Professionell hållning
|
|
- Torbjörn Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anabole androgene steroider Hvordan kan et godt behandlingstilbud se ut? Erfaringer fra Sverige Om psykosocial behandling, möten, empati och professionell hållning i behandlingsrummet. Professionell hållning Kunskap Självkännedom Empati Increased mortality in patients at Resource centre for hormone abusers. Sara Stanford, Ann-Sophie Lindqvist, Tommy Moberg, Bengt O. Eriksson, Eva Edin, Claudia Fahlke, Christer Ehrnborg, Thord Rosén ü Samtliga patienter som registrerats som nybesök fram till ü Från SCB:s register inhämtas mortalitet (dödsdatum, ålder, dödsorsak) fram till ü Från motsvarande register inhämtas läkemedelskonsumtion ü Specifika diagnoser i slutenvård
2 Patienter på Resurscentra i Göteborg Sara Stanford et al ü Uppföljning av 102 patienter från starten 2002 till ü Uppgifter om kumulativ dos, antal kurer per år, antalet aktiva år med AAS har beräknats efter anamnetiska ingående uppgifter. ü Den typiske patienten är en ung man som idrottat under barn- ungdomstiden, lämnat sin idrott och startat med AAS innan 20-års ålder. ü 54% av patienterna har också ett annat missbruk av narkotika. ü 39% av patienterna använder dessutom GH och/eller insulin. 40 Patienter på Resurscentra i Göteborg 38 Ålder vid nybesök på Resurscentra Sara Stanford et al Ålder Ålder för AAS- debut Patienter 45 på Resurscentra i Göteborg 45 Sara Stanford et al antal patienter Ålder 2
3 Medeldurationen för AAS-missbruk är 6 år (0,05-30) Sara Stanford et al 1 1,5 5 5, , , , ,5 30 Duration of AAS-abuse (years) Number of patients Patienter på Resurscentra i Göteborg Sara Stanford et al ü En betydande överdödlighet, nästan 10 gånger fler än förväntat! Det förväntade antalet dödsfall utifrån Socialstyrelsen och SCB:s register om dödsfall är 0,72 och det observerade antalet 7. ü Medelåldern vid dödsfallen var 28,9 (23-47) där samtliga patienter utom 1 var under 30 år ü Bland dödsorsakerna finns hjärtkärlsjukdom, suicid och drogrelaterad död. ü Psykiska diagnoser dominerar anledning till vårdtillfällen ü Antidepressiv medicinering står för den största läkemedelskostnaden. Patienter på Resurscentra i Göteborg Remisskällor Primärvården Psykiatrin Kriminalvården Sara Stanford et al Skolhälsovården, som via föreläsningar blivit uppmärksamma på problemet bland elever på såväl gymnasiesom grundskolenivå Egenremisser då patienter eller närstående vill reda ut det allmänna hälsoläget efter flera års AAS- missbruk 3
4 Patienter på Resurscentra i Göteborg Besöksorsak Sara Stanford et al AAS- utredning Hypogonadism (testosteronbrist) Subjektiva hjärtbesvär Gynekomasti Psykiska besvär Besöksorsker Orsaker till nybesök på Resurscentrum Orsaker till nybesök Urologiska symtom Sara 1 Stanford et al 2010 Muskeltrötthet 2 Uppgift saknas Symtom från hjärtat Hjälp/terapi/missbruk Hypogonadism Nedsatt sexuell funktion Depression/sömnbesvär Gynekomasti AAS-utredning Antal besöksorsaker (n=102) ibland flera orsaker per patient Patienter på Resurscentra i Göteborg - Behandling Sara Stanford et al ü Via UCG och kardiologkontakter har patienter med hjärtproblem omhändertagits. ü Direktremiss till hud och plastikkirurgi för behandling av svår acne och gynecomasti ü Vid hypogonada problem inkluderat infertilitet sker behandling ej innan patienten slutat med AAS och den sociala situationen stabiliserats. ü Behandling av svår depression med vidhängande suicidrisk. Remitteras till Järntorgsmottagningen. (Narkotikapolikliniken) 4
