VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009
|
|
- Ann-Christin Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Den ekonomiska krisen innebär ökat söktryck på utbildningar på såväl grund- som kandidatnivå och på fristående kurser. Ett generationsskifte pågår både inom institutionen och i professionspraktiken. Kompetensutveckling i form av avancerade studier och ökad fortbildning efterfrågas alltmer av professionerna. Under året startade därför det nya masterprogrammet Digitala Tjänster och flera serier av kurser för flera målgrupper på distans. Arbete med kursplaner för det tredje året i webbredaktörprogrammet började utarbetas. Arbetet med att ytterligare förstärka och utveckla professionsinslagen i utbildningsprogrammen fortsatte liksom olika internationaliseringsinsatser. Delphi-undersökningen visar vilken forskning olika bibliotekskategorier efterfrågar och den nya kunskapen har även lett till att intresset för biblioteksforskning inom bibliotekarieprofessionen. Under året arbetade institutionens forskare med en ansökan om forskarexamensrättigheter. Fyra doktorander disputerade, tre lektorer docentbefordrades, en ny professor anställdes och två nya doktorander antogs. Under hösten hade institutionen besök av flera gästforskare och studiebesök från flera länder. Institutionen arbetar med att stärka sin profil och position regionalt, nationellt och internationellt. Intresset för utbildning och forskning har ökat inom flera områden exempelvis som barn- och skolbibliotek och social medier. UTBILDNINGSUTBUD Utveckling av nya och etablerade program och kurser Rekryteringen var god till Bibliotekarieprogrammet och webbredaktörprogrammen både på campus och distans, likaså till masterprogram och fristående kurser. Institutionens rekrytering är övervägande nationell förutom till webbredaktörprogrammet campus och vissa fristående kurser. Under hösten startade det nya masterprogrammet Digitala tjänster som byggts upp med hjälp av anslag från KKstiftelsen och även mastern International Digital Library. Intresset från fältet är stort av fortbildningar inom olika områden och under hösten startade därför flera fortbildningsserier på distans, halvfart. Ett för skolbibliotekarier, ett för barnbibliotekarier, ett i ledarskap, samt ett med inriktning Informationsspecialist och Informationsarkitekt med kurser från de två tidigare kandidatprogrammen. Även fristående kurser och valbara kurser utvecklas fortlöpande utifrån behov och aktiv omvärldsbevakning. Hur utbildningar profilerats Inom bibliotekarieprogrammet har en verksamhetsförlagd undervisning en av kurserna på sista terminen tillkommit där examinationsuppgifter knyts till professionella områden. Fler externa föreläsare har anlitats, vilket har uppskattats av studenterna. På det tvååriga Webbredaktörprogrammet har flera kursplaner reviderats mot bakgrund av erfarenheterna från första omgången av kurser, kursen Dynamiska webbapplikationer är ett sådant exempel. Ett nytt påbyggnadsår som leder fram till kandidatexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap med inriktning mot webbredaktör utvecklades under året. Året fördjupar studenternas kunskaper inom webbdesign, webbprogrammering och för in vetenskaplig textproduktion och metodologi. Det omstrukturerade Masterprogrammet "Biblioteks- och informationsvetenskap" på distans startade för första gången vt Den innehållsliga tyngdpunkten i programmet ligger nu på kunskapsorganisatoriska kurser, unika för ämnet biblioteks- och informationsvetenskap. 1
2 Masterprogrammet Digitala tjänster kultur, information & kommunikation startade hösten 2009 med cirka trettio studenter. Söktrycket var starkt för att vara en svensk masterutbildning: 66 förstahandssökande och ett flertal sena ansökningar. Huvuddelen av studenterna är yrkesverksamma inom biblioteks- och arkivområdet. Representanter för IDA och BLR ingår i programmets lärargrupp. Programmet har profilerats mot digitala tjänster inom kultur- och informationsområdena efter upprepade diskussioner med programmets ledningsgrupp och programgrupp i vilka båda drygt hälften av ledamöterna är professionsföreträdare Pedagogiska förnyelseprojekt Institutionens utbildningar på såväl grund som avancerad nivå sker till på distans, likaså institutionens fristående kurser. Distanspedagogiken är därför under ständig utveckling liksom användning av ny teknik och nya verktyg. Webbredaktörprogrammet använder kontinuerligt programvaror och tekniker för kommunikation och lärande i webbmiljö. Utöver lärplattformen Ping-Pong som används i alla program utnyttjas även Adobe Connect Pro för att kombinera video med stillbilder, text och ljud i undervisningen. Under kursen Textproduktion 1 genomfördes ett pilotprojekt där tentamen under salsliknande former på distans provades. Detta innebar att befintlig teknisk utrustning som studenter förutsätts ha tillgång till liksom programvaran Adobe Connect Pro användes. Härigenom kunde högskolans tentamensvakter, under support från CLU, övervaka studenter som genomför tentamen vid sina hemdatorer. Examinationen föll väl ut och flertalet studenter på kursen deltog. Söktryck/genomströmning Söktrycket har varit mycket gott överlag till såväl kandidatprogram som masterprogram och fristående kurser exempelvis. På grund av att många av institutionens studenter studerar på distans samtidigt som de yrkesarbetar är genomströmningen lägre än för campus och den har sjunkit 19 % jämfört med 2008 då genomströmningen var ovanligt hög. Orsakerna är flera som att genomströmningen är lägre för distansstudenter och fristående kurser. Utbildningsprogrammen är fortfarande under uppbyggnad vilket resulterar i färre helårsprestationer (HPR). Konsekvensen av detta är att institutionen behöver planera för att något högre utbud 675 HST för att säkra att uppdraget 650 HST och intjänandebeloppet uppnås 2010 och framöver. En rad åtgärder kommer att vidtas för att öka genomströmningen som flexibel studietakt inom programmen, användning av portfolio, förstärka studentkontakten via Ping- Pong, variera examinationsformerna etc. Likaså kommer proportionerna mellan olika studieformer som campus, distans och fristående kurser att ses över. Totalt har BHS ett överskott på tkr Institutionen nådde inte riktigt upp till utbildningsuppdraget 600 HST 2009 utan resultatet blev 597 HST och 391 HPR. En återbetalning sker därför med tkr. Infrastrukturella satsningar Webbredaktörprogrammet fick under året ett särskilt datorrum för studenternas arbete med bildredigering, animations- och designuppgifter, samt provutskrifter av trycksaker till projektarbetet. Videokameror och webbkameror för distansundervisning har inköpts för lärare som undervisar i distanskurser. Framförallt på distansutbildningar och i fristående kurser används kontinuerligt programvaror och tekniker för kommunikation och lärande i webbmiljö. Studenters anställningsbarhet Institutionen gör flera satsningar för att öka studenternas anställningsbarhet. Mentorskapsprojektet och fallstudiekursen med praktikanknuten uppsats är sådana exempel i Bibliotekarieprogrammet, likaså expertnätverket Legio Orbis i Webbredaktörprogrammet Även masterprogrammen har praktikanknutna projektuppgifter. Portfolioarbete är likaså en del av studenternas förberedelser inför yrkeslivet. Karriärvägledning av studenter har skett med hjälp av HBs karriärvägledare. Institutionen anser att studenterna har god anställningsbarhet, i och med att programmen på såväl grund som avancerad nivå utvecklas i nära samarbete med professionsföreträdare. Pågående lågkonjunktur har försämrat läget och insatser behöver göras frö att bredda arbetsmarkanden.. 2
