i trettonårsåldern fick jag serverat: jag haffades av en tvättinrättning när jag skulle hämta kemtvätt som min mor lämnat. Jag fick omedelbart börja köra tvätt med en packcykel. Arbetsgivaren, en kvinna vilket inte hörde till vanligheterna på den tiden, var OK och det var trevligt med sysselsättning under sommarlovet och gav extra fickpengar. En annan reflektion kring min utbildning och yrkesverksamhet: jag har inte arbetat alls med det som min fackgrundutbildning till elektroingenjör syftade till, dvs. konstruktion av starkströms- eller elektronikutrustningar. Jag kom i stället när jag började min yrkeskarriär i mitten av 1950-talet in på de nya områden som IT- och automationstekniken öppnade vid den tiden och som inte fanns med i några kursprogram. Men min grundutbildning har varit till stor nytta och varit nödvändig som stöd för min verksamhet inom de nya områdena som jag fick tillfälle att komma in på efter avslutad grundutbildning. Under årens lopp har jag genomgått en del kurser både i samband med mina anställningar och privat. Det viktigaste resultatet i den sistnämnda kategorin är att jag innehar Cambridge Certificate for Proficiency in English, ett formellt intyg på språkkunskaper som jag förvärvat i mitt arbete. 3. Introduktion till dator-/datatekniken, mitt yrkesliv Ordet dator fanns inte när jag började mitt yrkesverksamma liv. Vid Saabs 1956 systemavdelning, där jag började min yrkeskarriär 1956, sysslade man bl.a. med utveckling av styrsystem för jaktplan. Draken var under utveckling på den tiden och jag fick tillfälle att arbeta med både s.k. matematikmaskiner/siffermaskiner, som var synonyma termer, och analogimaskiner. De sistnämnda var det enda verktyget för beräkningar på dynamiska system, dvs. för behandling av differentialekvationer. Matematikmaskinerna användes, förutom för aerodynamiska beräkningar som var ett annat område inom Saab, för efterbearbetning av resultat som experimenterades fram med analogimaskinerna, t.ex. utvärdering av träffbilder från förlopp som simulerats fram med analogimaskinerna. Saabs analogimaskin, 1956 Under min utbildning fanns det inga möjligheter att genomföra några omfattande numeriska beräkningar eftersom det inte fanns några maskiner för detta ändamål och några omfattande räkningar för hand fanns det inte tid till. Klassen som jag gick i fick vid ett tillfälle 1955 göra studiebesök vid Besk och alla förundrades över den Dok-id: ård070912bsjälvbigrafiskt upprop om IT-historia Sidan 2 av 9

3 beräkningskapacitet som den maskinen hade. Det var därför en stor händelse när jag under de första dagarna vid Saab fick möjlighet att generera en lösning till den enkla svängningsekvationen och se att det verkligen blev en sinuskurva av de samband som matades in i maskinen! Arbetet vid Saab var mycket intressant och givande och erbjöd samarbete med leverantörer av beräkningsutrustning till Saab. Detta resulterade i att ett sådant företag, Electronic Associates, hyrde mig från Saab att arbeta som tolk och 1957 tillämpningsexpert vid Hannovermässan Någon förslog att jag skulle sätta Handelsresande i differentialekvationer på mitt visitkort. I detta uppdrag deltog även en Saab-kollega som svarade för servicen på utrustningen. Vi utförde tydligen våra uppgifter till belåtenhet och vi fick upprepa insatsen vid en teknisk mässa i Stockholm, kanske hette den S:t Eriksmässan på den tiden, hösten Det amerikanska företaget öppnade sedan en beräkningscentral i Bryssel, en verksamhet som pågick cirka 10 år. Jag deltog i några enkla experiment vid Saab med att i simulator uppbyggd av analogikomponenter försöka styra ett statiskt instabilt flygplan, dvs. den princip används i Gripen. Erfarna testpiloter vid Saab fick försöka hålla flygplanet under kontroll med hjälp av enbart styrspak. Det gick några sekunder, kanske upp till en minut om tyngdpunkten inte placerades alltför långt bak, men testpiloterna fick, icke oväntat, ge upp. Jag fick ett slags dejavu-upplevelse när jag såg filmbilderna från Gripens störtning över Långholmen cirka 50 år senare. Rörelsemönstret som registrerades vid simuleringarna påminde starkt om den rörelse som kan ses på filmbilderna från Gripenhaveriet. Under slutet av 1950-talet började man fundera på att kombinera digitalmaskiner och analogimaskiner till en hybridmaskin med, trodde man, fördelarna hos båda maskintyperna: analogimaskinens snabbhet och siffermaskinens noggrannhet. Denna konfiguration skulle bl.a. kunna lösa problemet med att representera aerodynamiska data över större operativa områden för de flygplan vars dynamik respresenterades av analoga komponenter. Jag medverkade i några experiment på denna linje med en Saab D21 sammankopplad med en analogimaskin. Samplingsfrekvensen var med dagens mått ofattbar låg och det blev ingen utveckling av denna teknik. Under min tid vid Saab pågick också konstruktion och uppbyggnad av en kopia av Besk vid Saab, Sara vill jag minnas att projektet kallades. Det tog sin tid och elaka tungor beskrev situationen som att om maskinen vore färdig skulle den kunna räkna ut när den skulle bli färdig. Färdig blev den och efter ett föredrag av Börge Langefors, kanske var det när Sara stod färdig, talade man om att FOA skaffat en IBM 7090 med ett kärnminne om hela ord, en kapacitet som diskussionen ifrågasatte behovet av. Datortekniken är kantad av liknande uttalanden. Enligt uppgift lär ju någon riksdagsman inför anslagsbehandlingen för Besk ha ifrågasatt vad man skulle med en maskin som på ett par veckor skulle kunna avverka allt överblickbart beräkningsbehov. Andra som kanske borde ha vetat bättre har fällt liknande omdömen. Så har t.ex. självaste Bill Gates så sent som år1981 enligt uppgift i Computer Sweden ha sagt att: 640 kilobyte borde räcka för vem som helst. Dok-id: ård070912bsjälvbigrafiskt upprop om IT-historia Sidan 3 av 9

4 Arbete vid Saab var intressant och låg i framkant på utvecklingen. Men efterhand började det kännas bakvänt att försöka få fram tekniskt avancerade och effektiva system men samtidigt hoppas att de aldrig skulle komma till användning. Så kan naturligtvis också den tycka som arbetar med utveckling av brandbilar och ambulanser men det finns en viss skillnad som alla inser. Alltså började jag se mig 1961 om efter annat arbete och slutade min anställning vid Saab 1961 och började vid nystartade IBM Nordic Laboratories i Stockholm. Vid IBM ville man också undersöka vad hybridtekniken skulle kunna ge. Efter en del undersökningar fann jag för gott att göra vad jag kunde för att hybridmaskinidén skulle avlivas. Den kunde på sin höjd lösa de problem som den skapade. IBM avvecklade alla planer på hybridmaskiner efter att jag och en IBM-kollega skrev en rapport med titeln Hybrid computers Wisdom or Whimsy där vi konstaterade att det senare, Whimsy, var fallet. Men det fanns krafter inom IBM som länge protesterade mot slutsatserna i rapporten men som till sist insåg att hybridtekniken inte var något att satsa på. Det kan tyckas egendomligt att man tänkte i banor av hybridteknik men det berodde på att digitalmaskinerna med dagens mått var ofattbart långsamma och inte kunde användas för realtidsberäkningar av dynamiska system. Det märkliga är att när jag 1965 kom till Asea, som företaget hette på den tiden, möttes jag av tankar på hybridtekniken även där, dvs. cirka fem år efter att IBM avvecklat tankarna på hybridtekniken och jag fick avliva denna idé en gång till. Vid IBM fick jag i stället tillfälle att delta i utvecklingen av digitala datainsamlingssystem för industriella tillämpningar, ett slags embryo till dagens kommunikationsteknik och jag kom i kontakt med begrepp som kommunikationsprotokoll, eavesdropping m.m. för första gången. I arbetsuppgifterna även utveckling av gränssnittsutrustning mot processerna såsom analoga in- och utgångar. digitala in- och utgångar som komplement till datainsamlingssystemen. Det föreslogs redan då att eldistributionsföretagen skulle ha nytta av att läsa av elmätare på distans med hjälp av dataöverföring och jag deltog i undersökningar kring denna tillämpning som låg i linje med de digitala datainsamlingssystemen. Idéerna fick läggas ned eftersom det på den tiden inte fanns någon teknik för dataöverföring och anslutning av sådan till rimliga kostnader. Mot slutet av 1900-talet, dvs. cirka 35 år senare, väcktes på nytt idéer om mätaravläsning på distans och sedan några år är denna teknik etablerad. Jag arbetade även med utvärdering av datorprestanda i samband med beräkningar för processtyrning. Kom ihåg att den tidens digitalmaskiner arbetade med en klockfrekvens som ter sig ofattbart låg med dagens mått och det var svårt att hinna med beräkningar i realtidsmiljö. Under tiden vid IBM fick jag tillfälle att se de första resultaten av försök med integrerade kretsar i form av ett s.k. substrat cirka 1x1 cm som kunde rymma några transistorer. Det var något stort vid den tidpunkten Anställningen vid IBM varade till 1965 då jag flyttade till Asea i Västerås där man Dok-id: ård070912bsjälvbigrafiskt upprop om IT-historia Sidan 4 av 9

5 som nämnts ovan funderade i hybridbanor. Det blev att ta en kamp igen mot hybridanhängarna och jag skrev en avslutande artikel i Tekniks tidskrift (1968 H 23). Artikeln infördes även i en amerikansk tidskrift SIMULATION (okt 1968) och orsakade några indignerade motartiklar, men tekniken var död. Jag kom nu in på processtyrning med datorer, en teknik som började bli realistisk 1965 omkring 1965 och jag blev chef för en utvecklingsavdelning för sådana tillämpningar. Det blev då inte mer så mycket handgriplig programmering men jag fick gehör för, att företaget skulle börja använda Fortran och gav några kurser för ett stort antal deltagare och anser mig ha medverkat till att programmering började bli ett allmänt verktyg för Asea-ingenjörerna. Det förekom vissa bisarra uppfattningar, t.ex. den, och detta var på fullt allvar, att tekniska beräkningar måste utföras med hålremsa som medium medan hålkort var något för den administrativa databehandlingen, som föraktfullt benämndes kalsongräkningsapplikationer. Dessa uppfattningar försvann gradvis allteftersom man började använda hålkort för inmatning av Fortranprogrammen för tekniska beräkningar. Så var det då. Processtyrning med datorer tog fart vid Asea under slutet av 1960-talet och jag fick tillfälle att medverka i det första större processtyrningsprojektet i Sverige, nämligen en valsverkstyrning vid Oxelösunds järnverk, ett samarbetsprojekt mellan Asea och General Electric. För uppgiften användes en GE-maskin med ferritminne och 24 bitars ordlängd och den programmerades helt i assembler. Samma GE-datorsystem fastän licenstillverkat av ett engelskt företag var tänkt som styrdator för Marvikens kärnkraftverk. En maskin installerades också och anslöts med ett skrämmande stort antal signalledningar till och från den tilltänkta kärnreaktorn. Tack och lov avstod man från att ladda reaktorn. Detta beslut måste betraktas som ett av de visaste som fattats här i landet. Heder åt de beslutsfattare som kunde bekämpa den prestige, som med säkerhet fanns att bekämpa, och fatta avvecklingsbeslutet! Det kärntekniska kan jag inte ta ställning till med det installerade datorsystemet skulle aldrig ha klarat sin tilltänkta styruppgift. Under denna tid bestod mycket av arbetet med att informera Sveriges industriledare om möjligheterna till bättre och effektivare styrning av industriprocesser med vad som kallades minidatorer, DEC PDP 8 var den dator som var förhärskande. Min utvecklingsavdelning vid Asea byggde upp demonstrationsmodeller för bl.a. valsverk och det passerade en strid ström av honoratiores med Curt Nicolin i spetsen och undfick demonstationerna. Vår pedagogik gav resultat och Asea bildade i början av 1970-talet tillsammans med dåvarande LM Ericsson ett företag med namnet Asea-LME Automation med uppgift att marknadsföra utrustning för digital processtyrning. Som datorsystem valdes Control Data System 1700, en dator med 18 bitars ordlängd och möjlighet till trumminne om cirka ord. Hur var det möjligt att göra något med denna blygsamma kapacitet? Men det gick att åstadkomma en hel del och det installerades flera system speciellt inom pappersindustrin. Dok-id: ård070912bsjälvbigrafiskt upprop om IT-historia Sidan 5 av 9

6 Processtyrning behövdes också för de kärnkraftverk som Asea var i färd med att leverera och jag deltog i omfattande undersökningar om lämpliga processdatorsystem för den uppgiften. Ett stort problem var att göra realtidsberäkningar på basis av de partiella differentialekvationer som beskriver resultatet av styrstavshanteringen i en kärnkraftsreaktor och undersökningarna gick ut på att uppskatta beräkningstiderna i olika datorsystem. Med dagens datorsystem är detta inte något problem men på den tiden var datorernas klockfrekvens ofattbart låg med dagens mått. Och minnestillgången var minst sagt låg låg: trumminnen med under 500 kbyte var vad som fanns och räknades som stort. Arbetsminnet var av ferritkärntyp och mycket begränsat i storlek. Allt detta krävde att beräkningstiderna fick utvärderas ingående. Under början av 1970-talet försökte Asea sig även på att introducera datorer i undervisningen och jag fick tillfälle att leda ett försöksprojekt med namnet Teach-Aid under ett par terminer vid tekniska gymnasiet i Västerås i samarbete med lärare och elever. Denna verksamhet finns beskriven i en artikel i 1973 ELEKTRONIK (1 1973). Det blev ingen produkt av detta eftersom datorerna, i detta fall DEC PDP-8, var för dyra och detta gällde även bildskärmarna. Men skolpersonalen i Västerås fick en kunskapsinjektion och vissa inom skolväsendet sadlade om och började arbeta med processtyrningsdatorer vid Asea. Ett annat större och intressant projekt som jag fick leda var uppbyggnaden av en utbildningssimulator för kärnkraftverksoperatörer i Studsvik, ett projekt som 1973 påbörjades 1973 och använde en dator av märket Sigma, ett monster som krävde ett rum på cirka 50 m 2 och som programmerades i Fortran. I systemet förekom även en I/O-processor av typ PDP-8 som programmerades i assembler och anslöt Sigmadatorn till kontrollrumsatrapperna i skala 1:1 via ett stort antal reläer. Detta system användes till 1988 och byttes då ut mot en tidsenlig utrustning. Det är värt att notera att det även i samband med detta projekt inledningsvis förekom förespråkare för, att hybridteknik, dvs. kombination av analogi- och digitalmaskiner, skulle användas för uppbyggnad av simulatorn. Så det blev att avliva dessa idéer än en gång. Sigma datorsystem för kärnkraftverkssimulator i Studsvik (1973) Dok-id: ård070912bsjälvbigrafiskt upprop om IT-historia Sidan 6 av 9

7 Kontrollrum för Barsebäck i kärnkraftverkssimulatorn i Studsvik (1973) I början av 1970-talet fungerade jag som kontaktman gentemot företaget Rollfilm som tillverkade id-kort i färg och som uppvaktade Asea med förslag om samarbete inom området biometri på basis av patent som Rollfilm ägde. Samarbetsplanerna utvecklades långt och gav upphov till en artikel i Modern Datateknik den oktober 1973 under rubriken Asea:s nya världsprodukt bakom lykta dörrar. Just innan underskrift av samarbetsavtalet skulle göras kom det dock plötsligt och av okänd anledning kontraorder frånhögsta instans och det blev inget samarbetsavtal och inte heller någon satsning på biometri vid Asea. Biometri har ju blivit ett hett område under början av 2000-talet, dvs. cirka 35 år senare. Kanske en Asea-satsning inom biometri på 1970-talet skulle ha fört fram till praktiskt användbara system tidigare Jag satt med som Aseas representant i Dataindustriutredningen Under min anställning vid Asea/ABB har jag arbetat med andra processtyrningsleveranser men mera som projektledare och kunnat se utvecklingen av maskin- och programvara. Arbetet har gett erfarenheter inte bara av teknisk natur. Det har förekommit en del politiska inslag också och jag hade tillfälle att få se den 1980 s.k. Containeraffären i början av 1980-talet inifrån och på mycket nära håll, en intressant erfarenhet med inslag av bl.a. CIA-förhör. Hela denna affär kunde ha undvikits om vissa personer hade lyssnat på varningsklockor som antydde att agerande på plats i USA skulle vara nödvändigt för forcering av vissa licensfrågor. Men en sådan insats ansågs innebära för dyra resor så larmsignalerna negligerades och så blev det som det blev. Under senare delen av 1980 och början av 1990-talet bestod mitt arbete mest i projektledning för leveranser av datorbaserade automationsutrustningar till främst stålindustrin, dvs. att utnyttja IT i allt större och mer avancerade styrsystem Under de sista 3-4 åren fram till min pensionering 1999 arbetade jag med anläggningsdokumentation och som användare av IT-teknik i detta sammanhang. Det är intressant att jämföra dokumentationsarbetet vid leveranserna av t.ex. simulatorn för kärnkraftverksoperatörer på 1970-talet, med motsvarande för leveranser under slutet av 1990-talet. Hur var det möjligt att arbeta utan modern IT-teknik såsom ordbehandlare, e-post och datorbaserade ritningssystem? Som ett kuriosum kan nämnas att under arbetet med simulatorn anskaffade kunden en Dok-id: ård070912bsjälvbigrafiskt upprop om IT-historia Sidan 7 av 9

8 föregångare till ordbehandlaren i form av en IBM-maskin som arbetade med hålkort som vart och ett kunde rymma en rad av en text. Detta system underlättade mycket men hade naturligtvis sina begränsningar eftersom det inte gick att praktiskt hantera större textmängder. 4. Min nuvarande situation Efter min pensionering 1999 har jag tagit upp mitt språkintresse på nytt och arbetar nu som översättare och använder IT-tekniken i detta sammanhang. Jag bedriver denna verksamhet genom egen firma som har namnet Pidoc-System, där Pidoc står för Planning, Interpretation, Documentation. Även här ställer man sig frågan: Hur skulle man kunna arbeta rationellt med översättningar utan IT-teknik i form av e-post, Internet, ordbehandlare, s.k. CAT-verktyg (Computer Aided Translation), mobiltelefon m.m? CAT-verktygen innehåller inget av datoröversättning utan är verktyg som underlättar återanvändning av gjorda översättningar vilket ger vissa tidsvinster men främst bidrar till att formuleringar blir likartade genom hela bruksanvisningen eller vad dokumentet kan avse. Verktygen innehåller även hjälpmedel för konsekvent terminologi. Utan dagens snabba datorer och strängt taget obegränsade minneskapacitet skulle det inte vara möjligt att utveckla praktiskt brukbara CAT-verktyg. För översättningsarbetet spelar bredbandstekniken och Google en stor roll liksom möjligheterna till lexikon i datorn och/eller på nätet. IT-tekniken gör det möjligt att arbeta med översättning var som helst, hemma, på tåget eller varhelst man kan arbeta med en bärbar dator. Detta är på gott och ont: det är lätt att arbeta var som helst men det finns risk för, att man utvecklar arbetsnarkomani. Datorn står där lätt tillgänglig och det är faktiskt mycket spännande att se vad som kommer att beskrivas i det dokument som ligger för översättning; en stor del av översättningsuppdragen består av patentansökningar av vilka man lär sig mycket, inte minst därför att man som översättare måste ta del av precis varje ord i texten. Det är kanske bara översättaren som gör det. Översättning av patentansökningar kan jag åta mig tack vare den breda erfarenhet som jag fått av IT-tekniken och andra tekniska områden under mina anställningar vid olika företag och genom det arbete i internationell miljö som dessa anställningar medfört och som gett mig möjlighet att utveckla språkkunskaperna. Planering, vars inledande bokstav P bidragit till namnet på min firma, är ett annat område som jag kommit att intressera mig mycket för som resultat av projektarbete i mina anställningar. Planering är också ett område som är betjänt av modern IT-teknik. Tyvärr utnyttjas inte dagens möjligheter i den omfattning som vore önskvärt för den instrumentella delen vid projektstyrning. Under åren var jag ordförande i Föreningen teknisk information som bildades 1964 med uppgift att vara en intresseförening för teknikinformatörer i Sverige. Även teknikinformationsarbete har naturligtvis påverkats i hög grad av ITutvecklingen. Jag är mycket nöjd med min situation och mitt liv. Arbetet som översättare är mycket stimulerande och jag får ständigt lära mig mer och mer om modern IT-teknik eftersom översättningsuppdragen för det mesta handlar om patentansökningar inom IT-området. Dok-id: ård070912bsjälvbigrafiskt upprop om IT-historia Sidan 8 av 9

9 Jag är tacksam för, att jag fått tillfälle att hänga med på IT-tåget och jag tänker vara med så länge det går. Kanske stimulans i form av översättningsarbete och strävan att hänga med i utvecklingen kan medverka till att hålla Alzheimer på avstånd. Jag ägnar mig även åt motionsidrott och har så gjort hela mitt liv, eftersom jag anser att man måste hålla även kroppen i trim för att känna sig välmående. Jag har haft förmånen att ha mitt yrkesliv under en period när IT-tekniken utvecklades från att vara något för en liten skara experter till dagens vardagsteknik och att ha fått vara med i denna utveckling. Tidrymden för denna utveckling får mig att tänka ett påstående som jag minns från min studietid i Stockholm i början av 1950-talet. Då besöktes Stockholm av den berömde violinvirtuosen Jascha Heifetz som i en intervju sade att det är svårast de 35 första åren Det lät då som en oändlighet i mina öron men det stämmer rätt bra in på teknisk utveckling, speciellt dator- och IT-utvecklingen, och även andra tekniska områden t.ex. fjärravläsning och biometri som nämnts tidigare, även om yttrandet gavs i ett helt annat sammanhang. Datortekniken hade något av en kommersiell start omkring 1955 och först i början av 1990-talet, dvs. 35 år senare, började tekniken bli tillgänglig för en större allmänhet. Sedan har det gått med en rasande fart som det gäller att hänga med i så länge som möjligt. Det finns kanske anledning att revidera påståendet om 35-års introduktionsperiod för nya teknikområden. Västerås Åke Rullgård Dok-id: ård070912bsjälvbigrafiskt upprop om IT-historia Sidan 9 av 9

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst.

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst. Datorn När du har läst det här avsnittet skall du: känna till datorns historia kunna vilka tekniker man använder för att ta kontakt idag kunna reflektera kring fördelar och nackdelar med modern kommunikationsteknik

Läs mer

Programinformation för. Automationsteknik, 120 högskolepoäng

Programinformation för. Automationsteknik, 120 högskolepoäng Programinformation för Automationsteknik, 120 högskolepoäng (Automation, 120 ECTS credits) 1. Beslut Detta dokument är fastställt av Sektionen för ingenjörsvetenskap vid Blekinge Tekniska Högskola 2012

Läs mer

Automationsingenjör, 180 hp

Automationsingenjör, 180 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Automationsingenjör, 180 hp Automation Engineering, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TAUMG Grundnivå MIUN 2013/2104 Högskolepoäng

Läs mer

1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn.

1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Datorns utveckling 1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Tre decennier senare konstruerade

Läs mer

FACIT I DEN TIDIGA DATAÅLDERN Göran Arvidsson

FACIT I DEN TIDIGA DATAÅLDERN Göran Arvidsson FACIT I DEN TIDIGA DATAÅLDERN Göran Arvidsson Brukskultur Åtvidaberg 2002 Facit i den tidiga dataåldern Göran Arvidsson När elektroniken i början av 1950-talet blev ett begrepp i Sverige kom Facit AB,

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

ATT SKRIVA SITT CV. En guide och lathund för att skriva sitt CV så att det blir läst. Valentino Berti. Rekryteringskonsult på MSemploy Sweden

ATT SKRIVA SITT CV. En guide och lathund för att skriva sitt CV så att det blir läst. Valentino Berti. Rekryteringskonsult på MSemploy Sweden ATT SKRIVA SITT CV En guide och lathund för att skriva sitt CV så att det blir läst Av Valentino Berti Rekryteringskonsult på MSemploy Sweden Grunder Ett CV skall på ett enkelt och lättförståeligt sätt

Läs mer

Grundläggande programmeringsteknik Datorsystem

Grundläggande programmeringsteknik Datorsystem Datorsystem Från abakus till Z3 Datorsystem Från kursplanen Moment 3, Datorsystem 3hp I detta moment ges en introduktion till datorsystem och dess uppbyggnad. Minneshantering, vad en CPU är och gör samt

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Slutrapport för Internetfonden

Slutrapport för Internetfonden Slutrapport för Internetfonden Webbprogrammering i matematik och fysikundervisning Mikael Tylmad mikael@roboro.se Fredrik Atmer fredrik.atmer@gmail.com Ella Kai-Larsen e@k-l.se 10 april 2014 http://www.profyma.se/

Läs mer

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943 Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan TGHEL, TGHME, TGHML

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan TGHEL, TGHME, TGHML Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Utbildningsplan Programkod: Beslut om inrättande: Programmets benämning: TGHEL, TGHME, TGHML Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för teknik- och

Läs mer

Kronologisk meritförteckning. Personligt brev. Personligt brev

Kronologisk meritförteckning. Personligt brev. Personligt brev Att skriva en vinnande ansökan Agenda Meritförteckning / CV Personligt brev Checklista för din ansökan Intervjutips och vanliga intervjufrågor Vilka bedömningskriterier utvärderas du på? Var och hur hittar

Läs mer

El- och energiprogrammet

El- och energiprogrammet El- och energiprogrammet EE El- och energiprogrammet ger dig en av gymnasieskolans bredaste utbildningar. Du hamnar inom en bransch som ständigt är i starkt framåtskridande. På EE blandas teori och praktik.

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Projektrapport. Till Projektet Bluetoothstyrd bil

Projektrapport. Till Projektet Bluetoothstyrd bil Till Projektet Bluetoothstyrd bil Av Erik Olsson Fornling Handledare: Fredrik Johansson n söndagen den 18 mars 2012 Sidan 1 (7) Sammanfattning Jag har byggt om en gammal radiostyrd bil och bytt ut all

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? På SMDF:s årsmöte 24 jan 2003 höll Sveriges första professor i matematikdidaktik, Rudolf Strässer, ett föredrag rubricerat Learning Geometry in Secondary Schools.

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna I KATRINEHOLM OCH VINGÅKER Kunskaper och färdigheter för ETT GOTT LIV www.viadidakt.se Telefon: 0150-48 80 90, 0151-193 00 E-post: info@viadidakt.se Viadidakt är en gemensam

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne Information från Parkgymnasiet Välkomna till Parkgymnasiet och nya Teknikcollege Sydöstra Skåne! Utbildningen vid Parkgymmnasiet skall vara en utmaning för alla.

Läs mer

Meritförteckning. Mer än 3 års professionell erfarenhet av PHP, SQL, C# och VB.NET,

Meritförteckning. Mer än 3 års professionell erfarenhet av PHP, SQL, C# och VB.NET, CvSwe 20080410.doc Niklas Rydén sida1/6 Meritförteckning Niklas Rydén 031-51 95 58 (hem) Slåttängsgatan 51 0709-40 66 49 (mobil) 415 07 Göteborg nikryden@gmail.com http://www.timeonline.se Mer än 3 års

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Teknikblock på TIS Stockholm

Teknikblock på TIS Stockholm Det här är en beskrivning av hur vi kommer att jobba med teknik och entreprenörskap detta år. Teknikblock på TIS Stockholm Teknikblock är ämnesövergripande aktiviteter i undervisningen. De är kärnan i

Läs mer

Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten

Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten Adelin Nzomwita Juni 2010 Examensarbete, 15 högskolepoäng, B Datavetenskap Internetteknologi

Läs mer

KURSUTVÄRDERING MATEMATIK I: 5B1115

KURSUTVÄRDERING MATEMATIK I: 5B1115 Amina Henaien Farrokh Atai 840717-0508 851103-7932 henaien@kth.se farrokh@kth.se KURSUTVÄRDERING MATEMATIK I: 5B1115 Vi har försökt genom denna utvärdering att ge er en sammanfattning och en kortfattad

Läs mer

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu. Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.se Upplägg 1. Karriärcentrum LiU 2. Självinventering 2. Var hittar

Läs mer

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,

Läs mer

Lathund Blanketthotell Komma igång

Lathund Blanketthotell Komma igång Lathund Blanketthotell Komma igång Introduktion Denna lathund innehåller lite samlade råd och tips för de som ska använda tjänster från NT Smartwork. (För de som redan börjat använda Blanketthotellet finns

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

CAS-vuxenutbildning för dig

CAS-vuxenutbildning för dig SÄRVUX- värmdö CAS-vuxenutbildning för dig Särskild utbildning för vuxna Särvux Värmdö är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning

Läs mer

F1 Introduktion och ingenjörsrollen EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!

F1 Introduktion och ingenjörsrollen EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson! F1 Introduktion och ingenjörsrollen EDAA05 Roger Henriksson I kursen får du en introduktion till de frågeställningar och problemområden som omfattas av D-programmet och ämnet datavetenskap och underlättar

Läs mer

Introduktion till logik

Introduktion till logik Introduktion till logik Av Johan Johansson Johan.johansson@guldstadsgymnasiet.se Logik sägs som många andra saker komma från de grekiska filosoferna, och ordet kommer också därifrån. Grekerna kallade det

Läs mer

F1 Introduktion och ingenjörsrollen

F1 Introduktion och ingenjörsrollen F1 Introduktion och ingenjörsrollen EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant I kursen får du en introduktion till de frågeställningar och problemområden som omfattas av D-programmet och ämnet datavetenskap

Läs mer

MEDICINSK TEKNIK. Ämnets syfte

MEDICINSK TEKNIK. Ämnets syfte MEDICINSK TEKNIK Inom området medicinsk teknik används teknik och naturvetenskap för att ta fram nya behandlingar och diagnostik för sjukvården. Där integreras fysik, matematik och biovetenskap med tekniskt

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Elkraftingenjör, 180 hp

Elkraftingenjör, 180 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Elkraftingenjör, 180 hp Electric Power Engineering, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TEKRG Grundnivå MIUN 2010/1733 Högskolepoäng

Läs mer

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84 Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför

Läs mer

Datorn från grunden. En enkel introduktion. Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7

Datorn från grunden. En enkel introduktion. Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7 Datorn från grunden En enkel introduktion Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7 2 Inledning Välkommen till Söderköpings bibliotek! Vid detta

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Marinel och elektronik

Marinel och elektronik Marinel och elektronik Ämnesplan: Marinel och elektronik Kurser: Båtel 1-2, Marinelektronik 1-2, Motorelektronik 1-2, Marinel och elektronik Ämnets syfte Undervisningen i ämnet marinel och elektronik ska

Läs mer

Av Kai Thurfors, Lövstavägen 86, 19442 UPPLANDS VÄSBY (kai.thurfors@bredband.net)

Av Kai Thurfors, Lövstavägen 86, 19442 UPPLANDS VÄSBY (kai.thurfors@bredband.net) Kai Thurfors 2007-10-12 1 Bidrag till IT-historia 1950-80 Enligt Självbiografiskt upprop om IT-historia. Av Kai Thurfors, Lövstavägen 86, 19442 UPPLANDS VÄSBY (kai.thurfors@bredband.net) Bakgrund Jag är

Läs mer

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Civilingenjör i teknisk design, 300 hp Master of Science in Engineering - Industrial Design Engineering, 300 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå

Läs mer

Undervisningen i ämnet mekatronik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet mekatronik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MEKATRONIK Mekatronik är en sammanslagning av mekanik och elektronik. De två teknikområdena slås ihop för att man ska kunna studera sådan teknisk utrustning i vardagen som integrerar elektriska och mekaniska

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012-2013

Kvalitetsdokument 2012-2013 Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av

Läs mer

MARIN EL OCH ELEKTRONIK

MARIN EL OCH ELEKTRONIK MARIN EL OCH ELEKTRONIK Ämnet marin el och elektronik behandlar den elektronik, de elektriska installationer och elektriska system som förekommer i fritidsbåtar. Ämnet behandlar även materiallära samt

Läs mer

Sökexempel Arbetsterapeuter T3

Sökexempel Arbetsterapeuter T3 Sökexempel Arbetsterapeuter T3 En repetition om hur man söker i olika databaser och hur man (i bästa fall) kan få ut den aktuella artikeln i fulltext. Som exempel har vi valt en sökning om arbetsterapi

Läs mer

Civilingenjör i elektroniksystem, 300 hp

Civilingenjör i elektroniksystem, 300 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Civilingenjör i elektroniksystem, 300 hp Master of Science in Electronics Engineering, 300 higher education credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan.

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. energi krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. elektricitet är när negativa och positiva laddningar dras till varandra.

Läs mer

Varför söker jag tjänsten?

Varför söker jag tjänsten? Varför söker jag tjänsten? Martin Tångelin CV Jag arbetar idag som nätverkstekniker på AstraZeneca Mölndal på konsult uppdrag av AT&T, där jag driftar och vidareutvecklar nätverket som i huvudsak är Cisco

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Udda Saabprodukter av Arne Fagerstedt

Udda Saabprodukter av Arne Fagerstedt Udda Saabprodukter av Arne Fagerstedt Varför då? Ovissthet om beställming på militära flygplan Svacka i utvecklingen av nya flygplansystem Behov av egna tekniska hjälpmedel Pröva utvecklad teknik inom

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna I KATRINEHOLM OCH VINGÅKER Kunskaper och färdigheter för ETT GOTT LIV VERSION: 2016-11-23 www.viadidakt.se Telefon: 0150-48 80 90, 0151-193 00 E-post: info@viadidakt.se Viadidakt

Läs mer

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 1: Programmets väg 1 Vad är en dator? En maskin vars beteende styrs av de innehållet (bitmönster) som finns lagrade i datorns minne (inte helt olikt förra

Läs mer

Summary. Vad tyckte du om kursen? Hur mycket arbete har du lagt ner på kursen. 19 svar på kursutvärderingarna av ca 31 som tenterade kursen.

Summary. Vad tyckte du om kursen? Hur mycket arbete har du lagt ner på kursen. 19 svar på kursutvärderingarna av ca 31 som tenterade kursen. 19 svar på kursutvärderingarna av ca 31 som tenterade kursen. Kommentarer från kursansvarig: Jämfört med förra årets kursutvärdering har åsikterna om kursen och föreläsningarna tappat något från Mycket

Läs mer

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter

Läs mer

Projekt på Elektro i Haninge

Projekt på Elektro i Haninge Projekt på Elektro i Haninge Projektanhängare KTH-IS Haninge Jean-Pierre Leibig Lars Ödling Ingo Sander Piotr Kolodziejski Projekt - idé och utkast för metod att uppnå visst (större) resultat: ofta äv..

Läs mer

Elektroteknik (240 sp)

Elektroteknik (240 sp) Examen: YH-examen i teknik Examensbenämning: Ingenjör (YH) Beräknad studietid: 4 år» Allmänna kompetenser» Kärnkompetenser Kontaktuppgifter: Enheter Utbildningsansvariga Yrkeshögskolan Novia 2016 Sida

Läs mer

Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till. elvisualiseringsverktyg

Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till. elvisualiseringsverktyg ordlista Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till elvisualiseringsverktyg 2 3 datorgrafik 4 Datorgrafik är bilder skapade med hjälp av en dator, ofta i särskilda

Läs mer

Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå

Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 2015/59 Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning Programmet benämns

Läs mer

Högskoleingenjör i bilsystemteknik. Mål

Högskoleingenjör i bilsystemteknik. Mål Högskoleingenjör i bilsystemteknik Mål att tillgodose fordonsindustrin med kompetenta ingenjörer rustade för framtiden att utbilda ingenjörer åt testföretagen i norra Norrlands inland. Högskoleingenjör

Läs mer

Utbildningsplan för Produktutveckling (120 högskolepoäng) Product Development (120 ECTS credits)

Utbildningsplan för Produktutveckling (120 högskolepoäng) Product Development (120 ECTS credits) Utbildningsplan för Produktutveckling (120 högskolepoäng) Product Development (120 ECTS credits) 1. Beslut Utbildningsprogrammet har inrättats av Grundutbildningsnämnden vid Blekinge Tekniska Högskola

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR ELEKTROTEKNIK

UTBILDNINGSPLAN FÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR ELEKTROTEKNIK UTBILDNINGSPLAN FÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR ELEKTROTEKNIK vid Högskolan på Åland. Ingenjör YH 240 sp Avser utbildning som inletts fr.o.m. hösten 2006. Fastställd den 7 april 2006 av styrelsen för Högskolan

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Berättelsen om AutoChemist Del 5: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 3:2 Av: Ingmar Jungner

Berättelsen om AutoChemist Del 5: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 3:2 Av: Ingmar Jungner Berättelsen om AutoChemist Del 5: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 3:2 Av: Ingmar Jungner Epidemisjukhusprojektets datorisering och systemvara. AutoChemisten utvecklades kontinuerligt från starten

Läs mer

Internets historia Tillämpningar

Internets historia Tillämpningar 1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle

Läs mer

3. Regler för användandet av den personliga datorn

3. Regler för användandet av den personliga datorn Sida 1 av 6 Personlig dator (en till en) till elever i Sollentuna kommunala skolor 1. Bakgrund och syfte Sollentuna kommunala skolor vill skapa goda förutsättningar för en utbildning där modern informations

Läs mer

SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte

SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte SPÅRFORDONSTEKNIK Ämnet spårfordonsteknik behandlar funktion hos samt service och reparation av spårfordon. Det behandlar även spårfordons olika användningsområden och branschens olika arbetsområden. Ämnet

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Riktlinjer för användande av kommunens datorer och Internet för anställda och förtroendevalda i Laholms kommun

Riktlinjer för användande av kommunens datorer och Internet för anställda och förtroendevalda i Laholms kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2012-11-13 Dnr 2012-259 Riktlinjer för användande av kommunens datorer och Internet för anställda och förtroendevalda i Laholms kommun Användningen av IT-stöd i vårt dagliga

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller

Läs mer

Elkraftingenjör, 180 hp

Elkraftingenjör, 180 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Elkraftingenjör, 180 hp Electric Power Engineering, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TEKRG Grundnivå MIUN 2010/1733 Högskolepoäng

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014 Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort

Läs mer

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Du som håller den här broschyren i din hand är kanske intresserad av att bli tandläkare. Vill du veta mer innan du gör ditt val? Läs igenom

Läs mer

Datorns utveckling. Bild av ENIAC

Datorns utveckling. Bild av ENIAC Datorns utveckling År 1936 konstruerade den tyska ingenjörsstudenten Konrad Zuse den första elektroniska datorn, Z1, samt en rad andra datorer de förstördes 1944 när Berlin bombades under andra världskriget.

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 ECTS Credits Dnr: 1013/2007-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng Computer Engineering Programme, 180 ECTS

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Välkommen till Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Särskild utbildning för vuxna - Särvux Våra kurser vänder sig till dig som har fyllt 20 år har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Hoppa till... Exportera till Excel

Hoppa till... Exportera till Excel Hoppa till... Startsida TFEMoodle Forskning Samverkan Om universitetet TFEMoodle LinSA, del 3 Återkopplingar Återkoppling HT11 Uppdatera Återkoppling Översikt Redigera komponenter Mallar Analys Visa inlägg

Läs mer

Gunnar Holmdahl. En intervju av Jan af Geijerstam 10 januari 2008. Intervju 94. Från matematikmaskin till IT

Gunnar Holmdahl. En intervju av Jan af Geijerstam 10 januari 2008. Intervju 94. Från matematikmaskin till IT Gunnar Holmdahl En intervju av Jan af Geijerstam 10 januari 2008 Intervju 94 Från matematikmaskin till IT Denna intervju har genomförts inom ramen för projektet Från matematikmaskin till IT som är ett

Läs mer

Laborationsrapport av robotprogrammering

Laborationsrapport av robotprogrammering KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Laborationsrapport av robotprogrammering Programmering av LEGO MINDSTORMS robot Rikard Bjärlind 2012-09-07 E-post: bjarlind@kth.se Introduktionskurs i datateknik (H12) II1310

Läs mer

AVTAL 1 (6) 2 Avtalstid Avtalet gäller från och med utdelning till och med den 1 juni 2016.

AVTAL 1 (6) 2 Avtalstid Avtalet gäller från och med utdelning till och med den 1 juni 2016. AVTAL 1 (6) 2015-10-01 Avtal för användning av kommunens dator/ipad i hemmet åk 4 9 Bakgrund Alla användare i Sigtuna kommuns Skolnät ska använda all skolans IT-utrustning på ett ansvarsfullt sätt, oavsett

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer