Patientsäkerhetssatsning 2012

Transkript

1 Patientsäkerhetssatsning 2012 Utvärdering av antibiotikaförskrivning och landstingens arbete för ökad följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer

2

3 Patientsäkerhetssatsning 2012 Utvärdering av antibiotikaförskrivning och landstingens arbete för ökad följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer

4 Citera gärrna Smittskyddsinstitutets rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Utgiven av: Smittskyddsinstitutet Solna. Tel: , fax: Artikelnummer:

5 Förord Patientsäkerhetssatsning 2012 är en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om förbättrad patientsäkerhet. Satsningen som omfattar all vård som finansieras av landstingen, syftar till att stärka patientsäkerhetsarbetet med hjälp av prestationsbaserade ersättningar till landsting och regioner som uppfyller fyra grundläggande krav och når överenskomna mål. Satsningen ska följas upp och bedömas av Smittskyddsinstitutet (SMI), Socialstyrelsen och SKL. SMI:s uppdrag har dels varit att bedöma om respektive landsting minskat sin förskrivning av antibiotika i den omfattning som anges i överenskommelsen, dels att bedöma om respektive landsting har verkat för att öka följsamheten till behandlingsrekommendationer avseende infektioner i öppenvården. Följande rapport är SMI:s redovisning av uppdraget. För innehållet svarar Mats Hedlin, som skrivit rapporten, Jenny Hellman och Gunilla Skoog som tagit fram statistik över antibiotikaförsäljningen i öppenvården samt genomfört analyser av statistiken. I projektgruppen har också konsulten Anders Lindberg deltagit. Johan Carlson Generaldirektör

6

7 Innehållsförteckning Förord... 5 Innehållsförteckning... 7 Sammanfattning... 9 Inledning Självdeklarationer Utgångspunkter för bedömningar av landstingens svar Försäljningsstatistik Resultat Följa och analysera det lokala resistensläget Utgångspunkter för bedömningen Bedömningskriterier och SMI:s bedömning En sammanfattning av landstingens dokumentation Diskussion Följa och analysera antibiotikaförskrivningen Utgångspunkter för bedömningen Bedömningskriterier och SMI:s bedömning En sammanfattning av landstingens dokumentation Diskussion Ge återkoppling till vårdgivare avseende följsamhet till behandlingsrekommendationer Utgångspunkter för bedömningen Bedömningskriterier och SMI:s bedömning En sammanfattning av landstingens dokumentation Diskussion Genomförande av övriga uppgifter Bedömningskriterier och SMI:s bedömning Antibiotikaförsäljning under mätperioden och jämförelseperioden Utgångspunkter för bedömningen Antibiotikaförsäljning Bedömningskriterier... 22

8 SMI:s bedömning Diskussion Frågor i självdeklarationen som inte ingår i bedömningen av prestationsbaserad ersättning Behov av förändrade lokala behandlingsrekommendationer Hinder för att utföra uppdraget Bilaga 1 Följa och analysera det lokala resistensläget Bilaga 2 Följa och analysera antibiotikaförskrivningen Bilaga 3 Ge återkoppling till vårdgivare avseende följsamhet till behandlingsrekommendationer Bilaga 4 Antibiotikaförsäljning per län under mätperioden och jämförelseperioden Bilaga 5 Blankettunderlagen... 62

9 Sammanfattning Enligt regleringsbrevet för 2012 ska SMI följa och analysera Patientsäkerhetssatsning 2012 Överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om förbättrad patientsäkerhet i de delar som avser minskad antibiotikaförskrivning. I uppdraget ingår dels att bedöma om respektive landsting har minskat sin förskrivning av antibiotika i den omfattning som anges i överenskommelsen, dels att bedöma om landstingen har verkat för att öka följsamheten till lokala behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård i enlighet med det uppdrag som lämnats till respektive landstings Stramagrupp. En e-postenkät användes för att samla in uppgifter från samtliga landsting. Insamlingen genomfördes i samarbete med Socialstyrelsen. Landstingen ombads att senast den 1 oktober 2012 lämna svar om uppdraget kommer att genomföras under 2012 samt att styrka sina svar. Smittskyddsinstitutet bedömer att 20 av 21 landsting har lämnat uppgifter som styrker att hela uppdraget kommer att genomföras under Blekinge, Gävleborg, Västerbottens läns landsting samt Region Gotland har nått det uppsatta målet, att minska antibiotikaförsäljningen i den omfattning som anges i överenskommelsen, i sina respektive län. Uppdraget är redovisat till Regeringskansliet (Socialdepartementet) och Socialstyrelsen den 25 oktober

10 Inledning Staten och SKL har träffat en överenskommelse om förbättrad patientsäkerhet 1. Överenskommelsen syftar till att stärka och intensifiera patientsäkerhetsarbetet i landstingen genom användandet av ekonomiska incitament. Överenskommelsen omfattar all vård som finansieras av landstingen. Överenskommelsen gäller för Hela patientsäkerhetssatsningen omfattar perioden 2011 till Enligt regleringsbrevet för 2012 ska Smittskyddsinstitutet följa och analysera Patientsäkerhetssatsning 2012 Överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om förbättrad patientsäkerhet, nedan Överenskommelsen, i de delar som avser minskad antibiotikaförskrivning. I uppdraget ingår följande: Att bedöma om respektive landsting, i enlighet med det uppdrag som respektive landsting gett till de lokala Stramagrupperna 2, har verkat för att öka följsamheten till Läkemedelsverkets och Smittskyddsinstitutets/Stramas behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård som anges i Överenskommelsen. Att bedöma om respektive landsting har minskat sin förskrivning av antibiotika i den omfattning som anges i Överenskommelsen. En lägesrapport ska lämnas till Socialstyrelsen senast den 31 augusti Rapporten är disponerad på följande sätt: Ovanstående punkter bedöms i varsitt avsnitt. Det första avsnittet är indelat i fyra delar, 1) följa och analysera det lokala resistensläget, 2) följa och analysera antibiotikaförskrivningen, 3) ge återkoppling till vårdgivare avseende följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer i öppenvård samt 4) genomförande av övriga uppgifter. Avsnitt 1 till 3 avslutas med en diskussion. I det femte avsnittet bedöms om landstingens antibiotikaförskrivning uppnår de i förväg fastställda målen. Ett sista avsnitt, som inte ingår i SMI:s bedömning, behandlar två frågor: om landstingen funnit behov av att modifiera behandlingsrekommendationer till lokala förhållanden avseende resistensläget samt om det finns hinder för att utföra uppdraget som landstinget gett till den lokala Stramagruppen. I bilagor lämnas en sammanfattande redovisning för respektive landsting om bedömningspunkterna ovan Strama står för strategigrupp för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens. 10

11 Självdeklarationer Självdeklarationen togs fram av SMI och Socialstyrelsen under våren Socialstyrelsen ansvarade för administrationen av enkäten. Enkäten skickades ut via SKL den 7 maj Det totala antalet frågor var tio till antalet, varav fyra frågor hänförs till SMI:s uppdrag. De fyra frågorna formulerades enligt följande: I uppdraget ingår att följa och analysera det lokala resistensläget i såväl öppen- som slutenvård. Kommer den lokala Stramagruppen eller annan att genomföra detta uppdrag under 2012? I uppdraget ingår att följa och analysera antibiotikaförskrivningen i såväl öppen- som slutenvård. Kommer den lokala Stramagruppen eller annan att genomföra detta uppdrag under 2012? I uppdraget ingår att ge återkoppling till vårdgivare avseende följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer. Kommer den lokala Stramagruppen eller annan att genomföra detta uppdrag under 2012? Kommer övriga uppgifter i landstingets uppdrag till den lokala Stramagruppen att genomföras under 2012? Ytterligare tre frågor ställdes som inte ingår i SMI:s bedömning om en ökad följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer men som ger kompletterande information om landstingens arbete för att öka följsamheten. De tre frågorna formulerades enligt nedan: Har landstinget under funnit behov av att modifiera en eller flera nationella behandlingsrekommendationer till lokala förhållanden avseende resistensläget? Finns det faktorer som utgör hinder för att utföra uppdraget som landstinget gett till den lokala Stramagruppen? Om svaret är ja, ange huvudsakliga faktorer som hindrar utförandet av uppdraget. De ifyllda och undertecknade självdeklarationerna inklusive bilagor som styrker svaren på ovanstående frågor skickades till Socialstyrelsen, som vidarebefordrat svaren och självdeklarationerna till SMI. Utgångspunkter för bedömningar av landstingens svar Kriterier för att bedöma svaren har valts med utgångspunkt i den information som gått ut till landstingen i form av ett förtydligande som SMI skickade ut i mars 2012 till alla lokala Stramaordföranden samt hur överenskommelsen och dess bilaga utformades. Utgångspunkterna för kriteriesättning är följande: 11

12 Alla landsting har gett ett tydligt uppdrag till sina respektive Stramagrupper 3. Uppdragsformuleringarna är olika omfattande men innehåller alla uppdrag om uppföljning av det lokala resistensläget och antibiotikaförbrukningen samt återkoppling till vårdgivare avseende följsamheten till lokala rekommendationer. Utöver dessa uppdrag finns ofta också uppdrag om utbildning till förskrivare, annan personal inom vården med flera samt i vissa fall även andra uppdrag. I information som gick ut till Stramaordförandena i mars 2012 (dnr / ) tydliggjordes att SMI inte krävde en viss mängd åtgärder eller att åtgärderna skulle ha en i förväg specificerad kvalitet utan att svaren skulle visa vad som i huvudsak var gjort för att genomföra uppdraget. För att underlätta för landstingen att redogöra för hur de verkar för ökad följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer samt att underlätta bedömningen av svaren, konstruerades tre svarsblanketter där det tydligare framgick vilka uppgifter som behövdes för att styrka svaren i självdeklarationen (se bilaga 5). Redovisningen från landstingen har olika omfång, olika terminologi används, olika betydelser läggs i vad som är uppföljning och vad som är återkoppling (av uppföljning). I vissa fall har det uppfattats som identiska uppgifter 4. Landstingen ombads att följa, analysera och dra slutsatser om det lokala resistensläget och antibiotikaförskrivningen i såväl öppen- som slutenvård. För återkopplingen av hur vårdgivarna verkar för en ökad följsamhet till behandlingsrekommendationerna med avseende på vanliga infektioner i öppenvården har några landsting enbart svarat hur återkopplingen sker till öppenvården. Andra landsting har också lämnat slutsatser om följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer med avseende på slutenvården. I bilaga 3 lämnas 5 sammanfattad redovisning även för dessa svar. SMI:s bedömning sker mot två kriterier för uppdragen att följa och analysera det lokala resistensläget och antibiotikaförbrukningen samt att ge återkoppling avseende följsamheten till lokala behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvården. SMI:s bedömning sker mot ett kriterium för övriga uppdrag än de ovan nämnda. Det första kriteriet är att landstinget har svarat ja på frågan om respektive uppdrag kommer att genomföras. Det andra kriteriet är att landstinget kan styrka ja-svaret med dokumentation som innehåller specifika uppgifter om uppdragets genomförande och slutsatser som dragits (redovisas i resultatavsnitten och i bilaga 5) Exempel på skillnader i terminologi är redogörelsen för bakterier som ingår i analys av lokalt resistensläge som i vissa fall inkluderar bara ESBL, i andra fall bara bakterier som kan producera ESBL. SMI har gjort den enda rimliga tolkningen att alla landsting följer och analyserar ESBL. 5 I blanketten som skulle ifyllas står inte öppenvård nämnt utan endast lokala behandlingsrekommendationer. Svaren kan då tolkas som behandlingsrekommendationer för slutenvården. 12

13 SMI har i flera fall begärt kompletterande information för att kunna bedöma svaren. Försäljningsstatistik Antibiotikaförskrivningen i öppenvård ska minska enligt specifikationen under indikator 4 i Överenskommelsen, uttryckt som antal antibiotikarecept per 1000 invånare. Där anges att förskrivningen i landstinget ska minska med tio procent av mellanskillnaden för perioden 1 okt sep 2011 (jämförelseperioden) och det långsiktiga målet om högst 250 recept per 1000 invånare. Som mätmetod användes uppgifter om antal uthämtade recept på apotek, det vill säga försäljningen av antibiotika. Med antibiotika menas här preparat för systemiskt bruk som hör till ATC-kod J01 6. Preparatet metenamin (Hiprex), som tillhör gruppen J01, räknades bort då detta är ett antiseptikum och inte påverkar utvecklingen av antibiotikaresistens. Begreppet öppenvård står för alla antibiotika som hämtades ut via recept. Förskrivare som skriver recept kan arbeta inom primärvård, tandvård eller annan vård av icke inneliggande patienter, till exempel vid sjukhusmottagningar. Antibiotika på äldreboende ingick bara om förskrivning skett via recept (ej genom 7 rekvisition). Antibiotika som getts i ApoDos ingår. Antibiotika som förskrivits kostnadsfritt enligt Smittskyddslagen ingår, om de hämtas ut via recept. Antibiotika som lämnats ut direkt till patienten från en mottagning ingår däremot inte. Data om antal uthämtade recept på apotek levererades av Apotekens Service AB via datasystemet Concise. Recept motsvaras i detta system av begreppet varurader 8 (registrerad expedition av unik förpackning). Antalet uthämtade antibiotikarecept gäller för personer som är folkbokförda i respektive län, oavsett var förskrivaren arbetade och oavsett vilket apotek läkemedlet hämtades ut på. Nämnaren, antal invånare, var antal folkbokförda i respektive län enligt SCB:s befolkningsstatistik den 31 december föregående år Sökning i Concise gjordes för varje månad för att systemet skulle ta hänsyn till 10 olika invånarantal över årsskiften mellan 2010/2011 och mellan 2011/ Anatomical Therapeutic Chemical index enligt WHO Collaborating Centre for Drug Statistics Methodology ( 7 Dosexpedierade läkemedel. 8 Ett recept som består av två olika förpackningar av samma läkemedel blir två varurader. Ett recept motsvarar alltså inte alltid en varurad. 9 Dvs. 31 december 2010 för oktober till december 2011 samt 31 december 2011 för resterande månader. 10 Detta beräkningssätt ger en liten underskattning av antalet recept per 1000 invånare för län med en befolkningsminskning mellan 2010 och 2011 och en liten överskattning av antalet recept per 1000 invånare för län med en befolkningsökning mellan 2010 och 2011 jämfört om beräkningssättet Rullande 12 används. 13

14 Resultat Resultaten presenteras i sex avsnitt, varav de fem första ligger till grund för bedömningen om landstingen verkar för att öka följsamheten till lokala behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvården. Det sjätte avsnittet behandlar landstingens svar på frågorna om behovet av modifierade behandlingsrekommendationer och faktorer som utgör hinder för att genomföra uppdraget som getts till den lokala Stramagruppen. De avsnitt som ligger till grund för bedömningen är: Följa och analysera det lokala resistensläget, följa och analysera antibiotikaförsäljningen, ge återkoppling avseende följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer, genomförande av övriga uppgifter samt antibiotikaförsäljning under mätperioden och jämförelseperioden. De avsnitt som ligger utanför bedömningen är: Behov av förändrade lokala behandlingsrekommendationer och hinder för att utföra uppdraget. Följa och analysera det lokala resistensläget Utgångspunkter för bedömningen Enligt Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2012 anges att landsting som verkar för en ökad följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer avseende vanliga infektioner i öppenvården, i enlighet med det uppdrag som respektive landsting gett till den lokala Stramagruppen, kan komma att få del av den prestationsbaserade ersättningen. En viktig del i detta uppdrag är att följa och analysera det lokala resistensläget i öppen- och slutenvården. Bekräftelse på att så sker är att landstinget i sitt svar i självdeklarationen anger att man följer och analyserar det lokala resistensläget under För att styrka detta har landstingen lämnat dokumentation som innehåller följande uppgifter: Hur uppdraget genomförts [hittills] under 2012 Funktion som genomfört uppföljning Analysens omfattning samt tidsperiod som följts upp om det lokala resistensläget samt iakttagelser som slutsatserna baseras på SMI:s bedömning baseras endast på landstingens svar i självdeklarationen samt de uppgifter som de valt att lämna för att styrka svaret. I några fall har SMI begärt att få kompletteringar av vissa svar. Bedömningskriterier och SMI:s bedömning Bedömningen sker mot kriterium 1 och 2 nedan. Kriterium 1: anger i självdeklarationen att uppdraget att följa och analysera resistensläget i såväl öppen- som slutenvård kommer att genomföras under

15 SMI:s bedömning: 20 av 21 landsting uppfyller kriterium 1. Kriterium 2: Insänd dokumentation visar hur uppdraget genomförts, funktion som genomfört uppföljning, analysens omfattning, tidsperiod som omfattas av uppföljningen, slutsatser om det lokala resistensläget samt de iakttagelser som slutsatser baseras på. SMI:s bedömning: 20 av 21 landsting uppfyller kriterium 2. SMI bedömer att Region Skåne inte uppfyller kriterium1eller kriterium 2. Region Skåne uppger att de inte har kunnat följa det lokala resistensläget men har startat ett projekt för uttag av lokala data där det första uttaget förhoppningsvis kan göras under En sammanfattning av landstingens dokumentation Antalet uppföljningar av det lokala resistensläget varierar kraftigt mellan landstingen. Vanligt är att genomföra uppföljningar två gånger per år men flera landsting genomför uppföljningar oftare, i synnerhet för multiresistenta bakterier. Sammanställningar och analyser sker ofta i den lokala Stramagruppen. Analyserna omfattar de multiresistenta bakterier som anges i Smittskyddslagen (2004:168) och i Smittskyddsförordningen (2004:255) 11. I samtliga landsting följs flera andra bakterier regelbundet, till exempel sker uppföljning av E. coli och H. influenzae. I analyserna och slutsatserna görs jämförelser med landet i övrigt. Om ingen avvikelse noteras från den nationella trenden eller med andra jämförelsematerial är den vanliga slutsatsen att behandlingsrekommendationerna inte behöver förändras. Flera slutsatser omfattar bedömningar av framtida möjliga förändringar i behandlingsrekommendationer. Diskussion om samband mellan antibiotikaförskrivning och lokalt resistensläge förekommer endast i något enstaka fall. Diskussion Med utgångspunkt i den dokumentation som landstingen lämnar om hur man följer upp och analyserar den lokala resistenssituationen kan det noteras att landstingen tycks ha olika förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Enligt landstingens uppdrag till de lokala Stramagrupperna ingår att följa och analysera det lokala resistensläget i öppen- och slutenvård. Detta uttrycks dock sällan tydligt i den insända dokumentationen. De landsting där slutsatserna uttryckligen baseras på uppföljning i såväl öppen- som slutenvård är Sörmland, Västmanland och Västerbottens läns landsting. i Jönköpings län anger att man infört ett nytt system som möjliggör skilda analyser för öppen- och slutenvård. i Östergötland har som mål att jämföra resistensläge för alla kliniker 11 Infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA), och infektion med pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G i Smittskyddslagen samt infektion med enterobacteriacae som producerar ESBL (extended spectrum betalactamase) och infektion med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) i Smittskyddsförordningen. 15

16 och vårdcentraler i ett system som är tillgängligt för alla medarbetare i sjukvården. Data uppdateras och publiceras var sjätte månad. I den andra ändan av skalan finns Region Skåne som hittills inte har kunnat använda lokala resistensdata utan använt andra metoder 12. Fyra landsting har modifierat en eller flera nationella behandlingsrekommendationer till lokala förhållanden avseende resistensläget, vilket kan ses som en kvalitetsindikator 13. Följa och analysera antibiotikaförskrivningen Utgångspunkter för bedömningen Enligt Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2012 anges att landsting som verkar för en ökad följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer avseende vanliga infektioner i öppenvården, i enlighet med det uppdrag som respektive landsting gett till den lokala Stramagruppen, kan komma att få del av ersättningen. En viktig del i detta uppdrag är att följa och analysera antibiotikaförskrivningen i öppen- och slutenvården. Bekräftelse på att så sker är att landstinget i sitt svar i självdeklarationen anger att man genomför uppdraget under För att styrka detta har landstingen lämnat dokumentation som innehåller följande uppgifter: Tidpunkter för uppföljning och vem som genomfört uppföljning er för uppföljning Analysens omfattning om antibiotikaförskrivningen samt iakttagelser som slutsatser baseras på SMI:s bedömning baseras endast på landstingens svar i självdeklarationen och de uppgifter som de valt att lämna för att styrka svaret. I några fall har SMI begärt att få kompletteringar av vissa svar. Bedömningskriterier och SMI:s bedömning Bedömning sker mot kriterium 1 och 2 nedan. Kriterium 1: anger i självdeklarationen att uppdraget att följa och analysera antibiotikaförskrivningen i såväl öppen- som slutenvård kommer att genomföras under SMI:s bedömning: Alla landsting uppfyller kriterium I bilaga 1 redovisas uppgifter i en gemensam kolumn p.g.a. att landstingen sällan särredovisar öppenvård och slutenvård. 13 Dessa är i Uppsala län, Västmanland, i Värmland och i Östergötland. 16

17 Kriterium 2: Insänd dokumentation visar vilka vårdgivare som följts upp, tidpunkter för uppföljning, metoder för uppföljning, analysens omfattning samt slutsatser om antibiotikaförskrivning samt iakttagelser som slutsatserna baseras på. SMI:s bedömning: Alla landsting uppfyller kriterium 2. En sammanfattning av landstingens dokumentation Alla landsting har följt upp antibiotikaförskrivningen inom landstinget och bland privata vårdgivare. Detta görs av samtliga med den försäljningsstatistik som produceras av Apotekens service AB och där statistiken bland annat kan analyseras på vårdcentrals-, diagnosgrupps- och preparatgruppsnivå. Flera landsting genomför dessutom diagnoskopplade uppföljningar av olika omfattning. En av de mest omfattande uppföljningarna är de systematiska stickprov av specifika diagnoser i primärvärden som görs via en journaldatabas i i Jönköpings län sedan flera år och i Östergötland, som använt diagnoskopplade uppföljningar av sex diagnoser som omfattar alla vårdcentraler i länet och där resultaten är tillgängliga för alla anställda inom landstinget 14. Dalarna genomförde en uppföljning av två diagnoser och val av behandling på alla vårdcentraler under De flesta landsting som använt sig av diagnoskopplade uppföljningar i primärvården gör det också för slutenvården. i Östergötland har tagit fram en automatisk och personnummerbaserad rapport för diagnoserna sepsis och pneumoni. Analyser av antibiotikaförskrivningsdata genererar varierande och ofta generella slutsatser. En iakttagelse är att det är lättare att dra slutsatser om primärvården än om slutenvården. En vanlig slutsats, oavsett använd metod, är att förskrivningen av antibiotika varierar mellan vårdcentraler. i Värmland skriver att skillnaderna mellan kommuner och mellan vårdcentraler är anmärkningsvärda, Norrbottens läns landsting skriver att skillnaderna är stora och obefogade. Där man också följt förskrivningen på läkarnivå per vårdcentral är en vanlig slutsats att variation också finns här. Några landsting kan också se samband mellan lägre förskrivning och god läkarkontinuitet på vårdcentralerna (till exempel Jämtlands läns landsting och Dalarna). Andra noterar att förskrivningen är högre på akut- och jourmottagningar (Stockholms läns landsting, i Uppsala län). På en vårdcentral kan en kraftig ökning förklaras av en enda hyrläkare (landstinget i Värmland). I några fall görs observationer mellan förändrat arbetssätt och minskad förskrivning, som i Kronoberg och Gävleborg. I det senare landstinget har den lokala Stramagruppen rekommenderat de besökta hälsocentralerna att ta fram antibiotikaförskrivningar per läkare och diskutera utfallet i läkargruppen, ge undervisning om de nationella behandlingsriktlinjerna, informera all personal om hur enheten ska arbeta med diagnostik och behandling av infektioner. 14 Tonsillit, bronkit, pneumoni, urinvägsinfektion, övre luftvägsinfektion och otit. 17

18 i Jönköpings län drar slutsatsen att vårdvalet troligen har effekter på antibiotikaförskrivningen. Bland annat kan man se att det bland högförskrivarna finns en överrepresentation av nya aktörer och att högförskrivarna ofta finns på mindre orter där det finns fler än en vårdcentral. Den diagnos som framförallt särskiljer högförskrivande enheter från andra är luftvägsinfektioner. Flera landsting nämner den ovanligt stora sjukligheten i luftvägsinfektioner före och efter årsskiftet 2011 och 2012 som en orsak till en ökad antibiotikaförskrivning. Det finns en kommentar om 250-målet från Västerbottens läns landsting där man menar att det finns ytterligare möjligheter att minska förskrivningen utan att äventyra patientsäkerheten (Västerbotten har redan landets lägsta antibiotikaförskrivning) men att det blir mycket svårt att nå målet om 250 recept per 1000 invånare och år. Det finns också landsting som använder sig av kompletterande metoder för uppföljning. Jämtland har tagit fram självdeklarationer som länets hälsocentraler får besvara. Västerbottens läns landsting använder sig av enkäter, till exempel en webbenkät om kirurgisk profylax. håller också på att ta steget att låta flytta ansvaret till cheferna att ta ut statistik och genomföra analyser och komma med förslag på åtgärder till den lokala Stramagruppen och till sina verksamhetsområdeschefer. Från och med 2013 kommer detta att skrivas in som ett krav i ledningssystemet. Diskussion Att använda sig av uppföljningar som tar sin utgångspunkt i diagnoskopplade förskrivningsdata leder till bättre förutsättningar för analyser och slutsatser. Det är dock få landsting som gör en sådan uppföljning. Det noteras att landsting som baserar sina slutsatser på diagnoskopplade uppföljningar också kommer till mer specifika slutsatser om antibiotikaförskrivning, något som övriga landsting som enbart utgår från apoteksstatistik inte gör. Specifika slutsatser som har sin förankring i kopplingen mellan diagnos och val av behandling är också en utgångspunkt för förändring av beteende och arbetssätt. Det som är förvånande är varför inte fler landsting mer systematiskt börjar använda sig av diagnoskopplade data. De två landsting som har arbetat mest med detta är i Östergötland och i Jönköpings län. En förklaring till detta finns säkert på individnivå men en förklaring är också att dessa landsting prioriterat detta uppföljningsarbete, vilket bland annat kan utläsas i de resurser som avsattes under förra året för det lokala Stramaarbetet. Många landsting nämner i sina svar att det så kallade infektionsverktyget är efterlängtat men det är än så länge endast utformat och prövat i slutenvården 15. Innan det kan anpassas till primärvården bör flera 15 Infektionsverktyget är ett IT-stöd som ger vården möjlighet att arbeta effektivare mot infektioner och att använda antibiotika på ett bättre sätt 18

19 landsting genomföra uppföljning med diagnoskopplade förskrivningsdata även om det måste begränsas till stickprov. Exempel på detta är i Jönköpings län som genom manuell granskning följer upp en eller två diagnoser i cirka 5000 journaler årligen som väljs slumpmässigt. Ett annat exempel är Dalarna som genomförde en uppföljning av två diagnoser och val av behandling på alla vårdcentraler under Ge återkoppling till vårdgivare avseende följsamhet till behandlingsrekommendationer Utgångspunkter för bedömningen Enligt Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2012 anges att landsting som verkar för en ökad följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer avseende vanliga infektioner i öppenvården, i enlighet med det uppdrag som respektive landsting gett till den lokala Stramagruppen, kan komma att få del av den prestationsbaserade ersättningen. En viktig del i detta uppdrag är att ge återkoppling till vårdgivare med avseende på följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer. Bekräftelse på att så sker är att landstinget i sitt svar i självdeklarationen anger att man kommer att genomföra uppdraget under För att styrka detta har landstingen lämnat dokumentation som innehåller följande uppgifter: Tidpunkter för återkoppling och vem som gett respektive fått återkoppling er för att undersöka följsamhet och tidsperiod om följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer SMI:s bedömning baseras endast på landstingens svar i självdeklarationen och de uppgifter som de valt att lämna för att styrka svaret. I vissa fall har SMI begärt att få kompletteringar av vissa svar. Bedömningskriterier och SMI:s bedömning Bedömning sker mot kriterium 1 och 2 nedan. Kriterium 1: anger i självdeklarationen att uppdraget att ge återkoppling till vårdgivare avseende följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer kommer att genomföras under SMI:s bedömning: Alla landsting uppfyller kriterium 1. Kriterium 2: Insänd dokumentation visar vilka vårdgivare som fått återkoppling med avseende på följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer, tidpunkter för återkoppling, angivna metoder för att undersöka följsamhet till rekommendationerna, omfattning och tidsperiod för återkoppling samt slutsatser om vårdgivares följsamhet till behandlingsrekommendationerna. 19

20 SMI:s bedömning: Alla landsting uppfyller kriterium 2. En sammanfattning av landstingens dokumentation I nästan samtliga fall ges återkoppling av antibiotikaförskrivningsstatistik till alla vårdcentraler genom utskick av sammanställd statistik med åtföljande kommentarer. Vissa landsting använder sig av olika indikatorer som återkopplas till vårdcentraler. I några fall är dessa indikatorer kopplade till incitament av olika slag. Återkopplingen av förskrivningsstatistik till vårdcentralerna sker alltid på läns- och enhetsnivå (flera nivåer förekommer) men mer sällan på enskild förskrivarnivå. Det finns dock flera exempel på landsting som ger återkoppling på förskrivarnivå: Blekinge, Kalmar, Kronoberg, Region Halland, Örebro läns landsting och Västerbottens läns landsting. Det finns några landsting som ger återkoppling som baseras på diagnosuppföljning. Det är i Jönköpings län, i Östergötland, Kalmar, Örebro läns landsting, i Uppsala län och Dalarna. De lokala Stramagrupperna och ibland Läkemedelskommittéerna återkopplar sina analyser av följsamhet till behandlingsrekommendationer genom att besöka vårdcentraler. Detta sker i olika utsträckning i landstingen. I Stockholms läns landsting besökte man ett femtontal vårdcentraler medan man i flera andra landsting besökt nästan alla eller kommer att besöka alla vårdcentraler. Detta görs till exempel i Kalmar, Kronoberg, Örebro läns landsting, landstinget i Gävleborg, Västerbottens läns landsting och i Östergötland. Många landsting drar slutsatsen att följsamheten till behandlingsrekommendationer varierar mellan vårdcentraler och i de fall enskilda förskrivardata följs, även inom en och samma vårdcentral. En vanlig slutsats blir då att det finns förbättringspotentialer. i Uppsala län drar slutsatsen att följsamheten till behandlingsrekommendationerna är ca 50 procent för diagnoserna otit och tonsillit och runt 90 procent för diagnoserna övre luftvägsinfektioner. i Östergötland kan med hjälp av diagnoskopplade data bland annat visa att val av antibiotika för kvinnor över 18 år med nedre urinvägsinfektion har förbättrats och att primärvården uppfyller målen 16. i Gävleborg har använt sig av en enkel metod för att visa på följsamhet. Där har den lokala Stramagruppen rekommenderat de besökta hälsocentralerna att ta fram antibiotikaförskrivningar per läkare och diskutera utfallet i läkargruppen, ge undervisning om de nationella behandlingsriktlinjerna, informera all personal om hur enheten ska arbeta med diagnostik och behandling av infektioner. De enheter som förändrat sitt arbetssätt i denna riktning har alla minskat antibiotikaförskrivningen, i vissa fall med 50 procent. Inom slutenvården är det svårare att uttala sig om följsamheten i många landsting. Undantag är bland annat Västmanland som genomfört 16 Nitrofurantoin, pivmecillilnam > 80 %, trimetoprim < 10 % samt kinoloner och cefalosporin båda < 3 %. 20

21 journalgranskning på en infektionsklinik och på övriga kliniker har diskussioner och föreläsningar genomförts med utgångspunkt i lokala resistensdata och antibiotikaförbrukning. I Västerbottens läns landsting och Dalarna har också genomfört journalgranskning av pneumonier. Diskussion Landsting som genomfört diagnoskopplade uppföljningar kan dra mer preciserade slutsatser om följsamhet till behandlingsrekommendationer. Ett exempel är i Uppsala län, vars slutsatser om variationen i följsamhet är tankeväckande. Med bättre metoder är det också lättare att rikta sina åtgärder där det gör mest nytta. i Jönköping har beslutat att kalla alla högförskrivande enheter till information och diskussion och dessa enheter har dessutom upprättat förbättringsplaner. Gävleborg visar att förbättrade arbetssätt påverkar antibiotikaförskrivningen. i Östergötland drar slutsatsen att data som kopplar diagnos, antibiotikaförskrivning och vissa analysåtgärder, har varit till stor nytta i uppföljningen och återkopplingen för att kunna visa hur alla gör, inte bara hur man tror att man gör. Svaret från i Östergötland avslutas med konstaterandet att förändring av beteenden är svåra och kräver tid. Genomförande av övriga uppgifter Enligt Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2012 anges att landsting som verkar för en ökad följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer avseende vanliga infektioner i öppenvården, i enlighet med det uppdrag som respektive landsting gett till den lokala Stramagruppen, kan komma att få del av den prestationsbaserade ersättningen. En del i detta uppdrag är att genomföra övriga uppdrag utöver att följa och analysera det lokala resistensläget och antibiotikaförbrukningen samt ge återkoppling avseende följsamheten till lokala behandlingsrekommendationer. Bekräftelse på att så sker är att landstinget i sitt svar i självdeklarationen anger att man kommer att genomföra uppdraget under SMI:s bedömning baseras endast på landstingens svar i självdeklarationerna. Bedömningskriterier och SMI:s bedömning Bedömning sker mot kriteriet nedan: Kriterium: anger i självdeklarationen att uppdraget att genomföra övriga uppgifter som landstinget gett den lokala Stramagruppen kommer att genomföras under SMI:s bedömning: Alla landsting uppfyller kriteriet. 20 av 21 landsting anger att övriga uppgifter i uppdraget till den lokala Stramagruppen kommer att genomföras. i Uppsala län har inte gett några övriga uppgifter utöver att följa och analysera det lokala resistensläget och 21

22 antibiotikaförbrukningen och ge återkoppling till vårdgivare avseende följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer. Antibiotikaförsäljning under mätperioden och jämförelseperioden Utgångspunkter för bedömningen I Överenskommelsen anges att 100 miljoner kronor fördelas till de landsting som under 2012 verkar för ökad följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer avseende vanliga infektioner i öppenvården, i enlighet med det uppdrag som respektive landsting gett till den lokala Stramagruppen, samt minskar sin antibiotikaförskrivning inom öppenvården med tio procent av mellanskillnaden mellan antal förskrivna recept per 1000 invånare för perioden 1 oktober 2010 till 30 september 2011 (nedan kallad för jämförelseperioden) och det långsiktiga målet om högst 250 recept per 1000 invånare. Använd statistik är hämtad från Concise som är ett webbaserat statistiksystem för apotekens försäljning av läkemedel. Det innebär att antibiotikaförskrivning i landstingen mäts genom antibiotikaförsäljning till befolkningen i respektive län mellan 1 oktober 2011 och 30 september 2012 (mätperioden). Med antibiotika menas här antibakteriella medel för systemiskt bruk (J01) exklusive metenamin (J01XX05). I bilagan till Överenskommelsen anges antal recept per 1000 invånare som varje landsting måste minska för att de ska vara berättigade till ersättning. Tabellen nedan anger målvärden för respektive landsting, avrundade till heltal. Antibiotikaförsäljning Bedömningskriterier För att nå målet för 2012 avseende antibiotikaförsäljning gäller följande målvärden. Landsting Målvärde recept/1000 inv. och år Landsting Målvärde recept/1000 inv. och år Landsting Målvärde recept/1000 inv. och år Stockholm 397 Kronoberg 360 Sörmland 336 Skåne 395 Västmanland 355 Gävleborg 329 Västra Götaland 384 Kalmar 349 Örebro 328 Blekinge 375 Jönköping 345 Västernorrland 321 Halland 368 Östergötland 343 Dalarna 307 Gotland 367 Norrbotten 339 Västerbotten 304 Uppsala 362 Värmland 337 Jämtland

23 SMI:s bedömning Kriterium: För att nå målet om en minskning som motsvarar tio procent av mellanskillnaden mellan antibiotikaförsäljningen under jämförelseperioden (oktober 2010 september 2011) och det långsiktiga målet om 250 försålda recept per 1000 invånare ska målvärdet uppnås. SMI:s bedömning: Blekinge, Gävleborg, Västerbottens läns landsting samt Region Gotland uppnår målet. Diskussion En viktig del i utvärderingen har varit att bedöma utvecklingen av antibiotikaförskrivningen under mätperioden i förhållande till en jämförelseperiod. Antibiotikaförskrivning har mätts med antibiotikaförsäljningen eftersom det finns lättillgänglig försäljningsstatistik. Antibiotikaförsäljningen ökade i landet som helhet, från 383 recept per 1000 invånare till 384 recept per 1000 invånare. De nio län som minskat antibiotikaförsäljningen är Blekinge, Gotland, Gävleborg, Västerbotten, Kronoberg, Kalmar, Östergötland, Norrbotten, Västernorrland. De fyra först nämnda länen når målet att minska antibiotikaförsäljningen med tio procent av skillnaden mellan jämförelseperiodens försäljning och det långsiktiga målet på 250 recept per 1000 invånare och år. Det är också noterbart att alla fyra landsting som uppnått det kvantitativa antibiotikamålet också har minskat antibiotikaförsäljningen på slutenvårdsrekvisition mätt i DDD per 1000 invånare och dag 17. Utöver dessa är det bara Västmanland som minskat antibiotikaförsäljningen på slutenvårdsrekvisition. I 2012 års överenskommelse valde parterna att flytta fram jämförelseperioden från oktober 2009 september 2010 till oktober 2010 september En effekt av förändringen av jämförelseperiod är att sju av de nio län där antibiotikaförsäljningen minskade, fick ett bättre resultat jämfört med om den tidigare jämförelseperioden använts. Mest markant är skillnaden för Gotland som inte hade uppnått sitt mål om jämförelseperioden varit oförändrad. De enda länen som har haft en minskad antibiotikaförsäljning under den första och den andra 18 mätperioden är Västernorrlands län och Kronobergs län. De län som missgynnades av den framflyttade jämförelseperioden är de län som minskade sin antibiotikaförsäljning under den förra mätperioden. Frågor i självdeklarationen som inte ingår i bedömningen av prestationsbaserad ersättning Tre frågor ställdes i självdeklarationen som ligger utanför bedömningen av krav som ligger till grund för den prestationsbaserade ersättningen. Frågorna rör behovet 17 Rekvisitioner från slutenvården ingår inte i mätningen av antibiotikaförsäljningen av recept. 18 Kronoberg har dock inte uppnått det kvantitativa målet förra året eller i år. 23

24 av förändrade lokala behandlingsrekommendationer och om faktorer som utgör hinder för att utföra uppdraget som getts till den lokala Stramagruppen. Behov av förändrade lokala behandlingsrekommendationer I självdeklarationen ställdes följande fråga till landstingen. Har landstinget under funnit behov av att modifiera en eller flera nationella behandlingsrekommendationer till lokala förhållanden avseende resistensläget? Fem landsting svarar att behov har funnits att förändra en eller flera behandlingsrekommendationer. Fyra landsting ( i Uppsala län, i Värmland, Östergötland och Västmanland) har förändrat en eller flera behandlingsrekommendationer. Västernorrland har funnit behov men ännu inte genomfört förändringar. Hinder för att utföra uppdraget Sammanlagt 12 av 21 landsting har angett faktorer som utgör hinder för att genomföra det uppdrag som landstinget gett till den lokala Stramagruppen. Dessa faktorer kan till stor del kategoriseras till resursbrist (avsatta tjänster), brist på data (för att mäta följsamhet) och brister i IT-systemen. Nio landsting anger resursbrister, sju landsting anger brister i data och fyra landsting anger brister i IT-system. 24

25 Bilaga 1 Följa och analysera det lokala resistensläget Stockholms läns landsting Öppen- och slutenvården Uppdragets genomförande Analysens omfattning Det mikrobiologiska laboratoriet på Karolinska tar årligen fram statistik för sjukhus och kliniker som presenteras internt och externt. Öppenvårdsstatistik har tagits fram för för de viktigaste patogener som omfattas av Stramas öppenvårdsprogram. Resistensläget sammanställs årligen. Blododlingsdata rapporteras årsvis för varje sjukhus. Årligen: Blododlingar på Södersjukhuset, Danderyds sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset Solna respektive Huddinge, S:t Göran samt Medilab (huvudsakligen geriatriska kliniker). De viktigaste patogener som omfattas av Strama Stockholms lokala vårdprogram: E. coli i urin, pneumokocker och H. influenzae i luftvägsodlingar, S. aureus i sårodlingar. Fortlöpande uppföljning av patogener som omfattas av smittskyddslagen. Vid allvarliga infektioner där gramnegativa tarmbakterier misstänks måste man börja diskutera att överväga att inkludera karbapenemer i den empiriska terapin pga. en stigande förekomst av ESBL, framför allt hos E. coli. I övrigt följer resistensförekomsten nationella trender utan några större avvikelser. Förekomsten av ciprofloxacinresistens hos E.coli har slutat öka. Behandlingsrekommendationer för urinvägs-, luftvägs- och sårinfektioner i öppenvård kan kvarstå oförändrade, eftersom resistensläget motsvarar det nationella. Det bör dock observeras att andelen MRSA av S. aureus ligger över 1 % i kliniska sårodlingar från öppenvård. i Uppsala län Öppen- och slutenvården Uppdragets genomförande Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien, Akademiska laboratoriet gör sökningar på resistensresultat regelbundet. Resultaten läggs in på gemensam server och en gång per år uppdateras hemsidan. Strama utvärderar varje halvår och återkopplar till verksamheterna. 2 ggr per år. Data för UVI-screening presenteras årsvis 25

26 Analysens omfattning Strept. grp A, Enterobacter, E. coli totalt, E. coli blod, E. coli urin, Enterokocker, H. influenzae, Klebsiella, KNS, Pesudomonas, pneumokocker och S. aureus. Resistensdata gäller enbart odlingar från Akademiska sjukhuset (öppen- och slutenvård). UVI-screening genomförs på alla vårdcentraler inom länet. Stort sett en oförändrad resistenssituation under det senaste året och sedan 2005/2006 då övervakningen startade. En del förändringar i resistensen kan förklaras av de metodförändringar som gjorts under de senaste åren Sörmland Öppen- och slutenvården Uppdragets genomförande Analysens omfattning Mikrobiologiska laboratoriet tar fram resistensdata i tabellform. Genomgång sker regelbundet på Stramamöten 2 ggr per år Lokala data jämfört med nationella i RESNET 100-stam studier. Deltar i EARSS med blododlingsisolat som jämförs med nationella data. Jämförelse 2012 och 2011av E.coli isolat i blod från det egna laboratoriet. Alla urinvägsisolat jämförda 2012 och Enskilda mikrober redovisas i bildspel (redovisas ej här) Det lokala resistensläget följer nationella data. ESBL-isolat ser ut att öka över tid lokalt och nationellt. Ingen skillnad mellan länets tre sjukhus eller mellan sjukhus och vårdcentraler. Ingen ökning av resistens mellan 2011 och 2012 förutom en liten ökning av Trimetoprimresistens hos E. coli i urinisolat. i Östergötland Öppen- och slutenvården Uppdragets genomförande Analysens omfattning Publicering sker på Stramaportalen med uppgifter för landstinget samt på sjukhus- och sjukvårdsdistriktsnivåer. Resistensdata redovisas också per slutenvårdsklinik 2 ggr per år men s.k. Larmbakterier C. difficile, MRSA, ESBL och VRE uppdateras varje månad. Artfördelning för alla patogener men resistensdata för de vanligaste: S. aureus, E. coli, Klebsiella, Psudomonas, pneumokocker, H. influenzae m.fl. 26

27 Koagulasnegativa stafylokocker Hög resistens för flertalet antibiotika utom för rifampicin och linezolid. E. coli Cefotaxim/ceftazidim resistens (ESBL) 3 % Hög trim/sulfa och ciprofloxacin resistens. S. aureus Låg resistens för samtliga antibiotika. Klebsiella Cefotaxim/ceftazidim resistens (ESBL) 8 % Hög ciprofloxacin, trim/sulfa och tobramycin resistens. Psudomonas Hög resistens för imipenem i Jönköpings län Öppen- och slutenvården Uppdragets genomförande Analysens omfattning Data hämtas från klinisk mikrobiologis produktionssystem. Det nya systemet ger möjligheter att skilja mellan öppen- och slutenvård 2 ggr per år Granskning sker av: S. aureus, MRSA, KNS, Grp A streptokocker, pneumokocker H. influenzae, M. catarrhalis, E. coli, Klebsiella, Pseudomonas, Acinetobacter, Enterokocker, Stenotrophomonas maltophilia. Historiska data från de sista tio åren presenteras i en graf. Inga stora förändringar i resistensmönstret har skett under det senaste året. Stramagruppen konstaterar att resultaten inte föranleder några åtgärder Kronoberg Öppen- och slutenvården Uppdragets genomförande Analysens omfattning Kontinuerlig övervakning sker och har sedan många år publicerat resistenssiffror på laboratoriets hemsida. Under 2012 tas en ny rapporteringsform fram. 2 ggr per år Analysen omfattar bakterierna E. coli, Psudomonas, S. aureus, Pneumokocker och H. influenzae under tidsperioden Kontinuerlig ökning av resistens särskilt mot trim-sulfa och amoxcillin hos H. influenzae samt generellt ökande resistens hos E. coli. Resistensläget mot imipenem hos Pseudomonas börjar vara besvärligt, men vi har inte påvisat MBL-producerande Pseudomonas annat än vid enstaka tillfällen. MRSA och ESBL är fr.a. samhällsförvärvade, och ökande. Ingen MRSA eller ESBL-spridning i sluten eller sjukhemsvården. ESBL problematiken accentueras av att en stor del av dessa patienter återkommer, pga. sina bakomliggande problem med urinvägarna, med upprepade infektioner med ESBLproducerande bakterier 27

28 Kalmar Öppen- och slutenvården Uppdragets genomförande Analysens omfattning Mikrobiologiska laboratoriet redovisar resistensläge halvårsvis på sin hemsida. Mikrobiologen 2 ggr per år MRSA, S. aureus, enterokocker inkl VRE, pneumokocker, H. influenzae, Strept.grp A, ESBL, E coli, Klebsiella, Enterobacter, Proteus, Pseudomonas Långsamt ökande resistensproblem hos framförallt gramnegativa bakterier inklusive H. influenzae. Inga utbrott av multiresistenta bakterier. Region Gotland Öppen- och slutenvården Uppdragets genomförande Analysens omfattning Uppdraget påbörjades i september ggr per år E. coli, urinvägar - resistens mot vissa antibiotika, pneumokocker, luftvägar - resistens mot penicillin, H. influenzae, luftvägar- resistens mot ampicillin, S. aureus - resistens mot clindamycin, Strept. Grp A- resistens mot clindamycin Analys av resistensen mot ciprofloxacin och trimetoprim för alla urinisolat av E.coli under tre sexmånadersperioder från 1 mars 2011 till 31 augusti Ingen ökad förekomst av resistensen under dessa 18 månader mot något av läkemedlen. Analys av ampicillinresistensen hos luftvägsisolat av H. influenzae har skett under samma tidsperiod. Där är siffrorna mer svårtolkade vilket kan bero på att antalet isolat per halvår var färre jämfört med isolat av E. coli. Andelen som får pcv vid luftvägsinfektion bör öka och andelen ciprofloxacin vid urinvägsinfektion bör minska. Blekinge Öppen- och slutenvården Uppdragets genomförande Analysens omfattning Skriftliga rapporter. Senaste kom januari ggr per år Strept grp A, pneumokocker, S. aureus, E. coli, Pseudomonas, H. influensae, ESBL, MRSA, Cloistridier, VRE 28

29 Låg MRSA men kraftigt ökande ESBLförekomst. Ökande resistens hos H. influenzae avseende både ampi och T/S. Kinolonresistens väsentligen oförändrad. Resistens mot Tazocin ökar. Förekomst av ESBL kommer att bli problematisk både med avseende på behandling och isoleringsvård (nya PM är framtagna). H. influenzae hos KOL-patienter problematiskt (nästan 30 % resistens). Avvaktar med att ändra lokala rekommendationer men kan bli aktuellt om resistensen ökar ytterligare Region Skåne Öppen- och slutenvården Uppdragets genomförande Analysens omfattning Strama Skåne har i brist på lokala resistensdata fått använda nationella data som bas för sitt arbete och den empiriska terapin, vilket inte är tillfredsställande. Klinisk mikrobiologi har startat ett projekt för ett system för uttag av data och en produkt är på väg att bli färdig, förhoppningsvis under ggr per år (enligt planering) Önskad omfattning framgår av särskild specifikation till Klinisk mikrobiologi (omfattande lista som ej redovisas här) Inga slutsatser Region Halland Öppen- och slutenvården Uppdragets genomförande Analysens omfattning Det lokala resistensläget sammanställs och rapporteras vid ordinarie Stramamöten. Gemensam analys sker i diskussionsform. Besök har gjorts hos alla slutenvårdskliniker och vårdcentraler under våren. Utbildning för chefer i närsjukvården, tandvården m.fl. 6 ggr per år Kontinuerlig uppföljning av och utvecklingen av specifik resistens. Anmälningspliktiga mikrober enl. SmL. E. coli resistens. Under 2012 specifikt om E. coli, stafylokocker, pneumokocker, H. influenzae, VRE. Situationen i Halland är mycket snarlik utvecklingen i landet som helhet. VRE är under kontroll, MRSA ökar sakta och ESBL ökar snabbare 29