Huvudsakligt innehåll

Transkript

1 Lagförslag x/ Datum 2014-XX-XX Till Ålands lagting REMISS Skolskjutsning Huvudsakligt innehåll Lagtinget föreslås anta en landskapslag om skolskjutsning. Samtidigt föreslår landskapsregeringen att gällande bestämmelser om skolskjutsning i landskapsförordningen om skolskjutsning upphävs. Genom lagförslaget införs bl.a. en möjlighet att tillfälligt använda ett ersättande fordon utan alkolås om någon tvingande omständighet omöjliggör användandet av ett fordon som är godkänt för skolskjutsning. Det föreslås också att landskapsregeringen ges möjlighet att bevilja dispens för skolskjutsning då en kommun inte har lyckats ingå avtal med någon som har ett fordon som är godkänt för skolskjutsning. Landskapsregeringen föreslår vidare att en förare som ska sköta skolskjutsning ska uppvisa ett straffregisterutdrag före skolskjutsningen inleds. Slutligen föreslås att de tekniska bestämmelserna om kraven på fordonet, sittplatserna, skyltar och blinklyktor med mera ska utfärdas med stöd av lagen i en ny landskapsförordning. LFxx _ docx

2 2 INNEHÅLL Huvudsakligt innehåll... 1 Allmän motivering Bakgrund Lagstiftningsbehov Lagstiftningsbehörigheten Gällande bestämmelser om skolskjuts Landskapsregeringens förslag... 6 Nya bestämmelser om skolskjutsning... 6 Detaljmotivering... 7 Landskapslag om skolskjutsning... 7 Lagtext L A N D S K A P S L A G om skolskjutsning... 12

3 3 Allmän motivering 1. Bakgrund 1.1 Lagstiftningsbehov Bestämmelser om alkolås Landskapsregeringen har överlämnat ett förslag till körkortslag till lagtinget som är under beredning. I lagförslaget föreslås att krav på alkolås ska finnas på lagnivå. I den gällande förordningen om skolskjutsning uppställs krav på att fordon som används för skolskjutsning ska vara utrustat med alkolås. Med motsvarande motivering som i förslaget till körkortslag bör bestämmelserna om krav på alkolås i fordon som används för skolskjutsning tas in på lagnivå. Bestämmelserna om alkolås har samtidigt setts över och kompletterats för att förtydliga vilka alkolås som är godkända och hur service och kalibrering m.m. ska skötas. Fordonets högsta tillåtna ålder Landskapsregeringen finner att bestämmelserna om högsta ålder på M1 (personbil), M2 och M3 1 (buss) är olika i gällande lagstiftning. Enligt landskapsförordningen om skolskjutsning ska ett fordon i kategorin M1 och M2 vara högst 10 år gammalt för att få användas för skolskjutsning medan ett fordon i kategorin M3 får vara högst 15 år gammalt. Landskapsregeringen anser att bestämmelserna för de olika fordonskategorierna bör vara konkurrensneutrala. Bestämmelsen om högsta ålder för att fordon i kategorierna M1och M2 som får användas för skolskjutsning bör därför höjas till 15 år. Tekniska bestämmelser Landskapsregeringen föreslår att det i lagen intas delegeringsfullmakter i fråga om de tekniska bestämmelser som behövs angående sittplatser, varningsskylt och blinklyktor samt andra bestämmelser som rör fordonets konstruktion och säkerhetsutrustning vid skolskjutsning. Det är enligt landskapsregeringen ändamålsenligt att de tekniska bestämmelserna tas in på förordningsnivå så att de kan ändras utan dröjsmål när det behövs. En övervägande del av de tekniska bestämmelserna styrs av EU-direktiv. De gällande bestämmelserna om sittplatser behöver ses över för att se till att de överensstämmer med gällande EU-lagstiftning. Bestämmelserna om sittplatser skärptes under 2000-talet och under en övergångsperiod har undantagsregler gällt för fordon som används för skolskjutsning. Undantagen innebar att fordon som var ombyggda för att rymma 13 barn kunde användas under en övergångsperiod. Tiden för undantagsbestämmelserna löpte ut åren 2008 och Landskapsregeringen kommer därför att se över bestämmelserna om antal platser och bälteskrav m.m. i fordon som används för skolskjutsning och vid behov göra nödvändiga ändringar. Det har också framkommit att bestämmelserna om varningsskylt och blinklyktor på fordon som används för skolskjutsning behöver förtydligas i den planerade förordningen. Ålands förvaltningsdomstols beslut Ålands förvaltningsdomstol avgjorde den 20 december 2013 ett ärende i vilket en fordonsägare har besvärat sig över ett beslut som gäller registre- 1 M1:personbil, fordon för persontransport med plats för högst åtta personer utöver föraren. M2, högst 5 ton och M3, över 5 ton: buss, fordon för persontransport med plats för fler än åtta personer utöver föraren.

