Svenskt Näringsliv Confederation of Swedish Enterprise
|
|
- Robert Henriksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riksbanken Stabsavdelningen Eva Julin Riksbanken Vår referens/dnr: SN Dnr 177/2018 Er referens/dnr: Stockholm DNR Remissvar Riksbankens e-kronaprojekt, rapport 2 Sammanfattning Svenskt Näringsliv ställer sig positivt till det arbete med e-kronan som Riksbanken hittills utfört. En digital centralbanksvaluta skulle kunna erbjuda möjligheter när det gäller betalningssystemets säkerhet och effektivitet, inte minst vid en krissituation. I den mån en e-krona inte skulle bidra till betalningssystemets säkerhet och effektivitet ser Svenskt Näringsliv emellertid en risk att ett införande bryter mot riksbankslagen. I det fortsatta arbetet är det därför viktigt att det kan säkerställas eller åtminstone göras troligt att e- kronan kommer att få någon eller några av de positiva egenskaper och effekter som beskrivs i rapporten. I det skede utvecklingsarbetet nu befinner sig anser Svenskt Näringsliv att det inte är klarlagt. Det gäller dels hur betalningsmarknaden skulle utvecklas med respektive utan en digital centralbanksvaluta. Det gäller också i vilken utsträckning en sådan valuta skulle ha egenskaper som åtminstone i något avseende är bättre än de alternativ som erbjuds av privata aktörer. De handlingsalternativ som formuleras i rapporten, dvs. att Riksbanken antingen inför en e-krona eller inte agerar alls på den utveckling som nu sker på betalningsmarknaden, bör kompletteras med ett tredje alternativ. Det alternativet består av att Riksbanken och andra statliga aktörer använder sig av regleringar och samarbeten med privata aktörer på betalningsmarknaden för att uppnå önskvärda effekter på betalningssystemets effektivitet och säkerhet. Eftersom betalningssystemet är av stor samhällsekonomisk betydelse delar Svenskt Näringsliv Riksbankens uppfattning att arbetet nu bör breddas till andra aktörer. Förutom andra myndigheter finns det anledning att engagera forskare och andra experter, inte minst från banksektorn och näringslivet. När det gäller generella frågeställningar som behovet av en e-krona anser Svenskt Näringsliv att arbetet bör ledas av riksdagen, medan ansvaret för framtagandet av en e-kronepilot med fördel kan ledas av Riksbanken. Svenskt Näringsliv Confederation of Swedish Enterprise Postadress/Address: SE Stockholm Besök/Visitors: Storgatan 19 Telefon/Phone: +46 (0) Org. Nr:
2 2 (5) Koncentration, konkurrens och innovationer I Rapport 1 i Riksbankens e-kronaprojekt görs en viktig distinktion mellan konkurrensen på betalningsmarknaden och koncentrationen i den underliggande infrastrukturen. (Riksbanken 2017, sid. 12) Som konstateras i rapporten förutsätter nya innovativa betaltjänster ofta tillgång till existerande finansiell infrastruktur. Även om det råder en hög grad av konkurrens mellan olika betaltjänster kan den finansiella infrastrukturen ha en hög koncentrationsgrad. Att koncentrationsgraden är hög kan i sin tur leda till betydande störningar om någon del av infrastrukturen slås ut. Svenskt Näringsliv delar Riksbankens farhåga när det gäller störningar som kan slå mot en koncentrerad infrastruktur. Ett statligt alternativ skulle kunna vara värdefullt i en sådan situation, givet att det inte drabbas av samma störning. Men det finns också andra sätt att minska risken för störningar mot den finansiella infrastrukturen. Om staten, med hjälp av privata leverantörer, kan åstadkomma ett mer hållbart system borde också bankerna kunna göra det. Om bankerna inte är beredda att ta den kostnad det skulle innebära skulle antingen staten kunna betala dem för det eller driva fram sådana åtgärder med hjälp av regleringar. En sådan lösning blir sannolikt mer kostnadseffektiv än att staten bygger upp ett parallellt system med en egen e-krona. Svenskt Näringsliv ställer sig däremot mer frågande till Riksbankens farhåga att konkurrensen på betalningsmarknaden på sikt kommer att minska om det inte finns något statligt alternativ för privata betalningar, och att det i sin tur kan få negativa effekter på effektiviteten och säkerheten i betalningssystemet. 1 Slutsatsen att betalningsmarknaden går mot ökad koncentration bygger på ett resonemang där förekomsten av nätverkseffekter samt stordrifts- och samordningsfördelar framhålls, och mot det har Svenskt Näringsliv inget att invända. (Riksbanken 2017, sid. 11) Att koncentrationen ökar när mindre konkurrenskraftiga betaltjänster slås ut behöver emellertid inte innebära att konkurrensen och därmed drivkrafterna för ökad effektivitet och minskade kostnader avtar. 2 Så länge nya aktörer har möjlighet att etablera sig är risken liten att en eller ett fåtal etablerade aktörer ska inta en dominant position och sedan kunna slå sig till ro, med ett mindre effektivt och säkert betalningssystem som följd. Nya aktörer kan hela tiden komma med bättre tekniska lösningar, och då kan en etablerad aktör som förlorat sin förnyelseförmåga snabbt konkurreras ut. Samtidigt utgör denna möjlighet, eller risk, en viktig drivkraft för etablerade aktörer att förbättra sina lösningar. Det kan däremot finnas en risk att Riksbanken, som statlig aktör, ger sig själva eller någon annan fördelar som innebär att andra aktörer avstår från att bidra till utvecklingen på området. Den utveckling vi nu ser på betalningsmarknaden med nya aktörer, ny teknik och både konkurrens och samarbeten mellan olika aktörer visar hur staten kan bidra till utvecklingen genom såväl regleringar som samarbeten. Ett exempel är det nya betaltjänstedirektivet, som garanterar betaltjänstleverantörer tillgång till bankernas kontostruktur och på så vis minskar inträdeshindren för nya aktörer. Ett annat exempel är Swish, där Riksbanken har bidragit till bankernas samarbete, 1 Den uttrycks bland annat i Rapport 2, sid. 2, i Riksbanken e-kronaprojekt. (Riksbanken, 2018) 2 Farhågan för att konkurrensen ska bli lidande under sådana omständigheter delas av ett antal andra centralbanker. Också för dessa utgör denna risk ett motiv för att överväga att införa någon form av digital centralbanksvaluta. Det finns också ett antal centralbanker som har valt att avstå från fortsatta insatser på området efter att ha genomfört inledande analyser. Se Mancini-Griffoli, Tommaso m.fl., Casting Light on Central Bank Digital Currencies, Staff Discussion Notes nr 18/08, IMF, november 2018.
3 3 (5) och på så vis gjort det möjligt att utnyttja stordriftsfördelar och uppnå positiva nätverkseffekter. Svenskt Näringsliv ställer sig också tveksam till Riksbankens argument att det är förekomsten av ett statligt betalningsmedel, dvs. kontanter, som har hållit nere kostnaderna för exempelvis kortbetalningar. (Riksbanken 2018, sid. 10) Enligt rapporten När slutar svenska handlare att acceptera kontanter? av Arvidsson m.fl. medför kontanthanteringen kostnader för den enskilda handlaren som motsvarar 3,9 procent av värdet på kontantomsättningen. Det kan jämföras med kostnaden för bankkorten, som enligt samma källa uppgår till 0,4 procent av beloppet. Snarare än att det är existensen av kontanter som kunderna ändå i stor utsträckning väljer bort som håller nere kostnaderna är det nu konkurrensen från nya alternativ och aktörer, ofta benämnda fintech-bolag. Att så många så kallade fintech-bolag har vuxit fram i just Sverige kan åtminstone till en del förklaras av att Riksbanken i slutet av 1990-talet lämnade över en stor del av ansvaret för kontanthanteringen till bankerna. 3 Eftersom bankerna var tvungna att stå för stora delar av kostnaderna för kontanthanteringen hade de all anledning att utveckla mer effektiva betalningsmetoder. Detta förstärktes av att antalet värdetransportrån ökade kraftigt under denna period. Det är därför inte så märkligt att aktörerna på betalningsmarknaden gjorde vad de kunde för att komma ifrån ett så ineffektivt och riskfyllt betalningsmedel som kontantkronan, och att Sverige blev en föregångare i utvecklingen mot ett kontantfritt samhälle. Statens roll på betalningsmarknaden Enligt Svenskt Näringslivs mening är det inte självklart att staten nu, när den har upptäckt att kontantkronan inte längre är attraktiv som betalningsmedel, bör gå in och erbjuda ett alternativ till de betydligt mer effektiva betalningsmedel av olika slag som har vuxit fram. Det är, enligt Svenskt Näringslivs mening, inte heller självklart att ett sådant beslut är förenligt med riksbankslagen. Enligt den har Riksbanken i uppgift att bedriva penning- och valutapolitik samt att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. (Riksbanken 2018, s. 20) Verksamhet som inte kan förväntas ha avsedd effekt på något av dessa områden får alltså inte bedrivas. Om en e-krona ska få införas måste den alltså på något sätt bidra till att betalningsmarknaden fungerar bättre eller till att penning- och valutapolitiken kan bedrivas på ett mer effektivt sätt. Enligt Svenskt Näringslivs mening har Riksbankens båda rapporter inom ramarna för e- kronaprojektet inte säkerställt att det villkoret är uppfyllt. Det gäller i synnerhet som alternativet till att införa en e-krona inte behöver vara att inte göra något alls. Det kan också vara att med regleringar, samarbeten och andra åtgärder bidra till att betalningsmarknaden fungerar bättre. Svenskt Näringsliv delar med andra ord inte Riksbankens syn på alternativet till att införa en e-krona, dvs. att det skulle vara att inte agera på utvecklingen och helt överlämna betalningsmarknaden till privata aktörer. (Riksbanken 2018, sid. 2) Också utan ett statligt alternativ på den privata betalningsmarknaden skulle staten ha en central betydelse för betalningsväsendet. Staten har åtminstone fyra viktiga roller att spela i sammanhanget. Den första är att även fortsättningsvis tillhandahålla den grund för betalningssystemet som kronan utgör. Att kontantkronan på sikt kan försvinna innebär inte att kronan i sig förlorar sin attraktivitet som betalningsmedel, lika lite som övergången från koppar- och 3 Att beslutet också syftade till att stärka framväxten av nya betalningsalternativ framgår av artikeln Effektivitet i kontantförsörjningen av Sonja Daltung och Mithra Ericson.