3 Breddad rekrytering och internationell rekrytering Bibliotekarieprogrammet och de två svenska masterprogrammen rekryterar studenter nationellt och andelen manliga studenter har ökat något i bibliotekarieprogrammet. Genom webbredaktörprogrammet har en ökad regional rekrytering skett och studenterna är generellt något yngre. Önskvärt vore att rekrytera fler studenter med exempelvis en annan etnisk eller kulturell bakgrund. Även validering av bibliotekarier utbildade i andra länder med kompletterande utbildningsinsatser utifrån det svenska bibliotekssystemet är en tänkbar åtgärd. BHS har beslutat att alla utbildningsprogram skall erbjuda en kurs på engelska för att öka internationaliseringen. Under 2009 var antalet utresande utbytesstudenter fem stycken varav en student genomförde Erasmuspraktik och övriga fyra studenter Erasmusstudier. En student åkte som freemover till Tjeckien och tre studenter har genomfört praktik, två stycken på företaget Philips i Nederländerna och en på EUI Library i Italien. Antalet utresande studenter har minskat jämfört med tidigare år. En orsak till minskningen är att utbildningarna lagts om för att anpassas till Bologna modellen (från 2-årig till 3- årig där möjligheten till utlandsstudier ligger senare i utbildningen). Antalet inresande utbytesstudenter var 17 stycken. 15 av dem kom via Erasmus och övriga två via Nordplus-nätverket. Under 2009 övertog institutionen koordineringsansvar för ett Nordplusnätverk för biblioteksskolor i Norden. Koordineringsansvaret innebär samordning av ansökningar till Nordiska ministerrådet, kontakter med partners inom nätverket, administration av projektmedel etc. Institutionen har under året arbetat intensivt med att formalisera kontakten med två universitet i Australien; Queensland University of Technology samt Charles Sturt University. Arbetet har resulterat i två avtalsförslag, ett högskoleövergripande- och ett institutionsspecifikt avtal, som gör det möjligt att genomföra formaliserade lärar- och studentutbyte, inleda forskningssamarbeten etc. Institutionen har även under året tagit emot åtta inkommande gästlärare från bland annat USA, Kanada och Australien. Dessutom har en gästlärare från Ungern besökt institutionen inom ramen för Erasmus lärarutbyte. Två av institutionens lärare har varit gästlärare i Norge respektive Estland (via Erasmus lärarutbyte). Lärare/forskare vid institutionen har under 2009 arbetat/föreläst/deltagit i följande internationella sammanhang: kommitté (panel, styrelse, nämnd) åtta personer, Review tio personer, presentation (föreläsning, konferens) 16 personer, examination (avhandling) tre personer, projekt/nätverk sex personer, forskarskola en person, samt forskning en person. Institutionen kommer under 2010 att erbjuda flera internationella forskare möjlighet att vistas vid institutionen under längre perioder. Syftet med dessa utbyten är att stärka den internationella profilen vid institutionen, ge studenter på t. ex bibliotekarieprogrammet möjlighet att ta del av internationella forskares erfarenhet i den ordinarie utbildningen och att stärka den internationella forskningsmiljön vid institutionen var andra året för Mastersprogrammet Digital Libraries and Information Services. Antalet studenter ökade kraftigt från 40 till 400 sökande i tredje antagningen. Flertalet av studenterna har redan en examen i biblioteks- och informationsvetenskap och är erfarna yrkesutövare. De ser programmet som en slags kompetensutveckling och uppdatering inom ämnesområdet. Studenterna kommer från hela världen: Europa, Asien, Afrika, USA, Australien och även från Sverige. Än så länge är det enbart Latinamerika vi inte har lyckats nå. Institutionen har uppnått ett initialt mål, att locka arbetande bibliotekarier och informationsspecialister från hela världen. Det övergripande målet med programmet är att utrusta studenter med kunskap som efterfrågas i professionen. Det handlar om utveckling och ledning av digitala kollektioner och informationssystem i olika typer av organisationer som bibliotek, myndigheter, forskningsorganisationer och privata företag. Flertalet studenter är yrkesverksamma bibliotekarier, medan andra studenter har examen i data, ekonomi, utbildning och arbetar på olika positioner i olika typer av organisationer och företag. Ett problem är att en stor andel studenter cirka 60 % slutar efter den första kursen. Vi undersöker vad det beror på och hur vi ska kunna åtgärda det. 3
4 PROFESSION BHS hade 2009 rektors uppdrag att arrangera seminarieserien Profession & vetenskap, om Högskolan i Borås profil och framtid. Serien inkluderade fyra seminarier: Vad är profession? Kan professionsbegreppet utmanas? Vad är ett professionslärosäte? samt Hur ska Högskolan i Borås utvecklas som professionslärosäte? Professionsserien utmynnade även i flera publikationer. BHS startade under året ett elektroniskt nyhetsblad riktat till professionen BHS-Nytt vilket kom ut fyra gånger och togs emot positivt. I september hade BHS en monter och två stora seminarier på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. Ett seminarium om skolbibliotek genomfördes under professor Louise Limbergs ledning och ett om Borås Tidnings debutantpris tillsammans med regionbibliotek Västra Götaland. Miniseminarium hölls av Magnus Torstensson och Frances Hultgren och fler framträdande skedde på Svensk Biblioteksförenings biblioteksscen med Jenny Johannisson, Jenny Lindberg och Anna Lundh. Prefekt Margareta Lundberg medverkade i en debatt kring framtidens biblioteksyrken, som arrangerades av DIK-förbundet. Professionsanknytning av utbildningarna Professionsanknytning av grundutbildningarna fortsätter genom mentorskap, expertsupport, gästföreläsare, studiebesök, projektarbeten