4 4 ring av fordon. Motorfordonsbyrån har den 11 mars 2011 fattat beslut om att ändra registeruppgifterna för ett fordon så att antalet skolelever som samtidigt får färdas i fordonen ändrades från 13 till 6 stycken. Förvaltningsdomstolen upphävde beslutet den 25 juni 2012 med hänvisning till att landskapsförordningen (2008:140) om skolskjutsning hade ändrats och att ärendets behandling därför inte längre kunde ske med de bestämmelser motorfordonsbyrån hade tillämpat. Den 9 augusti 2012 har motorfordonsbyrån fattat ett nytt beslut i ärendet enligt vilket antalet skolelever som samtidigt får färdas i bilen ändrades till 4 med hänvisning till en ändring av förordningen om skolskjutsning (2012:22) samt att övergångsperioden hade löpt ut. Fordonsägaren besvärade sig mot motorfordonsbyråns beslut bl.a. med hänvisning till att det i lagstiftningen saknas en delegeringsrätt för landskapsregeringen. Enligt fordonsägaren uppfyller förordningen inte kraven i 80 grundlagen som förutsätter att bestämmelser om grunderna för individernas rättigheter och skyldigheter ska utfärdas genom lag. I förvaltningsdomstolens beslut sägs att landskapsförordningen om skolskjutsning ställer tekniska krav på fordon som avses användas för skolskjutsar. Förordningen har utfärdats med stöd av 63 i vägtrafiklagen, enligt vilken landskapsregeringen i landskapsförordning kan ge närmare bestämmelser om fordons konstruktion, utrustning och skick, användning och belastning samt om befordran av passagerare med fordon. Vidare sägs att kapitlets övriga lagrum inte innehåller några bestämmelser enligt vilka strängare krav på fordonets utrustning blir gällande i samband med skolskjutsning. Den aktuella förordningen har utfärdats år 2008, dvs. efter grundlagsreformen och den följande ändringen av 21 i självstyrelselagen (2004/68) som berodde på de skärpta kraven i grundlagen. Domstolen säger vidare: Oberoende av tidigare landskapsförordningars basis i vägtrafiklagen, måste rättsgrunden för de aktuella bestämmelserna bedömas i ljus av de nu gällande förutsättningarna för delegering av lagstiftningsbehörighet. Den nya landskapsförordningen och jämte ändringen därav, inför klart strängare begränsningar än tidigare avseende användningen av fordon för skolskjutsning utan stöd för dylika tilläggskrav på säkerhet i vägtrafiklagen. Förvaltningsdomstolens slutsats är att de aktuella bestämmelserna, vid tillämpning på det aktuella fordonet, överskrider vad landskapsregeringen haft behörighet att föreskriva om med stöd av vägtrafiklagen. Motorfordonsbyrån har överklagat förvaltningsdomstolens beslut, bl.a. med motiveringen att det finns en tillräcklig delegeringsfullmakt i vägtrafiklagen. Landskapsförordningen om skolskjutsning tillämpas åtminstone till dess att högsta förvaltningsdomstolen har fattat beslut i frågan eller till dess att föreliggande lagförslag har trätt i kraft. 1.2 Lagstiftningsbehörigheten Landskapet har lagstiftningsbehöriget i fråga om vägtrafik med stöd av punkten självstyrelselagen, näringsverksamhet med vissa undantag enligt punkten självstyrelselagen samt undervisning med stöd av punkten självstyrelselagen. Landskapet har dessutom behörighet att lagstifta om socialvård enligt punkten, till vilken barnskydd hör. 1.3 Gällande bestämmelser om skolskjuts Skolnämnden ska med stöd av 30 grundskolelagen (1995:18) ordna skolskjuts för elever i årskurserna ett till tre för vilka skolvägen är mer än tre kilometer och elever i årskurserna fyra till nio för vilka skolvägen är mer än fem kilometer och till elever vars skolväg är alltför ansträngande eller farlig med beaktande av elevens ålder eller andra omständigheter. Bestämmelser

5 om skolskjuts ska tas in i skolstadgan som antas av kommunfullmäktige (9 grundskollagen och 3 grundskolförordningen). Begreppet skolskjutsning definieras i 1 landskapsförordningen om skolskjutsning. Med skolskjutsning avses yrkesmässig transport av barn i grundskola eller i barnomsorg inom, eller i anslutning till verksamheten. I landskapslagen om yrkesmässig trafik anges att yrkesmässig trafik avser ett motorfordon jämte förare som mot betalning ställs till allmänhetens eller viss uppdragsgivares förfogande för person- eller godsbefordran på väg som avses i vägtrafiklagen. Mot bakgrund av landskapslagen om yrkesmässig trafik bör begreppet skolskjutsning tolkas så att det avser en transport som utförs av någon som bedriver yrkesmässig trafik med sitt fordon. I landskapsförordningen om skolskjutsning uppställs tekniska krav på fordonet som ska användas för skolskjutsning. Bestämmelserna anger bl.a. att fordonet ska vara utrustat med ett alkolås. Vidare anges vilka krav som uppställs för sittplatserna, bilbältena, dörrarnas konstruktion samt skyltning och blinklykta på fordonet. Förutom de tekniska bestämmelserna finns det krav på att det ska finnas en passagerarförteckning i fordonet samt en första hjälpen-utrustning. Vidare måste föraren ha genomgått en godkänd utbildning för att få köra skolskjuts. I förordningen finns slutligen en bestämmelse om hur färdvägen ska planeras med hänsyn till att på- och avstigning kan ske på ett säkert sätt. Av bestämmelserna i grundskollagen och förordningen om skolskjutsning framgår att skolskjutsarna är en del av skolans verksamhet och att skolnämnden är skyldig att ordna skolskjuts eller ledsagning om de angivna kriterierna är uppfyllda. Eftersom begreppet skolskjuts inte är definierat särskilt i grundskollagen så tolkas begreppet så som det definieras i skolskjutsförordningen. Skolnämnden är enligt grundskollagen skyldig att ordna skolskjuts endast i fråga om resorna till och från skolan, men föräldrarna kan givetvis fritt välja att själva transportera sitt barn till skolan. När skolan ordnar skolverksamhet under skoltid på något annat ställe än i skolan och det är nödvändigt att transportera elever och lärare till ett annat undervisningsställe, så ingår även transporterna i skolans verksamhet. En skyldighet att ordna transporten finns inte uttryckligen reglerad utan följer av att det är frågan om en skolaktivitet som är en del av skolans verksamhet och som bedrivs under skoldagen. Skolan kan upphandla transporterna av en företagare som bedriver yrkesmässig trafik. Förordningen om skolskjutsning är i så fall tillämplig på transporten. Om skolan däremot avtalar med en lärare eller förälder att sköta transporten så passar inte definitionen på skolskjuts in på transporten, framför allt därför att transporten inte sköts yrkesmässigt, dvs. med någon som har trafiktillstånd. I landskapslagen om yrkesmässig trafik uppställs krav på trafiktillstånd för den som bedriver yrkesmässig trafik (för viss uppdragsgivares räkning utför personbefordran mot betalning). I 2 2 f punkten i landskapslagen om yrkesmässig trafik anges att trafiktillstånd inte krävs för befordran vid färd med personbil till eller från egen arbetsplats av högst fyra passagerare på väg till eller från arbetsplats. Av förarbetena framgår att landskapsstyrelsens förslag till lagtext ändrades under behandlingen i landstinget. Landskapsstyrelsen föreslog att trafiktillstånd inte skulle krävas för befordran vid färd med personbil till eller från egen arbetsplats av högst fyra passagerare på väg till eller från arbetsplats, varvid med arbetsplats likställs skola eller annan lokal för undervisning. Lagutskottet föreslog i sitt betänkande att den sista bisatsen skulle strykas, vilket landstinget gjorde i sitt beslut. I lagutskottets motivering sägs bl.a. i fall åter lagförslaget här avsett egentliga skolskjutsar anser utskottet, att man inte bör acceptera att sådana transporter, på vilka man med hänsyn till passagerarna bör ställa särskilda säkerhetskrav, skulle helt undantas från tillståndsskyldighet. Mot denna bakgrund konstateras att lagstiftaren inte har ansett att undantaget skall 5

6 6 gälla skolskjutsar, oavsett om det är färre än fyra elever som skjutsas till skolan. Det är med hänsyn till detta tveksamt om kommunen eller skolan mot ersättning kan överenskomma med lärare eller föräldrar att sköta regelbunden skjutsning till och från skolan om föraren saknar trafiktillstånd eftersom det enligt definitionen i landskapslagen om yrkesmässig trafik är fråga om personbefordran som förutsätter trafiktillstånd. Samma slutsats kan dras i fråga om överenskommelser med lärare om att transportera elever till och från skolaktiviteter utanför skolområdet. I landstingets behandling av lagförslaget om yrkesmässig trafik infördes dessutom i 7 Beviljande av trafiktillstånd, ett tillägg som lyder: Där så erfordras kan trafiktillstånd beviljas enbart för elevskjutsning, gällande endast viss skjutssträcka under visst eller vissa läsår. Tillägget motiveras enligt följande: I lagförslagets 7 har införts ett tillägg till 1 mom. som lagfäster förefintlig praxis i fråga om tillfälliga trafiktillstånd uteslutande för elevskjutsning. Sammantaget innebär 1 och 7 i landskapslagen om yrkesmässig trafik att det inte är lämpligt att skolnämnden avtalar om skolskjutsar med en förälder eller lärare mot ersättning då sådana persontransporter inte är undantagna från skyldigheten att inneha trafiktillstånd i enlighet med 7 i landskapslagen om yrkesmässig trafik. Eftersom kilometerersättning utbetalas så utförs transporten mot betalning. Transporten omfattas därför av definitionen för persontransport som förutsätter trafiktillstånd. Landskapsregeringen har i regel varit restriktiv vid beviljandet av trafiktillstånd som enbart gäller för skolskjutsar. För närvarande finns det endast fyra tillstånd beviljade, tre i Eckerö och ett i Sottunga. Skälet till detta är att ett sådant tillstånd inte är förenat med en skyldighet att på begäran ombesörja befordran som annars alltid ingår när trafiktillstånd för beställningstrafik beviljas. 2. Landskapsregeringens förslag Nya bestämmelser om skolskjutsning Under avsnitt 1 ovan framgår att det finns ett behov av att se över bestämmelserna om skolskjutsning och att överföra bestämmelserna till lagnivå. Syftet med bestämmelser om skolskjutsning i lagar, förordningar och i skolstadgor är framförallt att se till att barnen transporteras till och från skolan samt till och från skolaktiviteter på ett tryggt och säkert sett. Ett annat viktigt syfte är att trygga en jämlik behandling av barn i ärenden som gäller skolskjutsar. Reglerna berör många och de bör därför vara tydliga och lätta att tillämpa och tolka. Samtidigt bör det finnas en viss flexibilitet vid oförutsedda händelser. När det gäller skolskjutsning som utförs av en företagare som bedriver yrkesmässig trafik bedömer landskapsregeringen att landskapsförordningen om skolskjutsning från 2008 i stort sett innehåller tillräckliga krav på säkerhet. Av bestämmelserna framgår vilka tekniska krav som ställs på fordonen och vad som gäller i övrigt under transporterna. Det saknas dock en möjlighet att i undantagsfall använda ett annat fordon om t.ex. om bilens alkolås går sönder eller om det av någon annan orsak är omöjligt att använda fordonet. Landskapsregeringen föreslår därför att möjligheten att tillfälligt använda ett ersättande fordon införs så att användandet av ett annat fordon inte innebär ett lagbrott. Det fordon som används för skolskjutsningen i stället ska uppfylla vissa angivna minimikrav och får endast användas under fem dagar. Trafikidkaren ska omgående anmäla till beställaren att ett annat fordon tillfälligt måste användas. Även i de fall då kommunen inte har lyckats få in några anbud på skolskjutsningen behövs en undantagsbestämmelse. Av lagstiftningen bör det framgå vilket annat alternativ som skolnämnden och skolan har då det inte är möjligt att upphandla skolskjuts av någon som har ett godkänt fordon för