4 4 (5) silvermynt till sedlar och mynt utan eget inneboende värde gjorde det. Den andra är att utveckla och implementera regelverk som bidrar till betalningssystemets effektivitet, säkerhet och fortsatta utveckling. En tredje viktig uppgift för staten är att upprätthålla en väl fungerande konkurrens på betalningsmarknaden. Som nämndes ovan innebär låga inträdesbarriärer och en fortsatt teknisk utveckling att det är omöjligt för företag som har lyckats uppnå en dominerande ställning på betalningsmarknaden, om det nu skulle ske, att slå sig till ro. Att motverka konkurrensbegränsande åtgärder från företag är i själva verket en grundläggande uppgift för staten i en väl fungerande marknadsekonomi. En fjärde viktig uppgift är att minska risken för kriminalitet riktad mot betalningar. E-kronan och dynamiken Svenskt Näringsliv vill också peka på risken att ett införande av en e-krona kan skada dynamiken på den svenska betalningsmarknaden, och därmed framväxten av nya innovativa lösningar. Generellt gäller att en monopolställning, antingen för en statlig aktör eller genom att staten ger ensamrätt till någon privat utförare, utgör ett hot mot innovationer och teknisk utveckling. Någon monopolställning förefaller Riksbanken inte vara intresserad av, men den verkar se fördelar med att garantera en någorlunda stark ställning för e-kronan. Två medel som skulle kunna åstadkomma detta nämns inom ramarna för e-kronaprojektet. Det första är att Riksbanken anser att det bör övervägas om möjligheterna att avtala bort skyldigheten att ta emot e kronor bör begränsas. (Riksbanken 2018, sid. 21) Det andra är att e kronan skulle kunna användas för lösningar som involverar tjänster kopplade till andra statliga myndigheter. (Riksbanken 2018, sid. 25) Sådana åtgärder skulle, enligt Riksbanken, göra det möjligt att upprätthålla en tillräckligt stor användning av e kronan i normala fall för att den ska kunna fungera väl även i kristider. Om användningen blir tillräckligt omfattande skulle e-kronan också påverka förutsättningarna för såväl penningpolitiken som den finansiella stabiliteten. Med en kontobaserad e-krona där Riksbanken har rätt att sätta en ränta, som också kan vara negativ, på innehavet av e-kronor kan utrymmet för penningpolitiken utökas. I jämförelse med dagens situation, då det är möjligt att gå över till kontanter för att undvika negativa räntor, innebär det att utrymmet för negativa styrräntor ökar. I en krissituation skulle inte heller vanliga bankkonton utgöra något attraktivt alternativ även om de ger nollränta. Orsaken är dels att det skulle finnas en risk för att bankerna går omkull, dels att det finns en gräns för insättningsgarantin. Riksbanken skulle därmed kunna underskrida den nivå för den negativa räntan bortom vilken ytterligare räntesänkningar idag anses ineffektiva. En e-krona skulle med andra ord kunna stärka både Riksbankens ställning på betalningsmarknaden och dess möjligheter inom penningpolitiken. Risken är emellertid att det sker på bekostnad av andra aktörers möjligheter på betalningsmarknaden. I likhet med beslutet att skjuta över allt mer av ansvaret för kontanthanteringen på banker och andra aktörer kan ett sådant vägval få stora konsekvenser. Närmast till hands ligger att Sverige blir mindre intressant för företag som utvecklar nya betalningslösningar. Förutom att det kan leda till försämrade utvecklingsmöjligheter för den så kallade fintech-sektorn kan det också leda till ett lägre tempo när det gäller finansiella innovationer på den svenska betalningsmarknaden. Om Riksbanken försöker kompensera för det genom att stärka e-kronans ställning ytterligare kan på sikt en sådan situation som Riksbanken motiverar sitt intresse för e-kronan med uppkomma, dvs. att Sverige, åtminstone i jämförelse med andra välutvecklade länder, får en mer osäker och mindre effektiv betalningsmarknad.