och portfolio. Mentorskapsprojektet i Bibliotekarieprogrammet har utvecklats väl och får alltmer respons från såväl studenter som yrkesverksamma. Institutionsstyrelsen har under året haft många både stora och små ärenden. De externa ledamöterna är engagerade och lämnar synpunkter i olika frågor. Utbildningsrådet är en tillgång för utbildningarnas utveckling och fick under hösten två nya ledamöter: Petra Petroff och Annika Hellström, som har koppling till Webbredaktörprogrammet och informationsutbildningar. Även fyra studentrepresentanter ingår. De nya serierna med fortbildningskurser har referensgrupper knutna till sig för fortsatt utveckling av professionsrelevansen. Till mastern Digitala Tjänster-programmet finns en ledningsgrupp och en programgrupp med stark förankring inom professionerna på såväl ledningsnivå som en mer operativ nivå. Dessutom är huvuddelen av studenterna yrkesverksamma. Programmet kännetecknas av kopplingar till professionen, bl.a. utvecklas för kommande kurser ett nära samarbete med Kungl. biblioteket och Stadsbiblioteket i Göteborg. Kunskapsutbyte inom ramen för utbildningen, såväl för lärarkåren som för studenterna, har skett med flera internationella gäster under året: Associate professor Marie L. Radford från Rutgers University, NJ, USA, Senior lecturer Annemaree Lloyd från Charles Sturt University (CSU), Wagga Wagga, Australien, Professor Tatjana Aparac-Jelušić vid Universitetet i Zadar, Kroatien. Studenterna vid programmet har en representant i programgruppen. Utveckling av verksamhetsförlagda utbildningsmoment Webbredprogrammet är utvecklat i nära samarbete med professionsföreträdare, vilket även gäller det fördjupningsår som togs fram under Många gästföreläsare ingår och svarar för kortare eller längre inslag i olika kurser. Professionsanknytningen sker även genom ett unikt koncept som kallas Legio Orbis, som går ut på att examinerade studenter som anställts eller som är egenföretagare får tillgång till ett nätverk av experter där de själva efter hand utgör viktiga noder. Samarbetet sker framför allt genom gästföreläsare som ansvarar för kortare eller längre inslag i olika kurser. Dessutom bygger vi upp en samverkan genom tidigare nämnda expertnätverket Legio Orbis. Samarbete med näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet Samarbete med kulturlivet och professionen sker främst genom utbildningarna men även genom den årliga konferensen Mötesplats inför framtiden. Konferensen är ett samarrangemang mellan BHS, BLR och stadsbiblioteket, samt Bibliotekstjänst. Konferensen 2009 fick mycket goda omdömen och vi planerar vidareutveckla konferensen som firar 10 år oktober BHS och Centrum för kulturpolitisk 4
5 forskning utarbetade ett remissvar till Kulturutredningen och anordnade även ett öppet seminarium kring utredningen. Utveckling av generella kompetenser i enlighet med Forsknings- och utbildningsstrategi Institutionen har under året också arbetat med att kvalitetssäkra examensarbetet i de nya kandidatprogrammen. När det gäller generella kompetenser är informationskompetens och kommunikation de viktigaste när det gäller utbildningen av studenter, likaså är internationalisering en viktig del av institutionens framtida utvecklingsarbete. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Kvalitetssamordnare har under 2009 arbetat med att sprida kunskap om HBs kvalitetspolicy och om institutionens modell för systematiskt kvalitetsarbete i de olika utbildningsprogrammen. Kvalitetsarbete har presenterats och diskuterats vid två personalmöten under året. Dessutom har en s.k. kvalitetsdialog genomförts vid arbetsmöten inom alla utbildningsprogram, där frågor såsom säkringen av den pedagogiska, strukturella och vetenskapliga kvaliteten, samt anknytningen till professionerna diskuterats. Särskilt fokus har lagts på rutiner för utvärdering och återrapportering av kurser. Modellen för systematiskt kvalitetsarbete har anpassats utifrån synpunkter från utbildningarnas lärare samt med hänsyn till HSVs nya rutiner för utvärderingar av kvaliteten. Kvalitetssamordnaren har deltagit i Kvalitetsrådets Utvärderingsutskott, samt besökt HSVs kvalitetskonferens. Erfarenheter därifrån har förmedlats via intranätet samt på kvalitetsdialoger. Ett arbete med att samla alla kvalitetssäkrande dokument relevanta för grundutbildningen på institutionens intranät har påbörjats. Dessutom har en enkät kring behov av framtida kompetens och kompetensutveckling genomförts bland alla kursansvariga och redovisats vid personalmöten och ledningsmöten. Ett nytt tjänsteplaneringssystem "TFU" för planering och uppföljning av lärares arbetssituation har införts likaså en ny beräkningsnyckel för att beräkna kursbudget. Det systematiska kvalitetsarbetet i bibliotekarieprogrammet har bedrivits bland annat genom fokusgruppsintervjuer. Utgångspunkten för intervjun var dels studenternas erfarenheter från utbildningen utifrån de olika årskullarna, dels de synpunkter som framförts i tidigare intervjuer och som dokumenterats i programrapporten. Fokusgruppsintervjun varade i ca två timmar och följde de kategorier för kvalitet som utarbetats vid institutionen: pedagogisk, vetenskaplig och strukturell kvalitet, samt professionell relevans. Webbredaktörprogrammet följer HBs och BHS riktlinjer för kvalitetsarbete och utvärdering. Under 2009 genomfördes utöver reguljära programutvärderingar, där studenternas kursvärderingar utgör ett viktigt inslag, även en programutvärdering (vilken förövrigt också är ett reguljärt inslag) där både studentenkät och fokusgruppsintervjuer med studenter utgjorde grundlag. En programrapport har publicerats i Ping-Pong och på BHS hemsida för kurs- och programrapporter. På denna sida offentliggörs för alla intresserade de rapporter som är ett uttryck för BHS kvalitetsarbete och där man också kan läsa vilka åtgärder som genomförs för att utveckla kvaliteten i institutionens kurser och program. En viktig del av institutionens kvalitetsarbete är att anknyta institutionens forskning till såväl undervisning som utveckling av nya utbildningsprogram och kurser. Forskningsanknytningen av grundutbildningen såväl som kvalitetssäkringen av forskning och forskarutbildning har granskats noga i arbetet med att ansöka om rättigheter till att utfärda doktorsexamen inom biblioteks- och informationsvetenskap. Bland annat har rutiner för kursplanering, kursutvärdering och utvärdering av forskarutbildningen förstärkts under året. Forskningsanknytning finns på en basal nivå på det tvååriga webbredaktörprogrammet genom kurslitteratur och en del av lärarnas erfarenheter, medan programmet fokuserar på att utveckla studenternas förmåga att skapa, upprätthålla och utveckla webbplatser i teknisk, estetisk och innehållsmässig bemärkelse. Det är framför allt under fördjupningsåret som 5