5 Grundläggande provtagning (Thord Rosén SU Göteborg) HB, EVF, LPK, TPK, Na, K, Ca, Protein S, P/S-Kreatinin Inkl. egfr, Asat, Alat, Alp, Bilirubin, P-PK-INR P-glukos, S-testosteron, SHBG, LH, FSH, estradiol Lipidstatus: Totalt kolesterol, LDL-kol, HDL-kol, Triglycerider (TG) S-Fritt T4, S-TSH, S-IGF-1, S-prolaktin, P-PSA CRP Urinprov för analys av AAS EKG kvalitativt med manuell mätning + eventuellt arbets-ekg Ultraljud hjärta (UCG), Ultraljud lever 24-timmars blodtrycksmätning Medicinsk behandling ü Kraftfull antidepressiv medicinering viktigt att patienterna kan få möjlighet att sova. Mirtazepin, ett preparat som inte påverkar serotoninupptaget, ordineras på kvällen och Efexor depot, som ökar halten av signalsubstanserna noradrenalin och serotonin i hjärnan, på morgonen, oftast fulldos, eftersom det är viktigt att sömnen fungerar ü Neuroleptika i låga doser - Risperdal och Abilify är två läkemedel med antipsykotisk effekt fungerar bra, medan Zyprexa fungerar ogynnsamt eftersom patienten ofta går upp i vikt av olanzapin (det verksamma ämnet i Zyprexa) ü Vid uttalad suicidrisk under avgiftningsfasen bör man överväga inläggning på sjukhus. ü Viktigt att vara ett ställföreträdande hopp under den svåraste tiden och hjälpa till med problemlösning! ü En del har tydlig ätstörningsproblematik som liknar kvinnors anorexia ( Megarexi ) Vilka är AAS - missbrukarna som söker vård remitterade från RC i Göteborg Eva Edin Specialistläkare Järntorgsmottagningen/narkotikapolikliniken ü Åldersmässigt mellan ü Bara män ü Flertalet har haft en ganska ordnad uppväxt ü Ofta skött skolan, utbildat sig, haft jobb, flickvänner ü Sen debut av illegala droger, ofta anabola från 16/18 års ålder 5
6 Två grupper Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü En grupp använder enbart AAS, efedrin och andra mediciner exempelvis GH, clomivid, pregnyl, nolvadex, klenbuterol, Thyreoidea hormoner mm. ü Den andra gruppen använder narkotika som en sorts självmedicinering, när de mår psykiskt dåligt efter att ha slutat med AAS. Ofta egen kriminalitet och dragning till kriminella gäng Gemensamma nämnare Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü Samtliga är traumatiserade och därmed skadade i den symboliskt skyddande hud som hjälper oss att upprätthålla gränsen mellan vårt inre och vårt yttre; de är kraftfullt depressiva ü Deras kognitiva funktionerna är rejält påverkade, och problemlösningsförmågan är helt obefintlig ü Negativa tankemönster, bristande hopp, intresseförlust, minskad sexlust och sexuell förmåga ü Paranoida tankar och vanföreställningar Gemensamma nämnare forts Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü Rädda för sin patologiska svartsjuka ü Alla verkar ha eller har haft en psykotisk depression ü Psykomotoriska hämningar dvs. psykiska funktioner som avspeglas och uttrycks i kroppshållning, rörelsemönster och motoriskt handlande ü AAS- deprimerade kan vara mycket fysiskt aktiva i vissa sammanhang ü Kan exempelvis träna och vill gärna ha hjälp med potensmedel trots att de generellt anger ett stort ointresse för sex. 6
7 Bedömningar Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü Problemlösningsförmågan är helt jämförbar med den hos en långvarig haschrökare ü Utan problemlösningsförmåga blir suicid eller våld mot andra mer begripligt, de kan helt enkelt inte se någon lösning på problem som dyker upp. Steroidmissbrukets tre faser Fas 1 ü Hypomani ü Mani ü Dåligt omdöme ü Rastlöshet ü Provokativt beteende ü Förnekande av egna fel ü Kraftfullt ökad sexlust ü Patologisk omnipotens Steroidmissbrukets tre faser Fas 2 ü Tappar omdömet ü Aggressivt beteende ü Förlust av överjaget ü Förlust av den empatiska förmågan 7
