Socialkontorets riktlinjer för våld i nära relationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialkontorets riktlinjer för våld i nära relationer"

Transkript

1 Socialkontorets riktlinjer för våld i nära relationer Socialnämnden Reviderad Reviderad

2 1 INLEDNING Syfte OMVÄRLDSANALYS Bakgrund Definition Socialtjänstens ansvar KOMMUNENS ARBETE FÖR ATT MOTVERKA VÅLD I NÄRA RELATIONER MÅL RUTINER Att tänka på i mötet med en våldsutsatt person Tips på frågor vid signaler om våld Ekonomi CHECKLISTA FÖRDJUPNING Skyddade personuppgifter Ansökan om skyddade personuppgifter Sekretessmarkering Kvarskrivning Ett annat sätt att skydda personuppgifter i folkbokföringen är att medge en person vid flyttning att vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten i högst tre år Fingerade personuppgifter Barnen Hedersrelaterat våld Missbruk Äldre Samkönade relationer Våldsutövaren BISTÅNDSBEDÖMNDA INSATSER Trappan Hvilan ICKE BISTÅNDSBEDÖMDA INSATSER Kvinnojourer Mansjouren Manscentrum Familjevåldsteam Nordväst Origo

3 9.6 Socialjouren Brottsofferjouren Familjerätt Familjerådgivning RFSL Q-jouren Systerjouren Somaya Terrafem Andra myndigheters ansvar Hälso-, sjuk och tandvården Åklagarkammaren Polismyndigheten BOSAM (Brottsoffersamordningen BO-samordning) Vad händer vid misstanke om brott? Anhållande Häktning Utredning Dokumentera skador Domstolsförhandling Målsägandebiträde Övrig juridisk hjälp Rättshjälp Sekretess Vårdnadshavares rätt att ta del av uppgifter Säkerhetsbedömning KARTLÄGGNING AV NÄTVERKET SÄKERHETSPLANERING TELEFON- och MAILADRESSER Polisen Kvinnojourer med skyddat boende i norrort Kvinnojouren Anna, Upplands-Bro Kvinnojouren Stina, Järfälla Kvinnojouren i Solna-Sundbyberg-Ekerö Sollentuna kvinnojour Kvinnojouren Täby-Danderyd Kvinnojouren Olivia, Bålsta

4 Kvinnojouren i Vallentuna Upplands Väsby kvinnojour Kvinnojouren i Österåker Kvinnojouren Snäckan, Norrtälje Kvinnojouren i Sigtuna kommun Västerorts kvinnojour Alla Kvinnors Hus, Stockholm Kvinnojourer bemannade dygnet runt KrisTina Kontakt enbart via social-tjänsten, drivs av Attendo Care Flerspråkiga kvinnojourer med skyddat boende Terrafem Systerjouren Somaya Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor med missbruk Hvilan HBT-personer RFSL:s Brottsofferjour Barn Barnahus Norrort Barnjouren Alla Kvinnors Hus Unga Kruton Linnamottagningen Järfälla tjejjour Sollentuna tjejjour Indra Tjejjouren Alla Kvinnors Hus Stjärnjouren, Sundbybergs tjejjour Romska tjejjouren Romska tjejjouren Tjejzonen Röda sidorna Våldsutövande kvinnor Familjevåldsteam Nordväst Mansjouren, Stockholm Våldsutövande och våldsutsatta män

5 Familjevåldsteam Nordväst Manscentrum, Stockholm Mansmottagningen, Uppsala Mansjouren, Stockholm Övriga telefonjourer Kvinnofridslinjen Team för våldtagna kvinnor, Alla Kvinnors Hus Våldtäktsmottagingen Kriscentrum för kvinnor Kvinnojouren NINA, Irakiska kommittén för kvinnors rättigheter Kvinnors nätverk Kvinnors rätt WEBBSIDOR Asylsökande kvinnor Heder Barn Män

6 1 INLEDNING Dessa riktlinjer är Upplands-Bro kommuns socialkontors grundläggande utgångspunkt för hur personer som utsätts för våld i nära relationer ska bemötas av kommunens anställda och hur handläggningen skall bedrivas. Enligt föreskrift SOSFS 2014:4 3 kap. Socialnämndens planering Mål och ansvarsfördelning 1 Socialnämnden ska fastställa mål för arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld samt beskriva när och hur målen ska uppnås. 2 Socialnämnden ska fastställa var i verksamheten ansvaret ligger för att utreda, fatta beslut i och följa upp. Rutiner 4 Socialnämnden ska fastställa rutiner för hur information som har kommit till nämndens kännedom ska föras vidare till den del av verksamheten som enligt 2 har utredningsansvaret när det har uppmärksammatsatt ett barn kan vara våldsutsatt eller kan ha bevittnat våld. 5 Socialnämnden ska vidare fastställa rutiner för hur skyddade personuppgifter ska hanteras. 6 Socialnämnden ska även fastställa rutiner för hur barn ska tas om hand och stödjas av personal med adekvat kompetens om en förälder har avlidit till följd av våld. Kartläggning och analys 7 Socialnämnden ska analysera om utbudet av insatser och andra sociala tjänster som erbjuds våldsutsatta. I kommunen ska det finnas både förebyggande verksamhet och strukturerad samverkan när det gäller våld i nära relationer. Det gäller både mellan verksamheter inom kommunen som socialtjänst, förskola och skola som med kvinnojouren och andra myndigheter. Kvinnofridslagstiftningen använder sig av begreppet kvinnovåld alternativt våld mot kvinnor. Vi har valt att i detta dokument använda begreppet partnervåld. Vår ambition är att riktlinjerna även ska gälla samkönade par samt även män som drabbas av våldshandlingar från sin kvinnliga partner. Socialtjänstens arbete ska ha följande inriktning Stärka, ta vara på och utveckla den våldsutsattes egna resurser. Ge insatser till våldsutövaren så att denne tar ansvar för och förändrar sitt våldsbeteende. Att alltid inleda utredning när socialtjänsten får kännedom om att ett barn upplevt våld i nära relation. 1.1 Syfte Riktlinjerna för utsatta i Upplands-Bro kommun syftar till: att säkerställa att de utsatta som söker hjälp får ett professionellt bemötande och det stöd de har behov av oavsett vilken verksamhet de vänder sig till. 6

