Reklamräven om sitt senaste projekt: Produkten är budbäraren. Från kemiska formler till cool konst. i tidskriften Betong

Transkript

1 Omslag Invercote 200g Blindprägling NO Reklamräven om sitt senaste projekt: Produkten är budbäraren Forskning gör Synoptik unikt i bransch med stenhård konkurrens Från kemiska formler till cool konst i tidskriften Betong Så får du katalogen att stå ut från MÄNGDEN

2 Ibland är det bra att vara stor. Med stor menar jag i det här fallet många tryckuppdrag som tillsammans ger stora tryckvolymer. Samordnas många mindre uppdrag som liknar varandra går det att effektivisera. Det vinner både vi och våra kunder på. Det var så vi tänkte när vi utvecklade FLIPP. Idén är lika enkel som genialisk vi trycker helt enkelt flera trycksaker efter varandra på kortare tid. FLIPP betyder helt enkelt att du trycker på samma papper, samtidigt som några av våra andra kunder. Då kan vi samordna flera uppdrag och kunder med olika trycksaker, som liknar varandra när det gäller papperskvalitet och storlek. Vi byter bara tryckplåt, inte papper. Det går snabbare vid falsning och klamring också. Vi sparar mycket tid på att ta bort omställningsarbetet som finns mellan olika uppdrag. Du kanske tror att vi kör på billigare papper och att det därför blir billigare. Nej då. Papperskvaliteterna är noga utvalda och väl beprövade. Över 70 procent av allt vi Åtta.45 ges ut av Åtta.45 Tryckeri AB i Solna Produktion Åtta.45 Ansvarig utgivare Erik Mauritzon Chefredaktör Lars Österlind Använd pengarna bättre Samtryck med våra andra kunder och du får samma tryckkvalitet till bättre priser. Det är idén bakom vår senaste tjänst FLIPP. Text Mia Gahne, Elisabeth Tapio Neuwirth, Olle Lidbom Foto Ulf Hellerström Åtta.45, Sara Winsnes, Camilla Lindqvist, Jann Lipka trycker kör vi på dessa papper eftersom våra kunder oftast väljer dem för att få bra tryck. FLIPP passar bra om din trycksak har 8 till 128 sidor och ska tryckas i en upplaga mellan 300 och exemplar. Storleken bör vara i A4-format eller däromkring. Ta exempelvis kataloger som vi skriver lite extra om i det här numret. De passar utmärkt att Flippa med. Men vad är haken, tänker du kanske. Det fina i kråksången är att det inte finns någon. Faktum är att det blir lönsammare för både dig som kund och för oss att göra så här. Alla vinner på effektivare produktion. Så du kommer att märka skillnaden, men inte på din trycksak utan i plånboken. Till sist vill jag bara förklara vad FLIPP betyder. Det står för FLer Intag Pressade Priser. Ett smart namn på en smart tjänst. Det är så du kan använda dina pengar ännu bättre. Trevlig läsning! Adress Karlsrogatan 2, Solna Tel Webb Tryckort Solna 2014 Colorit 47 Buttercup Yellow 240 gr UV-lack Kopparprägling Innehåll 4 Tifa Högberg tar oss tillbaka till det ljuva 50-talet då kjolarna frasade, midjan markerades och rock n roll slog igenom. En smal tidning som hittat en målgrupp som vurmar för vintage. 6 NO Tema kataloger 8 19 Kultbil med kurvig kaross... 4 Betong för evigt... 6 Länge leve katalogen!... 8 Tryckt inspiration...14 Med öga för marknadsföring...16 Bra produkt reder sig själv...19 Magasinet och katalogen ett äkta par Bakom omslaget

3 Det finns bilar. Och så finns det Austin Healey. Ett sånt där märke som vissa bara faller pladask för. De flesta av dem läser klubbtidningen Enthusiasten. PORTRÄTTET Inspiration för eldsjälar TEXT MIA GAHNE BILD SARA WINSNES Det är något visst med brittiska gamla sportbilar. I alla fall om man frågar Anders Lotsengård. Men så är han också mer än lovligt hängiven bilsamlare. Eller vad sägs om tre sportbilar, två bruksbilar ( fast de räknas inte ) samt 3-4 motorcyklar ( beroende på hur man räknar )? Ändå skulle han inte kalla fordonsparken hemma i Oskarshamn för komplett. Ett nytt renoveringsobjekt är aldrig uteslutet. Har du hört talas om en frimärkssamlare med bara ett frimärke? Det är många i klubben som har betydligt fler bilar än jag. Klubben i fråga är Austin Healey Club of Sweden, och Anders Lotsengård är redaktör för medlemstidningen Austin Healey Enthusiast, eller Enthusiasten som den kallas. Tidningen startade 1971, och har gått från simpla spritstenciler till en fyrfärgstidskrift med fyra nummer per år. Även om bilarna sedan länge slutat tillverkas är passionen för de smäckra linjerna och den kurviga karossen intakt. En kultbil värd att vårda. Av de cirka 600 bilar som finns i Sverige i dag ingår ungefär hälften i klubben, och det dyker ständigt upp förvånansvärt många nya exemplar. Klubbens medlemmar består av dem som äger en eller är intresserade av Austin Healey. Intresset är viktigare än ägandeskapet, betonar Anders. Själv såg han en redan i småskolan. Och föll snabbare än någon hann säga gaspedal. Jag kommer ihåg att jag satt i klassrummet i andra klass och ritade av den. Sedan dess har jag drömt om att äga en själv. I dag har han två. Och kör med dem så ofta han hinner. Numera kör