8 Steroidmissbrukets tre faser Fas 3 ü Depression ü Självmordstankar ü Hög suicidrisk ü Apati ü Energilöshet ü Indolens kännetecknas av såväl passivitet och oföretagsamhet, som av förlust av smärtförnimmelser ü Avsaknad av sexuell lust Hjärnans utsatthet vid AAS missbruk ü Många androgenreceptorer i hjärnan ü Obalans i belöningssystemet ü Obalans i centrum för aggression ü AAS binder till och påverkar signalsubstansen GABA vilket ökar risken för kraftfull aggressivitet (liknar effekten som bl.a. Rohypnol har på GABA) ü Hjärnan känsliggörs för opiater, centralstimulerande narkotika och alkohol ü Ökad risk för blandmissbruk och/eller övergång till annat missbruk ü Förändringar i serotoninnivåerna ü Förändringar i dopaminnivåerna AAS och hjärnan ü Steensland, Pia: Anabolic Androgenic Steroids and the Brain : Studies of Neurochemical and Behavioural Changes Using an Animal Model. - Uppsala, p. - (Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Pharmacy, ISSN ; 261) ISBN Nedladdning: ü Lindqvist Ann-Sophie nandrolone Decanoate, behaviour and Brain: Animal Experimental Studies Göteborgs Universitet inst. För psykologi. Doktorsavhandling
9 Avgiftning AAS- med ett aktivt schema 6-8 veckor Inleds med (Clomid) Klomifen mg. (aktiv substans Klomifencitrat) Klomifen binder sig kroppens östrogenreceptorer och förhindrar därmed att det östrogen som finns i kroppen kan binda sig till receptorerna. Ökar bildandet av follikelstimulerande hormon - FSH. Nolvadex eller Tamoxifen mg som ett komplement till klomifen om patienten inte reagerar positivt på enbart Klomifen. Tamoxifen är den mest kända av SERM- preparaten det vill säga - selektiva östrogenreceptor-modulatorer, som binder till östrogenreceptorer med syfte att blockera östrogenaktivitet. Avgiftning AAS- med ett aktivt schema 6-8 veckor Pregnyl 1500 x 3 under 6 veckor Pregnyl ges för att stimulera Leydigcellerna i testiklarna att producera testosteron. Testosteronundekanoat (Undestor Testocaps) mg dagligen 14 dygn (Alternativt Testogel ett gel i dospåse 50 mg appliceras en gång per dag) I båda fallen enbart om mätningar av testosteronnivåerna inte visar en tendens att närma sig normalnivåer. Betapred - ett kraftigt verkande kortisonpreparat som hämmar inflammation och allergiska reaktioner. Betabred en vattenlöslig glukokortikoid, används huvudsakligen vid korttidsbehandling för att lindra symptomen vid exempelvis astma, allergiska tillstånd. (Goda resultat har uppnåtts på abstinenssymtom hos enstaka AAS-patienter, måste genomföra studier innan metoden kan anses beprövad) Testosteronnivåerna hos patient mäts innan start, under behandlingen och efter 6-8 veckor. Figure 2 Behandlingsupplägg vid AAS-inducerad hypogonadism Fertility and Sterility , DOI: ( /j.fertnstert ) 9
10 Förslag på behandlingsteam vid AAS-behandling Invärtesmedicinare endokrinolog. Första undersökningen sker där. Psykiatriker medicinering vid sömnstörningar, depression och/eller vid psykosgenombrott. Psykolog - Socionom Psykoterapeut för strukturerad psykosocial behandling inkluderat återfallsprevention Kunskap om sexologi och gärna erfarenhet från klinisk sexologi för att hantera sexuella störningar och sexuell aversion Sjukgymnast för strukturerad hjälp vid träning och smärttillstånd Dietist för hjälp med kostråd vid fortsatt träning utan preparat och utan kosttillskott FD missbrukare för professionellt handledd stödgruppsbehandling inkluderat rena träningsgrupper. Huvuduppgiften är att få en AASmissbrukare att acceptera den nedgång i muskelstyrka och muskelvolym, som automatiskt inställer sig vid stopp av AAS-missbruket, och ändå fortsätta att träna? Förslag på behandlingsteam vid AAS-behandling Handledning är oerhört viktigt - inte minst för att minska risken för sekundär traumatisering. Att möta den traumatiserade innebär att få del av traumat. Genom att själv känna traumats effekter kan vi som professionella få en aning om den traumatiserades upplevelser, tankar och känslor. Att utsättas för sekundär traumatisering är en liknande process som att direkt uppleva den traumatiska händelsen. Att