VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009"

Transkript

1 HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Den ekonomiska krisen innebär ökat söktryck på utbildningar på såväl grund- som kandidatnivå och på fristående kurser. Ett generationsskifte pågår både inom institutionen och i professionspraktiken. Kompetensutveckling i form av avancerade studier och ökad fortbildning efterfrågas alltmer av professionerna. Under året startade därför det nya masterprogrammet Digitala Tjänster och flera serier av kurser för flera målgrupper på distans. Arbete med kursplaner för det tredje året i webbredaktörprogrammet började utarbetas. Arbetet med att ytterligare förstärka och utveckla professionsinslagen i utbildningsprogrammen fortsatte liksom olika internationaliseringsinsatser. Delphi-undersökningen visar vilken forskning olika bibliotekskategorier efterfrågar och den nya kunskapen har även lett till att intresset för biblioteksforskning inom bibliotekarieprofessionen. Under året arbetade institutionens forskare med en ansökan om forskarexamensrättigheter. Fyra doktorander disputerade, tre lektorer docentbefordrades, en ny professor anställdes och två nya doktorander antogs. Under hösten hade institutionen besök av flera gästforskare och studiebesök från flera länder. Institutionen arbetar med att stärka sin profil och position regionalt, nationellt och internationellt. Intresset för utbildning och forskning har ökat inom flera områden exempelvis som barn- och skolbibliotek och social medier. UTBILDNINGSUTBUD Utveckling av nya och etablerade program och kurser Rekryteringen var god till Bibliotekarieprogrammet och webbredaktörprogrammen både på campus och distans, likaså till masterprogram och fristående kurser. Institutionens rekrytering är övervägande nationell förutom till webbredaktörprogrammet campus och vissa fristående kurser. Under hösten startade det nya masterprogrammet Digitala tjänster som byggts upp med hjälp av anslag från KKstiftelsen och även mastern International Digital Library. Intresset från fältet är stort av fortbildningar inom olika områden och under hösten startade därför flera fortbildningsserier på distans, halvfart. Ett för skolbibliotekarier, ett för barnbibliotekarier, ett i ledarskap, samt ett med inriktning Informationsspecialist och Informationsarkitekt med kurser från de två tidigare kandidatprogrammen. Även fristående kurser och valbara kurser utvecklas fortlöpande utifrån behov och aktiv omvärldsbevakning. Hur utbildningar profilerats Inom bibliotekarieprogrammet har en verksamhetsförlagd undervisning en av kurserna på sista terminen tillkommit där examinationsuppgifter knyts till professionella områden. Fler externa föreläsare har anlitats, vilket har uppskattats av studenterna. På det tvååriga Webbredaktörprogrammet har flera kursplaner reviderats mot bakgrund av erfarenheterna från första omgången av kurser, kursen Dynamiska webbapplikationer är ett sådant exempel. Ett nytt påbyggnadsår som leder fram till kandidatexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap med inriktning mot webbredaktör utvecklades under året. Året fördjupar studenternas kunskaper inom webbdesign, webbprogrammering och för in vetenskaplig textproduktion och metodologi. Det omstrukturerade Masterprogrammet "Biblioteks- och informationsvetenskap" på distans startade för första gången vt Den innehållsliga tyngdpunkten i programmet ligger nu på kunskapsorganisatoriska kurser, unika för ämnet biblioteks- och informationsvetenskap. 1

2 Masterprogrammet Digitala tjänster kultur, information & kommunikation startade hösten 2009 med cirka trettio studenter. Söktrycket var starkt för att vara en svensk masterutbildning: 66 förstahandssökande och ett flertal sena ansökningar. Huvuddelen av studenterna är yrkesverksamma inom biblioteks- och arkivområdet. Representanter för IDA och BLR ingår i programmets lärargrupp. Programmet har profilerats mot digitala tjänster inom kultur- och informationsområdena efter upprepade diskussioner med programmets ledningsgrupp och programgrupp i vilka båda drygt hälften av ledamöterna är professionsföreträdare Pedagogiska förnyelseprojekt Institutionens utbildningar på såväl grund som avancerad nivå sker till på distans, likaså institutionens fristående kurser. Distanspedagogiken är därför under ständig utveckling liksom användning av ny teknik och nya verktyg. Webbredaktörprogrammet använder kontinuerligt programvaror och tekniker för kommunikation och lärande i webbmiljö. Utöver lärplattformen Ping-Pong som används i alla program utnyttjas även Adobe Connect Pro för att kombinera video med stillbilder, text och ljud i undervisningen. Under kursen Textproduktion 1 genomfördes ett pilotprojekt där tentamen under salsliknande former på distans provades. Detta innebar att befintlig teknisk utrustning som studenter förutsätts ha tillgång till liksom programvaran Adobe Connect Pro användes. Härigenom kunde högskolans tentamensvakter, under support från CLU, övervaka studenter som genomför tentamen vid sina hemdatorer. Examinationen föll väl ut och flertalet studenter på kursen deltog. Söktryck/genomströmning Söktrycket har varit mycket gott överlag till såväl kandidatprogram som masterprogram och fristående kurser exempelvis. På grund av att många av institutionens studenter studerar på distans samtidigt som de yrkesarbetar är genomströmningen lägre än för campus och den har sjunkit 19 % jämfört med 2008 då genomströmningen var ovanligt hög. Orsakerna är flera som att genomströmningen är lägre för distansstudenter och fristående kurser. Utbildningsprogrammen är fortfarande under uppbyggnad vilket resulterar i färre helårsprestationer (HPR). Konsekvensen av detta är att institutionen behöver planera för att något högre utbud 675 HST för att säkra att uppdraget 650 HST och intjänandebeloppet uppnås 2010 och framöver. En rad åtgärder kommer att vidtas för att öka genomströmningen som flexibel studietakt inom programmen, användning av portfolio, förstärka studentkontakten via Ping- Pong, variera examinationsformerna etc. Likaså kommer proportionerna mellan olika studieformer som campus, distans och fristående kurser att ses över. Totalt har BHS ett överskott på tkr Institutionen nådde inte riktigt upp till utbildningsuppdraget 600 HST 2009 utan resultatet blev 597 HST och 391 HPR. En återbetalning sker därför med tkr. Infrastrukturella satsningar Webbredaktörprogrammet fick under året ett särskilt datorrum för studenternas arbete med bildredigering, animations- och designuppgifter, samt provutskrifter av trycksaker till projektarbetet. Videokameror och webbkameror för distansundervisning har inköpts för lärare som undervisar i distanskurser. Framförallt på distansutbildningar och i fristående kurser används kontinuerligt programvaror och tekniker för kommunikation och lärande i webbmiljö. Studenters anställningsbarhet Institutionen gör flera satsningar för att öka studenternas anställningsbarhet. Mentorskapsprojektet och fallstudiekursen med praktikanknuten uppsats är sådana exempel i Bibliotekarieprogrammet, likaså expertnätverket Legio Orbis i Webbredaktörprogrammet Även masterprogrammen har praktikanknutna projektuppgifter. Portfolioarbete är likaså en del av studenternas förberedelser inför yrkeslivet. Karriärvägledning av studenter har skett med hjälp av HBs karriärvägledare. Institutionen anser att studenterna har god anställningsbarhet, i och med att programmen på såväl grund som avancerad nivå utvecklas i nära samarbete med professionsföreträdare. Pågående lågkonjunktur har försämrat läget och insatser behöver göras frö att bredda arbetsmarkanden.. 2