jag mest för att det är roligt och har väl inte längre den där riktiga vinnarinstinkten i tävlingarna. Men prisskåpet därhemma är å andra sidan redan rätt välfyllt. Tävlingar och träffar utgör en stor del av tidningens innehåll. Liksom tekniska tips och råd, mekare emellan. Anders gör hela tidningen själv, från bildbehandling till layout. Något han inte hade det minsta erfarenhet av med sin bakgrund som ekonom och företagsledare. Men jag är en envis jävel. Jag låter aldrig materian vinna över mig. Det är som att meka med bilar. Har någon lyckats tänka ut och konstruera något som fungerar vore det väl själve den om inte jag skulle lyckas plocka isär och sätta ihop det igen. Om jag så ska hålla på med en enda skruv i tre kvällar. Läsekretsen är trogen, om än något till åren kommen. När en 45-åring köper en Austin Healey sänks medelåldern raskt. Mycket kan förklaras av att bilen kostar en bra slant. Alltifrån kr i bruksskick till uppemot en miljon i tävlingsskick. Det är ju inte så många ungdomar som kan kosta på sig det, kanske. Dessutom har värdet gått upp på sistone och entusiasmen tycks öka år från år. Det enda Anders Lotsengård kan önska är att läsarna vore lite mer aktiva när det gäller feedback, såväl positiv som negativ. Alla verkar så nöjda. Man får nästan reta dem lite för att de ska höra av sig. Men det gör jag så gärna PORTRÄTT NAMN Anders Lotsengård ÅLDER 64 BOR Oskarshamn FAMILJ Hustru och två barn, två bonusbarn KÖR Helst Austin Healey 3000 TIDNING Austin Healey Enthusiast UPPLAGA 400 MÅLSÄTTNING Hålla kontakt med medlemmarna, stärka gemenskapen och tillföra kunskap TIDNING SOM INSPIRERAR MIG Alla motortidningar om gamla bilar DRÖMBIL Austin Healey, redan uppfylld två gånger om Anders Lotsengård i sin favoritmiljö. 4

4 PORTRÄTTET Helgjuten läsning Betong är evigt. Liksom kärleken till tidningsmakandet. I alla fall för Roger Andersson, chefredaktör för tidskriften Betong. Utnämningen Årets Tidskrift 2013 är en av hans största stunder. TEXT MIA GAHNE BILD JANN LIPKA Egentligen är han utbildad undersköterska. Ungefär så långt ifrån betong man kan komma. Men fascinationen för att skriva har alltid funnits där. Så pass att han själv drog igång en skoltidning i högstadiet på Brantingskolan i Uppsala, Bra-bladet. Jag tycker att det är så fantastiskt att vi har de här 28 bokstäverna och faktiskt kan få dem att börja leva om man placerar dem rätt. Och bokstävernas dragningskraft är tydligen svår att stå emot. Under pappaledigheten passade han på att läsa journalistik, något han har stor nytta av som chefredaktör. Jag ser oss som en lokaltidning som bevakar sin ort från alla tänkbara perspektiv och vinklar. Men i stället för att skriva om traktens innebandylag i division fyra bevakar vi allt som händer i vår lilla ort, allt inom betongvärlden. Tidningens mål är att sprida kunskap och dela med sig av allt från nya forskningsrön till ingående reportage om de hetaste byggprojekten. Det kan handla om allt från cool konst till kemiska formler. För betong är betydligt sexigare än det låter. Det är en samhällsbyggare, ett fundament till vår omvärld. Och ett material som tycks leva sitt eget liv. Det forskas förvånansvärt mycket i betong. Varje år kommer flera nya avhandlingar, enbart i Sverige. Det är som en svart låda, man vet vad man stoppar i den och vad som kommer ut. Men exakt vad som händer därinne har man fortfarande inte riktigt koll på. År 1912 bildades Betongföreningen, mycket på grund av ett allvarligt ras fyra år tidigare, då man insåg att kunskapen behövde stärkas och spridas. Tidningen startades 1915 och fyller alltså 100 nästa år. Något som garanterat ska firas. Redan för fyra år sedan infördes Betonggalan allt för att höja glamfaktorn. Det känns helt rätt. Där kan hela branschen mötas på lika villkor. Vi ger pris både till Årets Betongarkitekt, som ofta är välkända och etablerade, och till Årets Betongentreprenör, som kan vara helt okänd. En annan gala som Roger Andersson sent ska glömma är när han förra året fick ta emot priset för Årets Tidskrift. Jag trodde aldrig att det skulle hända. Att våra läsare uppskattar tidningen är en sak, men att dessutom få ett erkännande av folk som verkligen kan tidskrifter är oerhört stort. Satsningar på såväl design som innehåll har helt enkelt gått hem. Rogers största utmaning är att försöka upprätthålla tempot, glöden och entusiasmen. Till sin hjälp har han ett redaktionsråd från olika yrkesgrupper som går igenom årets sex nummer. Han tror benhårt på facktidningens framtid, även om det gäller att hänga med i utvecklingen och försöka vara innovativ. Men vissa saker vill man läsa på bra papper, menar han. Och Roger Andersson tycks ha koll på framtidens behov. Så småningom hamnade hans egen dotter på samma Uppsalaskola. Till pappas stora förvåning fanns den kvar, Bra-bladet, tidningen han själv en gång startade. PORTRÄTT NAMN Roger Andersson ÅLDER 46 år BOR Uppsala FAMILJ Fru och fyra barn TIDNING Tidskriften Betong UPPLAGA MÅLSÄTTNING Att berätta om betong TIDNING SOM INSPIRERAR MIG Hemslöjd, kan känna igen mig i den. Små resurser, men mycket själ FAVORITVERK I BETONG Tod s Omotesando Building i Tokyo Roger Andersson vid Nackas vattentorn som givetvis är byggt av betong. 7

5 TRENDER Den heliga katalogen Handgriplig och bläddervänlig. En trygg och trogen vän när vi ska handla på nätet eller i butik. Katalogen lever och vägrar ge upp. TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH BILD ULF HELLERSTRÖM I det här hushållet finns två biblar. Den ena tillhör mig och är ett minne från konfirmationen. Bladen är i ärlighetens namn inte särskilt tummade, men den står i bokhyllan. Den andra är tonårssonens. I perioder läser han den frenetiskt om kvällarna. Sidor med extra viktigt innehåll får vikta hundöron, vissa partier ringas in. Den är märkbart använd och har sin bestämda plats i nattduksbordets låda. Den fyller en funktion i hans liv sedan första gången han fick den i sin hand. Ögonen lyste och han sade andäktigt: Teknikmagasinets katalog, det är min bibel. I många svenska hem är produktkatalogerna fortfarande heliga och fyller en funktion. De ger information, inspiration, drömmar, idéer, tips och en känsla av trygghet vid köp, oavsett om det sker på nätet eller i butik. SVENSKA AKTÖRER SATSAR STORT Upplagorna är enorma. Teknikmagasinets katalog trycks i en upplaga om två miljoner exemplar varje år. Biltemas och Clas Ohlsons kataloger uppgår till cirka tre miljoner vardera årligen. Men Ikea-katalogen spränger alla upplagegränser med mer än 200 miljoner exemplar. Därför räknas den till några av de mest spridda trycksakerna i världen, precis som Bibeln. Maria Ekberg Brännström är globalt ansvarig för katalogen. Den görs av Ikeas kreativa inhousebyrå i Malmö och produceras i Älmhult. Hennes egen bas är i Helsingborg och bildproduktionen är i full gång. I vecka 20 går de första till tryck. Vilken betydelse har katalogen för Ikeas försäljning och image? Det viktiga för oss är att Ikeakatalogen kommer hem till kunden, helt gratis, och att man i lugn och ro kan bli inspirerad. Katalogen ger idéer på hur man kan lösa specifika behov för en enklare och vackrare vardag, från smått till stort. Förhoppningsvis 9

6 TRENDER TRENDER inspirerar den också till att tänka på hemmet på ett nytt sätt, som passar just kunden, säger Maria Ekberg Brännström. För tre år sedan skapade Ikea ett nytt katalogkoncept med olika teman. I förra årets utgåva låg fokus på barn, året innan på textilier. Det är spännande att arbeta på det här sättet och ger ny kreativitet, säger hon. Katalogen är ett viktigt marknadsföringsinstrument. Ikea tar även tillfället att berätta om företagets identitet, vad de gör och står för. Men hemsidan är minst lika viktig och fyller sin funktion. Där finns mer fakta och sortiment att välja bland, precis som i varuhusen där kunderna kan prova, klämma och känna. Det vill säga allt man behöver göra för att känna sig trygg i sitt köp. Katalogen är en förlängd arm av varuhuset, säger Maria Ekberg Brännström. TURBULENTA TIDER Katalogerna befinner sig i en turbulent tid. På senare år har flera företag valt att skrota sina kataloger, bland dem resebolaget Ving, Systembolaget och badklädesföretaget Panos Emporio. Maria Ekberg Brännström Ellos, det klassiska postorderföretaget, satsar nu mer på e-handel. För tio år sedan var man ganska säker på att tryckta medier generellt sett stod vid ättestupan. Snart skulle de döden dö och katalogerna förpassas till museum. Så har det inte riktigt blivit. Däremot står vi inför ett skifte i hur man konsumerar media. Som konsument kan du välja och styra informationsflödet ända in i teven. Vi måste vara flexibla så att vi når ut till så många som möjligt, säger Maria Ekberg Brännström. Carin Blom På Ikea har man inga planer på att lägga ner den tryckta katalogen. För fyra år sedan tog man istället beslutet att satsa på augmented reality, eller förstärkt verklighet som det ibland kallas på svenska. Med hjälp av exempelvis filmer kan kunden dyka ner ännu djupare i lösningar och inspiration. Vi valde att vända på begreppet och låta den nya tekniken komma till katalogen. AR-tekniken är en viktig del som sitter bra i våra kataloger. Den möjliggör att man kan prova hemma innan man åker till Ikeas varuhus eller köper online, säger Maria Ekberg Brännström. I webbshoppen kan kunderna se plaggen i olika versioner: på barn, i olika miljöer och enskilt i detalj. Kopplingen ökar försäljningen. VÅGA OCH VINN Även mindre företag satsar på kataloger. Ett av dem drivs av Mikael Thor, grundare av och konceptutvecklare på barnklädesagenturen OneTwoTen och det egna klädmärket ebbe. Hans övertygelse är stark. I klädesbranschen satsar allt fler på nätet som marknadsföringskanal. Vi går i helt motsatt riktning, jobbar mycket mer med tryckta medier och släpper två kataloger per säsong, säger han. Mikael Thor beskriver den tryckta katalogen som företagets bibel. Den är en varumärkesbok för säsongen, den fysiska produkten som visas upp på mässor, den röda tråden för all marknadsföring och information som sedan strålar ut på webben, i tidskriftsannonser och i andra medier. Katalogen speglar företaget samtidigt som den är tänkt att förhöja upplevelsen för kunden. Vår bransch är fysisk. Man vill känna och klämma. Vi säljer alltså en upplevelse, alla sinnen är kopplade till produkterna och känslorna är halva vårt varumärke. Vi själva värderar kvalitet och vill göra saker på riktigt. I det arbetet är katalogen ovärderlig. Fyrtio A4-sidor på kvalitetspapper gör att den nästan upplevs som bok, säger han. Katalogens koppling till nätet har effekt. I webbshoppen kan kunderna se plaggen i olika versioner: på barn, i olika miljöer och enskilt i detalj. Kopplingen ökar försäljningen. MIXEN SKAPAR POTENTIAL En av de viktigaste produkterna vid e-handelsköp är katalogen, visar Mikael Thor Mikael Thor e-handelsbarometern från Sex av tio e-handelskonsumenter tar del av kataloger och andra erbjudanden i brevlådan innan de skrider till verket. Våra undersökningar visar att när exempelvis bygg- eller elektronikföretag skickar ut sina kataloger hittar konsumenterna snabbare till både nätet och den fysiska butiken. Den ökar intresset och driver vidare till ett köpbeslut, säger Carin Blom, analytiker på Handelns 10

7 TRENDER utredningsinstitut, HUI, och som arbetar med handelsfrågor och e-handel. Det är alltså i marknadsföringsmixen som katalogen når sin fulla potential. Men vad gäller katalogernas betydelse för företagens image, det vill säga hur man uppfattas av konsumenterna, har HUI inte gjort några undersökningar. Det är dock en intressant frågeställning. Jag tror att imagen kan ha betydelse beroende på från vilket håll konsumenten ser det. Katalogen visar hur företaget vill positionera sig. Rabattkuponger kan signalera att man hör till ett lågprissegment medan premievaror kan signalera det motsatta. Beteendet att använda katalogen är sannolikt en kvarleva från postorderindustrin, menar Carin Blom, vilket stora delar av befolkningen i vårt glest befolkade land är vana vid. Men även den yngre generationen visar behov av att sitta ned och bläddra, samtidigt som steget till nätet och företagets hemsida är kortare för dem. KATALOGENS FRAMTID Svenska företag investerar årligen nästan 500 miljoner kronor i kataloger som marknadskommunikation, enligt Institutet för reklam- och mediestatistik (2012). Katalogerna står för 0,7 procent av den stora reklamkakan, vilket visar att de är utsatta för konkurrens och förändringskrav. En av de viktigaste utmaningarna är att stimulera kundens upplevelse och möte med varumärket. Katalogens framtid hänger på att generationen som läser på nätet förstår vitsen med en tryckt katalog. Företagen måste därför förhöja upplevelsen och skapa efterfrågan på nya och smarta sätt, säger David Valldeby, art director på designbyrån Utopi och ansvarig för utbildningen för grafiska projektledarprogrammet vid Stockholms universitet. Och visst finns det företag som tar nya grepp. David Valldeby berättar om möbelföretaget Svenssons i Lammhult som låtit göra om den tryckta katalogen till ett kundmagasin med redaktionellt mervärde i syfte att skapa kundtrohet och förhöjd upplevelse. Resultatet var kanske inte helt lyckat i balansen mellan redaktionellt och kataloginnehåll, men man har åtminstone försökt tänka nytt kring hur man kan presentera en katalog, säger han. En annan stor utmaning handlar om hur katalogproduktionen kan effektiviseras. Tricket är att försöka få ner produktionskostnaderna. I dag kan mycket automatiseras med hjälp av program och avancerade script David Valldeby som plockar informationen från databaser. Produktionen kan bantas från månader till dagar och innebär en enorm kostnadsbesparing. Även det kan vara avgörande för katalogens framtid, säger David Valldeby. Katalogens framtid hänger på att generationen som läser på nätet förstår vitsen med en tryckt katalog

8 INSPIRATION Sammetslent omslag Det svenska klädmärket Dry Lakes säljare har en exklusiv katalog med sammetslent och guldfolierat omslag med sig när de säljer in varumärkets senaste kollektion till de butiker som de besöker. MnO International står bakom Dry Lake. Företaget representerar ett knappt tjugotal varumärken, främst svenska och amerikanska kläder. Fyra par ögon, fyra målare Med katalogen Ordet i ögat ögat i ordet får läsaren en inblick i konstnärskapet och livet i ateljén hos fyra svenska samtida målare. Kent Lindfors, Karin Wikström, Susanna Slöör och Leif Mattsson resonerar kring förhållandet mellan bilden, tanken och ordet. Kul med hjul Det går säkert runt i skallen för många högstadieelever som ska välja gymnasieutbildning. Utbudet av utbildningar är enormt. För de ungdomar som väljer fordonsprogrammet går det att välja en fördjupningskurs om hjulutrustningsteknik. Den erbjuds av Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA) som också gjort en rekryteringsbroschyr med kul form. PR i tvättstugan Hur väcka uppmärksamhet kring en ny hörlursmodell där tygdelarna är tvättbara? Förpacka PR-materialet som en tvättmedelsförpackning förstås. När Zound Industries lanserade den nya Humlan-luren under varumärket Urbanears skickade företaget ut ett par hundra tvättmedelsliknande paket med hörlur, inbjudan till event samt USB-minne med information till utvalda journalister över hela världen. Om ICAs historia Författaren Anders Johnson har skrivit många böcker och har specialiserat sig på svensk företagshistoria. I boken om ICA-handlaren beskriver han vilka handlarna är, vad som driver dem och hur vägen från lanthandlaren i skärmmössa till dagens dagligvaruentreprenörer ser ut. Boken ges ut av Centrum för Näringslivshistoria i samarbete med ICA-handlarnas Förbund. Den har nyligen tryckts i ny upplaga. Kompletterar Ikea Gillar du Ikea men vill ha lite annorlunda design? Svenska möbelföretaget Superfront tillverkar luckor, ben och beslag som passar till Ikeas skåpstommar för kök, badrum, garderober och byråer. Företagets utbud presenteras i en 16-sidig broschyr. Magasinsformatet säljer bättre Reklamen från Sickla Köpkvarter har iklätts magasinsformat för att attrahera de boende i närområdet att besöka de 150 butikerna. Magasinet fungerar. Kunderna kommer oftare och stannar längre visar mätningar som gjorts. Allt om kött Visste du att Sverige har världens strängaste djurskyddslag? Det och många andra saker informerar branschorganisationen Svenskt Kött om. I en färsk rapport presenteras fakta om djuruppfödning, köttets väg till butik och vilken påverkan import av kött har på vår köttkonsumtion. Svenskt Kött ger även ut tre receptbroschyrer om hur du tillagar gris-, lamm- respektive nötkött. Kyrkligt i Årsta För den som vill veta mer om en av Sveriges nyaste kyrkor har Årsta-Enskede Församling gjort en fin informationsskrift om Årsta kyrka. Omslagets präglade mönster påminner om tegelväggarna i kyrksalen. Kyrkan är ritad av Johan Celsing och invigdes hösten Församlingen ger även ut tidningen Tro & Tanke som skickas ut till församlingsborna fyra gånger om året. Parkera och koppla in Itux erbjuder öppna nät för TV, bredband och telefoni. Till varje större bostadsbestånd som installerat Itux nät skickar företaget ut reklam som uppmanar de boende att börja utnyttja nätet. Det senaste utskicket innehöll bland annat en p-skiva. På ena sidan en vanlig p-snurra, på den andra kort information. Snurra på skivan och få reda på hur enkelt det är att komma igång med nätet

9 EN DAG EN DAG Långsiktigt strategiskt arbete och många korta puckar så ser arbetsdagen ut för Lottie Funck Ekelund, marknadsdirektör på optikkedjan Synoptik. Hon gillar det. Driv, helhet, balans TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH BILD CAMILLA LINDQVIST Ingen dag är den andra lik. Lottie Funck Ekelund, marknadsdirektör på optikkedjan Synoptik menar verkligen det hon säger. Tidigare i veckan arbetade hon ett par dagar på moderbolaget i Danmark. Då och då är hon ute på reklaminspelningar. De flesta dagar är fullmatade med möten som rör allt mellan ledningsgruppen, butiksförvärv och nya inredningskoncept. Men just den här fredagen tillbringar hon några timmar på servicekontoret i Solna, strax utanför Stockholm. Så snart hon lämnat de två döttrarna, fem och sju år, på förskola och i skolan tar hon bilen från hemmet i Täby till arbetet. Vid åtta, nio åker hon åtta våningar upp till kontoret i den glasförsedda hissen. Vyn från hennes kontor är milsvid. Visst är utsikten häftig, säger hon och pekar ut Friends arena, Sveriges nya nationalstadion. Lottie Funck Ekelund, 45 år, tillträdde sin tjänst för snart två år sedan. Hon har jobbat med kända varumärken tidigare, men att arbeta med butiker var nytt och utmanande. Hennes team består i dag av fem personer och samarbetet är tätt, arbetsuppgifterna många och varierande. Dagarna är intensiva och vissa dagar innehållsrikare än andra. På kort tid ska jag hinna med otroligt mycket. Vi ska bland annat lansera ett nytt reklamkoncept som sätter Synoptik på kartan, säger hon. Konkurrensen i optikbranschen är stor och många företagsnamn förvillande lika. Det som skiljer Synoptik från andra är att kedjan delvis ägs av Synoptikfonden som är en icke vinstdrivande stiftelse. Syftet med fonden är att främja nordisk forskning inom optik. Det gör oss unika i branschen. En del av vinsten går in i fonden och vi delar ut miljontals kronor till forskning varje år. Den som köper glasögon eller kontaktlinser från oss gör både sig själv och andra en tjänst, och det är något vi arbetar på att lyfta fram, säger hon. Synoptik har stationerat sig som en butikskedja i mellanprisläge där personalen lägger tid på kunden. I varje butik finns minst en legitimerad optiker. Vi vill att kunderna ska vara säkra på att våra optiker både har högt engagemang och den rätta kliniska kompetensen, säger hon. Arbetet som marknadsdirektör passar Lottie Funck Ekelund, som i botten är civilekonom med examen från Lunds universitet. Det är analytiskt och kreativt. Jag är även en utpräglad lagspelare och som chef ger jag mina medarbetare både direktiv och ansvar. De är väldigt duktiga, en del har jobbat längre här än jag. Vi har fin sammanhållning och brukar äta lunch tillsammans. Den sociala biten är viktig för att helheten ska bli bra, säger hon. Synoptiks servicekontor är beläget i Solna centrum som har ett rikt utbud av restauranger. I dag faller valet på sushi. Klockan är halv tolv och i hissen ner träffar vi produktchefen Camilla Danielsson. De hälsar glatt och snart pratar båda med sjungande västkustdialekt. När Camilla och jag pratar med varandra brukar vi förstärka varandras dialekter. Jag har bott i Stockholm i 20 år, men är uppvuxen i Vänersborg, ler Lottie Funck Ekelund. Precis utanför köpcentrumet, vid Solna torg, ligger en av Synoptiks 105 butiker. Den har blivit något av en testbutik för allt det marknadsföringsarbete som ständigt ligger i pipeline: digitala kampanjer, direktreklam 17

10 EN DAG PASSION och butiksmaterial, skyltningar och inredning. Butiken får besök av oss några gånger i veckan. Vi frågar om personalens åsikter och brukar testa det som är nytt, berättar Lottie Funck Ekelund. Om man vill se det allra senaste inom Synoptik ska man alltså ta sig till den butiken? Ja, det är ett hett tips, skrattar hon. För att få en balans mellan arbete och familjeliv ser Lottie Funck Ekelund vanligtvis till att arbetsdagen på kontoret avslutas vid halv fyra. Då hinner hon hämta döttrarna Ingrid och Märta i rimlig tid. När maken Mats hämtar barnen stannar hon till klockan sex. Jag brukar ta mitt sista arbetspass när barnen sover. Då gör jag klart dagens arbete och förbereder mig för nästa. Det är skönt att arbeta helt ostört en stund på kvällen. För att hålla både fysik och psyke i trim tränar hon tre gånger i veckan. Hon är instruktör i Ashtangayoga, en dynamisk och fysisk form av yoga med fokus på andningsteknik, kroppskontroll och koncentration. Men tiden räcker inte till för egna klasser just nu. Däremot går jag gärna på yoga, spinning, zumba eller något annat kul, säger hon. För roligt vill Lottie Funck Ekelund ha: Det har jag verkligen. Sitta och rulla tummarna är inget för mig. Bra produkt räcker långt Ju bättre produkt du har desto mindre reklam behöver du göra. Produkten är budbäraren för all kommunikation. Så beskriver Stefan Ytterborn hur företaget POC Sports arbetar med sin marknadskommunikation. TEXT LARS ÖSTERLIND BILD CAMILLA LINDQVIST SAMSPEL SOM UTVECKLAS Sedan Lottie Funck Ekelund tillträdde sin tjänst som marknadsdirektör för Synoptik i maj 2012 har Åtta.45 anlitats för allt fler uppdrag. Det är ett samspel som har utvecklats av sig själv. Åtta.45 har utökat sina tjänster och service, och vi har ökat vår trycksaksproduktion. Som butikskedja producerar vi hundratals trycksaker och det är en stor fördel att tryckeriet har sin verksamhet så nära oss. Mina kontaktpersoner är dessutom väldigt serviceinriktade. Om vi inte har möjlighet att komma till ett tryckintag exempelvis, kommer de till oss, säger hon. Butiksskyltning, utskick, direktreklam, marknadsföringspaket för nyöppnade butiker listan på Synoptiks trycksaker kan göras lång. I mars tar Synoptik även del av Åtta.45:s servicesystem TryckPlus, som är en automatiserad tjänst för grafiska lösningar. I lagermodulen får Synoptik möjlighet att kontrollera lagerhanteringen av olika reklamprodukter, oavsett var eller när de är tryckta. I den dynamiska modulen kan Synoptiks personal själva skapa och beställa visitkort

11 PASSION För bara tio år sedan var det endast barn och störtloppsåkare som bar hjälm i skidbacken. Idag är vi betydligt fler som är lika kloka. De hjälmar som fanns då var inte vidare bra, vare sig hur de fungerade, det vill säga hur de absorberade energi vid eventuella incidenter, eller hur de såg ut, säger Stefan Ytterborn, vd och grundare av POC Sports. Stefan hade med stor framgång jobbat med design, varumärkesstrategier och kommunikation under sin karriär. Detta för bolag såsom Ikea, Nokia, Ericsson, Iittala och Absolut Vodka. Men han började tröttna. Alla saker jag sysslat med handlade om att driva konsumtion, men till vilken nytta frågade jag mig själv. Jag ville göra nåt som var meningsfullt. I en skidlift i Tänndalen kom han på vad han ville ägna sig åt för att kunna göra skillnad. Då formulerade han missionen att göra vad jag kan för att rädda livet på skidåkare och att minska konsekvenserna vid olyckor. Mina två pojkar var då i tioårsåldern och kom upp i hastigheter på 100 knyck i backen. Jag tänkte att jag borde kunna ge dem ett bättre skydd. Det var en kombination av ångest, att vara behjälplig och att skapa vettiga affärer av det som låg bakom, säger Stefan. Att det inte fanns bra hjälmar och att få bar dem såg entreprenören Stefan som goda förutsättningar för en ny affärsverksamhet POC. Företaget har vuxit snabbt sedan första kollektionen lanserades Sortimentet innehåller idag väldigt mycket mer än skidhjälmar. Ett 50-tal anställda jobbar med att ta fram och marknadsföra cirka 500 produkter. Produktutbudet är omfattande. Det mesta görs i polymerer och kompositer, och kräver stora verktygsinvesteringar, säger Stefan. År 2012 sålde Stefan företaget till amerikanska Black Diamond Alla saker jag sysslat med handlade om att driva konsumtion, men till vilken nytta frågade jag mig själv. som även äger flera andra företag som tillverkar olika typer av säkerhetsprodukter för extremsporter. Anledningen var främst att kunna få tillgång till en befintlig infrastruktur med logistik, distribution, tillverknings- och finansieringsfunktioner. Förutom hjälmar innehåller POCs sortiment handskar, glasögon, ryggskydd, kläder och accessoarer inom skidsport och mountainbikecykling. Men storsäljaren är fortfarande hjälmar. POC säljer skidhjälmar och cykelhjälmar om året. POC kombinerar kompetens från flera områden för att utveckla den bästa typen av skyddsutrustning som går att få fram där samtidigt design och aspiration är centrala komponenter. Ingenjörer, grafiska formgivare och industriformgivare, neurologer, materialspecialister och ryggexperter arbetar tillsammans för att dra nytta av det senaste inom forskningen. Målgruppen för företagets produkter är de som har utförsåkning eller extremcykling som sin främsta fritidssysselsättning. Företaget vill vara den främsta leverantören av skydd till dem. Jag har en rätt torr bild av marknadsföring. Ju bättre produkt du har desto mindre reklam behöver du göra. Vi lägger mycket vikt på bra material, materialkombinationer plus medveten gestaltning. Produkten är budbäraren för all vår kommunikation. I vår katalog försöker vi aldrig blåsa upp vårt varumärke med lifestyle-bilder. Allt handlar om ett starkt produktfokus, säger Stefan. POC samarbetar med Åtta.45 när det gäller de åtta produktkataloger som görs varje år. Det görs två kataloger per produktgrupp, en till Piece of cake POC står för Piece Of Cake, vilket inte kommuniceras aktivt. Företaget har en propellerliknande symbol, vilket är en variant på den symbol som sitter på de dockor som används när bilar krocktestas. Det är en grafisk symbol som jag återförsäljare och en till konsument. Produktgrupperna omfattar utförsåkning, mountainbike, solglasögon och landsvägscykling. I vår bransch handlar det mycket om positionering och därför är tryckta kataloger viktiga. Våra produkter är ofta mer bearbetade än våra konkurrenters. Många av våra kunder uppskattar att ha en katalog liggande på nattduksbordet eller att kika på i soffan, förklarar Stefan. Den andra delen i marknadsföringsmixen är att samarbeta med några av världens främsta idrottsmän och -kvinnor som sponsras av POC och som också testar nya produkter. Det ger fin synlighet i media, och de är samtidigt viktiga för oss i vårt produktutvecklingsarbete, berättar Stefan. länge velat använda, men inte hittat tillfälle att göra förrän jag grundade POC. Symbolen kan ses som två tårtbitar, därav namnet. Det är den långsökta historien bakom vårt företagsnamn, säger Stefan Ytterborn. En tredje del är PR där det främst handlar om att kommunicera kring alla de priser som företaget vinner. Vi har haft turen och framgången att vinna en massa internationella designtävlingar. Det gör att vi själva slipper beskriva att vi är duktiga. Den stora utmaningen nu är den nya produktgruppen för landsvägscykling, som är en väldigt stor sport jämfört med skidåkning och mountainbike-cykling. Inom skidor och mountainbike är vi väl etablerade, medan vi är helt nya på landsväg. Här har vi inlett ett samarbete med ett av de stora teamen, Garmin Sharp, om att förse deras cyklister med hjälmar och glasögon. Vi har varit väldigt framgångsrika att sälja in POC hos butiker, men vi behöver också stötta dem så att köparen förstår vad vi står för, säger Stefan. POC har idag närmare en miljon nöjda kunder, till stor glädje för Stefan. Jag går till jobbet varje morgon och känner att vi sysslar med nåt som kan göra nytta

12 KRÖNIKA Haru magalogen? Bakom ettan Så här gick det till när vi skapade omslaget på det tredje numret av vår kundtidning. Bilden. I det här numret, som blir vårt tredje, har vi valt att berätta mer om kataloger. Bilden på framsidan visar hur vi faktiskt använder en katalog. Vi bläddrar och letar. En katalog ska vara bläddringsvänlig och lätt att hitta i oavsett antal sidor. Med en katalog menas en försäljnings- eller en produktkatalog som listar olika erbjudanden för att underlätta för en kund att beställa. TEXT OCH FOTO OLLE LIDBOM Finns det något ord som doftar såsom katalog? En air av en förlorad värld. Telefonnummer på rad tryckt på tunt papper. Eller katalogen från Ginza? Den sistnämnda dök upp ett par gånger om året på min högstadieskola och listade vinylskivor från Paula Abdul till ZZ Top. Alla var med. Haru katalogen? Med digitaliseringen av information blev den där knappologiska uppräkningen av innehåll allt mindre relevant. När katalogerna flyttade ut på nätet blev de sökbara och enkla att använda. Till och med Ginzakatalogen blev digital. Katalogen är dock inte dödförklarad, utan har i ökande grad ingått äktenskap med magasinet. I magasinet finns möjlighet till berättande, till kvalitativa bilder och fokus på en härlig upplevelse. I katalogen finns den fina möjligheten att lista och samla information. Äktenskapet mellan katalog och magasin brukar populärt kallas magalog. Utvecklingen av magalogerna går hand i hand med hur kundtidningarna utvecklats. Att kommunicera med kunderna via trycksaker är trots ryktet om motsatsen fortfarande både populärt och effektivt. Det redaktionella innehållet snofsar till kataloginnehållet med rubriker, design, bilder, välskrivna texter och inspiration. I Sverige har både researrangörerna Ving och Fritidsresor satsat på magaloger. Vings värld och Fritidsresor heter deras magaloger som förvisso ska inspirera med sitt redaktionella innehåll, men framförallt få läsaren att boka en resa. Ett magasin måste innehålla exakt rätt mix av innehåll och fakta och resebolagens magaloger är fyllda med reportage och bilder som inte ligger långt ifrån de som finns i de glansiga resemagasinen. Vad skiljer då en magalog från en traditionell kundtidning? Det uppenbara är att en magalog har som främsta syfte att visa ett produktutbud. Titta till exempel på makeup- företaget Avon, som gör många magalog-utgivningar varje år där man visar upp sina produkter och sitt sortiment. Det redaktionella och innehållsdrivna är det som lockar till läsning, som trendspaningar och sminktips. Utan magasinet hade Avons katalog varit en träig uppräkning av läppglans, puder och läppstift. Inte mycket mer attraktivt än den där gamla Ginza-katalogen från 80-talet. Som varelse i medielandskapet är magalogen en liten slamkrypare, en doldis i undervegetationen. Det är inte förstahandsvalet bland marknadschefer. Det finns inga kända magalogister. Inga magalog-byråer. Däremot finns det läsare som tröttnat på att läsa kataloger och Som varelse i medielandskapet är magalogen en liten slamkrypare. istället vill läsa magaloger. Titta bara på danska matkedjan Coops magalog som visar Coops danska utbud mixat med erbjudanden och extrapriser. Deras magalog är både elegant och inspirerande långt från braskande splashar och frejdiga utrop. Ett alldeles utmärkt exempel på den nya tiden som säkert får en del att undrande fråga, Haru magalogen? Olle Lidbom är medieanalytiker och driver bloggen Den vassa eggen. Papperet. Papperskvalitet handlar mycket om vilken känsla trycksaken ska förmedla. Till omslaget har vi valt 220 g Invercote G och till inlagan 120 g Edixion. Invercote G är en kartong som är bestruken på ena sidan och obestruken på den andra sidan. Den ger stadga åt omslaget samtidigt som präglingen syns bra. Edixion är obestruket och ger en bra känsla till både text och bild. Effekter. I förra numret använde vi ett obestruket papper och UV-lackade en del av omslaget. I detta numret har vi valt att visa hur en blindprägling ser ut på en kartong. Effekten av en prägling hamnar även på baksidan, i det här fallet sid 2. Präglingen ger en fin effekt som aktiverar känseln och som dessutom är dubbeltydig i vår rubriksättning. Formatet. Även till detta nummer av vår kundtidning använder vi oss av vårt eget format, 200x285 mm. Formatet är kostnadseffektivt och maximerar antalet sidor på ett pappersark. Det betyder att det går att få ut 20 sidor på arket mot normala 16 sidor per ark. Tidningen är limbunden vilket också är en förutsättning för att kunna hålla ett lågt pris. Formatet passar bra till tidskrifter, årsredovisningar, företagsbroschyrer och kataloger. Omfånget på trycksaken bör vara från 40 upp till 160 sidor och upplagan från 500 upp till ex. 22

13 Helt utflippat? Tvärtom. Väldigt klokt. FLIPP* ett nytt sätt att tänka som pressar tryckpriset FLIPP betyder helt enkelt att du trycker på samma papper, samtidigt som några av våra andra kunder. Då kan vi samordna flera uppdrag och kunder med olika trycksaker, som liknar varandra när det gäller papperskvalitet och storlek. Vi byter bara tryckplåt, inte papper. Flippa med oss. Du märker ingen skillnad. Förutom på priset. Beställ vår unika prislista på *FLIPP står för FLer Intag Pressade Priser. Vi kan samla så många jobb som möjligt och bara byta tryckplåt, inte papper. Vi samordnar din trycksak (minst 16 sidor) med andra tryckuppdrag och du litar på oss när det gäller pappersvalet. Karlsrogatan 2, Solna , atta45.se