reflektera är ett sätt att erhålla kunskap om det man varit med om, vilket i sin tur faktiskt kan läka eventuella skador, men också bygga för framtiden. Glöm inte att samverkan i teamet är avgörande för de goda behandlingsresultaten. All individuell och organisationsmässig prestige måste för klientens/patientens skull nödvändigtvis släppas!!! Behandling av steroidmissbrukare ü Symptomatisk behandling inkluderat hjärta kärl, smärttillstånd, akne, sexualitet mm. ü Psykoterapi och/eller samtalsbehandling med inslag av KBT för att lära sig undvika triggersituationer ü Läkemedelsbehandling med olika typer av farmaka. SSRI (Selective Serotonine Reuptake Inhibitor) fungerar dåligt. (hormonterapi och/eller annan substitutionsbehandling???) ü Behandling av steroidinducerad hjärnskada? 10
11 Målet med behandlingen av AAS-användare Att initiera och upprätthålla avhållsamhet gentemot AAS och övriga droger Behandla abstinenssymtom. Behandla medicinska och psykiatriska sjukdomar som är till följd av, eller som orsak till AASanvändning samt behandla annat missbruk. Psykosocialt behandlingsarbete Stötta patienten att etablera ett socialt nätverk som gynnar tillfrisknandet. Lära patienten stresshantering för att förebygga återfall. (Återfallsprevention) Balansera träningsrelaterade beteenden med alternativa belöningsaktiviteter. (Självhjälpsgrupper) Predisponerande faktorer Dynamiken bakom ett missbruk Utlösande faktorer Vidmakthållande faktorer Samhälle Stressorer Abstinens och rädsla för avtändning Familj Extrema attityder angående vikt och kropp Extrem träning och viktuppgång Fysiologiska faktorer Individ Psykiska faktorer Hormonella faktorer Bakgrundsfaktorer vid AASmissbruk Genetisk vulnerabilitet Känslighet i de egna målorganen Uppväxtvillkor inkluderat olika trauman och umgänge - Det man inte har fått kan man inte ge?! Tillgängligheten av preparat 11
12 Fallbeskrivning Man 28 år har sökt hjälp på vårdcentral för depression. Bor hemma hos föräldrar, arbetar inte, har ont överallt framförallt i ett knä som han menar är orsaken till att han är deprimerad och inte kan arbeta. Om inte kroppen fungerar vill jag inte leva längre Har två syskon som är skötsamma. Har arbetat hos sin pappa tidigare. Väldigt svårpratad, tystlåten och får aggressiva utbrott. Skadar ingen, men familjen är rädd för hans verbala hot. Har haft en del våldsepisoder riktade mot pappan och mot kunder i pappas företag. Kunde därför inte jobba kvar. Har använt AAS under flera år, men slutat nu (?) Erbjudits att arbeta med ART, men avbröt Ni fattar inte Ni är idioter Har flickvän men är väldigt svartsjuk. Upplevs som obehaglig att träffa och har en väldigt uppblåst självbild. Troligtvis megarektisk. Sökt utlåtande för att kunna ta lastbilskörkort, men fick inte det p.g.a. AAS-missbruk. Blev rasande och väldigt aggressiv slog sönder delar av inredningen när han gick. Kom tillbaks dagen efter och bad om ursäkt Begreppet Hörstyrka Från Lyssnandets pedagogik av Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi Ann Åberg sitter med en pojke som är 5 år, och som är intresserad av saltvattensfiskar och kan en hel del om detta. Hon är djupt imponerad av hans kunskaper. Följande dialog får vi läsare ta del av: A: Vad mycket du vet, hur har du lärt dig allt det där? Pojken: Man måste ha bra hörstyrka förstår du. A: Hörstyrka, vad är det? Pojken: Jo, man måste lyssna hela tiden på vad alla pratar om, noga måste man lyssna. Det är bara så man kan få en bra hörstyrka. Tack för idag!!! Kontakt: tommymoberg@mac.com Hemsida: Bokbeställning: Mandom, Mod och Morske män, Anabola Androgena Steroider och I huvet på en steroidanvändare eller 12
Professionell hållning
Anabole androgene steroider Hvordan kan et godt stilbud se ut? Erfaringer fra Sverige Oslo 2 februar 2015 Om psykosocial, möten, empati och professionell hållning i srummet. Professionell hållning Kunskap
Läs mer2009-11-23. Enkät till 996 identifierade manliga f.d. elitidrottsmän Svarsfrekvens på 69% (689 enkätsvar)
ANABOLA STEROIDER IDROTT SAMHÄLLS ELLER HÄLSOPROBLEM FÖREBYGG.NU DEN 12 NOVEMBER 2009 Tommy Moberg PhD student. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post:
Läs merStudiematerial. Anabola androgena steroider Idrotts- samhälls- eller hälsoproblem? Vänersborg 14 december 2015 15-12-14
Anabola androgena steroider Idrotts- samhälls- eller hälsoproblem? Vänersborg 14 december 2015 Tommy Moberg. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post:
Läs merI huvet på en AAS-användare
I huvet på en AAS-användare Om psykosocial behandling, möten, empa6 och professionell hållning i behandlingsrummet. Uppsala den 16 oktober 2014 Metoder a. hantera missbruk av anabola androgena steroider
Läs merStudiematerial. Anabola androgena steroider ett riskbruk? 2012$11$02%
Anabola androgena steroider ett riskbruk? Tommy Moberg PhD student. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post: tommymoberg@mac.com Hormone doping: Frequency
Läs merDopning i ett samhällsperspektiv. Kurt Skårberg Dopningsmottagningen Rådgivningstelefon: 019-6023360 Kurt.skarberg@orebroll.se
Dopning i ett samhällsperspektiv. Kurt Skårberg Dopningsmottagningen Rådgivningstelefon: 019-6023360 Kurt.skarberg@orebroll.se Doping eller dopning Med doping avses inom idrottsrörelsen fusk genom tillsatser
Läs merStudiematerial. Anabola androgena steroider ett riskbruk? 2014-10- 09
Anabola androgena steroider ett riskbruk? Tommy Moberg. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post: tommymoberg@mac.com Hemsida: www.sportfront.se Foto:
Läs merStudiematerial. Anabole androgene steroider ett risikobruk? Seminar om psykisk helse og rus Bergen 31. oktober 2013 2013-11- 01
Anabole androgene steroider ett risikobruk? Seminar om psykisk helse og rus Bergen 31. oktober 2013 Tommy Moberg. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post:
Läs merAnabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska
Anabola androgena steroider Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Dopingjouren Telefonrådgivning 10-16 vardagar www.dopingjouren.se Forskning Utbildning Projekt Nätverk Önskade effekter
Läs merVad gör jag här idag? Testosteron-fysiologi. Hormondopning 2009-11-23
Vad gör jag här idag? Förebygg.nu 2009 Folkets Hus 2009-11-12 Thord Rosén Endokrinsektionen Sahlgrenska Blev inbjuden, tack! Hormonläkare, Sahlgrenska. Idrottsintresse. Forskning om tillväxthormon. GH-2000
Läs merAnabola Androgena Steroider
Anabola Androgena Steroider PRODIS GBG 7 december 2012 Joel Lundholm Dopingjourens verksamhet Medicinsk rådgivning www.dopingjouren.se Forskning Utbildning Projektarbeten Nätverk Jag har en kur i bagaget
Läs merKlinisk forskning vid AAS-bruk. Malmö Thord Rosén, Dopingmottagningen Örebro samt Endokrin Sahlgrenska
Klinisk forskning vid AAS-bruk. Malmö 2016-05-25 Thord Rosén, Dopingmottagningen Örebro samt Endokrin Sahlgrenska Luckor i vår AAS-kunskap: (Pope et al, 2014). 1) 2) 3) 4) Saknas långsiktiga studier gällande
Läs merDepression. 26 september 2013
Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merPsykiatrisk behandling. Medicinsk behandling
Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen
Läs merMissbruk av Anabola Androgena Steroider. Dopingjouren
Missbruk av Anabola Androgena Steroider 14 oktober 2014 Dopingjouren Annica Börjesson Doping-Idrotten Internationellt regelverk Fusk AAS Testosteron Tillväxthormon (GH) Alkohol, Narkotika, Läkemedel, Stimulantia
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15ha samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Läs merHandläggning av endokrina symtom sekundärt till AAS-missbruk. Örebro-konferens 2014-10-15 Thord Rosén
Handläggning av endokrina symtom sekundärt till AAS-missbruk. Örebro-konferens 2014-10-15 Thord Rosén Question to 200 Olympics in 1996: Would you take a banned performanceenhancing substance if it would
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merErfarenheter från Resurscentrum för Hormonmissbrukare. Dopingkonferens Köpenhamn Maj 2011 Thord Rosén, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Erfarenheter från Resurscentrum för Hormonmissbrukare. Dopingkonferens Köpenhamn Maj 2011 Thord Rosén, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Varför är jag här? Överläkare, Endokrinsektionen, Sahlgrenska.
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merAnvändning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott
Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Lena Lundholm leg psykolog, doktorand Rättsmedicin Uppsala universitet Kriminalvårdens FoU: Stockholmsgruppen Bakgrund Anabola effekter- muskeltillväxt
Läs merStefan Sandström,
Stefan Sandström, 2018 www.spfab.se Biologi och Psykologi Biologi Psykosocialt Förstå i en biokemisk kontext Förstå i en livskontext: tankar, relationer, upplevelser Biologi Hjärnans Ventrala Tegmentområdet
Läs merMissbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare
Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?
Läs merLANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merDopning i ett samhällsperspektiv
Dopning i ett samhällsperspektiv. Kurt Skårberg Rådgivningstelefon: 019-602 33 60 Kurt.skarberg@regionorebrolan.se www.dopningsmottagningen.se Var kan man söka man hjälp? Vårdcentral/företagshälsovård
Läs merVad anabola androgena steroider ställer till med och var det finns hjälp att få för dig som vill sluta
Vad anabola androgena steroider ställer till med och var det finns hjälp att få för dig som vill sluta 1 Innehållsförteckning Sida Fakta om anabola androgena steroider, AAS 3 Vilka använder AAS och varför?
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
OLANZAPIN RATIOPHARM Datum: 21.7.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Olanzapin
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merFör den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.
Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med
Läs merAnabola androgena steroider en psykoaktiv drog? Uppsala 3 april 2013
Anabola androgena steroider en psykoaktiv drog? Uppsala 3 april 2013 Tommy Moberg. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post: tommymoberg@mac.com Foto:
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merInformation om Testosteronbrist
Information om Testosteronbrist Inledning Om du är över 40 år har du kanske upplevt förändringar i din kropp och din allmänna hälsa, till exempel viktökning, nedstämdhet, sömnstörningar och minskat intresse
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merSuicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin
Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av
Läs merdet psykologiska perspektivet
För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,
Läs merBeteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merOm läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.
Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48
Läs merPer Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin
Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera
Läs merDepression. Lilly Schwieler
Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust
Läs merFörvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem
Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal
Läs merOm läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.
Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15Vb Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merSexologi Hjärta-hjärna-kön 2015 Elsa Lena Ryding
Sexologi Hjärta-hjärna-kön 2015 Elsa Lena Ryding E Vad är det som inte fungerar? Sexuell lust - motivation, intresse, drömmar, fantasier Kroppens sexuella gensvar bli tänd, bli blöt, få stånd Orgasm, utlösning
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen
ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till
Läs merSFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 2 4
Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM OCD
FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merAtt aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl
Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs
Läs merMän och epilepsi. Information till män om epilepsi. Brought to you by
Män och epilepsi Information till män om epilepsi Brought to you by Broschyrer och övrig information Du kan leva bra med epilepsi Brought to you by som tillhandahålls av: Epilepsi är den vanligaste sjukdomen
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs merÄr du säker på att du inte är dopad? - en föreläsning om dopning, kosttillskott och skeva ideal
Är du säker på att du inte är dopad? - en föreläsning om dopning, kosttillskott och skeva ideal Johan Öhman VD BoJ Utbildning AB Projektledare STAD, Karolinska Institutet AAS Samhällsproblem! Vanligast
Läs merInformation om Testosteronbrist
Information om Testosteronbrist Inledning Om du är över 40 år har du kanske upplevt förändringar i din kropp och din allmänna hälsa, till exempel viktökning, nedstämdhet, sömnstörningar och minskat intresse
Läs merLäkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning
Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merPsykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv
Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:
Läs merDSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)
Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem
Läs merSvensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg
Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem
Läs merBiologiskt perspektiv
Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och
Läs merAttityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg
Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5
Läs merNationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd
Läs merTestogel 25 mg, gel i dospåse Testosteron
Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig. - Spara denna information, du kan behöva läsa den igen. - Om du har ytterligare
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merF2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp
F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merBakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen
Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna
Läs merDoping. Varför ska du INTE dopa dig?
Doping Varför ska du INTE dopa dig? Doping Fusk Farligt Skadar idrottens trovärdighet Brottsligt WADA = World Anti-Doping Agency Från 1999 Internationell organisation som samordnar antidopingarbete www.wada-ama.org
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merLathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330
Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 BUP Barn och ungdomspsykiatri Kontaktperson: Lena Spak (Studierektor BUP), 343 54 49 / 070-785 00 14, lena.spak@vgregion.se. Utifrån
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merDet var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng
Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda
Läs merSeminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:
[Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla
Läs merFörövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?
Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?
Läs merCENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE
BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE ROBERT SIGSTRÖM, ST-LÄKARE OCH MEDICINE DOKTOR, Innehåll Vad vet vi om äldre patienter med bipolär sjukdom? Hur fungerar det med samhällets stöd till äldre personer? Äldrepsykiatrins
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs merLäkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet
Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket
Läs merHÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus
HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande
Läs merEtanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3
Etanol Etylalkohol - Alkohol Presentationstitel Månad 200X Sida 3 C2H5OH Presentationstitel Månad 200X Sida 4 ICD 10 (1) stark längtan efter alkohol (2) svårighet att kontrollera intaget (3) fortsatt användning
Läs merHypogonadism hos män. Magnus Isaksson Specialistläkare Endokrin- och diabetessektionen Akademiska sjukhuset
Hypogonadism hos män Magnus Isaksson Specialistläkare Endokrin- och diabetessektionen Akademiska sjukhuset 68-årig man Återkommer till Sverige från Thailand, där han bor med sin andra fru sedan 20 år.
Läs merminimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se
minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade
Läs merDepression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.
Depression - förstämningssyndrom En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression kännetecknas av utdragen nedstämdhet, trötthet, förlorat intresse och engagemang för dagliga aktiviteter
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs merIntervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.
Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt
Läs merSmå barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merDepression. Helena Eriksson. Handledare Annica Claesson
Depression V i m m e r b y f o l k h ö g s k o l a A d m i n i s t r a t i o n i v å r d e n V å r t e r m i n e n 2 0 1 3 Helena Eriksson Handledare Annica Claesson Sammanfattning Anledningen till den
Läs mer