Verksamhetsplan för Gunnars förskola

Transkript

1 Verksamhetsplan för Gunnars förskola Läsåret

2 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten... 3 Styrdokument... 3 Gunnars förskola Mål på olika nivåer... 4 Värdegrund... 5 Barn- och kunskapssyn... 5 Pedagogroll... 6 Beskrivning av förskolan Läge... 7 Storlek... 7 Organisation... 7 Introduktion... 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling... 8 Barn med särskilda rättigheter... 9 Qualis... 9 Modersmål Genus Certifieringar Eventuella klagomål Hur vi arbetar utifrån läroplanen för förskolan Lpfö 98/10 på vår förskola Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med skolan Uppföljning, utvärdering och utveckling

3 Inledning Vård och bildnings vision Den bästa kommunala leverantören av välfärdstjänster i Sverige. Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola Alla barn ska lyckas! Tillsammans skapar vi barnets bästa förskola genom en trygg omsorg och ett lekfullt lärande. Centrala stadens vision På våra förskolor är demokratiuppdraget det främsta uppdraget och alla upplever meningsfullhet - både barn och vuxna. Förskolorna är en del av samhället och samhället är en del av förskolorna. Centrala stadens verksamhetsidé Förskolorna är lärande mötesplatser där barnen möter medskapande pedagoger och där lärandet sker i samspel mellan vuxna-barn, barn-barn och den miljö de vistas i. Barns kompetens tas tillvara och barnen är delaktiga och har inflytande. Lärmiljöerna är utmanande och barnen har möjlighet att utforska. används som ett verktyg för att se barns och pedagogers lärprocesser samt som stöd för reflektion, utvärdering och utveckling av verksamheten. Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten En förskola med hållbar social, ekologisk och ekonomisk utveckling Styrdokument Skollagen (2010:800) Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 3

4 Gunnårs fö rskölå Mål på olika nivåer Vård och bildnings strategiska utvecklingsområden: Lärmiljö: Utforskande material finns tillgängligt för barnen, miljön förändras under projektets gång utifrån barnens intressen. Barnens intressen tydliggörs. Synvända: Projektarbeten som utgår ifrån barnens intressen och synliggör deras kompetenser både före, under och efter ett avslutat projekt. : Blir en förutsättning för att öka barnens delaktighet i lärprocessen, synliggöra pedagogers barn-och kunskapssyn samt hur vi kan förbättra verksamheten/utbildningen. Enhetens övergripande fokus: Barns inflytande och delaktighet i lärprocessen samt ett fördjupat arbete med projekt. Syfte: Att säkerställa och påvisa varje enskilt barns förändrade kunnande. Mål: Att alla barn utvecklar sin förmåga att självständigt välja aktivitet samt uttrycka sina åsikter. Alla barns intressen synliggörs. Förskolans gemensamma målområde: Naturvetenskap Syfte: Göra barnen delaktiga i arbetet med natur- och miljövårdsfrågor. Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Kriterier: Utveckling pågår när pedagogerna introducerar begreppen natur och miljö och vad de kan innefatta (t ex vatten, luft, djur, skog, jord). pedagogerna visar och förklarar vad som påverkar vår miljö (t ex släcker lampor i tomma rum och stänger av rinnande kranar). barnen ser vad som händer med olika sopor (t ex kompostering) och de ser att mat blir till jord. barnen är delaktiga i källsortering tex följer med till återvinningscentralerna med olika material och lägger dem i kärlen. barnen spontant uppmärksammar naturvetenskap i sin vardag. när pedagogerna uppmuntrar till samtal och reflektion och ger barnen utmaningar. Projektmål: På förskolan pågår flera olika projekt som alla syftar till att uppnå målen på de olika nivåerna. 4

5 Värdegrund Trygghet: Alla ska känna sig välkomna och trygga. Vi är alla lika värdefulla och vi alla kan lyckas. Respekt: Alla ska bli sedda och hörda varje dag. Vi tar tillvara på varandras olikheter och ser olikheterna som något positivt. Demokrati: Alla ska ha rätt att få sin röst hörd och möjlighet att påverka. Varje individ ska ha möjlighet att utvecklas, oavsett kön, religion, etnicitet, sexuell läggning eller funktionshinder. Empati och kommunikation: Vi lyssnar på varandra, visar hänsyn och intresse. Vi lyfter fram positiva sidor hos varandra. Vi reflekterar över vårt förhållningssätt och är inte rädda för att ifrågasätta och ge och ta kritik. Interkulturalitet: Var och en ska ha möjlighet att dela med sig av sin kultur. Vi uppmuntrar mångfald och använder oss av den i verksamheten. Alla ska ha möjlighet att stärka sin självkänsla och känna sig betydelsefull. Det ska vara roligt att vara på vår förskola och man ska kunna se tillbaka på förskoletiden som en lustfylld tid. Barn- och kunskapssyn BARNSYN Barn är kompetenta Barn kan Varje barn är unikt Barn är individer fulla av resurser Barn är naturligt nyfikna på sin omgivning Barn står öppna inför att växa och bli kompetenta vuxna Barn vill lära sig Barn är lekande lärande individer Barn vill vara delaktiga i sin vardag Barn är vuxna, utan våra begränsningar Barn är inte barn blir Trygga relationer är grunden för att skapa goda förutsättningar för barn att utvecklas och lära Alla barn har olika förutsättningar och måste bemötas därefter Alla barn ska känna att de är bra Alla barn är lika värda Alla barn ska tro på sig själva och sin egen förmåga KUNSKAPSSYN Alla barn har lika rätt till lärande Barn är egna kunskapare Barn lär genom att reflektera och utforska Barn lär genom utvecklande och intressanta projekt Barn lär genom sina intressen Barn lär genom att göra Barn lär genom att integrera, kommunicera och samspela med andra och omvärlden Barn lär efter sin förmåga Barn lär bäst i en inspirerande miljö med olika material som lockar fram nyfikenhet och lust att lära Barn lär på oändligt många olika sätt Barn lär bäst i små grupper Barn lär genom lek Alla barn kan lära mer och utvecklas med rätt stimulans och vägledning Kunskapande är roligt och spännande Kunskap är något man måste konstruera själv 5

6 Alla barn ska känna trygghet och få bli trygga individer Alla barn ska känna att de växer i sin självkänsla Alla barn ska känna sig omtyckta och respekterade Alla barn ska bli sedda och hörda Alla barns intressen och nyfikenhet ska uppmuntras och tas tillvara Alla barn ska få utvecklas utifrån sina intressen Alla barns lust att lära ska stimuleras Alla barn ska vara delaktiga och ha inflytande i sin vardag Alla barn ska känna att de kan själva eller med hjälp av andra, t.ex. en fiffig kompis Alla barn ska ha roligt och lämna förskolan med glada minnen Alla barn ska få omsorg utifrån de behov de har Alla barn ska lyckas Kunskap är något som skapas i samspel mellan barnen och de vuxna Kunskap skapas i reflektion och samspel med andra Kunskap handlar om både ren fakta och förståelse Vi ska skapa möjligheter för barnen att lära Vi ska stimulera barnens vilja och lust att lära Vi ska utgå från vad all barn behöver och vill Vi ska utgå från barns värld av erfarenhet, intresse och motivation Vi ska vara ett bollplank i barnens lärandeprocess Vi ska utmana barnen och ge dem möjligheter att lägga egna hypoteser Vi ska möta barnet där det är Vi ska vara nyfikna medforskare Vi ska uppmuntra barnens nyfikenhet och intressen Vi ska ha tilltro till barnets förmågor Pedagogroll Pedagogerna skapar möjligheter för barnen att lära och stimulerar barnens vilja och lust att lära. Utgångspunkten är barnens värld av erfarenhet, intressen och motivation. Pedagogerna är ett bollplank i barnens lärandeprocess. Barnen ges utmaningar och möjligheter att formulera egna hypoteser. Pedagogerna möter barnen där de är och är nyfikna medforskare. Pedagogerna har tilltro till barnens förmågor. 6

7 Beskrivning åv fö rskölån Läge Gunnars förskola ligger i centrala staden. Vi har gångavstånd till flera av Uppsalas parker, stadsbiblioteket, centralstationen och det övriga centrala utbudet. Förskolan har en stor gård för daglig utevistelse. Storlek Förskolan består av två block och totalt fyra avdelningar/hemvister, tillsammans har vi just nu 73 barn. Det ena blocket innefattar en avdelning för barn mellan 1-3 år och en avdelning för barn mellan 3-5 år, det andra blocket innefattar en hemvist för 1-åringar och en hemvist för barn mellan 2-5 år. Från 4års åldern finns även möjlighet att börja på den mobila avdelningen som består av 20 barn. Denna avdelning delar Gunnars förskola med Gudruns förskola. Organisation Gudruns och Gunnars förskolor är från och med 1 januari 2013 en ekonomisk enhet med gemensam biträdande förskolechef. Förskolorna har gemensamma APT och gemensam utvecklingsgrupp och flera gemensamma nätverk. Förskolechef delas med övriga 10 förskolor i Centrala Staden. Introduktion På Gunnars förskola tillämpar vi heldagsintroduktion vilket innebär att föräldrarna (eller annan närstående) är med barnen under hela dagen på förskolan. Det pågår vanliga aktiviteter med tid för lek och lärande, utevistelse, mat och sovstund/vila så att föräldrarna tillsammans med sitt barn får uppleva att det är tryggt, lärorikt och roligt på förskolan. Hur lång tid introduktionen tar är individuellt för varje familj. Innan introduktionen skickas information ut till familjerna. Några veckor efter att introduktionen är avslutat erbjuder vi introduktionssamtal med föräldrarna (eller annan närstående). 7

8 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision: Vi vill att förskolan skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla känner sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Vårt främjande arbete: Vi arbetar i mindre grupper där varje barn blir sedd och respekterad och där olikheter utifrån diskrimineringsgrunderna, t.ex. kön och könsidentitet, ses som en tillgång. Vi har tydliga namn på könsorganen, snopp och snippa. Vi uppmärksammar individen och erbjuder pojkar och flickor lika möjligheter i den vardagliga verksamheten. Vi har modersmålspedagoger och tvåspråkig personal som aktivt använder sitt språk och sin kultur för att stötta och inspirera barn av annan etnisk tillhörighet. Samtliga pedagoger strävar efter att synliggöra och uppmärksamma barnens olika språk och kultur, t.ex. genom att sjunga, räkna, fira högtider. Pedagogerna skriver ordlistor på de språk som finns representerade på avdelningen med hjälp av mmp. Vi uppmärksammar högtider från andra religioner som är aktuella på förskolan, t.ex. Nouroz (iranskt nyår). Förskolan tillagar mat till barnen utifrån religion eller annan trosuppfattning om föräldrarna så önskar. Sexuell läggning: Vi pratar om att familjer kan se olika ut. Pedagogerna uppmuntrar olika konstellationer i rolleken. Vi är medvetna om och använder uttrycken vårdnadshavare resp. föräldrar i dokument och t.ex. barnens namntavlor. Vi har fokus på lärmiljöer, material, leksaker och aktiviteter så att alla barn utmanas och stimuleras oavsett kön, ålder och behov. Kompetensutbildning och handledning erbjuds pedagoger som arbetar med barn i behov av stöd eller särskilt stöd, t.ex. funktionshinder. Information kring barn i behov av stöd och särskilt stöd delges övrig personal. Vi skapar en verksamhet där alla barn ska få möjlighet att lyckas. Tydligt budskap från alla på förskolan att kränkningar och diskriminering inte accepteras. Därför ska alla som arbetar på Gunnars förskola omedelbart agera mot kränkande eller diskriminerande behandling. Vi agerar direkt. Vi är goda förebilder för barnen genom att visa respekt och hänsyn mot varandra för att på så sätt förankra normer och värderingar hos barnen. Vi stärker det positiva hos alla och anpassar verksamheten utifrån de barn som finns i den. Vi ger barnen möjligheter att få ta ansvar tillsammans och vi uppmuntrar dem att hjälpa varandra. Pedagogerna hjälper och lär barnen att bearbeta och hantera eventuella konflikter samt få dem att förstå orsak och verkan. Vi använder vår barnversion av planen mot diskriminering och kränkande behandling varje termin. Vi konkretiserar värdegrunden och planen för och med barnen. 8

9 Barn med särskilda rättigheter Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. (Lpfö 98/10) Vi upptäcker barn med rätt till stöd/särskilt stöd så tidigt som möjligt. Handlingsplan Uppföljningssamtal Observation,, reflektion och föräldrasamverkan. Vi följer kommunens riktlinjer kring barn med rätt till särskilt stöd. Vi har en kontinuerlig dialog med specialpedagog från Resursenheten. Vi upprättar handlingsplaner för barn med rätt till särskilt stöd och för barn med rätt till omfattande stöd. Vi söker tilläggsbelopp/utökade resurser för barn med rätt till särskilt stöd. Föräldrasamtal Återkommande samtal med specialpedagog i aktuella fall Alla barn ska lyckas utifrån sina förutsättningar. Pedagogerna utgår från att alla barn är kompetenta. Barn är inte - barn blir i den miljö vi erbjuder. Vi förändrar kontinuerligt miljön så att den möjliggör varje barns utveckling och lärande. Uppföljningssamtal varje termin med föräldrar, biträdande förskolechef, specialpedagog från Resursenheten samt ansvarig pedagog sker samt ny handlingsplan förbereds. Miljön i förskolan följs upp kontinuerligt under veckoreflektionerna i arbetslagen, diskussioner förs om något behöver förändras så att alla barns ska få möjlighet att lyckas. Qualis På Gunnars förskola använder vi oss av kvalitetssäkringssystemet Qualis. Du kan läsa mer om Qualis på 9

10 Modersmål Av skollagen framgår att förskolan ska medverka till att barn med annat modermål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. (Lpfö 98/10) Förskolan har fokus på språk och kommunikation i alla situationer. (Qualis kvalitetskriterier för förskolan 2013/14) Barn och pedagoger ser tvåspråkighet som en tillgång. Barnen ges möjlighet att få prata sitt modersmål på förskolan. Barnen ges möjlighet att få prata om sitt modersmål och sin kultur på förskolan. Vi uppmuntrar barnen att tala sitt modersmål. Vi frågar barn, modersmålspedagoger och föräldrar om ord och försöker att själva lära oss för att synliggöra vårt positiva förhållningssätt. Vi är nyfikna. Vi tar tillvara på de språkliga resurser som finns, t.ex. modersmålspedagoger, flerspråkig personal, flerspråkiga barn och föräldrar för att synliggöra språket och kulturen i vardagen. Vi uppmuntrar barnen att dela med sig av sin språkliga och kulturella kompetens och lära andra. Vi synliggör genom att räkna, sjunga, ramsa, dansa, fira högtider, flaggor, ordlistor m.m. I samband med varje terminsstart följer vi upp vilka modersmål som finns i den aktuella gruppen. Vi beställer modersmålsstöd för de familjer som önskar detta för sitt barn. sker kontinuerligt då modersmål är en stående punkt under vår utvecklingsgrupp. Portfolio Veckoreflektioner Utvecklingssamtal Genus På Gunnars förskola skapar vi könsneutrala lärmiljöer inomhus och utomhus. Dessa lärmiljöer följer ett sjurumskoncept, barnen har möjlighet att utforska ljus, ljud, lera/sand, vatten, skapa/konstruera, dramatisera/dansa och tillgång till ateljé finns. Enligt skolinspektionen är arbetet med genus ett utvecklingsområde för hela kommunen. I vår enhet, centrala stadens förskolor, har vi beslutat att läsa litteratur om genusarbete. Genusfrågor finns även som en kontinuerlig punkt i dagordningen, både under enhetens 10

11 utvecklingsgrupp och under Gunnars utvecklingsgrupp (som vi har tillsammans med Gudruns förskola). Certifieringar Gunnars förskola har fått Qualis kvalitetscertifiering 2009 och Dessa år har förskolan blivit granskad och alltså fått utmärkelsen efter båda granskningarna. Image Förskolan har flera metoder för att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig själv ( Qualis kvalitetskriterier för förskolan 2013/2014) Vi gör vårt bästa för att ge ett gott intryck i alla sammanhang. Alla pedagoger tänker på att vi är representanter för Gunnars förskola då vi arbetar på avdelningen, ute på gården, vid utflykter och studiebesök, då vi ingår i olika nätverk. Enkäter Vi visar vår förskola på olika sätt. Vi vet varför föräldrarna valt just Gunnars förskola. De som är intresserade av Gunnars förskola är välkomna på visning en gång i månaden. Vi har en webbredaktör som håller vår hemsida uppdaterad. Månadsbrev till alla föräldrar som har sina barn på Gunnars förskola. Vi visar även vår förskola genom mail, veckokalender i hallen, vägger, barnens portfoliopärmar, projekt presentationer, digitalfoton, bildspel, filmer. Efter introduktionerna har vi introduktionssamtal där vi frågar hur de fått kännedom om Gunnars förskola. Nätverk för webbredaktörerna I samband med avdelningens planering följs innehållet på webbsidan och månadsbreven upp. Vår förskolechef och biträdande förskolechef samt hela förskolan tar kontinuerligt del av månadsbreven. Sammanställning av samtliga introduktionssamtal i utvecklingsgruppen och i enhetens utvecklingsgrupp. 11

12 Eventuella klagomål På Gunnars förskola tas eventuella klagomål omhand omgående. Vårdnadshavare kan närsomhelst vända sig till pedagogerna eller maila biträdande förskolechef. Eventuella klagomål kan även ges via ett särskilt formulär som nås på vår hemsida. 12

13 Hur vi årbetår utifrå n lå röplånen fö r fö rskölån Lpfö 98/10 på vå r fö rskölå Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98/10) Varje barn ges utrymme att reflektera över etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. (Qualis kvalitetskriterier för förskolan 2013/14) Barnen ges möjlighet att utveckla förståelse för allas lika värde. Vi är förebilder och ger alla barn samma möjligheter till utrymme. Vi stöttar barn som inte självmant tar plats. Vi lyfter fram för barnen att alla är bra på olika saker. Vi skiljer på handling och person. Barnen är med i demokratiska beslut vid t ex omröstningar. Vi återinför barnråd. Vid kartläggningen inför revidering av planen mot diskriminering och kränkande behandling. Barnintervjuer och enkäter.. Pedagogerna stimulerar barnens samspel och hjälper dem att bearbeta konflikter. Vi uppmuntrar barnen att be varandra om hjälp. Vi gör barnen uppmärksamma på vad kompisarna kan hjälpa dem med. Vi ger barnen uppgifter där man måste samarbeta. Barnen på de stora avdelningarna får ofta ta ansvar tillsammans, t.ex. äta mellanmål utan vuxna eller besöka ateljén på egen hand. Vid konflikter arbetar vi med att barnen säger förlåt och förklarar varför de säger förlåt, t.ex. förlåt för att jag Vi tar reda på hur situationen uppstod. Barnen Vid kartläggningen inför revidering av planen mot diskriminering och kränkande behandling. Barnintervjuer inför utvecklingssamtal. 13

14 uppmuntras att själva komma på en lösning. Istället för att lägga fokus vid det som var dåligt i en konflikt tror vi på att lägga fokus på det positiva och lösningen på problemet. Vid konflikter får båda parter säga sin version av det som hände och lyssna på vad den andra tyckte och kände. De minsta barnen får göra förlåt, t ex att den vuxne visar hur man klappar på kinden för att trösta. Vi visar/gör rollspel kring konflikten vid behov. Genom böcker, sagor och rollspel som innehåller konflikter, får barnen träna på att bearbeta konflikter. Vi finns med i lek och hjälper och stöttar vid behov. Utveckling och lärande Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. (Lpfö 98/10) Pedagogerna stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande. (Qualis kvalitetskriterier för förskolan 2013/14) Språk och kommunikation Barnen uppmuntras att använda ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp. Vi använder ett rikt språk, och benämner det vi gör. Vi är noga med att använda synonymer för olika saker. Barnens nyskapade ord uppmuntras. Vi frågar och ställer följdfrågor. Vi stimulerar barnets språkutveckling genom att lägga oss snäppet över barnets språknivå. Vi uppmuntrar också barnen till att berätta olika saker, i Terminsutvärdering Portfolio 14

15 Barnen uppmuntras att uttrycka sina tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. vardagliga situationer. Vi använder flera sinnen för att utveckla språket. Känna på varmt, kallt o.s.v. När vi läser stannar vi upp och hör med barnen om de har förstått innebörden. Förtydliga med bilder vad vi exempelvis sjunger i en sång så att barnen lär sig vad vi sjunger. Barnen planerar verksamheten tillsammans med pedagogerna, då skapas möjligheter att uttrycka sina tankar, argumentera och kommunicera med varandra. Även de små barnen är med och bestämmer i verksamheten. Reflektionerna i samband med portfolioarbetet eller den pedagogiska en möjliggör för mycket kommunikation och argumentation. Många samtal förs mellan barnbarn och barn-pedagog vid matsituationerna, under projektarbete, rutinsituationer och i alla andra förekommande aktiviteter. När barnen får arbeta på egen hand blir de hänvisade till varandra och tillfällen till kommunikation skapas. Vi frågar om hur barnen tänker, hur de gör o.s.v. Vi ställer frågor och följdfrågor och uppmuntrar barnen att fråga varandra om vad det gjort (ex några har varit på utflykt). Vi uppmuntrar barnen att fråga kompisen direkt istället för att gå via pedagogen. (Ex. Om Kalle frågar varför Lisa är ledsen så ber vi honom att fråga henne.) Vi uppmuntrar barnen att hjälpa Portfolio Terminsutvärdering 15

16 Barnen uppmuntras att lyssna och reflektera och ta del av andras perspektiv. Matematik varandra och be varandra om hjälp. Vi låter barnen utforska och samtala under sitt arbete i projekt och lek. Alla barn får komma till tals. Vi tränar på att lyssna på varandra och respektera den som pratar. Barnen är med och planerar och bestämmer över aktiviteterna. Vid portfolioreflektionerna och pedagogisk lyfter vi fram mångfalden av barnens tankar. Barnen får berätta för varandra om olika aktiviteter och projekt som de deltar i. Vi använder lunchen till att samtala och reflektera med varandra.(samtal om vad vi gjort, kring bilder eller dyl.) Vid konfliktlösning synliggörs att vi har olika perspektiv. Vid kartläggningen inför revidering av planen mot diskriminering och kränkande behandling. Portfolio Barnen ges möjlighet att upptäcka matematiska begrepp i meningsfulla sammanhang. Vi fångar ögonblicket och lyfter in matematiska begrepp i det som intresserar barnen för stunden samt i aktiviteter som pågår. Matematiken genomsyrar alla vardagliga situationer, genom att vi använder oss av matematiska Portfolio Barnens matematiska tänkande utmanas i vardagen. termer. Vi erbjuder material och aktiviteter som utmanar barnens matematiska tänkande, te x matte på burk, plusplus, litteratur, sånger, sifferjakt, statistik, vattenexperiment. Terminsutvärdering Portfolio Pedagogerna har ett medvetet tänk i alla aktiviteter och rutiner kring hur Terminsutvärdering 16

17 man kan vidga barnens matematiska referensramar. Vi dokumenterar barnens matematiska lärande och reflekterar tillsammans med barnen. Natur och teknik Barnen ges möjlighet att utforska och upptäcka teknik i vardagen. Portfolio Vi tar tillvara små tillfällen i vardagen. När det uppstår frågor eller saker som barnen vill testa är vi pedagoger tillåtande och låter de få göra det. Teknikspaning i vardagen och i vår närmiljö. Barnen ställer mycket frågor, vi bollar också tillbaka med frågor som Hur kunde det bli så? Vi kunskapar tillsammans. Barnen ges möjlighet att använda sig av ny teknik, såsom surfplatta, dator, digitalkamera, projektor och ljusbord. Terminsutvärdering Barnen ges möjlighet att experimentera och utveckla förståelse för fysikaliska fenomen och kemiska processer. Vi gör studiebesök för att vidga barnens referensramar, t ex Biotopia, Pumphuset. Vi ger barnen möjlighet och tid att prova själva och testa sina hypoteser. Vi arbetar med is, vatten, färg, ljus, bakning, experiment, konstruktion, mm. Vi odlar och följer naturens processer. Portfolio Terminsutvärdering 17

18 Hållbar utveckling Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och framtid. (Lpfö 98/10) Barn och pedagoger utnyttjar resurser varsamt i vardagen. Barn och pedagoger visar respekt för djur och natur. Barnen är delaktiga i förskolans arbete med hållbar utveckling Vi släcker lampor, källsorterar, är medvetna om vattenåtgång, återvinner material för skapande aktiviteter med barnen, tänker på materialåtgång. Vi deltar i Clean Upsala. Vi går på utflykt till skogen och pedagogerna gör barnen uppmärksamma på de djur och den natur vi möter. Vi tar vara på och skapar tillfällen i vardagen att reflektera tillsammans med barnen kring djur och natur. Vi är förebilder. Vi har naturvetenskap och hållbarutveckling som fokus under hela läsåret och alla våra projekt utgår från detta målområde. Barnen återvinner, deltar i och planerar projekten med detta fokus. Nätverk för miljöarbetet finns gemensamt för Gudrun och Gunnars förskolor. Träffar sker två gånger per termin. Portfolio Protfolio Barns inflytande De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98/10) Barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll (Qualis kvalitetskriterier för förskola 2013/14) Varje barn är delaktigt i den pedagogiska en av sitt eget lärande. Barnen är delaktiga i vad som sätts in i portfoliopärmen. Portfolio Barnen använder portfolion i vardagen och reflekterar kring det som finns i den. Pedagogerna uppmuntrar barnen att använda sina pärmar. Barnen kan själva använda kameran I samband med utvecklingssamtal 18

19 till att dokumentera sitt eller gruppens lärande i vardagen, i aktiviteter och i projekt. Barnen reflekterar enskilt eller tillsammans kring sitt lärande. Barnintervjuer Terminsutvärdering Pedagogerna är lyhörda för och nyfikna på barnens tankar och intressen. Pedagoger och barn planerar verksamheten tillsammans. Barnens reflektioner kring en av projekt eller aktiviteter synliggörs genom t ex vägg, visning, mappar, bildspel i datorn. Barnen ges möjlighet att gå tillbaka till lärsituationer med hjälp av filmsekvenser eller vägg. Pedagogerna ställer reflekterande frågor till barnen. Vi observerar barnen för att se vad som intresserar dem och vad de är nyfikna på genom pedagogisk. Vi ställer direkta frågor till barnen kring deras tankar och intressen. Vi erbjuder många olika aktiviteter och tillgång till olika sorters material för att tillgodose och upptäcka mångfalden i barnens intressen. Genom att vi i observationer sett vad som intresserar barnen startar vi olika projekt och planerar dessa tillsammans med barnen. Barnens intressen och fokus inom projekten arbetas vidare med - barnens frågeställningar är viktiga för det fortsatta arbetet. Vi frågar barnen vad de vill jobba med och skapar förutsättningar för det. Vi ser på bilder och filmsekvenser för att upptäcka vad barnen verkar fastna för inom projekten. Barnintervjuer Terminsutvärdering Barnintervjuer Terminsutvärdering 19

20 Förskola och hem Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. (lpfö 98/10) Förskolan samverkar med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande. (Qualis kvalitetskriterier för förskola 2013/14) Det finns flera forum och tillfällen för föräldrar att uttrycka sina åsikter och föra en dialog med pedagogerna om sitt barn och förskolans verksamhet. Biträdande förskolechef kallar alla nya föräldrar till ett informationsmöte och därefter förskoleråd en gång per termin. I samband med introduktionssamtal, utvecklingssamtal. Vi är intresserade av och efterfrågar föräldrars åsikter vid introduktion, introduktionssamtal, utvecklingssamtal, föräldramöten, samt vid den dagliga kontakten vid lämning/hämtning. Vi uppmanar föräldrarna att höra av sig via telefon, mail eller att komma till oss direkt. Det finns också möjlighet att lämna sina tankar och synpunkter anonymt i en brevlåda. Uppsala kommuns föräldraenkät, Qualis enkät till föräldrar. I samband med kartläggningen inför revidering av planen mot diskriminering och kränkande behandling. Föräldrarnas terminsutvärdering Regelbundna föräldraenkäter, t ex kommunens, qualis, likabehandling mm. Arbetslagets terminsutvärdering Föräldrarna är alltid välkomna att delta i verksamheten. Möjlighet att påverka planen mot diskriminering och kränkande behandling. Den mobila avdelningen twittrar dagligen. Pedagogerna tar tillvara på föräldrarnas synpunkter vid planering och genomförande av verksamheten Vi diskuterar föräldrarnas synpunkter och tillmötesgår det i den mån det går. Vi följer upp föräldraenkäter på APT samt föräldramöten. I samband med utvecklingssamtal Uppsala kommuns föräldraenkät 20

21 Mål- och fokusområdena som förskolan arbetar mot är tydliga för föräldrarna Föräldrarna har stor kännedom om sitt barns vardag i förskolan Föräldrarna bär på viktig kunskap om sina barn och frågor som är viktiga för föräldrarna måste också bli viktiga för oss. Vi följer upp föräldrarnas och arbetslagens terminsutvärdering i utvecklingsgrupperna och på APT. Vid revidering av förskolans planer och målbeskrivningar tar vi hänsyn till föräldrars svar i enkäter och önskemål. Pedagogerna konkretiserar målen för föräldrarna genom att visa filmer och bilder som tydliggör exempelvis vad ett projekt inom naturvetenskap innebär för deras barn på förskolan. Genom månadsbreven, väggen, barnen pärmar och bidvisning/filmer på föräldramöten kan föräldrarna följa arbetet på förskolan. Pedagogerna berättar kontinuerligt hur de tänker och arbetar med målområdena. Pedagogerna berättar om händelser som barnet varit med om under dagen. Föräldrarna kan själva läsa kort om vad gruppen gjort under dagen i veckokalendern. I samband med kartläggningen inför revidering av planen mot diskriminering och kränkande behandling. Föräldrarnas terminsutvärdering Arbetslagets terminsutvärdering I samband med utvecklingssamtal Uppsala kommuns föräldraenkät, Qualis enkät Föräldrarnas terminsutvärdering I samband med utvecklingssamtal Uppsala kommuns föräldraenkät, Qualis enkät Föräldrarnas terminsutvärdering 21

22 Samverkan med skolan Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. (Lpfö 98/10) Vi arbetar för ett gott samarbete mellan förskolans och skolans pedagoger. Barnen känner sig förberedda inför skolstarten. I centrala staden har vi ett nätverk för samverkan mellan fsk-skola med ca tre träffar per år. Under vårterminen, varje år, träffas representanter från förskolan och förskoleklassen för överlämnandesamtal. Gemensamma utflykter/aktiviteter för Gunnars blivande skolbarn. Skolbesök inför skolstart samt utskolningssamtal på förskolan. Vi utvärderar överlämnandet tillsammans med skolans pedagoger på första nätverksträffen på höstterminen. senkät på vårterminen. Utvecklingssamtal. I samband med mötet med barnens lärare följande höst. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. (Lpfö 98/10) arna bidrar till undervisningens och den pedagogiska verksamhetens utveckling. (Qualis kvalitetskriterier 2013/14) Pedagogerna dokumenterar och reflekterar regelbundet över det pedagogiska arbetet i relation till varje barns utveckling och lärande Vi dokumenterar varje barns och hela gruppens utveckling och lärande genom att observera, fotografera, filma och samla på barns och pedagogers reflektioner.. På avdelningsplaneringarna reflekterar vi tillsammans över de er och filmer vi har och hur vi ska arbeta vidare utifrån dem med varje barn och med gruppen. Vi andväder projektmodellen. En stor del av reflektionerna och erna gör vi tillsammans med barnen i med kontinuerlig veckoreflektion. Förskolans utvecklingsgrupp. Terminsutvärdering i slutet på varje termin. 22

23 Pedagogerna reflekterar regelbundet över sina egna roller i relation till barnens utveckling och lärande En samsyn kring barn och lärande präglar pedagogernas arbete med barnen samt och reflektion. verksamheten. Vi använder oss också av forum som avdelningsplaneringar/möten samt reflektionstiden vi har utan barnen. Vi använder våra er, filmer och reflektioner för att få syn på vårt eget förhållningssätt samt hur vi påverkar hur barnen blir eller hur de agerar. Vi har återkommande diskuterat barn och kunskapssyn på APT. Vi är olika personer, men har en gemensam syn på barn och kunskap som vi baserar vår pedagogiska verksamhet på. Vi har formulerat vår barn- och kunskapssyn i ett gemensamt dokument. I arbetet med och reflektion har vi tillsammans arbetat fram en samsyn och ett arbetsätt som vi alla känner oss förtrogna med.. Förskolans utvecklingsgrupp Terminsutvärdering i slutet på varje termin Diskussioner i samband med arbetslagsplanering och på APT Förskolans utvecklingsgrupp Terminsutvärdering i slutet på varje termin Projketmodellen 23