Kursrapport II1300 Ingenjörsmetodik HT 2012

Transkript

1 Kursrapport II1300 Ingenjörsmetodik HT 2012 Luis Galaz KTH Skolan för informations- och kommunikationsteknik Elektrum 229, Kista, Sverige Sammanfattning Ingenjörsmetodik är ett ämne där man lär sig ingenjörsmässiga arbetsmetoder. Lego projektet var en stor del av kursen. Vår grupp lyckades skapa en fungerande Lego-robot. Den inkrementella iterativa modellen fungera väldigt bra till Lego-projektet. För att få bättre resultat bör man inte byta arbetsuppgifter i projektgruppen. Studieplanering är ett bra sätt att organisera sitt arbete. Ingenjörsintervjun gav insikt i yrkesrollen. chans att våra oskyddade däck körde upp på den stora variation av plogar som fanns bland motståndarna. Om projektet utvärderas utefter robotens prestation blir resultatet mycket positivt. Vår robot var en poäng från att gå till semifinal, och detta efter två tveksamma domslut. Nyckelord Ingenjörsmetodik, Lego-projektet, gruppdynamik, vattenfallsmodellen, inkrementella iterativa modell, Studieplaneringen, muntliga presentationer, Ingenjörsintervjun, Karriärutveckling, Hållbar utveckling, etiska regler. I. INTRODUKTION Kursens mål är att ge kunskap i arbetsmetoder och väsentlig kompetens gällande användning av hjälpredskap med emfas på projektmetodik, presentationsteknik och datorn som arbetsverktyg. II. PROJEKT LEGO-ROBOT A. Bakgrund Ingenjörsmetodik är en av fyra kurser som vårt program läser denna termin. I början av kursen introducerades vi bl.a. till de olika uppgifter som vi studenter hade framför oss i kursen. En av dessa uppgifter, den huvudsakliga, var LEGOprojektet. I det här projektet delades vi studenter in i grupper om 5-7 personer för att tillsammans bygga en LEGO-robot som så småningom skulle tävla mot andra robotar i en sumorobot tävling i slutet av kursen. Utöver detta mål fanns även syftet att lära sig samarbeta med andra i grupp samt lära sig hur man arbetar iterativt. Alla grupper fick en LEGO Mindstorms låda med robotens delar samt tillgång till extra lego delar. Därigenom gavs friheten att designa och konstruera roboten utifrån gruppens önskan. Vid sidan om projektet fanns även andra relaterade moment att uppfylla. Exempelvis var alla grupper tvungna att dokumentera arbetsprocessen i form av närvaroscheman, projektdefinitioner etc. och sedan reflektera över arbetet i slutet av veckan. Vi hade även obligatoriska handledarmöten en gång/vecka under hela projektets gång. B. Projektresultat Robotens slutmodell (Fig.1) var inte perfekt då konstruktionen hade vissa svagheter. Till exempel var vi starka i situationer där vår robot angreps fram-eller bakifrån. Men om en motståndare kom åt robotens sida fanns det en Konfidentialitet: Fig. 1 Mr Plow Lego Robot grupp 08. C. Gruppdynamik Dynamiken i vår grupp fungerade bra vid de första möten då vi kom överens om projektmetod och hur vi skulle variera arbetsroller. Vi började samarbeta direkt, vi gick inte igenom de första faserna som kallas smekmånad och självständighet i gruppetableringen [1]. Fig. 2 Ur boken: Arbeta i projekt-individen, gruppen, ledaren. Sven Eklund Rapporten får användas i framtida kurser

2 Däremot avtog gruppens utveckling då vissa gruppledare (vi bytte gruppledaren veckovis) saknade ledarskap vid organisation och några i gruppen var passiva vid beslutsprocesser inom gruppen. I den här situationen kunde vi konstatera att gruppledaren spelar en stor roll i gruppens utveckling. När någon gruppledare visade sig vara självsäker blev organisationen och dynamiken i gruppen bättre och mer effektiv. Om vi jämför vår grupp med Bions Grundantagandegrupper skulle vi kunna vara parbildningsgruppen [2], även om vi hade en frivillig gruppledare. Det var ett par personer som var aktiva och arbetade med gruppens problem, medan andra var mer passiva. På grund av detta var stämningen positiv och inga konflikter kom fram. D. Metodreflektion Vi valde en iterativ projektmodell då vi tyckte att det var en flexibel metod som passade Lego-projektet. Man kan ha bättre koll på resultat och man får resultat varje vecka. Denna metod gav gruppen en möjlighet att byta arbetsroller vid ny iteration, så att alla gruppmedlemmar skulle få en möjlighet att bidra till de olika arbetsområden som programmering och design. Vi hade en evaluering av varje veckas arbete efter modellen: Keep; Try; Problems [3]. Evalueringen gjordes i samband med handledningstillfällena. För att göra projektet lättare att utföra använde vi oss av projektverktyg som DropBox. Dit lade vi upp alla dokument och programmeringsarkiv så att varje gruppmedlem hade tillgång till dem. Andra projektverktyg vi använde oss av var: Gant Project för att göra GANT-scheman, Excel, Word, Power Point Google Calender till schema för arbetsträffar. Vi hade stor användning av ovanstående projektverktyg som är essentiella för att kunna arbeta på ett organiserat och effektivt sätt. Ett misstag kan vara att byta arbetsroller och projektledare veckovis för då får man inte arbetsroller utifrån erfarenhet och personlighet. Exempel på detta skulle kunna vara att någon som inte kan programmera självständigt orsakar att programmeringsprocessen blir långsam. När det gäller att välja projektledare, tycker jag att det är viktigt att personen ska ha motivation vad det gäller ledarskap. Under en vecka hade vi en projektledare som var relativt passiv med att organisera gruppen på ett effektivt sätt. Under denna vecka nådde vi inte iterationsmålet. Även om syftet med Lego-projektet är att lära sig att arbeta i projektgrupp, hade gruppen varit mer effektiv om vi från början hade arbetet utifrån våra olika kunskapsområden. Fig. 3 Ur boken: Arbeta i projekt-individen, gruppen, ledaren. Sven Eklund Om vi jämför vår inkrementella iterativa modell med vattenfallsmodellen, kan man se tydliga skillnader då vattenfallsmodellen är mer tidskrävande genom att de olika design-och testmomenten är mer detaljerade innan man får ett konkret resultat se fig. 3. Med den inkrementella iterativa modellen som tidigare nämnts, får man ett konkret resultat varje iteration. Dessutom är modellen mer anpassningsbar då man har möjlighet att åtgärda ett tidigare problem som man inte upptäckt förr än i ett senare skede. III. MUNTLIGA PRESENTATIONER Under kursens gång har vi redovisat tre muntliga presentationer. I den första fick man presentera sin personliga hemsida som man själv har gjort. I den andra presentationen redovisade man det viktigast materialet från en uppgift som handlade om att intervjua en ingenjör. Den tredje presentationen bestod av två delar, i den första delen skulle man redovisa sitt eget lego-projekt, i den andra delen skulle man utvärdera och presentera andra gruppers presentationer. Jag lärde mig något nytt från alla tre presentationer. Åhörarnas gensvar om mina presentationer hjälpte mig att kartlägga mina svagheter så att jag kan försöka bättra mig. Föreläsningar rekommenderade hur man skulle förbereda sig, att man ska skaffa och använda hjälpmedel till presentationen och att man till exempel inte ska fylla en Powerpointpresentation med effekter. Jag har tagit till vara dessa lärdomar och känner mig bättre förbered inför framtida presentationer. IV. STUDIEPLANERING Studieplaneringen fungerade ganska bra för att organisera sättet som jag skulle spendera min studietid på. Planeringen och resultatet blev dock olika. Jag var tvungen att spendera mer tid på att studera algebra än vad jag hade planerat. Jag kommer att planera mina studier på samma sätt i fortsättningen, men jag kommer att ändra planeringen till att ge mer tid till ett visst ämne om jag skulle märka eller känna någon svaghet i det ämnet. Jag har inte gjort terminsplanering då jag inte vet hur de kommande kurserna ser ut. V. KARRIÄRUTVECKLING OCH YRKESROLL A. Ingenjörsintervju

3 En ingenjör ska kunna tillämpa sina kunskaper till arbetsgivarens krav. Det är viktigt att kunna arbeta i grupp och det är fördelaktigt att var ansvarsfull, initiativtagande och hängiven mm. Arbetet bör vara stimulerande och ge utvecklingsmöjligheter samtidigt som man bidrar till en hållbar utveckling. B. Yrkesrollen Jag ser yrkesrollen som en med många möjligheter då man kan arbeta med en rad olika saker. Kunskaper i engelska är viktiga, enligt enkäten var engelska till exempel det vanligaste språket att skriva på. När man leder en arbetsgrupp ska man lägga mycket tyngd på samarbete och kommunikation. C. Karriärutveckling Föreläsningen om rekrytering gav kunskap om hur och var man söker jobb och hur man ska förbereda sig till anställningsintervjun. Man kan skapa kontakter och nätverk och använda sig av verktyg som Dagbok/Portfolio för att visa bl.a. egna arbeten och rapporter och på så sätt försöka marknadsföra sig själv. Med hjälp av intervjuresultaten kunde jag identifiera mina svagheter som jag behöver jobba på inför framtiden. VI. HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hur jag kan påverka den hållbara utvecklingen utifrån min framtida yrkesroll är svårt att säga. En ingenjör har möjlighet att forska, försöka utveckla och påverka alternativa metoder vad det gäller bland annat hur vi förser oss med energi för att det skall vara hållbart. Man har möjlighet att arbeta med teknologi och försöka utveckla hårdvara som ska hålla länge för att försöka undvika till exempel e-waste. Eftersom ingenjören som vi intervjuade arbetar med känsligt material/teknologi kunde han inte gå in på detaljer, om sitt arbete, därför kan jag inte påstå att intervjun gav någon information om hur en ingenjörs yrkesroll kan verka till en hållbar utveckling. VII. INGENJÖRSETIK Ett (hypotetiskt) problem som man kan riskera att råka ut för skulle kunna vara företagets affärsetik. Hur förhåller sig företaget till miljökrav? Har företaget eller handlar företaget med andra bolag som har produktion utomlands där arbetsförhållandena är dåliga? [4]. Om företaget jag arbetade för skulle ha någon typ av fabriksproduktion utomlands med dåliga arbetsförhållanden, (trots att fabriken följde landets regler kring arbetsrätt) skulle jag ta upp problemet med ledningen och försöka få dem att inse konsekvenserna. Om det inte skulle fungera skulle jag söka jobb på annat håll. Ingenjörsintervjun gav ingen information om etiska problem men då ingenjören inte kunde avslöja detaljer kring sitt arbete kan man se det som att han följer de etiska regler som finns för hans jobb. BILAGOR 1. Reflektionsfrågor 2. Studie Planering och inventering REFERENCES [1] Sven Eklund, Arbeta i projekt individen, gruppen, ledaren, sidan 84, studentlitteratur [2] J. Sven Eklund, Arbeta i projekt individen, gruppen, ledaren, 7.4 Bion gruppteori sidan 76-77, studentlitteratur [3] Kurs II1300, Anders Sjögren. ProjektarbeteFöreläsning-H12.pdf, sidan 30, [4] Från videoinspelningen av föreläsningen om etik.

4 Reflektionsfrågor (skriftlig rapport efter intervjun): 1. Vilken betydelse har utbildningen i din framtida yrkesroll? All betydelse, det är viktigt att kunna leverera och tillämpa sina kunskaper efter det som arbetsgivaren/kunden efterfrågar. KTH har bra utbildningar och de personer som jag känner som har gått på KTH är väldigt nöjda med sin utbildning. 2. Reflektera över vilka personliga egenskaper som är viktiga för dig för framgång i arbetslivet? Det är viktigt att vara lyhörd och stäva efter det som arbetsgivaren har satt som mål. Jag är ambitiös, kan jobba självständigt och i grupp. Jag är initiativtagande samtidigt som jag lyssnar och tar hänsyn till mina arbetskamrater. Jag är trevlig, saklig, organiserad, ansvarfull och hängiven. 3. Ge exempel på hur du hittar sökvägar eller kanaler som leder till Jobb? Man kan söka jobb via arbetsförmedlingen, genom kontakter inom branschen eller ladda upp sin CV på nätet och vänta på napp. 4. Vad kommer att krävas för att du ska trivas i ditt framtida yrke? Jobbet bör vara stimulerande och ge möjligheter till att utvecklas. Det är viktigt att fungera i grupp med arbetskamrater och att ha arbetsgivare som tar hänsyn till sina anställda. 5. Vad spelar utvecklingsmöjligheterna för roll i ditt yrkesliv? Eftersom jag tycker att utvecklingsmöjligheter och ny kunskap går hand i hand, spelar de en viktig roll i yrkeslivet. 6. Beskriv vad din intervju kan leda till på sikt???? 7. Vilken betydelse har hållbar utveckling för Yrkesrollen? Jag tror att man har möjlighet att påverka den hållbara utvecklingen då en ingenjör kan forska och utveckla kring teknosfären. 8. Vilka moraliska/etiska aspekter är viktiga att hänsyn till inom yrkesområdet? Det är i slutändan upp till var och en att sätta en gräns på dessa aspekter. Personligen skulle jag inte vilja jobba med något som har i syfte att skada människor, djur eller natur. 9. Hur mycket skrivande ingår i arbetet? (i % av arbetstid per vecka). På engelska? På svenska? Ungefär 90 % Engelska och 10%Svenska. 10. Hur mycket muntliga presentationer ingår i arbetet och förberedelser för detta? (i % av arbetstid per vecka). -På engelska På svenska? 10% på engelska och 10% svenska av arbetstid per vecka. Varje student ska lämna skriftlig rapport (examinera) med hjälp av reflektionsfrågor (ca en A4)

5 Studie Planering och inventering Konfidentialitet: Rapporten får användas i framtida kurser

6 Konfidentialitet: Rapporten får användas i framtida kurser