If you have issues viewing or accessing this file contact us at NCJRS.gov.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "If you have issues viewing or accessing this file contact us at NCJRS.gov."

Transkript

1 If you have issues viewing or accessing this file contact us at NCJRS.gov. This microfiche was produced from documents received for inclusion in the NCJRS data base. Since NCJRS cannot exercise control over the physical condition of the documents submitted the. individual frame q.j.ality will vary. The resolution chart on this frame may be used to evaluate the document quality..y. l \;..0 ; III. :JIIIII a ~ j 'j ) MICROCOPY RESOLUTION TEST CHART NATIONAL BUREAU OF STANDARDS-93-A Microfilming procedures used to create this fiche comply with :~~._ () the standards set forth in 4CFR ' He' \.. ~_.~;..~_. ~~(~ ~ I. > ~.t;::tij:;: points of view 0; opinions stated in thjs document are/f) those of the author(s) and do notrepresent the official'\~ position or policies of the U. S. Department of Justice. \~ Ii -''. National Institute of Justice United States Department of Justice Washington D. C ; \ i:.. ---_ ~.... ~ I~. f!l~~ '.~' O':!!''-'' ~i<..a....~ '... -.;..' 'j. t J i.'<;(

2 - I: RATTSPOL'ITISKA FORSKNINGSIN.STITUTET Publ ikation 58 - (::. )) {. RXTTS\POLffT I SKA FORS K\~ ItJ~I'SS I NST I rutet PB 29~~ Broholmsgatan 2 A 0053 HELSINGFORS 53 TeT. 72' 2'08 ~'s Department of Justlce N~ti~nallnstltute of Justice \i C ced exactly as received from the This document has bee~ ~ep;~dguit Points of view or opinions stat~dy erson or organization onglna. thors and do not necessan in this document are tho.s.e of the ~~es of the Natjonallnstitute of represent the official position or po ICI Justice. r; b.. hted'matenal has een Permission to reproduce this copy~g al h Institute of Leg Researc ~ poij.cy/finland -7;) granted by to the National Criminal Justice Reference Service (NCJRS).. RS s stem requires perm IS- Further repro d u ct' Ion outside of the NCJ Y sion of the copyright owner. ' NAY '983 ;A~QUISITiONS. '0 I REKTI ON / I\. \ \ Professor A'tlis Aarnio Professor Erik Allardt OIREKTHR Justitier~det 0avi Heinonen Pol i s 0 v e r d ire ~:;t 0 r' E r k k i K 0 rho n e n ( t I 8.) 2 982) For s k a re. T u i') a M a kin e n Lagstiftningsradet Paavo.Nikula Kahsl ienef Juhani Perttunen Hverlnspektor Jan Tarnqvist 0 ire k tor Pat r i k Tor n u d d (ordforande) (viceordforande) Patl'ik Tornudd.0 - PERSONAL TEUVO PELTONIEMI FAMtL~~V;;';:P () c I FINLAND OCH SVERIGE OMFATTf) N G 0 CjH AT.r I TV DE R /; L-< ~ Fofskningsassistent Ulla Sinkkonen BYf.sekret~~are Raila Tynkkynen Ka'h s lis t Ka i j ap i h a s tie For~kningsbitrade Terhi Help~~ Helsingfprs 983 ij. Fors~are kri~inologiska forskningseoheten. ff Ci Summ:) ry: Family Vrolence in Finland and Sweden - 'revalence and Attitudes.. I~' ; f' t '. \J;. Kauko Aromaa Jukka L i'ndstedt :.... Tutja Mal<inen 'JHannu Niemi R~Jno Siren. i~ For s k are v i d den a rna n na fo f's k n i n gs e nh e ten ' Ei la Maki paa Kevat{Nous La in'en 'JYrki Tala I; ':::'0 _ ( ~ :

3 ~ ~--;-; ~----~ ~ ~ ----~~ INNEHALLSFtiRTECKNING FORETAL finhindskt -ratt'spol itiskt utrednin.gsarbete. i.ntar nor:diska' Jamf5relser av tradition en central plats. Detta ~r naturligt med tanke p~ de likartade f5rh~landena i de nordiska lander- na. Finland har ofta kunnat utnyttja Sveriges erfarenheter av sadana soclalaproblem sam i Sverige tagit sig mer alarmerande uttrycksformer eller vilk~s problemkar~ktar varsebl ivits ) tidigare i Sverige. ~ Att utan vidare 5verf5ra en i ett land utkristallseradproblematik med d~rtill anknutna 5sningar eller ~tg~rdsf5rsl~g till e t t annat land a r dock a I tid van ski i 9 t En k 0 n t r 0 lip 0 Ii t isk t inriktad jamf5relse maste beakta den historiska bakgrunden jamte ski ljaktigheter prob.em bi Id~ regleringssituatio' och attityder. _ 'f I \ SAMMANFATTNING ENGL I SH sur~mary BAKGRUND 2 DATA 3 FAHILJEVILDETS OMFATTNING 4 AT T l' N G RI :P A I FAMILJEVILD 5 ~MLSXGANOEFRG~N OL II\AUPPFATTN IN'GAR OM FAM ILJEVL'DETS 7 FAKTORANALYSER 8 '0 I 5 KU 5 5 ION KXLLFtiRTEC KN'I NG '~ BILAGA:ATTITYDVARIABLER~AS KORRELATIONSMATRISER ORSAKER Sida.r.' I i i _ ; Rattspolitiska forskningsinstitut~t familjevald i Sverige och Finla~d har tidigare jamf5rt i en rapport om barnmisshan del uta r bet a d a v Mar j a Ko r p i La h t i ( s ve n s k s p r ~ k i 9 rap po r t pub I i kat ion n r. 5 0 He lsi n 9 for s 98 ). U P P d a 9 and eta v f ~m i i j e vald i Finland har analyserats i en finskspr~kig rapport ay Teuvo Peltoniemi (pu~)likation nr.5 Helsingfors 982). FBrellggande rapport har ~idigare utgivits p~ finska i ins tit!j t e t s pub I i kat ion sse r i e ( n r. 5 4 H e lsi n g~'f a r S 9 8 2) -.. Mat e ria e t f B r den n a un d e r 5 5 k n i n 9 h art ill end e 5 ami a t s It n i samband med o'van namda unders5kning av uppdagandet av ) fafuiljevald.materialinsamlingen har bekostats med hjalp e~ I '.;..< 's t B d f r~ n Bra t t 5 f 5 reb y 99 and e r~ d e t. F 5 r en i n 9 e n Ens i _ Kat i en Liitto r.f. och Barnens Dag-Stiftelsen. Jur.kand. Marja Korpilahti har verkat som-forskningsbitrade ~t fbrfatt~re~ ~. '. pol.lic. Teuvo Peltoniemi. rapportens.. w'.. ~ a. \.... ~.. ;. :i - ~ r -J l. He.singfors den 27 januari 983. /r' Patrik TBrnudd Dlrekt5r far Ra~tspolitiskq forskningsinstitutet... '..' -

4 ~._~~ --~ ~ c Teuvo Peltoniemi Research lnstltute.of Legal Pol icy SUMMARY Publ ication no. 58 i i.. -Helsinki 983 SAMHANFATTNING lunders5kningen belyses familjevjldets omfattning och attityder till familjev~ld i Finlandoch Sverige. Materi~let insamlades gen~r en intervjuundersokning hosten 98~ Det finl~ndska materlalet'best~r av 475 Deh det svenska materialet av 494 respondenter vilka representerar befolkningen 5-70 ar i de tva l~nderna. aldern FAMILYiVIOLENCE IN FINLAND. AND SWEDEN - PR~VALENCE AND ATTITUDES The report deals with the prevalence of and attitudes.towards fa mil Y' v i ole n c e i n F i rly: and and S \' e den.' The d a taw e reg a the red through intelviews during the 'autumn of 98.- TheFinnish data COilS i sts of 475 'respondents and the Swed i sh data of 494 respondents representative of the population betwee~ the age~ of 5 and % av finl~ndarna och % av ~venskarna rapporter~r vald -. inom familjen. Mest allm~nt var vald mellan makar: vald riktat mot.en.maka eller en kvinnl ig sam~anboende kom fram 9 % av faflen Finland oeh i 7% i Sverige. {I Enligt undersokningen betonar svenskarna samh~llets engagemang t2 % of the Finnish respondents and % of the Swedish respondents ~eported family viol~nce. The most common form was 'v i ole n c e d ire c ted by a man a g'a ins ~ his w i f e 0 reo m 0 n - law.wif~: this was r~ported by ~ % in Finland and 7 % in Swede.n. i familjevaldet mer ~n finl~ndarna. Majoriteten av finl~ndarna understoder tanken att offret skall ha mera att s~ga till omi fr~ga om den r~ttsliga behandlingen av familjevlld. Flertalet svenskar understodde slopandetav kravet p~ ~Ils gahdens samtycke som foruts~ttnin~ for ~tal for familjevald. ') r ) f' According to the study the Swedish res~~ndents regard the publ ie interest element in family violence as stronger than \' ;' was th! case with the Finnish res?ondents. The large major'ity of the FlflnJsh respondents support a more independent position Samma ski llnad framtrader aven i den informella kontrollen. Hver h lften av finl~ndarn~ och o et en tredjedel av svensk&rt naanser att -medborgarna of tare borde. ingripa. i fami Ijevald ~ grannskapet. f for the victim in dealing with the matter in c~urt w~ile fb~ large majority of the Swedish respondents suppor~ed the view that the offence always shuld be open to publicprose~ution. In ather words pro~ecution of the victim. should not depend on the wish~s N r det g ller att forklara familjevald vinner teorier pi samh llsniv~ n i Sverige ocks~ mest stod i blda l nderna. l Finland stodsoftare forklaringar pi indiv.idniva t ex tesen. att {l fa mil j e val d ~ ret t S! Y m P tom p a sj uk d om. Fa mj I j e v I Ide tan s e s \ A dlfference WaS also discernable in social control. OVer one half of the Fi~nish respondents and over two third~ of the Swedish respon~ents often in violent situati~ns believe that people shuld intervene m~re taking place next door.' c' dock i. bada I~nderna vara en produkt av flera ol'ikafaktor~!r.. :. Skillnaderna mel Ian svenska och finl ndska ~ttltyder Iterspeglar den 0 ika inriktningen'av fami IJevlldsdebatten.Det.ta framgar bl a av att debatten i Finland n rmast har lrtgat~fran begreppet familj~vlld:och har betonat ~qcialvlrdens ansvar. I Sverlge har uppm~rk~amheten d remot koncentrerats pi v~ld mot k'~i nnor (kvinnomi sshandel) ';och mojl i gheterna att reg'lera prob' c' In bof'h.countries macro-level expianatory theories of falll ily I violence.r.ece'ived most support. More. support can be fourt'd in Finl~ndthanGin.. - S~ede~jo~.. individualori~ntedtheories - ::' for example the t.heory that fami ly violence is. due to illnes's. l' However; in both.countries family violence is regarded as the resurt ofa number of factors..~ Iemet genom lagstift~fngsatg~rder.

5 ~ ~ BAKGRUND Psykopatologlska teorier Familjedynamlska teorler Kulturteorler Strukturteorler Debatten om familjev~ld har uhder de senaste ~ren varit livlig b~de Finland och Sverige. Debatten har dock.t~git olika former. I Sverige har man fort en femlnlstiskt a n s t r u ken: dis k u s s Ion 0 m v ~ r d mot k v Inn 0 r ( k v Inn olnl s s han del') (t.ex. Eksel ius 98a- och b). debatten har man kdivt lagandringar. Detta har Lex. lett till upphavande av m~lsagandestadgandet rorande v~ldssituationerfr~n oth med borjan av ~r 982. Llkas~ har av fem)nlster skotta behandlingssystem kvlnnohus och ~rlstelefoner startats. I Sverige har man kort sagt beto~at samhalle~s Intresse och kravt forbattrande av Kvlnnans stallning for att mlnska familjevald (Peltoniemi ~83a). ~ I Finland har debat~en forts I ett annat t?nlage. Det feministlska perspektivet fick publicltet speclellt i borjan (se Lex. Germain m fl 980 Kosken~aakso 980) men debatte'n h a r va r i t mer s a k I I g'o c h h arb e ton a t CI t t. fa mil j e v ~ I dar ett hela familjens problem. Ett omfattande vardsystem har ~rundats0 skyddshem fanns i atminstone atta stader vlre~ : (se Peltoniemi 98). I motsats till de svenska kvinnohusen sl~pper de fiesta skyddshemmen oc~sa in manllga klienter. Skllnad~n mel Ian Fi~land och Sverige ~te~speglas o~ks~ i de termer som anvands. Me~an man talar om kvihnomisshande lis v e rig e a n van d s t e r men II f elm i j e v ld d. i Fin I and (' s e L ex Pel ton i em i s & H 0 n k a va a r a s b I.b I I 0 gr a f il 9 8 ) Ski t n a d e r i debaiten aterspeglar olikheter mel Ian familjevaldets huvudi~e0gier I F~nl~nd och Sverige. ~~n ena Jdeofogin a r i n dim i d - 0 c h f a ~ i j e be ton ad me dan den a nd rap 0 a n ~Jt.e r a r k u t u r ens ~ c h sam h a lie ts n i v ~ (s e p' e ton i em i 9 8 ) 0 e s s a tv~ huvudlnriktnlngar kan spjalkas s~'~tt man erh~ller fyra. forklarlngsmodeller. ~.. - Teorler iden forsta kategorln betonar de psykopatologiska t.ex. masoklstlska tendenser vilka ibland tycks vara fork nip pad e me d. f ami I j e val d Fa m.i I j e val d e t. bet r a k t ass 0 m en psyklsk sjukdom och felet soks i garnlngsmannens eller offrets personllghet (t.ex~ Hanks & Rosenbaum 977). Ett annat betraktelsesatt anser fenomenet som hela famlljens s}ukdom dar bara en utvaljs till sytldabock. Nara samband ses bl.a. me d m Iss b r ij k a val ~ 0 hoi (t.e x. Matt i a 9 7 8). teorlgruppen Den t red j e poangterar familjevildets normbundenhet.och skillnader mellan ollka samh en och samhallsgrupper. likas~ h nvlsas till sambandet mel Ian.famlljev~ld och andra sociala problem samt tijl kulturens allm~nna (t.ex. Straus & Gelles & Steinmetz 980). Den fjarde teorigruppen betonar betydelsen ;l~ v~ldsnlv~ samhallets struktur t.ex. bristen. pa jamnvlkt mellankonen det patriarkaliska.. sam hal let II (t. ex. Do bas h & Do bas h 979). teorierqas bakgrund forekommer polcmik om i vilken- man familjevald ar :T)sjukdom 2} avvlkande beteende eller 3) egentllg krlmlnalitet. Pessutom tvlstas om fenmenets for k a r I n 9 s n I va.. Teo r i ern ~ k an up p del as en I I 9 t vet ens k a psg r en varvid betraktelsenivan varierarfran mannlskans personllghet til'l. samhallets ~trukt!jr. st~tt Emot varandra har framforallt familjedynamiska uppfattnlngar och' strukturteorler. Deforra unders~ods av manga som arbetar Inom social; eller sjukvard och har psykologisk utbildnlng. ~en 'senare askadningen ar flertal~t ar da de~vetenskapsgren man betonar. Av dem som stoder feminister och sociologin 'Huvudsyftet meddenna undersokning arattundersoka.om ski Inaden i den offic'iella debatte.n ocks~ aterspeglar i) befol~niggen~ attityder: om finland~re tanker annorlunda om fami Ijevald an svenskar. SVaret pa denna fraga erha.l Is if '\

6 ~ J genom att undersbka attityder som ansluter sig till'ovan n a m n d a t eo r i e r sam t 9 e nom a t t k art I a 9 9 a.i n s t :i'~tln i 9 e n til familjevaldsfall Det andr~ resppndenternas grannskap. ;~ syftet ar mera eleme~tart: fami Ijevaldsproblemet ar sa nytt att det inte ens finn~ 3 grunduppgifter om fenom~nets omfattning. DarfBr kartlaggs ocksa familj~valdets De ovan namnda dmerikanska undersbkningarna har dock helt koncentrerat sg paatt utreda fami jev~ld. I denna undersbk.nin'g var det endast' mb]l igt att inplacera nagra Frag~r familjevald bland diverse andra Frag~r om i en typisk marknadsundersokning. Fragorna bearbetades darfbr~'i syfte att gbra de m min d r e. 0 m t a I i 9 a B. a. a n v-a n d a sen i n d ire k t f dl get e k n i k genom att be om uppgifter om familjevald bland grannar eler bekanta. (I 2 DATA omfattning i bada landerna. rapporten anayseras altsa famijevadets omfattning reaktionerna pa familjevad och de attityde~ si~ ~ill famijevad i Finland och Sverige. som ansluter Det fi'nska materialet insamlades av Finlands Gallup AD under augusti - ~eptember ar 9.8 och det svenska ma~eri~let ail SIFO Ab i..pktober e!jr 98. Intervjuer genomfbrdes som en del av institutens ~llmanna_rutin~ndersbkningar (Gallops' omnibuss T-35 och SIFOs veckobuss 804). M. A. S t r au s. (;979) diskuterar felkallor deras amerikanska undersbkning och uppskattar att de resutat som man fatt borde multipl iceras med tva fbr attfa sanna siffror. Nagon 9 run d for den nab e di k n i n 9 f rami a 9 9 s db c k i n t e G a qui n ( I 97]) s kat t a r- at t 55 % a v fa mil j e val de t rap p 0 r t era s till polisen. I en gallupundersbkning som utfbrdes i Kentucky \\.. ~ USA konstaterades att 8 % av fami Ijevaldsfallen hade f bl ivi~ anmalda ti II po isen (Schulman 979). E~li_g~.en svensk offerundersbkning hade 29 % av de persbner som blivit offer fer familjevald kontaktat polis (Levnadsforhallanden )' och enl igt en norsk underskning hade 23 % av de fai som.kommit ti II halsovardspelsonalens kanned'om i Bergen anmalts till polis (Nordhus & Vogt 9853).?.. Famijevald.ar en mtalig angelagenhet ~ch atminstone viss~ av dess former anses ombjliga att utrbna med en surveyu n d e r s B k n i n 9 Per SS 0 n ( ) r pes s i m i s tis k : II N a r det galer att skaffa informationer om dessa brott ar offerundersbkningar trol~gen_ ett slmre instrument an brottsstatistiken. ~Detar ~ock real istiskt ~tt anta att ocksa rcsultaten l denna'undersbkning blott ar minimiuppskattningar afamiljevaldets omfattning. A andra sidan kan man ~tga fran antagandet att-det inte Finns stora skllnadermellan Finland oc~ Sverige vad betraffar mbjlighetern~ att upp- \daga.. jamf~rbara. familjev.ald och att resultaten salunda skulle vara /) Problemen ar dock av s~mma art som J akoholforsknfngen dar en rutinmassig matningsteknik. har utvecklats aven ()m det har skattats att forskningen upptacker endast un~efar half ten av den a:l koho som statistikfbr'ts (Pernanen 97). Erfarenheter av S~chulmans (97.9)Stra us ': &... Gelles & Steinmetz:(980) omfattande'intervjuundersbkningar USA visar att survey-teknikenfurigerar oc~sa av fami~jevald. i kartlaggandet Visserligen finns det inte fbr famil)e~ l' ' va de ts de na gon ika god j arnfbre sebas fo r bedom?\ in 9 av forskningsfnstrumentens kvalitetsom i alkoholf~~~knin~en ~.. ~ven om man kan anta att resultat;en ar minimiuppskattningar f.'inns det inte stora moj I i~h~ter att utreda. det dolda familjevaldets omfattning. ~esultaten i denna ~ndersbkning a r a v den s t'o r I e k so r d n i n 9 e nat t de k I art B v e r ski i de r de t antaj fall som kommer till olika beh~ndlingssystem Persson 98 p'eltoniemi 982c). Ofr De visar klar.t att. Perss9ns pessimism ar Bverdri~en. ~om fljd av under- /J ) ~. )

7 --~ ~---~-~ sokningens begransade behandlingssystem som at t u t fo ra. natur ar jamforelser mellan de registrerat fallen dock omojl iga 5 Objektspetsone~na har inte utvalts slupmassigt utan de har mast uppfylla de i valkortet bestamda villkoren med hansyn till kon och alder. For att fa tag pa forsokspersonen har man gjort ett aterbesok. (Finlands Gallup 98) De marknadsundersokningsinstitut som anvants skildrar sitt urval och materialinsamling pa fuljande satt. Finland: Urvalet representerar Finlands befolkning over 5 ar med unda~tag for Aland. Grunden for urvalet utgors av kommunstommen som har bildats genom att anyanda stratifierat' urval och genom att tilhimpa 5 Oemings zonurvalsmetod. ~ I forsta stadiet har befolkningen fordelats i proportion till antal~t 5 ar gamla enligt de olika lanen i andra stadiet enligt de fern olika industriaiseringsgraderna.. Pa grund av den sa har uppgjord'a stratifieringsramen' har man kunnat berakna hur manga intervjuer man bor gora kommunerna som representerar varje industrial iserings... grad i de 0 ika anen for att urvaet befolkningsgeografiskt skue bi representativt. De kommuner som skal vara med i urvalet har dareft~r ~emings tagits ut med hjap av zonurvalsmetod. Denna metod som bygger pa anv n~ning av slumptal ger varje kommun m~jlighet k att fa plats i urvaet emelertid sa att de kommlffler 'som har hogre J fol kmangd har storre sannol i khetatt komma med. Dei ar.. ocksa moj igt att samma kommun kommer med for andra. gan- C) I Sverige gors urvalet pa nagot annat s tt: Urvalet ar ett flerstegs sannolikhetsurval med optimal stiatifiering. Forst utvaljs ett antal grannskap ca 300 postnummer. Ur befolkningsregistret for dessa grannskap utvaljs slumpmassigt de som skal intervjuas. Ett nytt urval av namn dras for varje intervjuomgang och veckobuss. Intervjuer fran olika veckobussomgangar kan alltsa a~deras varandra. till Intervjuarna far inte intervjua nagon annan person an den som utlottats med namn och adress fran registret over totalbefolkningen i g rannskapet. De intervjupersoner scm ej antraffas i en given veckobussomgang soks igen i fojande omgangar. Om en person inte antraffats efter fyra veckobussomgangar raknas han/hon till bortfalet. Individer som vid urvalsdragningen var 8-70 ar raknas till populationen med foljande unda'rha'g: avlidna emi ran~er utoml'ands ti sjoss pa anstalt fangelse pa mentalsjukhus andra ment~lt sjuka paalderdomshe~ senila andra svart sjuka flyttade utanfor intervjuomradet eller till okand adressej svensktalanae.. II gen d~ an.bara erie man i denna kommun bor ta fera utgangsa~resser Intervjuerna grupperas i klustef best~~nde fyra personer oenom att anvanda utgar'lgs~dressmeto~en. Utgangspunkterna plockas ur befolkningsregistret. Forst tages alia de vilkas fodelsedag infaller den 3 eller7 nagon av arets manad~r. Bland dessa har darefter ekvidistan~ p0ckats utgangsadresserna i de kommuner som ar med i urvalet. Den forsta intervjun har agt rum pa utgangsadr~$sen och darifran har man fortsatt till foljande matlag. 'I '. \ ' / intervjuomgangen 8044 utgick 0.personer med anledning av de skit som na~nts ovan. Kvar bl~v en urvalspopulation u pa 24 personer (SIFO 98b). Som foljd av det urvalssatt som anvandes i Finland ar det m8jligt att de intervjuade var nara'grannar. Vid~for~ fragan om familjevaldets omfattriing'med en indirekt Fraga om grann~r u kan i princip tvaav deintervju~de ange samm~

8 ~ ~ ~ D c- grannfamilj d r det frekom~it familj~v~rd. D ~far ~enombicks formul ren manuel It. Bland dem hittades fyra s~dana de intervjuade var s~ fall di~ n ra grannar att-man kunde misst nka att de rapportera.de familjerna yarde samma. I ett fall hade man intervjuat tre personer som bodde i bredvid varandra bel gna egnahemshus. I princip r det allts~ ~gl igt att m ngden av ::'fainjljev~ld 'mot Kvinnor (alia f y r a \ 0 V e ria p pin 9 \ - fa lie n va r s ~:d a n a ) fern a v f a lie n' i n 9 ~ r tv~ g~ng~r. yerkan p~ resultaten av'det mjliga felet rr ' '~rg kring en procentenhet. [ Det ar svart attuppskatta~bortfalets inverkan pa jamfrbar h e t e'n. U n d e r s k n i n 9 5 ins t i t u tell a n van d e r v i k t e r f rat t korrigera det varierande b~rtfalet i olika delgrupper. Des sad a t a h a r doc kin t e v i k tat s ~ f t e r s 0 m b 0 rtf all e t s inverkan befanns vara ob.etydlig. Ur det finsramaterialet 'har. i suilletuteslutits 55 respondenter dvs de personer som var under.8 ar och over 70 ar fr att aldersdistributionen sk~lle motsvara SIFOsmaterial. Finlc:l'nds.material bestar salunda av 475 och Sveriges av 49~ respondenter. De intervjuades alde'rs- och knsfrdelning redbvisas i tabe. Ocks~ det indi rekta fr~ges ttet kan n lturj igtvis leda t'i overlapping. I en ' i ten t tor t k a net t fa mil j e v ~ Ids fa Ip a annat s tt vara kant av ma'hga svarande och darigenom bl i II rapporterat flera ganger. Det ar omj igt att uppskatta inverkan av den hir typen av overlapping. A andra sidan ger de tv~ olika fragor som stald~s i syfte att mata familje~ valdets omfattning resultat av samma storleksordning. senare direkta fragan mater valdet j Den det egna barndomshemmet. Likartade ~es'ultat tyder p~ att ~e~ indirekta frage~ ttets reliabilitet ar 'tilfredsstallande. Materialet representerar Finlands och Sveriges befolkning.' ~ med den nogg'rannhet'som marknadsunderskn'ingsinst i.~utens Ii matefial mjl igg5r. ~ortfalet' i Finlandsg~upunderskning ar i regel -9 % (Yalahti 982). Urvalssat~et innebar emellertid att begreppet bortfall i ochfr sig ar proble- matiskt. SIFOs underskni!9 i Sverigeinte~.:5'~ades494 person.er dv %. B or tf a e. t var fj ande (S.IFO 98b): (J 0 i) \ \. TABELL ' Det fi n s ka och svenska.. materialet en i 9 t kn och ~lder 'I \ ' - t) Finland '\ Sverige N % N % AlIa Man Kvinnor Oppgift saknas aringar aring~r 73 5 ' aringa+~; r( g-aringar aringar Uppgift.saknas 3 '::::/ o Vagrade 72 Oantraffbar 4~ Hade inte tid bortrest 8 Anna ~s ka / '2 9;' ' I' ~ (] Resultat~n presen~eras ~angen tabeller dar materialet -;. (. a L.. u p pd ~. ate n l' i 9 t k 'n. Mat e ria en tab ell e ra de.s. 0 c k sa.'. enllgt~lder bostadsort utbldning och socialgrupp men ode fr.snl edde i nga n~mnva rdc! s.kj J naci'er ~lt t i tydres ponsen. I) I\) J:

9 ~.---~----~ ~.~ ~~==~- ~~ ~ ~ ~ <::; 9 0 :::; 3 Som fbjd av den indirekta undersbkni~gstekniken ~r det ~it~ menl~gsfullt at~ uppdel~ redovisningen av (amilje ~ltdets omfattriing enl igt?akgrundsvariabler. FBrutomtabellanalyser anv~nds faktoranalys. Analysen.har r:: utfbrts med Helsingfots u~ive~sitets ADB-centras normalprogram (~YLPS). FAMILJEFALDETS OMFATTNING..J) TABELL 2 Omfattningen av fysiskt familjeval8 offer hbsten 98 ;:4 Finlandoch Sverige enigt Finland Sverige N % N % Maka ell e r sammanboende kvinna (' Fami lj~valdets omfattning m~ttes med tva fragor. I den ena fraga-de man om grannars eller bekanta familj~rs familjevald o chi d ~ nan d r a 0 m fa mil j e val d mel an f B'r ~ d r a rna i bar n d o'm s - hemmet. De bada fragorna m~ter familjev~ldetsomfattning p~ i nd i rekt sih t. Den fb rs ta f ragan ydde: Jag skall nu~ dill a nagra fragor om misshan~el inom familjen. Med ordetmiss- -'( handel menas att nagon ~~miljemedlem a~~iktligtelleri upphetsat tillstand fysiskt skadar en annan familjemedlem. Finns det nagon familj'i i dift grannsk~p bekanta i ~ilken under de senaste 2 manaderna eller blarid dina nagon familjemedlem bl ivlt misahandlad Av de flnska respondenterna rapporterade2.~ och av de svenska %'familjevald. 'Svenskarna~~~nde of tare att det fbrekomjit vlld som rlktats mot flera familjemedlemmar. 0 sadana fall ~pm fram Finland och 8 Sverige~ SkLllnaden kan narmast fbrklaras med det stor~ antal.et fa~ avmisshandel' mot tonlr)ngar i Sverige. omfattnlng nligt ~fferi. I tabe IIc.redov i sas. fami j eva Idets u' :.' f.~. Make ell e r sammanboende man (I Ba rjl (j Tonaring 3 29 Mor ell e r far 0 3 Totalt (N) (475) (494) lresultatet fran Finland sklljer sig nagot fran de siffror sam lagts fram andra publlkatloner beroende pi den aldersbegr~n~ning som anv~nt h~r' (t. ex. Pel ton i em 982 c) I} r'-=-=----~0c~ Med undantag av de f'all d~r mlsshandeln rlktats mot tonr.7~--=:=:-:: - arillgar var S)Y'tna'den mellan Finland ochsverige tinga. Vald som rik.t'ats mot vuxna hade ibada landerna fbrekommit Y ~ 'Uing~ef~ li i.. Ii ~t~ mycket. Kvinnor ha.r va r it fbrema I fb r va d roftarey~an: Relatlonen mel Ian 'kvinnomlsshandel och det ~'-y~aj>'oq~'m r k t a s mot 'm n a r 3: i S v e rig e 0 c h 2 i: i Fin I and. Steinmetz (97'07) o~hfreeman (97922]) har fbrmodat attdet vald som riktatsmot m~n mycket s~an ~pptacks' inom vardsystemen eller undersoknillgar eftersom.. d.et ~r ~nnu sva~are L 0 ;. fbr m~n a n fbr kvinnor atterkanna att de bhvit offer fbr mis stiande'.detta torde 'vara ett real istisletantagande.:. ~iffrorna fbryald mot m~n torde ~aval som C!Jn'tagligen resul~. - ) faten iijvrigtuttryckl igen vara m'inimivarden. Skillnaden {. i) I.. ' n!' {I fj? ' )~\ 'melanfinlandoch Sve'rige arlntressant. ISverlge.harman i mycket? mi nireomf'a ttni ~g';~n.i Fi nland ;'d iskuiera t ~aj d.' ; rlktal mot m3n. :' de'tta avseende har den offentliga debatten

10 - 2 och verkl.igheten formodligen inte motsvarat varandra sarskilt va. Barnmisshandel rapporterades av 2 % i. Finland och % i Sverige. For Ftnland del motsvarar siffran v~l. den undersokning som utf8rdes av Finlands Gallup ar 978. Enligt den undersokningen rappd~t~rade 4 % misshandel som riktats mot TABELL 3 Anvandningen av vald mej I an' vu xna respondentens barndomshem sam ban d me d 9 r'a Finland Sverige.~ N % N % ba.rn och tonaringar (Vuoristo 979 Korpilahti 9~). Skillnaden mel Ian Finland och Sverige var stor nar det galler misshandel mot tonaringar~ Tidigare har redan konstaterats att samma respondenter i Sverige of tare hade rapporterat.vald som riktat.s mot bade tonaringaroch nagon annan.familjemedlem.?-~ '-/ Ofta Ibland A.drig Tveksam vet ej 3 30 Totalt 475; 494\.... \'-' ( : 'II.. Skillnaden kan ocksa aterspegla den olika installningen ti~l aga i Finland och Sverige. Ar 98 understodde endast 2 % av svenskarna barnaga medan motsvarande' procenttal i Finland var 47 (SIFO 98a Peltoniemi 982a). I Sveri~e ar i motsati ~itl Finland kroppsliga bestraffningar av barn forbjudna i lag. Detta kan literspeglas pa ~a satt~att de f~ll som anses som barnaga Finland har r~pporterats som fuisshandel i Sverige.!'/ Enl igt tabell 2 finns det inga vasentl iga ski nader mel Ian familjevaldets omfattning i Finland och 'Sverige.. Detsamma galler t:abell 3 som redovisar familjevald.~.i Frllgan Iydde: C-!? ~7~> barndomshemmet. o 0m vi tanker pa ditt'barndomshem 'fore'kom det fys~iskt vald mel Ian drna foraldrar ') ~'i.. ~ d? s.amband med fa~'i I j eg ra ~II \~. '. ~ ': () v I~).. ;It. \ -\ c { Av res~onde~terna s~ger 84 % i Finl~nd och 85 % i Sverige att deras f8raldrar inte anvande kroppsligt vald i samband med familjegral 3 % av finlandarna och ~ % av svenskarna berattar a~t det forekom vald. Omfattningen av kroppsl igt vjld mellan vuxna ar av s~mm. storleksordning som det vald mellan vuxna som framkom i den tidigarefrlg~n. Den ringa skillnaden mellan lander'na gar ocksa i samma riktning. Den likartade bild av f~miljevaldets omfattning som man far utgllende fran de tva fragornaokar resultatens tillfor-.\7 Jitlighetom man utgar fran antagandet att det inte skulle ha skettstora forandringar falllilje~aldets omfattning under tva ge'herat ioner. I Finland har framkblllmit klart mera farniljeyald ~n vadlsom ra'pporteras i den offerundersokning som Rattspol itiska forsknr~gsinstitutet gjorde Ir 97. Enligt undersakning~n hade 4%.av kvinnorna och 04 % av mannen utsatts foffaul'i ljevllj'd s i tt'hem under' d~ senaste 2 mllnad~rna (S i ren '980.). XnnU ~tsrre a~ skijlnadenl Sverigemel)an de.resultat som nu erhlllits och d~nundersokning som gjoraes l~ 978 Enl igt den hade 09 %.av kvinnornao.ch 05 %'av mannen varit.' utsatta fo.r ' de! ler hot omvlll d i sin egen bostads lag enhet '(Levnadsforhll'landen '98'8).' '..>. ''-

11 3 4 4 ATT Det ar uppenbart att den indirekta frag~tekniken iagga mera familjevald an de offerundersknin~~r sig pa respondentens egna erfarenheter som offer. ~ sidan ar det svart att bedma validitetsproblematiken samband med den indirekta underskningstekniken. kan blott- som baserar andra De resultat som kommit fram i denna underskning kommer nara Straus & Gelles & Steinmetz (~80) underskning av familjevaldets omfattning i USA ar 97. Enligt den hade under en tidsperiod pa ett ar frekommit familjevald m~an makar i % av de amerikansk~ famflje~na da aven de lindrigare smalarna medraknades eler % av familjerna om e~dast all v a r ig are f all e 'n r 5 k n a des me d ( S t r a u s ). 0 e t fan n s i n 9 ens k i In a d me an 0 m fat t n i n 9 e n a v d e t val d s om r i k ta t s mot ~an och kvinnor: bade man och kvinnor hade bl ivftfremal fr vad i 2 % av familjerna. Grovt vald h~de 5 % av kvi~norna och 4 % av mannen (Straus 978). tngripa I FAMIL~EVILD riktats mot Familjevtdd ar en privatsak. Det kontmer till myndi9heternas kannedom frst nar situationen ar tiil ytterl~ghet (( tillspetsad fr skillsmassoplanernas skull eller nar;toleransgransen de~ TABEL!:. 4 Familjevaldets tabukaraktar dess juridiska status som privatangelagenhet och individens reaktioner pa familjevald ~nalyserades med tre fragor. Den ajlmanna attltyden m~ttes med ett pastaende om att qrannarna of tare borde blanda sig familjev~ldet. Om malsagandefragan fragades sarskilt~ Den tredje fragan gallde de svarandes handlande i familjevalds-: situationer mot de nar:maste. all man n a ins t a lin i n 9 en. \\ tabell 4 analyseras frst den InstiHlningentill pastaendet:folk borde oftare ingripa i valdssituationer.9rannfamiljerll Finl~nd och Sverige enligt kn (%) I I ' \ Man Kvinnor AlIa Finland Sverige Fmland SWrige Finland Sverige St:armer belt och MUet St:dmter ganska bra St:iImer varkel bra eller dlligt '4 20 St:&rrer ganska dlligt St:aImer mte ails Inget svar 2 'l'otalt (N) (225) (25) (249) (229) (475) (494) '.. c) -~. '.' ~. h a r ~ e r s k r i d its r Lag s t i f t a : ep h a r be ton a t fa mil ~ e v a I d ~t s. n.atur av privatsak.med en malsagandepa.ragraf.prlvata Intressen.. d' '... t res s e I S v e.r i 9 e har har ansetts viktigare an at a mannas In do~k det allmannas intress~ pa.senare iid.'prioritera~ts och familjevaldets malsagandekaraktar u~phlvdes ~~rjan av ar 982. fran ochmed tt' r slaktingar eller Familjevald ager salan rum utan a granna arbetskamrater far veta av det. Famlevaldet dr alta h8~ljut~. ochkomm(~r frmoal igen latt till.granna~\nas kapnedo'm lstminstonei fler.fami Ijshus. Grvre f'amiljeva!d frorsakar kroppsskaqor och frklaringar attde franl'eddes av olycks- ~ 0 handelser vacker inte langre tilltro. \ lite ver half ten av finlandarna och ver tva ~redjedelar svenskarna ansagatt man oftareuborde inrripa i valdssituatione rig ran n fa mil] e r. S ve n s k a rna bet r a k tar i k art min d r e u t - str~ckning ~n finlan~arna familjev~ldet som en prsvatsa~. Intressant nog framgar ski Inaden. tydl igast i s ta!mer ganska bra-svaren. Andelen respondentersom tyckte att 'pastaendet st~mmer linderna Bade helt o'ch hallet arav samma storleksordningi bada Finland och Sverige ar kvinnorna me~ ofta fr ingripande familjevald. Skilnade~ som verstiger ett tiotal procentenheter kommer speciellt tydligt fram i stammer ~elt pch halletli-guppe~.. av \\!. '

12 5 f) -/ Samma skillnad mellan Hinderna framgar ocksa av tabell 5 dar pas t a end e t I 0 d: II 0 m d u f i c k vet a a t t n 3g 0 n i d itt grannskap har slagit sin maka eller make eller sammanboende TABELL Vad skulle man gora om man fick hora om ett famijjevaldsfall a\g~rder i Finland pch Sverige enligt kon (%) va'd skulle du gora TABELL 5 Vad skulle man gora om man fick hora om ett fcamiljevald(isfal Finland och Sverige enl igt kon (%) ~le gora nagot Skulle inte gora nagot 'l'veksam vet ej 'lbtalt (N) M n I<vinnor AlIa F:inland Sverige Finland' Sverige Finland Sverige ' (225) (25) (24~) (229) 57.' uo (475) 75 ' 8 '. (494) Jag skue sjalv prata Ired gamingsm:mnen Jag skulle sjalv prata Ired offret Jag skue prata Ired andra for att kup~ besluta an \'ad scm skal geras Jag sknlle v'cinda mig till soc~ghetema' Jag skulle anmaa faet till p:>lisen Jag skulle ta kontakt m::d ett kvi.lilohus 'lotalt Atgariler BeSp:>ndenter At.g~/respondenter if M n Finland (40) (20) 2 Sverige (9) (9)c 0 Kvinnor. Finland 'Sverige ' 9 4 (8) (49) : 2 ' (250) (77) 4 Alla Finland (32) (270) J '. 2 Sverige (44) (373) 2.. '.. ~ ~. Lite over half ten av finlandarna och tre fjardedelar av svenskarna skulle reagera pa nagot vis pa familjevald hos.grannar eller bekanta. 39 %avfinlanda~na och 8 % av svenskarna skulleinte gora n~got eftersom deljlnte viii blanda sig i andras angedagenheterlj. I Dada landerna skulle kvlnnorna handla of tare an man. SkiJlnaden ar av Samma s!or Jeksordning som i foregaende frag~. f.oljande tabel J betraktas endast de som reagerade 'pa situa-: tionen. TabeJJ avsjojar att skilj~ade~mell~n landerna galle r rea ge ran de t p a fa m i J j e v a J d i a l. man he t. 0 e t r a de r in t ~ '. ' '!ji 5 to r a '0 I i k h e t e r i 5 a t t en a t t ha n d la. F rag a f va r u p pst a J d P a \ ( ltl':i.pgif~--~~ kon '.saknas j ett fal I bada\ landerna skijlle man oftast prata med garningsmannen och vanl igast darefter aratt prata med offret. tlver en fjardedel 5 k u I led i s kb..~b-q/~ e d ga r n i n 9 sma nne n en fern ted elm e d 0 f f ret och nastan lika manga me d andra for att kunna besluta om vad som skall goras'.dessa atgarder som ansluter sig till den i~formella kontrollen bildar tillsammani 8 ~ av bade fin- indarnas och svenskarnas atgarder. Anmalan tillsociala ~yndigheter eller pol is skulle vara I ika admant (ungefar 5%) i badalanderna.dare~~t skull~endast en ~ller tva procent av de svarande arrmala fallet till ett skyddshem (Finland) sa satt att mankundeange flera olika alternativ. I genom eler k'vinnohus (S'verige) ~ Detta ar intressant eftersom snitt angavs 2 Aiga~derbade:i Finland ochsverig~. I Ffnland finns detinga sk(llnader i antalet atgarder mellanman och ~ kvinnor. I Sverige angav kvinnorna (J4 atgarder) flera a t ern a t i v a nm ann en' ( J 0 a t ga r d) IF ~.' en i 9 ten fin sku n d e r s ok n i ng t va t red jed e I a r a v b ef 0 k'n i Ii 9 e n. ' ~r medveten omatt skyddshem ger ~kydd it dem som bl ir utsatta ~ far familjev'ald (Peltoniemi 983~) Det oaktat u'pp.levs skyddshem inte somett real istiskt alterna.tiv vid grannarnas fami'jevafdssituationer. Detta kan bero pa de~'t faktumatt organisa- )!) t ion ern a a r n ya e H er a tt sky d d she men d a s t fin n spa Q a 9 r a i I t... i r.! ~ 'I!

13 ~ \. 7 S stallen eller att man erfar de~ som vardorganisationer... / ~'t I k a 0 f f ret s j a I v s k a I I t a k 0 n t a k t me d'. Skillnaden mel Ian khn tabel ar rnga. Av de finska mannen skulle flertalet hell(jfe tala om handelsen med garnings- '-' mannen an med offret kvi~norna fhr sin del skulle lika stor. u t S t r a c k n i n g. '/a n d a ~ s i 9 til I bad a par t e r S v e rig e sku I I e mannen i I ika stor utstrackning tala bade med garningsmannen och Ii offret kvinnorna daremot of tare med garningsmannen. Det ar dock 'svart att tolka skillnaden. Man skulle of tare arr kvnnor anmala fallet till polis. Kvinnorna da'remot skulle of tare yanda sig d~ soci.ala myndigheterna. FINLAND'.Frorsakas annan uppsat'l igen genom i 5 namn t b rot t -sva r kroppsskada allvarl~g sjukdom eller I ivsfara eller forovas brottet pa ett sattsom adaga Jigger sarskild rahet eller grymhet eller anvandes darvid vapen elter annat livsfarligt medel oeh br misshandeln i ~vannamnda ~~r ovriga fatl med beaktande av de omstandigheter i sin he!het vilka foranlett brottet oeh framga av detsamma anses grov domes garningsmannen for grov miss-. h~ndel till (tutkthus) i hogst. tic ar. Fors5k ar straffbart. II '! (SL 2: ) 5VERIGE Xr brett som i 5 sags anse s~m grovt~ skall far gravmiss-_ hdndel domas till fangejse lagst ett oeh hogst' tia ai. '. Vid bedomande huruvida brattet.ir grovt skall sarskilt beaktas om garningen var I ivsfarl ig eller allvarlig sjukdem eller erjest visat synnerlig h~nsyns-' shet eller.rahet. ~'. (are 3:) ~ =..'.. 5 MALSAGANDEFRAGAN Misshandelsstadgarna mycket lika. finsk och svensk lagstiftning ar (). ''I IIl)en som uppsatligen fororsakar annan smarta eller misshandlar lannan. domes om ej garningen bar bestraffas enligt 5 eljer. S for lindrig misshandel till boter. (SL 2:]) ' FINLAND Den som uppsat ligen fororsakat annan kroppsskada eller sjukdom domes for misshandeltill f ngelse i hog~t tva ar eller till boter. Den som utan att fororsaka kropsskada eller sjukdom misshandlat person som pa grund av alder eller invaliditet eller av annan d rmed jamforbar orsak '. eller annars med h nsyn till forha'llanden r vifrnl'os pa sadarit satt att denne har grundad orsak att frukta att hans livelier h lsa clllvarligt hotas skall domas sasom i momar stadgat.(sl 2 d». ~.... SVERIGE --..._... _- -:.. _... ~.~; ~... Den somt i l'lfogar annan pen'on kroppsskadasjukdom eller smgrta ejler fors iter honom i i van'makt ell er annat sadant 'tillstad domes for mlsshandel ti~ f ngelse i hogst tvl Ir eller om brottet r ringatill bater. (BrB 3:5).. Finland ski Ijer. man mel Ian I indrig vanl i'g och gr~y -handel. miss- Sverige hanfhrs misshandelsbrotten endast till tv~ grupper: misshandel och gr~y misshan~el men den fhrsta kategori~ innefattar ocksa ringa fall a~ m~~shandel. Detta.brott j~~.t'stikfors do.ck In'.te ~epara~:{t.abeh 7J. '_.. /.. - TABELL 7 ffi j\\ Misshandelsorott som kommit tillpolisens kannedom 5verige ar 980 'I F i oland N % (lindrig) misshander;) '~! Misshandf:d (Finland) 927 Groy misshandel 00 2 Finland och Sve rige N % 39~ 8 ') Totalt 3959' 48 {I Kalla: FOS)(XIII A: S R 98:0.3

14 ;;;. ;;;;; ;;.;;:;:;;.----:--~~. ' ~ ' ~--~~~-~ o Oet f-inns inget behov'att.ga.in pa nivask.i. lnaden hare Forutom skilll')ader i faktisk brottsligh~t k.an den naturligtvis ocksa paverkas av bl.a. lagarlas olika formuleringar eller ~v olika definitioner och tolkninga~ av ~ol is och domstolar Finland och Sverige. Finlands lagstiftning. erbjuder in'te mojughet till atal for 'misshande)) pa/grund av ~tt allmant intresse aven o'in en sadan stadga ingjar : 'j'valdta'k-tslagsti.f.trl.ingen. (\ 5ta d g'anet d ar... 'r. kt a t ' sper.iellt\\not de valdtaktsman som uppr.epade ganger undvi.ker a t a I 0 ~ h s';~~-\g and e t h a roc k 5 a til. amp a t S..5 v e r i.~ e h arm 0 j I i!=i - heten at't('.i./f~mi Ijevlildsfall atala pa grund av a.llman synpunkt Enl igt den finska strafflagen I igger gr~y misshandel under almant atal. Misshandel eller lindrig misshandel som fore daremot saltafi' tiuampats vilket ofta har patalats ( se t ex Rosendahl 980). kommit pa ett privat omrade ar mal'sagandebrott for vilket a k a gar e n i n t e. k a n va c k a a tal i f a I i 0 f f ret s j a I v tin tea n m a I e r... brclttet. det fall att misshandel eller I indrig mfsshandel sker p a en allman plats kan aklagaren vacka atal aven ornoffret in~e skulle ha gjort brottsanmalan. Ocksa tabell 8 visar att svenskarna i jamforelse med finl~ndarn a a~\ S e r fa mil j e val d ~~t an pri'vat angelagenhe~. me r a va rae t tar end e a val I man tin t res s e Fragan lod: Enl igt' nu gal iande lag beror det pavar ~isshandelnager rum o~ fragan om misshandel skall tas upp i domsto. T ex om en man misshandlar S<:in hustru Finland Sverige Ej ma 'i 5 och 7 avsedd misshandel atalas Misshandel' san ej' ar grev och 'scm icke for- ' av al.lman. Aklagare savida icke mcilsaganden Ovats a allrnan plats eller forsok eller faranma.i.erbrottet till atal. Sker rnisshandel beredelse till sadant brett rna atalas av.pa alj.man vag gata torg eller ai'i.nan ajdagare allenast om malsagande angiver' offentlig plats eller vid offentlig fo~ brettet till atal eller ock atal finnes pa_ r!'etru.ng.eller scumankcmst eller infer' kallat ur allman 'synpunkt.. (' BrB 3:). J ldighet ellerav tjansteman i. tjans'teut- (till ) _ '. vting elier av den san forvaras i. straff- ' eller a.rbetsanstalt eller annan liknande anstalt eller r~tar sig rnisshandel ilnt. ham under femton ar eller anvandes vid misshandel vafell eller annat livsfarligt liedel hor brotu:~t l.ikval under allmant I;.' 'tal. All.man ajtlagaz:e rna. ej heller Vcicka ata! far vailande av kroppsskada eller sjuk-. cbn san icke madfort svar skada euer allvarlig sjukdom eller for forqrsakande av fa--ra an icke matsaganden a..liilht bxott:et. till atal. n {SL 2:4) -..\.. ' Ett motsvarande stadgande ingick den s~ens~a brott~balken anda fram till ar 982. Enligt Sveriges brottsbalk kunce om b rot t e tin t e va r 9 r 0 v t e.r I e I i n t e for e t 0 9 spa a II man pia t s ' ~ ~.... ~ Atal v cka~ endastom malslgande kravde det eller o~ atalvar pakall~t ur allman synpunkt. Fr 0 m burjanav ar 982 upphav~ des det~~ stadgande och darmed frlorade misshandel hejt sin tidigare malsagandekaraktar. \ \ 'c 3 4'. TABELL 9 i hemmet kommer saken inte upp i domstol om intlhustrun uttry c k I i 9 e n (~f il d ~t. 0 are mot 'g a i en I i k a dan m iss han del s 0 m ager rum_p~'gatan automatiskt till.'domstol oberoende av offrets vilja. Vi'lken ardin asikt? Borde ocksa misshandelsfall som ant rum i hemmef auitom'atiskt tas upp i domstol? I..!j\ler yore det ~ ~ battre om\\offret of'~are gays moj I igheten att sjah bestamma om \- (' ~:.\ / hon vi lie ta'saken t H'\ I doms'to 7 Bo'rde mals'agandcstadgandet Ii ~. '- a-n.dras? F.nland och Sverige enl igt kon o ----~ M!In ~ ~i~ ~r'. Alla. Finland. Sverige Finland '~ge/~--=;. :inland 5 ver ':. ge Iagen borde andras sa att 'offret alltid fick bestiinrra em misshandeln skalltas upp. -:~9 dadstol '' Den nu qulande lagen. k bra 23 Iagen borde' 8ndraS' sa att' lllisshandeln alltid as upp i danstol oberoende av'offrets vilja och var det hlinde 'l'veksam vet ej ~t (N) \) 24 4 (225) Q25.>?! (249' '-!:..!/ )... ~.. :-' '9 I) 7 C' '~~' 28 5 ~: (229) (475) (494' (%) I) (I

15 aa q -- 'AC:~'t<' (' Skillnad~n r mycket klar. Tv~ tredjedelar av sve~skarna men. endasten fj rdedel avqfi~l ndarn~ skulle vara f rdigaatt avst~fr~nmais g~ndest~dgandet. H lften av.. finl~ndarna ocho en fj rdedel av svenskarna st8der d remot.8kad.beslutander tt ~t offret. Det Finns irigen sk~llnad ;:~ mel Ian k8nen i Sveriga. I Finland d remot st8der kvinnorna nagot of tare siopande av ) _ m~ls gandebest mmelserna {jfr Peltoniemi 982c). Skillnaden mel Ian l nd~rna gar samma riktning som.i de tidigare fr~gorna torde Qock ocksa anknyta till ~en men r mer nfa.rkant. S.ki nadens storlek st8rre publiciteten i Sverige djr familjev~ldsfragan di~kuterades pafallande intensivt Ar 98~ dvsunder. den iid da materialet.insamlades. D.iskussionen pr glades av attityder som underst8dde upph vand~t ' >~ () av m~ls gand~stadgand~t. Lag ndringen fr 0 m b8rjan av Ar..::~.\ tord~ ha f8rst rkt dessa atti<'jyder vi.lket framgar av de klara ski Ilnaderna i inst ll~ing m~llan Finland pch Sverige. c:..i OLIKA UPPFATT~INGAR OM -:.j FAMILJEVALDETS ORSAKER () I 4) VAld in9m~famirjen r de fl~sta fall en fsljd av:alkoholmissruk (fami~jedynami~ka teorier). 5) Det Finns. kvinnor sqm tycker om att bl i 'hardh nt behandlade IpsYkopat~logiskajstrukturteorier). ) VAld inom familjen r en f8jd av mannens vilja att undertrycka kvinnan (strukturt~orier). '.\ 7) Va.l dl nom fa mil j en ' r en f 8 j d a vat t v ~ d 'i 8 v rig t. ide a lis era sis ~m h I let ( k u I t u r t eo r i e r) 8 ):;5 F 0 I k b 0 r de 0 f tar e i n 9 rip a e r (a I) m n t). ~valdssitu~tioner i grannfamilj- Detfanns fern sva.r.salternativ. Finland presenterades skalan fran den positiva.?-iktningen ti Ii den n~gativa. I Sverige anv ndes en omv nd ordning. F8rst analyseras past~endena var f8r sig. o.' >r;! 'Till'unde~:'s'okningens batteri av attitydfragorutvaldes med hj lp a~ f8rundersokningar 8 pastaenden om familjev~ld (av 3). Av cd em h a r p ~ s t ~ end et so m 9 I Id e.. in g rip CI. n d e t v i d 9 ran n CI. rs ~amiljeyjldssituatroner analyserats redan tidigare.q n fr~ga om attityder till barnaga st lldesbarai Finland (se Peltoniemi 982a). De geme~samma 8 attitydvariabl~rna var: ) Det finns situatiane~ ;~.vilka det r acc~ptabelt att sla sin maka eller make (allm nt). 2) Den ~om slar sin mak~ elter make ~r i de flest~ fall Q. mentalt sjuk (psykopat~logiska teorier). ( TASELL 9 InsUUlning till p~st~endet: Oe.t finns situationer i vilka 'det r acceptabelt att sla ~in ma~ia ellermake i Fi'hJand och Sver-i.ge en.. ligt k8n (%) St!mtei: ~lt och hlllet.~ ganska bra. St:iJrmer varkenbra eller cw.igt.. ~. ~'G daligt St&mer inte ails _'. '* 0 Inget Svar. M!n f'inlanq' SVerige 0 77 a t'(j K\rinnor Finlarid S~ge 2 3. t;' 4' 90 () AlIa Finland u' 'Sver~ a 2 9 3) VAld inom fami Ijen visar att hela famiuen ar.. sjuk (farnjljed y n ami s k a~t e 0 r i e r).. h < <- _)00'. -...'.. _... --:::.: ''''''''':''-...--:.. It ~~ Totalt (N) '.'.. (225) (25'). (2~9) ( '(475) - ' (494) f. ' ;....! t I i t\

16 a ;. ' Att sl~ siw m~ka ford5ms mycket enh~i9t i svaien p~ fr~gan so~ m~ter allm~nna attityder till familjev~ld. 9 '~av svens-' karna o~h 84 % av finl~~darn~ t~ckte att detaldrig D ~r lovligt a rna. I b ~ d a.. ~ n d ern a an s ere n. s tor red e a v k v inn 0 rn a a n a V m~nnen att p~st~endetcar fel. Narmare hi:ilften av kvinnorna \:' Qb~da landerna ahser att p~st ~endet st~mmer inte all's'l. '\;I. 'I I( att sl~. Xven om skillnaden mel fan Finland och Sverige ~r liten g~r den dock i samma ~ikthingcsom i tiaig~re fr~gor. Ski llnaden beror narmast p~ finska man som inte fordomer.' familjei~ld lika kategoriskt som andra gruppe~. Deh allm~nna TABELl..: Inst~lning ti p~staendet: Det finns kvinnor som hycker am' att. bl i h~rdh~nt behandlade Finland och SiYerige enligt ken (%) bilden ar dock mycket klar och likartad. TABELL 0 P~st~endet tabell 0 bygger p~ de psykopatologi~ka te9rlerria. De t fin n s. en k a r ski n a d me. a n ~ n de rn a. Fin and a rna s t 0 d e r ~sk~dningen att familjev~l~~t ar en pjykisk sjukdom (59 % I.lst~mmer helt och h~lleteller ''''st~mmer ganska bra''' Sto'rst'a -delen av svenskarna har en annan ~'sikt s~ stora skillnader mellan konen. (50 %) Det- flnnsinte 'Inst~ll:n'ing ti'll p~staendet: Den som su~r sin maka eller make ar de f est a fa l' men tal t s j u k i Fin and oc h S v e rig e en i 9 t k 0 n ( %) S~ belt och hllet St:aJmer ganska bra: St.'Wne!I' varken bra eller diligt St!rmer ganska dali~~~ St!rmerllte ails ~ ~\ lnget svar [2 'l'otalt (N) ~ Kvinnor Alla Finland SVerige Finland SVerige Finland &Jerige 4 (225) ') 2 99 (25) C: ' 47 J~;' I r 0 (249) _ a ' (229) (475) U (494) {; ; c. \ StaImer belt och hlllet. -St:8Imer ganskabra ST~ varken bra eler dilligt. St:&rer ganska daligt St:armer intealls ' It\9et svar ''otal.t (N).. '. M5n Kvibnor Alla Finland Sverige FJnlandSVerige Finland sverige 29 2~ 5 ~l 7' 0 (225) 5 27 ' 9 25' (25) ' ' 99: o (249) 30 ~ (229) (475) l' df) (494)' Till samma ~~k~dning ansluter sig ocksa framhavandet av t.'fc!miljev~ldets masokist'iska drag (tabell ). b~da Hinderna' d' ~ \; i '''anser storre dele~ av befolkningen p~stoaendet fel. Antalet 'stammer varken br~el ler daligf-svatenar dock s'tprre i. Ft~land n isveri~e ch d rmed kan m~~ s~ga ~tt svenjka~n. I fornekar fami Jjev'aldets masokistiska dra'gstarkare iinfinland.. (~; f '\ f () '\ <ox n C) TABELL )2 P~st~endena t~bellerna 2 och 3 anknyter till familje-. dynamiska teoriers betoning av familjev~ldet som hela famtfens sjukdom och ti I r alkohlens roll. Inst~llning till p~st~endet: V~ld inom famil'j~n vi'sar att hela familjen ar s'juk Finlahd och Sverige enl igt ke'n (%) 'j ~ belt och hulet I) -. St:Umer ganska bra S~ vcu;fcendra ~ler cw.igt S~ganska dalgt ' ost!lmter inte alls tngetsv. 'l'otalt 0 (N) Jolin 'nland if.. (225) Kvinnor SVeri~. Finlarld 4' 9 f.r '«25) l' 0. (249).o? Alla. sverigefililand' Sverge '7'» ' - (229) G -.-' 99 ' e(f75)' } I.. i j h- I v ~. I ~PO 'r i494)... ~ ' i~. ~

17 -~-~--~- ~ ~ ~ -'..::.;...I-;.c''.~. ~.'- 2 '25 '\ ' siarsta delen CiV./ rlspondenterna har en annan asikt an pastaendet i tabel 2. Half ten av finlanda'rna och tva' tredjedelar av.sven.ka~na anser inte familjevaldet vara en' heja fami~jens sjukdom. Den andel ~om instammer i pastaendet arb e t y d i 9 t s tar rei Fin and an L : S ve rig e. 0 e t fin n sin 9 a i skil~nader mellan knen. I stallet ar attityderna tilt pastaendet om alkohol mera enh~lliga. Nastan alla tycker att missbr~k a val k 0 h 0 s pel are n r 0 v'i d fa mil j e val de t. 0 e t fin n s doc ken gradskilnad mellan rinland oc'h Sverige. Nastan halftenav finlandarna tycker att pastaendet stammer helt ocr. hl!llet medan aver tva tredjedelar av svenskarna' tycker~att pas~aendet stammer ganska bra ll (tabe) 3). TABELL 3 Ins tal ri I n 9 t i ' pas ttl end e t: Vtld i nom f ami j e n a r i de f est a fa I en f 0 j d a val k 0 h 0 m iss b r u k i Fin and 0 c h S ve rig e en i 9 t k an { % } 7 I' TABELL 4' Instalning till pastaendet: Vald Inom familjen ar'en faljd av att vtld i avrigt idealiseras I.samhi:ilet i Finland och Sverlgeenligt karl' (%) stammer belt och ballet StiImer ganska bra St:::irmer varken bra ell.er dlligt St&m-er ganska daligt St.JltIOOr inte alls Inget'svar ibtalt 'en) Man Kvinnor Alla F.inland Sverige Finland Sverige Finland SVerige (225) lei (25) (249) (229) (475) (494) Det sista pastaendet anknyter till de femlnlstlskt betonade st~ukturteorierna. tiverraskande nog far pastaendet mera stad l. Fin and ani. Sve r I ge (t a be 5). Hal f ten a v fin and a rna St8imler belt' Och Ml.let S~ ganska bra I.':') St3mer varken bra eller (Idlligt ~ ganska dlligt ; Stl:ilmer inte alls Ingetsvar!tJI:alt en) MHn Finland (225) sverige 4 9 \~~ ~....' (2?) K\7iw)r Finland c 0 (249) Alla SverigeFinland U '. ' (229) (475) t SVerige 4 9 (494) \. TABELL 5 o c h n a st a n hal f ten a v s v e'n s k a rna an s era t tor sa ken til I I' fa.' I ljevaldetar det patriarkal iska samhallet. De fiesta anser att pastaendet IIstammer ganska bra och ocksa Lovrigt hamnar svaten omkring skalans mittpunkt. Kvinnor stader cpastaendet lite of tare an man. Detta framga:lr speciellt Finland. SkJlln~den ardock inte store Ins tal n J n 9 til pas til end e t: II Val din 0 m fa mil j en' a r ~ rl fa jd. a v man n en s c. <.::~ 4. '. ' vii'ja att undertrycka kvinnan ll i Finland oc::h Sverige en) igt kan ;(%) 4.!' Kulturteoroierna representeras av en frag'j'j omidealise'ring I'. av vald i allmanhet (tabell l4).har fardelasattityderna gans'ka jamnt. Ie-vinnor 'stader pastaendet' iteoftare an' m~p Det~a gaiter '\specielti Sverige. o II ' stamer ~lt bch h.llet ~ ganskab~ swrrervarken bra' eller'dw.gt GtUmner. ganska'. duigt St::lmler inte a~ Inget.$Var 'l'otalt. en) lcvinnor Finland 'Sverige Finland sverige U :' (225) 4 _ )' (249) (( (229) Alla Finland - \J '9 0 (475).:! SVerige ' l' (494) ~\.

18 i ~Ii 7 'j FAKTORANALYSER \ '- Finl ndarnas och svenskarnas ~sikter om familjev~~dets omfattning0skilje~ sig kla~t fr~n varandra. Genom en faktoranalys f5rs5ker man kartl gga om des sa olikheter bildar ett s~stematiskt system. Faktoranalysen provades med 0 ika variabelkombinationer. Xven om fr~gan om allm n attityd till familjev~ld har r'ingau stirskiljande effekt syntes dess me~tagande.fak-torstrukturen sarskilt. myck:et. Likas~ 27 inte p~verka medtogs p[j'st~endet.. folk borde oft~re ingripa i v~ldssitua'tioner i grannfamiljer ll ~ ven' om det till sin natut avviker fr~n de~ndra p~st~endena. Metpden var en vanlig huvudkomponentana)ys. Kategorin inget svar placerades i den mellersta klassen. Faktor J5~ningar r knades med olika faktor~ntal. Den tydligaste kombinationen bestod av fyra faktorer. K~rrelationsmatriserna ~terges i bilagan. H~r redovisas huvudkomponent5snihgarna ~.' samt deras varimax-rotationer (variablerna beskrivsi b5rjan av kapitel ). -I!.' f) \' II f ~ TABElL. Huvudkomponent5sningarna \ () Fhlland Varabel Al.lnant accepte~de Psyksk sjukdan Bela amijens sjukdan Al.koholmissbruk Masddsm M!in underb:ycker Idealiseringen av vald IncJt:ipande i situation!l]envaroe Andel av h.;la variansen EImJlerad andel av hela variansen Andel av Sal tvari:msen Allmant accepterande Psykisk sjukdan _ Bela arnijens sjukdcm AlJcob:)llII:i.ssbruk Masokism M!in underb:ycker /\~iserl'lgeh av vald ~ipande II. EgenvSl:de i sit\lition ~av hela variansen mmueiad andel av vari.ansen Andel' av samvariansen det finska och det svenska materialet Faktor I II III ' % 9 % 5 % Fakt:or I $ ~ ~ '. ;8 532.' % 34 % 87 % 22% 292 % 4 % II III ( o~54 00 :..p300' ~ % ' ~- 95% % 200 % 7 % 28 IV OS3 ' % 233 % 233 % 55 % % IV -) ' ((207 0;:29 -p Oj ' ' % 222% 222 C: (l 'f.' 0 ~_ o / '(\.. '

19 29 30 TABELL 7 Attitydbatteriernas varlmax-rotatioper finska och svenska dat~ ~~ ~ :~ Finand Faktor FaJ or I II.' III IV Al.lmant accepterande Psykisk sjukdan Bela famijens sjukdc:m Alkoholmissbruk Masokism' Jomn.rldertxycker ldealisermg av velld Ingripande i situation Q2 ' ! ' Den'fBrsta faktorn innefatt.-ar var'iabler our badekultur- och strukturteorier samt ~tt al lm nt p~staende om ingripande i famijev~ld. Den andra ~r en allm n faktor som ocksa innefattar en variabel fran den psykopatologiska teorin. Den - tredje innefattar bade familjedynamiska och' psykopatologiska teoriers uppfattning om att fami ljevaldet r hela fami ljens sjukdom~ Den f:j rde innefattar un'dertryckande-variabeln fran strukturteorin samt variabeln om alkoholens roll fran de familjedynamiska teorierna. Sverige kan faktore~na karakteriseras sa~h r: Psykislk Sj3 J kdom - hela familjen's sjukdom - missbruk av alkhol 0 o SVerige Faktor All.mant accepterande Psykisc: sjukdan Bela familjens sjukdan Alkoholmissbruk Masoksm Jomn undertl:ycker Ideal j sermg av v.lld Ingripandei gitvation Faktor I' p II I tabellen har de laddningar som ~ III IV ~ ' 049 II r minst 03 underst~ukits. I Ii I I Idealiseringen av valdet - m n undertryck~r III Allm nt accepterande - ingripande i'situati0en IV Missbruk av al.kohol - masokism Sv~riges I-faktor innefattar familjevaldets sj~kdomskar~kt r samt missbruk av alkohol. Den r alltsa en nnu klarare sjuk- ''-' domsfaktor ~n i Finland. Faktorn innefattar bade den psykopatotogiska t~orins dch den famlljedynamiska teorins variabler. Den andr~ faktorn ~nknyter till kultur- och strukturteoriernas betoningar. Den tredje r en allm n faktor vilken inbegripe~. den allm nna fragan och ingrip~lde i familjevald. Den fj rde innehalier ~lkohol~issbruk och masokism ~lltsa variabler fran familjedynamiska och psykopatolog}ska teorier. De flnska och svenska resultatenfbrefaller tcan bbrjan~ relativt 0 ikartacle. Trots detta torde det'varc3 fragaom samm. faktorer som tr der fram m~d 0 ika pregnans. I det finska materialet kan falande faktorer id~ntifieras: Idealisering av valdet - m n uildertrycker ngripande i situa~inen ~ 0 II Alm nt a~cepterande - masokis~ '.' En klart ~ikartad faktor r sjukdomsfaktorn som r den trdje i Finland'och den fbrsta i Sverige. Ocksa Finlands - och. o. I' Sveriges II-faktor liknar vchandra och anknyter sig. t'il :. ideaseriflgenav val~ och undertryekande. Tifl slut paminner Fin Jan d s I I 0 c h S v ed 9 e s I I I.. fa k tor 5 om a I m n n a f B r h a lin i n 9 s _ ~»- f.aktorer samt om Finlands och Sveri ges IV-faktor som ankriyter till ~lkoholmissbruk. II II I Psykisk sjukdom -hela familjen~sju~d~m IV M n undertry~ker -alkoholmtssbruk.

20 ;: ~ 3 32 N~r det Finns s~ f~ variabler ~r naturligt~is likheten till ':! st5rst~ delen teknisk. Atta variabler kan inte ordna sig p~ s~ m~nga s~tt. Andock tycks det f5rekomma en inre logik i faktorerna. Om familjev~ldets orsaksteorier sl~s ihop till tv~ d~r den ena inneb~r f5rklaringar p~ individ- och famjljeniv~ och den andra element p~ samh~llsniv~ bildas f5jand~ faktorer. Fr~gor om den allmanna installnin.gen till familjev~ldet ar av n~got annan karaktar. Faktor Finland Sve r i ge 8 k I' a r ask i I I n a de r. me II a n Fin I and 0 c h 5 ve rig e v ilk a a n k n y t e r till i~teraktionen mel Ian debatt och lagstiftning om familjev~ldet. 0 SKUSS ION Fa mil j e v ~ d t Y c k s va r a u n 9 e far I i k a van I i 9 t i bad e F in I and och Sverige. I lite mer an 0 % av familjerna har f5rek~mmit ~ald ~iktat mot nagon familjemedlem. Oet vanligaste var tysi~kt vald riktat mot maka eller kvinnlig sammanboende. e' II II I IV Resultaten ar n~got tidigare analyser~a samfund-sainfundgene re II generell-i~dividl s.amfund individ-individ samfund-individ i~divid-individ-individ samfund-samfund gene re II-gene re individ-individ/samfund 5verraskande om man jamf5r dem med de I Finland anknyte( sig huvudfaktorn.till f5rklaringar p~ samhallsniv~ men i Sverige p~ in4ividniv~. Oetta torde bero p~ att ti.ll sa'mhbllsteorierh5r ocksa starkt framstallda krav om upphavand~a~ individniv~ f5rklaringarop~ som felaktiga myter. Sveriges I-faktor skild~ar snarare uppfattningar mot individteorier an f5r samhallsnivatearier. Mestst5d vinner allts~ i b~da I~nderna past~enden p~ samhallsniv~. '. er i de b~da Oessutom framtrader nastan samma attitydgrupp-o landerna. Trots detta ar det uppenbart attfamiljev~ldets f5rklaringsteorier inte org;niserat ~ig p~ samma satt i allmanheters medvet~nde som hos dam SOm skriver och forskar om famijjev~i~... Bad e i n I a ~ dar; a 0 c-h. s ve (5 k a rna an s e r fa mil j e v til d et v ~ rae t t mera komplicerat fendmen an vad de ilesta ~v~ f~milj~~aldets f5rklaringsteori~r utger det far att vara. Man ursklljer dock \! Enligt ~nd~rs5kningen betonar sven~karna samhallets engagem~g i fami Ijevaldet mer anfinl~ndarna) vi Ika snarare anser fami I ie-. J v~ldet som en privatsak. OetframglH speciel'lt tydligt i attityderna till malsagandestadgandet. Flerpart~n av finlandarna st5der ett ~kande av offrets egenbeslutanderatt medan st5rsta delen av~svenskarna tycker att familjevaldet /. I tid skall sta under allmant ~tal. I' I) SkiJlnader framg~r ocks~ i den inofficfella kontrojlen. i5ver h~jftenoav finl~ndarna och 5ver tv~ tredjedelar av svenskarna anser att man of tare borde ingripa i grannarnas familjev~ld. Lika manga finjandar~ och aven tre fjardedelar ay svenskarna s~ger att desj~lva g5r nagot nir de observerar familjevald. I bada landerna ar ~vinnorna mer beredda att reagera 'an mannen. Man fin n e roc k s ~ k I a r ask i I I n a d e r me I I a n f Ln I a nda rna 0 c h svenska~na i uppfattningarha om rsakentill fami~jev~ld. I bada landernahar samhijlsteorjernamest anhangare. Ocks~ teorje~ p~ in'dividniva far st5d 'J Finland. I Sverige d~remot f5rkastas de t~mligen allmant. Mest st5'd i b~da landerna f~r d9 ck uppfatt~i~gen att alkohol ar en viktig del orsak till upp~ komster av familjevlld.fenomenets sjukdomkarakta~ f~r mera sto'd i Finland ani Sverige. (j L' \i.0

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER Brandpåverkad stålkonstruktion Temperaturhöjningen i en brandpåverkad stål kon struk tion beror på profilens volym eller

Läs mer

Vila vid denna källa (epistel nr 82)

Vila vid denna källa (epistel nr 82) ila vid denna källa (epistel nr 82) ext och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva oller 2004 oprano c..... Alto 1 c 1.i - la_ vid den - na. 1.i - la vid den - na käl - la,_ vår lil - la. käl - la, vår lil

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

Skyarna tjockna (epistel nr 21)

Skyarna tjockna (epistel nr 21) Skyarna tockna (epistel nr 21) Text musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 3 8 Tenor 2 3 8... Basso 1 8 3 1.Sky - ar - na. tock - na, stär - nor- na. slock - na, stor - mar- na. Basso

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35) Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

Sjung och läs nu Bacchi böner (sång nr 57)

Sjung och läs nu Bacchi böner (sång nr 57) Sung läs nu Bacchi öner (sång nr 57) ext musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva oller 009 Soprano 1 Soprano. Alto 1 Alto enor 1.Sung läs nu 1.Sung läs nu 1.Sung läs nu Bac - chi ö - ner, Bac - chi Bac -

Läs mer

Ack du min moder (epistel nr 23)

Ack du min moder (epistel nr 23) Text och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 4 3 Tenor 2 4 3. Basso 1 4 3 1.Ack, du min mo - der, säj vem dig sän - de just till min fa - ders säng!. Basso 2 4 3 1.Ack, du min mo -

Läs mer

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen.

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen. ext ur ibel 2000 venska ibelsällskapet ångernas sång Musik: Eva oller 200 nvisningar 1 Grundtempot i stycket är 115 järdedelsslag per ut ariera det eter eget godtycke, så att texten kan sjungas på ett

Läs mer

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se Till Dig 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlerg pianoarrangemang Jonas ranke-blom Blåeld musik 2012 laeldse Innehåll Till dig Allt, allt ag ägde Idyll Trollunden Melodi Adagio Och får ag aldrig äga

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

13. DIKTÖRNS SÅNG. l l l l. a 2 2 ff f l. l l l l. a2 ff f l. l l l l. b 2 2f f f. k k k k k k k k

13. DIKTÖRNS SÅNG. l l l l. a 2 2 ff f l. l l l l. a2 ff f l. l l l l. b 2 2f f f. k k k k k k k k 13. DIKTÖRNS SÅNG 70 a 2 2 ff f a2 ff f Ditörn: Ficor: b 2 2f f f Pirater: a 2 2 ff f b2f f f e e f n n J mz o Jag Jag är ett fö-re-dö-me för en ä-ta fö-re - ta - ga-re, en fö-re-bid för star-a - re som

Läs mer

Vad gör vi på jobbet?

Vad gör vi på jobbet? Vad gör vi på jobbet? Eva Anskär, distriktssköterska Handledare: Agneta Andersson, Fil. Dr. Malou Lindberg, Docent. Bakgrund Administration - stor del av arbetstiden Som en del av vårdcentralens Lean-arbete

Läs mer

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län R APPORT 20 200 7 Uppföljning 2007 Be stäl la re Läns sty rel sen i Jön kö pings län Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text: Jo

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 14-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 12-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Vandringsmannen G =144. d d l l l. l l. k t. ks ks k k t. ks ks ks. s k s ks k. k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k. ks k. ks k s k s ks k.

Vandringsmannen G =144. d d l l l. l l. k t. ks ks k k t. ks ks ks. s k s ks k. k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k. ks k. ks k s k s ks k. Vadrigsmae Kar-Guar Svess ch Caria Svess a Sa - a g r ha v ga d d G =144 d d D ff mp s s mf s s s s mp mp f a d D/C# Hm Hm/A d s - e fram sm s m g - a g g - er f rr. s s s s s s Cpyrigh Έ 1981 by Kar-Guar

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 219 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 219 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 27-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1 Discovering!!!!! ÅÄÖ EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24 Misi.se 2011 1 Dialogue SJs X2000* från Stockholm är försenat. Beräknad ankoms?d är nu 16:00. Försenat! Igen? Vad är klockan? Jag vet inte.

Läs mer

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 307 lottnummer 1.000 kronor vardera:

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 307 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 05-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

meddelad i Stockholm den 6 juni 2003 B 4597-01

meddelad i Stockholm den 6 juni 2003 B 4597-01 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 6 juni 2003 B 4597-01 KLAGANDE 1. I.K. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B.I. 2. F.N. Offentlig försvarare och ombud: advokaten

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

ACAS - ADAPTIVE COMPETENCY ASSESSMENT SURVEY - Copyright Dansk & Partners

ACAS - ADAPTIVE COMPETENCY ASSESSMENT SURVEY - Copyright Dansk & Partners ACAS - ADAPTIVE COMPETENCY ASSESSMENT SURVEY - En kartläggning av kostigarna i organisationen görs med metoden ACAS Adaptive Competence Assessment Survey Kostigarna = de informella vägarna för kompetensöverföring

Läs mer

Uppsala Summer Heat Blues

Uppsala Summer Heat Blues Inspirerad av den mellansvenska sommaren 200 (och av ohn Fogertys "A Hundred and Ten in the Shade"). Text och musik: Eva Toller 200 "Uppsala" och "Fyrisån" kan ytas ut mot lokala varianter. Soprano c Alto

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

BUFFÉ. Smedj an, 340. Gr öndal, 270 Fr i t t er s på gul a är t or kr yddade med kor i ander f r ön

BUFFÉ. Smedj an, 340. Gr öndal, 270 Fr i t t er s på gul a är t or kr yddade med kor i ander f r ön MIDDAGSMENY TRE RÄTTER Meny 1, 450 Sashi mi på Sal mal ax med mar i ner ad kål r abbi, f or el l r om, mi somaj onäs och kr assesal l ad Ör t f är ser ad går dskyckl i ng med ci t r on- och t i mj anpot

Läs mer

Tre julvisor. för blandad kör SATB. I kärlekens tid. SATB a cappella, piano ad lib. œ œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. J œ. bar lju bar. nen set.

Tre julvisor. för blandad kör SATB. I kärlekens tid. SATB a cappella, piano ad lib. œ œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. J œ. bar lju bar. nen set. opran lt enor as (ad lib) Pno ext: Pernilla Rosin 6???? 1 er 2 er 3 er Do do do do do do do do do Do do do do do do do do do Do do do do do do do do do 1 er 2 er 3 er 1 er 2 er 3 er re ulvisor dụ för blandad

Läs mer

Kompletteringsutbildning på svenska

Kompletteringsutbildning på svenska Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 58 26.05.2015 Kompletteringsutbildning på svenska 368/00/01/02/2015 Soh 58 Svenska sektionen 7.4 2015 42: Svenska sektionen beslöt ta upp till behandling

Läs mer

Patie nts äke rhe ts be rätte ls e för Slotts s tade ns Läkarhus Re hab o Häls a år 2015

Patie nts äke rhe ts be rätte ls e för Slotts s tade ns Läkarhus Re hab o Häls a år 2015 Patie nts äke rhe ts be rätte ls e för Slotts s tade ns Läkarhus Re hab o Häls a år 2015 Ko s tn ad s s tälle n u m m e r 1 6 3 9 8 0, 1 6 3 9 9 8 I enlighet med 3 kap 10 patientsäkerhetslagen (2010:659)

Läs mer

Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur 2006. Bilaga 1:1 Arbete med schema för bokstäver Kognitiv träning i läsning

Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur 2006. Bilaga 1:1 Arbete med schema för bokstäver Kognitiv träning i läsning Bilaga : Arbete med schema för bokstäver Bokstäverna Våra bokstäver skrivs samtliga med ett antal geometriska former som sedan kombineras på olika sätt för att bilda de 9 unika bokstäverna i vårt alfabet.

Läs mer

U tvecklingen av olika socialt förebyggande och "mellanvårdande"

U tvecklingen av olika socialt förebyggande och mellanvårdande Visionen om professionen Samverkan kring barn och ungdomar i riskzon i Kungsbacka. En utvärdering av B.U.S. Rapport 7:2001 U tvecklingen av olika socialt förebyggande och "mellanvårdande" insatser riktade

Läs mer

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa.

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa. Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa. O Y F IS K A R S A B Verksamhetsberättelse för 1969, bolagets 86 verksamhetsär. E x t e m f ö r s ä l j n i n g o c h e x p o r t ( 1 0 0 0 m

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 . FRÖSET - SMÅLAND Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 S K O G S G Å R D 2 9 H A ALLMÄNT L a n t lig t b o e n de me d b ra lä g e e n da

Läs mer

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 16/6 till och med 17/8 2014. www.skelleftebuss.se Tel.

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 16/6 till och med 17/8 2014. www.skelleftebuss.se Tel. Iformatio Dessa biljetter ka köpas på busse; - Ekelbiljett, ige fri övergåg till stadsbussara. - Rabattkort, rabatterade resor med ca 20 %, valfritt atal resor frå 6 resor och uppåt. - Periodkort, gäller

Läs mer

'PJII."t. IFr.n och med. ii20 1 1/ 7 6 9 6. PROJEKTSTÖO - Slutrapport. A. Uppgifter om stöd mottagare. ö.t. Projektet genomfördes under perioden

'PJII.t. IFr.n och med. ii20 1 1/ 7 6 9 6. PROJEKTSTÖO - Slutrapport. A. Uppgifter om stöd mottagare. ö.t. Projektet genomfördes under perioden ~ Jordbruks verket Du ska anvanda bla nketten for att skriva et! $IlSl:rappott som besilriver genomforandet och resultatet av pro;e«tet. JQfdbru ksyen..et konvner att publicera rappotten i databasen for

Läs mer

bruksanvisning/ user manual

bruksanvisning/ user manual bruksanvisning/ user manual IBU 54 - IBU 54 RF L ä s d e n n a b r u k s a n v i s n i n g f ö r s t! B ä s t a k u n d, T a c k f ö r a t t d u h a r v a l t a t t k -p ö pra o deun k t C. y lvii n dhao

Läs mer

För länge sen hos Beethoven

För länge sen hos Beethoven Ludwig van Beethoven ör länge sen hos Beethoven Arrangemang Christian Ljunggren SATB calluna musik hb ör länge sen hos Beethoven Sopran Alt Tenor/Bas 4 8 12 ör länge sen hos Beethoven 4 2 4 2 4 2 j ör

Läs mer

INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014. EXECUTIVE SUMMARY Gör dina val medvetet

INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014. EXECUTIVE SUMMARY Gör dina val medvetet INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014 EXECUTIVE SUMMARY Gör dina val medvetet Föreläsningsanteckningar Raymond Ahlgren Stockholm, Oscarsteatern 18 november 2014 EXECUTIVE SUMMARY: Gör dina val medvetet INSIGHTLAB:

Läs mer

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring I social d e m o k r a t i s k a partie ts Råds la g o m jobb i börja n av 2008 för d e jag tillsa m m a n s me d tre ka m r a t e r fra m idé n o

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ.

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ. h = 92 Ser ni ängen ur lban poppmuffa för små hundar & 4. Text: arbro Lindgren Musik: Lasse ahlberg Ser ni äng en? & Ser ni äng en, en stor, stor äng? & Ser ni äng en? & Ser ni äng en med grönt, grönt,

Läs mer

Jag vill inte vara ensam

Jag vill inte vara ensam Jg ill ine r ensm Krl-Gunnr Sensson G =132 f l m n o u s s s z f l l u z mp n s s n s s n s s n s s s s n s s n s s mps s n s s n s s n s s n s s n s s n ff s s s s s s s s s s s s mp s s s s s s s s s

Läs mer

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1 Drift- och montageinstruktion HC-2, Digital hygrostat HC-2 Ersätter: rev. 140320 All män na data Hygrostat Tek nis ka data m i-292se_14091 7.VP ] MIMA In di ke ring Pro gram me ring Fuktensor In kop pling

Läs mer

. 2015-10- 06 ' D n r\~~.. S).~\~~ '\-\ - s-- """S(" ''\

. 2015-10- 06 ' D n r\~~.. S).~\~~ '\-\ - s-- S( ''\ Medborgarförslag BÅSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen. 2015-10- 06 ' D n r\.. S).\ '\-\ - s-- """S(" ''\......... Återinföra korrekta benämningar på vägnamn samt vid ändring av/nya vägnamn motivera detta på

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät?

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? U lf V in n e ra s D e s ig n c o n s u lta n t, C is c o S y s te m s 2 0 0 2, C is c o S y s te m s, In c. A ll rig h ts re s e rv e d. U lf V

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 B 1000-14 KLAGANDE M R Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-O M MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Birger Söberg Dansbanan Arrangemang Christian Lunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Dansbanan Sopran Birger Söberg Arr. Christian Lunggren Alt 1.Drilla på löten 2.Dyster sluten, 3.Blek är Bestyrarn, 4.Drilla

Läs mer

Registreringsprogram. kontrolluppgifter

Registreringsprogram. kontrolluppgifter VIKTIGT! Programmet är avsett att användas på fristående pc (ej nätverk). Registreringsprogram för kontrolluppgifter INKOMSTÅRET 2004 Checklista Om du redan har ett ADB-program (t.ex. löne pro gram) som

Läs mer

DOM 2006-07-04. Länsrätten i Stockholms läns dom den l O mars 2006 i mål nr 4012-06, se. Telefon 08-700 38 00

DOM 2006-07-04. Länsrätten i Stockholms läns dom den l O mars 2006 i mål nr 4012-06, se. Telefon 08-700 38 00 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 04 2006-07-04 Meddelad o i Stockholm Sida l (3) Mål nr 1956-06 KLAGANDE Skatteverket Trängselskattesektionen 70 l 87 Örebro MOTPART AA ÖVERKLAGATAVGÖRANDE Länsrätten

Läs mer

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok.

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. KAMASAN VÄGGDISPLAY - FLUGKROK Väggdisplay med 30 pegar för Kamasan flugkrok. Bild och textinformation om krokarna samt slutkortsmärkning

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare

Läs mer

F & 34 ø øl ø øl ø V. ø øl ø. &øl ø# øl ø øl ø ? F. &speg - lar Hår - ga - ber - get. ? ú ø ú ø ú ø. Hårga-Låten. som - mar - nat - ten, i

F & 34 ø øl ø øl ø V. ø øl ø. &øl ø# øl ø øl ø ? F. &speg - lar Hår - ga - ber - get. ? ú ø ú ø ú ø. Hårga-Låten. som - mar - nat - ten, i L L L L V Hm l är blek VSpel man n är HårgaLåt L L L mar nat t, n g matt, L Text: Carl Peter Wckström Sats: Robert Sund (.2) L L # Ljus L nans vat t sg be satt L # Hm l är blek Spel man L n L är V mar

Läs mer

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda.

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2014-09-24 ÅM 2014/5010 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-03 B 1041-14 R 1 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm ML./. riksåklagaren

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 229 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 229 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 37-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Nr 1 Våren 2012. Foto: Håkan Nilsson

Nr 1 Våren 2012. Foto: Håkan Nilsson L I N S LU S E N M e d l e m s t i d n i n g f ö r Ka r l s k ro n a F o t o k l u b b Nr 1 Våren 2012 Tromtö Foto: Håkan Nilsson Innehållsförteckning Ordfö randen har ördet 3 Ma nadsmö ten hö sten 2012

Läs mer

Gubben Noak (sång nr 35)

Gubben Noak (sång nr 35) Soprano 1 ext och musik: Carl Michael Bellman. rr: Eva oller 2007 Soprano 2 lto 1.Gub-ben No - ak, 1.Gub-ben No - ak, en he- ders - en he- ders - man.. man. När han gick ur När han gick ur enor Basso 1

Läs mer

Utdrag ur Gabriellas sång, från filmen Så som i himmelen. Här kan du se de två första sidorna ur var och en av de fyra versioner som finns.

Utdrag ur Gabriellas sång, från filmen Så som i himmelen. Här kan du se de två första sidorna ur var och en av de fyra versioner som finns. Utdrag ur Gabriellas sång, från filmen Så som i himmelen. Här kan du se de två första sidorna ur var och en av de fyra versioner som finns. Excerpt from Gabriellas sång, from the film s in heaven. In this

Läs mer

Kom Helge Ande. œ œ œ. Ó Œ œ. b b Ó Œ. œ œ. & b b. œ œ œ œ. œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ

Kom Helge Ande. œ œ œ. Ó Œ œ. b b Ó Œ. œ œ. & b b. œ œ œ œ. œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ pran c Œ Km Helge nde rad arr. Mattias Risthlm Km hel ge n de till mig in. Upp lys min säl, upp tänd mitt sinn. tt ag i dig må lt 7 c Œ Km hel ge an de till mig in. Upp lys min säl, upp tänd mitt sinn.

Läs mer

Följande instrument förekommer i originaluppsättningen av musikalen:

Följande instrument förekommer i originaluppsättningen av musikalen: Instrumenteringsförslag vid uppförande av musikalen Legenden Följande instrument förekommer i originaluppsättningen av musikalen: Övriga klaviaturer (orgel, synth/stråkpads) Slagverk (congas, bongos, shakers,

Läs mer

Änglahyss succé i repris

Änglahyss succé i repris 4 Dc 2014 - J 2015 Äly ccé i pi P Ny b S i Si Ec l i! Li Bb P 2 S i l Di! D c c j i c l ii. Ny c l bl.. ij i é, l p p pp i, blyc 10, lc py, b c i l, ji i USA. Mi i ll j p c x i l i. V ib c i l i? V l J

Läs mer

Lag (1964:163) om införande av brottsbalken

Lag (1964:163) om införande av brottsbalken Lag (1964:163) om införande av brottsbalken 1 [1601] Den av riksdagen år 1962 antagna och den 21 december samma år (nr 700) utfärdade brottsbalken ([1001] o.f.) skall jämte vad nedan stadgas träda i kraft

Läs mer

Nr 1 Va ren 2013. Almö. Foto: Håkan Nilsson

Nr 1 Va ren 2013. Almö. Foto: Håkan Nilsson L I N S L U S E N M e d l e m s t i d n i n g f ö r K a r l s k r ö n a F ö t ö k l u b b Nr 1 Va ren 2013 Almö Foto: Håkan Nilsson Innehållsförteckning Ordfö randen har ördet 3 Ma nadsmö ten hö sten 2013

Läs mer

Stadsplanering och transporter vilken makt har stadsplaneraren idag?

Stadsplanering och transporter vilken makt har stadsplaneraren idag? Stadsplanering och transporter vilken makt har stadsplaneraren idag? Koglin, Till Published: 2015-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Koglin, T. (2015). Stadsplanering och transporter

Läs mer

Upphandling av terapitjänster som beviljas som medicinsk rehabilitering genom servicesedelmodellen

Upphandling av terapitjänster som beviljas som medicinsk rehabilitering genom servicesedelmodellen Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 112 20.10.2015 Upphandling av terapitjänster som beviljas som medicinsk rehabilitering genom servicesedelmodellen 191/00.01.02/2012 Soh 112 Social- och hälsovårdsnämnden

Läs mer

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015

Läs mer

Documentation SN 3102

Documentation SN 3102 This document has been created by AHDS History and is based on information supplied by the depositor /////////////////////////////////////////////////////////// THE EUROPEAN STATE FINANCE DATABASE (Director:

Läs mer

N./. Riksåklagaren angående rån m.m.

N./. Riksåklagaren angående rån m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (10) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1857-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM N./. Riksåklagaren angående rån m.m. Högsta domstolen har förelagt mig

Läs mer

od llö - 1 pr ktlk n

od llö - 1 pr ktlk n R tt lig od llö - 1 pr ktlk n Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se pf@perfurberg.se r det ska ta fem minuter att beskriva vilken it-baserad tjänst som önskas - inte fem timmar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och målsägandebiträde: Advokat MM. Ombud och offentlig försvarare: Advokat SF

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och målsägandebiträde: Advokat MM. Ombud och offentlig försvarare: Advokat SF Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 december 2013 B 4262-12 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. ES Ombud och målsägandebiträde: Advokat MM MOTPART BK

Läs mer

5 2 God k ännande av dagordning. $ 3 Skr i ve l s er. I n g a i n komna.

5 2 God k ännande av dagordning. $ 3 Skr i ve l s er. I n g a i n komna. GSS styrelsemöte 19g2-01-08 Deltagare: M J anss o n, U L a r s s o n, U K a r l s s o n, B A n d e r s s o n, P Wolff, T M e dbr ant, H A r v i d s son oc h P G r a f g 1 Mö t e t s ö p p nande 5 2 God

Läs mer

STOCKHOLM LIGHTHOUSE PLANLÖSNINGAR & PRISER KVARNHOLMEN

STOCKHOLM LIGHTHOUSE PLANLÖSNINGAR & PRISER KVARNHOLMEN OCHOM IHOUSE PAÖSIAR & PRISER VARHOME Öve rs i kt p l an 9 2 R 10901 2 R 20901 2 R 20902 / / / TRAP P HU S 1 TRAP P HU S 2 ÖRARIAR / Y/RYS TVÄ- MASI IEROV Y TOR- TUMARE UDERTA RYS HADDUS- TOR SCHAT DIS-

Läs mer

M edlem sblad för H allsbergsn aturskyddsförening N r2 1999

M edlem sblad för H allsbergsn aturskyddsförening N r2 1999 M edlem sblad för H allsbergsn aturskyddsförening N r2 1999 Majviva En ca decimeterhög vacker viva med violetta blommor Majvivan är ganska sällsynt på öppen, fuktig, kalkrik mark. Kalkkärr mm. Minskande.

Läs mer

Fröding, Gustaf. Morgondröm : Gustaf Frödings kärleksdikt : fullständig : beslagtagen och frikänd / Gustaf Fröding. Stockholm : B. Alm (distr.

Fröding, Gustaf. Morgondröm : Gustaf Frödings kärleksdikt : fullständig : beslagtagen och frikänd / Gustaf Fröding. Stockholm : B. Alm (distr. Fröding, Gustaf Morgondröm : Gustaf Frödings kärleksdikt : fullständig : beslagtagen och frikänd / Gustaf Fröding Stockholm : B. Alm (distr.) 1916 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

ASTRIDS VISOR Från Lönneberga till de sju haven Arrangemang: ANNA BERGENDAHL

ASTRIDS VISOR Från Lönneberga till de sju haven Arrangemang: ANNA BERGENDAHL STRIS VISOR rån Lönneberga till de sju haven rrangemang: NN BERENHL Sida Opp och ner (Emil i Lönneberga)... 3 Bom sicka bom (Emil i Lönneberga)... 4 Kattvisan (Rasmus på luffen)... 6 Mors lilla lathund

Läs mer

Rapport. Kodbarometer för kapitalmarknadsaktörer 2005. Rapport till Kodkollegiet

Rapport. Kodbarometer för kapitalmarknadsaktörer 2005. Rapport till Kodkollegiet Rapport Kodbarometer för kapitalmarknadsaktörer 2005 Rapport till Kodkollegiet 7 december 2005 Rapport Teknisk beskrivning Population och urval Målgruppen för undersökningen är befattningshavare i ansvarig

Läs mer

NODALIDA '93. Proceedings of 9:e Nordiska Datalingvistikdagarna' Stockholm 3-5 June R o b e r t E k l u n d, e d i t o r

NODALIDA '93. Proceedings of 9:e Nordiska Datalingvistikdagarna' Stockholm 3-5 June R o b e r t E k l u n d, e d i t o r NODALIDA '93 Proceedings of 9:e Nordiska Datalingvistikdagarna' Stockholm 3-5 June 1993 R o b e r t E k l u n d, e d i t o r S t o c k h o l m 1 9 9 4 T h is v o lu m e w a s s p o n s o r e d b y : Humanistisk-Samhallsvetenskapliga

Läs mer

bruksanvisning/ user manual

bruksanvisning/ user manual bruksanvisning/ user manual IBU 50 - IBU 50 RF L ä s d e n n a b r u k s a n v i s n i n g f ö r s t! B ä s t a k u n d, T a c k f ö r a t t d u h a r v a l t a t t k -p ö pra o deun k t C. y lvii n dhao

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Böner på vissa högtidsdagar

Böner på vissa högtidsdagar Böner på vissa högtidsdagar Långfredagens improperier Mitt folk, mitt folk, tänk på allt jag gjort för dig och hur jag bevisat dig e - vig Jag förde dig ju upp ur Egyp -tens kär - lek. land och visa -

Läs mer

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för?

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för? Svar med anledning av frågor från SVT Nyheter SVT Nyheter har ställt några frågor till Göta hovrätt om den dom som hovrätten nyligen har meddelat i ett uppmärksammat mål om kränkningsersättning. I det

Läs mer

Plattformsvagnar blålackerade

Plattformsvagnar blålackerade Produktkatalog Plattformsvagnar blålackerade Samtliga plattformsvagnar finns med grå elastic: maxbelastning 1000 kg. Made in Småland 600 Grundmodell 600-7 L=1000 B=700 H=270 mm 600-8 L=1200 B=800 H=270

Läs mer

Isolda Purchase - EDI

Isolda Purchase - EDI Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language

Läs mer

Nr 787. Mot. 1975:787 14. av herrar Johansson i Holmgården och Boström om l slam~ 'i deltagande i nordiskt kulturellt samarbete.

Nr 787. Mot. 1975:787 14. av herrar Johansson i Holmgården och Boström om l slam~ 'i deltagande i nordiskt kulturellt samarbete. Mot. 1975:787 14 Nr 787 av herrar Johansson i Holmgården och Boström om l slam~ 'i deltagande i nordiskt kulturellt samarbete. l Bilaga 10 till budgetpropositionen 1975, 1. I nternalionelh-kulturellt samarbete,

Läs mer

Quiz name: Lagar och regler Date: 05/12/2015 Question with Most Correct Answers: #0 Total Questions: 19 Question with Fewest Correct Answers: #0

Quiz name: Lagar och regler Date: 05/12/2015 Question with Most Correct Answers: #0 Total Questions: 19 Question with Fewest Correct Answers: #0 Quiz name: Lagar och regler Date: 05/12/2015 Question with Most Correct Answers: #0 Total Questions: 19 Question with Fewest Correct Answers: #0 1. Var kan man hitta alla lagar? i den svenska lag boken.

Läs mer

S v en r ap p o r t erar om att man p r eliminärbokat d atumen 2 2 o ch 29

S v en r ap p o r t erar om att man p r eliminärbokat d atumen 2 2 o ch 29 Medlemsmöte 16/8-08 Bilagor 1 D a g o r d n i n g 2 N ä r v arolista 1 M ö t e t s ö p p n a n d e J o j j e f ö r k l arar mötet öppnat. 2 Fo r m a l i a M ö t e t b eslutar a t t : J o j j e v al s t

Läs mer

Skapa remissvar till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka svar

Skapa remissvar till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka svar Pontus Va rmhed 2017 04 18 Skapa remissvar till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka svar Denna manual inneha ller en beskrivning av flo det fra n att skapa dokument skicka

Läs mer

Lämnande av uppgifter för statistiken över medling i brott- och tvistemål 2009

Lämnande av uppgifter för statistiken över medling i brott- och tvistemål 2009 1 Lämnande av uppgifter för statistiken över medling i brott- och tvistemål 2009 Bifogat sänds formuläret för insamling av uppgifter om olika variabler för Institutet för hälsa och välfärds årliga statistik.

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Datum Rättsavdelningen 2014-07-25 ÅM 2014/5384 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CH./. riksåklagaren

Läs mer

Köp hela häftet på www.arrakmusik.se (16 sidor)

Köp hela häftet på www.arrakmusik.se (16 sidor) ftontankar vid ridas ruta + komp ad li. irger öerg rr: nders Öman opran lt aryton 5 c c c E 6 1. 5.. 7 E m G 7 C m 1. rida ro sig lagt, månen skiner mild vid sin tys ta vakt på hennes fönsterplåt. 5. rida

Läs mer

Strafflag 19.12.1889/39

Strafflag 19.12.1889/39 Strafflag 19.12.1889/39 30 KAP (24.8.1990/769) Om näringsbrott 1 (1.4.1999/475) Marknadsföringsbrott Den som vid yrkesmässig marknadsföring av varor, tjänster, fastigheter, privata aktiebolags värdepapper

Läs mer

Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar

Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Pernilla Leviner Jurist och doktorand i socialrätt Stockholms universitet, Juridiska Institutionen

Läs mer

081129 Akt 2, Scen 7: Utomhus & Den första förtroendeduetten. w w w w. œ œ œ. œ œ. Man fick ny - pa sig i ar-men. Trod-de att man dröm-de.

081129 Akt 2, Scen 7: Utomhus & Den första förtroendeduetten. w w w w. œ œ œ. œ œ. Man fick ny - pa sig i ar-men. Trod-de att man dröm-de. 1 esper H2 c oco Rec. 081129 Akt 2, Sce 7: Utomhus De örsta örtroededuette 207 ao c c p Vil -ke mid - dag! Vil -ket ö - ver-dåd. Ó Ma ick y - pa sig i ar-me. Trod-de att ma dröm-de. 5 isk - pi -ar och

Läs mer