Teknisk rapport SIS-ISO/TR :2012

Transkript

1 Teknisk rapport SIS-ISO/TR :2012 Publicerad/Published: Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish ICS: ; Maskinsäkerhet Riskbedömning Del 2: Praktisk vägledning och exempel på metoder (ISO :2012, IDT) Safety of machinery Risk assessment Part 2: Practical guidance and examples of methods (ISO :2012, IDT)

2 Standarder får världen att fungera SIS (Swedish Standards Institute) är en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor. Vi är en del av det europeiska och globala nätverk som utarbetar internationella standarder. Standarder är dokumenterad kunskap utvecklad av framstående aktörer inom industri, näringsliv och samhälle och befrämjar handel över gränser, bidrar till att processer och produkter blir säkrare samt effektiviserar din verksamhet. Delta och påverka Som medlem i SIS har du möjlighet att påverka framtida standarder inom ditt område på nationell, europeisk och global nivå. Du får samtidigt tillgång till tidig information om utvecklingen inom din bransch. Ta del av det färdiga arbetet Vi erbjuder våra kunder allt som rör standarder och deras tillämpning. Hos oss kan du köpa alla publikationer du behöver allt från enskilda standarder, tekniska rapporter och standardpaket till handböcker och onlinetjänster. Genom vår webbtjänst e-nav får du tillgång till ett lättnavigerat bibliotek där alla standarder som är aktuella för ditt företag finns tillgängliga. Standarder och handböcker är källor till kunskap. Vi säljer dem. Utveckla din kompetens och lyckas bättre i ditt arbete Hos SIS kan du gå öppna eller företagsinterna utbildningar kring innehåll och tillämpning av standarder. Genom vår närhet till den internationella utvecklingen och ISO får du rätt kunskap i rätt tid, direkt från källan. Med vår kunskap om standarders möjligheter hjälper vi våra kunder att skapa verklig nytta och lönsamhet i sina verksamheter. Vill du veta mer om SIS eller hur standarder kan effektivisera din verksamhet är du välkommen in på eller ta kontakt med oss på tel Standards make the world go round SIS (Swedish Standards Institute) is an independent non-profit organisation with members from both the private and public sectors. We are part of the European and global network that draws up international standards. Standards consist of documented knowledge developed by prominent actors within the industry, business world and society. They promote cross-border trade, they help to make processes and products safer and they streamline your organisation. Take part and have influence As a member of SIS you will have the possibility to participate in standardization activities on national, European and global level. The membership in SIS will give you the opportunity to influence future standards and gain access to early stage information about developments within your field. Get to know the finished work We offer our customers everything in connection with standards and their application. You can purchase all the publications you need from us - everything from individual standards, technical reports and standard packages through to manuals and online services. Our web service e-nav gives you access to an easy-to-navigate library where all standards that are relevant to your company are available. Standards and manuals are sources of knowledge. We sell them. Increase understanding and improve perception With SIS you can undergo either shared or in-house training in the content and application of standards. Thanks to our proximity to international development and ISO you receive the right knowledge at the right time, direct from the source. With our knowledge about the potential of standards, we assist our customers in creating tangible benefit and profitability in their organisations. If you want to know more about SIS, or how standards can streamline your organisation, please visit or contact us on phone +46 (0)

3 Denna tekniska rapport är inte en svensk standard. Detta dokument har utgivits i engelsk språkversion. Detta dokument återger ISO/TR :2012 i svensk språkversion. De båda språkversionerna gäller parallellt. Detta dokument ersätter SIS-ISO/TR :2007, utgåva 1. This Technical Report is not a Swedish Standard. This document was published in English. This document contains a Swedish language version of ISO/TR :2012. The two versions are valid in parallel. This document supersedes SIS-ISO/TR :2007, edition 1. Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sverige. Användningen av denna produkt regleras av slutanvändarlicensen som återfinns i denna produkt, se standardens sista sidor. Copyright SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sweden. All rights reserved. The use of this product is governed by the end-user licence for this product. You will find the licence in the end of this document. Upplysningar om sakinnehållet i detta dokument lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om nationell och internationell standard. Information about the content of this document is available from the SIS, Swedish Standards Institute, telephone Standards may be ordered from SIS Förlag AB, who can also provide general information about national and international standards. Dokumentet är framtaget av kommittén för Maskinsäkerhet, SIS/TK 282. Har du synpunkter på innehållet i det här dokumentet, vill du delta i ett kommande revideringsarbete eller vara med och ta fram standarder inom området? Gå in på - där hittar du mer information.

4 Innehåll Förord... iii Orientering... iv 1 Omfattning Normativa hänvisningar Termer och definitioner Förberedelser för riskbedömning Allmänt Användning av team för riskbedömningen Riskbedömningsprocess Allmänt Fastställande av maskinens begränsningar Identifiering av riskkällor Riskvärdering Verktyg för riskuppskattning Allmänt Riskmatris Riskkurva Numerisk poängsättning Hybridverktyg Riskvärdering Riskreducering Allmänt Inbyggd säkerhet Tekniska skyddsåtgärder Komplementerande skydds- /riskreduktionsåtgärder Information för användning Standardiserat arbetssätt Upprepad (iterativ) riskbedömning Dokumentation av riskbedömning Bilaga A (informativ) Exempel på applikation av process för riskbedömning och riskreduktion Litteraturförteckning Sida ii

5 Förord ISO (Internationella Standardiseringsorganisationen) är en världsomspännande sammanslutning av nationella standardiseringsorgan (ISO-medlemmar). Utarbetandet av internationella standarder sker normalt i ISOs tekniska kommittéer. Varje medlemsland som är intresserat av arbetet i en teknisk kommitté har rätt att bli medlem i den. Internationella organisationer, statliga såväl som icke-statliga, som samarbetar med ISO deltar också i arbetet. ISO har nära samarbete med International Electrotechnical Commission (IEC) i alla frågor rörande elektroteknisk standardisering. Internationella standarder utarbetas i enlighet med ISO/IEC Directives, Part 2. Förslag till internationella standarder som godkänts av de tekniska kommittéerna sänds till medlemsländerna för röstning. För publicering av en internationell standard krävs att minst 75 % av de röstande medlemsländerna godkänner förslaget. Under vissa omständigheter, om en teknisk kommitté har samlat in uppgifter av ett annat slag än vad som normalt ges ut som en internationell standard (till exempel "aktuell tekniknivå"), kan deltagarna i den tekniska kommittén med enkel majoritet besluta att ge ut en teknisk rapport. En teknisk rapport är enbart informativ till sin natur och den behöver inte granskas förrän de data som den innehåller inte längre betraktas som giltiga eller användbara. Det bör uppmärksammas att vissa beståndsdelar i denna tekniska rapport möjligen kan vara föremål för patenträtter. ISO ska inte hållas ansvarig för att identifiera någon eller alla sådana patenträtter. ISO/TR har utarbetats av ISO/TC 199, Maskinsäkerhet Den här andra utgåvan drar in och ersätter den första utgåvan (ISO/TR :2007) vilken har reviderats enligt följande: exemplen som tidigare gavs i bilaga A, och även beskrivningen av kvantifierad riskuppskattning har tagits bort; förklaringarna av metoder och verktyg, i bilaga A, presenteras nu i för identifiering av riskkällor och för riskuppskattning; terminologi och kriterier har reviderats; Följaktligen ges informationen tydligare och mer fullständigt, och i linje med ISO (ISO har dragits tillbaka efter att ha blivit ersatt av ISO 12100:2010.) 1 Nationell fotnot: Hänvisningen till är felaktig. Rätt hänvisning i den här utgåvan är Nationell fotnot: Hänvisningen till är felaktig. Rätt hänvisning i den här utgåvan är 5.4 iii

6 Orientering Syftet med riskbedömning är att identifiera riskkällor och att uppskatta och utvärdera risker så att de kan reduceras. Det finns många metoder och verktyg som är tillgängliga för detta ändamål och flera av dem beskrivs i detta dokument. Vilken metod eller vilket verktyg som väljs beror till stor del på typ av industri, företag eller personliga preferenser. Valet av en specifik metod eller ett specifikt verktyg är inte lika viktigt som processen själv. Fördelarna med riskbedömning beror mer på disciplinen under processen än resultatens exakthet, under förutsättning att ett systematiskt förhållningssätt används för att gå från riskidentifiering av riskkällor till riskreducering och att alla riskfaktorer blir beaktade. Tillägg av skyddsåtgärder till en konstruktion kan öka kostnaderna och göra maskinen svårare att använda om de läggs till när konstruktionen har slutförts eller när maskinen redan har tillverkats. Ändringar av maskinen är i allmänhet mindre kostsamma och mer effektiva att utföra på konstruktionsstadiet, vilket innebär att det är fördelaktigt att utföra riskbedömning i samband med konstruktionen av maskinen. Det kan vara nyttigt att riskbedömningen utförs ännu en gång när konstruktionen är slutförd, när det finns en prototyp och när maskinen har använts under en tid. Vid sidan av riskbedömningen utförd i konstruktionsstadiet, under konstruktion och idrifttagande kan principer och metoder presenterade i detta dokument användas på maskiner under översyn eller modifiering eller vid någon annan tidpunkt för bedömning av en befintlig maskin, till exempel i fall av missöden eller tekniska fel. iv

7 Maskinsäkerhet - Riskbedömning - Del 2: Praktisk vägledning och exempel på metoder 1 Omfattning Denna tekniska rapport ger praktisk vägledning när det gäller genomförande av riskbedömning för maskiner i enlighet med ISO och beskriver olika metoder och verktyg för varje steg i processen. Den ger exempel på olika åtgärder som kan vidtas för att reducera risker och är avsedd att användas för riskbedömning på många olika typer av maskiner i fråga om komplexitet och potentiell fara för skada. De avsedda användarna av rapporten är de som är involverade i konstruktion, installation och modifiering av maskiner (till exempel: konstruktörer, tekniker eller säkerhetsspecialister). Bilaga A tillhandahåller specifika exempel för riskbedömning och riskreduktionsprocesser. 2 Normativa hänvisningar Detta avsnitt hänvisar till följande dokument som är nödvändiga när detta dokument ska tillämpas. För daterade hänvisningar gäller endast den utgåva som anges. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan av dokumentet (inklusive alla tillägg). ISO 12100:2010, Safety of machinery -- General principles for design - Risk assessment and risk reduction 3 Termer och definitioner För tillämpning av detta dokument gäller termer och definitioner givna i ISO och de som följer nedan. 3.1 tillverkare distributör aktör (till exempel, konstruktör, tillverkare, entreprenör, installatör, integratör) som tillhandahåller utrustning eller service förknippade med maskiner eller delar av maskiner. Anm. 1 till termpost: En användare kan också agera som distributör till sig själv. 4 Förberedelser för riskbedömning 4.1 Allmänt Målen, omfattningen och tidsgränserna för varje riskbedömning ska anges redan från början. Riskbedömningen baserad på ISO täcker hela maskinen, inklusive maskinens styrsystem och ska utföras av tillverkaren. ANM. Se avsnitt 1 för föreslagen användning och användare av riskbedömning. 1

8 4.2 Användning av team för riskbedömningen Allmänt Riskbedömning är allmänt mer ingående och effektivt när det utförs i en grupp. Storleken på gruppen varierar beroende på: a) den riskbedömningsmetod som väljs, b) maskinens komplexitet, och c) den process som maskinen används i. Deltagarna i gruppen bör tillföra kunskap från olika sakområden samt ha olika erfarenheter och expertkunskaper. En för stor grupp kan dock leda till svårigheter med fokuseringen eller att nå samförstånd. Sammansättningen av gruppen kan variera under riskbedömningsprocessen beroende på den expertis som krävs för ett specifikt problem. En gruppledare, som är utsedd för projektet, bör identifieras tydligt eftersom framgången av riskbedömningen är beroende av hans eller hennes skicklighet. Eftersom gruppen ska göra riskbedömningen i samförstånd kan det inte förväntas att resultatet blir detsamma med en annan riskbedömningsgrupp. Det är dock inte alltid praktiskt att sätta ihop en grupp för riskbedömning och det kan vara onödigt för maskiner för vilka riskkällorna förstås väl. ANM. Förtroendet för slutsatserna av riskbedömningen kan ökas genom konsultation av andra personer med kunskaper och sakkunskaper i enlighet med vad som skisseras i och genom konsultation av någon annan kompetent person som granskar riskbedömningen Sammansättning och roller av teamets medlemmar Gruppen bör ha en gruppledare. Gruppledaren ska vara helt ansvarig för att säkerställa att alla uppgifter som ingår i planering, utförande och dokumentation (i enlighet med ISO 12100:2010, avsnitt 7) av riskbedömningen utförs och att resultat/rekommendationer rapporteras till rätt person (personer). Deltagarna bör väljas i enlighet med de färdigheter och den sakkunskap som krävs för riskbedömningen. Gruppen bör bestå av personer som a) kan besvara tekniska frågor om maskinens konstruktion och funktioner, b) har faktiska erfarenheter av hur maskinen används, ställs in, underhålls, genomgår service etc., c) har kunskaper om olyckshistorik för detta maskinslag, d) har god insikt om relevanta bestämmelser, standarder, i synnerhet ISO 12100, och eventuella specifika säkerhetsfrågor som förknippas med maskinen, och e) inser den mänskliga faktorns betydelse (se ISO 12100:2010, ) Val av metoder och verktyg Detta dokument är avsett att användas för riskbedömning av en stor variation av olika maskiner när det gäller komplexitet och sannolikhet för skador. Det finns också en mängd olika metoder och verktyg för att genomföra riskbedömning (se ). Vid val av metod eller verktyg för att utföra en riskbedömning ska man ta hänsyn till maskinen, riskkällornas förmodade utseende och syftet med riskbedömningen. Gruppens färdigheter, erfarenheter och preferenser för vissa metoder måste också beaktas. I avsnitt 5 finns ytterligare information om kriterier för val av lämpliga metoder och verktyg för varje steg i riskbedömningsprocessen. 3 Nationell fotnot: Hänvisningen till är felaktig. Rätt hänvisning i den här utgåvan är 5. 2

9 4.2.4 Informationskällor för riskbedömning Den information som krävs för riskbedömning anges i ISO 12100:2010, 5.2. Denna information kan se ut på många olika sätt, till exempel tekniska ritningar, diagram, fotografier, videofilmer, information för användning [inklusive underhåll och standardiserat arbetssätt (SOP, Standard Operating Procedures)] beroende på vad som är tillgängligt. Tillgång till liknande maskiner eller en prototyp av konstruktionen är ofta användbar i förekommande fall. 5 Riskbedömningsprocess 5.1 Allmänt Följande avsnitt förklarar vad som i praktiken ingår i varje steg i riskbedömningsprocessen som visas i ISO 12100:2010, Figur Fastställande av maskinens begränsningar Allmänt ANM. Detta delavsnitt utvecklar en del av kraven i ISO 12100:2010, 5.3 Målet med detta steg är att ha en tydlig beskrivning av maskinens mekaniska och fysiska egenskaper, funktionella förmåga, avsedd användning och rimligtvis förutsägbar felanvändning samt typen av miljö där det är troligt att den kommer att användas och underhållas. Detta genomförs med hjälp av en genomgång av maskinens funktioner och de uppgifter som förknippas med det sätt som maskinen används på Maskinens funktioner (maskin-baserade) En maskin kan beskrivas i termer av skilda delar, mekanismer eller funktioner baserat på dess konstruktion och funktion så som strömförsörjning, styrning, driftsätt, in-/utmatning, rörelse/förflyttning, lyft, maskinens ramverk eller chassi som ger stabilitet/rörlighet, och tillbehör. Om skyddsåtgärder införs i konstruktionen bör deras funktioner och samspel med maskinens övriga funktioner beskrivas. En riskbedömning ska omfatta en undersökning av varje funktionell del i tur och ordning för att säkerställa att varje driftsätt och alla användningsfaser beaktas på ett riktigt sätt, inklusive samspel mellan människa och maskin i förhållande till de identifierade funktionerna eller funktionella delarna. 3

10 5.2.3 Användning av maskinen (uppgiftsbaserad) Genom att ta hänsyn till alla personer som samspelar med maskinen i en given miljö (t.ex. en fabrik, i hemmet) kan användningen av maskinen beskrivas som uppgifter förknippade med den avsedda användningen och rimligtvis förutsebar felanvändning av maskinen. ANM. Se även ISO 12100:2010, Tabell B.3 för en lista på typiska/generella uppgifter för en maskin. Maskintillverkare/leverantörer och användare bör, om det är möjligt, kommunicera med varandra för att säkerställa att all användning av maskinen, inklusive rimligtvis förutsebar felanvändning, identifieras. Analys av uppgifter och arbetssituationer bör därför involvera drift- och underhållspersonalen. Följande bör också beaktas: a) information för användning som i förekommande fall följer med maskinen, b) det enklaste och snabbaste sättet att utföra en uppgift kan skilja sig från de uppgifter som föreskrivs i handböcker, metodanvisningar och instruktioner, c) reflexmässigt beteende hos en person i samband med en felfunktion, incident eller fel vid användning av maskinen, d) mänskliga misstag. Beaktandet av de individuella förutsättningarna för användning av maskinen är giltiga så länge kunskapen rimligen kan uppnås av konstruktören/tillverkaren. I dessa fall ska tillverkaren ta hänsyn till förutsedd användning och rimlig förutsebar felanvändning. 5.3 Identifiering av riskkällor Allmänt ANM. 1 Se ISO 12100:2010, 5.4 Målet med identifiering av riskkällor är att ta fram en lista med riskkällor, risksituationer och riskfyllda händelser som gör det möjligt att beskriva möjliga olycksscenarier i form av hur och när en risksituation kan leda till skada. En användbar utgångspunkt för relevanta riskkällor är ISO 12100:2010, Bilaga B, som kan användas som en allmän checklista. Andra källor för identifiering av riskkällor kan baseras på den information som ges i ISO 12100:2010, 5.4. ANM. 2 Ett exempel på verktyg för identifiering av risker visas i Det är lämpligt för både identifiering av riskkällor och förväntade skyddande/riskreducerande åtgärder, att konsultera någon internationell standard som är relevant för den specifika riskkällan eller för en specifik maskintyp. ANM. 3 Ett exempel på en standard för en relevant risk är IEC som behandlar elektriska risker. ANM. 4 Exempel på maskin-specifika säkerhetsstandarder är ISO relaterad till industrirobotar, ISO relaterad till textilmaskiner och ISO 3691 relaterad till industritruckar. Identifiering av riskkällor är det viktigaste steget i en riskbedömning. Det är endast om en riskkälla är identifierad som det går att vidta åtgärder för att reducera de risker som hänger samman med den, se avsnitt 6. Oidentifierade riskkällor kan leda till skada. Det är därför mycket viktigt att säkerställa att identifiering av riskkällor är så systematisk och omfattande som det är praktiskt möjligt och att de relevanta aspekter som beskrivs i ISO 12100:2010, beaktas. 4 Svensk nationell fotnot: Hänvisningen till är felaktig. Rätt hänvisning i den här utgåvan är

11 5.3.2 Metoder för identifiering av faror De mest effektiva metoderna eller verktygen är de som är strukturerade för att säkerställa att alla faser i maskinens livscykel, alla driftsätt, alla funktioner och alla uppgifter som förknippas med maskinen undersöks grundligt. Det finns olika metoder för strukturerad identifiering av riskkällor. I allmänhet följer de flesta en av de två metoder som beskrivs nedan (se Figur 1): Skada generellt till specifikt Riskzon Risksituation Närvaro av person(er) Riskfylld händelse specifikt till generellt Riskkälla Figur 1 Metoder som går från det generella till det specifika och från det specifika till det generella En metod som går från det generella till det specifika utgår från en checklista över potentiella följder (t.ex. skärskador, krosskador, förlust av hörsel - se potentiella följder i ISO 12100:2010, Tabell B.1 och B.2) och fastställer vad som kan leda till skador (genom att arbeta sig bakåt från den riskfyllda händelsen till risksituationen och därifrån till själva riskkällan). Varje punkt på checklistan tillämpas på varje fas i användningen av maskinen och varje del/funktion och/eller uppgift i tur och ordning. En av nackdelarna med en metod från det generella till det specifika är gruppens överdrivna tilltro till checklistan, som kan vara ofullständig. En oerfaren grupp inser inte alltid detta. Därför ska checklistor inte betraktas som uttömmande, utan kreativt tänkande utanför listan måste uppmuntras. Metoden från det specifika till det allmänna börjar med att undersöka alla riskkällor och beakta alla tänkbara sätt som någonting kan gå fel på i en viss risksituation (t.ex. komponentfel, mänskligt fel, felfunktion eller ett oväntat uppträdande hos maskinen) och hur detta kan leda till skador. Se ISO 12100:2010, Tabell B.1 och B.2. Metoden från det specifika till det generella kan vara mer omfattande och grundligare än metoden från det generella till det specifika, men den kan samtidigt vara oöverkomligt tidskrävande. ANM. Figur 1 förklarar strukturen för metoden vid identifiering av faror, men det är inte avsett att definiera relationer mellan risksituationer, riskhändelser och skador så som ett flödesschema Insamling av information Identifiering av riskkällorna ska registreras allt eftersom. Ett system för registrering av informationen bör organiseras för att säkerställa att följande beskrivs på ett lämpligt sätt: a) riskkällan och dess placering (riskområde), b) den riskfyllda situationen med hänvisning till de olika typer av personer (till exempel underhållspersonal, operatörer, förbipasserande) och de uppgifter eller aktiviteter som de utför och som innebär att de kan exponeras för en riskkälla, 5