5 5 (5) Svenskt Näringslivs ställningstaganden Det behövs en mer förutsättningslös analys av betalningsmarknaden och vilken roll staten ska ha på den än vad som har presenterats i Riksbankens båda rapporter inom e-kronaprojektet. Svenskt Näringsliv vill i ett sådant sammanhang speciellt lyfta fram alternativet att reglera och övervaka betalningsmarknaden, och, när det finns ett sådant behov och intresse från andra aktörer, samverka om att hitta säkrare och mer effektiva lösningar. När det gäller behovet av en digital centralbanksvaluta anser Svenskt Näringsliv att det bör ges en väsentligt djupare belysning än vad som har gjorts i Riksbankens båda rapporter. I ett sådant arbete bör kunskap inhämtas från forskare och andra experter. Det är viktigt att en sådan grupp ges ett öppet mandat och inte är låst vid en specifik lösning. Den bör också besitta, eller kunna inhämta, kompetens inom alla relevanta områden. Det bör, mer specifikt, också finnas kompetens att bedöma risker av det slag Riksbanken lyft fram i sina båda rapporter, inte minst att betalningsmarknaden kan komma att utvecklas sämre på grund av en försvagad konkurrens. Svenskt Näringsliv anser att riksdagen bör ta ett övergripande ansvar i denna process, och involvera fler myndigheter än Riksbanken i arbetet. Det är av stor vikt att undvika risken för en sammanblandning av mål, dvs. ett säkert och effektivt betalningssystem, och medel, vilket så här långt i processen har varit e-kronan. Svenskt Näringsliv anser att det är väl motiverat att Riksbanken fortsätter arbetet med att utveckla en e-kronepilot. Under det arbetet bör det närmare preciseras varför e-kronan skulle kunna lösa problem som privata betalningsmedel inte kan lösa. Svenskt Näringsliv instämmer samtidigt med Riksbankens bedömning att en kontobaserad e krona kräver samordning med andra myndigheter. Arbetet med e-kronepiloten bör därför ske i samförstånd, och kanske också tillsammans, med andra myndigheter. FÖRENINGEN SVENSKT NÄRINGSLIV Jonas Frycklund Biträdande avdelningschef Anders Bornefalk Ekonomie doktor
E-kronan en gökunge. på betalningsmarknaden, med. anders bornefalk
E-kronan en gökunge på betalningsmarknaden? anders bornefalk Som en följd av en snabbt minskande kontantanvändning i Sverige är Riksbanken sedan en tid tillbaka i färd med att utveckla och försöka vinna
Läs merPengar och betalningar: vart är vi på väg? Nationalekonomiska föreningen Handelshögskolan i Stockholm 4 juni 2018
Pengar och betalningar: vart är vi på väg? Nationalekonomiska föreningen Handelshögskolan i Stockholm 4 juni 2018 Stefan Ingves Riksbankschef Snabbt minskande användning av kontanter 120 Nominellt värde
Läs merFramställan om vissa ändringar i lagen(1988:1385) om Sveriges riks ban k
Till riksdagen SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 O0 Fax +46 8 21 05 31 registrator@riksbank.se www.riksbank.se DNR 2003-1035-DIR Framställan om vissa ändringar
Läs merFramställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs
Framställning till riksdagen 2011/12: RBX Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Sammanfattning I framställningen föreslås att en eller flera utredningar snarast påbörjas
Läs merKonkurrensen i Sverige Kapitel 12 Betaltjänstmarknaden RAPPORT 2018:1
Konkurrensen i Sverige 2018 Kapitel 12 Betaltjänstmarknaden RAPPORT 2018:1 Utdrag Det här dokumentet innehåller ett utdrag ur Konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige (rapportserie 2018:1). Du
Läs merRemissvar Riksbankens e kronaprojekt delrapport 2 dnr
REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2019-01-31 1 (9) Dnr 2018/1057 Sveriges Riksbank 103 37 Stockholm (registratorn@riksbank.se) Remissvar Riksbankens e kronaprojekt delrapport 2 dnr 2018-01005 Riksgälden
Läs merVad gör Riksbanken? S V E R I G E S R I K S B A N K
Vad gör Riksbanken? S V E R I G E S R I K S B A N K Tillägg den 7 september 2017 KPIF målvariabel för penningpolitiken Sedan september 2017 använder Riksbanken KPIF, konsumentprisindex med fast ränta,
Läs merVärldens äldsta centralbank firar 350 år
Världens äldsta centralbank firar 350 år Så bidrar Riksbanken till finansiell stabilitet Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef Sveriges riksbank 29 januari 2018 Tema: finansiell stabilitet Aktuellt
Läs merCentralbankspengars roll på morgondagens betalmarknad
Centralbankspengars roll på morgondagens betalmarknad Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef Morgonmöte Riksbanken 24 augusti 2018 Det ekonomiska läget sedan PPR juli Vad har hänt i omvärlden i
Läs merÖverväganden inför en kontantlös framtid 1
ANFÖRANDE DATUM: 2018-11-22 TALARE: Cecilia Skingsley PLATS: SNS finanspanel SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se
Läs merPolicy. Riksbankens kommunikationspolicy. Kommunikationsmål, syfte och målgrupper. Riksbankens kommunikation förhållningssätt
Policy BESLUTSDATUM: 2016-01-27 BESLUT AV: Direktionen ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Ann-Leena Mikiver, Kommunikationschef SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg
Läs merFramställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs
Framställning till riksdagen Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Sammanfattning I framställningen föreslås att en eller flera utredningar snarast påbörjas för att se
Läs merRiksbankens kommunikationspolicy
Policy BESLUTSDATUM: 2018-11-19 BESLUT AV: Direktionen ANSVARIG AVDELNING: STA/KOM FÖRVALTNINGSANSVARIG: Ann-Leena Mikiver SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00
Läs merBehöver vi en e-krona?