6 forskningsanknytningen tydliggörs och tyngre metodologiska och vetenskapliga aspekter förs in i utbildningen. Hållbar utveckling Den årliga professionskonferensen Mötesplats inför framtiden, oktober inleddes med två föredrag om hållbar utveckling. David Karlsson, Nätverkstan Kultur i Väst, beskrev hur kultur kan bidra till hållbar utveckling. Docent Jan Nolin talade om informationsvetenskap och hållbar utveckling utifrån de olika officiella dokument (FN, Bruntlandsrapporten bland annat) som finns och frånvaron av tankar i dessa dokument kring hur information kan användas för att skapa ett hållbart samhälle. Studenterna från första terminen på Bibliotekarieprogrammet deltog i konferensen. Exempel på kurser där hållbar utveckling ingår är: Introduktion för bibliotekariestudenterna hösten 2009, hade rubriken Mångfald, jämställdhet och hållbar utveckling. Kurserna textproduktion och presentationsteknik tog upp frågor som rör hållbar utveckling och mångfald. Den 20 oktober deltog BHS i norden största fikapaus, en tävling för enskilda och organisationer på temat rättvisemärkt. Antal deltagare blev 30 personer och det bjöds på hembakad banankaka tillsammans med informationsmaterial om arbetet med rättvisemärkt. Doktorand Jonas Söderholm intervjuades i Västra Götalands Regionbiblioteks tidskrift Framsteg om sin planerade forskning kring bland annat hållbar utveckling och bibliotek. STUDENTINFLYTANDE Fokusgruppsintervjuer är en bra metod att diskutera bibliotekarieutbildningen med studenter. Önskvärt är att fler studenter deltar i framtiden. En viktig aspekt är att kunskapsutbyte sker i båda riktningar. Lärarna får vetskap om studenternas uppfattningar och samtidigt tillfälle att förklara avsikten bakom utbildningens upplägg. Vi uppmuntrar studenterna från programmets start att ta kontakt med kurs- och programansvariga för att föra fram sina synpunkter på utbildningen. Utöver nämnda programutvärdering på Webbredaktör 08 gjordes i december också en terminsuppföljning på de studenter som antogs ht 09 genom en enkät i Ping-Pong. Denna fick hög svarsfrekvens och ligger till grund för en uppföljningsrapport som publiceras våren Förutom deltagande i Institutionsstyrelsen för studentrepresentanter fortlöpande samtal med prefekten dessutom har studentkåren representanter i Utbildningsrådet och i institutionens Lokala arbetsmiljökommitté från och med hösten FORSKNING Forskning och utbildning på forskarnivå 2009 Under en stor del av året har institutionens forskningsledare Lars Höglund tillsammans med professorer, docenter, studierektor forskning samt forskningssekreteraren sammanfattat institutionens forskning och förberett en ansökan om forskarexamensrättigheter med ett tiotal bilagor och tabeller. Under processen med att ta fram en ansökan för biblioteks- och informationsvetenskap har institutionens unika ställning när det gäller kvalitativ god utbildning på samtliga utbildningsnivåer och den starka forskningsmiljön synliggjorts. Arbetet har lett till en tydligare profilering där de olika forskningsprogrammen tre tyngdpunkter betonas: (1) informationsanvändning/ informationsbeteende, (2) digitalisering och digitala bibliotek samt (3) bibliotek, kultur- och informationspolitik. Här ingår också sociala medier, vilket även behandlas i ett VR-projekt där institutionen medverkar. Forskningen inom EU-projektet Shaman, liksom forskningen inom Vetenskapsrådets Linnécenter LinCS fortsätter utvecklas och beviljades externa medel från EU respektive VR under året. Ett nytt projekt erhöll medel från KK-stiftelsen för forskning om digital samverkan på distans. Vidare beviljade FoU-nämnden projektet Folkbiblioteket som offentlig kulturinstitution mellan autonomi och beroende. Samarbeten kring vetenskaplig publicering pågår med såväl BLR som VG-regionen. 6
7 I årsskiftet var Delphi-studien klar och presenterades i olika professionssammanhang. Intresset för studien vars arbete letts av Elena Maceviciutes och Tom Wilson har varit stort och studiens resultat beskriver vilka frågor professionen anser är viktiga att beforska. Studien åberopas ofta av praktiker. I april anordnade institutionen ett nordiskt forskningsseminarium under ledning av Louise Limberg. Samarbete kring forskning och forskarutbildning sker med företag såväl som med offentliga institutioner. I samarbete med Kungl biblioteket har inför årsskiftet en ny professionsdoktorand Lars Björk anknutits till institutionen inom ramen för digitaliseringsforskningen. Alen Doracic antogs som doktorand i ett FOU-projekt om professionsetik. Ytterligare tre doktorandtjänster utlystes i slutet av året med anknytning till pågående projekt. Under året skedde fyra disputationer: Frances Hultgren, Åsa Söderlind, Ruth Nalumaga och Krister Johannesson. Tre postdoctjänster söktes inför 2010, ytterligare tre lektorer har docentbefordrats Katriina Byström, Bo Jarneving och Roger Blomgren. Förutom dessa kompetenshöjningar har två gästprofessorer anknutits inför Olof Sundin rekryterades som professor efter Louise Limberg. Hösten 2009 var fylld av studiebesök (KB, Norge och Kina) och gästforskare som: Annmaree Lloyd, Tatjana Aparec Jelusic, Helene Partridge, Silvia Edwards och Christine Bruce, vilket lett till flera samarbetsavtal med respektive universitet. Det systematiska kvalitetsarbetet för forskarutbildningen har dokumenterats och vidareutvecklats, vilket beskrivs närmare i institutionens underlag för Högskolans ansökan om examensrätt. Kvalitetsarbetets dimensioner och rutiner för kvalitetssäkring är väl dokumenterade och rör alla nivåer av forskning och utbildning. Modellen fokuserar på pedagogisk, strukturell och vetenskaplig kvalitet samt professionsanknytning och tillämpas kontinuerligt. Utbildningarnas forskningsanknytning underlättas genom ett nära samband mellan forskning, forskarutbildning och grundutbildning och en sammanhängande miljö för detta. Forskningsprojektet Expertis, auktoritet och kontroll på Internet: en studie av formandet av källkritik i webb 2.0-miljöer (EXAKT) med finansiering från Vetenskapsrådet har under året ägnat sig åt insamling och analys av forskningsmaterial samt börjat publicera artiklar och konferensbidrag baserat på några av delstudierna. De inblandade forskarna har dessutom inbjudits till att presentera forskning från projektet vid konferenser och möten för yrkesverksamma vid ett flertal tillfällen under året. Se Kalendarium samt Publikationer på projektets webbplats En grupp forskare på institutionen har bildat en grupp för att under rubriken "Folkbiblioteken - förr, nu och i framtiden: Profession, politik, praxis" genomföra ett antal delstudier vars resultat förhoppningsvis blir en eller två antologier som publiceras i samband med 100-årsjubileet av starten av den svenska folkbibliotekspolitiken. Ansökan om medel har inlämnats till rektor. Vetenskaplig publicering och förmedling av forskningsresultat Den vetenskapliga publiceringen ligger relativt högt 90 totalt och har under senare år haft en ökande andel i internationella referee-tidskrifter och ökat antal citeringar. Samtidigt sker ofta publicering i professionstidskrifter och i samband med internationella konferenser. Institutionens tidskrifter finns numera som Open-Access tidskrifter tillgängliga på nätet. Institutionen arbetar tillsammans med BLR på en publiceringspolicy för att underlätta publicering och tillgången till forskningens resultat. I det danska ministeriets projekt om bl.a. katalogisering av hela värdens vetenskapers tidsskriftmassa med hänsyn till framtida registrering av publikationer och tilldelning av medel till universiteten, placerades NKT (Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift) i kategori 2, som är den högsta mest prestigefyllda kategorin. Där högst 20 % av tidsskrifterna kategoriseras. Förutom de två ordinarie numren av NKT gavs även ett extranummer ut. Innehållet i detta tog utgångspunkt i en rapport som två medarbetare vid KPC gjorde 2008: "Nordiska kulturfonden: En utvärdering och omvärldsanalys 2008". Doktorand Marisa Pontis artikel utsågs till Highly Commended Award Winner at the Literati Network Awards for Excellence Artikeln har titeln A LIS-collaboratory to bridge the research-practice gap och ansågs vara ett av de mest imponerande arbeten utgivarna sett under Artikeln beskriver Collaboratorier, det vill säga organiserade samarbeten med teknikstöd över nätet, som 7
8 virtuella lärandegrupper och beskriver hur detta tillämpas för konkret samarbete mellan forskare och praktiker inom det biblioteks- och informationsvetenskapliga området och hur metoden möjliggör för deras respektive kunskaper att framföras och integreras i gemensam problemlösning. Bilaga RISKER Utbildning och rekrytering När det gäller utbildning kan två huvudrisker: rekrytering och genomströmning identifieras. Utbildningar på andra orter inom B& I och ABM (arkiv, bibliotek museum) utgör risker när det gäller rekrytering eftersom vi delvis konkurrerar om samma studenter på kandidat och masternivå. Konkurrenterna är främst övriga fyra utbildningar i biblioteks- och informationsvetenskap och andra fortutbildningsanordnare såsom region-/länsbibliotek, högskolebibliotek samt andra informationsorganisationer. Inom några år minskar årskullarna av tänkbara sökande studenter vilket ökar konkurrensen ytterligare och bör leda till en satsning på nya målgrupper, men också på fortbildning av redan yrkesverksamma. En strategi är att ha ett varierande utbildnings- och kursutbud på kandidatnivå av bibliotekarie, informationsyrken, samt webbredaktör och motsvarande masterutbildningar som även kan balanseras med fortbildningar och fristående kurser. En annan strategi är att lärare vid högskolan i högre grad samarbetar när det gäller utveckling av utbud och genomförande av kurser och utbildningar. Internationellt arbete är en ytterligare möjlighet att rekrytera studenter inte minst på master och forskarnivå. Det starka varumärke som Bibliotekshögskolan utgör kan samtidigt försvåra att nå nya målgrupper. Här pågår analys av hur vi kan bredda och/eller profilera både utbildningar och forskning. Ökad omvärldsbevakning och insatser på pågående digitalisering, kommunikation via nätet genom exempelvis sociala medier är exempel på nya insatser inom kurser och utbildningar. Att studenter i exempelvis masterutbildningarna på distans är yrkesverksamma är ett problem eftersom det varit avhopp när studenter inte hinner med studierna eftersom de arbetar heltid. Genomströmningen på distans och fristående kurser är överlag lägre än campusstudenter. En annan orsak till lägre genomströmning är att fler studenter är studieovana. Åtgärder kan vara flexibel studietakt och att dela upp kurser i delmoment likaså att förbättra studentkontakten med både när- och distansstudenter exempelvis via Ping-Pong och att variera examinationsformerna. Forskning Tre risker kan urskiljas inom forskningsområdet. Den största risken är svårigheten att erhålla externa forskningsmedel. Konkurrensen är stor och området saknas exempelvis i Vetenskapsrådets bedömningslista över forskningsområden. Att göra forskningsansökningar tillsammans med interna eller externa institutioner eller partners är en strategi. Ökad samverkan med starka externa partner tycks vara nödvändigt för att erhålla större externa anslagen påtaglig risk är att institutionen på sikt kan ha svårt att upprätthålla en tillräckligt stor volym doktorander. Detta kan åtgärdas genom en kombination av att högskolan finansierar en viss volym och att externa anslag söks och beviljas. I detta sammanhang betonar institutionen betydelsen av att även vidareutveckla konceptet med professionsdoktorander. Intresset för forskning ökar i professionerna och här finns på sikt en potential. Utveckling av forskarskolor regionalt, nationellt och i Europa är också en viktig väg att fortsätta. Den tredje risken är svårigheten att rekrytera och även behålla professorer, docenter och disputerade inom området. Kompetens- och befordringsinsatser är en väg att säkra kompetens, likaså att kontinuerligt anta nya doktorander. Andra insatser är att vidareutveckla samarbetet internt och externt med andra forskare, konferensdeltagande, seminarie- och konferensaktiviteter liksom nätverkande av såväl seniora forskare som doktorander, samt att systematiskt använda redan etablerade kontaktnät för läraroch forskarutbyte. Institutionen arbetar med forskningens professionsrelevans, men det är samtidigt nödvändigt att institutionen ges goda möjligheter att utveckla och stärka B & I-ämnet för att kunna fortsätta att vara nationellt ledande och för att ytterligare stärka institutionens internationell ställning. 8
Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT
Högskolan i Borås Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT Sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap/bhs Sektionen för lärarutbildningar Sektionen för förskollärarutbildningar Sektionen
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010
HÖGSKOLAN I BORÅS Inst biblioteks- och informationsvetenskap/ 2011-03-18 Dnr 901-09-21 Bibliotekshögskolan VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 En betydelsefull händelse under året var att Högskolan i Borås beviljades
Läs merHögskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap.
BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Jana Hejzlar 08-563 088 19 jana.hejzlar@uka.se 2016-05-02 42-402-15 Högskolan i Gävle Rektor Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda
Läs merInstitutionen för kulturvetenskaper
UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLANEN Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: 2017-02-15 BESLUTAD AV: Mats Björkin KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt mål är att Göteborgs universitet
Läs merHandlingsplan för kvalitetsarbete läsåret 2012-2013 Sektionen för Lärarutbildning
Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret - 2013 Sektionen för Lärarutbildning Inledning Sektionen för lärarutbildningen har utifrån kvalitetsprogramet för sektionen upprättat en handlingsplan för läsåret
Läs merVarför Vad Hur När Vem
Varför Vad Hur När Vem Nya utbildningsplaner och kursplaner trädde i kraft 2015. Dessa måste utvärderas. Att utvärdera måluppfyllelse, progression och genomströmning på kurs och programnivå. Granskning
Läs merInstitutionen för kulturvetenskaper
HANDLINGSPLAN 2016 2018 V 2015/902 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: utkast 2015-11-10 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål för perioden
Läs merKursrapport. Utvärdering av kursen Vetenskaplig publicering, 7,5 hp, HT2014. Helena Francke, kursansvarig
HÖGSKOLAN I BORÅS INST. BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN Masterprogram Biblioteks- och informationsvetenskap, distansutbildning (ÖTVP13) Fristående kurs (ÖVPFR3) Kursrapport Utvärdering
Läs merPUBLICERAD PROGRAMANALYS
PUBLICERAD PROGRAMANALYS Datum för publicering: 2018-11-14 Programanalys har genomförts och publicerats av programledare. Universitetets utvärderingsinstrument ägs innehållsligt av Kompetensutvecklingsenheten
Läs merBedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR
Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och
Läs merInstitutionen för kost- och idrottsvetenskap
HANDLINGSPLAN 2019 2021 OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2018-10-23 BESLUTAD AV: Prefekt Frode Slinde KONTAKTPERSON: Frode Slinde Frode.slinde@gu.se FORSKNING
Läs merHandlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program
Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program 2012-03-02 1 1. Inledning Svenska lärosäten ska enligt regeringens direktiv bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte
Läs merStrategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.
110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen
Läs merRiktlinjer för antagning som oavlönad docent
Riktlinjer för antagning som oavlönad docent Fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden 20-02-02 Reviderad 203-02-3 Reviderad 205-2-02 Reviderad 206-09-07 Dnr 20/76 Riktlinjer för antagning som oavlönad
Läs merInstitutionen för kulturvetenskaper
UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLANEN 2015 Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: 2016-02-15 BESLUTAD AV: Mats Björkin, prefekt KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt mål är att Göteborgs
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2013-2014 Specialpedagogiska institutionen Stockholms universitet Beslutad vid institutionsstyrelsens sammanträde 2013-05-17 2 Verksamhetsplan Verksamhetsplanen innehåller de prioriterade
Läs merUFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet
UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/372 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng Nordic Master's Programme in Education with
Läs merInstitutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: Fredrik Engström, prefekt. FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar
Läs merInstitutionen för språk och litteraturer
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Institutionen för språk och litteraturer DATUM: 2015-12-01 BESLUTAD AV: Prefekten vid institutionen för språk och litteraturer KONTAKTPERSON: Gunnar Bergh FORSKNING
Läs merMål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016
UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett
Läs merHandlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013
Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma
Läs merHandlingsplan 2018 för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd
1 (7) Bilaga 2 Dnr 631-17 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Handlingsplan 2018 för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås målbild är att utvecklas till universitet. Att bli ett
Läs merPrinciper vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå
Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden
Läs merHandlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,
UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet
Läs merEngelska institutionens jämställdhetsplan för 2009
Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2009 På förslag av institutionens jämställdhetsgrupp fastställer institutionsstyrelsen härmed följande jämställdhetsplan för år 2009. Planen består av två
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Läs merAnn-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd:
för utbildning och forskning vid Inledning :s vision, mål och strategi för utbildning och forskning (hädanefter benämnd VMS-A3 ) beskriver vision och mål för akademins kärnverksamhet utbildning och forskning
Läs merInstitutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar och mål 2017
Läs merVerksamhetsplan för MND 2010
Dnr SU 408 11-0067-10 1(9) Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, MND Verksamhetsplan för MND 2010 Denna verksamhetsplan är beslutad av institutionsstyrelsen 10-02-11. Inledning
Läs merDitt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.
Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan
Läs merHANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 IKI Ansvarsfördelning DATUM:
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 IKI Ansvarsfördelning DATUM: 2019-01-21 BESLUTAD AV: Prefekt Frode Slinde KONTAKTPERSON: Frode Slinde Frode.slinde@gu.se Innehållsförteckning SAMTLIGA LÄRARE OCH
Läs merNU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering
Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till
Läs merProgramrapport XXXXXXX
Läsåret 20XX/YY UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSKANSLIET Programrapport XXXXXXX Syftet med programrapporten är att följa upp programutbildningar inom Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsens utbildningsuppdrag.
Läs merInbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade
Ledamöter i Lärarhögskolans styrelse Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade Lärarhögskolans ledningsgrupp har gjort bedömningen
Läs merBHS - handlingsplan för hållbar utveckling 2014-2016
BHS - handlingsplan för hållbar utveckling 2014-2016 Uppdaterat 2013-10-21 Detta underlag är baserat på de högskolegemensamma målen för hållbar utveckling 2014-2016 (dnr 555-13) samt institutionens verksamhetsplan
Läs merPlats: Högskolan i Borås, Balder, rum C 430
1 (8) Tid: Kl 10.15-15.55 med avbrott för lunch kl 12.30-13.15 Plats: Högskolan i Borås, Balder, rum C 430 Närvarande ledamöter: Carlsson, Pontus 1-del av 13 Dahlström, Mats Forsgren, Emma Herder, Mats
Läs merFöljande dokument utgör institutionens kommande forsknings- och utbildningsstrategiska plan för perioden 1 juli juni 2014.
Jan Lif Prefekt FUS 1 / 7 2012-05-21 Institutionsstyrelsen Följande dokument utgör institutionens kommande forsknings- och utbildningsstrategiska plan för perioden 1 juli 2012 30 juni 2014. Allmänt En
Läs merSPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:
STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare
Läs merMasterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete
Lunds universitet Fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning Medicinska fakulteten 02-01 Kristina Hansson och Boel Heister Trygg Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Sakområde
Läs merSlutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds
Läs merVerksamhetsplan 2012 Skolutveckling och ledarskap
Institutionen för Skolutveckling och ledarskap 2012-02-20 Verksamhetsplan 2012 Skolutveckling och ledarskap Utgångspunkter Förslaget följer föreslagen verksamhetsplan för Mah 2012,och LS 2012 där behovet
Läs merPsykologiska institutionen
HANDLINGSPLAN 2016 2018 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Psykologiska institutionen DATUM: 2015-11-27 BESLUTAD AV: Jesper Lundgren, prefekt KONTAKTPERSON: Jesper Lundgren FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål och strategier
Läs merC3BLH1 V17-2 Ledarskap och hållbar utveckling för bibliotek, 7,5 hp NGBIB14h
C3BLH1 V17-2 Ledarskap och hållbar utveckling för bibliotek, 7,5 hp NGBIB14h Kursen är en kärnkurs, en obligatorisk kurs i kandidatprogrammet för bibliotekarier. Den gavs som andra kurs på studenternas
Läs merInstitutionen för språk och litteraturer
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för språk och litteraturer DATUM: 2016-12-06 BESLUTAD AV: Prefekten vid institutionen för språk och litteraturer KONTAKTPERSON: Gunnar Bergh FORSKNING
Läs merRiktlinjer för löpande utvärdering av kurser och utbildningsprogram vid Högskolan i Borås
HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT Rektor 2017-12-04 Dnr 589-17 Riktlinjer för löpande utvärdering av kurser och utbildningsprogram vid Högskolan i Borås Med stöd av HF1993:100, 1kap 14 samt HL 1 kap 4. HF1993:100,
Läs merLokal handlingsplan för hållbar utveckling 2019 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd
1 (6) Bilaga 4 Dnr 806-18 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2019 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås arbetar strategiskt med
Läs merUTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016
UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning
Läs merDen attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten
Styrdokument Dnr A 2 5587/8 Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten 29-213 Publicerad Beslutsfattare http://www.science.gu.se/fakulteten/namnden/policies Naturvetenskapliga
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET
Dnr V 2018/672 2018-06-14 GÖTEBORGS UNIVERSITET Kvalitetssäkring av statsvetenskapliga institutionens utbildningar Statsvetenskapliga institutionens kvalitetssäkringsarbete syftar till att säkerställa
Läs merKursrapport. Utvärdering av kursen Vetenskaplig publicering, 7,5 hp, HT2017. Helena Francke & Amanda Glimstedt, kursansvariga
HÖGSKOLAN I BORÅS SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP Masterprogram Biblioteks- och informationsvetenskap, distansutbildning (ÖTVP13) Fristående kurs (ÖVPFR3) Kursrapport Utvärdering av
Läs merBilaga 7. Centrum för välfärdsstudier
Bilaga 7 Centrum för välfärdsstudier Verksamhetsplan 2019 Centrum för välfärdsstudier Centrum för välfärdsstudier () är en centrumbildning vid Högskolan i Borås. fokuserar på de möjligheter och utmaningar
Läs merKvalitetsplan Utbildning på grund- och avancerad nivå (UGA) DSV
Kvalitetsplan Utbildning på grund- och avancerad nivå (UGA) DSV Denna kvalitetsplan är fastställd av DSV:s styrelse den 2017-03-16. De olika roller som finns inom utbildningen på grund- och avancerad nivå
Läs merMedicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan
1. Ett universitet som gör det möjligt 1.1 Långsiktighet möjliggör högt risktagande 1.1.1 Fakulteten har utvecklat ett system för finansiering av högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med
Läs merMasterprogram i ABM 2015/2016
Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.
Läs merVerksamhetsberättelse 2011 Medicinska fakulteten
Verksamhetsberättelse Medicinska fakulteten Beslutad av fakultetsnämnden vid medicinska fakulteten 2012-03-29 Dnr 212-788-12 Medicinska fakultetens verksamhetsberättelse 1 Inledning Syftet med medicinska
Läs merVälkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!
Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien
Läs merGenusperspektiv bör ingå i utbildningsprogrammet, enligt mål i Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde.
Forsknings- och utbildningsnämnden ALLMÄNNA RÅD 2010-09-08 Dnr HS 2010/328-510 Utformning av utbildningsplan 1 Allmänt Bestämmelser om utbildningsplan finns i Högskoleförordningen. Där framgår att det
Läs merHISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden
HISTFILFAK 2016/108 Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden 2016-12-20 Innehållsförteckning Inledning 3 Utbildning 3 Mål 3 Strategier 3 Forskning 4 Mål 4 Strategier 5 Arbetsmiljö och samverkan
Läs merInternationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT
Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.
Läs merSTRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016
STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för
Läs merVerktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet
1 Beslutsdatum 2016-06-27 Dnr V 2016/378 Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet Detta verktyg utgör ett stöd för fakulteter och institutioner i det kontinuerliga uppföljnings- och
Läs merHANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2015/16. Institutionen för Ekonomi och Samhälle DATUM: BESLUTAD AV: Birgit Karlsson
HANDLINGSPLAN 2015 2017 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015/16 Institutionen för Ekonomi och Samhälle DATUM: 150910 BESLUTAD AV: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt mål för
Läs merINSTRUKTION FÖR ENHETEN FÖR EKONOMISK HISTORIA
INSTRUKTION FÖR ENHETEN FÖR EKONOMISK HISTORIA Typ av dokument: Instruktion Datum: (beslutsdatum) Beslutad av: rektor Giltighetstid: 2019-01-01 - tillsvidare Område: Organisation, delegation och beslutsstruktur
Läs merWorkshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009
Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt
Läs merRiktlinjer för antagning av excellent lärare
Riktlinjer för antagning av excellent lärare Vetenskapsområdet för medicin och farmaci Fastställda av områdesnämnden för medicin och farmaci 2012-10-25, reviderad 2014-06-13 och 2017-08-30 Områdesnämnden
Läs merRektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03
Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Ansökan om rätt att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i omvårdnad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Läs merKursrapport. Utvärdering av kursen Vetenskaplig publicering, 7,5 hp, HT2015. Helena Francke & Gustaf Nelhans, kursansvariga
HÖGSKOLAN I BORÅS SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP Masterprogram Biblioteks- och informationsvetenskap, distansutbildning (ÖTVP13) Fristående kurs (ÖVPFR3) Kursrapport Utvärdering av
Läs merVerksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015
HÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2014/2098/10 Rektor 2014-12-19 Rev. 2015-02-09 Rev. 2015-03-09 Rev. 2015-08-24 Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015 Ärendet Rektor beslutade 2014-12-19 om verksamhetsuppdrag
Läs merUtbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng
Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Nordic Master Program in Education with orientation towards Action Research 120 Higher
Läs merVerksamhetsplan Fastställd på ämnesrådet i Teatervetenskap Teatervetenskap Institutionen för kultur och estetik
Verksamhetsplan 2019 2020 Fastställd på ämnesrådet i Teatervetenskap 2019-02-06 Teatervetenskap Institutionen för kultur och estetik VERKSAMHETSPLAN 2019 20 Teatervetenskap... 1 Grundutbildning... 1 Marknadsföring
Läs merMedicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan
1. Ett universitet som gör det möjligt 1.1 Långsiktighet möjliggör högt risktagande 1.1.1 Fakulteten har utvecklat ett system för finansiering av högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med
Läs merWEBBDIST12: Animering och multimedia för webben, distans 7,5 hp H13 (31RAN1)
Kursrapport Animering och multimedia för webben WEBBDIST12: Animering och multimedia för webben, distans 7,5 hp H13 (31RAN1) Kursansvarig Daniel Birgersson och Jan Buse Medverkande Daniel Birgersson, Stefan
Läs merAtt leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
Läs merVerksamhetsplan 2018, Institutionen för lingvistik
1 (6) 2017-11-06 Verksamhetsplan 2018, Institutionen för lingvistik Planen är antagen av IS vid Institutionen för lingvistik 2017-12-12 Inledning Institutionen för lingvistiks verksamhetsplan är utformad
Läs merUtbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng
Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Nordic Master s Programme in Education with orientation towards Action Research 120
Läs merAvans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå
Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram
Läs merVerksamhetsplan 2012 BESLUT. Sara Bjärstorp, prefekt. Institutionen för konst, kultur och kommunikation, K3
MAH /Kultur och samhälle Institutionen för konst, kultur och kommunikation, K3 Sara Bjärstorp, prefekt BESLUT Fastställd i KS fakultetsstyrelse 2011-11-21 Dnr KS 19-2011/1708 Verksamhetsplan 2012 Institutionen
Läs merMasterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Uppföljning fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning
Lunds universitet Medicinska fakulteten Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Uppföljning fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning 11-08 Sakområde Fokus Mål Strategi Tid Ansvar
Läs merUPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen
1 BESLUT ENGELSKA 2010/4 UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2010 På förslag av institutionens jämställdhetsgrupp fastställer
Läs merVerksamhetsplan Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik
Verksamhetsplan 2017 Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik Allmänt Litteraturvetenskap är det största ämnet inom Institutionen för kultur och estetik (IKE) sett både till antalet anställda
Läs merStöd för internationalisering vid Campus Gotland
GOTLAND 2018/21 Stöd för internationalisering vid Campus Gotland Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte 3 2 Mål 3 2.1 Effektmål 3 2.2 Övergripande projektmål 3 3 Projektorganisation 5 4 Förutsättningar
Läs merINSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE DATUM: 2016-10-16 BESLUTAD AV: Cecilia Wallerstedt KONTAKTPERSON: Cecilia Wallerstedt FORSKNING SOM
Läs merUtbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA), 120 högskolepoäng
Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA), 120 högskolepoäng Nordic Master s Programme in Education with orientation towards Action Research, 120
Läs merVägledning för ansökan om tillstånd att utfärda examen
PRÖVNINGAR AV EXAMENSTILLSTÅND Vägledning för ansökan om tillstånd att utfärda examen Generell och konstnärlig masterexamen Bilaga 2 Vägledning för ansökan om tillstånd att utfärda examen: Bilaga 2 Generell
Läs merUMEÅ UNIVERSITET. Institutionen för medicinsk biovetenskap. Verksamhetsberättelse 2011
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för medicinsk biovetenskap Verksamhetsberättelse 2011 I enlighet med direktiv från universitetsledningen följer verksamhetsberättelsen till stor del samma struktur som verksamhetsplanen.
Läs mer1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010
MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka
Läs merRiktlinjer för kvalitetssäkring av nya utbildningsprogram
RIKTLINJER Diarienummer: 40-388/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Revidering: 2015-01-30 Giltighetstid: tillsvidare Grundutbildningsnämnden Riktlinjer för kvalitetssäkring
Läs merVerksamhetsplan
1 Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 2 Innehåll Ett universitet som gör det möjligt... 3 Långsiktighet möjliggör högt risktagande... 3 Delmål 1.1.3.3 TN. Fakultetens utlysningar innehåller
Läs merInstitutionen för kost- och idrottsvetenskap
HANDLINGSPLAN 2018 2020 OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2017-10-20 BESLUTAD AV: Prefekt Claes Annerstedt KONTAKTPERSON: Claes Annerstedt claes.annerstedt@ped.gu.se
Läs merMagisterprogrammet pedagogiskt arbete med inriktning mot lärares arbete och elevers lärande
Magisterprogrammet pedagogiskt arbete med inriktning mot lärares arbete och elevers lärande Programmet omfattar med sina 60 hp - en metodkurs Forsknings- och utvecklingsarbete i skolan (15 hp) - teorikurser
Läs merInstruktion för sökande om utnämning till senior miljöanalysspecialist vid SLU
STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2018.2.5.1-3883 Sakområde: Fortlöpande miljöanalys Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Nämnden för utnämning av seniora miljöanalysspecialister (NSM) Avdelning/kansli:
Läs merKursrapport för Introduktion till högre studier i BoI, distans, NGBID16v, VT16
Kursrapport för Introduktion till högre studier i BoI, distans, NGBID16v, VT16 Amanda Glimsted & Katarina Michnik Detta dokument beskriver utfallet av kursen Introduktion till högre studier i BoI som gavs
Läs merLokal handlingsplan för hållbar utveckling 2018 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd
1 (4) Bilaga 4 Dnr 631-17 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2018 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås arbetar strategiskt med
Läs mer1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken
1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings
Läs merHandlingsplan för Lika villkor
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Handlingsplan för Lika villkor 2016 2018 Inledning Likavillkorsplanen har utarbetats av institutionens likavillkorsgrupp och fastställts av institutionsstyrelsen
Läs merDigitala tjänster kultur, information & kommunikation
Digitala tjänster kultur, information & kommunikation Helena Francke Helena Francke är universitetsadjunkt i biblioteksoch informationsvetenskap vid Högskolan i Borås och disputerade våren 2008 på avhandlingen
Läs merAkademin för vård, arbetsliv och välfärd. Verksamhetsplan Låt det vibrera
Dnr 631-17 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Verksamhetsplan 2018-2020 1 Låt det vibrera 1 Föreliggande verksamhetsplan tar sin utgångspunkt i Högskolan i Borås vision och mål (dnr 906-14). Styrande
Läs merKVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER
LINNÉUNIVERSITETET Nämnden för utbildningsvetenskap BESLUT 2010-12- 02 KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER Inledning Linnéuniversitetet etablerades 2010-01- 01, och under våren 2010 har bl.a. Linnéuniver-
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i innovation, entreprenörskap och management av intellektuella tillgångar
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i innovation, entreprenörskap och management av intellektuella tillgångar Den allmänna studieplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsstyrelse
Läs mer