Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Årsredovisning RESULTATREDOVISNING. Årsredovisning (44)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Årsredovisning 2013-12-31 RESULTATREDOVISNING. Årsredovisning 2013 1 (44)"

Transkript

1 Årsredovisning (44)

2 2 (44)

3 Innehåll Sid. Resultatredovisning 4 1. Verksamhet Myndighetens bedömning av verksamheten - problemanalys Antal adopterade m.m Beviljade, återkallade och nekade auktorisationer under år Kostnadsutveckling och renodling av kostnader Statsbidrag till de auktoriserade adoptionsorganisationerna och 24 riksorganisationer för adopterade 1.6 Tillsyn över de auktoriserade adoptionsorganisationerna MIA:s informationsverksamhet Samråd med myndigheter och de adopterades organisationer m. fl Kompetensförsörjning Sammanställning av MIA:s kostnader och intäkter uppdelade 32 på verksamhet Finansiell redovisning 34 Resultaträkning 34 Balansräkning 35 Anslagsredovisning 36 Tilläggsupplysningar och noter 37 Sammanställning över väsentliga uppgifter 43 3 (44)

4 1. Verksamhet Myndigheten för internationella adoptionsfrågor har till uppgift att skapa en hög kvalitet i den internationella adoptionsverksamheten i Sverige. 1.1 Myndighetens bedömning av verksamheten - problemanalys När en familj av olika anledningar inte förmår ta hand om sitt barn kan adoption vara en lösning för att ge barnet en ny familj. I detta sammanhang befinner sig barnet i en mycket utsatt situation. Därför följer enligt svensk lag och internationella konventioner att inga andra intressen får gå före barnets bästa när beslut om adoption ska fattas. MIA bedömer att myndigheten genom sin verksamhet, som redovisas i denna årsredovisning, har bidragit till att den internationella adoptionsverksamheten i Sverige håller hög kvalitet. Uppgiften blir dock allt svårare. Den internationella adoptionsverksamheten har på senare år genomgått en snabb och omfattande förändring. Anpassning till den förändrade verkligheten förutsätter samverkan mellan flera myndigheter. Adoptionsprocessen har blivit längre, alltmer komplicerad och känslomässigt påfrestande för de som vill adoptera. Samtidigt minskar antalet adoptioner (på tio år har antalet adoptioner till Sverige genom förmedling av adoptionsorganisationer minskat från 992 till 341, dvs. med ca 65 %) vilket innebär svårigheter att upprätthålla kompetens och kapacitet hos kommuner och adoptionsorganisationer. Av de barn som adopteras har många behov av medicinsk och psykiatrisk behandling. Vidare har de administrativa processerna i flera adoptionsländer blivit mer omfattande. Detta ställer större krav än tidigare på adoptionssökande, kommuner och adoptionsorganisationer. För MIA innebär utvecklingen ett ökat arbete med auktorisation, tillsyn och information. De flesta barn har i förväg kända särskilda behov Majoriteten av de barn som adopteras internationellt har i förväg kända särskilda behov på grund av sjukdomar, funktionsnedsättning och svår social bakgrund. Många barn är äldre än tre år och det är vanligt att de biologiska föräldrarna har fråntagits föräldrarätten. Även barn över tre-fyra års ålder och syskongrupper betraktas vanligtvis som barn med särskilda behov. Barnens i förväg kända särskilda behov ökar kraven på adoptionssökandes lämplighet. Kommunerna har ansvar för förberedelse, lämplighetsbedömning och stöd efter adoptionen. Deras handläggare behöver uppdaterad information om vilka barn som är aktuella för internationell adoption och om det stöd adoptivföräldrar kan behöva. När det gäller medgivandeutredningar saknas systematiska och väl beprövade utredningsmetoder. Samtidigt som kommunerna behöver mer kunskap för handläggningen vid internationell adoption minskar antalet adoptioner. Det som tidigare varit en sällanfråga blir för många 4 (44)

5 kommuner en sällsynt fråga. Ett utökat regionalt samarbete skulle kunna underlätta handläggningen av adoptionsfrågor och utveckla adoptionskunskapen i landet. Att skicka en adoptionsansökan till utlandet innebär en mängd svåra etiska ställningstaganden. När det gäller flera ursprungsländer ställs de sökande inför att välja vilka diagnoser/funktionsnedsättningar/ övriga särskilda behov som de är öppna för och vilka de inte kan tänka sig. Många sökandes enda möjlighet att hinna adoptera, innan de blivit för gamla för att få ett nytt medgivande, är att hos adoptionsorganisationerna ansöka om att adoptera barn med särskilda behov. För att kunna fatta välgrundade beslut behöver de emellertid kunna leva sig in i hur det skulle vara att adoptera ett barn med en specifik diagnos och samtidigt göra en realistisk bedömning av sin omsorgskapacitet och om de skulle klara av att bli föräldrar till det tänkta barnet. De behöver fundera över vilka prioriteringar de skulle behöva göra om barnets vårdbehov blir omfattande eller om barnet kommer att behöva extra mycket stöd. När de adopterade barnen kommer till Sverige behövs ofta fortsatt utredning och behandling och samhället behöver ha en beredskap för detta. Det går inte att förutsäga vilka medicinska behov de barn som adopteras internationellt har. Det är komplicerat att bedöma hälsotillståndet hos barn som kan ha erfarenheter av bristande omsorg och som nyss har fått en ny familj. Det ställer krav på hälso- och sjukvården att med relativt kort framförhållning ha en beredskap att möta nyblivna adoptivfamiljer. Vidare kan insatser komma att behövas på lång sikt. Det är även då viktigt att hälso- och sjukvården kan väga in adoptionsperspektivet vid bedömning och behandling av adopterade personers hälsotillstånd. Utmaningar för adoptionsorganisationerna Adoptionsorganisationernas verksamhet finansieras i huvudsak av adoptionsavgifterna. Då antalet adoptioner sjunker minskar deras resurser. Många av de barn som adoptionsorganisationernas nuvarande samarbetskontakter i utlandet söker familj till motsvarar inte de barn de adoptionssökande anser sig kunna ta emot. Organisationerna försöker etablera nya samarbetskontakter eftersom de inte kan finna adoptionssökande som kan/vill ta emot de barn som organisationerna ges möjlighet att placera från sina befintliga kontakter. Till följd av utvecklingen inom adoptionsområdet fattade Familjeföreningen för internationell adoption, FFIA, under hösten 2013 beslut att avveckla sin förmedlingsverksamhet under Samtidigt som adoptionsorganisationernas resurser har minskat har förmedlingsarbetet blivit alltmer resurskrävande. När de flesta barn som adopteras har i förväg kända särskilda behov och de sökande ställs inför svåra etiska ställningstaganden behövs mer kvalificerad vägledning och stöd än tidigare. Till skillnad från för några år sedan är det numera vanligt att adoptionsorganisationerna från sina utländska kontakter får i uppdrag att leta efter lämpliga föräldrar till ett visst barn. Organisationernas s.k. matchningsförslag ska sedan 5 (44)

6 godkännas av de utländska myndigheterna. Detta ställer stora krav på organisationernas kompetens. Vidare innebär de långa väntetiderna att varje adoptionsärende medför mer arbete. Det torde vara svårt för adoptionsorganisationerna att utveckla sin kompetens och öka sin kapacitet samtidigt som de tvingas anpassa sin organisation till det markant minskade antalet adoptioner. Adoptionsorganisationernas arbete försvåras också av att den administrativa processen i många ursprungsländer har blivit mer omfattande. I flera ursprungsländer finns vidare en oro för hur det går för de barn som adopteras internationellt. Myndigheterna kräver då utförligare utredning före och mer omfattande återrapportering efter adoptionen. Adoptivfamiljernas behov av stöd Adoptivfamiljer behöver i allt större utsträckning samhällets stöd efter adoptionen. Det kan vara i form av rådgivning och praktisk avlastning från socialtjänsten, medicinsk behandling i sjukvården och behandlingskontakter i barnpsykiatrin. MIA får från adoptionsorganisationerna, barnhälsovården och kommunerna återkommande signaler om att det förekommer svårigheter i adoptivfamiljer som tagit emot barn med särskilda behov. Föräldrar som tar emot barn med svåra erfarenheter behöver särskilt stöd för att minska risken för att föräldrarna inte ska klara av att ta hand om barnet. MIA får från olika håll uppgifter om att många adopterade barn börjar i förskolan innan barnet fått en trygg relation till sina nya föräldrar. Då syskongrupper och barn i skolåldern adopteras väcks också frågor rörande föräldraledighet och uppskjutande av skolstart. Adoptivföräldrar uppmuntras under föräldraförberedelsen att söka råd och stöd efter adoptionen men många kommuner i landet har inte något adoptionskompetent stöd att erbjuda. De yrkesverksamma som möter adoptivfamiljerna måsta ha kunskap om den speciella situation en adoption kan innebära. Forskning visar att relativt små tidiga insatser kan stimulera en god utveckling och förebygga framtida problem. Ett generellt erbjudande skulle normalisera nybildade adoptivfamiljers eventuella behov av stöd. Det vore önskvärt om adoptivföräldrar kunde erbjudas rådgivning och stöd på samma sätt som familjehemsföräldrar. Socialnämndens familjehemssekreterare torde ha den rätta kompetensen för att ge ett sådant stöd. 6 (44)

7 Stöd till adopterade som söker sitt ursprung I mars 2013 lämnade MIA ett förslag till Socialdepartementet om hur praktiskt stöd till adopterade som söker sitt ursprung kan organiseras. Adoptionsorganisationernas möjligheter att hjälpa de adopterade minskar. Utifrån behovsanalys och inhämtad information samt synpunkter från bl.a. adopterades organisationer och adoptionsorganisationerna menar MIA att stöd till adopterade bör vara en statlig angelägenhet. Myndighetens förslag är att MIA:s uppdrag ska utökas så att MIA får ansvar för att ge individuellt stöd till adopterade som söker sitt ursprung. Redan nu ger MIA visst begränsat stöd till adopterade som söker sitt ursprung. Under 2013 ökade emellertid antalet enskilda ärenden om adopterades ursprung hos MIA med ca 20 procent jämfört med föregående år. MIA har med sitt nuvarande uppdrag inte möjlighet att ge det stöd som behövs och inte kapacitet att inom sin nuvarande organisation hantera det ökande antalet ärenden. Det är angeläget att samhället tar ett ansvar för dessa frågor. De som efterfrågar hjälp att söka sitt ursprung vet inte vart de ska vända sig och efterfrågar information. MIA avvaktar nu besked om hur regeringen ställer sig till förslaget. Enskilda adoptioner Vid de s.k. enskilda adoptionerna, d.v.s. adoptioner som inte förmedlas av de auktoriserade adoptionsorganisationerna, finns särskilda svårigheter att bedöma om en adoptionsplacering är i barnets intresse. Det gäller vid adoption av redan kända barn, ofta släktingbarn, som är bosatta i sitt hemland när frågan prövas av svenska myndigheter. En del av dessa barn lever i fungerande familjer i hemlandet. Detta är emellertid en fråga som inte omfattas av den prövning MIA ska göra av ärenden om tillåtligheten av enskild adoption. Det är angeläget att det i barnets hemland utreds om den planerade adoptionen är till barnets bästa. I länder som inte anslutit sig till 1993 års Haagkonvention finns det emellertid inget krav på att detta måste göras. Det finns inte heller något krav på att en sådan utredning måste ingå i det svenska beslutsunderlaget. En utredning (2008 års adoptionsutredning, Ju 2007:17), som i juli 2009 redovisade sitt betänkande Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61), har behandlat bl.a. denna fråga. MIA anser att det är mycket viktigt att utredningens förslag genomförs, då den innehåller många angelägna förslag som syftar bl.a. till att stärka barnets bästa vid internationell och nationell adoption, inte minst gäller detta utredningens förslag kring de enskilda adoptionerna. 7 (44)

8 1993 års Haagkonvention Till 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner är nu 93 stater anslutna, vilket innebär att denna konvention är en av de Haagkonventioner som flest stater har anslutit sig till. Många stater som är bundna av konventionen har dock ännu inte helt anpassat sin lagstiftning och administration till konventionens krav. Haagkonferensens Permanenta Byrå har tagit fram en Guide to Good Practice No 1. Den publicerades 2008 (se Vidare har Haagkonferensen år 2013 publicerat Guide to Good Practice No 2 on Accreditation and Adoption Accredited Bodies. Syftet med Guiderna är att underlätta och förbättra tillämpningen av konventionen och de har stor betydelse för arbetet. Samtliga 32 ursprungsländer som samarbetat med de svenska adoptionsorganisationerna under år 2013 har anslutit sig till barnkonventionen. Vidare har 23 av dessa ursprungsländer anslutit sig till 1993 års Haagkonvention. Dessa länder är Bolivia, Bulgarien, Colombia, Ecuador, Estland, Filippinerna, Indien, Kazakstan, Kenya, Kina, Lesotho, Litauen, Madagaskar, Montenegro, Panama, Polen, Slovakien, Sri Lanka, Sydafrika, Thailand, Tjeckien, Ungern och Vietnam. De ursprungsländer som inte har anslutit sig till Haagkonventionen är Etiopien, Ghana, Kirgizistan, Nigeria, Republiken Korea, Ryssland, Serbien, Taiwan och Zambia. Flera av dessa länder förbereder dock en anslutning till konventionen. Krav på bilaterala avtal Det börjar bli vanligare att ursprungsländer kräver att bilaterala avtal ingås med mottagarländerna, vilket medför en ökad arbetsbelastning på bl.a. MIA. Avtalskraven gäller även om länderna är anslutna till 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Tidigt under hösten 2013 stoppade ryska Högsta Domstolen pågående adoptioner till Sverige. Från Ryssland har Sverige mottagit ett utkast till bilateralt avtal angående adoptionssamarbete mellan länderna. Regeringen har arbetat intensivt för att lösa den humanitära situationen för barnen och de aktuella svenska familjer som hade pågående ärenden i Ryssland. Vidare har regeringen inlett diskussioner med Ryssland kring avtalet. MIA har bistått regeringen i detta arbete. Situationen var inte löst vid årsskiftet 2013/2014 och arbetet kommer därför att fortsätta under Pågående utredningsarbete i Danmark I Danmark har en utredning tillsatts med uppdrag att göra en helhetsanalys med särskilt fokus på internationella adoptioner. Frågor rörande vilka länder Danmark ska samarbeta med, organiseringen av adoptionsförmedlingen, tillsyn, förberedelse av och stöd till adoptivfamiljer m.m. ska utredas. Den danska utredningen, som ska bli klar under 2014, kan förväntas bli av stort intresse även för svenska förhållanden. 8 (44)

9 1.2 Antal adopterade m.m. Cirka barn har kommit till Sverige genom internationell adoption sedan år År 2013 kom 341 barn till Sverige för adoption genom auktoriserade adoptionsorganisationer mot 466 under år 2012 och 538 under år Under och 1980-talen uppgick antalet internationella adoptioner till som högst barn per år. Under åren kom i genomsnitt 798 adoptivbarn per år genom auktoriserade organisationer, men de senaste fem åren ( ) har antalet sjunkit till 550 barn i genomsnitt. Anlända adoptivbarn genom auktoriserade adoptionsorganisationer år anlända barn år anlända barn totalt (44)

10 Nedanstående tabell och diagram visar antalet anlända barn genom adoptionsorganisationer samt könsfördelning åren Anlända barn genom auktoriserade adoptionsorganisationer samt könsfördelning år totalt flickor pojkar år totalt flickor pojkar 10 (44)

11 Antalet anlända barn under åren genom respektive adoptionsorganisation Organisation Adoptionscentrum Adoptionsföreningen La Casa, ALC Barnen Framför Allt Adoptioner, BFA-A Barnens Vänner - interna tionell adoptionsförening, BFA-A Familjeföreningen för interna tionell adoption, FFIA Summa Antalet anlända barn genom adoptionsorganisationer från de vanligaste adoptionsländerna åren Kina Taiwan Kenya Sydafrika Colombia Ryssland Rep. Korea Polen Tjeckien Litauen Etiopien Estland Thailand Filippinerna (44)

12 Nedanstående tabell visar barnets ålder då familjen fick barnet i sin vård. Uppgifterna är hämtade från MIA:s enkät till alla som adopterat genom en adoptionsorganisation år Svarsfrekvensen var 81 %. Tabellen visar familjer som adopterat ett barn. Utvecklingen går mot att barnen blir äldre då familjerna får dem i sin vård. År 2008 var ca 39 % av barnen under ett år, men 2012 var endast ca 18 % under ett år. År 2008 var ca 11 % av barnen tre år eller äldre, medan motsvarande andel för år 2012 uppgick till ca 19 %. Barnets ålder då familjen fick barnet i sin vård ej fyllt 1 år fyllt 1,men inte 2 år fyllt 2 år,men inte 3 år fyllt 3,men inte 4 år fyllt 4 år,men inte 5 år fyllt 5 år,men inte 6 år över 6 år 12 (44)

13 Statistiska Centralbyrån har tagit fram uppgifter om antal utomnordiska barn i åldern 0-17 år (dvs. ej fyllda 18 år) som invandrat till Sverige med anknytning till adoptivförälder eller annan person sedan 2005 (MIA bildades 2005) och som senast ett år senare är adopterade. Uppgifter för åren 2012 och 2013 föreligger för närvarande inte. I statistiken ingår inte barn som adopterats när adoptivfamiljen var bosatt utomlands och som därefter invandrat tillsammans med sina adoptivföräldrar till Sverige och inte heller barn som i annat fall invandrat samtidigt som anknytningspersonen. Adopterade barn (0-17 år) enligt folkbokföringen invandringsår adopterade senast ett år senare Enskild adoption Den eller de som vill adoptera ett barn från utlandet ska enligt huvudregeln anlita en auktoriserad adoptionsorganisation. Detta gäller dock inte enstaka fall av adoption som avser släktingbarn eller där det annars finns särskilda skäl att adoptera utan förmedling av en auktoriserad adoptionsorganisation. MIA ska i sådana fall, innan barnet lämnar landet, pröva om förfarandet är godtagbart. Samma krav på medgivande från socialnämnden och genomgången föräldrautbildning gäller vid dessa s.k. enskilda adoptioner som vid adoptioner förmedlade av adoptionsorganisationer. 13 (44)

14 Nedanstående tabell visar antalet inkomna ärenden om prövning av om särskilda skäl att adoptera utan anlitande av en auktoriserad adoptionsorganisation föreligger och om förfarandet vid enskild adoption är godtagbart. MIA:s prövning av ärenden om enskild adoption år ärenden I ärenden om enskild adoption där barnets hemvistland är anslutet till 1993 års Haagkonvention ska konventionens bestämmelser följas. MIA är centralmyndighet enligt konventionen och förmedlar de handlingar som enligt konventionen ska lämnas till det andra landet. Nedanstående tabell visar antalet inkomna ärenden om förmedling av handlingar enligt Haagkonventionen till det andra landet. MIA:s förmedling av handlingar i ärenden om enskild adoption år ärenden (44)

15 Utfärdande av s.k. artikel 23-intyg En adoption som, enligt intyg av den behöriga myndigheten i den stat där adoptionen har ägt rum, har genomförts i enlighet med Haagkonventionen erkänns automatiskt i de övriga fördragsslutande staterna. MIA utfärdar dessa s.k. artikel 23-intyg när adoptionen har ägt rum i Sverige. Nedanstående tabell visar antalet inkomna ärenden om utfärdande av artikel 23-intyg. MIA:s utfärdande av artikel 23-intyg år ärenden Godkännande av utländska adoptionsbeslut Utländska adoptionsbeslut erkänns automatiskt i Sverige om den eller de sökande var medborgare i eller hade hemvist i den aktuella staten när beslutet meddelades. Om barnet var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige när beslutet meddelades krävs dock att adoptionsbeslutet godkänns av MIA för att det ska gälla i Sverige. Även i vissa andra fall kan MIA godkänna ett utländskt adoptionsbeslut. Nedanstående tabell visar antalet inkomna ärenden om godkännande av utländska adoptionsbeslut. MIA:s godkännande av utländska adoptionsbeslut år ärenden (44)

16 1.3 Beviljade, återkallade och nekade auktorisationer under år 2013 Auktoriserade adoptionsorganisationer under år 2013 Under år 2013 har nedan angivna fem organisationer haft auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Sverige (beviljad av MIA för samtliga t.o.m. den 31 december 2015). Adoptionscentrum Adoptionsföreningen La Casa (ALC) Barnen Framför Allt - Adoptioner (BFA-A) Barnens Vänner - internationell adoptionsförening (BV) Familjeföreningen för internationell adoption (FFIA) Organisationerna har dessutom varit beviljade auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i sammanlagt 32 ursprungsländer, se tabell sid. 17. MIA:s auktorisationsbeslut för respektive berörd organisation gällde t.o.m. den 31 december 2013 för samtliga dessa länder med undantag för Kirgizistan, Taiwan och Vietnam, se tabellen. Samtliga adoptionsorganisationer är ideella organisationer med medlemsantal varierande upp till ca 5500 personer. 16 (44)

17 De auktoriserade adoptionsorganisationerna har under år 2013 haft auktorisation för följande länder Adoptions- ALC BFA-A BV FFIA Land/Organisation centrum Bolivia x x x Bulgarien x x x Colombia x x x Ecuador Estland Etiopien Filippinerna Ghana x x x x x Indien x x x Kazakstan Kenya x x x x Kina x x x Kirgizistan x 1) Lesotho Litauen Madagaskar Montenegro Nigeria Panama Polen Republiken Korea x x x x x x Ryssland x x Serbien Slovakien x Sri Lanka x x x Sydafrika x Taiwan x 2) x x Thailand x x x Tjeckien Ungern x x Vietnam x x x 3) Zambia 1) Fr.o.m ) Fr.o.m ) T.o.m x x x x x x 17 (44)

18 Beviljade, återkallade och nekade auktorisationer under år 2013 Adoptionscentrum har under år 2013 ansökt om och beviljats auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Bolivia, Bulgarien, Ecuador, Estland, Filippinerna, Kina, Lesotho, Madagaskar, Montenegro, Panama, Republiken Korea (Sydkorea), Ryssland, Serbien, Sydafrika, Thailand, Vietnam och Zambia (beviljade t.o.m. den 31 december 2015) samt Etiopien, Ghana, Indien, Kirgizistan och Taiwan (beviljade t.o.m. den 31 december 2014). Adoptionscentrum ansökte under år 2013 också om förnyad auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Colombia, Kenya och Nigeria. Dessa ansökningar var vid verksamhetsårets utgång ännu under handläggning varför tidigare auktorisationsbeslut för Adoptionscentrum avseende Colombia, Kenya och Nigeria gäller i avvaktan på MIA:s beslut. Dessutom ansökte Adoptionscentrum under år 2013 om auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Ungern. Ansökan var vid verksamhetsårets utgång ännu under handläggning. ALC ansökte under år 2013 om auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Colombia. Ansökan var vid verksamhetsårets utgång ännu under handläggning varför tidigare auktorisationsbeslut för ALC avseende Colombia gäller i avvaktan på MIA:s beslut. BFA-A har under år 2013 ansökt om och beviljats auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Bolivia, Bulgarien, Litauen, Polen, Ryssland, Slovakien, Taiwan, Thailand, Tjeckien, Ungern och Vietnam (beviljade t.o.m. den 31 december 2015) samt Indien (beviljad t.o.m. den 31 december 2014). BFA-A ansökte också under år 2013 om förnyad auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Kenya. Ansökan var vid verksamhetsårets utgång ännu under handläggning varför tidigare auktorisationsbeslut för BFA-A avseende Kenya gäller i avvaktan på MIA:s beslut. Dessutom ansökte BFA-A under år 2013 om auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Sri Lanka, men återkallade därefter sin ansökan. BV har under år 2013 ansökt om och beviljats auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Bulgarien, Kina och Taiwan (beviljade t.o.m. den 31 december 2015). BV ansökte också under år 2013 om förnyad auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Kenya. Ansökan var vid verksamhetsårets utgång ännu under handläggning varför tidigare auktorisationsbeslut för BV avseende Kenya gäller i avvaktan på MIA:s beslut. 18 (44)

19 FFIA har i oktober 2013 beslutat att avveckla sin adoptionsförmedlingsverksamhet under år FFIA har, mot denna bakgrund, under år 2013 ansökt om och beviljats auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Bulgarien, Colombia, Indien, Kazakstan, Kenya, Kina, Sri Lanka, Thailand och Ungern t.o.m. den 31 december 2014 för att slutföra de pågående ärenden där ansökningshandlingar har sänts till respektive ursprungsland senast den 31 december FFIA har dessutom i december 2013 begärt att få dra tillbaka sin auktorisation för adoptionssamarbete med Vietnam. MIA har den 19 december 2013 återkallat FFIA:s auktorisation för Vietnam. Bright Star Adoption Center (BSAC) ansökte under år 2013 om auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Sverige och Etiopien. MIA avslog ansökan avseende internationell adoptionsförmedling i Sverige då det bl.a. inte stod klart att BSAC skulle komma att förmedla adoptioner på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt, utan vinstintresse och med barnets bästa som främsta riktmärke. Det fanns även stora brister i BSAC:s ansökan om auktorisation för Etiopien. Då auktorisation för Sverige är en förutsättning för auktorisation i ett annat land avslog emellertid MIA ansökan om auktorisation för Etiopien redan på den grunden att auktorisation för Sverige saknades. Beslutet har inte överklagats. Adoptia - internationell adoptionsförening ansökte under år 2013 om auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Sverige och Etiopien, men återkallade sina ansökningar varvid MIA avskrev ärendena från vidare handläggning. 1.4 Kostnadsutveckling och renodling av kostnader Adoptionskostnadernas utveckling för familjer som adopterat Familjernas adoptionskostnader består dels av de avgifter som betalas till sammanslutningen som ombesörjer förmedlingen av barnet till de sökande och dels kostnader därutöver för översättning, legalisering m.m. Familjernas adoptionskostnader består dessutom av kostnader för resa och uppehälle i samband med att barnet hämtas från sitt ursprungsland. Avgiften till sammanslutningen kan delas upp i två delar; en Sverigedel och en utlandsdel. Sverigedelen avser kostnader för sammanslutningens arbete i Sverige och utlandsdelen hänför sig till sammanslutningens kostnader i utlandet. Antalet anlända barn minskade med ca 13% från 2011 till 2012 (jämfört med en minskning på ca 18 % från 2010 till 2011). Sett över en längre tidsperiod har det också skett en minskning av antalet anlända barn. Från 2008 till 2013 har antalet adoptioner minskat med ca 44 %. Handläggningstiden för respektive ärende har dock ökat bl.a. på grund av att det är en större andel barn med särskilda behov som är aktuella för internationell adoption samt 19 (44)

20 att ursprungsländerna ställer allt högre krav på sökanden och adoptionsorganisationerna. I många länder är vistelsetiden lång vilket också leder till ökad administration, krav på tillgänglighet och också i många fall ökade kostnader för resor för adoptionsorganisationerna och familjerna. Även valutakursförändringar påverkar storleken på adoptionskostnaderna. Vid adoption av syskongrupper är avgifterna delvis annorlunda. Kostnadsutvecklingen för familjer som adopterat genom auktoriserad adoptionsorganisation redovisas i följande sammanställning Adoptionsorganisationernas avgifter för kostnader i År År År År År tkr tkr tkr tkr tkr 1. Sverige Ursprungslandet Summa genomsnittlig avgift till organisationerna Övriga kostnader som familjen betalar för 3. Översättning, bestyrkande av handlingar Resa och uppehälle Summa genomsnittlig kostnad för familjen Källa: De auktoriserade adoptionsorganisationerna. Förklaring: Uppgifterna bygger på samtliga adoptioner respektive år. Underlag har inhämtats från adoptionsorganisationerna. De har redovisat sina avgifter per land (p. 1 och 2) och beräknade övriga kostnader per land (p. 3 och 4). Genomsnittskostnaden är ett vägt medelvärde. 20 (44)

21 Exempel på hur mycket en adoption från ett antal olika länder, utvalda bl.a. ur ett geografiskt perspektiv, kostar för en familj (adoptionsavgifter och beräknade egna kostnader). Land/År Vistelsetid i landet** Bolivia ca 6-8 veckor Bulgarien* ca 1 vecka +2 veckor (två resor) Ecuador ca 8-12 veckor Etiopien ca 2-3 veckor Kenya* ca 8-10 månader Kina* ca 2-3 veckor Polen ca 0,5 vecka veckor (två resor) Sydkorea ca 3-4 veckor (sedan augusti 2012, tidigare ca 1 vecka) Thailand* ca 2 veckor Källa: Landrapporter (tabell 2) avseende uttagna avgifter för kostnader i Sverige och utlandet samt familjens egna kostnader. * Flera organisationer har varit verksamma i landet och vi har därför räknat fram en genomsnittlig avgift Kenya AC, BFA-A, BV, FFIA. Kina AC, BV, FFIA Bulgarien AC, BFA-A Thailand AC, BFA-A, FFIA **Vistelsetiderna är de uppskattade vistelsetiderna och varierar för familjer. Angivna tider är ett genomsnitt för åren Det statliga adoptionsbidraget på kr har varit oförändrat sedan år 2000 då bidragets andel av den genomsnittliga kostnaden var 36 %. För år 2012 motsvarade det statliga bidraget 18,6 % av totalkostnaderna (jämfört med 19 % år 2011). 21 (44)

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Årsredovisning 2014-12-31 RESULTATREDOVISNING. Årsredovisning 2014. Bild: Maskot Bildbyrå 1 (42)

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Årsredovisning 2014-12-31 RESULTATREDOVISNING. Årsredovisning 2014. Bild: Maskot Bildbyrå 1 (42) Årsredovisning 2014 Bild: Maskot Bildbyrå 1 (42) 2 (42) Innehåll Sid. 1 UPPDRAGET 4 Re s u l t a t r e d o v i s n i n g 5 2 VERKSAMHET 5 2.1 Myndighetens bedömning av utvecklingen på adoptionsområdet

Läs mer

Så går det till att adoptera

Så går det till att adoptera Så går det till att adoptera Så går det till att adoptera Inledning Före adoptionen Varje adoption ska vara till barnets bästa... 3 Vem får adoptera?... 3 Föräldrautbildning... 4 Medgivandeutredning...

Läs mer

KOSTNADER OCH FORMER FÖR BETALNING

KOSTNADER OCH FORMER FÖR BETALNING KOSTNADER OCH FORMER FÖR BETALNING Allmänt Kostnaden för att adoptera ett barn varierar beroende på vilket land barnet kommer från. I varje sammanhang försöker vi minimera de kostnader som går att minimera,

Läs mer

Sista bladet i avtalet ska undertecknas och returneras till Adoptionscentrum.

Sista bladet i avtalet ska undertecknas och returneras till Adoptionscentrum. Avtal AVTAL om förmedling av adoption mellan er och Adoptionscentrum Sista bladet i avtalet ska undertecknas och returneras till Adoptionscentrum. Box 11139, 161 11 Bromma, Sverige. Ekbacksvägen 22, 4

Läs mer

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 BFD12 080926 1 (7) Rättslig styrning 2014-04-14 RCI 11/2014 Rättsligt ställningstagande angående Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 1. Sammanfattning

Läs mer

Adoption. Handbok för socialtjänstens handläggning av internationella och nationella adoptioner

Adoption. Handbok för socialtjänstens handläggning av internationella och nationella adoptioner Handbok för socialtjänstens handläggning av internationella och nationella adoptioner Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:131

Regeringens proposition 2003/04:131 Regeringens proposition 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor Prop. 2003/04:131 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 april 2004 Göran Persson Berit Andnor (Socialdepartementet)

Läs mer

Anna var över två år när hon kom till oss, men 2 kunde nästan inte gå mamma Eva berättar. Information och intryck från Zambia 5

Anna var över två år när hon kom till oss, men 2 kunde nästan inte gå mamma Eva berättar. Information och intryck från Zambia 5 Innehåll Anna var över två år när hon kom till oss, men 2 kunde nästan inte gå mamma Eva berättar Information och intryck från Zambia 5 Medgivandeutredningen och den svenska välfärden 8 Utvecklingen av

Läs mer

Föreningen Barnen Framför Allt Adoptioner

Föreningen Barnen Framför Allt Adoptioner Sida 1 av 19 Föreningen Framför Allt Adoptioner Framför Allt bildades i mitten av 1970-talet som en biståndsförening. Initiativtagarna var några familjer som på privat väg adopterat från Indien och på

Läs mer

Adoptionscentrum. Verksamhetsberättelse med årsredovisning Org. Nr. 802004-7737

Adoptionscentrum. Verksamhetsberättelse med årsredovisning Org. Nr. 802004-7737 Adoptionscentrum 2011 Verksamhetsberättelse med årsredovisning Org. Nr. 802004-7737 Adoptionscentrum är en folkrörelse vars vision är att alla barn ska få växa upp i en familj. Adoptionscentrum arbetar

Läs mer

Adoptionscentrum. 2012 Verksamhetsberättelse med årsredovisning Org. Nr. 802004-7737

Adoptionscentrum. 2012 Verksamhetsberättelse med årsredovisning Org. Nr. 802004-7737 Adoptionscentrum 2012 Verksamhetsberättelse med årsredovisning Org. Nr. 802004-7737 Adoptionscentrum är en folkrörelse vars vision är att alla barn ska få växa upp i en familj. Adoptionscentrum arbetar

Läs mer

Föreningen Barnen Framför Allt Adoptioner

Föreningen Barnen Framför Allt Adoptioner Innehållsförteckning Föreningen Barnen Framför Allt Adoptioner... 2 Viktigt för samtliga våra samarbetsländer... 2 Hur kommer vi att arbeta för er?... 3 Anmälningsavgift mm... 4 Kostnader och former för

Läs mer

Det är olyckligt när två parter möts i sorg 2 - intervju med Anita Orrell. Det finns en större medvetenhet i dag 5 - intervju med Eva Elfver-Lindström

Det är olyckligt när två parter möts i sorg 2 - intervju med Anita Orrell. Det finns en större medvetenhet i dag 5 - intervju med Eva Elfver-Lindström Innehåll Det är olyckligt när två parter möts i sorg 2 - intervju med Anita Orrell Det finns en större medvetenhet i dag 5 - intervju med Eva Elfver-Lindström Information och intryck från Tjeckien 8 Boktips

Läs mer

Familjeföreningen för internationell adoption

Familjeföreningen för internationell adoption Familjeföreningen för internationell adoption Verksamhetsberättelse 2009 Foto: Välkommen tillbaka budskapet som mötte adopterade och deras familjer vid deras återresa till Thailand juli 2009 VERKSAMHETSÅRET

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Adopterade barn möter barnhälsovården

Adopterade barn möter barnhälsovården Adopterade barn möter barnhälsovården 1 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Box 308, 101 26 Stockholm Telefon: 08-54 55 56 80 E-post: info@mia.eu Broschyren kan även laddas ner/beställas

Läs mer

OCH FRAMTIDSVISION FÖR ADOPTIONSCENTRUM

OCH FRAMTIDSVISION FÖR ADOPTIONSCENTRUM Diskussionsunderlag VERKSAMHETSPLAN 2015 OCH FRAMTIDSVISION FÖR ADOPTIONSCENTRUM 1 (9) SYFTE Verksamhetsplan och Vision för Adoptionscentrums verksamheter skall ge vägledning för de långsiktiga besluten,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag för kvinnors organisering; SFS 2005:1089 Utkom från trycket den 16 december 2005 utfärdad den 8 december 2005. Regeringen föreskriver 1 följande. Statsbidragets

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Samordnat ansvar för vissa familjefrågor

Samordnat ansvar för vissa familjefrågor Ds 2014:17 Samordnat ansvar för vissa familjefrågor Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Utvecklingsavdelningen 2015-02-04 Dnr 8.1.1_2015:183 1 (5) Entreprenörskap i skolan 2015 Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet med

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet, Migrationsverket November 2004 Reviderat juli 2006 Handläggning

Läs mer

Lag (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner

Lag (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner Lag (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner 1 Den i Haag den 29 maj 1993 antagna konventionen om skydd av barn

Läs mer

Föräldraskap genom adoption. Utbildningsmaterial till föräldrautbildningen

Föräldraskap genom adoption. Utbildningsmaterial till föräldrautbildningen Föräldraskap genom adoption Utbildningsmaterial till föräldrautbildningen Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering

INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering Organisations- och etableringsbidrag Statsbidraget regleras av förordningen om statsbidrag för kvinnors organisering (SFS 2005:1089)

Läs mer

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? 70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? Reflektioner över ej verkställda beslut inom socialtjänsten. Johan Brisfjord, Inspektionen för vård och omsorg Problemet med ej verkställda beslut

Läs mer

Ungdomsstyrelsens kommentarer

Ungdomsstyrelsens kommentarer Ungdomsstyrelsens kommentarer till Förordning (2011:65) om statsbidrag till barnoch ungdomsorganisationer Förordningen utfärdades av Utbildningsdepartementet den 20 januari år 2011. Regeringen har skrivit

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Vägledning för bidrag vid vissa studier

Vägledning för bidrag vid vissa studier 2015-02-24 ALL 2015/341 Vägledning för bidrag vid vissa studier Till personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga Beslutad 2015-02-13 av Leif Näfver, Avdelningschef Inledning Syftet med den här

Läs mer

Individnämndens protokoll 2013-02-26

Individnämndens protokoll 2013-02-26 Datum: Tisdagen den 26 februari 2013 Tid: 16.00 18.00 Plats: Västra Roten, Kommunhuset, Lilla Edet. Justeringsdag: Fredagen den 8 mars 2013, klockan 12.00 Paragrafer: 10-14 Utses att justera: Paulina Svenungsson

Läs mer

Förhandsvisning webblankett

Förhandsvisning webblankett Dokumentbeteckning 2015-10-27 1(20) Regler och behörighet Statsbidrag Förhandsvisning webblankett Välkommen att ansöka om statsbidrag för 2016 och 2017 till kvinno- och tjejjourer. Ansökan ska ha kommit

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 01 oktober 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK- KO är en kristen Kvinnoorganisation, är

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

adoptivfamiljer Vi adoptivfamiljer nr 4 2013 1

adoptivfamiljer Vi adoptivfamiljer nr 4 2013 1 adoptivfamiljer MEDLEMSTIDNING FÖR FAMILJEFÖRENINGEN FÖR INTERNATIONELL ADOPTION NR 4 2013 Vi adoptivfamiljer nr 4 2013 1 ordf Mycket binder oss samman Adoption är och kommer alltid att vara ett aktuellt

Läs mer

Datum. Inspektion den 16 17 oktober 2013 av Socialnämnden i Vadstena kommun. Under eftermiddagen granskades akter i ärenden beträffande personer

Datum. Inspektion den 16 17 oktober 2013 av Socialnämnden i Vadstena kommun. Under eftermiddagen granskades akter i ärenden beträffande personer PROTOKOLL Datum 2013-12-18 Dnr 5602-2013 Aktbil Sid 1 (6) Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Inspektion den 16 17 oktober 2013 av Socialnämnden i Vadstena kommun Närvarande från Riksdagens ombudsmannaexpedition:

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden.

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden. Regeringsbeslut 15 REGERINGEN 2003-12-18 Ju2003/10256 Justitiedepartementet Revisorsnämnden Box 24014 104 50 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden Riksdagen har beslutat

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Utvecklingsavdelningen 2013-10-25 Dnr 2013:422 1 (5) Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Det här dokumentet innehåller information för organisationer

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Sverige som adoptionsland och adopterade som migranter Tobias Hübinette

Sverige som adoptionsland och adopterade som migranter Tobias Hübinette Sverige som adoptionsland och adopterade som migranter Tobias Hübinette Sverige är internationellt enastående som adoptionsland, vilket manifesterar sig i landets uppskattningsvis 100 000 juridiskt genomförda

Läs mer

Körkortsförordning (1998:980)

Körkortsförordning (1998:980) Körkortsförordning (1998:980) Allm. anm. Följande kapitel har inte tagits in i denna handbok: Kap. 3 (Körkortstillstånd och förlängning av körkortsbehörighets giltighet), kap. 4 (Övningskörning m.m.),

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

C-UPPSATS. Adoptioner

C-UPPSATS. Adoptioner C-UPPSATS 2006:180 Adoptioner Mattias Engblom Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Rättsvetenskap 2006:180 - ISSN:

Läs mer

Rapport från FoU-Jämt 2005:3

Rapport från FoU-Jämt 2005:3 F O U J ä m t Rapport från FoU-Jämt 2005:3 Internationella adoptioner i Jämtland - utveckling av föräldraförberedelser Karin Nykänen och Lena Olofsson 2 Förord Att adoptera ett barn från ett annat land

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

FÖRORD. Susanne Eberstein Riksdagsledamot Ordförande i NIA

FÖRORD. Susanne Eberstein Riksdagsledamot Ordförande i NIA FÖRORD De råd och rekommendationer som NIA lämnar i denna handbok bygger på lång erfarenhet och kunskap om utländska adoptivbarns behov både som små och som vuxna. Erfarenheterna och kunskaperna har vi

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2003 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Sekretariatet för utvärdering och

Läs mer

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 International Child Development Programme Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 Verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Programmet Vägledande samspel/icdp ingår i ett internationellt nätverk som arbetar

Läs mer

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2014-03-14 Dnr 8.7.4-44536/2013 1(4) Avdelning mitt Solveig Segerholm SoIveig.Segerholm@ivo.se Sökande Malmö stad Stadsområdesnämnd Söder 205 80 Malmö Motpart Trelleborgs

Läs mer

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER ASYLRÄTT - HANDBOK Asyl - migrationsrätt Ensamkommande barn Bevisbördan för att asylsökanden har den ålder som denne har uppgett. Ekonomiskt bidrag för att besöka familjen i hemlandet Ekonomiskt bidrag

Läs mer

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Tillämpningsregler för barnomsorgspeng antagna av barn- och utbildningsutskottet datum

Tillämpningsregler för barnomsorgspeng antagna av barn- och utbildningsutskottet datum Tillämpningsregler för barnomsorgspeng antagna av barn- och utbildningsutskottet datum Information om start av enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Möjlighet finns från och med 2009-07-01

Läs mer

ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV

ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV 1(7) ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(7) Innehållsförteckning Sid nr 1 ALLMÄN ORIENTERING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Upphandlingsförfarande

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Stadgar för Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar Slutgiltigt förslag

Stadgar för Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar Slutgiltigt förslag Stadgar för Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar Slutgiltigt förslag 1 Föreningen Föreningens namn är Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar. Verksamheten är partipolitiskt obunden och religiöst

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn Ö ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Godmanskap för ensamkommande barn 2 Innehållsförteckning Sid Allmänt... 2 Vem kan utses till god man......2 Uppdraget som god man... 3 När godmanskapet upphör... 4 Överförmyndarnämndens

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva

Stadgar för Hela Sverige ska leva Stadgar för Hela Sverige ska leva Antagna vid årsmötet 2011-05-10 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva. Föreningen är ideell och partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Föreningens

Läs mer

Valfrihetssystem inom boendestöd. Boendestöd - Kapitel 2 Kravkatalog - Utförare

Valfrihetssystem inom boendestöd. Boendestöd - Kapitel 2 Kravkatalog - Utförare UPPDRAGSBESKRIVNING 1 (8) Dnr: 2014:115 Valfrihetssystem inom boendestöd Boendestöd - Kapitel 2 Kravkatalog - Utförare Socialtjänsten Sociala avdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax 451 81

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer

Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer 1 2012 Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor. Vi ger stöd till föreningsliv och

Läs mer

Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1. 1 Inledning... 2

Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1. 1 Inledning... 2 2 (2) Patentombudsnämndens årsredovisning 2014 Innehållsförteckning Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1 1 Inledning... 2 2 Verksamhetsresultat... 2 2.1 Intäkter och kostnader

Läs mer

Anvisningar för ansökan om statsbidrag för viss verksamhet på funktionshindersområdet

Anvisningar för ansökan om statsbidrag för viss verksamhet på funktionshindersområdet 2015-06-22 Dnr 9.1 11438/2015 1(10) Regler och behörighet Anvisningar för ansökan om statsbidrag för viss verksamhet på funktionshindersområdet Läs gärna dessa anvisningar samt dokumentet Förutsättningar

Läs mer

BESLUT. Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL

BESLUT. Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL /(\ BESLUT 1nspekt1onen för vård och omsorg 2015-07-02 Dnr 8.7.1-21178/2015 1(5) Avdelning syd SvenLewin Sven.Lewin@ivo.se Vård- och omsorgsnämnden Båstads kommun 269 80 BÅSTAD Huvudman Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Personliga assistenter - Köp av tjänster

Personliga assistenter - Köp av tjänster Revisionsrapport Personliga assistenter - Köp av tjänster Östersunds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål 2 2.3 Avgränsning 3 2.4

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Regler för rätt till bidrag för att driva enskild pedagogisk omsorg

Regler för rätt till bidrag för att driva enskild pedagogisk omsorg Regler för rätt till bidrag för att driva enskild pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola eller fritidshem och vänder sig till barn i samma åldrar. Pedagogisk omsorg styrs av

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

Antagning till utbytesstudier vid University of Minnesota Law School

Antagning till utbytesstudier vid University of Minnesota Law School Uppsala universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till utbytesstudier vid University of Minnesota Law School Anmälan NN har i en anmälan till Justitieombudsmannen (JO) riktat

Läs mer

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn 2013-10-01 Rev. Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013

Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013 1(6) Barn- och utbildningsnämnden Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013 Ärendet Förvaltningen föreslår att regler för skolpeng utomlands fastställs. s förslag till beslut Barn-

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19) 2014-06-03 Till ordförande/sekreterare/kansli för Läkarförbundets Lokalföreningar Yrkesföreningar Specialitetsföreningar Medicine Studerandes Förbund Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Inledning Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som kommunen ska sträva efter

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer