Avrapportering av projektet Lära tillsammans (Family Learning)

Transkript

1 Mats Mikiver, projektledare Utbildning Sektionen för resurs- och stödverksamhet Linköping kommun Disa Bergnéhr, forskningsansvarig Institutionen för Tema Avdelningen Tema barn Linköping universitet Avrapportering av projektet Lära tillsammans (Family Learning) Family Learning Lära tillsammans Family learning är en internationellt spridd metod som är en del av den vuxenutbildning som erbjuds i olika länder. Family learning användes initialt under 1970-talet i USA, Storbritannien, Nya Zeeland och Australien som en organiserad verksamhet med syfte att involverade föräldrarna i barnens läsande. Metoden har fokus på förälderns viktiga roll i barnets utveckling och lärande och vänder sig främst till föräldrar med låg utbildningsbakgrund eller med bristande språkkunskaper i majoritetsspråket i det land familjen bor. Family learning skiljer sig från traditionella föräldrastödskurser genom att föräldrar och barn jobbar tillsammans och det blir således en kombination av lärande och relationsbyggande mellan förälder och barn. Den praktiska verksamheten under projekttiden Family learning, som vi i Linköping kallar Lära tillsammans, har anpassats till utrikesfödda föräldrar och deras barn och i ett första skede testades metoden på familjecentraler. Efterhand har vi utvecklat metoden efter de behov som föräldrar och personal efterfrågat. Vad vi känner till har metoden tidigare använts i Sverige endast i blygsam omfattning, i Göteborg, och då med enbart vuxna deltagare. Själva kurserna för föräldrar och barn har varit igång under hela projekttiden och i takt med att fler personal har utbildats har också verksamhetens volym ökat med spridning till flera stadsdelar i Linköping. Det är framför allt i de tre mångkulturella stadsdelarna som kurserna genomförts, med familjer som har arabiska och somaliska som modersmål. Ett tiotal förskolor, tre familjecentraler och tre skolor har ingått i projektet. Vanligtvis består grupperna av fem till sju föräldrar med barn. Kurserna har haft mellan fem och tio träffar, vanligtvis med fem till sju träffar på familjecentralerna och med åtta till tio träffar i skola, förskoleklass och på förskolor. På familjecentralerna har det varit föräldrar med barn i åldern tre till fem år. I den åldersgruppen består innehållet i träffarna att personal och deltagare arbetar och leker med, bland annat, färger, 1

2 matematik, prepositioner, till exempel genom att leka affär och att spela pedagogiska brädspel. Andra inslag är att både barn och föräldrar tränar på att ta instruktioner på svenska, och att de får information om förskolans verksamhet. Grupperna leds av förskollärare med hjälp av brobyggare som talar deltagarnas språk och hjälper vid behov till med att översätta information och samtal. Kurserna som genomförts i förskoleklass har erbjudits de barn och föräldrar som har störst behov, vilket inneburit att personalen erbjudit familjer att delta vars barn ligger efter sina kamrater språkmässigt. Innehåll och övningar liknar det som ingår i kurserna med de yngre barnen men är anpassat till de äldre barnens ålder. Dessa grupper leds av förskollärare och brobyggare/modersmålspedagoger. Även i IK-klasser (Introduktionsklass för nyanlända elever) i årskurserna tre till sex inom skolan har Lära tillsammans använts. Här har lärare och modersmålslärare lett grupperna och träffarna har bland annat innehållit lära-känna-övningar, läsning och sagor, hur man stödjer sitt skolbarn, och hur vardagssysslor i hemmet också kan bli en viktig del av barnets lärande. Lära tillsammans har också använts i grundskolan, i årskurserna 1-4. Modersmålslärare och pedagoger har arbetat med ett liknande innehåll som för övriga kurser, där fokus är språkutveckling och grundläggande matematik, med övningar anpassade efter barnens ålder. Dessutom har idéerna bakom Lära tillsammans uppmuntrat till ytterligare ett användningsområde: grupper i samband med inskolning i förskolan för nyanlända barn och föräldrar. Under de två veckor som barnet skolas in i förskolan har föräldrarna bjudits in vid fem tillfällen för att tillsammans med sina barn ta del av hur arbetet i förskolan går till. Det har varit av stor praktisk betydelse då föräldrarna på ett helt annat sätt än traditionell inskolning fått information och kunskap om verksamheten i samband med att de aktivt under två veckors tid medverkar i verksamheten och löpande kan ställa frågor och diskutera verksamheten med stöd av en modersmålspedagog. Bland annat har antalet missförstånd mellan förskola och hem minskat vilket har gett mer tid till den pedagogiska verksamheten, och ökat tryggheten hos barn likväl som föräldrar, enligt utsagor från personalen och föräldrarna som deltagit. Under projekttiden har sammanlagt 21 kurser genomförts, nio under 2014 och femton under våren De språkgrupper som kurserna vänt sig till hittills har varit somaliska och arabiska, men personal från andra språk har utbildats och planerar kommande kurser. På dessa 21 kurser har sammanlagt 130 föräldrar och cirka 160 barn deltagit. Åldersfördelningen bland barnen är den att cirka 80 % varit mellan fyra och sex år. Övriga under och över den åldern. För att kvalitetssäkra och utveckla metoden har en kvalificerad utbildning av personalen som 2

3 leder grupperna anordnats. I september 2014 genomfördes en tvådagarskurs med 21 deltagare från Linköpings kommun. Utbildare var Mary Flanagan från Irland som är koordinator och kursansvarig på Clare Family Learning Project med säte i Ennis. Som komplettering genomfördes i oktober 2014 en endagsutbildning med två personal från Linköpings kommun som utbildare. Dessa två ledare hade via EU-medel varit på studieresa till Irland och deltagit i utbildning där samt även medverkat på utbildningen i september. Kursen i oktober vände sig i första hand till modersmålspedagoger. I juni 2015 genomfördes ytterligare en utbildning. Denna gång med 29 deltagare och med personal av kategorierna förskollärare, förskolechefer och modersmålspedagoger från Linköpings kommun. Den ökande spridningen av metoden, intresset av att leda kurserna, personalens entusiasm, och inte minst föräldrarnas och barnens positiva reaktioner från kurserna är signaler som pekar på att Lära tillsammans fungerar bra för målgruppen utrikesfödda föräldrar och deras barn. Forskningsstudien Tidigare forskning visar att skolor i socioekonomiskt utsatta bostadsområden med hög andel familjer med utrikes bakgrund har behov av extra resurser och kompetens för att kunna stödja barn i den omfattning som skollag och läroplan efterfrågar. Denna studie har undersökt ett nytt sätt att arbeta för att främja barns och föräldrars hälsa och lärande, integration, en likvärdig utbildning, och kontakter mellan familjer och professionella Lära tillsammans. Som ovanstående redogörelse visat har Lära tillsammans i projektet använts som metod i en rad verksamheter, från familjecentraler till grundskola. Forskningsstudien är avgränsad till kurserna som genomförts i skolan, med barn, och deras föräldrar, från förskoleklass till årskurs 4. I nedanstående redogörelse ingår 20 barn och deras mödrar. Något fler barn och föräldrar deltog i kurserna som erbjöds via skolan men dessa 20 barn-föräldrapar är de som gav samtycke till att medverka i forskningsstudien samt är de barn vars klassmentorer har svarat på våra uppföljande frågor om kunskapsutveckling, sociala förmågor, och hem-skola relationen. Vi har följt kurserna som gavs på en grundskola och där samma modersmålspedagog var kursledare. Barnen och föräldrarna var i huvudsak arabisktalande med ursprung i Mellersta Östern. Fyra kursgrupper har följts varje kurs löpte under en termin och omfattade tio kurstillfällen. Fokus i innehåll och övningar var att förbättra barns och föräldrars färdigheter i svenska språket samt i grundläggande matematik. Hemläxor ingick mellan träffarna. I vardera grupp deltog 4-6 barn och deras mödrar. Syftet med studien har varit att undersöka om insatsen Lära tillsammans tycks haft positiv inverkan på barnens lärande och sociala relationer, samspelet barn-förälder, och relationen 3

4 mellan hem och skola. Barnets kunskapsutveckling, sociala förmågor, och relationen mellan hem och skola har värderats av barnens klassmentorer (det vill säga, inte av de pedagoger som varit kursledare). Föräldrarna har intervjuats i grupp om sina erfarenheter av insatsen, och även några av barnen blev intervjuade. En enklare videoinspelad interaktion mellan förälder och barn (Emotional Availability Scales) genomfördes före och efter insatsen. Individuella intervjuer med fokus på föräldraskap (Parent Development Interview) har också genomförts med mödrarna vid två tillfällen. Videoinspelningarna och de individuella intervjuerna har i nuläget inte analyserats. Materialet är mycket omfattande, och vår förhoppning är att finna studenter i psykologi som bidrar till att analysera detta material som del i sina examensarbeten. Utöver detta kommer forskargruppen fortsätta sitt arbete med att analysera materialet för kommande publikationer. Barnen och föräldrarna som deltar i studien fick förfrågan att delta i Lära tillsammans av en av skolans brobyggare/modersmålspedagog. Enligt brobyggaren erbjöds familjer på grund av olika skäl: barnet hade svårt med kamrater, barnet var svag i skolan, föräldrarna var i behov av socialt stöd, och/eller föräldrarna eller barnen hade fått information om insatsen och bad om att få delta. Denna bild bekräftas när barnens kunskapsutveckling följs upp av klassmentorerna, och när föräldrar och klassmentorer skattar barnets sociala förmågor genom frågeformuläret Social Skills Rating System gruppen barn som ingår i studien är heterogen i den bemärkelsen att vissa nådde skolans lärandemål i matematik och svenska, och fungerade väl socialt, medan andra hade problem både socialt och med lärandet eller med någotdera. Resultat I studien ingår 7 flickor och 13 pojkar. De är fördelade på följande årskurser: Förskoleklass: 7 Årskurs 1: 4 Årskurs 2: 6 Årskurs 3: 1 Årskurs 4: 2 Barnens kunskapsutveckling under terminen de deltagit i Lära tillsammans sammanfattas likt följande (enligt omdömen från klassmentorerna efter kursens och terminens slut). 4

5 Tabell 1: Kunskapsutveckling Över förväntan Förväntad Under förväntan Flickor Pojkar Det är framförallt barnen i Förskoleklass och i årskurs 1 som har utvecklat sitt lärande över förväntan, och gjort stora framsteg trots, till exempel, bristande kunskaper i svenska språket. Barnen som utvecklats enligt förväntan är de barn som redan når målen i svenska och matematik och inte har några sociala svårigheter, eller barn som har svårt med inlärning. Pojkarna som presterat under förväntan är i huvudsak pojkar som inte når lärandemålen och som har svårt med kamratkontakter och relationer. Tabell 2: Social förmåga Förbättrad; har Bra alt. mycket bra Svårigheter utvecklat sina sociala förmågor men ingen förändring ingen skillnad Flickor Pojkar men Flickorna som har förbättrat sina sociala förmågor beskrivs som öppnare, modigare, till exempel med att prata inför grupp och räcka upp handen, mer kontaktsökande, och i mindre konflikter. Pojkarna som utvecklats socialt beskrivs ha fått nya kamrater, blivit mer sociala, och blivit mer kontaktsökande gentemot vuxna. Tabell 3: Hem och skola-samverkan Har förstärkts Fungerar bra men Oklart svar Inget svar (från ingen skillnad klassmentorerna) I de fall när hem-skola relationen sägs ha stärkts ger klassmentorerna exempel på att mamman tar mer kontakt, att mamman är öppnare i relationen till personalen, och att mamman visar större engagemang för barnets skolarbete. Där det sägs fungera bra (men att ingen skillnad har noterats) nämner några klassmentorer att kontakterna mestadels eller enbart går genom brobyggarna/modersmålspedagogerna. 5

6 Barn, och föräldrar, utvecklas och lär sig nya saker oberoende skolgång eller insatser det går därför inte med säkerhet att säga att Lära tillsammans är det som inverkat till förbättrade resultat och stärkta sociala förmågor. Denna studie tyder dock på att insatsen kan ha positiva effekter, både gällande barns kunskapsutveckling, barns sociala förmågor, och samverkan mellan hem och skola. Intervjuerna med barn och föräldrar stärker denna bild. Intervjuer i grupp har genomförts med sammanlagt elva mödrar (i tre gruppintervjuer) och åtta barn (i två intervjuer). Intervjuerna med barnen var relativt korta och delvis mindre informativa barnen önskade prata om för dem viktigare saker än Lära tillsammans, så som fotboll, och samtalet flöt iväg. Mödrarna lyfter att Lära tillsammans haft positiv inverkan på deras lärande av svenska språket. Jag har lärt mig mer svenska ord under Lära tillsammans än på SFI (svenskundervisning för invandrare), är en kommentar som belyser denna erfarenhet. En annan kvinna säger: Barnen och jag lärde oss många saker som vi inte visste om. ( ) Barnen samlades, vi samlades, och vi tränade på ord. Förstärkt socialt nätverk är något som också framkommer i intervjuerna. Kvinnorna för fram att de haft mycket roligt tillsammans med sina barn och de andra mödrarna under träffarna, och flera betonar att de avser fortsätta att umgås. Vi var mycket glada i gruppen att få göra saker tillsammans. Vi vet av tidigare forskning att det sociala nätverket har stor betydelse för familjers hälsa; det är därför viktigt att lyfta fram att Lära tillsammans också kan bidra till att vidga de nyanlända familjerna sociala nätverk (och, inte minst, som det tycks utifrån intervjuerna, ge många stunder av skratt och gemenskap). Vi var mycket glada av att vara tillsammans, och våra barn tyckte om att komma, säger en kvinna. En annan för fram: Det var väldigt bra att få vara tillsammans med andra. Han (hennes pojke) var glad, han kände att han på detta sätt kunde visa sina mamma vad han kunde och vad han lärde sig. Liknande resonemang återfinns i samtliga intervjuer. När det gäller hemläxor skiljer det sig något från hur mödrarna resonerar. Vissa säger att barnen själva initierat att övningarna ska göras hemma och påmint föräldrarna, andra säger sig ha svårt att hitta tiden till att göra hemläxan tillsammans med barnen, medan några menar att det fungerat bra och bidragit positivt till deras och barnens lärande och relation. Samtliga föräldrar, och barn, delger endast positiva erfarenheter av att ha deltagit i Lära tillsammans. Kan vi inte få gå en termin till säger en av mammorna, och en annan: Min flicka sa till mig, jag har lärt mig, varför får vi bara göra detta så kort tid, varför inte varje dag? Övrigt Under projekttiden har samarbeten initierats och stärkts med forskare från andra lärosäten kring ansökningar om forskningsmedel för projekt om nyanlända flyktingfamiljers föräldraskap och barn-föräldrarelationer (professor Arne Gerdner, Jönköpings högskola, docent Emma Sorbring, 6

7 Högskolan Väst, och Professor Leon Kuczynski, University of Guelph, Kanada). Forskningsansökningar har lämnats in till forskningsråd för bedömning. En vetenskaplig artikel har skickats in för bedömning till en internationell, högt rankad, tidskrift (invited to resubmit; under review). Artikelns fokus är invandrarmödrars erfarenheter kring moderskap och hem-skola samverkan, och inte interventionen Lära tillsammans per se. Ytterligare en vetenskaplig artikel, som knyter an till föreliggande studie, har sammanställts. Där belyses pedagogers erfarenheter av hem-skola samverkan, och beskrivningar av invandrarföräldrar, i skolor med många nyanlända familjer. Artikeln kommer att ingå ett internationellt specialnummer om föräldraskap ur olika synvinklar. September