3 Breddad rekrytering och internationell rekrytering Bibliotekarieprogrammet och de två svenska masterprogrammen rekryterar studenter nationellt och andelen manliga studenter har ökat något i bibliotekarieprogrammet. Genom webbredaktörprogrammet har en ökad regional rekrytering skett och studenterna är generellt något yngre. Önskvärt vore att rekrytera fler studenter med exempelvis en annan etnisk eller kulturell bakgrund. Även validering av bibliotekarier utbildade i andra länder med kompletterande utbildningsinsatser utifrån det svenska bibliotekssystemet är en tänkbar åtgärd. BHS har beslutat att alla utbildningsprogram skall erbjuda en kurs på engelska för att öka internationaliseringen. Under 2009 var antalet utresande utbytesstudenter fem stycken varav en student genomförde Erasmuspraktik och övriga fyra studenter Erasmusstudier. En student åkte som freemover till Tjeckien och tre studenter har genomfört praktik, två stycken på företaget Philips i Nederländerna och en på EUI Library i Italien. Antalet utresande studenter har minskat jämfört med tidigare år. En orsak till minskningen är att utbildningarna lagts om för att anpassas till Bologna modellen (från 2-årig till 3- årig där möjligheten till utlandsstudier ligger senare i utbildningen). Antalet inresande utbytesstudenter var 17 stycken. 15 av dem kom via Erasmus och övriga två via Nordplus-nätverket. Under 2009 övertog institutionen koordineringsansvar för ett Nordplusnätverk för biblioteksskolor i Norden. Koordineringsansvaret innebär samordning av ansökningar till Nordiska ministerrådet, kontakter med partners inom nätverket, administration av projektmedel etc. Institutionen har under året arbetat intensivt med att formalisera kontakten med två universitet i Australien; Queensland University of Technology samt Charles Sturt University. Arbetet har resulterat i två avtalsförslag, ett högskoleövergripande- och ett institutionsspecifikt avtal, som gör det möjligt att genomföra formaliserade lärar- och studentutbyte, inleda forskningssamarbeten etc. Institutionen har även under året tagit emot åtta inkommande gästlärare från bland annat USA, Kanada och Australien. Dessutom har en gästlärare från Ungern besökt institutionen inom ramen för Erasmus lärarutbyte. Två av institutionens lärare har varit gästlärare i Norge respektive Estland (via Erasmus lärarutbyte). Lärare/forskare vid institutionen har under 2009 arbetat/föreläst/deltagit i följande internationella sammanhang: kommitté (panel, styrelse, nämnd) åtta personer, Review tio personer, presentation (föreläsning, konferens) 16 personer, examination (avhandling) tre personer, projekt/nätverk sex personer, forskarskola en person, samt forskning en person. Institutionen kommer under 2010 att erbjuda flera internationella forskare möjlighet att vistas vid institutionen under längre perioder. Syftet med dessa utbyten är att stärka den internationella profilen vid institutionen, ge studenter på t. ex bibliotekarieprogrammet möjlighet att ta del av internationella forskares erfarenhet i den ordinarie utbildningen och att stärka den internationella forskningsmiljön vid institutionen var andra året för Mastersprogrammet Digital Libraries and Information Services. Antalet studenter ökade kraftigt från 40 till 400 sökande i tredje antagningen. Flertalet av studenterna har redan en examen i biblioteks- och informationsvetenskap och är erfarna yrkesutövare. De ser programmet som en slags kompetensutveckling och uppdatering inom ämnesområdet. Studenterna kommer från hela världen: Europa, Asien, Afrika, USA, Australien och även från Sverige. Än så länge är det enbart Latinamerika vi inte har lyckats nå. Institutionen har uppnått ett initialt mål, att locka arbetande bibliotekarier och informationsspecialister från hela världen. Det övergripande målet med programmet är att utrusta studenter med kunskap som efterfrågas i professionen. Det handlar om utveckling och ledning av digitala kollektioner och informationssystem i olika typer av organisationer som bibliotek, myndigheter, forskningsorganisationer och privata företag. Flertalet studenter är yrkesverksamma bibliotekarier, medan andra studenter har examen i data, ekonomi, utbildning och arbetar på olika positioner i olika typer av organisationer och företag. Ett problem är att en stor andel studenter cirka 60 % slutar efter den första kursen. Vi undersöker vad det beror på och hur vi ska kunna åtgärda det. 3

4 PROFESSION BHS hade 2009 rektors uppdrag att arrangera seminarieserien Profession & vetenskap, om Högskolan i Borås profil och framtid. Serien inkluderade fyra seminarier: Vad är profession? Kan professionsbegreppet utmanas? Vad är ett professionslärosäte? samt Hur ska Högskolan i Borås utvecklas som professionslärosäte? Professionsserien utmynnade även i flera publikationer. BHS startade under året ett elektroniskt nyhetsblad riktat till professionen BHS-Nytt vilket kom ut fyra gånger och togs emot positivt. I september hade BHS en monter och två stora seminarier på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. Ett seminarium om skolbibliotek genomfördes under professor Louise Limbergs ledning och ett om Borås Tidnings debutantpris tillsammans med regionbibliotek Västra Götaland. Miniseminarium hölls av Magnus Torstensson och Frances Hultgren och fler framträdande skedde på Svensk Biblioteksförenings biblioteksscen med Jenny Johannisson, Jenny Lindberg och Anna Lundh. Prefekt Margareta Lundberg medverkade i en debatt kring framtidens biblioteksyrken, som arrangerades av DIK-förbundet. Professionsanknytning av utbildningarna Professionsanknytning av grundutbildningarna fortsätter genom mentorskap, expertsupport, gästföreläsare, studiebesök, projektarbeten och portfolio. Mentorskapsprojektet i Bibliotekarieprogrammet har utvecklats väl och får alltmer respons från såväl studenter som yrkesverksamma. Institutionsstyrelsen har under året haft många både stora och små ärenden. De externa ledamöterna är engagerade och lämnar synpunkter i olika frågor. Utbildningsrådet är en tillgång för utbildningarnas utveckling och fick under hösten två nya ledamöter: Petra Petroff och Annika Hellström, som har koppling till Webbredaktörprogrammet och informationsutbildningar. Även fyra studentrepresentanter ingår. De nya serierna med fortbildningskurser har referensgrupper knutna till sig för fortsatt utveckling av professionsrelevansen. Till mastern Digitala Tjänster-programmet finns en ledningsgrupp och en programgrupp med stark förankring inom professionerna på såväl ledningsnivå som en mer operativ nivå. Dessutom är huvuddelen av studenterna yrkesverksamma. Programmet kännetecknas av kopplingar till professionen, bl.a. utvecklas för kommande kurser ett nära samarbete med Kungl. biblioteket och Stadsbiblioteket i Göteborg. Kunskapsutbyte inom ramen för utbildningen, såväl för lärarkåren som för studenterna, har skett med flera internationella gäster under året: Associate professor Marie L. Radford från Rutgers University, NJ, USA, Senior lecturer Annemaree Lloyd från Charles Sturt University (CSU), Wagga Wagga, Australien, Professor Tatjana Aparac-Jelušić vid Universitetet i Zadar, Kroatien. Studenterna vid programmet har en representant i programgruppen. Utveckling av verksamhetsförlagda utbildningsmoment Webbredprogrammet är utvecklat i nära samarbete med professionsföreträdare, vilket även gäller det fördjupningsår som togs fram under Många gästföreläsare ingår och svarar för kortare eller längre inslag i olika kurser. Professionsanknytningen sker även genom ett unikt koncept som kallas Legio Orbis, som går ut på att examinerade studenter som anställts eller som är egenföretagare får tillgång till ett nätverk av experter där de själva efter hand utgör viktiga noder. Samarbetet sker framför allt genom gästföreläsare som ansvarar för kortare eller längre inslag i olika kurser. Dessutom bygger vi upp en samverkan genom tidigare nämnda expertnätverket Legio Orbis. Samarbete med näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet Samarbete med kulturlivet och professionen sker främst genom utbildningarna men även genom den årliga konferensen Mötesplats inför framtiden. Konferensen är ett samarrangemang mellan BHS, BLR och stadsbiblioteket, samt Bibliotekstjänst. Konferensen 2009 fick mycket goda omdömen och vi planerar vidareutveckla konferensen som firar 10 år oktober BHS och Centrum för kulturpolitisk 4

5 forskning utarbetade ett remissvar till Kulturutredningen och anordnade även ett öppet seminarium kring utredningen. Utveckling av generella kompetenser i enlighet med Forsknings- och utbildningsstrategi Institutionen har under året också arbetat med att kvalitetssäkra examensarbetet i de nya kandidatprogrammen. När det gäller generella kompetenser är informationskompetens och kommunikation de viktigaste när det gäller utbildningen av studenter, likaså är internationalisering en viktig del av institutionens framtida utvecklingsarbete. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Kvalitetssamordnare har under 2009 arbetat med att sprida kunskap om HBs kvalitetspolicy och om institutionens modell för systematiskt kvalitetsarbete i de olika utbildningsprogrammen. Kvalitetsarbete har presenterats och diskuterats vid två personalmöten under året. Dessutom har en s.k. kvalitetsdialog genomförts vid arbetsmöten inom alla utbildningsprogram, där frågor såsom säkringen av den pedagogiska, strukturella och vetenskapliga kvaliteten, samt anknytningen till professionerna diskuterats. Särskilt fokus har lagts på rutiner för utvärdering och återrapportering av kurser. Modellen för systematiskt kvalitetsarbete har anpassats utifrån synpunkter från utbildningarnas lärare samt med hänsyn till HSVs nya rutiner för utvärderingar av kvaliteten. Kvalitetssamordnaren har deltagit i Kvalitetsrådets Utvärderingsutskott, samt besökt HSVs kvalitetskonferens. Erfarenheter därifrån har förmedlats via intranätet samt på kvalitetsdialoger. Ett arbete med att samla alla kvalitetssäkrande dokument relevanta för grundutbildningen på institutionens intranät har påbörjats. Dessutom har en enkät kring behov av framtida kompetens och kompetensutveckling genomförts bland alla kursansvariga och redovisats vid personalmöten och ledningsmöten. Ett nytt tjänsteplaneringssystem "TFU" för planering och uppföljning av lärares arbetssituation har införts likaså en ny beräkningsnyckel för att beräkna kursbudget. Det systematiska kvalitetsarbetet i bibliotekarieprogrammet har bedrivits bland annat genom fokusgruppsintervjuer. Utgångspunkten för intervjun var dels studenternas erfarenheter från utbildningen utifrån de olika årskullarna, dels de synpunkter som framförts i tidigare intervjuer och som dokumenterats i programrapporten. Fokusgruppsintervjun varade i ca två timmar och följde de kategorier för kvalitet som utarbetats vid institutionen: pedagogisk, vetenskaplig och strukturell kvalitet, samt professionell relevans. Webbredaktörprogrammet följer HBs och BHS riktlinjer för kvalitetsarbete och utvärdering. Under 2009 genomfördes utöver reguljära programutvärderingar, där studenternas kursvärderingar utgör ett viktigt inslag, även en programutvärdering (vilken förövrigt också är ett reguljärt inslag) där både studentenkät och fokusgruppsintervjuer med studenter utgjorde grundlag. En programrapport har publicerats i Ping-Pong och på BHS hemsida för kurs- och programrapporter. På denna sida offentliggörs för alla intresserade de rapporter som är ett uttryck för BHS kvalitetsarbete och där man också kan läsa vilka åtgärder som genomförs för att utveckla kvaliteten i institutionens kurser och program. En viktig del av institutionens kvalitetsarbete är att anknyta institutionens forskning till såväl undervisning som utveckling av nya utbildningsprogram och kurser. Forskningsanknytningen av grundutbildningen såväl som kvalitetssäkringen av forskning och forskarutbildning har granskats noga i arbetet med att ansöka om rättigheter till att utfärda doktorsexamen inom biblioteks- och informationsvetenskap. Bland annat har rutiner för kursplanering, kursutvärdering och utvärdering av forskarutbildningen förstärkts under året. Forskningsanknytning finns på en basal nivå på det tvååriga webbredaktörprogrammet genom kurslitteratur och en del av lärarnas erfarenheter, medan programmet fokuserar på att utveckla studenternas förmåga att skapa, upprätthålla och utveckla webbplatser i teknisk, estetisk och innehållsmässig bemärkelse. Det är framför allt under fördjupningsåret som 5

6 forskningsanknytningen tydliggörs och tyngre metodologiska och vetenskapliga aspekter förs in i utbildningen. Hållbar utveckling Den årliga professionskonferensen Mötesplats inför framtiden, oktober inleddes med två föredrag om hållbar utveckling. David Karlsson, Nätverkstan Kultur i Väst, beskrev hur kultur kan bidra till hållbar utveckling. Docent Jan Nolin talade om informationsvetenskap och hållbar utveckling utifrån de olika officiella dokument (FN, Bruntlandsrapporten bland annat) som finns och frånvaron av tankar i dessa dokument kring hur information kan användas för att skapa ett hållbart samhälle. Studenterna från första terminen på Bibliotekarieprogrammet deltog i konferensen. Exempel på kurser där hållbar utveckling ingår är: Introduktion för bibliotekariestudenterna hösten 2009, hade rubriken Mångfald, jämställdhet och hållbar utveckling. Kurserna textproduktion och presentationsteknik tog upp frågor som rör hållbar utveckling och mångfald. Den 20 oktober deltog BHS i norden största fikapaus, en tävling för enskilda och organisationer på temat rättvisemärkt. Antal deltagare blev 30 personer och det bjöds på hembakad banankaka tillsammans med informationsmaterial om arbetet med rättvisemärkt. Doktorand Jonas Söderholm intervjuades i Västra Götalands Regionbiblioteks tidskrift Framsteg om sin planerade forskning kring bland annat hållbar utveckling och bibliotek. STUDENTINFLYTANDE Fokusgruppsintervjuer är en bra metod att diskutera bibliotekarieutbildningen med studenter. Önskvärt är att fler studenter deltar i framtiden. En viktig aspekt är att kunskapsutbyte sker i båda riktningar. Lärarna får vetskap om studenternas uppfattningar och samtidigt tillfälle att förklara avsikten bakom utbildningens upplägg. Vi uppmuntrar studenterna från programmets start att ta kontakt med kurs- och programansvariga för att föra fram sina synpunkter på utbildningen. Utöver nämnda programutvärdering på Webbredaktör 08 gjordes i december också en terminsuppföljning på de studenter som antogs ht 09 genom en enkät i Ping-Pong. Denna fick hög svarsfrekvens och ligger till grund för en uppföljningsrapport som publiceras våren Förutom deltagande i Institutionsstyrelsen för studentrepresentanter fortlöpande samtal med prefekten dessutom har studentkåren representanter i Utbildningsrådet och i institutionens Lokala arbetsmiljökommitté från och med hösten FORSKNING Forskning och utbildning på forskarnivå 2009 Under en stor del av året har institutionens forskningsledare Lars Höglund tillsammans med professorer, docenter, studierektor forskning samt forskningssekreteraren sammanfattat institutionens forskning och förberett en ansökan om forskarexamensrättigheter med ett tiotal bilagor och tabeller. Under processen med att ta fram en ansökan för biblioteks- och informationsvetenskap har institutionens unika ställning när det gäller kvalitativ god utbildning på samtliga utbildningsnivåer och den starka forskningsmiljön synliggjorts. Arbetet har lett till en tydligare profilering där de olika forskningsprogrammen tre tyngdpunkter betonas: (1) informationsanvändning/ informationsbeteende, (2) digitalisering och digitala bibliotek samt (3) bibliotek, kultur- och informationspolitik. Här ingår också sociala medier, vilket även behandlas i ett VR-projekt där institutionen medverkar. Forskningen inom EU-projektet Shaman, liksom forskningen inom Vetenskapsrådets Linnécenter LinCS fortsätter utvecklas och beviljades externa medel från EU respektive VR under året. Ett nytt projekt erhöll medel från KK-stiftelsen för forskning om digital samverkan på distans. Vidare beviljade FoU-nämnden projektet Folkbiblioteket som offentlig kulturinstitution mellan autonomi och beroende. Samarbeten kring vetenskaplig publicering pågår med såväl BLR som VG-regionen. 6

7 I årsskiftet var Delphi-studien klar och presenterades i olika professionssammanhang. Intresset för studien vars arbete letts av Elena Maceviciutes och Tom Wilson har varit stort och studiens resultat beskriver vilka frågor professionen anser är viktiga att beforska. Studien åberopas ofta av praktiker. I april anordnade institutionen ett nordiskt forskningsseminarium under ledning av Louise Limberg. Samarbete kring forskning och forskarutbildning sker med företag såväl som med offentliga institutioner. I samarbete med Kungl biblioteket har inför årsskiftet en ny professionsdoktorand Lars Björk anknutits till institutionen inom ramen för digitaliseringsforskningen. Alen Doracic antogs som doktorand i ett FOU-projekt om professionsetik. Ytterligare tre doktorandtjänster utlystes i slutet av året med anknytning till pågående projekt. Under året skedde fyra disputationer: Frances Hultgren, Åsa Söderlind, Ruth Nalumaga och Krister Johannesson. Tre postdoctjänster söktes inför 2010, ytterligare tre lektorer har docentbefordrats Katriina Byström, Bo Jarneving och Roger Blomgren. Förutom dessa kompetenshöjningar har två gästprofessorer anknutits inför Olof Sundin rekryterades som professor efter Louise Limberg. Hösten 2009 var fylld av studiebesök (KB, Norge och Kina) och gästforskare som: Annmaree Lloyd, Tatjana Aparec Jelusic, Helene Partridge, Silvia Edwards och Christine Bruce, vilket lett till flera samarbetsavtal med respektive universitet. Det systematiska kvalitetsarbetet för forskarutbildningen har dokumenterats och vidareutvecklats, vilket beskrivs närmare i institutionens underlag för Högskolans ansökan om examensrätt. Kvalitetsarbetets dimensioner och rutiner för kvalitetssäkring är väl dokumenterade och rör alla nivåer av forskning och utbildning. Modellen fokuserar på pedagogisk, strukturell och vetenskaplig kvalitet samt professionsanknytning och tillämpas kontinuerligt. Utbildningarnas forskningsanknytning underlättas genom ett nära samband mellan forskning, forskarutbildning och grundutbildning och en sammanhängande miljö för detta. Forskningsprojektet Expertis, auktoritet och kontroll på Internet: en studie av formandet av källkritik i webb 2.0-miljöer (EXAKT) med finansiering från Vetenskapsrådet har under året ägnat sig åt insamling och analys av forskningsmaterial samt börjat publicera artiklar och konferensbidrag baserat på några av delstudierna. De inblandade forskarna har dessutom inbjudits till att presentera forskning från projektet vid konferenser och möten för yrkesverksamma vid ett flertal tillfällen under året. Se Kalendarium samt Publikationer på projektets webbplats En grupp forskare på institutionen har bildat en grupp för att under rubriken "Folkbiblioteken - förr, nu och i framtiden: Profession, politik, praxis" genomföra ett antal delstudier vars resultat förhoppningsvis blir en eller två antologier som publiceras i samband med 100-årsjubileet av starten av den svenska folkbibliotekspolitiken. Ansökan om medel har inlämnats till rektor. Vetenskaplig publicering och förmedling av forskningsresultat Den vetenskapliga publiceringen ligger relativt högt 90 totalt och har under senare år haft en ökande andel i internationella referee-tidskrifter och ökat antal citeringar. Samtidigt sker ofta publicering i professionstidskrifter och i samband med internationella konferenser. Institutionens tidskrifter finns numera som Open-Access tidskrifter tillgängliga på nätet. Institutionen arbetar tillsammans med BLR på en publiceringspolicy för att underlätta publicering och tillgången till forskningens resultat. I det danska ministeriets projekt om bl.a. katalogisering av hela värdens vetenskapers tidsskriftmassa med hänsyn till framtida registrering av publikationer och tilldelning av medel till universiteten, placerades NKT (Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift) i kategori 2, som är den högsta mest prestigefyllda kategorin. Där högst 20 % av tidsskrifterna kategoriseras. Förutom de två ordinarie numren av NKT gavs även ett extranummer ut. Innehållet i detta tog utgångspunkt i en rapport som två medarbetare vid KPC gjorde 2008: "Nordiska kulturfonden: En utvärdering och omvärldsanalys 2008". Doktorand Marisa Pontis artikel utsågs till Highly Commended Award Winner at the Literati Network Awards for Excellence Artikeln har titeln A LIS-collaboratory to bridge the research-practice gap och ansågs vara ett av de mest imponerande arbeten utgivarna sett under Artikeln beskriver Collaboratorier, det vill säga organiserade samarbeten med teknikstöd över nätet, som 7

8 virtuella lärandegrupper och beskriver hur detta tillämpas för konkret samarbete mellan forskare och praktiker inom det biblioteks- och informationsvetenskapliga området och hur metoden möjliggör för deras respektive kunskaper att framföras och integreras i gemensam problemlösning. Bilaga RISKER Utbildning och rekrytering När det gäller utbildning kan två huvudrisker: rekrytering och genomströmning identifieras. Utbildningar på andra orter inom B& I och ABM (arkiv, bibliotek museum) utgör risker när det gäller rekrytering eftersom vi delvis konkurrerar om samma studenter på kandidat och masternivå. Konkurrenterna är främst övriga fyra utbildningar i biblioteks- och informationsvetenskap och andra fortutbildningsanordnare såsom region-/länsbibliotek, högskolebibliotek samt andra informationsorganisationer. Inom några år minskar årskullarna av tänkbara sökande studenter vilket ökar konkurrensen ytterligare och bör leda till en satsning på nya målgrupper, men också på fortbildning av redan yrkesverksamma. En strategi är att ha ett varierande utbildnings- och kursutbud på kandidatnivå av bibliotekarie, informationsyrken, samt webbredaktör och motsvarande masterutbildningar som även kan balanseras med fortbildningar och fristående kurser. En annan strategi är att lärare vid högskolan i högre grad samarbetar när det gäller utveckling av utbud och genomförande av kurser och utbildningar. Internationellt arbete är en ytterligare möjlighet att rekrytera studenter inte minst på master och forskarnivå. Det starka varumärke som Bibliotekshögskolan utgör kan samtidigt försvåra att nå nya målgrupper. Här pågår analys av hur vi kan bredda och/eller profilera både utbildningar och forskning. Ökad omvärldsbevakning och insatser på pågående digitalisering, kommunikation via nätet genom exempelvis sociala medier är exempel på nya insatser inom kurser och utbildningar. Att studenter i exempelvis masterutbildningarna på distans är yrkesverksamma är ett problem eftersom det varit avhopp när studenter inte hinner med studierna eftersom de arbetar heltid. Genomströmningen på distans och fristående kurser är överlag lägre än campusstudenter. En annan orsak till lägre genomströmning är att fler studenter är studieovana. Åtgärder kan vara flexibel studietakt och att dela upp kurser i delmoment likaså att förbättra studentkontakten med både när- och distansstudenter exempelvis via Ping-Pong och att variera examinationsformerna. Forskning Tre risker kan urskiljas inom forskningsområdet. Den största risken är svårigheten att erhålla externa forskningsmedel. Konkurrensen är stor och området saknas exempelvis i Vetenskapsrådets bedömningslista över forskningsområden. Att göra forskningsansökningar tillsammans med interna eller externa institutioner eller partners är en strategi. Ökad samverkan med starka externa partner tycks vara nödvändigt för att erhålla större externa anslagen påtaglig risk är att institutionen på sikt kan ha svårt att upprätthålla en tillräckligt stor volym doktorander. Detta kan åtgärdas genom en kombination av att högskolan finansierar en viss volym och att externa anslag söks och beviljas. I detta sammanhang betonar institutionen betydelsen av att även vidareutveckla konceptet med professionsdoktorander. Intresset för forskning ökar i professionerna och här finns på sikt en potential. Utveckling av forskarskolor regionalt, nationellt och i Europa är också en viktig väg att fortsätta. Den tredje risken är svårigheten att rekrytera och även behålla professorer, docenter och disputerade inom området. Kompetens- och befordringsinsatser är en väg att säkra kompetens, likaså att kontinuerligt anta nya doktorander. Andra insatser är att vidareutveckla samarbetet internt och externt med andra forskare, konferensdeltagande, seminarie- och konferensaktiviteter liksom nätverkande av såväl seniora forskare som doktorander, samt att systematiskt använda redan etablerade kontaktnät för läraroch forskarutbyte. Institutionen arbetar med forskningens professionsrelevans, men det är samtidigt nödvändigt att institutionen ges goda möjligheter att utveckla och stärka B & I-ämnet för att kunna fortsätta att vara nationellt ledande och för att ytterligare stärka institutionens internationell ställning. 8

Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT

Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT Högskolan i Borås Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT Sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap/bhs Sektionen för lärarutbildningar Sektionen för förskollärarutbildningar Sektionen

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 HÖGSKOLAN I BORÅS Inst biblioteks- och informationsvetenskap/ 2011-03-18 Dnr 901-09-21 Bibliotekshögskolan VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 En betydelsefull händelse under året var att Högskolan i Borås beviljades

Läs mer

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap.

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap. BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Jana Hejzlar 08-563 088 19 jana.hejzlar@uka.se 2016-05-02 42-402-15 Högskolan i Gävle Rektor Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda

Läs mer

Institutionen för kulturvetenskaper

Institutionen för kulturvetenskaper UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLANEN Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: 2017-02-15 BESLUTAD AV: Mats Björkin KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt mål är att Göteborgs universitet

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret 2012-2013 Sektionen för Lärarutbildning

Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret 2012-2013 Sektionen för Lärarutbildning Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret - 2013 Sektionen för Lärarutbildning Inledning Sektionen för lärarutbildningen har utifrån kvalitetsprogramet för sektionen upprättat en handlingsplan för läsåret

Läs mer

Varför Vad Hur När Vem

Varför Vad Hur När Vem Varför Vad Hur När Vem Nya utbildningsplaner och kursplaner trädde i kraft 2015. Dessa måste utvärderas. Att utvärdera måluppfyllelse, progression och genomströmning på kurs och programnivå. Granskning

Läs mer

Institutionen för kulturvetenskaper

Institutionen för kulturvetenskaper HANDLINGSPLAN 2016 2018 V 2015/902 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: utkast 2015-11-10 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål för perioden

Läs mer

Kursrapport. Utvärdering av kursen Vetenskaplig publicering, 7,5 hp, HT2014. Helena Francke, kursansvarig

Kursrapport. Utvärdering av kursen Vetenskaplig publicering, 7,5 hp, HT2014. Helena Francke, kursansvarig HÖGSKOLAN I BORÅS INST. BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN Masterprogram Biblioteks- och informationsvetenskap, distansutbildning (ÖTVP13) Fristående kurs (ÖVPFR3) Kursrapport Utvärdering

Läs mer

PUBLICERAD PROGRAMANALYS

PUBLICERAD PROGRAMANALYS PUBLICERAD PROGRAMANALYS Datum för publicering: 2018-11-14 Programanalys har genomförts och publicerats av programledare. Universitetets utvärderingsinstrument ägs innehållsligt av Kompetensutvecklingsenheten

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap HANDLINGSPLAN 2019 2021 OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2018-10-23 BESLUTAD AV: Prefekt Frode Slinde KONTAKTPERSON: Frode Slinde Frode.slinde@gu.se FORSKNING

Läs mer

Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program

Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program 2012-03-02 1 1. Inledning Svenska lärosäten ska enligt regeringens direktiv bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Riktlinjer för antagning som oavlönad docent

Riktlinjer för antagning som oavlönad docent Riktlinjer för antagning som oavlönad docent Fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden 20-02-02 Reviderad 203-02-3 Reviderad 205-2-02 Reviderad 206-09-07 Dnr 20/76 Riktlinjer för antagning som oavlönad

Läs mer

Institutionen för kulturvetenskaper

Institutionen för kulturvetenskaper UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLANEN 2015 Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: 2016-02-15 BESLUTAD AV: Mats Björkin, prefekt KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt mål är att Göteborgs

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2013-2014 Specialpedagogiska institutionen Stockholms universitet Beslutad vid institutionsstyrelsens sammanträde 2013-05-17 2 Verksamhetsplan Verksamhetsplanen innehåller de prioriterade

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2018/372 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng Nordic Master's Programme in Education with

Läs mer

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: Fredrik Engström, prefekt. FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar

Läs mer

Institutionen för språk och litteraturer

Institutionen för språk och litteraturer HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Institutionen för språk och litteraturer DATUM: 2015-12-01 BESLUTAD AV: Prefekten vid institutionen för språk och litteraturer KONTAKTPERSON: Gunnar Bergh FORSKNING

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Handlingsplan 2018 för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Handlingsplan 2018 för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd 1 (7) Bilaga 2 Dnr 631-17 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Handlingsplan 2018 för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås målbild är att utvecklas till universitet. Att bli ett

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet

Läs mer

Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2009

Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2009 Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2009 På förslag av institutionens jämställdhetsgrupp fastställer institutionsstyrelsen härmed följande jämställdhetsplan för år 2009. Planen består av två

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd:

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd: för utbildning och forskning vid Inledning :s vision, mål och strategi för utbildning och forskning (hädanefter benämnd VMS-A3 ) beskriver vision och mål för akademins kärnverksamhet utbildning och forskning

Läs mer

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar och mål 2017

Läs mer

Verksamhetsplan för MND 2010

Verksamhetsplan för MND 2010 Dnr SU 408 11-0067-10 1(9) Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, MND Verksamhetsplan för MND 2010 Denna verksamhetsplan är beslutad av institutionsstyrelsen 10-02-11. Inledning

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 IKI Ansvarsfördelning DATUM:

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 IKI Ansvarsfördelning DATUM: HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 IKI Ansvarsfördelning DATUM: 2019-01-21 BESLUTAD AV: Prefekt Frode Slinde KONTAKTPERSON: Frode Slinde Frode.slinde@gu.se Innehållsförteckning SAMTLIGA LÄRARE OCH

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Programrapport XXXXXXX

Programrapport XXXXXXX Läsåret 20XX/YY UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSKANSLIET Programrapport XXXXXXX Syftet med programrapporten är att följa upp programutbildningar inom Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsens utbildningsuppdrag.

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade Ledamöter i Lärarhögskolans styrelse Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade Lärarhögskolans ledningsgrupp har gjort bedömningen

Läs mer

BHS - handlingsplan för hållbar utveckling 2014-2016

BHS - handlingsplan för hållbar utveckling 2014-2016 BHS - handlingsplan för hållbar utveckling 2014-2016 Uppdaterat 2013-10-21 Detta underlag är baserat på de högskolegemensamma målen för hållbar utveckling 2014-2016 (dnr 555-13) samt institutionens verksamhetsplan

Läs mer

Plats: Högskolan i Borås, Balder, rum C 430

Plats: Högskolan i Borås, Balder, rum C 430 1 (8) Tid: Kl 10.15-15.55 med avbrott för lunch kl 12.30-13.15 Plats: Högskolan i Borås, Balder, rum C 430 Närvarande ledamöter: Carlsson, Pontus 1-del av 13 Dahlström, Mats Forsgren, Emma Herder, Mats

Läs mer

Följande dokument utgör institutionens kommande forsknings- och utbildningsstrategiska plan för perioden 1 juli juni 2014.

Följande dokument utgör institutionens kommande forsknings- och utbildningsstrategiska plan för perioden 1 juli juni 2014. Jan Lif Prefekt FUS 1 / 7 2012-05-21 Institutionsstyrelsen Följande dokument utgör institutionens kommande forsknings- och utbildningsstrategiska plan för perioden 1 juli 2012 30 juni 2014. Allmänt En

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete

Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Lunds universitet Fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning Medicinska fakulteten 02-01 Kristina Hansson och Boel Heister Trygg Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Sakområde

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Skolutveckling och ledarskap

Verksamhetsplan 2012 Skolutveckling och ledarskap Institutionen för Skolutveckling och ledarskap 2012-02-20 Verksamhetsplan 2012 Skolutveckling och ledarskap Utgångspunkter Förslaget följer föreslagen verksamhetsplan för Mah 2012,och LS 2012 där behovet

Läs mer

Psykologiska institutionen

Psykologiska institutionen HANDLINGSPLAN 2016 2018 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Psykologiska institutionen DATUM: 2015-11-27 BESLUTAD AV: Jesper Lundgren, prefekt KONTAKTPERSON: Jesper Lundgren FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål och strategier

Läs mer

C3BLH1 V17-2 Ledarskap och hållbar utveckling för bibliotek, 7,5 hp NGBIB14h

C3BLH1 V17-2 Ledarskap och hållbar utveckling för bibliotek, 7,5 hp NGBIB14h C3BLH1 V17-2 Ledarskap och hållbar utveckling för bibliotek, 7,5 hp NGBIB14h Kursen är en kärnkurs, en obligatorisk kurs i kandidatprogrammet för bibliotekarier. Den gavs som andra kurs på studenternas

Läs mer

Institutionen för språk och litteraturer

Institutionen för språk och litteraturer HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för språk och litteraturer DATUM: 2016-12-06 BESLUTAD AV: Prefekten vid institutionen för språk och litteraturer KONTAKTPERSON: Gunnar Bergh FORSKNING

Läs mer

Riktlinjer för löpande utvärdering av kurser och utbildningsprogram vid Högskolan i Borås

Riktlinjer för löpande utvärdering av kurser och utbildningsprogram vid Högskolan i Borås HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT Rektor 2017-12-04 Dnr 589-17 Riktlinjer för löpande utvärdering av kurser och utbildningsprogram vid Högskolan i Borås Med stöd av HF1993:100, 1kap 14 samt HL 1 kap 4. HF1993:100,

Läs mer

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2019 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2019 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd 1 (6) Bilaga 4 Dnr 806-18 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2019 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås arbetar strategiskt med

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten

Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten Styrdokument Dnr A 2 5587/8 Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten 29-213 Publicerad Beslutsfattare http://www.science.gu.se/fakulteten/namnden/policies Naturvetenskapliga

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET

GÖTEBORGS UNIVERSITET Dnr V 2018/672 2018-06-14 GÖTEBORGS UNIVERSITET Kvalitetssäkring av statsvetenskapliga institutionens utbildningar Statsvetenskapliga institutionens kvalitetssäkringsarbete syftar till att säkerställa

Läs mer

Kursrapport. Utvärdering av kursen Vetenskaplig publicering, 7,5 hp, HT2017. Helena Francke & Amanda Glimstedt, kursansvariga

Kursrapport. Utvärdering av kursen Vetenskaplig publicering, 7,5 hp, HT2017. Helena Francke & Amanda Glimstedt, kursansvariga HÖGSKOLAN I BORÅS SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP Masterprogram Biblioteks- och informationsvetenskap, distansutbildning (ÖTVP13) Fristående kurs (ÖVPFR3) Kursrapport Utvärdering av

Läs mer

Bilaga 7. Centrum för välfärdsstudier

Bilaga 7. Centrum för välfärdsstudier Bilaga 7 Centrum för välfärdsstudier Verksamhetsplan 2019 Centrum för välfärdsstudier Centrum för välfärdsstudier () är en centrumbildning vid Högskolan i Borås. fokuserar på de möjligheter och utmaningar

Läs mer

Kvalitetsplan Utbildning på grund- och avancerad nivå (UGA) DSV

Kvalitetsplan Utbildning på grund- och avancerad nivå (UGA) DSV Kvalitetsplan Utbildning på grund- och avancerad nivå (UGA) DSV Denna kvalitetsplan är fastställd av DSV:s styrelse den 2017-03-16. De olika roller som finns inom utbildningen på grund- och avancerad nivå

Läs mer

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan 1. Ett universitet som gör det möjligt 1.1 Långsiktighet möjliggör högt risktagande 1.1.1 Fakulteten har utvecklat ett system för finansiering av högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med

Läs mer

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011 Medicinska fakulteten

Verksamhetsberättelse 2011 Medicinska fakulteten Verksamhetsberättelse Medicinska fakulteten Beslutad av fakultetsnämnden vid medicinska fakulteten 2012-03-29 Dnr 212-788-12 Medicinska fakultetens verksamhetsberättelse 1 Inledning Syftet med medicinska

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Genusperspektiv bör ingå i utbildningsprogrammet, enligt mål i Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde.

Genusperspektiv bör ingå i utbildningsprogrammet, enligt mål i Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde. Forsknings- och utbildningsnämnden ALLMÄNNA RÅD 2010-09-08 Dnr HS 2010/328-510 Utformning av utbildningsplan 1 Allmänt Bestämmelser om utbildningsplan finns i Högskoleförordningen. Där framgår att det

Läs mer

HISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden

HISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden HISTFILFAK 2016/108 Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden 2016-12-20 Innehållsförteckning Inledning 3 Utbildning 3 Mål 3 Strategier 3 Forskning 4 Mål 4 Strategier 5 Arbetsmiljö och samverkan

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet

Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet 1 Beslutsdatum 2016-06-27 Dnr V 2016/378 Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet Detta verktyg utgör ett stöd för fakulteter och institutioner i det kontinuerliga uppföljnings- och

Läs mer

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2015/16. Institutionen för Ekonomi och Samhälle DATUM: BESLUTAD AV: Birgit Karlsson

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2015/16. Institutionen för Ekonomi och Samhälle DATUM: BESLUTAD AV: Birgit Karlsson HANDLINGSPLAN 2015 2017 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015/16 Institutionen för Ekonomi och Samhälle DATUM: 150910 BESLUTAD AV: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt mål för

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ENHETEN FÖR EKONOMISK HISTORIA

INSTRUKTION FÖR ENHETEN FÖR EKONOMISK HISTORIA INSTRUKTION FÖR ENHETEN FÖR EKONOMISK HISTORIA Typ av dokument: Instruktion Datum: (beslutsdatum) Beslutad av: rektor Giltighetstid: 2019-01-01 - tillsvidare Område: Organisation, delegation och beslutsstruktur

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Riktlinjer för antagning av excellent lärare

Riktlinjer för antagning av excellent lärare Riktlinjer för antagning av excellent lärare Vetenskapsområdet för medicin och farmaci Fastställda av områdesnämnden för medicin och farmaci 2012-10-25, reviderad 2014-06-13 och 2017-08-30 Områdesnämnden

Läs mer

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Ansökan om rätt att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i omvårdnad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Läs mer

Kursrapport. Utvärdering av kursen Vetenskaplig publicering, 7,5 hp, HT2015. Helena Francke & Gustaf Nelhans, kursansvariga

Kursrapport. Utvärdering av kursen Vetenskaplig publicering, 7,5 hp, HT2015. Helena Francke & Gustaf Nelhans, kursansvariga HÖGSKOLAN I BORÅS SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP Masterprogram Biblioteks- och informationsvetenskap, distansutbildning (ÖTVP13) Fristående kurs (ÖVPFR3) Kursrapport Utvärdering av

Läs mer

Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015

Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015 HÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2014/2098/10 Rektor 2014-12-19 Rev. 2015-02-09 Rev. 2015-03-09 Rev. 2015-08-24 Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015 Ärendet Rektor beslutade 2014-12-19 om verksamhetsuppdrag

Läs mer

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Nordic Master Program in Education with orientation towards Action Research 120 Higher

Läs mer

Verksamhetsplan Fastställd på ämnesrådet i Teatervetenskap Teatervetenskap Institutionen för kultur och estetik

Verksamhetsplan Fastställd på ämnesrådet i Teatervetenskap Teatervetenskap Institutionen för kultur och estetik Verksamhetsplan 2019 2020 Fastställd på ämnesrådet i Teatervetenskap 2019-02-06 Teatervetenskap Institutionen för kultur och estetik VERKSAMHETSPLAN 2019 20 Teatervetenskap... 1 Grundutbildning... 1 Marknadsföring

Läs mer

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan 1. Ett universitet som gör det möjligt 1.1 Långsiktighet möjliggör högt risktagande 1.1.1 Fakulteten har utvecklat ett system för finansiering av högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med

Läs mer

WEBBDIST12: Animering och multimedia för webben, distans 7,5 hp H13 (31RAN1)

WEBBDIST12: Animering och multimedia för webben, distans 7,5 hp H13 (31RAN1) Kursrapport Animering och multimedia för webben WEBBDIST12: Animering och multimedia för webben, distans 7,5 hp H13 (31RAN1) Kursansvarig Daniel Birgersson och Jan Buse Medverkande Daniel Birgersson, Stefan

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Verksamhetsplan 2018, Institutionen för lingvistik

Verksamhetsplan 2018, Institutionen för lingvistik 1 (6) 2017-11-06 Verksamhetsplan 2018, Institutionen för lingvistik Planen är antagen av IS vid Institutionen för lingvistik 2017-12-12 Inledning Institutionen för lingvistiks verksamhetsplan är utformad

Läs mer

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Nordic Master s Programme in Education with orientation towards Action Research 120

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 BESLUT. Sara Bjärstorp, prefekt. Institutionen för konst, kultur och kommunikation, K3

Verksamhetsplan 2012 BESLUT. Sara Bjärstorp, prefekt. Institutionen för konst, kultur och kommunikation, K3 MAH /Kultur och samhälle Institutionen för konst, kultur och kommunikation, K3 Sara Bjärstorp, prefekt BESLUT Fastställd i KS fakultetsstyrelse 2011-11-21 Dnr KS 19-2011/1708 Verksamhetsplan 2012 Institutionen

Läs mer

Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Uppföljning fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning

Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Uppföljning fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning Lunds universitet Medicinska fakulteten Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Uppföljning fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning 11-08 Sakområde Fokus Mål Strategi Tid Ansvar

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen 1 BESLUT ENGELSKA 2010/4 UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2010 På förslag av institutionens jämställdhetsgrupp fastställer

Läs mer

Verksamhetsplan Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik

Verksamhetsplan Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik Verksamhetsplan 2017 Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik Allmänt Litteraturvetenskap är det största ämnet inom Institutionen för kultur och estetik (IKE) sett både till antalet anställda

Läs mer

Stöd för internationalisering vid Campus Gotland

Stöd för internationalisering vid Campus Gotland GOTLAND 2018/21 Stöd för internationalisering vid Campus Gotland Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte 3 2 Mål 3 2.1 Effektmål 3 2.2 Övergripande projektmål 3 3 Projektorganisation 5 4 Förutsättningar

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE DATUM: 2016-10-16 BESLUTAD AV: Cecilia Wallerstedt KONTAKTPERSON: Cecilia Wallerstedt FORSKNING SOM

Läs mer

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA), 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA), 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA), 120 högskolepoäng Nordic Master s Programme in Education with orientation towards Action Research, 120

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd att utfärda examen

Vägledning för ansökan om tillstånd att utfärda examen PRÖVNINGAR AV EXAMENSTILLSTÅND Vägledning för ansökan om tillstånd att utfärda examen Generell och konstnärlig masterexamen Bilaga 2 Vägledning för ansökan om tillstånd att utfärda examen: Bilaga 2 Generell

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET. Institutionen för medicinsk biovetenskap. Verksamhetsberättelse 2011

UMEÅ UNIVERSITET. Institutionen för medicinsk biovetenskap. Verksamhetsberättelse 2011 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för medicinsk biovetenskap Verksamhetsberättelse 2011 I enlighet med direktiv från universitetsledningen följer verksamhetsberättelsen till stor del samma struktur som verksamhetsplanen.

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya utbildningsprogram

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya utbildningsprogram RIKTLINJER Diarienummer: 40-388/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Revidering: 2015-01-30 Giltighetstid: tillsvidare Grundutbildningsnämnden Riktlinjer för kvalitetssäkring

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan 1 Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 2 Innehåll Ett universitet som gör det möjligt... 3 Långsiktighet möjliggör högt risktagande... 3 Delmål 1.1.3.3 TN. Fakultetens utlysningar innehåller

Läs mer

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap HANDLINGSPLAN 2018 2020 OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2017-10-20 BESLUTAD AV: Prefekt Claes Annerstedt KONTAKTPERSON: Claes Annerstedt claes.annerstedt@ped.gu.se

Läs mer

Magisterprogrammet pedagogiskt arbete med inriktning mot lärares arbete och elevers lärande

Magisterprogrammet pedagogiskt arbete med inriktning mot lärares arbete och elevers lärande Magisterprogrammet pedagogiskt arbete med inriktning mot lärares arbete och elevers lärande Programmet omfattar med sina 60 hp - en metodkurs Forsknings- och utvecklingsarbete i skolan (15 hp) - teorikurser

Läs mer

Instruktion för sökande om utnämning till senior miljöanalysspecialist vid SLU

Instruktion för sökande om utnämning till senior miljöanalysspecialist vid SLU STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2018.2.5.1-3883 Sakområde: Fortlöpande miljöanalys Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Nämnden för utnämning av seniora miljöanalysspecialister (NSM) Avdelning/kansli:

Läs mer

Kursrapport för Introduktion till högre studier i BoI, distans, NGBID16v, VT16

Kursrapport för Introduktion till högre studier i BoI, distans, NGBID16v, VT16 Kursrapport för Introduktion till högre studier i BoI, distans, NGBID16v, VT16 Amanda Glimsted & Katarina Michnik Detta dokument beskriver utfallet av kursen Introduktion till högre studier i BoI som gavs

Läs mer

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2018 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2018 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd 1 (4) Bilaga 4 Dnr 631-17 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2018 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås arbetar strategiskt med

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Handlingsplan för Lika villkor

Handlingsplan för Lika villkor UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Handlingsplan för Lika villkor 2016 2018 Inledning Likavillkorsplanen har utarbetats av institutionens likavillkorsgrupp och fastställts av institutionsstyrelsen

Läs mer

Digitala tjänster kultur, information & kommunikation

Digitala tjänster kultur, information & kommunikation Digitala tjänster kultur, information & kommunikation Helena Francke Helena Francke är universitetsadjunkt i biblioteksoch informationsvetenskap vid Högskolan i Borås och disputerade våren 2008 på avhandlingen

Läs mer

Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Verksamhetsplan Låt det vibrera

Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Verksamhetsplan Låt det vibrera Dnr 631-17 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Verksamhetsplan 2018-2020 1 Låt det vibrera 1 Föreliggande verksamhetsplan tar sin utgångspunkt i Högskolan i Borås vision och mål (dnr 906-14). Styrande

Läs mer

KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER

KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER LINNÉUNIVERSITETET Nämnden för utbildningsvetenskap BESLUT 2010-12- 02 KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER Inledning Linnéuniversitetet etablerades 2010-01- 01, och under våren 2010 har bl.a. Linnéuniver-

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i innovation, entreprenörskap och management av intellektuella tillgångar

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i innovation, entreprenörskap och management av intellektuella tillgångar Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i innovation, entreprenörskap och management av intellektuella tillgångar Den allmänna studieplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsstyrelse

Läs mer