Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Årsredovisning RESULTATREDOVISNING. Årsredovisning (44)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Årsredovisning 2013-12-31 RESULTATREDOVISNING. Årsredovisning 2013 1 (44)"

Transkript

1 Årsredovisning (44)

2 2 (44)

3 Innehåll Sid. Resultatredovisning 4 1. Verksamhet Myndighetens bedömning av verksamheten - problemanalys Antal adopterade m.m Beviljade, återkallade och nekade auktorisationer under år Kostnadsutveckling och renodling av kostnader Statsbidrag till de auktoriserade adoptionsorganisationerna och 24 riksorganisationer för adopterade 1.6 Tillsyn över de auktoriserade adoptionsorganisationerna MIA:s informationsverksamhet Samråd med myndigheter och de adopterades organisationer m. fl Kompetensförsörjning Sammanställning av MIA:s kostnader och intäkter uppdelade 32 på verksamhet Finansiell redovisning 34 Resultaträkning 34 Balansräkning 35 Anslagsredovisning 36 Tilläggsupplysningar och noter 37 Sammanställning över väsentliga uppgifter 43 3 (44)

4 1. Verksamhet Myndigheten för internationella adoptionsfrågor har till uppgift att skapa en hög kvalitet i den internationella adoptionsverksamheten i Sverige. 1.1 Myndighetens bedömning av verksamheten - problemanalys När en familj av olika anledningar inte förmår ta hand om sitt barn kan adoption vara en lösning för att ge barnet en ny familj. I detta sammanhang befinner sig barnet i en mycket utsatt situation. Därför följer enligt svensk lag och internationella konventioner att inga andra intressen får gå före barnets bästa när beslut om adoption ska fattas. MIA bedömer att myndigheten genom sin verksamhet, som redovisas i denna årsredovisning, har bidragit till att den internationella adoptionsverksamheten i Sverige håller hög kvalitet. Uppgiften blir dock allt svårare. Den internationella adoptionsverksamheten har på senare år genomgått en snabb och omfattande förändring. Anpassning till den förändrade verkligheten förutsätter samverkan mellan flera myndigheter. Adoptionsprocessen har blivit längre, alltmer komplicerad och känslomässigt påfrestande för de som vill adoptera. Samtidigt minskar antalet adoptioner (på tio år har antalet adoptioner till Sverige genom förmedling av adoptionsorganisationer minskat från 992 till 341, dvs. med ca 65 %) vilket innebär svårigheter att upprätthålla kompetens och kapacitet hos kommuner och adoptionsorganisationer. Av de barn som adopteras har många behov av medicinsk och psykiatrisk behandling. Vidare har de administrativa processerna i flera adoptionsländer blivit mer omfattande. Detta ställer större krav än tidigare på adoptionssökande, kommuner och adoptionsorganisationer. För MIA innebär utvecklingen ett ökat arbete med auktorisation, tillsyn och information. De flesta barn har i förväg kända särskilda behov Majoriteten av de barn som adopteras internationellt har i förväg kända särskilda behov på grund av sjukdomar, funktionsnedsättning och svår social bakgrund. Många barn är äldre än tre år och det är vanligt att de biologiska föräldrarna har fråntagits föräldrarätten. Även barn över tre-fyra års ålder och syskongrupper betraktas vanligtvis som barn med särskilda behov. Barnens i förväg kända särskilda behov ökar kraven på adoptionssökandes lämplighet. Kommunerna har ansvar för förberedelse, lämplighetsbedömning och stöd efter adoptionen. Deras handläggare behöver uppdaterad information om vilka barn som är aktuella för internationell adoption och om det stöd adoptivföräldrar kan behöva. När det gäller medgivandeutredningar saknas systematiska och väl beprövade utredningsmetoder. Samtidigt som kommunerna behöver mer kunskap för handläggningen vid internationell adoption minskar antalet adoptioner. Det som tidigare varit en sällanfråga blir för många 4 (44)

5 kommuner en sällsynt fråga. Ett utökat regionalt samarbete skulle kunna underlätta handläggningen av adoptionsfrågor och utveckla adoptionskunskapen i landet. Att skicka en adoptionsansökan till utlandet innebär en mängd svåra etiska ställningstaganden. När det gäller flera ursprungsländer ställs de sökande inför att välja vilka diagnoser/funktionsnedsättningar/ övriga särskilda behov som de är öppna för och vilka de inte kan tänka sig. Många sökandes enda möjlighet att hinna adoptera, innan de blivit för gamla för att få ett nytt medgivande, är att hos adoptionsorganisationerna ansöka om att adoptera barn med särskilda behov. För att kunna fatta välgrundade beslut behöver de emellertid kunna leva sig in i hur det skulle vara att adoptera ett barn med en specifik diagnos och samtidigt göra en realistisk bedömning av sin omsorgskapacitet och om de skulle klara av att bli föräldrar till det tänkta barnet. De behöver fundera över vilka prioriteringar de skulle behöva göra om barnets vårdbehov blir omfattande eller om barnet kommer att behöva extra mycket stöd. När de adopterade barnen kommer till Sverige behövs ofta fortsatt utredning och behandling och samhället behöver ha en beredskap för detta. Det går inte att förutsäga vilka medicinska behov de barn som adopteras internationellt har. Det är komplicerat att bedöma hälsotillståndet hos barn som kan ha erfarenheter av bristande omsorg och som nyss har fått en ny familj. Det ställer krav på hälso- och sjukvården att med relativt kort framförhållning ha en beredskap att möta nyblivna adoptivfamiljer. Vidare kan insatser komma att behövas på lång sikt. Det är även då viktigt att hälso- och sjukvården kan väga in adoptionsperspektivet vid bedömning och behandling av adopterade personers hälsotillstånd. Utmaningar för adoptionsorganisationerna Adoptionsorganisationernas verksamhet finansieras i huvudsak av adoptionsavgifterna. Då antalet adoptioner sjunker minskar deras resurser. Många av de barn som adoptionsorganisationernas nuvarande samarbetskontakter i utlandet söker familj till motsvarar inte de barn de adoptionssökande anser sig kunna ta emot. Organisationerna försöker etablera nya samarbetskontakter eftersom de inte kan finna adoptionssökande som kan/vill ta emot de barn som organisationerna ges möjlighet att placera från sina befintliga kontakter. Till följd av utvecklingen inom adoptionsområdet fattade Familjeföreningen för internationell adoption, FFIA, under hösten 2013 beslut att avveckla sin förmedlingsverksamhet under Samtidigt som adoptionsorganisationernas resurser har minskat har förmedlingsarbetet blivit alltmer resurskrävande. När de flesta barn som adopteras har i förväg kända särskilda behov och de sökande ställs inför svåra etiska ställningstaganden behövs mer kvalificerad vägledning och stöd än tidigare. Till skillnad från för några år sedan är det numera vanligt att adoptionsorganisationerna från sina utländska kontakter får i uppdrag att leta efter lämpliga föräldrar till ett visst barn. Organisationernas s.k. matchningsförslag ska sedan 5 (44)

6 godkännas av de utländska myndigheterna. Detta ställer stora krav på organisationernas kompetens. Vidare innebär de långa väntetiderna att varje adoptionsärende medför mer arbete. Det torde vara svårt för adoptionsorganisationerna att utveckla sin kompetens och öka sin kapacitet samtidigt som de tvingas anpassa sin organisation till det markant minskade antalet adoptioner. Adoptionsorganisationernas arbete försvåras också av att den administrativa processen i många ursprungsländer har blivit mer omfattande. I flera ursprungsländer finns vidare en oro för hur det går för de barn som adopteras internationellt. Myndigheterna kräver då utförligare utredning före och mer omfattande återrapportering efter adoptionen. Adoptivfamiljernas behov av stöd Adoptivfamiljer behöver i allt större utsträckning samhällets stöd efter adoptionen. Det kan vara i form av rådgivning och praktisk avlastning från socialtjänsten, medicinsk behandling i sjukvården och behandlingskontakter i barnpsykiatrin. MIA får från adoptionsorganisationerna, barnhälsovården och kommunerna återkommande signaler om att det förekommer svårigheter i adoptivfamiljer som tagit emot barn med särskilda behov. Föräldrar som tar emot barn med svåra erfarenheter behöver särskilt stöd för att minska risken för att föräldrarna inte ska klara av att ta hand om barnet. MIA får från olika håll uppgifter om att många adopterade barn börjar i förskolan innan barnet fått en trygg relation till sina nya föräldrar. Då syskongrupper och barn i skolåldern adopteras väcks också frågor rörande föräldraledighet och uppskjutande av skolstart. Adoptivföräldrar uppmuntras under föräldraförberedelsen att söka råd och stöd efter adoptionen men många kommuner i landet har inte något adoptionskompetent stöd att erbjuda. De yrkesverksamma som möter adoptivfamiljerna måsta ha kunskap om den speciella situation en adoption kan innebära. Forskning visar att relativt små tidiga insatser kan stimulera en god utveckling och förebygga framtida problem. Ett generellt erbjudande skulle normalisera nybildade adoptivfamiljers eventuella behov av stöd. Det vore önskvärt om adoptivföräldrar kunde erbjudas rådgivning och stöd på samma sätt som familjehemsföräldrar. Socialnämndens familjehemssekreterare torde ha den rätta kompetensen för att ge ett sådant stöd. 6 (44)

7 Stöd till adopterade som söker sitt ursprung I mars 2013 lämnade MIA ett förslag till Socialdepartementet om hur praktiskt stöd till adopterade som söker sitt ursprung kan organiseras. Adoptionsorganisationernas möjligheter att hjälpa de adopterade minskar. Utifrån behovsanalys och inhämtad information samt synpunkter från bl.a. adopterades organisationer och adoptionsorganisationerna menar MIA att stöd till adopterade bör vara en statlig angelägenhet. Myndighetens förslag är att MIA:s uppdrag ska utökas så att MIA får ansvar för att ge individuellt stöd till adopterade som söker sitt ursprung. Redan nu ger MIA visst begränsat stöd till adopterade som söker sitt ursprung. Under 2013 ökade emellertid antalet enskilda ärenden om adopterades ursprung hos MIA med ca 20 procent jämfört med föregående år. MIA har med sitt nuvarande uppdrag inte möjlighet att ge det stöd som behövs och inte kapacitet att inom sin nuvarande organisation hantera det ökande antalet ärenden. Det är angeläget att samhället tar ett ansvar för dessa frågor. De som efterfrågar hjälp att söka sitt ursprung vet inte vart de ska vända sig och efterfrågar information. MIA avvaktar nu besked om hur regeringen ställer sig till förslaget. Enskilda adoptioner Vid de s.k. enskilda adoptionerna, d.v.s. adoptioner som inte förmedlas av de auktoriserade adoptionsorganisationerna, finns särskilda svårigheter att bedöma om en adoptionsplacering är i barnets intresse. Det gäller vid adoption av redan kända barn, ofta släktingbarn, som är bosatta i sitt hemland när frågan prövas av svenska myndigheter. En del av dessa barn lever i fungerande familjer i hemlandet. Detta är emellertid en fråga som inte omfattas av den prövning MIA ska göra av ärenden om tillåtligheten av enskild adoption. Det är angeläget att det i barnets hemland utreds om den planerade adoptionen är till barnets bästa. I länder som inte anslutit sig till 1993 års Haagkonvention finns det emellertid inget krav på att detta måste göras. Det finns inte heller något krav på att en sådan utredning måste ingå i det svenska beslutsunderlaget. En utredning (2008 års adoptionsutredning, Ju 2007:17), som i juli 2009 redovisade sitt betänkande Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61), har behandlat bl.a. denna fråga. MIA anser att det är mycket viktigt att utredningens förslag genomförs, då den innehåller många angelägna förslag som syftar bl.a. till att stärka barnets bästa vid internationell och nationell adoption, inte minst gäller detta utredningens förslag kring de enskilda adoptionerna. 7 (44)

8 1993 års Haagkonvention Till 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner är nu 93 stater anslutna, vilket innebär att denna konvention är en av de Haagkonventioner som flest stater har anslutit sig till. Många stater som är bundna av konventionen har dock ännu inte helt anpassat sin lagstiftning och administration till konventionens krav. Haagkonferensens Permanenta Byrå har tagit fram en Guide to Good Practice No 1. Den publicerades 2008 (se Vidare har Haagkonferensen år 2013 publicerat Guide to Good Practice No 2 on Accreditation and Adoption Accredited Bodies. Syftet med Guiderna är att underlätta och förbättra tillämpningen av konventionen och de har stor betydelse för arbetet. Samtliga 32 ursprungsländer som samarbetat med de svenska adoptionsorganisationerna under år 2013 har anslutit sig till barnkonventionen. Vidare har 23 av dessa ursprungsländer anslutit sig till 1993 års Haagkonvention. Dessa länder är Bolivia, Bulgarien, Colombia, Ecuador, Estland, Filippinerna, Indien, Kazakstan, Kenya, Kina, Lesotho, Litauen, Madagaskar, Montenegro, Panama, Polen, Slovakien, Sri Lanka, Sydafrika, Thailand, Tjeckien, Ungern och Vietnam. De ursprungsländer som inte har anslutit sig till Haagkonventionen är Etiopien, Ghana, Kirgizistan, Nigeria, Republiken Korea, Ryssland, Serbien, Taiwan och Zambia. Flera av dessa länder förbereder dock en anslutning till konventionen. Krav på bilaterala avtal Det börjar bli vanligare att ursprungsländer kräver att bilaterala avtal ingås med mottagarländerna, vilket medför en ökad arbetsbelastning på bl.a. MIA. Avtalskraven gäller även om länderna är anslutna till 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Tidigt under hösten 2013 stoppade ryska Högsta Domstolen pågående adoptioner till Sverige. Från Ryssland har Sverige mottagit ett utkast till bilateralt avtal angående adoptionssamarbete mellan länderna. Regeringen har arbetat intensivt för att lösa den humanitära situationen för barnen och de aktuella svenska familjer som hade pågående ärenden i Ryssland. Vidare har regeringen inlett diskussioner med Ryssland kring avtalet. MIA har bistått regeringen i detta arbete. Situationen var inte löst vid årsskiftet 2013/2014 och arbetet kommer därför att fortsätta under Pågående utredningsarbete i Danmark I Danmark har en utredning tillsatts med uppdrag att göra en helhetsanalys med särskilt fokus på internationella adoptioner. Frågor rörande vilka länder Danmark ska samarbeta med, organiseringen av adoptionsförmedlingen, tillsyn, förberedelse av och stöd till adoptivfamiljer m.m. ska utredas. Den danska utredningen, som ska bli klar under 2014, kan förväntas bli av stort intresse även för svenska förhållanden. 8 (44)

9 1.2 Antal adopterade m.m. Cirka barn har kommit till Sverige genom internationell adoption sedan år År 2013 kom 341 barn till Sverige för adoption genom auktoriserade adoptionsorganisationer mot 466 under år 2012 och 538 under år Under och 1980-talen uppgick antalet internationella adoptioner till som högst barn per år. Under åren kom i genomsnitt 798 adoptivbarn per år genom auktoriserade organisationer, men de senaste fem åren ( ) har antalet sjunkit till 550 barn i genomsnitt. Anlända adoptivbarn genom auktoriserade adoptionsorganisationer år anlända barn år anlända barn totalt (44)

10 Nedanstående tabell och diagram visar antalet anlända barn genom adoptionsorganisationer samt könsfördelning åren Anlända barn genom auktoriserade adoptionsorganisationer samt könsfördelning år totalt flickor pojkar år totalt flickor pojkar 10 (44)

11 Antalet anlända barn under åren genom respektive adoptionsorganisation Organisation Adoptionscentrum Adoptionsföreningen La Casa, ALC Barnen Framför Allt Adoptioner, BFA-A Barnens Vänner - interna tionell adoptionsförening, BFA-A Familjeföreningen för interna tionell adoption, FFIA Summa Antalet anlända barn genom adoptionsorganisationer från de vanligaste adoptionsländerna åren Kina Taiwan Kenya Sydafrika Colombia Ryssland Rep. Korea Polen Tjeckien Litauen Etiopien Estland Thailand Filippinerna (44)

12 Nedanstående tabell visar barnets ålder då familjen fick barnet i sin vård. Uppgifterna är hämtade från MIA:s enkät till alla som adopterat genom en adoptionsorganisation år Svarsfrekvensen var 81 %. Tabellen visar familjer som adopterat ett barn. Utvecklingen går mot att barnen blir äldre då familjerna får dem i sin vård. År 2008 var ca 39 % av barnen under ett år, men 2012 var endast ca 18 % under ett år. År 2008 var ca 11 % av barnen tre år eller äldre, medan motsvarande andel för år 2012 uppgick till ca 19 %. Barnets ålder då familjen fick barnet i sin vård ej fyllt 1 år fyllt 1,men inte 2 år fyllt 2 år,men inte 3 år fyllt 3,men inte 4 år fyllt 4 år,men inte 5 år fyllt 5 år,men inte 6 år över 6 år 12 (44)

13 Statistiska Centralbyrån har tagit fram uppgifter om antal utomnordiska barn i åldern 0-17 år (dvs. ej fyllda 18 år) som invandrat till Sverige med anknytning till adoptivförälder eller annan person sedan 2005 (MIA bildades 2005) och som senast ett år senare är adopterade. Uppgifter för åren 2012 och 2013 föreligger för närvarande inte. I statistiken ingår inte barn som adopterats när adoptivfamiljen var bosatt utomlands och som därefter invandrat tillsammans med sina adoptivföräldrar till Sverige och inte heller barn som i annat fall invandrat samtidigt som anknytningspersonen. Adopterade barn (0-17 år) enligt folkbokföringen invandringsår adopterade senast ett år senare Enskild adoption Den eller de som vill adoptera ett barn från utlandet ska enligt huvudregeln anlita en auktoriserad adoptionsorganisation. Detta gäller dock inte enstaka fall av adoption som avser släktingbarn eller där det annars finns särskilda skäl att adoptera utan förmedling av en auktoriserad adoptionsorganisation. MIA ska i sådana fall, innan barnet lämnar landet, pröva om förfarandet är godtagbart. Samma krav på medgivande från socialnämnden och genomgången föräldrautbildning gäller vid dessa s.k. enskilda adoptioner som vid adoptioner förmedlade av adoptionsorganisationer. 13 (44)

14 Nedanstående tabell visar antalet inkomna ärenden om prövning av om särskilda skäl att adoptera utan anlitande av en auktoriserad adoptionsorganisation föreligger och om förfarandet vid enskild adoption är godtagbart. MIA:s prövning av ärenden om enskild adoption år ärenden I ärenden om enskild adoption där barnets hemvistland är anslutet till 1993 års Haagkonvention ska konventionens bestämmelser följas. MIA är centralmyndighet enligt konventionen och förmedlar de handlingar som enligt konventionen ska lämnas till det andra landet. Nedanstående tabell visar antalet inkomna ärenden om förmedling av handlingar enligt Haagkonventionen till det andra landet. MIA:s förmedling av handlingar i ärenden om enskild adoption år ärenden (44)

15 Utfärdande av s.k. artikel 23-intyg En adoption som, enligt intyg av den behöriga myndigheten i den stat där adoptionen har ägt rum, har genomförts i enlighet med Haagkonventionen erkänns automatiskt i de övriga fördragsslutande staterna. MIA utfärdar dessa s.k. artikel 23-intyg när adoptionen har ägt rum i Sverige. Nedanstående tabell visar antalet inkomna ärenden om utfärdande av artikel 23-intyg. MIA:s utfärdande av artikel 23-intyg år ärenden Godkännande av utländska adoptionsbeslut Utländska adoptionsbeslut erkänns automatiskt i Sverige om den eller de sökande var medborgare i eller hade hemvist i den aktuella staten när beslutet meddelades. Om barnet var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige när beslutet meddelades krävs dock att adoptionsbeslutet godkänns av MIA för att det ska gälla i Sverige. Även i vissa andra fall kan MIA godkänna ett utländskt adoptionsbeslut. Nedanstående tabell visar antalet inkomna ärenden om godkännande av utländska adoptionsbeslut. MIA:s godkännande av utländska adoptionsbeslut år ärenden (44)

16 1.3 Beviljade, återkallade och nekade auktorisationer under år 2013 Auktoriserade adoptionsorganisationer under år 2013 Under år 2013 har nedan angivna fem organisationer haft auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Sverige (beviljad av MIA för samtliga t.o.m. den 31 december 2015). Adoptionscentrum Adoptionsföreningen La Casa (ALC) Barnen Framför Allt - Adoptioner (BFA-A) Barnens Vänner - internationell adoptionsförening (BV) Familjeföreningen för internationell adoption (FFIA) Organisationerna har dessutom varit beviljade auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i sammanlagt 32 ursprungsländer, se tabell sid. 17. MIA:s auktorisationsbeslut för respektive berörd organisation gällde t.o.m. den 31 december 2013 för samtliga dessa länder med undantag för Kirgizistan, Taiwan och Vietnam, se tabellen. Samtliga adoptionsorganisationer är ideella organisationer med medlemsantal varierande upp till ca 5500 personer. 16 (44)

17 De auktoriserade adoptionsorganisationerna har under år 2013 haft auktorisation för följande länder Adoptions- ALC BFA-A BV FFIA Land/Organisation centrum Bolivia x x x Bulgarien x x x Colombia x x x Ecuador Estland Etiopien Filippinerna Ghana x x x x x Indien x x x Kazakstan Kenya x x x x Kina x x x Kirgizistan x 1) Lesotho Litauen Madagaskar Montenegro Nigeria Panama Polen Republiken Korea x x x x x x Ryssland x x Serbien Slovakien x Sri Lanka x x x Sydafrika x Taiwan x 2) x x Thailand x x x Tjeckien Ungern x x Vietnam x x x 3) Zambia 1) Fr.o.m ) Fr.o.m ) T.o.m x x x x x x 17 (44)

18 Beviljade, återkallade och nekade auktorisationer under år 2013 Adoptionscentrum har under år 2013 ansökt om och beviljats auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Bolivia, Bulgarien, Ecuador, Estland, Filippinerna, Kina, Lesotho, Madagaskar, Montenegro, Panama, Republiken Korea (Sydkorea), Ryssland, Serbien, Sydafrika, Thailand, Vietnam och Zambia (beviljade t.o.m. den 31 december 2015) samt Etiopien, Ghana, Indien, Kirgizistan och Taiwan (beviljade t.o.m. den 31 december 2014). Adoptionscentrum ansökte under år 2013 också om förnyad auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Colombia, Kenya och Nigeria. Dessa ansökningar var vid verksamhetsårets utgång ännu under handläggning varför tidigare auktorisationsbeslut för Adoptionscentrum avseende Colombia, Kenya och Nigeria gäller i avvaktan på MIA:s beslut. Dessutom ansökte Adoptionscentrum under år 2013 om auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Ungern. Ansökan var vid verksamhetsårets utgång ännu under handläggning. ALC ansökte under år 2013 om auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Colombia. Ansökan var vid verksamhetsårets utgång ännu under handläggning varför tidigare auktorisationsbeslut för ALC avseende Colombia gäller i avvaktan på MIA:s beslut. BFA-A har under år 2013 ansökt om och beviljats auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Bolivia, Bulgarien, Litauen, Polen, Ryssland, Slovakien, Taiwan, Thailand, Tjeckien, Ungern och Vietnam (beviljade t.o.m. den 31 december 2015) samt Indien (beviljad t.o.m. den 31 december 2014). BFA-A ansökte också under år 2013 om förnyad auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Kenya. Ansökan var vid verksamhetsårets utgång ännu under handläggning varför tidigare auktorisationsbeslut för BFA-A avseende Kenya gäller i avvaktan på MIA:s beslut. Dessutom ansökte BFA-A under år 2013 om auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Sri Lanka, men återkallade därefter sin ansökan. BV har under år 2013 ansökt om och beviljats auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Bulgarien, Kina och Taiwan (beviljade t.o.m. den 31 december 2015). BV ansökte också under år 2013 om förnyad auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Kenya. Ansökan var vid verksamhetsårets utgång ännu under handläggning varför tidigare auktorisationsbeslut för BV avseende Kenya gäller i avvaktan på MIA:s beslut. 18 (44)

19 FFIA har i oktober 2013 beslutat att avveckla sin adoptionsförmedlingsverksamhet under år FFIA har, mot denna bakgrund, under år 2013 ansökt om och beviljats auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Bulgarien, Colombia, Indien, Kazakstan, Kenya, Kina, Sri Lanka, Thailand och Ungern t.o.m. den 31 december 2014 för att slutföra de pågående ärenden där ansökningshandlingar har sänts till respektive ursprungsland senast den 31 december FFIA har dessutom i december 2013 begärt att få dra tillbaka sin auktorisation för adoptionssamarbete med Vietnam. MIA har den 19 december 2013 återkallat FFIA:s auktorisation för Vietnam. Bright Star Adoption Center (BSAC) ansökte under år 2013 om auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Sverige och Etiopien. MIA avslog ansökan avseende internationell adoptionsförmedling i Sverige då det bl.a. inte stod klart att BSAC skulle komma att förmedla adoptioner på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt, utan vinstintresse och med barnets bästa som främsta riktmärke. Det fanns även stora brister i BSAC:s ansökan om auktorisation för Etiopien. Då auktorisation för Sverige är en förutsättning för auktorisation i ett annat land avslog emellertid MIA ansökan om auktorisation för Etiopien redan på den grunden att auktorisation för Sverige saknades. Beslutet har inte överklagats. Adoptia - internationell adoptionsförening ansökte under år 2013 om auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Sverige och Etiopien, men återkallade sina ansökningar varvid MIA avskrev ärendena från vidare handläggning. 1.4 Kostnadsutveckling och renodling av kostnader Adoptionskostnadernas utveckling för familjer som adopterat Familjernas adoptionskostnader består dels av de avgifter som betalas till sammanslutningen som ombesörjer förmedlingen av barnet till de sökande och dels kostnader därutöver för översättning, legalisering m.m. Familjernas adoptionskostnader består dessutom av kostnader för resa och uppehälle i samband med att barnet hämtas från sitt ursprungsland. Avgiften till sammanslutningen kan delas upp i två delar; en Sverigedel och en utlandsdel. Sverigedelen avser kostnader för sammanslutningens arbete i Sverige och utlandsdelen hänför sig till sammanslutningens kostnader i utlandet. Antalet anlända barn minskade med ca 13% från 2011 till 2012 (jämfört med en minskning på ca 18 % från 2010 till 2011). Sett över en längre tidsperiod har det också skett en minskning av antalet anlända barn. Från 2008 till 2013 har antalet adoptioner minskat med ca 44 %. Handläggningstiden för respektive ärende har dock ökat bl.a. på grund av att det är en större andel barn med särskilda behov som är aktuella för internationell adoption samt 19 (44)

20 att ursprungsländerna ställer allt högre krav på sökanden och adoptionsorganisationerna. I många länder är vistelsetiden lång vilket också leder till ökad administration, krav på tillgänglighet och också i många fall ökade kostnader för resor för adoptionsorganisationerna och familjerna. Även valutakursförändringar påverkar storleken på adoptionskostnaderna. Vid adoption av syskongrupper är avgifterna delvis annorlunda. Kostnadsutvecklingen för familjer som adopterat genom auktoriserad adoptionsorganisation redovisas i följande sammanställning Adoptionsorganisationernas avgifter för kostnader i År År År År År tkr tkr tkr tkr tkr 1. Sverige Ursprungslandet Summa genomsnittlig avgift till organisationerna Övriga kostnader som familjen betalar för 3. Översättning, bestyrkande av handlingar Resa och uppehälle Summa genomsnittlig kostnad för familjen Källa: De auktoriserade adoptionsorganisationerna. Förklaring: Uppgifterna bygger på samtliga adoptioner respektive år. Underlag har inhämtats från adoptionsorganisationerna. De har redovisat sina avgifter per land (p. 1 och 2) och beräknade övriga kostnader per land (p. 3 och 4). Genomsnittskostnaden är ett vägt medelvärde. 20 (44)

21 Exempel på hur mycket en adoption från ett antal olika länder, utvalda bl.a. ur ett geografiskt perspektiv, kostar för en familj (adoptionsavgifter och beräknade egna kostnader). Land/År Vistelsetid i landet** Bolivia ca 6-8 veckor Bulgarien* ca 1 vecka +2 veckor (två resor) Ecuador ca 8-12 veckor Etiopien ca 2-3 veckor Kenya* ca 8-10 månader Kina* ca 2-3 veckor Polen ca 0,5 vecka veckor (två resor) Sydkorea ca 3-4 veckor (sedan augusti 2012, tidigare ca 1 vecka) Thailand* ca 2 veckor Källa: Landrapporter (tabell 2) avseende uttagna avgifter för kostnader i Sverige och utlandet samt familjens egna kostnader. * Flera organisationer har varit verksamma i landet och vi har därför räknat fram en genomsnittlig avgift Kenya AC, BFA-A, BV, FFIA. Kina AC, BV, FFIA Bulgarien AC, BFA-A Thailand AC, BFA-A, FFIA **Vistelsetiderna är de uppskattade vistelsetiderna och varierar för familjer. Angivna tider är ett genomsnitt för åren Det statliga adoptionsbidraget på kr har varit oförändrat sedan år 2000 då bidragets andel av den genomsnittliga kostnaden var 36 %. För år 2012 motsvarade det statliga bidraget 18,6 % av totalkostnaderna (jämfört med 19 % år 2011). 21 (44)

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Årsredovisning 2014-12-31 RESULTATREDOVISNING. Årsredovisning 2014. Bild: Maskot Bildbyrå 1 (42)

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Årsredovisning 2014-12-31 RESULTATREDOVISNING. Årsredovisning 2014. Bild: Maskot Bildbyrå 1 (42) Årsredovisning 2014 Bild: Maskot Bildbyrå 1 (42) 2 (42) Innehåll Sid. 1 UPPDRAGET 4 Re s u l t a t r e d o v i s n i n g 5 2 VERKSAMHET 5 2.1 Myndighetens bedömning av utvecklingen på adoptionsområdet

Läs mer

Adopterades rätt till sitt ursprung

Adopterades rätt till sitt ursprung 2012-05-16 Adopterades rätt till sitt ursprung Sammanfattning Undertecknande organisationer anser att adopterade har rätt att få så mycket information som möjligt om sin bakgrund och sitt ursprung och

Läs mer

KOSTNADER OCH FORMER FÖR BETALNING

KOSTNADER OCH FORMER FÖR BETALNING KOSTNADER OCH FORMER FÖR BETALNING Allmänt Kostnaden för att adoptera ett barn varierar beroende på vilket land barnet kommer från. I varje sammanhang försöker vi minimera de kostnader som går att minimera,

Läs mer

Adoptioner. www.scb.se

Adoptioner. www.scb.se Adoptioner Vid utgången av 2010 var 74 614 kvinnor och 64 631 män adopterade. De flesta, 6 av 10, är födda i Sverige men åtta av tio adopterade som är födda efter 1970 är född utomlands. Under 2010 adopterades

Läs mer

Bakgrund till och konsekvenser av en uppsägning av avtalet med Vietnam om adoptioner

Bakgrund till och konsekvenser av en uppsägning av avtalet med Vietnam om adoptioner PM 2008-10-21 S2008/5018/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Bakgrund till och konsekvenser av en uppsägning av avtalet med Vietnam om adoptioner Avtalet Avtalet mellan Sverige och Vietnam

Läs mer

Sista bladet i avtalet ska undertecknas och returneras till Adoptionscentrum.

Sista bladet i avtalet ska undertecknas och returneras till Adoptionscentrum. Avtal AVTAL om förmedling av adoption mellan er och Adoptionscentrum Sista bladet i avtalet ska undertecknas och returneras till Adoptionscentrum. Box 11139, 161 11 Bromma, Sverige. Ekbacksvägen 22, 4

Läs mer

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM INTRESSEPOLITISKT PROGRAM Antaget av Adoptionscentrums Förbundsmöte 2011-05-15 Innehåll INTRESSEPOLITISKT PROGRAM... 2 Inledning... 2 Våra viktigaste krav:... 2 Detta är Adoptionscentrum... 3 Barnhem är

Läs mer

Så går det till att adoptera

Så går det till att adoptera Så går det till att adoptera Så går det till att adoptera Inledning Före adoptionen Varje adoption ska vara till barnets bästa... 3 Vem får adoptera?... 3 Föräldrautbildning... 4 Medgivandeutredning...

Läs mer

1 BULGARIEN INTRODUKTION

1 BULGARIEN INTRODUKTION 1 BULGARIEN INTRODUKTION ANSÖKAN Ni är intresserade av att adoptera från Bulgarien och vi vill därför berätta mer om vad detta innebär. Alla internationella adoptioner förmedlas via den statliga centralmyndigheten

Läs mer

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 BFD12 080926 1 (7) Rättslig styrning 2014-04-14 RCI 11/2014 Rättsligt ställningstagande angående Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 1. Sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för adoptionsorganisationers utvecklingssamarbete

Riktlinjer för adoptionsorganisationers utvecklingssamarbete 2007-12-18 Diarienummer: 2006-000076 Er ref: Riktlinjer för adoptionsorganisationers utvecklingssamarbete Med anledning av de lagändringar som infördes den 1 januari 2005 avseende internationella adoptionsfrågor

Läs mer

KINA. Det började Organisation och förändringar i Kina

KINA. Det började Organisation och förändringar i Kina KINA Det började 1990 Under 1980-talet hörde man inte talas om adoptioner från Kina. Den som ville adoptera ett barn därifrån fick försöka på privata vägar och inte ens då var det möjligt att adoptera

Läs mer

Adoptionsbidrag. Vägledning 2002:12 Version 4

Adoptionsbidrag. Vägledning 2002:12 Version 4 Adoptionsbidrag Vägledning 2002:12 Version 4 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:131

Regeringens proposition 2003/04:131 Regeringens proposition 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor Prop. 2003/04:131 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 april 2004 Göran Persson Berit Andnor (Socialdepartementet)

Läs mer

Adoption. Handbok för socialtjänstens handläggning av internationella och nationella adoptioner

Adoption. Handbok för socialtjänstens handläggning av internationella och nationella adoptioner Handbok för socialtjänstens handläggning av internationella och nationella adoptioner Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Sista bladet i avtalet ska undertecknas och returneras till Adoptionscentrum.

Sista bladet i avtalet ska undertecknas och returneras till Adoptionscentrum. Avtal AVTAL om förmedling av adoption mellan er och Adoptionscentrum Sista bladet i avtalet ska undertecknas och returneras till Adoptionscentrum. Box 11139, 161 11 Bromma, Sverige. Ekbacksvägen 22, 4

Läs mer

Yttrande över Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61)

Yttrande över Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61) 2010-06-01 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61) Det är positivt att adoptionslagstiftningen reformeras och att barnets rätt tydligt framhävs.

Läs mer

1 COLOMBIA INTRODUKTION

1 COLOMBIA INTRODUKTION 1 COLOMBIA INTRODUKTION ANSÖKAN Ni är intresserade av att adoptera från Colombia och vi vill gärna berätta mer om vad en adoption från Colombia innebär. I Colombia samarbetar FFIA med den statliga myndigheten

Läs mer

Anna var över två år när hon kom till oss, men 2 kunde nästan inte gå mamma Eva berättar. Information och intryck från Zambia 5

Anna var över två år när hon kom till oss, men 2 kunde nästan inte gå mamma Eva berättar. Information och intryck från Zambia 5 Innehåll Anna var över två år när hon kom till oss, men 2 kunde nästan inte gå mamma Eva berättar Information och intryck från Zambia 5 Medgivandeutredningen och den svenska välfärden 8 Utvecklingen av

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund Folkmängd i Skellefteå - efter utländsk bakgrund Beskrivning av statistiken - Bild 1 Födelseland Födelseland anger det land där personen är född. Födelselandets benämning hänförs till förhållandena vid

Läs mer

Årsredovisning Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd

Årsredovisning Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Årsredovisning 2016 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Årsredovisning 2016 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF Citera gärna skriften, men ange källan. Årsredovisningen

Läs mer

Vi är friska fast vi har hiv

Vi är friska fast vi har hiv Innehåll Vi är friska fast vi har hiv 2 Information och intryck från Colombia 4 FFIA avvecklar sin förmedlingsverksamhet 9 Dokumentärer om adoption 10 1 Vi är friska fast vi har hiv MIA har träffat kurator

Läs mer

Föreningen Barnen Framför Allt Adoptioner

Föreningen Barnen Framför Allt Adoptioner Sida 1 av 19 Föreningen Framför Allt Adoptioner Framför Allt bildades i mitten av 1970-talet som en biståndsförening. Initiativtagarna var några familjer som på privat väg adopterat från Indien och på

Läs mer

Internationella adoptioner. Nya krav på blivande adoptivföräldrar

Internationella adoptioner. Nya krav på blivande adoptivföräldrar Internationella adoptioner Nya krav på blivande adoptivföräldrar Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.

Läs mer

Stadgar för Adoptionscentrum

Stadgar för Adoptionscentrum Stadgar för Adoptionscentrum 1 Syften och mål Förbundet Adoptionscentrum är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation vars syften och mål är att förmedla internationella adoptioner,

Läs mer

Börja dock först med att ta del om diagnoserna i vårt länkbibliotek: www.ffia.se/laenkar/barn-och-haelsa.aspx

Börja dock först med att ta del om diagnoserna i vårt länkbibliotek: www.ffia.se/laenkar/barn-och-haelsa.aspx 1INDIEN CARA REGISTRERING ANSÖKAN INTRODUKTION Ni är intresserade av att adoptera från Indien och vi vill därför berätta mer om vad detta innebär. Den indiska centralmyndigheten CARA introducerade nya

Läs mer

Årsredovisning för Adoptionscentrum

Årsredovisning för Adoptionscentrum Årsredovisning för Adoptionscentrum ORGANISATIONSNUMMER 802004-7737 Styrelsen och förbundsdirektören avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2012. I stället för den ordinarie ledamoten Birgitta

Läs mer

6 Auktorisation och tillsyn

6 Auktorisation och tillsyn 6 Auktorisation och tillsyn Utredningens bedömning: Höga krav måste ställas på en sammanslutning som bedriver internationell adoptionsförmedling och på de länder och förmedlingskontakter, med vilka Sverige

Läs mer

Adoptionscentrum. 2012 Verksamhetsberättelse med årsredovisning Org. Nr. 802004-7737

Adoptionscentrum. 2012 Verksamhetsberättelse med årsredovisning Org. Nr. 802004-7737 Adoptionscentrum 2012 Verksamhetsberättelse med årsredovisning Org. Nr. 802004-7737 Adoptionscentrum är en folkrörelse vars vision är att alla barn ska få växa upp i en familj. Adoptionscentrum arbetar

Läs mer

Adoptionscentrum. Verksamhetsberättelse med årsredovisning Org. Nr. 802004-7737

Adoptionscentrum. Verksamhetsberättelse med årsredovisning Org. Nr. 802004-7737 Adoptionscentrum 2011 Verksamhetsberättelse med årsredovisning Org. Nr. 802004-7737 Adoptionscentrum är en folkrörelse vars vision är att alla barn ska få växa upp i en familj. Adoptionscentrum arbetar

Läs mer

Föreningen Barnen Framför Allt Adoptioner

Föreningen Barnen Framför Allt Adoptioner Innehållsförteckning Föreningen Barnen Framför Allt Adoptioner... 2 Viktigt för samtliga våra samarbetsländer... 2 Hur kommer vi att arbeta för er?... 3 Anmälningsavgift mm... 4 Kostnader och former för

Läs mer

Det är olyckligt när två parter möts i sorg 2 - intervju med Anita Orrell. Det finns en större medvetenhet i dag 5 - intervju med Eva Elfver-Lindström

Det är olyckligt när två parter möts i sorg 2 - intervju med Anita Orrell. Det finns en större medvetenhet i dag 5 - intervju med Eva Elfver-Lindström Innehåll Det är olyckligt när två parter möts i sorg 2 - intervju med Anita Orrell Det finns en större medvetenhet i dag 5 - intervju med Eva Elfver-Lindström Information och intryck från Tjeckien 8 Boktips

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Årsredovisning 2015. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. (tidigare Myndigheten för internationella adoptionsfrågor)

Årsredovisning 2015. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. (tidigare Myndigheten för internationella adoptionsfrågor) Årsredovisning 2015 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (tidigare Myndigheten för internationella adoptionsfrågor) Illustration: Maja Modén Innehåll Sid. FÖRORD 4 1 UPPDRAGET 5 2 VERKSAMHET

Läs mer

Adoptionscentrum. Verksamhetsberättelse med årsredovisning Org. Nr. 802004-7737

Adoptionscentrum. Verksamhetsberättelse med årsredovisning Org. Nr. 802004-7737 Adoptionscentrum 2013 Verksamhetsberättelse med årsredovisning Org. Nr. 802004-7737 Adoptionscentrum är en folkrörelse vars vision är att alla barn ska få växa upp i en familj. Adoptionscentrum arbetar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag för kvinnors organisering; SFS 2005:1089 Utkom från trycket den 16 december 2005 utfärdad den 8 december 2005. Regeringen föreskriver 1 följande. Statsbidragets

Läs mer

Statens ansvar för de adopterade

Statens ansvar för de adopterade 2007-04-22 Regeringen Socialdepartementet 105 35 Stockholm Statens ansvar för de adopterade De sex undertecknande organisationerna, som representerar en stor del av adoptionssverige, föreslår att Regeringen

Läs mer

Statsrådet Berit Andnor Missiv

Statsrådet Berit Andnor Missiv Statsrådet Berit Andnor Missiv I regeringsbeslut den 15 november 2001 bemyndigade regeringen dåvarande statsrådet Ingela Thalén att tillkalla en särskild utredare för att utreda frågor om internationella

Läs mer

Familjeföreningen för internationell adoption

Familjeföreningen för internationell adoption Familjeföreningen för internationell adoption Verksamhetsberättelse 2009 Foto: Välkommen tillbaka budskapet som mötte adopterade och deras familjer vid deras återresa till Thailand juli 2009 VERKSAMHETSÅRET

Läs mer

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM INTRESSEPOLITISKT PROGRAM Antaget vid Adoptionscentrums förbundsmöte 2015 Innehåll Inledning... 2 Våra viktigaste krav:... 2 Detta är Adoptionscentrum... 3 Barnhem är inget hem för barn... 4 Barns rätt...

Läs mer

Adopterade barn möter barnhälsovården

Adopterade barn möter barnhälsovården Adopterade barn möter barnhälsovården 1 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Box 308, 101 26 Stockholm Telefon: 08-54 55 56 80 E-post: info@mia.eu Broschyren kan även laddas ner/beställas

Läs mer

OCH FRAMTIDSVISION FÖR ADOPTIONSCENTRUM

OCH FRAMTIDSVISION FÖR ADOPTIONSCENTRUM Diskussionsunderlag VERKSAMHETSPLAN 2015 OCH FRAMTIDSVISION FÖR ADOPTIONSCENTRUM 1 (9) SYFTE Verksamhetsplan och Vision för Adoptionscentrums verksamheter skall ge vägledning för de långsiktiga besluten,

Läs mer

Innehåll. MIA Info. Om du vill prenumerera på nyhetsbrevet anmäl dig på MIA:s webbplats www.mia.eu under länken Publikationer vidare MIA Info.

Innehåll. MIA Info. Om du vill prenumerera på nyhetsbrevet anmäl dig på MIA:s webbplats www.mia.eu under länken Publikationer vidare MIA Info. Innehåll Sammanfa ning av förändringar som ske e er den 1 januari 2005 2 Information och intryck från några ursprungsländer 5 Kina - åldergräns i adoptionssökandes medgivande 10 Boktips 12 Nya regler i

Läs mer

14 Övriga frågor Adopterades intresseorganisationer

14 Övriga frågor Adopterades intresseorganisationer 14 Övriga frågor Utredningens bedömning och förslag: Adopterades intresseorganisationer utgör ett viktigt komplement till samhällets funktioner. Vi föreslår att dessa organisationer skall kunna beviljas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:944 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Uppdrag rörande bilaterala avtal om internationella adoptioner - Rapport till regeringen

Uppdrag rörande bilaterala avtal om internationella adoptioner - Rapport till regeringen 2015-03-02 Dnr 1.1.1:485/14 Uppdrag rörande bilaterala avtal om internationella adoptioner - Rapport till regeringen Postadress: Box 308, 101 26 STOCKHOLM Besöksadress: Vasagatan 38 Telefon: 08-54 55 56

Läs mer

FFIA & KINA 20 ÅR. Då 1992 anlände 6 barn från Kina av totalt 87 barn. FFIA var en av världens första organisationer i Kina

FFIA & KINA 20 ÅR. Då 1992 anlände 6 barn från Kina av totalt 87 barn. FFIA var en av världens första organisationer i Kina Då 1992 anlände 6 barn från Kina av totalt 87 barn FFIA var en av världens första organisationer i Kina Samarbetet skedde med Justitieministeriet i Kina Handläggningstiden var kort(!) Då 1993 anlände 35

Läs mer

Rättsavdelningen SR 16/2015

Rättsavdelningen SR 16/2015 BFD12 080926 1 (7) Rättsavdelningen 2015-04-24 SR 16/2015 Rättslig kommentar angående när permanent uppehållstillstånd kan ges då sökanden vid anknytning till skyddsbehövande fått ett förlängt uppehållstillstånd

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens fördelning av föreningsbidrag

Vård- och omsorgsnämndens fördelning av föreningsbidrag Sida: 1 (5) Riktlinjer för bidrag till föreningar inom Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde Bakgrund Vård- och omsorgsnämnden har enligt gällande reglemente ansvar för att fördela bidrag till föreningar

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FFIA, Familjeföreningen för internationell adoption Box 12027 402 41 Göteborg www.ffia.se VERKSAMHETSÅRET 2010 Så har det återigen blivit dags att summera verksamheten för 2010.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Utrikes födda i Linköping

Utrikes födda i Linköping Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo Utrikes födda i Linköpings kommun 2006:09 Antalet utrikes födda i Linköpings kommun har kontinuerligt ökat och uppgick år 2005 till 10,2 procent

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Utvecklingsavdelningen 2015-02-04 Dnr 8.1.1_2015:183 1 (5) Entreprenörskap i skolan 2015 Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet med

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? 70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? Reflektioner över ej verkställda beslut inom socialtjänsten. Johan Brisfjord, Inspektionen för vård och omsorg Problemet med ej verkställda beslut

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet, Migrationsverket November 2004 Reviderat juli 2006 Handläggning

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 01 oktober 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK- KO är en kristen Kvinnoorganisation, är

Läs mer

Familjerättsdagarna Stockholm den mars Gunilla Cederström

Familjerättsdagarna Stockholm den mars Gunilla Cederström Familjerättsdagarna Stockholm den 22-23 mars 2012 Gunilla Cederström Familjerätt Adoptionsärenden Faderskaps- och föräldraskapsärenden Vårdnad, boende och umgängesärenden Familjerådgivning Socialstyrelsens

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS BARN OCH UNGDOMSORGANISATION (UKJK-BUO)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS BARN OCH UNGDOMSORGANISATION (UKJK-BUO) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 25 augusti 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK-BUO är ett kristet Barn och Ungdomsorganisation,

Läs mer

Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010

Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010 14.4.2010 Publikationens titel Organisering av den internationella indrivningen av underhållsbidrag Författare Justitieministeriet s publikation Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

1 BULGARIEN INSTRUKTION

1 BULGARIEN INSTRUKTION 1 BULGARIEN INSTRUKTION ANSÖKAN Instruktionen skall vara till hjälp för sammanställningen av din adoptionsansökan till Bulgarien. För att undvika såväl onödigt arbete som ökade kostnader är det viktigt

Läs mer

Förhandsvisning webblankett

Förhandsvisning webblankett Dokumentbeteckning 2015-10-27 1(20) Regler och behörighet Statsbidrag Förhandsvisning webblankett Välkommen att ansöka om statsbidrag för 2016 och 2017 till kvinno- och tjejjourer. Ansökan ska ha kommit

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om stöd

Läs mer

INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering

INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering Organisations- och etableringsbidrag Statsbidraget regleras av förordningen om statsbidrag för kvinnors organisering (SFS 2005:1089)

Läs mer

Vägledning för bidrag vid vissa studier

Vägledning för bidrag vid vissa studier 2015-02-24 ALL 2015/341 Vägledning för bidrag vid vissa studier Till personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga Beslutad 2015-02-13 av Leif Näfver, Avdelningschef Inledning Syftet med den här

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden.

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden. Regeringsbeslut 15 REGERINGEN 2003-12-18 Ju2003/10256 Justitiedepartementet Revisorsnämnden Box 24014 104 50 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden Riksdagen har beslutat

Läs mer

Bilaga 3. Vårdnadsbidrag som EU-familjeförmån

Bilaga 3. Vårdnadsbidrag som EU-familjeförmån Bilaga 3. Vårdnadsbidrag som EU-familjeförmån 1. Inledning Syftet med detta dokument är att beskriva hur ärenden med vårdnadsbidrag där förordning (EEG) 1408/71 är tillämplig bör hanteras av och kommunerna.

Läs mer

Samordnat ansvar för vissa familjefrågor

Samordnat ansvar för vissa familjefrågor Ds 2014:17 Samordnat ansvar för vissa familjefrågor Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90

Läs mer

Biståndsarbetet inom Adoptionscentrum samt policy för biståndsarbetet

Biståndsarbetet inom Adoptionscentrum samt policy för biståndsarbetet För att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet, bör barnet växa upp i en familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse Ur inledningen till FN:s konvention

Läs mer

Lag (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner

Lag (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner Lag (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner 1 Den i Haag den 29 maj 1993 antagna konventionen om skydd av barn

Läs mer

Regler för rätt till bidrag för att driva enskild pedagogisk omsorg

Regler för rätt till bidrag för att driva enskild pedagogisk omsorg Regler för rätt till bidrag för att driva enskild pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola eller fritidshem och vänder sig till barn i samma åldrar. Pedagogisk omsorg styrs av

Läs mer

Föreningsbidrag- uppdatering av riktlinjer

Föreningsbidrag- uppdatering av riktlinjer TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2017-01-10 SN 2017/0005.03.02 0480-450950 Socialnämnden Föreningsbidrag- uppdatering av riktlinjer Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2001:82 1 Departement/ myndighet: Integrations-

Läs mer

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under Socialutskottets betänkande 2015/16:SoU2 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2014 Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2014/15:132

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Befolkningsförändringar bland barn 2001

Befolkningsförändringar bland barn 2001 23 Befolkningsförändringar bland barn 21 Stor variation i antalet födda Antalet födda har ökat år från år sedan 1999 då antalet var som lägst sedan toppåret 199. År 21 föddes 91 466 barn, 44 238 flickor

Läs mer

Utlåtande 2002:10 RIV (Dnr 357/00)

Utlåtande 2002:10 RIV (Dnr 357/00) Utlåtande 2002:10 RIV (Dnr 357/00) Möjlighet för adopterade barn med utländsk bakgrund att läsa sitt ursprungsspråk på liknande sätt som hemspråk i skolan Motion av Christer Öhgren m fl (mp) (2000:15)

Läs mer

Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barn-äktenskap Remissvar på betänkandet SOU 2012:35

Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barn-äktenskap Remissvar på betänkandet SOU 2012:35 SOCIALFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SON 2012-10-30 SID 1 (5) 2012-10-01 Handläggare: Lisbeth Westerlund Telefon: 08-508 25 016 Till Socialnämnden Stärkt skydd mot tvångsäktenskap

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

ADOPTION. Riktlinjer för handläggning och dokumentation beslutade av kommunstyrelsen 2008-05-12

ADOPTION. Riktlinjer för handläggning och dokumentation beslutade av kommunstyrelsen 2008-05-12 ADOPTION Riktlinjer för handläggning och dokumentation beslutade av kommunstyrelsen 2008-05-12 Upplysningar: Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningens stab Ann Gardeström tfn 08/508 25 411 Innehållsförteckning

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2009:596 Utkom från trycket den 9 juni 2009 utfärdad den 28 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen

Läs mer

Föreningsstadgar för Villaägarna i Åtvidaberg. ansluten till. Villaägarnas Riksförbund

Föreningsstadgar för Villaägarna i Åtvidaberg. ansluten till. Villaägarnas Riksförbund Föreningsstadgar för Villaägarna i Åtvidaberg ansluten till Villaägarnas Riksförbund Sidan 1 av 6 1 Ändamål och verksamhetsområde 1. Villaägarna i Åtvidaberg är en partipolitiskt obunden sammanslutning

Läs mer

Tillämpningsregler för barnomsorgspeng antagna av barn- och utbildningsutskottet datum

Tillämpningsregler för barnomsorgspeng antagna av barn- och utbildningsutskottet datum Tillämpningsregler för barnomsorgspeng antagna av barn- och utbildningsutskottet datum Information om start av enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Möjlighet finns från och med 2009-07-01

Läs mer

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer

Läs mer

Olovligt bortförande och kvarhållande av barn

Olovligt bortförande och kvarhållande av barn Olovligt bortförande och kvarhållande av barn Produktion: Utrikesdepartementet Tryck: Edita Stockholm 2009 ISBN: 978-91-7496-398-4 Artikelnr: UD 09.015 Foto: Ariel Skelley, Corbis Innehåll Inledning 3

Läs mer

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER SOCIALFÖRVALTNINGEN Pm och riktlinjer Dokumentnamn Kvalitetsdokument och kvalitetsrutiner Utarbetad av Pia Berg med PLU som arbetsgrupp Fastställd av Socialnämnden 2011-02-23 Godkänd Gäller från 2011-03-01

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Individnämndens protokoll 2013-02-26

Individnämndens protokoll 2013-02-26 Datum: Tisdagen den 26 februari 2013 Tid: 16.00 18.00 Plats: Västra Roten, Kommunhuset, Lilla Edet. Justeringsdag: Fredagen den 8 mars 2013, klockan 12.00 Paragrafer: 10-14 Utses att justera: Paulina Svenungsson

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till revidering av lagstiftningen om adoption samt till godkännande av den europeiska konventionen om adoption av barn och till lag om sättande i kraft

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer