Dok-id: ård070912bsjälvbigrafiskt upprop om IT-historia Sidan 1 av 9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dok-id: ård070912bsjälvbigrafiskt upprop om IT-historia Sidan 1 av 9"

Transkript

1 Här är mitt bidrag till Tekniska museets projekt Upprop om IT-historia som jag har disponerat enligt den mall som rekommenderats av redaktionen vid Tekniska museet och därför finns det med en del detaljer som inte direkt har med IT-historia att göra. Beskrivningen är i stort sett kronologisk men med vissa hopp. Jag har lagt in en tidsskala i vänstermarginalen för att läsningen ska underlättas. Adress: Pettersbergsgatan 5, Västerås Födelseår: 1934, i oxens tecken för den som vill och kan läsa ut något av den uppgiften Tfn: E-post: Hemsida: 1. Bakgrund 1952 Jag är född och uppvuxen i Mora där jag tog realexamen (4-årig) Min far, född 1909, var elektriker och skulle säkert ha kunnat ta vilken teknisk examen som helst om han hade haft möjligheter att studera. Han uppmuntrade mig till att fortsätta mina studier vilket jag också gjorde, se vidare nedan. Min mor var, som fallet var i hennes generation, den som skötte all marktjänst. 2. Framtidsutsikter och utbildning När jag skulle välja yrkesinriktning efter realexamen 1952 hade jag intresse för tre linjer: musik, språk och teknik. Musik ansågs på den tiden som mycket osäkert så det alternativet fick strykas trots att jag kände mycket för det. Språkutbildning verkade kräva för många år till examen så det blev teknik, ett val som även tilltalade min far. Jag började vid Högre tekniska läroverket i Stockholm1952 och tog examen på 1955 elektroteknisk linje år Studierna gick mycket bra och jag hade stor nytta av mitt musikintresse som öppnade portarna till kontakter med likasinnade. Jazzen var på modet och spel i olika grupper var mycket givande. Det förekom inte tillstymmelse till mobbning eller andra otrevligheter och alla var nyktra. Den enda lasten som förekom var rökning, men den vanan hörde till manligheten på den tiden och jag hamnade också i den ovanan som varade ända till Efter examen blev det militärtjänst ett år som radartekniker vid luftvärnet i Göteborg, en militärtjänst som var mycket intressant och som väckte mitt intresse för reglerteknik som det fanns mycket av, speciellt i eldledningsstationerna. Det ingick mycket utbildning inom elektronik och reglerteknik under värnplikten och radarskolan användes som rekryteringsplats för svenska teknikföretag vilket förde 1956 mig till min första anställning: vid Saabs systemavdelning År 1964 tog jag efter studier på fritid fil. kand-examen vid Stockholms universitet med ämneskombinationen matematik, matematisk statistik, teoretisk fysik och företagsekonomi, som i kombination med min tidigare ingenjörsexamen har visat sig mycket användbar. Min generation har varit mycket gynnad när det gäller Dok-id: ård070912bsjälvbigrafiskt upprop om IT-historia Sidan 1 av 9

2 arbetsmarknaden. Jag har inte varit arbetslös en enda dag sedan jag började min första anställning efter utbildningen Som ett kuriosum vill jag nämna att redan mitt första avlönade arbete i trettonårsåldern fick jag serverat: jag haffades av en tvättinrättning när jag skulle hämta kemtvätt som min mor lämnat. Jag fick omedelbart börja köra tvätt med en packcykel. Arbetsgivaren, en kvinna vilket inte hörde till vanligheterna på den tiden, var OK och det var trevligt med sysselsättning under sommarlovet och gav extra fickpengar. En annan reflektion kring min utbildning och yrkesverksamhet: jag har inte arbetat alls med det som min fackgrundutbildning till elektroingenjör syftade till, dvs. konstruktion av starkströms- eller elektronikutrustningar. Jag kom i stället när jag började min yrkeskarriär i mitten av 1950-talet in på de nya områden som IT- och automationstekniken öppnade vid den tiden och som inte fanns med i några kursprogram. Men min grundutbildning har varit till stor nytta och varit nödvändig som stöd för min verksamhet inom de nya områdena som jag fick tillfälle att komma in på efter avslutad grundutbildning. Under årens lopp har jag genomgått en del kurser både i samband med mina anställningar och privat. Det viktigaste resultatet i den sistnämnda kategorin är att jag innehar Cambridge Certificate for Proficiency in English, ett formellt intyg på språkkunskaper som jag förvärvat i mitt arbete. 3. Introduktion till dator-/datatekniken, mitt yrkesliv Ordet dator fanns inte när jag började mitt yrkesverksamma liv. Vid Saabs 1956 systemavdelning, där jag började min yrkeskarriär 1956, sysslade man bl.a. med utveckling av styrsystem för jaktplan. Draken var under utveckling på den tiden och jag fick tillfälle att arbeta med både s.k. matematikmaskiner/siffermaskiner, som var synonyma termer, och analogimaskiner. De sistnämnda var det enda verktyget för beräkningar på dynamiska system, dvs. för behandling av differentialekvationer. Matematikmaskinerna användes, förutom för aerodynamiska beräkningar som var ett annat område inom Saab, för efterbearbetning av resultat som experimenterades fram med analogimaskinerna, t.ex. utvärdering av träffbilder från förlopp som simulerats fram med analogimaskinerna. Saabs analogimaskin, 1956 Under min utbildning fanns det inga möjligheter att genomföra några omfattande numeriska beräkningar eftersom det inte fanns några maskiner för detta ändamål och några omfattande räkningar för hand fanns det inte tid till. Klassen som jag gick i fick vid ett tillfälle 1955 göra studiebesök vid Besk och alla förundrades över den Dok-id: ård070912bsjälvbigrafiskt upprop om IT-historia Sidan 2 av 9

3 beräkningskapacitet som den maskinen hade. Det var därför en stor händelse när jag under de första dagarna vid Saab fick möjlighet att generera en lösning till den enkla svängningsekvationen och se att det verkligen blev en sinuskurva av de samband som matades in i maskinen! Arbetet vid Saab var mycket intressant och givande och erbjöd samarbete med leverantörer av beräkningsutrustning till Saab. Detta resulterade i att ett sådant företag, Electronic Associates, hyrde mig från Saab att arbeta som tolk och 1957 tillämpningsexpert vid Hannovermässan Någon förslog att jag skulle sätta Handelsresande i differentialekvationer på mitt visitkort. I detta uppdrag deltog även en Saab-kollega som svarade för servicen på utrustningen. Vi utförde tydligen våra uppgifter till belåtenhet och vi fick upprepa insatsen vid en teknisk mässa i Stockholm, kanske hette den S:t Eriksmässan på den tiden, hösten Det amerikanska företaget öppnade sedan en beräkningscentral i Bryssel, en verksamhet som pågick cirka 10 år. Jag deltog i några enkla experiment vid Saab med att i simulator uppbyggd av analogikomponenter försöka styra ett statiskt instabilt flygplan, dvs. den princip används i Gripen. Erfarna testpiloter vid Saab fick försöka hålla flygplanet under kontroll med hjälp av enbart styrspak. Det gick några sekunder, kanske upp till en minut om tyngdpunkten inte placerades alltför långt bak, men testpiloterna fick, icke oväntat, ge upp. Jag fick ett slags dejavu-upplevelse när jag såg filmbilderna från Gripens störtning över Långholmen cirka 50 år senare. Rörelsemönstret som registrerades vid simuleringarna påminde starkt om den rörelse som kan ses på filmbilderna från Gripenhaveriet. Under slutet av 1950-talet började man fundera på att kombinera digitalmaskiner och analogimaskiner till en hybridmaskin med, trodde man, fördelarna hos båda maskintyperna: analogimaskinens snabbhet och siffermaskinens noggrannhet. Denna konfiguration skulle bl.a. kunna lösa problemet med att representera aerodynamiska data över större operativa områden för de flygplan vars dynamik respresenterades av analoga komponenter. Jag medverkade i några experiment på denna linje med en Saab D21 sammankopplad med en analogimaskin. Samplingsfrekvensen var med dagens mått ofattbar låg och det blev ingen utveckling av denna teknik. Under min tid vid Saab pågick också konstruktion och uppbyggnad av en kopia av Besk vid Saab, Sara vill jag minnas att projektet kallades. Det tog sin tid och elaka tungor beskrev situationen som att om maskinen vore färdig skulle den kunna räkna ut när den skulle bli färdig. Färdig blev den och efter ett föredrag av Börge Langefors, kanske var det när Sara stod färdig, talade man om att FOA skaffat en IBM 7090 med ett kärnminne om hela ord, en kapacitet som diskussionen ifrågasatte behovet av. Datortekniken är kantad av liknande uttalanden. Enligt uppgift lär ju någon riksdagsman inför anslagsbehandlingen för Besk ha ifrågasatt vad man skulle med en maskin som på ett par veckor skulle kunna avverka allt överblickbart beräkningsbehov. Andra som kanske borde ha vetat bättre har fällt liknande omdömen. Så har t.ex. självaste Bill Gates så sent som år1981 enligt uppgift i Computer Sweden ha sagt att: 640 kilobyte borde räcka för vem som helst. Dok-id: ård070912bsjälvbigrafiskt upprop om IT-historia Sidan 3 av 9

4 Arbete vid Saab var intressant och låg i framkant på utvecklingen. Men efterhand började det kännas bakvänt att försöka få fram tekniskt avancerade och effektiva system men samtidigt hoppas att de aldrig skulle komma till användning. Så kan naturligtvis också den tycka som arbetar med utveckling av brandbilar och ambulanser men det finns en viss skillnad som alla inser. Alltså började jag se mig 1961 om efter annat arbete och slutade min anställning vid Saab 1961 och började vid nystartade IBM Nordic Laboratories i Stockholm. Vid IBM ville man också undersöka vad hybridtekniken skulle kunna ge. Efter en del undersökningar fann jag för gott att göra vad jag kunde för att hybridmaskinidén skulle avlivas. Den kunde på sin höjd lösa de problem som den skapade. IBM avvecklade alla planer på hybridmaskiner efter att jag och en IBM-kollega skrev en rapport med titeln Hybrid computers Wisdom or Whimsy där vi konstaterade att det senare, Whimsy, var fallet. Men det fanns krafter inom IBM som länge protesterade mot slutsatserna i rapporten men som till sist insåg att hybridtekniken inte var något att satsa på. Det kan tyckas egendomligt att man tänkte i banor av hybridteknik men det berodde på att digitalmaskinerna med dagens mått var ofattbart långsamma och inte kunde användas för realtidsberäkningar av dynamiska system. Det märkliga är att när jag 1965 kom till Asea, som företaget hette på den tiden, möttes jag av tankar på hybridtekniken även där, dvs. cirka fem år efter att IBM avvecklat tankarna på hybridtekniken och jag fick avliva denna idé en gång till. Vid IBM fick jag i stället tillfälle att delta i utvecklingen av digitala datainsamlingssystem för industriella tillämpningar, ett slags embryo till dagens kommunikationsteknik och jag kom i kontakt med begrepp som kommunikationsprotokoll, eavesdropping m.m. för första gången. I arbetsuppgifterna även utveckling av gränssnittsutrustning mot processerna såsom analoga in- och utgångar. digitala in- och utgångar som komplement till datainsamlingssystemen. Det föreslogs redan då att eldistributionsföretagen skulle ha nytta av att läsa av elmätare på distans med hjälp av dataöverföring och jag deltog i undersökningar kring denna tillämpning som låg i linje med de digitala datainsamlingssystemen. Idéerna fick läggas ned eftersom det på den tiden inte fanns någon teknik för dataöverföring och anslutning av sådan till rimliga kostnader. Mot slutet av 1900-talet, dvs. cirka 35 år senare, väcktes på nytt idéer om mätaravläsning på distans och sedan några år är denna teknik etablerad. Jag arbetade även med utvärdering av datorprestanda i samband med beräkningar för processtyrning. Kom ihåg att den tidens digitalmaskiner arbetade med en klockfrekvens som ter sig ofattbart låg med dagens mått och det var svårt att hinna med beräkningar i realtidsmiljö. Under tiden vid IBM fick jag tillfälle att se de första resultaten av försök med integrerade kretsar i form av ett s.k. substrat cirka 1x1 cm som kunde rymma några transistorer. Det var något stort vid den tidpunkten Anställningen vid IBM varade till 1965 då jag flyttade till Asea i Västerås där man Dok-id: ård070912bsjälvbigrafiskt upprop om IT-historia Sidan 4 av 9

5 som nämnts ovan funderade i hybridbanor. Det blev att ta en kamp igen mot hybridanhängarna och jag skrev en avslutande artikel i Tekniks tidskrift (1968 H 23). Artikeln infördes även i en amerikansk tidskrift SIMULATION (okt 1968) och orsakade några indignerade motartiklar, men tekniken var död. Jag kom nu in på processtyrning med datorer, en teknik som började bli realistisk 1965 omkring 1965 och jag blev chef för en utvecklingsavdelning för sådana tillämpningar. Det blev då inte mer så mycket handgriplig programmering men jag fick gehör för, att företaget skulle börja använda Fortran och gav några kurser för ett stort antal deltagare och anser mig ha medverkat till att programmering började bli ett allmänt verktyg för Asea-ingenjörerna. Det förekom vissa bisarra uppfattningar, t.ex. den, och detta var på fullt allvar, att tekniska beräkningar måste utföras med hålremsa som medium medan hålkort var något för den administrativa databehandlingen, som föraktfullt benämndes kalsongräkningsapplikationer. Dessa uppfattningar försvann gradvis allteftersom man började använda hålkort för inmatning av Fortranprogrammen för tekniska beräkningar. Så var det då. Processtyrning med datorer tog fart vid Asea under slutet av 1960-talet och jag fick tillfälle att medverka i det första större processtyrningsprojektet i Sverige, nämligen en valsverkstyrning vid Oxelösunds järnverk, ett samarbetsprojekt mellan Asea och General Electric. För uppgiften användes en GE-maskin med ferritminne och 24 bitars ordlängd och den programmerades helt i assembler. Samma GE-datorsystem fastän licenstillverkat av ett engelskt företag var tänkt som styrdator för Marvikens kärnkraftverk. En maskin installerades också och anslöts med ett skrämmande stort antal signalledningar till och från den tilltänkta kärnreaktorn. Tack och lov avstod man från att ladda reaktorn. Detta beslut måste betraktas som ett av de visaste som fattats här i landet. Heder åt de beslutsfattare som kunde bekämpa den prestige, som med säkerhet fanns att bekämpa, och fatta avvecklingsbeslutet! Det kärntekniska kan jag inte ta ställning till med det installerade datorsystemet skulle aldrig ha klarat sin tilltänkta styruppgift. Under denna tid bestod mycket av arbetet med att informera Sveriges industriledare om möjligheterna till bättre och effektivare styrning av industriprocesser med vad som kallades minidatorer, DEC PDP 8 var den dator som var förhärskande. Min utvecklingsavdelning vid Asea byggde upp demonstrationsmodeller för bl.a. valsverk och det passerade en strid ström av honoratiores med Curt Nicolin i spetsen och undfick demonstationerna. Vår pedagogik gav resultat och Asea bildade i början av 1970-talet tillsammans med dåvarande LM Ericsson ett företag med namnet Asea-LME Automation med uppgift att marknadsföra utrustning för digital processtyrning. Som datorsystem valdes Control Data System 1700, en dator med 18 bitars ordlängd och möjlighet till trumminne om cirka ord. Hur var det möjligt att göra något med denna blygsamma kapacitet? Men det gick att åstadkomma en hel del och det installerades flera system speciellt inom pappersindustrin. Dok-id: ård070912bsjälvbigrafiskt upprop om IT-historia Sidan 5 av 9

6 Processtyrning behövdes också för de kärnkraftverk som Asea var i färd med att leverera och jag deltog i omfattande undersökningar om lämpliga processdatorsystem för den uppgiften. Ett stort problem var att göra realtidsberäkningar på basis av de partiella differentialekvationer som beskriver resultatet av styrstavshanteringen i en kärnkraftsreaktor och undersökningarna gick ut på att uppskatta beräkningstiderna i olika datorsystem. Med dagens datorsystem är detta inte något problem men på den tiden var datorernas klockfrekvens ofattbart låg med dagens mått. Och minnestillgången var minst sagt låg låg: trumminnen med under 500 kbyte var vad som fanns och räknades som stort. Arbetsminnet var av ferritkärntyp och mycket begränsat i storlek. Allt detta krävde att beräkningstiderna fick utvärderas ingående. Under början av 1970-talet försökte Asea sig även på att introducera datorer i undervisningen och jag fick tillfälle att leda ett försöksprojekt med namnet Teach-Aid under ett par terminer vid tekniska gymnasiet i Västerås i samarbete med lärare och elever. Denna verksamhet finns beskriven i en artikel i 1973 ELEKTRONIK (1 1973). Det blev ingen produkt av detta eftersom datorerna, i detta fall DEC PDP-8, var för dyra och detta gällde även bildskärmarna. Men skolpersonalen i Västerås fick en kunskapsinjektion och vissa inom skolväsendet sadlade om och började arbeta med processtyrningsdatorer vid Asea. Ett annat större och intressant projekt som jag fick leda var uppbyggnaden av en utbildningssimulator för kärnkraftverksoperatörer i Studsvik, ett projekt som 1973 påbörjades 1973 och använde en dator av märket Sigma, ett monster som krävde ett rum på cirka 50 m 2 och som programmerades i Fortran. I systemet förekom även en I/O-processor av typ PDP-8 som programmerades i assembler och anslöt Sigmadatorn till kontrollrumsatrapperna i skala 1:1 via ett stort antal reläer. Detta system användes till 1988 och byttes då ut mot en tidsenlig utrustning. Det är värt att notera att det även i samband med detta projekt inledningsvis förekom förespråkare för, att hybridteknik, dvs. kombination av analogi- och digitalmaskiner, skulle användas för uppbyggnad av simulatorn. Så det blev att avliva dessa idéer än en gång. Sigma datorsystem för kärnkraftverkssimulator i Studsvik (1973) Dok-id: ård070912bsjälvbigrafiskt upprop om IT-historia Sidan 6 av 9

7 Kontrollrum för Barsebäck i kärnkraftverkssimulatorn i Studsvik (1973) I början av 1970-talet fungerade jag som kontaktman gentemot företaget Rollfilm som tillverkade id-kort i färg och som uppvaktade Asea med förslag om samarbete inom området biometri på basis av patent som Rollfilm ägde. Samarbetsplanerna utvecklades långt och gav upphov till en artikel i Modern Datateknik den oktober 1973 under rubriken Asea:s nya världsprodukt bakom lykta dörrar. Just innan underskrift av samarbetsavtalet skulle göras kom det dock plötsligt och av okänd anledning kontraorder frånhögsta instans och det blev inget samarbetsavtal och inte heller någon satsning på biometri vid Asea. Biometri har ju blivit ett hett område under början av 2000-talet, dvs. cirka 35 år senare. Kanske en Asea-satsning inom biometri på 1970-talet skulle ha fört fram till praktiskt användbara system tidigare Jag satt med som Aseas representant i Dataindustriutredningen Under min anställning vid Asea/ABB har jag arbetat med andra processtyrningsleveranser men mera som projektledare och kunnat se utvecklingen av maskin- och programvara. Arbetet har gett erfarenheter inte bara av teknisk natur. Det har förekommit en del politiska inslag också och jag hade tillfälle att få se den 1980 s.k. Containeraffären i början av 1980-talet inifrån och på mycket nära håll, en intressant erfarenhet med inslag av bl.a. CIA-förhör. Hela denna affär kunde ha undvikits om vissa personer hade lyssnat på varningsklockor som antydde att agerande på plats i USA skulle vara nödvändigt för forcering av vissa licensfrågor. Men en sådan insats ansågs innebära för dyra resor så larmsignalerna negligerades och så blev det som det blev. Under senare delen av 1980 och början av 1990-talet bestod mitt arbete mest i projektledning för leveranser av datorbaserade automationsutrustningar till främst stålindustrin, dvs. att utnyttja IT i allt större och mer avancerade styrsystem Under de sista 3-4 åren fram till min pensionering 1999 arbetade jag med anläggningsdokumentation och som användare av IT-teknik i detta sammanhang. Det är intressant att jämföra dokumentationsarbetet vid leveranserna av t.ex. simulatorn för kärnkraftverksoperatörer på 1970-talet, med motsvarande för leveranser under slutet av 1990-talet. Hur var det möjligt att arbeta utan modern IT-teknik såsom ordbehandlare, e-post och datorbaserade ritningssystem? Som ett kuriosum kan nämnas att under arbetet med simulatorn anskaffade kunden en Dok-id: ård070912bsjälvbigrafiskt upprop om IT-historia Sidan 7 av 9

8 föregångare till ordbehandlaren i form av en IBM-maskin som arbetade med hålkort som vart och ett kunde rymma en rad av en text. Detta system underlättade mycket men hade naturligtvis sina begränsningar eftersom det inte gick att praktiskt hantera större textmängder. 4. Min nuvarande situation Efter min pensionering 1999 har jag tagit upp mitt språkintresse på nytt och arbetar nu som översättare och använder IT-tekniken i detta sammanhang. Jag bedriver denna verksamhet genom egen firma som har namnet Pidoc-System, där Pidoc står för Planning, Interpretation, Documentation. Även här ställer man sig frågan: Hur skulle man kunna arbeta rationellt med översättningar utan IT-teknik i form av e-post, Internet, ordbehandlare, s.k. CAT-verktyg (Computer Aided Translation), mobiltelefon m.m? CAT-verktygen innehåller inget av datoröversättning utan är verktyg som underlättar återanvändning av gjorda översättningar vilket ger vissa tidsvinster men främst bidrar till att formuleringar blir likartade genom hela bruksanvisningen eller vad dokumentet kan avse. Verktygen innehåller även hjälpmedel för konsekvent terminologi. Utan dagens snabba datorer och strängt taget obegränsade minneskapacitet skulle det inte vara möjligt att utveckla praktiskt brukbara CAT-verktyg. För översättningsarbetet spelar bredbandstekniken och Google en stor roll liksom möjligheterna till lexikon i datorn och/eller på nätet. IT-tekniken gör det möjligt att arbeta med översättning var som helst, hemma, på tåget eller varhelst man kan arbeta med en bärbar dator. Detta är på gott och ont: det är lätt att arbeta var som helst men det finns risk för, att man utvecklar arbetsnarkomani. Datorn står där lätt tillgänglig och det är faktiskt mycket spännande att se vad som kommer att beskrivas i det dokument som ligger för översättning; en stor del av översättningsuppdragen består av patentansökningar av vilka man lär sig mycket, inte minst därför att man som översättare måste ta del av precis varje ord i texten. Det är kanske bara översättaren som gör det. Översättning av patentansökningar kan jag åta mig tack vare den breda erfarenhet som jag fått av IT-tekniken och andra tekniska områden under mina anställningar vid olika företag och genom det arbete i internationell miljö som dessa anställningar medfört och som gett mig möjlighet att utveckla språkkunskaperna. Planering, vars inledande bokstav P bidragit till namnet på min firma, är ett annat område som jag kommit att intressera mig mycket för som resultat av projektarbete i mina anställningar. Planering är också ett område som är betjänt av modern IT-teknik. Tyvärr utnyttjas inte dagens möjligheter i den omfattning som vore önskvärt för den instrumentella delen vid projektstyrning. Under åren var jag ordförande i Föreningen teknisk information som bildades 1964 med uppgift att vara en intresseförening för teknikinformatörer i Sverige. Även teknikinformationsarbete har naturligtvis påverkats i hög grad av ITutvecklingen. Jag är mycket nöjd med min situation och mitt liv. Arbetet som översättare är mycket stimulerande och jag får ständigt lära mig mer och mer om modern IT-teknik eftersom översättningsuppdragen för det mesta handlar om patentansökningar inom IT-området. Dok-id: ård070912bsjälvbigrafiskt upprop om IT-historia Sidan 8 av 9

9 Jag är tacksam för, att jag fått tillfälle att hänga med på IT-tåget och jag tänker vara med så länge det går. Kanske stimulans i form av översättningsarbete och strävan att hänga med i utvecklingen kan medverka till att hålla Alzheimer på avstånd. Jag ägnar mig även åt motionsidrott och har så gjort hela mitt liv, eftersom jag anser att man måste hålla även kroppen i trim för att känna sig välmående. Jag har haft förmånen att ha mitt yrkesliv under en period när IT-tekniken utvecklades från att vara något för en liten skara experter till dagens vardagsteknik och att ha fått vara med i denna utveckling. Tidrymden för denna utveckling får mig att tänka ett påstående som jag minns från min studietid i Stockholm i början av 1950-talet. Då besöktes Stockholm av den berömde violinvirtuosen Jascha Heifetz som i en intervju sade att det är svårast de 35 första åren Det lät då som en oändlighet i mina öron men det stämmer rätt bra in på teknisk utveckling, speciellt dator- och IT-utvecklingen, och även andra tekniska områden t.ex. fjärravläsning och biometri som nämnts tidigare, även om yttrandet gavs i ett helt annat sammanhang. Datortekniken hade något av en kommersiell start omkring 1955 och först i början av 1990-talet, dvs. 35 år senare, började tekniken bli tillgänglig för en större allmänhet. Sedan har det gått med en rasande fart som det gäller att hänga med i så länge som möjligt. Det finns kanske anledning att revidera påståendet om 35-års introduktionsperiod för nya teknikområden. Västerås Åke Rullgård Dok-id: ård070912bsjälvbigrafiskt upprop om IT-historia Sidan 9 av 9

1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn.

1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Datorns utveckling 1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Tre decennier senare konstruerade

Läs mer

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan TGHEL, TGHME, TGHML

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan TGHEL, TGHME, TGHML Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Utbildningsplan Programkod: Beslut om inrättande: Programmets benämning: TGHEL, TGHME, TGHML Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för teknik- och

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

ATT SKRIVA SITT CV. En guide och lathund för att skriva sitt CV så att det blir läst. Valentino Berti. Rekryteringskonsult på MSemploy Sweden

ATT SKRIVA SITT CV. En guide och lathund för att skriva sitt CV så att det blir läst. Valentino Berti. Rekryteringskonsult på MSemploy Sweden ATT SKRIVA SITT CV En guide och lathund för att skriva sitt CV så att det blir läst Av Valentino Berti Rekryteringskonsult på MSemploy Sweden Grunder Ett CV skall på ett enkelt och lättförståeligt sätt

Läs mer

El- och energiprogrammet

El- och energiprogrammet El- och energiprogrammet EE El- och energiprogrammet ger dig en av gymnasieskolans bredaste utbildningar. Du hamnar inom en bransch som ständigt är i starkt framåtskridande. På EE blandas teori och praktik.

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Slutrapport för Internetfonden

Slutrapport för Internetfonden Slutrapport för Internetfonden Webbprogrammering i matematik och fysikundervisning Mikael Tylmad mikael@roboro.se Fredrik Atmer fredrik.atmer@gmail.com Ella Kai-Larsen e@k-l.se 10 april 2014 http://www.profyma.se/

Läs mer

Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten

Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten Adelin Nzomwita Juni 2010 Examensarbete, 15 högskolepoäng, B Datavetenskap Internetteknologi

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Teknikblock på TIS Stockholm

Teknikblock på TIS Stockholm Det här är en beskrivning av hur vi kommer att jobba med teknik och entreprenörskap detta år. Teknikblock på TIS Stockholm Teknikblock är ämnesövergripande aktiviteter i undervisningen. De är kärnan i

Läs mer

Gunnar Holmdahl. En intervju av Jan af Geijerstam 10 januari 2008. Intervju 94. Från matematikmaskin till IT

Gunnar Holmdahl. En intervju av Jan af Geijerstam 10 januari 2008. Intervju 94. Från matematikmaskin till IT Gunnar Holmdahl En intervju av Jan af Geijerstam 10 januari 2008 Intervju 94 Från matematikmaskin till IT Denna intervju har genomförts inom ramen för projektet Från matematikmaskin till IT som är ett

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Dnr: 207/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Ansvarig

Läs mer

Meritförteckning. Mer än 3 års professionell erfarenhet av PHP, SQL, C# och VB.NET,

Meritförteckning. Mer än 3 års professionell erfarenhet av PHP, SQL, C# och VB.NET, CvSwe 20080410.doc Niklas Rydén sida1/6 Meritförteckning Niklas Rydén 031-51 95 58 (hem) Slåttängsgatan 51 0709-40 66 49 (mobil) 415 07 Göteborg nikryden@gmail.com http://www.timeonline.se Mer än 3 års

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Projektrapport. Till Projektet Bluetoothstyrd bil

Projektrapport. Till Projektet Bluetoothstyrd bil Till Projektet Bluetoothstyrd bil Av Erik Olsson Fornling Handledare: Fredrik Johansson n söndagen den 18 mars 2012 Sidan 1 (7) Sammanfattning Jag har byggt om en gammal radiostyrd bil och bytt ut all

Läs mer

Datorn från grunden. En enkel introduktion. Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7

Datorn från grunden. En enkel introduktion. Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7 Datorn från grunden En enkel introduktion Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7 2 Inledning Välkommen till Söderköpings bibliotek! Vid detta

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Lathund Blanketthotell Komma igång

Lathund Blanketthotell Komma igång Lathund Blanketthotell Komma igång Introduktion Denna lathund innehåller lite samlade råd och tips för de som ska använda tjänster från NT Smartwork. (För de som redan börjat använda Blanketthotellet finns

Läs mer

Läroplan för utbildningsprogrammet för elektroteknik vid Högskolan på Åland. Ingenjör YH elektroteknik 160 sv

Läroplan för utbildningsprogrammet för elektroteknik vid Högskolan på Åland. Ingenjör YH elektroteknik 160 sv 22111 MARIEHAMN Datum : Sida 1 av 9 Läroplan för utbildningsprogrammet för elektroteknik vid Högskolan på Åland. Ingenjör YH elektroteknik 160 sv Läroplanen gäller tillsvidare och avser utbildning som

Läs mer

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu. Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.se Upplägg 1. Karriärcentrum LiU 2. Självinventering 2. Var hittar

Läs mer

HÄR går det upp ett ljus!

HÄR går det upp ett ljus! HÄR går det upp ett ljus! Du som vill veta hur saker och ting fungerar och som gillar att skruva isär och plocka ihop prylar, du ska söka in på gymnasiets Elprogram, inriktning Elteknik. Det är grunden

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Varför söker jag tjänsten?

Varför söker jag tjänsten? Varför söker jag tjänsten? Martin Tångelin CV Jag arbetar idag som nätverkstekniker på AstraZeneca Mölndal på konsult uppdrag av AT&T, där jag driftar och vidareutvecklar nätverket som i huvudsak är Cisco

Läs mer

Yrkeserfarenhet. Mikael Ståhl Dovhjortsvägen 20 72242 Västerås 021-336512 076-234 60 50 mikael.stahl@koteko.se

Yrkeserfarenhet. Mikael Ståhl Dovhjortsvägen 20 72242 Västerås 021-336512 076-234 60 50 mikael.stahl@koteko.se CV Mikael Ståhl Dovhjortsvägen 20 72242 Västerås 021-336512 076-234 60 50 mikael.stahl@koteko.se Yrkeserfarenhet 2007/08 2007/01 2006/10 Egenföretagare Koteko ProjektStyrning AB 2006- Projektledare för

Läs mer

3. Regler för användandet av den personliga datorn

3. Regler för användandet av den personliga datorn Sida 1 av 6 Personlig dator (en till en) till elever i Sollentuna kommunala skolor 1. Bakgrund och syfte Sollentuna kommunala skolor vill skapa goda förutsättningar för en utbildning där modern informations

Läs mer

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne Information från Parkgymnasiet Välkomna till Parkgymnasiet och nya Teknikcollege Sydöstra Skåne! Utbildningen vid Parkgymmnasiet skall vara en utmaning för alla.

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Datorn föds. http://www.youtube.com/watch?v=anrjsigryjw

Datorn föds. http://www.youtube.com/watch?v=anrjsigryjw Datorkunskap Vad är en dator Datorer är maskiner som utför uppgifter och beräkningar med hjälp av givna instruktioner eller program. Datorer arbetar genom att låta maskin- och programvara interagera. Maskinvara

Läs mer

Marinel och elektronik

Marinel och elektronik Marinel och elektronik Ämnesplan: Marinel och elektronik Kurser: Båtel 1-2, Marinelektronik 1-2, Motorelektronik 1-2, Marinel och elektronik Ämnets syfte Undervisningen i ämnet marinel och elektronik ska

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

MARIN EL OCH ELEKTRONIK

MARIN EL OCH ELEKTRONIK MARIN EL OCH ELEKTRONIK Ämnet marin el och elektronik behandlar den elektronik, de elektriska installationer och elektriska system som förekommer i fritidsbåtar. Ämnet behandlar även materiallära samt

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Sida 2 av 6. Preludium

Sida 2 av 6. Preludium Sida 2 av 6 Preludium 1965-66 var min huvudsyssla att beräkna driftkostnader för kärnkraftverk. Analysresultaten skulle medfölja offerter från ASEA på hela anläggningar till kunder världen runt. Beräkningarna

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1 Rikta in dig på en karriär som högskoleingenjör i kärnkraftteknik www.karnkraftteknik.se RIKTA IN DIG PÅ EN KARRIÄR SOM HÖGSKOLEINGENJÖR I KÄRNKRAFTTEKNIK Vill

Läs mer

Matematikundervisningen har under

Matematikundervisningen har under bengt aspvall & eva pettersson Från datorernas värld Hur kan vi stimulera elever i matematik, och hur kan vi genom matematiken visa delar av datorns funktioner? Författarna visar hur man kan introducera

Läs mer

Riktlinjer för användande av kommunens datorer och Internet för anställda och förtroendevalda i Laholms kommun

Riktlinjer för användande av kommunens datorer och Internet för anställda och förtroendevalda i Laholms kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2012-11-13 Dnr 2012-259 Riktlinjer för användande av kommunens datorer och Internet för anställda och förtroendevalda i Laholms kommun Användningen av IT-stöd i vårt dagliga

Läs mer

Pluritoriska upplösningar av kvotsingulariteter

Pluritoriska upplösningar av kvotsingulariteter OCHALMERS TEKNISKA H GSKOLA GOTEBORG Pluritoriska upplösningar av kvotsingulariteter Den impopulärovetenskapliga versionen Samuel Bengmark Department of Mathematics Göteborg 1998 Populärvetenskaplig version

Läs mer

Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 Higher Education Credits

Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 Higher Education Credits Dnr: 1048/2007-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom matematik, naturvetenskap och teknik Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng Computer Engineering Programme,

Läs mer

Kompetensbehovskartläggning

Kompetensbehovskartläggning Kompetensbehovskartläggning Utförd av Linda Wiltebo, Jobba i Västerås på uppdrag av Automation Region Automation Regions medlemmar och partner x5 Ca 12 000 anställda hos de 23 medverkande företagen 1 500

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Robotfotboll med Arduino

Robotfotboll med Arduino Robotfotboll med Arduino Av Staffan Melin och Martin Blom Bild & form-skolan, Masthugget, Göteborg 2015 Staffan Melin, staffan.melin@oscillator.se Martin Blom, martinblomblom@hotmail.com Detta verk är

Läs mer

Internets historia Tillämpningar

Internets historia Tillämpningar 1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle

Läs mer

Beräkningsvetenskap. Vad är beräkningsvetenskap? Vad är beräkningsvetenskap? stefan@it.uu.se. Informationsteknologi. Informationsteknologi

Beräkningsvetenskap. Vad är beräkningsvetenskap? Vad är beräkningsvetenskap? stefan@it.uu.se. Informationsteknologi. Informationsteknologi Beräkningsvetenskap stefan@it.uu.se Finns några olika namn för ungefär samma sak Numerisk analys (NA) Klassisk NA ligger nära matematiken: sats bevis, sats bevis, mer teori Tekniska beräkningar Mer ingenjörsmässigt,

Läs mer

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Maj -13 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Att jobba med datorer är ofta som att jobba med matematik. Det nya bygger

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX (Centrum för Vuxnas Lärande, f.d. Komvux) vänder sig till Dig som är över 20 år och som saknar, behöver förbättra eller komplettera Din utbildning. Särvux är en del av CVL som

Läs mer

RINMANGYMNASIET. T4 Teknikprogrammet. fjärde året. Bli gymnasieingenjör

RINMANGYMNASIET. T4 Teknikprogrammet. fjärde året. Bli gymnasieingenjör RINMANGYMNASIET T4 Teknikprogrammet fjärde året Bli gymnasieingenjör Spännande skolår ger efterfrågad examen Du som går teknikprogrammet eller motsvarande utbildning kan nu söka ett fj ärde år knutet till

Läs mer

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2011/2012

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2011/2012 Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2011/2012 Denna Master Programme in Industrial and Management Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2011-02-08 av enhetschef Utbildning

Läs mer

CAS-vuxenutbildning för dig

CAS-vuxenutbildning för dig SÄRVUX- värmdö CAS-vuxenutbildning för dig Särskild utbildning för vuxna Särvux Värmdö är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning

Läs mer

Mathias Ericsson. Curriculum Vitae. Mathias Ericsson

Mathias Ericsson. Curriculum Vitae. Mathias Ericsson Curriculum Vitae Namn Födelseår E-post Adress Telefonnummer Kompetensinriktning Jag är en driven och social kille som tar mycket ansvar i mina arbetsgrupper. Jag strävar efter förbättring i mina och företagets

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Säkerhetskopiera mobilen

Säkerhetskopiera mobilen Säkerhetskopiera mobilen gratis och helautomatiskt 7 Bästa gratistipsen 7 För Android, Iphone och Windows Phone 7 Säkerhetskopiera till Dropbox. Så fixar du automatisk säkerhetskopiering av mobilen Visst

Läs mer

Allmänt om programvaror och filer i Windows.

Allmänt om programvaror och filer i Windows. Allmänt om programvaror och filer i Windows. Vart sparade du dokumentet? I Word. Jag har fått detta svar mer än en gång när jag försökt hjälpa någon att hitta ett dokument som de tappat bort i sin dator.

Läs mer

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Våra program GULDSTADSGYMNASIET barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Den lilla skolan med de stora möjligheterna Ja, vi är en liten skola och det är ett viktigt skäl till att många elever

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Från räkneflickor till flygande IT-system Saabs roll i svensk IT-utveckling

Från räkneflickor till flygande IT-system Saabs roll i svensk IT-utveckling Från räkneflickor till flygande IT-system Saabs roll i svensk IT-utveckling Att Saab en gång i tiden och inte för så där värst längesedan utvecklade och tillverkade datorer är det många som inte känner

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Spel och Tävling InfoBanken. En kort presentation

Spel och Tävling InfoBanken. En kort presentation Spel och Tävling InfoBanken En kort presentation Syftet med presentationsmaterialet? Att användas vid introduktion till InfoBanken. Syftet är inte att ge en komplett bild av InfoBanken för en mer ingående

Läs mer

Grundläggande datorkunskap

Grundläggande datorkunskap Grundläggande datorkunskap Vissa nybörjare känner sig väldigt osäkra Man kan förstora texten på skärmen genom att trycka på Ctrl + SeniorNet Lidingö 2014-11-10 Mamma får en gammal dator av sin son men

Läs mer

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Välkommen till Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Särskild utbildning för vuxna - Särvux Våra kurser vänder sig till dig som har fyllt 20 år har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada

Läs mer

AUTOMATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

AUTOMATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet AUTOMATIONSTEKNIK Ämnet automationsteknik behandlar automatiserade system, det vill säga processer med funktioner som verkar av sig själv. Dessa funktioner kan styras av såväl i förväg beskrivna program,

Läs mer

Goda råd till köpare av översättningar. Sveriges Facköversättarförening

Goda råd till köpare av översättningar. Sveriges Facköversättarförening Goda råd till köpare av översättningar Sveriges Facköversättarförening Vår värld blir allt mer internationell. Nationsgränser utgör numera inga större hinder för kommunikation men språket kan göra det.

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

IT-riktlinje för elever

IT-riktlinje för elever Diarienr 2013/2394-BaUN 2013/813-UAN nternati IT-riktlinje för elever inom Västerås stad Skolverksamheter Beslutad av Barn- och ungdomsnämnden 131001 Beslutad av Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Datorns utveckling. Bild av ENIAC

Datorns utveckling. Bild av ENIAC Datorns utveckling År 1936 konstruerade den tyska ingenjörsstudenten Konrad Zuse den första elektroniska datorn, Z1, samt en rad andra datorer de förstördes 1944 när Berlin bombades under andra världskriget.