ANFÖRANDE DATUM: 2017-12-08 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Swedish House of Finance, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05
Läs merE-kronan och framtidens betalningar
ANFÖRANDE DATUM: 2018-11-06 TALARE: Stefan Ingves PLATS: Di Framtidens betalningar SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merPenningpolitik när räntan är nära noll
Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt
Läs merRiksbankens e- kronaprojekt Handlingsplan för 2018
Riksbankens e- kronaprojekt Handlingsplan för 2018 December 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Projektarbetet... 3 2.1 Projektets faser... 3 2.2 Utgångspunkter för projektarbetet under fas
Läs merRegeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm
1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker
Läs merSession 1 Utveckling av centralbankers mandat. Cecilia Skingsley Vice Riksbankschef
Session 1 Utveckling av centralbankers mandat Cecilia Skingsley Vice Riksbankschef Inflationsmålspolitiken har varit framgångsrik i Sverige Årlig procentuell förändring Anm. KPI-inflationen avser ej realtidsdata
Läs mer(2015/16:RFR6)
E S T A B L I S H E D 1 6 6 8 Finansutskottet Riksdagen 100 12 STOCKHOLM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se
Läs merPolicy. Riksbankens kommunikationspolicy. Kommunikationsmål, syfte och målgrupper. Riksbankens kommunikation förhållningssätt
Policy BESLUTSDATUM: 2013-11-27 BESLUT AV: Direktionen ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Kommunikationschef, Ann-Leena Mikiver SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg
Läs merRiksbankens e-kronaprojekt. Rapport 2
Riksbankens e-kronaprojekt Rapport 2 Oktober 2018 Innehållsförteckning FÖRORD... 1 SAMMANFATTNING... 2 1. BEHOVET AV EN E-KRONA... 5 1.1 Kontantanvändningen minskar i Sverige... 5 1.2 Många centralbanker
Läs merRiksbankens e- kronaprojekt. Rapport 1
Riksbankens e- kronaprojekt Rapport 1 September 2017 RIKSBANKENS E-KRON APROJEK T 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 Kontantanvändningen minskar... 4 Digitaliseringstrenden
Läs merEtt naturligt steg för Sverige. Dags för euron
Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed
Läs merSvenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.
Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 9/2019 Ina Müller Engelbrektson Er referens/dnr: M2019/00116/K1 2019-02-20 Remissvar Meddelande från kommissionen: En ren jord åt alla en
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs merCard Payment Sweden Stortorget 13 B SE Malmö Sweden
Card Payment Sweden Stortorget 13 B SE-211 22 Malmö Sweden +46 40 250 778 info@pan-nordic.org Card Payment Sweden (CPS) är en branschförening som främjar användningen av kortbaserade betalningar i Sverige.
Läs merRemiss av rättschefspromemorian, Riksbankens ställning, analys av behovet av grundlagsändringar
1997-02-06 Dnr 96-2212 DIR Finansdepartementet Remiss av rättschefspromemorian, Riksbankens ställning, analys av behovet av grundlagsändringar 1 SAMMANFATTNING Fullmäktige tillstyrker att grundlagen ändras
Läs merEkonomiska kommentarer
NR 7 2018 18 maj Ekonomiska kommentarer Riksbankens övervakning av den finansiella infrastrukturen Jill Billborn Författaren är verksam vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet 1 Den finansiella
Läs merFramtidens Betalningar Utvecklingen i Sverige och Europa. Leif Trogen Svenska Bankföreningen 5 oktober 2011
Framtidens Betalningar Utvecklingen i Sverige och Europa Leif Trogen Svenska Bankföreningen 5 oktober 2011 1 Agenda Betalningars betydelse Framgångsfaktorer SEPA Single Euro Payment Area Morgondagens betalinfrastruktur
Läs merStrategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten
Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten Strategisk plan för Riksbanken 2015-2018 Inriktningen för Riksbankens arbete de närmaste åren och utgångspunkten i kommande verksamhetsplaneringar
Läs mer13/2018. Remiss av utredningen Att främja gröna obligationer SOU 2017:115
Finansdepartementet f.registrator@regeringskansliet.se britta.hammar@regeringskansliet.se Vår referens/dnr: 13/2018 Er referens/dnr: Fi2018/0016 2018-05-04 Remissvar Remiss av utredningen Att främja gröna
Läs merSvenskt Näringsliv Confederation of Swedish Enterprise
Finansdepartementet Vår referens/dnr: SN 198/2018 Skatte- och tullavdelningen Enheten för moms och punktskatter Rättssakkunnig Kajsa Kellerborg 103 33 Stockholm Finansdepartementet Er referens/dnr: Fi
Läs merRemissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr:
Skatte- och tuhavdel- Dnr 56/2015 2015-05-04 103 33 Stockholm Fi201 5/1734 Er referens/dnr: ningen Finansdepartementet Vår referens/dnr: www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858 Postadress/Address:
Läs merRiksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003
Revisionsrapport Sveriges riksbank Direktionen 103 37 STOCKHOLM Datum 2004-03-19 Dnr 32-2004-0135 Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003 Inledning Riksrevisionen har granskat Sveriges riksbanks
Läs merRiksbankens e kronapilot Handlingsplan för 2019
Protokollsbilaga A6 Direktionens protokoll 2018-12-13 3 Riksbankens e kronapilot Handlingsplan för 2019 December 2018 Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Enhetens arbete... 5 2.1 Arbetets olika
Läs merKommittédirektiv. Finansmarknadskommittén. Dir. 2009:22. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2009
Kommittédirektiv Finansmarknadskommittén Dir. 2009:22 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2009 Sammanfattning av uppdraget Förutsättningarna för en väl fungerande och effektiv finansiell sektor i
Läs merDirektiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014
Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Riksbanken är en myndighet under riksdagen med ansvar för den svenska penningpolitiken. Sedan 1999 har Riksbanken en självständig ställning
Läs merRemissvar avseende Arbetsmiljöverkets förslag till nya föreskrifter om smittrisker
Arbetsmiljöverket Vår referens/dnr: Karin Staaf 174/2017 Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Er referens/dnr: 112 79 Stockholm 2014/100863 2018-01-12 Remissvar Remissvar avseende
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs mer38/2019. Framtidsval karriärvägledning för individ och samhälle
Utbildningsdepartementet Vår referens/dnr: 38/2019 Er referens/dnr: U2019/00243/S 2019-05-13 Remissvar Framtidsval karriärvägledning för individ och samhälle Svenskt Näringsliv har givits möjlighet att
Läs merVissa ändringar i lagen om Sveriges riksbank (2004/05:RB3)
Finansutskottets betänkande 2004/05:FiU19 Vissa ändringar i lagen om Sveriges riksbank (2004/05:RB3) Sammanfattning Finansutskottet behandlar Riksbankens framställning 2004/05:RB3 om vissa ändringar i
Läs mer103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut
Bokföringsnämnden Box 7849 Vår referens/dnr: 67/2015 Er referens: 103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut Stockholm 20150611 Remissvar Förslag till
Läs merArbetsordning och Instruktion för Sveriges riksbank
Arbetsordning och Instruktion för Sveriges riksbank R I K S B A N K E N MARS 2014 PRODUKTION: SVERIGES RIKSBANK TRYCK: WEST STUDIOS n Innehåll n Arbetsordning för Sveriges riksbank 5 Inledning 5 Riksbankens
Läs merOmråde: Konsument Underområde: Kontanthantering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster. PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland. Motivering.
Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland ID540 Folkunga PRO, Väderstad, Mjölby kommun har under de senaste åren upplevt en klar försämring i de grundläggande betaltjänster,
Läs merSvenska penningpolitiska erfarenheter efter den globala finanskrisen: Vilka lärdomar finns för andra länder?
Svenska penningpolitiska erfarenheter efter den globala finanskrisen: Vilka lärdomar finns för andra länder? Stefan Ingves Riksbankschef Money Macro and Finance Research Group, London, 15 oktober 2019
Läs merRemissvar. Statistik på upphandlingsområdet (Ds 2017:48) SVENSKT NÄRINGSLIV
SVENSKT NÄRINGSLIV Finansdepartementet Vår referens/dnr: Avdelningen för offentlig förvaltning SN 186/2017 Enheten för offentlig upphandling Emma Regnér Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Fi201 7/03926/OU
Läs merTidplan för introduktionen av den nya sedel- och myntserien
2 Protokollsbilaga C Direktionens protokoll 120529, 6 PM DATUM: 2012-05-11 AVDELNING: ADM HANDLÄGGARE: Leif Jacobsson SÄKERHETSKLASS: Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11)
Läs merRekommendation om revisorns yttrande om hållbarhetsrapporten
FAR Vår referens/dnr: 197/2017 Box 6417 113 82 Stockholm 2017-11-15 Remissvar Rekommendation om revisorns yttrande om hållbarhetsrapporten Svenskt Näringsliv har tagit del av FAR:s förslag till ny rekommendation
Läs merFramtidens betalningslösningar
Niklas Arvidsson Framtidens betalningslösningar Niklas Arvidsson Docent INDEK / KTH Forskar om innovation och förnyelse i industriella system med fokus på banker och betalsystem MBT MBT Mobila betalningar
Läs merRemissvar avseende delbetänkandet Tryggad tillgång till kontanter (SOU 2018:42)
REMISSVAR Datum Vår referens Sida 2018-10-16 Dnr: 18-8042 1(6) Finansdepartementet fi.remissvar@regeringskansliet.se fi.fma.b@regeringskansliet.se Remissvar avseende delbetänkandet Tryggad tillgång till
Läs merSkatteverkets promemoria Beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige
Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tullavdelningen 125/2017 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Fi2017/02786/S3 2017-10-02 Remissvar Skatteverkets promemoria Beskattning och betalning av skatt
Läs merVad gör Riksbanken? Studiehandledning
Vad gör Riksbanken? Studiehandledning Innehåll sid 1. Förord 3 2. Riksbankens utbildningsmaterial 3 3. Minifakta om Sveriges riksbank 5 4. Förslag till lektionsplanering och elevarbetsuppgifter 5 5. Länktips
Läs merSårbarheter i det moderna betalningsväsendet
ANFÖRANDE DATUM: 2006-10-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Eva Srejber Sveriges säkerhetsting i Eskilstuna SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Läs merNytt hemvist för den statliga arkeologiska uppdragsverksamheten
KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2013-02-20 Dnr 63/2013 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Nytt hemvist för den statliga arkeologiska uppdragsverksamheten (Ku2013/106/KA) Sammanfattning Konkurrensverket
Läs merSammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när
Läs merRiksbankens avdelningar
Bilaga Riksbankens avdelningar Avdelningen för penningpolitik (APP) APP ansvarar för beredning av direktionens penning- och valutapolitiska beslut, genomförande av direktionens penning- och valutapolitiska
Läs merKonkurrensbegränsande offentlig sälj verksam het
W Swedish Competition Authority Konkurrensbegränsande offentlig sälj verksam het Bredbandsbåten 29 september 2009 Maria Wieslander, föredragande Mikael Ingemarsson, konkurrensråd ^/KONKURRENSVERKET W Swedish
Läs merTryggad tillgång till kontanter (SOU 2018:42)
Yttrande 1 (5) Enheten för landsbygd, mark- och företagsutveckling Sara Ehrenberg Direkt 010-22 50 381 sara.ehrenberg@lansstyrelsen.se Finansdepartementet fi.remissvar@regeringskansliet.se fi.fma.b@regeringskansliet.se
Läs merKonsultation på Europeiska kommissionens grönbok - Mot en integrerad marknad för kort-, internet och mobilbetalningar, KOM (2011) 941.
Stockholm 2012-04- 11 Trustly Group AB Sankt Göransgatan 63 112 38, Stockholm Interest Representative Register ID: 34164098552-60 Konsultation på Europeiska kommissionens grönbok - Mot en integrerad marknad
Läs merSveriges Föreningars yttrande över delbetänkandet av Riksbankskommittén Tryggad tillgång till kontanter.
Remissvar Fi2018/02359/B Finansdepartementet/ Regeringskansliet Vendelsö 2018-10-22 Sveriges Föreningars yttrande över delbetänkandet av Riksbankskommittén Tryggad tillgång till kontanter. --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merEr referens/dnr: 103 33 Stockholm Dnr. U2015/1626/UH
Utbildningsdepartementet Vår referens/dnr: Maria Eka SN dnr. 48/2015 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Dnr. U2015/1626/UH 2015-05-07 Remissvar Kvalitetsutvärdering av högre utbildning Föreningen Svenskt
Läs merKlarspråk värt. Pernilla Meyersson Riksbanken
Klarspråk värt en ki kristall Pernilla Meyersson Riksbanken Varför är det viktigt med klarspråk? Stefan Ingves, riksbankschef Vårt jobb är att tala och skriva på ett sådant sätt att alla kan förstå. Det
Läs merUtkast till lagrådsremiss Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (Fi/2017/01329/B)
2017-04-28 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 17-4581 Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel
Läs merFörslag till nya regler om krav på amortering av bolån
REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret
Läs merSå bidrar Riksbanken till finansiell stabilitet*
ANFÖRANDE DATUM: 2018-01-29 TALARE: Förste vice riksbankchef Kerstin af Jochnick PLATS: Sveriges riksbank, Stockholm SVER IG ES R IK SB AN K SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00
Läs merRiksbankens e-krona Projektplan. Fas 1
Riksbankens e-krona 170314 Projektplan Fas 1 mars 2017 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Inledning... 2 2. Projektarbetet... 4 2.1 Delprojekten under fas 1, 2017... 6 2.2 Avgränsningar
Läs merRiksbanken och dagens penningpolitik
Riksbanken och dagens penningpolitik Chalmers Börssällskap 8 oktober 2015 Vice riksbankschef Henry Ohlsson Riksbanken Riksdagen Riksdagen utser elva ledamöter Finansutskottet Riksbanksfullmäktige Fullmäktige
Läs merberedning av direktionens penning- och valutapolitiska beslut, genomförande av direktionens penning- och valutapolitiska beslut,
Protokollsbilaga G Direktionens protokoll 121206, 11 Bilaga Riksbankens avdelningar Avdelningen för penningpolitik (APP) APP ansvarar för beredning av direktionens penning- och valutapolitiska beslut,
Läs merBudget för Riksbanken 2008
PM DATUM: -12-10 AVDELNING: HANDLÄGGARE: Stabsavdelningen SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se DNR
Läs merHur kan centralbanker främja finansiell stabilitet?
Hur kan centralbanker främja finansiell stilitet? AV TOR JACOBSON, JOHAN MOLIN OCH ANDERS VREDIN Tor Jacobson och Anders Vredin är verksamma vid forskningsavdelningen och Johan Molin vid avdelningen för
Läs merYttrande över Kontanthanteringsutredningens betänkande Svensk kontanthantering (SOU 2014:61)
Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 STOCKHOLM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se
Läs merVissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs
Finansutskottets betänkande 2012/13:FiU19 Vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet Riksbankens framställning (framst. 2012/13:RB3) om vissa
Läs merSocialdepartementet Vår referens/dnr: 3/ Stockholm
Socialdepartementet Vår referens/dnr: 3/2019 103 33 Stockholm Er referens/dnr: S2018/05708/SF 2019-04-15 Remissvar Samspel för hälsa (SOU 2018:80) Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att
Läs merVad gör Riksgälden? Lunchföredrag hos Mannheimer Swartling 19 oktober. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad
Vad gör Riksgälden? Lunchföredrag hos Mannheimer Swartling 19 oktober Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och
Läs merUtlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:
Läs merFöreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna promemoria och får anföra följande.
Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tullavdelningen 190/2014 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Fi2014/3383 2015-02-16 Remissyttrande avseende betänkande Förenklade skatteregler för enskilda
Läs mern Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommentarer Svenskar är vana vid att kunna använda kontanter för betalningar mellan privatpersoner och på ett inköpsställe, exempelvis i en butik eller på en restaurang. Kontanter används
Läs merRemissvar. Elektroniska fakturor vid offentlig upphandling (Ds 2017:31) SVENSKT NÄRINGSLIV
4 SVENSKT NÄRINGSLIV Finansdepartementet Vår referens/dnr: Avdelningen för offentlig förvaltning SN 123/2017 Enheten för digital förvaltning Veronica Eckerby Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Fi2017/02886/DF
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta
Läs merYttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1
Regeringskansliet Näringsdepartementet Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd
Läs merKommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015
Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande
Läs merKommittédirektiv. Översyn av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen. Dir. 2016:114. Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2016
Kommittédirektiv Översyn av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen Dir. 2016:114 Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2016 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges
Läs merRiksbanken och penningpolitiken
Riksbanken och penningpolitiken Sverigefinska folkhögskolan Haparanda 27 maj 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta och
Läs merBolagsverkets förslag till föreskrifter om elektronisk ingivning av årsredovisningshandlingar för aktiebolag
Bolagsverket Cc: Justitiedepartementet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm AD 41/2018 2018-02-07 Remissvar Bolagsverkets förslag till föreskrifter om elektronisk ingivning av årsredovisningshandlingar
Läs merArbetsprogram för Betalningsrådet
Arbetsprgram för Betalningsrådet 2017-2019 DATUM: 2017-10-04 Organisatin av arbetet Detta arbetsprgram mfattar periden ktber 2017 till ktber 2019 ch är baserat på de förslag på aktiviteter sm deltagarna
Läs merBetänkandet SOU 2017:23 digital forvaltning.nu
Yttrande 851 81 Sundsvall 2017-06-20 0771-670 670 www.bolagsverket.se Ärendenummer AD 524/2017 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2017:23 digital forvaltning.nu (Fi2017/01289/DF)
Läs merPenningöverföringar. mellan banker. Erik Holst, senior ekonom, 2014
Penningöverföringar mellan banker Erik Holst, senior ekonom, 2014 Vad jag tänker prata om Riksbankens roll i stort Vad är betalningssystemet? Olika typer av betalningar RIX Riksbankens system Andra inblandade
Läs merVissa frågor om kommersiell radio
MTG Radio remissvar på Ds 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio ( MTG ) har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på DS 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio. Med anledning av
Läs merStällningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen
STÄLLNINGSTAGANDE 2019-03-15 Vårt ärendenr: 1 (5) Sektionen för infrastruktur och fastigheter Emma Ström Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen Sammanfattning SKL anser att anslagen
Läs merEkonomistyrningsverkets remissvar över betänkandena Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47 och En lärande tillsyn (SOU2018:48)
1/5 Remissvar Datum Ert datum 2018-10-29 2018-06-28 Finansdepartementet ESV dnr Er beteckning 2018/00702 Fi2018/02431 Handläggare Eva Lindblom Ekonomistyrningsverkets remissvar över betänkandena Med tillit
Läs merRegeringens proposition 2008/09:73
Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73
Läs merRiksbanken och finansiell stabilitet
Riksbanken och finansiell stabilitet 2010 S V E R I G E S R I K S B A N K g Innehåll Riksbankens roll och uppdrag 3 Vad är finansiell stabilitet? 5 Det finansiella systemet och systemrisk 8 Riksbanken
Läs merStockholm den 27 juni 2012
R-2012/0892 Stockholm den 27 juni 2012 Till Justitiedepartementet Ju2012/2869/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 april 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Snabbare
Läs merEnergimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag
Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag
Läs merRemissvar. EU-kommissionens förslag till direktiv om ändring i direktiv /16/EU med avseende på skattemyndigheters tillgång till
Skatte- och tuflavdeiningen 2016-08-4 103 33 Stockholm Fi201 6/02727/53 Er referens/dnr: Marcus Sjögren 1/U 0 Finansdepartementet Vår referens!dnr: www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858 Postadress/Address:
Läs merKommittédirektiv. Översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt. Dir. 2014:48
Kommittédirektiv Översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt Dir. 2014:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska se
Läs merEffektivitet i kontantförsörjningen
Effektivitet i kontantförsörjningen AV SONJA DALTUNG OCH MITHRA ERICSON Sonja Daltung är rådgivare på forskningsenheten. Mithra Ericson är funktionsansvarig på stabsavdelningen och var fram till den 1
Läs merSvenskt Näringslivs synpunkter på betänkandet Grovt upphovsrättsbrott och grovt varumärkesbrott (SOU 2018:6)
Justitiedepartementet Vår referens/dnr: Enheten för immaterialrätt och transporträtt 40/2018 Anna Enbert Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Ju2018/01146/L3 2018-06-07 Remissvar Svenskt Näringslivs synpunkter
Läs merFörstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64)
REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2013-02-26 1 (5) Dnr 2012/1859 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64) (Fi2012/3967) Livförsäkringsutredningen
Läs mer