7 att främja metod- och kompetensutveckling för personal som i sitt arbete kan komma i kontakt med våldsutsatta personer. att utveckla de verksamheter som möter våldsutsatta samt utveckla samverkan mellan dessa. att riktlinjerna ska ge vägledning och konkret stöd i arbetet med personer utsatta för våld i nära relationer. Riktlinjerna kräver ständig omprövning och revidering utifrån ny kunskap, lagändringar. Kommunen har en samverkansgrupp med representanter från kommunen, polisen och kvinnojouren Anna. 2. OMVÄRLDSANALYS 2.1 Bakgrund Enligt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor är varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i psykisk, fysisk eller sexuell skada eller lidande för kvinnor samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande oacceptabel, vare sig det sker i offentligt rum eller i det privata livet. FN:s deklaration tilldelar medlemsstaterna ett stort ansvar för att motverka våldet mot kvinnor. Med tillämpliga medel och utan dröjsmål bör staterna arbeta för att våldet mot kvinnor skall upphöra. Alla människor är fria och har lika värde. 2.2 Definition Socialkontoret utgår från FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor. Utifrån denna definition så beskriver Socialstyrelsen följande former av partners våld mot kvinnor som nedan: Fysiskt våld- kan innefatta sparkar, slag, kniv, bett, strypning, kvävning, örfilar och att partner bränner. Psykiskt våld- består av olika systematiska verbala angrepp; kränkningar, nedsättande och förnedrande ord och hot. Sexuellt våld- fysiskt våld inriktat mot könsorganen eller påtvingade sexuella handlingar. Materiellt våld- partner förstör och slår sönder inredning, personliga tillbehörigheter som dagbok, brev med mera. Ekonomiskt våld partnern kontrollerar familjens ekonomi och den utsattes pengar. Försummelse kan gälla äldre och personer med funktionsnedsättning, exempelvis medvetet felaktig medicinering, utsatt för bristande hygien, lämna utan tillsyn, försvåra istället för att underlätta. 2.3 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstens ansvar regleras framför allt i Socialtjänstlagen (SoL). Enligt 5 kap 11 SoL bör socialnämnden verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får hjälp och stöd. Våldutsatta kvinnors behov ska särskilt tillvaratas. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd de behöver. 7

8 Så snart något kommer till socialkontorets kännedom som kan innebära att en insats eller åtgärd behövs till stöd för barnet ska en utredning inledas enligt 11 kap 1 socialtjänstlagen. För Socialtjänstens personal, som kommer i kontakt med misshandlade kvinnor är det viktigt att alltid uppmärksamma barnens situation. Det ska alltid öppnas en utredning på barn som har varit utsatta för eller upplevt våld. 3. KOMMUNENS ARBETE FÖR ATT MOTVERKA VÅLD I NÄRA RELATIONER Samarbete sker med kvinnojouren Anna som finns i kommunen. Samarbetet sker genom gemensamma möten. All personal som genomför insatser enligt socialtjänstlagen får kompetensutveckling inom olika områden för att kunna bemöta och hantera problematiken. All personal på vuxen- och biståndsenheterna har gått utbildning i screening enligt Freda. 4 av personalen har gått utbildning i riskanalys utifrån Freda. Freda är en standardiserad bedömningsmetod för våld i nära relationer. Partner som utövar våld mot sin partner erbjuds behandling genom familjevåldsteamet Nordväst. Vi kommer att utarbeta informationsmaterial på olika språk om vart man kan vända sig för råd och stöd. 2 personal från socialkontorets öppenvård går KIBB-utbildning. Det är en kognitiv integrerad behandling vid barnmisshandel. Hela familjen behandlas i öppenvård. 4. MÅL Långsiktiga mål Socialtjänstens familjefridsarbete ska vara väl känt i kommunen. Fortlöpande kompetensutveckling ska ges till alla medarbetare. Riktlinjerna ska revideras varje år. Skapa rutiner för att identifiera våldsutsatta personer (även barn) som aktualiserats inom socialtjänstens av annan orsak. Skapa rutiner i samarbetet med utbildningskontoret för att snabbare kunna identifiera våldsutsatta. Socialkontoret ska upprätta en plan för kompetensutveckling som omfattar en grundkompetens för all personal inom socialtjänsten. Utveckla insatser för den som misshandlar via familjevåldsteamet. Målen skall leda till: En ökad grundkunskap om våld. Lättare att identifiera våldsutsatta och barn som bevittnat våld i ett tidigare skede. Lättare att uppmärksamma våldsutövande partners och att motivera till behandling. Förbättrat bemötande av våldsutsatta. Förbättrat stöd till barn som har bevittnat våld. Förbättrad samverkan mellan myndigheter. Ökad kunskap om var utsatta kan få stöd och hjälp. Ge berörda personer skydd och praktisk hjälp i ett akut skede samt i ett längre perspektiv erbjuda stöd för att kunna förändra sin och i förekommande fall sina barns situation. 8

9 5. RUTINER 5.1 Att tänka på i mötet med en våldsutsatt person Ofta märks ingenting när en person är utsatt för våld av en närstående. Många gör allt för att ingenting ska synas utåt och det är få som spontant börjar prata om våldserfarenheter. Våld i nära relation är fortfarande tabubelagt och det kan också vara traumatiserande, man stänger av för att orka gå vidare. Det finns dessutom ofta en rädsla för att inte bli trodd. Man bör alltid utgå från personen man har framför sig. Kan hon/han uppleva att hon/han har något att riskera genom att berätta? Kanske tror man att man är tvungen att polisanmäla för att få rätt hjälp, eller att man riskerar vårdnaden om barnen. Fråga även om personen inte för tillfället verkar befinna sig i en relation, kanske gör hon/han det utan din vetskap eller så ligger våldet längre tillbaka i tiden men kan ge stora konsekvenser fortfarande. Eller så är det någon annan som personen har en nära och förtroendefull relation till som utövar våldet, t.ex. vuxna barn eller en personlig assistent, vilket kan vara ännu svårare att prata om. Som våldsutsatt är det vanligt att underdriva och lägga skuld på sig själv. Man kan ofta känna motstridiga känslor, en del av en är medveten om att det är fel eller brottsligt men det finns också en del som försvarar våldet och skuldbelägger sig själv. Det är viktigt att komma ihåg om det är partnern som utövar våldet att relationen med största sannolikhet varit kärleksfull från början och att personen du träffar kanske fortfarande bär på ett hopp om att det ska bli bra igen. Undvik därför också kommentarer som kan tolkas som kritik mot förövaren. Undvik också att fråga om personen blivit misshandlad, de flesta som är utsatta ser sig inte som misshandlade eller förövaren som en misshandlare. Använd inte heller könsspecifika ord, säg partner istället. Lägg inte orden i munnen på den som berättar, utgå från det hon/han själv berättar. Lyssna utan att avbryta, ge personen tid. Ställ frågor efter att hon/han pratat klart, undvik varför-frågor. Visa att du tror på berättelsen. Bekräfta att personens reaktioner är normala (skam, skuld, underdrifter, dubbla känslor för våldsutövaren). Ställ raka och konkreta frågor. Nöj dig inte med svaret han/hon knuffade mig, fråga då Hur knuffade han/hon?, Hur kändes det?, Vad hände sedan? Ge inte lösningar eller råd, det är viktigt att personen själv hittar orken att fatta egna beslut. I det akuta skedet kan däremot personen ha behov av en fixare. Hjälp till med kontakter och se till att de viktigaste sakerna blir gjorda. Det är dock viktigt att inte gå för snabbt fram, allt måste ske i personens egen takt. Var vägvisare för den utsatte men ta inte över och gör saker för den utsatte. Det är viktigt att han/hon gör saker själv. Erfarenhet från kvinnojourer visar att en kvinna kan lämna en våldsutövande man fem gånger innan hon tar det steget och lämnar relationen för gott. Det gäller att hålla tillbaka sina egna känslor av vanmakt och frustration när man ser en våldsutsatt person som inte är redo att ta 9

10 steget att lämna och eventuellt polisanmäla. Var däremot mycket tydlig med vad som är oacceptabelt och förbjudet enligt lag. Socialkontoret använder sig av screening- och bedömningsinstrumentet Freda. 5.2 Tips på frågor vid signaler om våld Nedanstående frågor som finns i fredas screeninginstrument. Du hittar manualen för Freda på Portalen. 1. Har du blivit utsatt för någon form av fysiskt övergrepp av någon (t.ex. knuffad, slagen, sparkad, eller annat)? 2. Har du blivit utsatt för någon form av psykiskt övergrepp (t.ex. kränkt, trakasserad, kontrollerad, hotad, fått saker förstörda, ej fått kontrollera ekonomi eller annat)? 3. Har du blivit utsatt för någon form av sexuellt tvång? 4. Har du hindrats från att använda rullstol, käpp eller annat hjälpmedel? 5. Har du vägrats hjälp med att ta din medicin, komma till badrummet, komma upp ur sängen, klä dig eller få mat/dryck? TIPS PÅ ANDRA SÄTT ATT FRÅGA OM VÅLD Det gäller kanske inte dig, men många av dem jag träffar har utsatts för våld av en närstående. Därför har jag rutinmässigt börjat fråga alla om detta. Har du någon gång blivit utsatt för våld eller kränkningar av din partner eller någon annan i din närhet? Eftersom det är så vanligt att de som kommer till oss har upplevt våld och kränkningar i nära relationer, och eftersom vi märkt att så många inte vet att det är något man kan prata med oss om och få hjälp med, så har vi nu börjat fråga alla om det. Hur ser det ut i din relation? Hur har det sett ut i dina tidigare relationer? Jag har märkt att du ofta har bråttom hem eller har svårt att komma hit. Är det så att din partner inte vill att du ska vara hemifrån? Är din partner svartsjuk? Du berättar att du ofta har magsmärtor/ont i huvudet/svårt att sova. Det kanske inte gäller för dig, erfarenheten är att många som varit med om något svårt som våld eller övergrepp eller befinner sig i en svår livssituation kan få de symtomen. Hur är det för dig? Hur har du det hemma/i din relation? Hur är det när ni är oense eller bråkar, vad händer då? Händer det att du blir rädd för din partner? Jag har märkt att du ofta har ekonomiska problem. Hur är det, har du själv kontrollen över dina pengar eller är det någon annan som kontrollerar eller använder dina pengar? Jag ser att du har skador (blåmärken, rivsår, smärtor som gör att du har svårt att röra dig osv). Är det någon som gjort dig illa? 10

11 Får du leva ditt liv som du vill? Försöker din partner/någon närstående hindra dig från att göra saker eller träffa personer som betyder mycket för dig? Är din partner svartsjuk så att det begränsar ditt liv på något sätt? Brukar din partner anklaga dig för att vara otrogen? Har din partner eller någon annan närstående någonsin hotat att göra dig, sig själv eller någon annan illa? Har din partner eller någon annan närstående någonsin slagit dig eller på något annat sätt skadat dig fysiskt? Kallar din partner eller någon annan närstående dig ibland för kränkande saker eller tvingar dig att göra något du inte vill? Är du rädd för din partner? Är det säkert för dig att gå hem? Har du varit med om att någon har gjort något sexuellt mot dig någon gång som du inte velat vara med om? Jag har märkt att du tycker det är jobbigt med beröring/skadar dig själv/ofta berättar om sexuella situationer som du tycker känns jobbiga. Ibland kan det handla om att man varit med om att någon har tagit på ens kropp/gjort något sexuellt mot en som man inte har velat vara med om. Har det någon gång hänt dig? Du har berättat om att din partner har utsatt dig för fysiskt och/eller psykiskt våld. Vår erfarenhet är att det då också är vanligt att man har utsatts för sexuella kränkningar. Hur såg ert sexliv ut? Hände det att du tvingades eller pressades till något du inte ville? 5.3 Ekonomi Se riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Undersök om den utsatte har pengar för omedelbara behov ex. till mat, resor, medicin etc. Den utsatte måste ha en fungerande ekonomi så att denne inte på grund av detta måste återvända. Den utsatte kanske saknar egna inkomster eller partnern kan ha tagit över ekonomin i hemmet. Vid akut kris finns skäl att bevilja ekonomiskt bistånd avseende bl.a. matpengar. Ge hänvisning var den utsatte kan söka underhållsstöd, bostadsbidrag, sjukpenning, försörjningsstöd etc. Om den utsatte i denna situation beviljas bistånd av något slag skall denne få en egen akt. D.v.s. den utsattes eventuella behov av ekonomiskt bistånd skall inte föras i eventuell tidigare akt tillsammans med mannen. Om den utsatte och barnen får bistånd för boende kan inte mannen/fadern begära att socialtjänsten ska berätta var de finns. Dessa uppgifter är sekretessbelagda liksom allt annat bistånd till en person även om han eller hon är gifta eller sambo. Däremot om det beviljas en insats till/åtgärd för barnet har fadern/modern rätt att få veta barnets vistelseadress. Dock kan även detta beläggas med sekretess enligt särskilt beslut om att inte lämna ut allmän handling med hänvisning till 12 kap 1 eller 26 kap 1 offentlighet och sekretesslag. Vård 11

12 enligt LVU med placering hos modern är inte tillämplig eftersom sådan vård skall inledas utanför hemmet. (11 LVU) 6. CHECKLISTA Ställ raka/konkreta frågor och använd ordet partner. Det är viktigt att det blir tydligt. Vid placering på skyddat boende skall alltid socialsekreterare följa med. Informera om möjlighet till skyddade personuppgifter. Boka tid för uppföljningssamtal. Hjälp personen att förbereda sig att lämna hemmet. Gör en säkerhetsplanering, se checklista. Vid skilsmässa Hjälp personen att få kontakt med advokat. Informera att rättshjälp kan beviljas vid skilsmässa i vissa särskilda fall. Förmedla stödkontakter. Gör en riskbedömning. Gör en nätverkskarta. Information om besöksförbud. Barnen Finns barn som kan ha utsatts/bevittnat våld? Även om barnen inte varit direkt närvarande så är risken stor att de påverkas negativt. Utgå från att barnen är medvetna om våldet. Ta kontakt med BoU som ska inleda en utredning på barnen. Barn och ungdomsenheten ska kontakta vuxenenheten om det framkommer att en vuxen har varit utsatt för våld. Var är barnen nu? Är de skyddade från våldet? Hur mår barnen? Informera om vanliga sätt för barnen att reagera vid traumatiska händelser och vikten av att de får prata/uttrycka sig kring om vad som hänt. Ge barnen, snarast, möjlighet att prata om händelsen. Är barnen i behov av krissamtal? Erbjud Trappansamtal när barnen är skyddade från våldet. Behövs tolk? Fysiska skador? sjukhusbesök för dokumentation. Vid mötet med den våldsutsatta Ekonomi Om det finns synliga skador bör de dokumenteras. Detta görs av en rättsläkare. Är polisanmälan gjord? Om inte, hjälp till med det. Tala om rätten till målsägandebiträde. Lyssna om den våldsutsatte är den enda som har tillgång till sitt konto. Har personen lån i sitt namn? Alla abonnemang ska sägas upp då det är lätt att spåra den våldutsatta genom abonnemangen. Viktigt att personen talar om, om det finns pengar på banken. Har partnern tillgång till kontot? Behöver kontot spärras? 12

13 7. FÖRDJUPNING 7.1 Skyddade personuppgifter Skyddade personuppgifter är ett samlingsnamn på de tre skyddsåtgärderna sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Fullständig information finns på skatteverkets hemsida Ansökan om skyddade personuppgifter Sekretessmarkering begärs hos det skattekontor i kvinnans region som handlägger ärenden om skydd av personuppgifter. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla: personnummer, namn, adress och anledningen till att personuppgifterna ska sekretessmarkeras. Skäl ska styrkas genom intyg från t.ex. socialtjänsten, polisen, genom kopior av domar och beslut om besöksförbud Sekretessmarkering I de fall skattekontoret på förhand kan bedöma att utlämnande av uppgifter om en person kan förorsaka personförföljelse eller annan skada kan en s.k. markering för särskild sekretessprövning ( sekretessmarkering ) sättas för personen i folkbokföringsdatabasen. Markeringen skall fungera som en varningssignal så att en noggrann prövning görs innan några uppgifter om personen lämnas ut. En sekretessmarkering innebär inte någon absolut sekretess Kvarskrivning Ett annat sätt att skydda personuppgifter i folkbokföringen är att medge en person vid flyttning att vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten i högst tre år. Kravet för en person att få bli kvarskriven är att han av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt. Omständigheterna ska i princip motsvara de som gäller för meddelande av besöksförbud. Fördelen med kvarskrivning är att den verkliga bostadsorten inte framgår av folkbokföringsregistret och därmed inte heller sprids till aviseringsmottagarna. Den gamla adressen tas bort och personen registreras som på församlingen skriven. Skattekontorets adress anges som en särskild postadress. All post går då till skattekontoret som har den faktiska adressen manuellt förvarad och kan vidarebefordra posten Fingerade personuppgifter Vid särskilt allvarliga hot kan en person medges att använda annan identitet. Beslut om detta meddelas av Stockholms tingsrätt efter ansökan hos Rikspolisstyrelsen (RPS). Det är för närvarande endast ca personer som får använda fingerade personuppgifter enligt uppgift från Skatteverket. 7.2 Barnen Kvinnan kan ha mycket svårt att i en akut egen kris se barnens behov. Det är dock mycket angeläget att omgående aktualisera barnens situation och bedöma åtgärdsbehovet. Barn som i hemmet bevittnat våld mot mamman/pappan har alltid behov av stöd. Barn och ungdomsenheten ska alltid kontaktas när det finns barn i familjen för en omedelbar bedömning kring barnets situation här och nu, eventuellt behov av akut skydd och stöd. Bedöm var i processen kvinnan/mannen är vad gäller skyddet av barnen och sig själv. Ta reda på var barnen finns, om de själva blivit slagna eller varit närvarande vid misshandeln. När det finns barn i familjen är det viktigt att ta reda på om båda föräldrarna eller endast den ena är vårdnadshavare. Kontrollera detta med KIR i verksamhetssystemet eller via Info Torg om barnet inte är mantalsskrivet i vår kommun. Det viktigaste stödet för barn är ett gott 13

14 föräldrastöd. Grundläggande är således att föräldrarna förstår barnens utsatthet och behov av hjälp. De måste också få kunskap om hur de kan hjälpa och stödja sina barn. Barn som växer upp i våldets närhet kan uppvisa en rad symtom. Hur de påverkas är beroende av ålder och personliga egenskaper samt i vilken grad de har tillgång till skyddande faktorer i omgivningen: tillgång till andra trygga vuxna och en upplevelse av mening i tillvaron. Även mycket små barn blir påverkade. Spädbarn har kroppsliga och känslomässiga minnen, förskolebarn visar ofta tecken på störd anknytning eftersom det inte bara är den som är farlig och våldsam som är skrämmande för barnet, utan också den förälder som själv blir rädd och därmed signalerar att något är farligt. Barnen riskerar att utveckla en otrygg/desorganiserad anknytning som i korthet innebär att de uppträder kontrollerande, aggressivt, undertrycker egna känslor och får symtom som beteendestörningar och bristande sociala färdigheter, ätstörningar och andra somatiska besvär, emotionella problem som ångest, depression, lågt självförtroende, sömnproblem samt posttraumatiskt stressyndrom. När det gäller barn som bevittnat våld förekommer det också långsiktig påverkan på personligheten. Brist på tillit till andra människor och en pessimistisk syn när det gäller förmågan att påverka sin egen livssituation. I ett läge där socialtjänsten bedömer att det finns stark oro för barnens säkerhet och utveckling behöver kvinnan/mannen förstå att övervägande om behov av att placera barnen kommer att göras. Föräldern kan få stöd och hjälp i sitt förhållningssätt gentemot barnen och barnen i sin tur kan få hjälp med att bearbeta sina upplevelser. Kontakten med socialtjänsten innebär ett erbjudande om hjälp. Socialtjänstens utredning och insatser ska syfta till att stärka förälderns egna resurser att skydda barnen och sig själv. När socialtjänsten misstänker eller får reda på att ett barn utsatts för fysiskt eller sexuellt våld, ska alltid Barnahus (se kontaktuppgifter i telefonlista) kontaktas för konsultation om hur vi ska agera/handlägga ärendet. Det är viktigt att alltid göra en riskbedömning huruvida barnet är skyddat. Barn påverkas av våldet i familjen även om de inte direkt bevittnar våldet. De lever i ett förhöjt spänningstillstånd som kan innebära att de är på sin vakt, iakttar och anpassar sig. De kan förneka, blockera eller osynliggör smärtsamma upplevelser. Dessa förhållanden leder till att en utredning enligt 11 kap 2 socialtjänstlagen. Den sker på samma sätt som vid alla utredningar när det gäller barn som möjligen far illa. Viktigt är att beakta hur, när och vem som skall tala med barnet om våldet och framförallt att det sker. Insatser beviljas också utifrån de allmänna behov liksom utifrån de särskilda behov de har som våldsutsatta barn. Det viktigaste stödet för barnen är gott föräldrastöd. Grundläggande är att föräldrarna förstår barnets utsatthet och behov av hjälp. Några viktiga punkter är: Att barnen ges möjlighet att uttrycka vad de tänker och känner kring det som de varit med om. Att barnen får hjälp att förstå att våldet inte är deras fel. Att barnen får lära sig att våld inte är acceptabelt, att det finns alternativa handlingssätt. Lagstiftningen i Sverige förbjuder barnaga. Men den direkta eller indirekta våldsrisk som barn utsätts för i familjer där mamman misshandlas har ofta negligerats. Istället har fokus riktats mot mammans situation och hennes förhållande till mannen. Barnen påverkas dock alltid på något sätt i familjer där våld förekommer. Barnen i dessa familjer känner i princip alltid till 14

15 våldet. Även mycket små barn kan känna att något är fel och känna en hotfull situation i familjen. De posttraumatiska symtom som misshandlade kvinnor kan uppvisa återkommer ofta hos barnen. Alla barn som bevittnat att mamman misshandlats och som uppvisar posttraumatiska symtom bör få möjlighet att berätta om det våld de bevittnat. Om modern misshandlas finns en stor risk att också barnen blir utsatta för våld. Kvinnor är ofta rädda för att deras barn ska tas ifrån dem. Detta är något som männen ofta hotar med. Det är dock viktigt att skapa förtroende hos mamman om att utredningen syftar till att förbättra situationen för både barnen och henne själv. I utredningen, som ska fokusera på barnens situation, är det självklart viktigt att lyssna till barnens inställning utan att de försätts i svåra valsituationer eller pressas på synpunkter. 7.3 Hedersrelaterat våld Hedersrelaterat våld och förtryck kan se ut på många olika sätt men utmärkande är att det planerat, kollektivt och att hederstänkande har en avgörande roll. Förtrycket sker i patriarkala system och handlar till största del om kontroll av flickors och kvinnors sexualitet, där handlingar ses som symboler för släktens heder. Våldet kan ta sig många olika uttryck såväl psykiskt som fysiskt, sexuellt och socialt. En ung persons uppbrott från sin familj kan innebära allvarliga risker för henne eller honom. Det är viktigt att höra den unges uppfattning och beskrivning av sin situation. Det är också viktigt att uppmärksamma behovet av både skydd och stöd. Stöd kan vara centralt även efter en placering i ett så kallat skyddat boende. Socialtjänsten kan ta kontakt med Origo för att resonera hur vi ska hantera en situation som kan vara hedersrelaterat våld. 7.4 Personer med psykiska och fysiska funktionsnedsättningar Vissa typer av funktionsnedsättningar innebär ett omfattande beroende av närstående och omgivningen för daglig vård och omsorg, vilket medför en särskild sårbarhet för våld i nära relationer. Olika typer av funktionsnedsättningar medför olika typer av sårbaret för våld. Kvinnor med vissa psykiska funktionsnedsättningar kan ha svårt att bli trodda när de berättar. Fysiska funktionsnedsättningar kan innebära svårare att värja sig från våld. Att ha en funktionsnedsättning kan också innebära att man löper större risk att utsättas för medveten felmedicinering, annan omsorgssvikt eller försummelse. 7.5 Missbruk Utsattheten hos missbrukande kvinnor är stor och skammen tillsammans med skuldkänslor sitter djupt. Trovärdigheten och statusen hos dessa kvinnor är låg, vilket leder till att hon sällan söker hjälp eller anmäler övergrepp. Kvinnan stannar också hos sin partner eftersom det är den personen som ofta förser kvinnan med det som hon behöver i form av alkohol, droger och tak över huvudet. Hos kvinnan kan missbruket ibland vara ett sätt att bearbeta traumat efter övergreppet/en. Dessa kvinnor med missbruksproblem är också väldigt utsatta då de behöver akut skydd, eftersom kvinnojourerna inte har möjlighet att erbjuda dem plats då de har drogfria boenden. 15

16 De har också oftast barn boenden på jourerna. Många av kvinnorna hänvisas till missbruksvården, och det finns då alternativ för den dubbla problematiken. 7.6 Äldre Riskerna för våld kan öka om den ena parten drabbas av kognitiva funktionsnedsättningar. Förändringar i samband med pensionering kan också rubba parets invanda mönster. Med åldern kan den fysiska förmågan bli nedsatt. Det innebär svårigheter att snabbt komma undan eller försvara sig. Faktorer som svagt socialt nätverk, beroendeställning till gärningsmannen, starka skam- och skuldkänslor påverkar anmälningsbenägenheten. Det är viktigt att vi är uppmärksamma när det gäller denna grupp. De kan ha ett beroendeförhållande till både partner/familj och eventuella vårdare. 7.7 Samkönade relationer Våld förekommer också i samkönade relationer och följer då i princip samma mönster som i heterosexuella relationer. Rädslan för att bli avslöjad av sin partner som homosexuell, bisexuell eller transperson om partner inte redan berättat om det för sin omgivning kan göra våldet ännu svårare att hantera. Det kan finnas skamkänslor inför att som exempelvis lesbisk leva med våld och förtryck av en annan kvinna med risken att skada bilden av homosexuella i ett samhälle där det redan finns fördomar om denna grupp. Brist på kunskap i samhället kan också bidra till större utsatthet. Till exempel kanske inte sjukvårdspersonal misstänker våld om någon söker vård i sällskap med sin partner av samma kön. Det kan också handla om att homosexuella inte är välkomna, eller inte känner sig välkomna, till hjälpinstanser för heterosexuella kvinnor. 7.8 Våldsutövaren Den utsatta avgör själv om partnern får kontaktas såvida inte en utredning inleds kring gemensamma barn. Partnern kan vara i stort behov av stöd och ska då erbjudas tid hos en handläggare för eventuella frågor kring situationen. Låt partnern känna att han kan få stöd och att handläggaren är beredd att lyssna, utan att fördöma honom. Att samtala med partnern om misshandeln kan vara ett sätt att påtala att det är han som är ytterst ansvarig för våldet. Respektive enhet ansvarar för att informera partnern om var ifrån han kan få fortsatt stöd. Partnern ska inte ha samma handläggare som kvinnan. Handläggaren bör inte heller vara ensam med honom under första besöket tills handläggaren gjort en riskbedömning. Partnern behöver erbjudas stöd och behandling för att kunna bryta sina handlingsmönster. 8. BISTÅNDSBEDÖMNDA INSATSER 8.1 Trappan Upplands-Bro kommun, genom stöd och behandlingsenheten erbjuder individuella krisbearbetande samtal för barn som upplevt våld i sina familjer. Arbetsmodellen, kallad för Trappanmodellen, är framtagen av Rädda Barnen och består av 3-8 individuella krisbearbetande samtal som fokuserar på att hjälpa barnen att benämna och berätta om våldshändelserna. Syftet är att ge barn med upplevelse av familjevåld möjligheter att bearbeta sina erfarenheter genom samtal. 16

17 8.2 Hvilan Hvilan är ett boende för hemlösa och våldsutsatta missbrukande kvinnor som har behov av ett akutboende som sedan kan utvecklas till ett korttidsboende. Detta är en insats som kräver utredning och beslut om bistånd före placering. Hvilan tar emot kvinnor fyllda 20 år och uppåt. Det finns 21 platser med möjlighet att överbelägga. Boendet innebär helinackordering. Varje kvinna väljer sin kontaktperson. Det är en trygg miljö med en kompetent personalgrupp, Hvilan bistår kvinnan med all den hjälp som de kan inom Hvilans verksamhetsramar. Personal finns tillgänglig dygnet runt och består av en institutionschef och 11 behandlingsassistenter. Hvilan är inte handikappanpassat. 9. ICKE BISTÅNDSBEDÖMDA INSATSER 9.1 Kvinnojourer Tjej- och kvinnojourer är ideella organisationer och erbjuder våldsutsatta kvinnor skyddat boende, stöd och rådgivning. I Sverige finns det två paraplyorganisationer som organiserar kvinnojourerna i landet. Den ena är Riksorganisationen för Kvinno- och tjejjourer i Sverige (ROKS). Den andra är Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR). Några kvinnojourer drivs av kommunerna själva. Det finns två olika verksamhetsinriktningar hos kvinnojourerna. En inriktning är den jourverksamhet som i princip sköts helt och hållet per telefon. Den våldsutsatta kvinnan ringer till en telefonjour för att få stöd och hjälp. Den verksamheten har inget skyddat boende. På många kvinnojourer finns det volontärer som behärskar flera språk och en kvinna som inte talar svenska kan få kontakt med en jourkvinna som talar det egna språket. Den andra inriktningen är de kvinnojourer som har både telefonjour och skyddat boende. Syftet med ett skyddat boende är att våldsutsatta kvinnor och deras barn ska vara säkra och känna sig trygga där, vilket innebär bland annat att adressen är hemlig. Oavsett vilken verksamhetsinriktning kvinnojouren har är det viktigt att veta, att på kvinnojouren blir kvinnan alltid bemött med respekt och ingen ifrågasätter hennes upplevelser. Kvinnan kan även vara anonym så länge det är stöd och rådgivande insatser och inte ett boende hon behöver. Många kvinnojourer ger även kvinnan stöd vid kontakter med olika myndigheter, exempelvis socialtjänsten. All hjälp är kostnadsfri, dock inte det skyddade boendet. Ekonomiskt bistånd kan beviljas till skyddat boende. Kvinnojourer liksom myndigheter har anmälningsplikt till socialtjänsten när de misstänker att ett barn far illa. Om kvinnan har barn kan de oftast bo tillsammans med mamman på jouren. En del jourer har även barnverksamhet. Det finns jourer som vänder sig särskilt till unga tjejer. En del kvinnojourer har särskilda stödgrupper, både för barn och för kvinnor. Det finns även andra verksamhetsinriktningar inom kvinnojourerna. 17

18 9.2 Mansjouren Mansjouren ger samtalsstöd åt män och kvinnor. Män/kvinnor kan ringa hit för att prata med någon. Det går bra att ta kontakt via e-post: Det finns även möjlighet att träffas för individuella samtal i Mansjourens lokaler på Hornsgatan 135 i Stockholm. Det går även bra att komma i par eller med hela familjen, dessa samtal måste bokas i förväg. Mansjouren kan erbjuda gruppsamtal för både män och kvinnor. Att träffa andra människor i liknande situation som en själv kan vara väldigt kraftfullt. Bara det att se att man inte är ensam med sina problem kan vara en skön känsla. 9.3 Manscentrum Manscentrum är en politiskt och religiöst obunden stiftelse vars inriktning är att bistå män i kris. Manscentrum driver en mottagning i Stockholm dit varje år är ett stort antal män vänder sig för att få hjälp och stöd när de har drabbats av svårigheter som de själva upplever att de inte kan hantera. För att boka en tid måste man ringa själv och presentera sitt problem. Man kan således inte remittera män till Manscentrum. Manscentrum erbjuder samtalshjälp för att klarlägga, bearbeta och finna lösningar på känslomässiga och praktiska problem i livets olika skeden som t.ex. Relationsproblem Problem vid separation Ilska och våld Föräldraroll Livskriser 9.4 Familjevåldsteam Nordväst Familjevåldsteam Nordväst är ett samarbete mellan socialtjänsten i Sigtuna, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Sollentuna, Sundbyberg, Järfälla och Solna kommun. Den enskilde kan vända sig till Familjevåldsteamet utan att insatsen är biståndsbedömd. Familjevåldsteamet kan erbjuda följande (för kontaktuppgifter se Checklista): 1. Konsultation och rådgivning. Till Familjevåldsteamet kan handläggare ringa i enskilda ärenden och för mer generella frågor. De försöker lotsa, tipsa och i förekommande fall hjälpa till att söka ytterligare information. 2. Behandling för våldsutövare enligt den modell som tagits fram av stiftelsen Alternativ till våld i Norge. 3. Informationsinsatser. 4. Utbildningsinsatser. 9.5 Origo Origo är ett resurscentrum för stöd och samarbete i Stockholms län. Origo är ett samarbete mellan kommunerna i Stockholms län, polismyndigheten i Stockholms län och Stockholms 18

19 läns landsting. Den består av ett arbetsteam med yrkesverksamma från olika myndigheter som samarbetar under ett och samma tak. Origo består av ett virtuellt resurscentrum på nätet som riktar sig till både unga och yrkesverksamma som arbetar med ungdomar ett fysiskt resurscentrum med lokaler i centrala Stockholm där de tar emot ungdomar som vill komma för att få stöd och rådgivning. Till Origo kan yrkesverksamma och ideella vända sig, för att få konsultativt stöd och vägledning när de möter ungdomar som lever med hedersnormer. För verksamheten är det viktigt att samarbeta med vuxna i ungdomarnas närmiljö, så de kan hjälpa och stödja dem i att hantera sin livssituation. Med större kunskap om hedersrelaterat våld och våldets olika uttryck kan socialtjänsten på ett bättre sätt identifiera, hantera och se till individens behov i dessa ärenden, även när det gäller flickor och pojkar under 18 år. 9.6 Socialjouren Norrorts socialjour ansvarar för att på kvällar, nätter och helger ge personer som utsatts för våld eller hot akut skydd och stöd som inte kan vänta tills nästa vardag. Det kan innebära krissamtal, rådgivning, information, (akut ekonomiskt stöd) eller skyddat boende. De kan också bistå i att hjälpa den som utsatts med transport till vänner eller släktingar som de kan söka skydd hos. Socialjouren ansvarar sedan för att vidarebefordra informationen till socialtjänsten som arbetar dagtid och kan följa upp Socialjourens insats. 9.7 Brottsofferjouren Under hösten 2014 sa den lokala Brottsofferjouren upp avtalet med kommunen. Diskussion pågår om hur arbetet ska fortgå i framtiden. Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ) är en ideell organisation. Riksförbundet arbetar för bättre villkor för brottsoffer. Arbetet baseras på internationella konventioner avseende mänskliga rättigheter. Det finns drygt 100 lokala brottsofferjourer runt i landet. Den som drabbats av brott, exempelvis rån, misshandel, våldtäkt eller hot om våld behöver hjälp och tid att bearbeta vad som hänt. Ofta upplever den drabbade att han eller hon förlorat kontrollen över sitt liv. Då kan det vara särskilt viktigt med en erfaren samtalspartner som kan ge råd och stöd. Stödpersonerna lyssnar och bekräftar den drabbade. Stödpersonen har tystnadslöfte och ställer upp med den diskretion som är tillrådig. BOJ kan erbjuda den som har utsatts för brott: tid att lyssna och hjälp att formulera vad den varit med om information om hur en polisanmälan går till stöd vid eventuell rättegång information om hur det går till i rättssalen hänvisa till myndighetskontakter hjälp att ställa krav på skadestånd samtal och stöd på vägen för att underlätta bearbetningen av vad som hänt och kunna gå vidare. 19

20 9.8 Familjerätt Järfälla och Upplands-Bro kommuner har en gemensam nämnd med en gemensam verksamhet för familjerättsliga frågor, Familjerätten Järfälla och Upplands-Bro. Familjerätten erbjuder rådgivning, stöd och utredning i familjerättsliga frågor. För ogifta föräldrars barn fastställs faderskapet. Familjerätten gör också utredningar i vårdnads- och umgängesärenden samt inför adoptioner. Föräldrar kan genom samarbetssamtal få kvalificerad samtalshjälp i vårdnads- och umgängesfrågor. I samband med samtalen kan familjerätten hjälpa till med att upprätta avtal om vårdnad/boende/umgänge. 9.9 Familjerådgivning Familjerådgivning Ny Form, Tibble Torg i Kungsängen. Familjerådgivning erbjuder samtal för enskilda personer, familjer och anhöriga. Familjerådgivaren är socionom med vidareutbildning inriktad på relationer. Kommunen har träffat avtal med Ny Form som svarar för kommuninvånarnas behov av familjerådgivning. Familjerådgivningen kan vara en hjälp att komma vidare oavsett om man väljer att fortsätta tillsammans eller att separera på ett bra sätt. Samtalet tar c:a l, 5 timme. Som regel behövs flera samtal. Egenavgiften är 125 kronor RFSL Hit kan hbt-personer från hela landet vända sig som har utsatts för hot och våld. De som svarar är professionella Q-jouren Kvinnor med missbruksproblematik utsatta för partners våld har haft mycket svårt att få hjälp och stöd. Det är en grupp som oftast inte kan söka skydd och stöd på vanliga kvinnojourer då dessa inte anser sig ha tillräckliga kunskaper och resurser för att ta emot dem. Q-jouren har 5-6 kvinnojoursplatser. Q-jouren är en kvinnojour och ska kallas för det. Våldsutsatta kvinnor som missbrukar är i första hand just våldsutsatta kvinnor. Kvinnor utsatta för partners våld hänvisas till kvinnojourer. Vi tror att denna definition är viktig och tydligt anger att det är skyddet för kvinnan som är det primära Systerjouren Somaya Systerjouren Somaya erbjuder skydd, stöd, råd, information och hjälp till självhjälp till kvinnor och tjejer som varit utsatta för våld, hot, övergrepp och kränkningar i nära relation. De arbetar mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld. Alla kvinnor och tjejer är välkomna att söka hjälp. De lyssnar och stödjer kvinnor och tjejer i deras egna val och visar på möjligheter och utvägar. De har särskild kunskap i att möta kvinnor och tjejer med utländsk bakgrund och muslimsk identitet. De talar många språk. Systerjouren Somaya har lång erfarenhet av att arbeta med kvinnor utsatta för hedersrelaterade brott. 20

Socialnämnden 2009-12-02 Reviderad 2014-03-20

Socialnämnden 2009-12-02 Reviderad 2014-03-20 Socialnämnden 2009-12-02 Reviderad 2014-03-20 1 1.1 Syfte... 6 2.1 Bakgrund... 6 2.2 Definition... 7 2.3 Socialtjänstens ansvar... 7 5.1 Att tänka på i mötet med en våldsutsatt person... 8 5.2 Tips på

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar

Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Det berör oss alla! Den här broschyren har vi tagit fram för till stöd för den som lever med våld eller hot eller som känner rädsla för hot och

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER En liten broschyr om vilken hjälp som går att få i Ljungby, Markaryd och Älmhult Det berör oss alla Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Egna anteckningar och telefonnummer

Egna anteckningar och telefonnummer Egna anteckningar och telefonnummer Polismyndigheten i Stockholms län Information till dig som utsatts för brott Mer information finns på vår hemsida www.stockholm.polisen.se Läs under Utsatt för brott?

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag

Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN BILAGA SID 1 (5) Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag Inledning Inom stadens verksamheter hanteras en stor

Läs mer

Ungdomsfr id - Om våld, hot och sexuella övergrepp på ungdomar -

Ungdomsfr id - Om våld, hot och sexuella övergrepp på ungdomar - Ungdomsfr id - Om våld, hot och sexuella övergrepp på ungdomar - 2010-02-22 Ljuger ungdomar om hot, våld och sexuella övergrepp? - Ja ofta, de säger att det inte hänt, fast det har hänt Hot, våld och sexuella

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer 1 (9) Våld i nära relationer Här kan du få hjälp! Arbetsgruppen för Familjefrid i Höör Maj 2011 Höörs kommun: Social sektor Box 53 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: 0413-280 00 Fax: 0413-207

Läs mer

Handlingsplan. Skyddad identitet

Handlingsplan. Skyddad identitet Handlingsplan Skyddad identitet Innehållsförteckning Inledning Skyddade personuppgifter/identitet Sekretessmarkering Kvarskrivning Fingerade personuppgifter Att tänka på Socialtjänsten Barn- och utbildningsförvaltningen

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

3. KOMMUNERNAS ANSVAR

3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3.1 Målsättningen för Socialtjänstens insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga

Läs mer

våld i nära relationer

våld i nära relationer våld i nära relationer En liten broschyr om vilken hjälp som går att få i Ljungby, Markaryd och Älmhult Det berör oss alla Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN INLEDNING Flickor i strängt patriarkala familjer vars fri- och rättigheter är hotade har under det sista decenniet uppmärksammats inom socialtjänsten. Länsstyrelsen

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Trygg i Norrtälje kommun. Förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna

Trygg i Norrtälje kommun. Förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna Trygg i Norrtälje kommun Förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna Trygg i Norrtälje kommun Trygg i Norrtälje kommun är ett samarbete mellan Norrtälje kommun, polisen, föreningar, företag, kyrkan

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Bräcke kommuns handlingsplan mot våld i nära relationer. Antagen av fullmäktige 75/ 2013

Bräcke kommuns handlingsplan mot våld i nära relationer. Antagen av fullmäktige 75/ 2013 Bräcke kommuns handlingsplan mot våld i nära relationer Antagen av fullmäktige 75/ 2013 Innehållsförteckning 1. Förord 3 2 Utgångspunkt för handlingsplanen 3 3 Kvinnor och barn är brottsoffer 4 4 Målgrupper

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld 2011-03-09 Dnr 51/2011-79 Marie Björkman för socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld Antagen av socialnämnden 2011-03-23 Dnr SON 51/2011-79 2(15) INLEDNING Relationsvåld

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN 1 BAKGRUND...3 SOCIALTJÄNSTEN...3 UTVÄG SKARABORG...4 POLISEN...4 SJUKVÅRDEN...4 KVINNOJOUREN...4 BROTTSOFFERJOUREN...5 MÅL...5 ÖVERGRIPANDE MÅL...5 KVINNOPERSPEKTIVET...5

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Gemensamt handlingsprogram för personalgrupper i Lindesbergs kommun som möter våldsutsatta kvinnor eller män och barn som bevittnat våld i nära relation samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Sidan 1 av (18) Gällande 22 augusti 2011 HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Sidan 2 av (18) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID INLEDNING 3 RUTINER FÖR SOCIALKONTORET 4-6 RUTINSCHEMA

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer 1(7) Datum Omsorgs- och socialförvaltningen KVINNOFRIDSPLAN För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer http://www.mjolby.se/download/18.54ac24de1298495895b80003654/kvinnofridsplan-2010-03-15.doc

Läs mer

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet.

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet. 2006-11-08 Brottsofferjourernas Riksförbunds remissvar angående betänkande Att ta ansvar för sina insatser Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, SOU 2006:65 Brottsofferjourernas Riksförbund,

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot.

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. HANDBOK för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. Handbok för personal inom omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot Våld mot kvinnor

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Från polisanmälan till stöd och hjälp

Från polisanmälan till stöd och hjälp samverkan mellan polis och socialtjänst vid brott i nära relation då målsägande är över 18 år Från polisanmälan till stöd och hjälp Handbok för införande av arbetsmetod grundad på Relationsvåldscentrum

Läs mer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

Första hälpen Andra hjälpen Tredje hjälpen eller något vid sidan av

Första hälpen Andra hjälpen Tredje hjälpen eller något vid sidan av Första hälpen Andra hjälpen Tredje hjälpen eller något vid sidan av Inledning Det här temanumret producerades i samband med projektet No More Violence. Det är ett samarbete mellan vänkommunerna Haninge,

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER Rutiner för den samlade socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld VÅLD I NÄRA RELATIONER Rutinerna ger en detaljerad beskrivning av hur stödet till utsatta i kommunen ska

Läs mer

Vägledning för arbetsgivare

Vägledning för arbetsgivare vägledning Vägledning för arbetsgivare vid misstanke om våld i anställdas nära relation Borås Stad Vägledning för arbetsgivare Våga se - våga fråga - agera Förord Boråsarnas trygghet är ett prioriterat

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

9. KOMMUNERNAS ANSVAR

9. KOMMUNERNAS ANSVAR 9. KOMMUNERNAS ANSVAR 9.1 Målsättningen för Socialtjänstens insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga

Läs mer