Läs mer

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2014/2015

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2014/2015 Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2014/2015 Master Programme in Industrial and Management Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2013-10-29 av enhetschef Utbildning och

Läs mer

Information från utbildningsstöd & studiestöd, Chrissie Evling, studievägledare Emma Högberg, utbildningssekreterare. Programinformation, årskurs 2-3

Information från utbildningsstöd & studiestöd, Chrissie Evling, studievägledare Emma Högberg, utbildningssekreterare. Programinformation, årskurs 2-3 Institutionen för rymd- och geovetenskap IDAG: Information från utbildningsstöd & studiestöd, Chrissie Evling, studievägledare Emma Högberg, utbildningssekreterare Programinformation, årskurs 2-3 Arto

Läs mer

El- och energiprogrammet (EE)

El- och energiprogrammet (EE) El- och energiprogrammet (EE) El- och energiprogrammet (EE) ska utveckla elevernas kunskaper i att försörja och bistå samhällsviktiga basfunktioner som produktion, installation och distribution av el-,

Läs mer

Katrinebergs folkhögskola. Kursmål. Linje: Praktisk linje. Kursplan, se nedan

Katrinebergs folkhögskola. Kursmål. Linje: Praktisk linje. Kursplan, se nedan Katrinebergs folkhögskola Kursmål Linje: Praktisk linje Utbildningens målsättning är att deltagarna stärks och utvecklas till självständiga samhällsmedborgare inom områdena Ett eget boende Arbete/sysselsättning

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 Medborgardialog STRATEGI FÖR INTEGRATION Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOKUSGRUPPER...

Läs mer

Våra profiler. Alla våra engelsklärare är mycket erfarna lärare med engelska som modersmål (native speakers).

Våra profiler. Alla våra engelsklärare är mycket erfarna lärare med engelska som modersmål (native speakers). Kunskap kommer först International IT College of Sweden (INIT College) är en friskola, men drivs utan vinstintressen. Det är ett privilegium att vara rektor för en sådan skola, eftersom man kan satsa mer

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Välkommen! Lycka till! ecampus min väg till KNX

Välkommen! Lycka till! ecampus min väg till KNX ecampus min väg till KNX Välkommen! Här följer en guide till hur man påegen hand med en dator och Internetåtkomst kan lära sig grunderna för KNX och hur verktyget ETS fungerar Lycka till! Sida nr. 1 Innehåll

Läs mer

IT-säkerhetsinstruktion

IT-säkerhetsinstruktion IT-säkerhetsinstruktion Innehållsförteckning 1. ANVÄNDARENS ANSVAR...2 2. ÅTKOMST TILL INFORMATION...2 2.1 BEHÖRIGHET...2 2.2 INLOGGNING...2 2.3 VAL AV LÖSENORD...2 2.4 BYTE AV LÖSENORD...2 3. DIN ARBETSPLATS...3

Läs mer

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014 Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort

Läs mer

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk

Läs mer

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i

Läs mer

Request For Information, LearnConnection

Request For Information, LearnConnection Dokumentet är ställt till: Högskolan i Gävle Att: Mats Brenner Stockholm 23 September 2003 Request For Information, LearnConnection Open Training Sweden AB (OT) har nöjet att för Högskolan i Gävle (HiG)

Läs mer

Placement Report 2011. - en rapport om I-arens första anställning

Placement Report 2011. - en rapport om I-arens första anställning Placement Report 2011 - en rapport om I-arens första anställning Hej! Bakom framtagandet av denna rapport står alumniutskottet vid Sektionen för Industriell Ekonomi vid Linköpings Universitet. Utskottets

Läs mer

Matematik 5000 Kurs 1a röd lärobok eller motsvarande., ISBN 978-91-27-42156-1. Prövningen är skriftlig, eventuellt kompletterad med en muntlig del

Matematik 5000 Kurs 1a röd lärobok eller motsvarande., ISBN 978-91-27-42156-1. Prövningen är skriftlig, eventuellt kompletterad med en muntlig del prövning matematik 1a Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövningen avser Kurskod Matematik 1a MATMAT01a Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövningsutformning Bifogas Matematik 5000

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

FRA och Bletchley Park under WW2: Ibland var FRA till och med före...

FRA och Bletchley Park under WW2: Ibland var FRA till och med före... FRA och Bletchley Park under WW2: Ibland var FRA till och med före... ----- Av Rolf T Salme, SM5MX ----- Publicerat 2013-01-17 Från början var radiokommunikation liktydigt med gnistsändare och telegrafi.

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

Hoppa till... Exportera till Excel

Hoppa till... Exportera till Excel Hoppa till... Startsida TFEMoodle Forskning Samverkan Om universitetet TFEMoodle LinSA, del 3 Återkopplingar Återkoppling HT11 Uppdatera Återkoppling Översikt Redigera komponenter Mallar Analys Visa inlägg

Läs mer

Yrkesutbildning nu - BRvux

Yrkesutbildning nu - BRvux Välkommen till BRvux Nyhetsbrev! I detta nummer har vi intervjuat Lena Palmen, kommunalråd i Borås, Andrea Gröndahl som utbildar sig till CNC-tekniker, näringslivschef Per Florén i Herrljunga och bygglärarna

Läs mer

Vart tar språkteknologer vägen?

Vart tar språkteknologer vägen? Vart tar språkteknologer vägen? En miniundersökning av f.d. språkteknologstudenters arbeten och syn på sin utbildning Beáta B. Megyesi Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala universitet bea@stp.ling.uu.se

Läs mer

Mätningar med avancerade metoder

Mätningar med avancerade metoder Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84 Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför

Läs mer

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,

Läs mer

Torsten Bohlin. En intervju av Per Lundin 16 juli 2007. Intervju 73. Från matematikmaskin till IT

Torsten Bohlin. En intervju av Per Lundin 16 juli 2007. Intervju 73. Från matematikmaskin till IT Torsten Bohlin En intervju av Per Lundin 16 juli 2007 Intervju 73 Från matematikmaskin till IT Denna intervju har genomförts inom ramen för projektet Från matematikmaskin till IT som är ett samarbete mellan

Läs mer

Hur trivs de manliga och kvinnliga studenterna på sin datautbildning vid Linköpings Universitet?

Hur trivs de manliga och kvinnliga studenterna på sin datautbildning vid Linköpings Universitet? NoT-rapport Hur trivs de manliga och kvinnliga studenterna på sin datautbildning vid Linköpings Universitet? En enkätundersökning genomförd vårterminen 1998 Lena Strömbäck Anneli Hagdahl Simin Nadjm-Tehrani

Läs mer