7 7 skolskjutsning. Landskapsregeringen föreslår därför att bestämmelser om möjlighet att bevilja en tidsbegränsad dispens från kravet på alkolås. Fordonet ska i övrigt vara lämpligt för den aktuella transporten och uppfylla de tekniska grundkrav som anges i LL om skolskjutsning. Vidare föreslås att det i lagen intas en uttrycklig bestämmelse om att skolnämnden ska inbegära ett straffregisterutdrag från de förare som enligt ett avtal om skolskjutsning ska transportera elever. I landskapslagen (2004:3) om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn finns bestämmelser om kontroll av en persons eventuella brottsliga bakgrund. Såvitt landskapsregeringen känner till så har kommunerna inte inbegärt straffregisterutdrag från de förare som utfört skolskjutsningen. Ett sådant förfarande har dock diskuterats i olika sammanhang. En förare som sköter skolskjutsningen är ensam med barnen i fordonet utan att någon annan vuxen är närvarande. I många fall är det samma förare som dagligen utför skolskjutsningen. Ansvaret för barnen under transporterna är därför varaktigt och i väsentligt grad. Landskapslagen om kontroll av brottslig bakgrund kan av den anledningen anses vara direkt tillämplig när kommunerna upphandlar skolskjutsningen. Eftersom skolskjutsning inte uttryckligen nämns i den nämnda landskapslagen och då kommunerna inte har begärt in straffregisterutdrag från förarna föreslår landskapsregeringen att en hänvisning till lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn tas in i lagförslaget. Huvudsyftet är att skydda barn och ungdomar. Lagstiftningsbehörigheten hör därför till landskapets behörighet. Detaljmotivering Landskapslag om skolskjutsning 1 Definition. Bestämmelsen motsvarar 1 i landskapsförordningen om skolskjutsning. I förtydligande syfte föreslås att begreppet yrkesmässig trafik används i stället för yrkesmässig transport. Enligt definitionen i landskapslagen om yrkesmässig trafik innebär yrkesmässig trafik att motorfordon jämte förare mot betalning ställs till allmänhetens eller viss uppdragsgivares förfogande för person- eller godsbefordran på väg som avses i vägtrafiklagen. Av grundskolelagens 30 framgår att skolnämnden är skyldig att ordna skolskjuts då vissa kriterier i lagen är uppfyllda. I denna lag är begreppet skolskjuts inte begränsat till en transport som har beställts av skolnämnden. Kommunen är t.ex. inte skyldig att ordna eller bekosta skolskjuts för en elev som på ansökan av vårdnadshavaren beviljats rätt att gå i skola i ett annat skoldistrikt i hemkommunen eller i en annan kommun. På motsvarande sätt kan någon annan huvudman ordna transporter av barn till en annan skola med motsvarande undervisning som i grundskolan (ersättande skola). Beroende på om kriterierna i 1 i denna lag är uppfyllda så kan det alltså vara fråga om skolskjutsning trots att transporten finansieras med privata medel. En beställare kan upphandla skolskjutsningen av en trafikidkare som innehar tillstånd till linjetrafik. På sådan skolskjutsning ska bestämmelserna i 2 3 mom., 3 och 5-8 gälla. 2 Sittplatser och bilbälten. Bestämmelserna om sittplatser och bilbälten bör överensstämma med EU-lagstiftningen. Närmare reglering finns dessutom i vägtrafiklagen. Bestämmelser om sittplatser och bilbälten är strängare i fråga om skolskjutsning då kraven på säkerhet bör vara särskilt höga i dessa sammanhang.

8 8 Landskapsregeringens avsikt är att i förordning anta detaljerade regler om sittplatser och bilbälten för de olika fordonstyperna. Huvudregeln är att alla elever som åker skolskjuts ska sitta på en plats med bilbälte. Detta innebär t.ex. att det ska finnas sittplatser för alla barn i en buss och att ståplatserna därför inte ska användas av elever som åker skolskjuts. 3 Alkolås. Bestämmelserna om alkolås förtydligas i förslaget då de gällande bestämmelserna inte har gett tillräcklig vägledning när det gäller godkännande, service, inställningar m.m. I rikets lag om godkännande av alkolås för användning i trafik (FFS 1109/2010) finns bestämmelser om vilka alkolås som är godkända. Det är trafikidkaren som är skyldig att se till att alkolåset är inställt på rätt sätt, att det fungerar och att det regelbundet servas. Närmare bestämmelser om alkolåsets användning, inställning och kontroller m.m. ska meddelas på förordningsnivå. Ett intyg över montering och inställning av alkolås ska alltid medföras i fordonet och uppvisas i trafikkontroller och i samband med fordonets årliga besiktning. 4 Skylt och blinklykta. Ett fordon som används för skolskjutsning ska vara utrustat med varningsskylt och blinklykta. Närmare bestämmelser om skyltens och blinklyktans konstruktion såsom storlek, form och färg samt dessas placering ska intas i en förordning. En förordningsfullmakt föreslås därför ingå i lagen. 5 Dörrlås. Texten behöver formuleras om så att den passar olika kategorier av fordon som används för skolskjutsning. Landskapsregeringen föreslår att närmare bestämmelser om låsens konstruktion vid behov kan intas i en förordning. 6 Fordonets ålder. Landskapsregeringen föreslår att högsta ålder för alla fordon som används för skolskjutsning ska vara 15 år. Förslaget innebär att gällande bestämmelser för buss och personbil blir konkurrensneutrala. 7 Första hjälpen utrustning. Bestämmelserna om första hjälpen utrustning finns i 31a kommunikationsministeriets förordning om bilars och släpvagnars konstruktion och utrustning (FFS 1248/2002) som är tillämplig genom landskapsförordning (1993:104) om fordons konstruktion, utrustning, skick, användning och belastning. I kommunikationsministeriets förordning hänvisas till 35 i trafikministeriets beslut ombussars konstruktion och utrustning (637/1990) enligt vilket en förstahjälpförpackning ska finnas nära chauffören. I en buss för fler än 16 passagerare ska det finnas ytterligare två förpackningar varav den ena ska finnas i den mellersta delen och en i den bakre delen av bussen. Platsen där utrustningen finns ska vara märkt med en skylt. Förpackningen skall vara förseglad och den får inte vara äldre än tio år gammal. Innehållet i en förstahjälpsförpackning skall granskas minst vart femte år. (Bestämmelsen ska tillämpas med stöd av kommunikationsministeriets förordning 258/2009). 8 Besiktning. Bestämmelser om besiktning finns i landskapslagen (1993:19) om besiktning och registrering. Ett fordon som ska användas för skolskjutsning måste först besiktas för detta användningsändamål. Om fordonet tas in i landskapet måste det genomgå en registreringsbesiktning. Om fordonet har byggts om för att användas för skolskjutsning så är det frågan om en ändringsbesiktning. I registreringsbeviset förs det in uppgifter om att fordonet uppfyller de krav som uppställs för att få användas för skolskjutsning. I samband med den årliga besiktningen kontrolleras att fordonet fortsättningsvis uppfyller kraven för skolskjutsning.

9 9 9 Användning i undantagsfall av ett fordon som inte är godkänt. Undantagsbestämmelsen får endast tillämpas om fordonet har gått sönder eller någon annan tvingande omständighet omöjliggör att fordonet används och om det inte går att ordna transporten med ett annat fordon som godkänts för skolskjutsning. Av bestämmelsen framgår vilka krav som det ersättande fordonet måste uppfylla för att få användas för skolskjutsning under fem vardagar. Trafikidkaren måste genast anmäla till beställaren att fordonen med alkolås har gått sönder och att ett annat fordon därför används. Den årliga servicen på fordonet ska planeras till en tidpunkt då fordonets användning för skolskjuts inte hindras. Normal underhållsservice är inte ett giltigt skäl att använda ett ersättande fordon för skolskjutsningen. 10 Dispens. Landskapsregeringen föreslår i 1 mom. att en möjlighet att ansöka om dispens för att använda ett fordon för skolskjutsning som inte är utrustat med alkolås. Avsikten är att dispens endast ska beviljas i undantagsfall och att det ska vara tidsbegränsat till en termin. Det ska inte vara möjligt att förnya dispensen eller att söka ny dispens under två på varandra följanden terminer. De stränga begränsningarna är avsedda att förhindra att trafikidkare underlåter att utrusta fordonet i enlighet med kraven för att de räknar med att dispens ska beviljas. Eftersom det finns relativt få trafiktillstånd i landskapet är det viktigt att bestämmelsen tolkas strängt så att det finns ett starkt incitament för att utrusta fordonet i enlighet med gällande lagstiftning. I 2 mom. föreslås att beställaren kan söka dispens för en lärare att transportera elever i ett fordon som är i privat bruk eller i kommunens fordon. Det ska vara frågan om transporter som behövs för skolverksamhet som tillfälligt ordnas någon annanstans än i skolan. Dispens kan beviljas om beställaren kan visa att transporten inte har varit möjlig att upphandla av en trafikidkare som har ett fordon som är godkänt för skolskjutsning. Även i detta fall bör en ansökan prövas strängt och restriktivt. Denna möjlighet är inte avsedd att användas som en möjlighet att minska transportkostnaderna utan som en utväg när det inte är möjligt att ordna transporterna med en trafikidkare som har ett godkänt fordon. Det föreslås därför att dispensen ska beviljas för högst ett skolår i taget. Fordonet behöver inte vara utrustat med alkolås men ska i övrigt uppfylla bestämmelserna i 2, 4, 6-8. Läraren ska dessutom genomgå landskapsregeringens utbildning för förare som utför skolskjutsning i enlighet med 11. Ett intyg som visar att dispens har beviljats för den som framför fordonen ska medföras i fordonet under körningen. 11 Föraren. Landskapsregeringen föreslår att alla förare av skolskjuts ska genomgå särskild utbildning. Ett intyg som visar att föraren genomgått utbildningen ska finnas med i fordonet. Landskapsregeringen avser att inom en nära framtid ställa krav på utbildning för taxichaufförer. Syftet är att höja kvalitén på tjänsterna, men också att förbättra trafiksäkerheten. Utbildningen för taxichaufförer ska innehålla en särskild del som berör skolskjutsning. När utbildningen är införd kan denna bestämmelse ändras. När det gäller utbildning för bussförare finns redan nu landskapslagen (2008:85) om yrkeskompentens för lastbils- och bussförare. I samband med att utbildningen ses över är avsikten att föra in utbildningen om skolskjutsningen i denna lag så att den blir en del av denna utbildning. Det föreslås att närmare bestämmelser om utbildningen kan ges i förordning. Vidare föreslås att det i lagen intas en uttrycklig bestämmelse om att förarna ska uppvisa ett straffregisterutdrag innan ett avtal om skolskjutsning ingås. Om trafikidkaren under den tid avtalet löper byter ut en förare som utför skolskjutsning ska den nya förarens straffregisterutdrag uppvisas för

10 10 beställaren innan den nya föraren inleder skolskjutsningen. I landskapslagen (2004:3) om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn finns bestämmelser om kontroll av en persons eventuella brottsliga bakgrund. Om den person som ska sköta transporten har gjort sig skyldig till allvarliga brott såsom rattfylleri, misshandel eller sexualbrott kan kommunen avstå från att ingå avtalet alternativt begära att någon annan förare ska sköta skolskjutsningen. 12 Förteckning. Beställaren ska göra upp en förteckning över de barn som skolskjutsen är beställd för och som regelbundet åker med i fordonet. En passagerarförteckning behövs inte för skolskjuts som enbart omfattar barn som transporteras till och från dagvård. En förteckning behövs inte heller för tillfälliga transporter som beställs för aktiviteter utanför skolan och som är tillfälliga, t.ex. teater eller besök i simhall eller liknande. Barn som vid enstaka tillfällen åker med skolskjutsen behöver inte heller finnas upptagna i passagerarförteckningen. Förteckningen ska finnas med i fordonet och kunna uppvisas vid en trafikkontroll eller finnas tillgängligt vid en trafikolycka. 13 Färdvägen. Färdvägen ska planeras så att alla barn får en så säker påoch avstigning som möjligt och så att barnen inte behöver korsa en trafikerad väg före eller efter på- och avstigning. Om det inte är möjligt att planera färdvägen på detta sätt ska barnen ledsagas över körbanan. Detta kan ordnas så att en förälder eller föraren ledsagar barnen över körbanan. Även andra faktorer som inverkar på barnens säkerhet ska beaktas i samband med att färdvägen planeras. Platser med dålig sikt t.ex. vid backkrön och kurvor bör undvikas då på- och avstigningsplatser väljs. I vägtrafiklagens 34 finns uppräknat var det är förbjudet att stanna eller parkera. 14 Undervisning för eleverna. Beställaren ska undervisa eleverna i trafiksäkerhet för att förebygga olyckor i samband med skolskjutsningen. Undervisningen bör inkludera såväl trafiksäkert beteende på vägen till och från skolskjutsfordonen som uppträdandet i fordonet. 15 Straff. Polisen övervakar att denna lag följs med stöd av 7 kap. i vägtrafiklagen (1983:27) för landskapet Åland. Brott mot bestämmelserna om alkolås föreslås få en egen brottsbeskrivning och -rubricering. En förseelse mot någon av bestämmelserna om alkolås föreslås leda till böter. I lagförslaget finns bestämmelser om skyldighet att medföra vissa handlingar under körningen som visar att fordonet får användas för skolskjutsning och att föraren har rätt att utföra skolskjutsning. I fordonet måste följande intyg medföras: intyg över en beviljad dispens enligt 10 3 mom., intyg över den utbildning som föraren ska ha genomgått med stöd av 11 1 mom. och förteckningen över de barn som skolskjutsningen är beställd för med stöd av 12. Föraren är skyldig att uppvisa nämnda handlingar på begäran av polis med stöd av 69 i vägtrafiklagen för landskapet Åland. Om föraren inte kan visa upp handlingarna kan en ordningsbot föreläggas på 20 euro med stöd av 19 i trafikbrottslagen (2004:28) för landskapet Åland. Förutom de nämnda handlingarna ska även ett intyg över montering och inställning av alkolås medföras. En förseelse som gäller intyget över alkolåset är straffbelagt enligt 1 mom. 3 punkten i denna bestämmelse och kan enligt denna leda till böter. Den som bryter mot övriga bestämmelser i lagen eller bestämmelser som utfärdas med stöd av lagen ska straffas med böter. Om en gärning samtidigt är straffbar i annan lagstiftning och belagd med strängare straff ska den strängare bestämmelsen tillämpas.

11 11 16 Underrättelse till beställaren. Om det i samband med en kontroll väcks misstanke om förseelse mot alkolåsbestämmelserna i enlighet med 15 2 mom. 1 eller 2 punkten ska polisen underrätta skolan eller skolnämnden som beställt skolskjutsningen om misstanken. Motsvarande skyldighet för polisen att underrätta beställaren finns i rikets lag om användning av alkolås vid skol- och dagvårdskörningar. Övergångsbestämmelse Fordon som besiktats och godkänts för skolskjutning före denna lags ikraftträdande är godkända fram till och med den xx december 2015?

12 12 Lagtext Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas. L A N D S K A P S L A G om skolskjutsning I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs: 1 kap. Inledande bestämmelse 1 Definition Med skolskjutsning avses i denna lag transport av elever i grundskola eller ersättande skola eller transporter av barn i barnomsorgen inom, eller i anslutning till verksamheten i ett fordon i yrkesmässig trafik. Bestämmelser utfärdade med stöd av 2 3 mom. samt bestämmelserna i 3 och 5-8 ska även tillämpas på skolskjutsning som utförs med fordon i linjetrafik. Detsamma ska gälla om skolskjutsningen utförs med buss men där transporten är avtalad som beställningstrafik. 2 kap. Fordonets konstruktion och utrustning 2 Sittplatser och bilbälten Sittplatserna i en personbil (kategori M1) eller i en buss med en totalvikt under fem ton (kategori M2) som används för skolskjutsning ska vara utrustade med trepunktsbälte för alla passagerare. Sittplatserna i en buss med en totalvikt över fem ton (M3) som används för skolskjutsning ska vara utrustade med tvåpunktsbälte för alla passagerare. Barn under tre år ska i kategorierna M1 och M2 under färd sitta i en bakåtvänd bilbarnstol. Närmare bestämmelser om sittplatserna i ett fordon som används för skolskjutsning antas av landskapsregeringen i en förordning. 3 Alkolås Ett fordon som ska användas för skolskjutsning ska vara utrustat med ett godkänt alkolås som hindrar att fordonet startas och körs av förare som har alkohol i utandningsluften. Vid godkännandet ska lagen om godkännande av alkolås för användning i trafik tillämpas (FFS 1109/2010). Den trafikidkare som ansvarar för skolskjutsarna ska se till att alkolåset monteras i fordonet och hålls i funktionsdugligt skick. Alkolåset ska användas, servas och kalibreras på ett omsorgsfullt och ändamålsenligt sätt så att fordonets trafiksäkerhet och alkolåsets funktion kan säkerställas. Det intyg över montering och inställning av alkolås som avses i 7 2 mom. i lagen om godkännande av alkolås för användning i trafik ska medföras i fordonet under körning. Landskapsregeringen kan i förordning anta närmare bestämmelser om alkolås i fordon som används för skolskjutsning.

13 13 4 Skylt och blinklykta Ett fordon som används för skolskjutsning ska vara försedd med en varningsskylt och blinklyktor. Landskapsregeringen ska i förordning utfärda närmare bestämmelser om skyltens och blinklyktornas konstruktion, utseende och placering. 5 Dörrlås Vid skolskjutsning ska dörrar på vänster sida av fordonet inte kunna öppnas av passagerare. Andra dörrar ska vara så konstruerade att de inte kan öppnas oavsiktligt av passagerare. Landskapsregeringen kan anta närmare bestämmelser om dörrlåsens konstruktion och funktion i förordning. 6 Fordonets ålder Fordon som används för skolskjutsning får inte vara äldre än 15 år. 7 Första hjälpen utrustning Ett fordon som används för skolskjutsning ska vara försett med förstahjälpen-utrustning vars innehåll fyller kraven på förstahjälpenutrustning för buss. 8 Besiktning Ett fordon som ska användas för skolskjutsning ska besiktas av motorfordonsbyrån innan skolskjutsningen inleds. Av registreringsbeviset ska det framgå att fordonet uppfyller de villkor som anges i denna lag. 9 Användning i undantagsfall av ett fordon som inte är godkänt Om ett fordon med alkolås går sönder eller om det finns något annat jämförbart hinder för att det inte kan användas, får den trafikidkare som ansvarar för körningen tillfälligt under högst fem vardagar använda ett fordon utan alkolås för skolskjutsningen. Trafikidkaren ska genast underrätta den som har beställt körningen om att ett fordon utan alkolås används. Det ersättande fordonet ska i övrigt uppfylla bestämmelserna i 2, 4, 6-8 i denna lag. 10 Dispens Landskapsregeringen kan efter ansökan från en trafikidkare bevilja dispens för att använda ett fordon som inte är utrustat med ett alkolås. Dispens får endast beviljas om en upphandling av skolskjutsningen har genomförts och inget av de inlämnade anbuden har uppfyllt kraven. Dispens får beviljas för högst en termin i gången och kan inte förnyas under två på varandra följande terminer. Det ersättande fordonet ska uppfylla bestämmelserna i 2, 4, 6-8 i denna lag. Föraren ska dessutom genomgå landskapsregeringens utbildning i enlighet med 11 i denna lag. Landskapsregeringen kan efter ansökan från beställaren bevilja en lärare dispens för att i ett fordon som är i privat bruk eller i kommunens bil transportera elever då skolverksamhet ordnas tillfälligt någon annanstans än i skolan. Dispens kan beviljas om beställaren kan visa att transporten inte har varit möjlig att upphandla av någon trafikidkare med ett fordon som är godkänt för skolskjutsning. Dispensen kan beviljas för högst ett skolår i taget. Fordonet ska uppfylla bestämmelserna i 2, 4, 6-8 i denna lag. Föra-

14 14 ren ska dessutom genomgå landskapsregeringens utbildning i enlighet med 11 i denna lag. Ett intyg över dispens som beviljats enligt 1 eller 2 mom. ska medföras i fordonet under körning. 3 kap. Föraren 11 Föraren Föraren ska ha genomgått en utbildning om säkerhet vid skolskjutsning. Utbildningen ordnas av landskapsregeringen. Om föraren har genomgått en annan motsvarande utbildning kan landskapsregeringen efter ansökan godkänna den utbildningen. Landskapsregeringen utfärdar ett intyg till förare som genomgått en godkänd utbildning. Intyget ska medföras i fordonet vid skolskjutsning. Närmare bestämmelser om utbildningen och intyget kan utfärdas av landskapsregeringen i en förordning. När avtal ingås om skolskjutsningen ska de förare som sköter transporterna hos beställaren uppvisa ett straffregisterutdrag som avses i landskapslagen (2004:3) om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn. Utdraget ska uppvisas innan skolskjutsningen inleds eller före trafikidkaren byter till en ny förare för skolskjutsningen. 4 kap. Övriga säkerhetsbestämmelser 12 Förteckning Beställaren av skolskjutsen ska överlämna en förteckning över de elever som regelbundet skjutsas med fordonet till den som utför transporten samt ge instruktioner om färdvägen och av- och påstigningsplatser. Passagerarförteckningen ska finnas i fordonet. En passagerarförteckning är inte obligatorisk för transporter inom barnomsorgen eller vid tillfälliga transporter av elever. Undantag kan också göras för elever som åker med i fordonet vid enstaka tillfällen. 13 Färdvägen Färdvägen för en skolskjuts ska om möjligt planeras så att barnen vid på- och avstigning inte behöver korsa körbanan. Om det inte är möjligt ska elever till och med årskurs sex ledsagas över körbanan. På- och avstigning vid skola ska ske på ett skyddat område på eller i närheten av skolgården. 14 Undervisning av barnen Beställaren ska undervisa barnen om vad de ska göra för att undvika olyckor i samband med skolskjutsning. 5 kap. Straff 15 Straff Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1) försummar att utrusta ett fordon som används för skolskjutsning med alkolås eller att hålla alkolåset i funktionsdugligt skick,

15 15 2) bryter mot tidsfristen eller försummar att underrätta beställaren i enlighet med 9 eller 3) försummar att medföra intyget enligt 3 3 mom., ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för förseelse mot bestämmelserna om användning av alkolås dömas till böter. Förseelser som gäller skyldigheten att uppvisa andra handlingar än den som avses i 1 mom. 3 punkten och som ska medföras i fordonet enligt denna lag är straffbelagda i 19 trafikbrottslagen (2004:28). Den som bryter mot någon annan bestämmelse i denna lag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser ska dömas till böter om inte strängare straff föreskrivs någon annanstans i lag. 16 Underrättelse till beställaren Polisen ska underrätta den som har beställt skolskjutsningen om det finns misstanke om sådan förseelse mot bestämmelserna om användning av alkolås som avses i 15 2 mom. 1 eller 2 punkten. Denna lag träder i kraft den. Genom denna lag upphävs landskapsförordning (2008:140) om skolskjutsning. Fordon som inte uppfyller kraven i denna lag men som vid en besiktning har godkänts för skolskjutsning enligt landskapsförordning (2008:140) om skolskjutsning får användas vid skolskjutsning fram till den 31 juli Mariehamn den L a n t r å d Föredragande minister