Fakultetskollegiet torsdag 19 november 2015, kl

Transkript

1 1 Fakultetskollegiet torsdag 19 november 2015, kl Lokal: Multi-purposehallen, Open Lab, Valhallavägen 79. Ärenden för diskussion Utredning kring KTH:s programstruktur på grundnivå och avancerad nivå Engagemang inom universitet och högskolor kring rådande flyktingsituation Välkomna till fakultetskollegiet! Welcome to the faculty assembly! Vid detta tillfälle har vi en huvudpunkt att diskutera. Vi har Anders Axelsson som leder den pågående programstrukturutredningen på plats. Han kommer kort inleda varefter en gruppdiskussion kring den projektplan som här bifogas genomförs. Jag vill även vid detta sammanträde beröra frågor kring engagemang från fakultet, anställda och studenter i rådande flyktingsituation. Diskussioner förs på olika håll i omvärlden och på KTH. Med vänliga hälsningar, Katja Grillner, dekanus Kommande mötestider Tisdag 23 februari kl Onsdag 6 april kl Torsdag 19 maj kl (1)

2 2 Fakultetskollegiet Utredning kring KTH:s programstruktur på grundnivå och avancerad nivå Bakgrund Anders Axelsson har fått i uppdrag att utreda KTH:s programstruktur på grundnivå och avancerad nivå. Utredningen ska särskilt fokusera på KTH:s civilingenjörsutbildning med mål att, utgående från det så kallade 3+2-upplägget, skapa en struktur med tydliga (breda) vägar på grundnivå och tydliga vägar över till den avancerade nivån. Utredningen ska föreslå förändringsmöjligheter i förhållande till utvecklingsplanens övergripande mål och KTH:s nuvarande utbud. Utredningen ska belysa hur högskoleingenjörsutbildning, arkitektutbildning och civilingenjörsutbildning anknyter strukturellt till varande och om/hur dessa samband kan stärkas. En första delrapport ska lämnas till fakultetsrådet, rektors ledningsgrupp, utbildningsutskottet och fakultetskollegiet i november. En andra delrapport ska lämnas i januari 2016 som beslutsstöd för kommande beslut angående programstart hösten Slutrapport ska lämnas i april Bifogad handling Projektplan för uppdrag rörande utbildningsstruktur (PP-bilder) Rektors beslut V Utredning kring KTH:s programstruktur på grundnivå och avancerad nivå. Att diskutera - Utgå ifrån redovisad projektplan och reflektera över de perspektiv som berörs och eventuella luckor. 1. Utgångspunkter saknas något? 2. Omvärldsanalys något ni har sett någon annanstans som ni vill lyfta fram 3. Kopplingen mellan olika typer av utbildningsprogram (pros and cons; fler?) 4. Utveckling av utbildningarna med hänsyn till genomströmning, examination och kvalitet. Vi har lagt till anställningsbarhet/relevans samt ekonomi för ett utbildningsprogram. Diskutera betydelsen av - anställningsbarhet kontra söktryck - ekonomi i termer av kostnadsmedvetenhet för ett utbildningsprogram 5. Föreslå förändringsmöjligheter (vi har listat en del aspekter. Fler?) - Formulera några konkreta frågor, råd eller önskningar till utredningen inför det vidare arbetet. 1 (1)

3 3 Uppdrag och Projektplan Utredning kring KTH:s programstruktur på grundnivå och avancerad nivå ANDERS AXELSSON, LTH OCH BJÖRN MARKLUND, KTH PRESENTATION FÖR KTH 10 11/11 Uppdrag Jämförelse internationellt och nationell Näringslivets och samhällets behov av generell ingenjörskompetens, teknisk spetskompetens och problemlösningsförmåga samt tvärvetenskapliga arbetssätt för att möta morgondagens utmaningar Nuvarande och presumtiva studenters respektive alumners syn på KTH:s programutbud och upplägg Föreslå förändringsmöjligheter i förhållande till utvecklingsplanens övergripande mål och KTH:s nuvarande utbud. Belysa hur högskoleingenjörsutbildning, arkitektutbildning och civilingenjörsutbildning anknyter strukturellt till varandra och om/hur dessa samband kan stärkas. 1

4 4 Vår beskrivning av uppdraget Ta fram ett tillräckligt underlag för att kunna göra ett så bra strategiskt val som möjligt då man beslutar om eventuella förändringar av utbildningsstrukturen. Disposition 1. Utgångspunkter 2. Omvärldsanalys 3. Belysa hur olika utbildningsprogram kopplar till varandra 4. Utveckling av utbildningarna mht genomströmning, examination, kvalitet, anställningsbarhet, ekonomi 5. Föreslå förändringsmöjligheter 2

5 5 1. Utgångspunkter Nuvarande utbildningsutbud (inklusive nya föreslagna program) Hur presenteras detta för potentiella svenska och internationella studenter? Hur presenteras utbildningarna för avnämarna? Vilka formella krav finns för ett utbildningsprogram? Tidigare KTH utredningar rörande utbildningsstruktur, speciellt 2008/ Omvärldsanalys 2.1 Struktur och inriktningar på ingenjörsutbildningar vid ett urval lärosäten i Sverige UK ämbetets krav på ingenjörs och Masterutbildningar UK ämbetets cluster strukturering av ingenjörsutbildningar i samband med senaste utvärdering. Generell sammanställning från RET/TUF gruppens sammanställningar av ingenjörsutbildningar i Sverige Jämförelse med Chalmers, LTH, LiTH 3

6 6 2. Omvärldsanalys (forts) 2.2 Struktur och inriktningar på ingenjörsutbildningar vid ett urval lärosäten internationellt Ingenjörsutbildning i ett internationellt perspektiv Jämförelse med relevanta universitet/högskolor: Nordic 5 tech (NTNU, Aalto, DTU, Chalmers) Sammanställning av NORDTEKs 27 medlemmar som ger civilingenjörsutbildningar i Norden Europa: TU Eindhoven, KU Leuven, EPFL (Lausanne), Aalborg USA/Kanada generella drag 2.3 Ackreditering och kvalitetsgranskning Internt Valideringskrav för nya utbildningsprogram Externt Sverige: UK ämbetet Norge: NOKUT Danmark: AI (Ackrediteringsinstitutet) Internationell ackreditering (t.ex. EU, USA, Kanada) Ingenjörslegitimation 4

7 7 2.4 Utvecklingstrender Från ett fåtal till en mångfald av program Det låga Intresset för naturvetenskap och teknik skapade fokus på söktryck Borttagning av praktik i ingenjörsutbildningar Bolognaprocessen 3+2 och framväxten av Masterprogram Avgiftsbeläggning av Masterutbildningar Gränsöverskridande program Introduktionsår Digitalisering (ICT, ständig uppkoppling, E learning, MOOCs, etc) Internationalisering/globalisering 2.4 Utvecklingstrender (forts) Drivkrafter Söktryck Anställningsbarhet ( relevans ) Finansiering Forskningens behov av spetskompetens och forskarutbildning Internationalisering Profil/Varumärke 5

8 8 2.5 Näringslivets och samhällets behov Generell ingenjörskompetens Spetskompetens Problemlösningsförmåga Tvärvetenskapligt arbetssätt Annat 2.5 Näringslivets och samhällets behov (forts) Utredningar och rapporter Morgondagens Ingenjör Organisationer: Teknikföretagen, Sveriges ingenjörer Ung ingenjör Teknikdelegationen Attract etc 6

9 9 2.5 Näringslivets och samhällets behov (forts) Utredningar och rapporter HSV och UKÄ utredningar som är relevanta Exempel: Haikolas betänkande speciellt delen om dubbelexamina Kvalitetsuppföljningar av HSV/UKÄ 2.5 Näringslivets och samhällets behov (forts) Framtidsvision för behov av ingenjörer/civilingenjörer Näringsliv och samhälle (SCB:s prognos fram till 2020) Den stora prognostiserade bristen på högskoleingenjörer i Stockholmsregionen KTH:s eget behov av forskarkompetens Anställningsbarhet kräver relevanta utbildningar 7

10 Näringslivets och samhällets behov (forts) Ingenjörskompetenser en första summering Problemlösningsförmåga Beräkningsteknik Laborativ färdighetsträning IT kunskaper Arbeta i team Internationell Sociala och professionella nätverk 2.5 Näringslivets och samhällets behov (forts) Ingenjörskompetenser en första summering (forts) Samverkan genom t.ex. samverkansutbildning (Kunskapstriangeln) Mångfald (etnicitet, genus) Life Long Learning Digitalt lärande Anpassningsförmåga till nya branscher Entreprenörskapskompetens 8

11 Näringslivets och samhällets behov (forts) Industrins önskemål Industrins önskemål generellt Nya viktiga områden Krav på slutförd examen? De strategiska partnernas syn på utbildningen 1. vilka utbildningar efterfrågas; särskilt vilken typ av ingenjörsutbildning 2. Vilken kunskap, kompetens och förmåga efterfrågas Sätt detta i relation till nuvarande program 2.8 Nuvarande och presumtiva studenters respektive alumners syn på KTH:s programutbud och upplägg Enkäter Söktryck Genomströmning och examination Svenska studenter: Hur många behöriga kommer det från gymnasieskolan? Varför söker man? Hur snabbt kommer man i jobb? etc Internationella studenter: Utresande och inkommande statistik Vilka program lockar? Hur många betalande till olika program? 9

12 12 3. Belysa hur högskoleingenjörsutbildning, arkitektutbildning och civilingenjörsutbildning anknyter strukturellt till varandra och om/hur dessa samband kan stärkas. Civing Hing Civing Arkitekt Civing Civing Civing Master Kopplingen grundnivå och avancerad nivå Mappning Specialisering kontra Master Avancerad nivå forskarutbildningsnivå 4. Utveckling av utbildningarna på grund och avancerad nivå med avseende på ökad kvalitet, genomströmning och examination Tillägg: Hänsyn borde också tas till Anställningsbarhet Ekonomi Dvs Genomströmning (avhopp, poängproduktion) Examination (jfr nationellt) Kvalitet (i relation till vår definition av kvalitet) Anställningsbarhet Ekonomi/resursanvändning 10

13 13 4. Utveckling av utbildningarna. (forts) Ekonomi och resursanvändning Hur många kurser ger KTH? Hur många deltagare per kurs är acceptabelt? Vad kostar det att utbilda en civilingenjör inom ett speciellt program? Vad kostar det att administrera en stor mångfald av program? Hur mycket sambruk av kurser finns mellan olika program? 5. Föreslå förändringsmöjligheter i förhållande till utvecklingsplanens mål och KTH:s nuvarande utbud. Rekryteringsaspekter Relevansaspekter Jämställdhet, mångfald och likabehandling Ekonomiska aspekter Kompetensaspekter Ökad tydlighet mot omvärlden Formella nationella krav Interna och externa förnyelsekrav 11

14 14 Tidplan arbetsgång, första utkast Okt/Nov 2015; planering, framtagning av underlag första förankring i olika KTH grupperingar (GA, PA, FR, UU, FK, SFINX, PLU, JML företrädare, referensgrupp, rektorsgrupp) 14/12; diskussion i KTH:s ledningsgrupp /1 intervjuer med GA, THS, rektorsgrupp, SC, PA, Rekrytering, Internationalisering Januari; första delrapport till ledningen Februari; möte med UA och FA Mars; framtagande och stegvis förankring av slutrapport April; Slutrapport 12

15 15

16 16

17 17 Fakultetskollegiet Engagemang inom universitet och högskolor kring rådande flyktingsituation Bakgrund Diskussioner förs på olika håll i omvärlden och på KTH om hur lärosäten kan engagera sig kring rådande flyktingsituation. Bifogad handling Campi KTH bör hjälpa de som flytt för sina liv Tidningen Curie Forskarvärlden måste engagera sig för flyktingarna Att diskutera - Vad kan KTH som myndighet göra? - På vilka sätt kan fakultet, anställda och studenter engagera sig? Exempel. 1 (1)

18 Campi KTH bör hjälpa de som flytt för sina liv Page 1 of KTH bör hjälpa de som flytt för sina liv Publicerad Elisabeth Ekener Petersen, miljöforskare, uppmanar i ett mejl till rektor att KTH bidrar med hjälp i dessa tider med stora inflöden av flyktingar till Sverige. Alla måste fundera på vad de kan bidra med till medmänniskor i nöd, säger hon. Vad tycker du att KTH borde göra? Nu när regeringen gått ut och sagt att vi är nära kapacitetstaket för att ordna boende åt de flyktingar som kommer, tycker jag att alla aktörer i samhället varav KTH är en behöver fundera på om de kan bidra på något sätt. KTH disponerar en mängd lokaler kanske kan vi bidra med något i detta. Jag tycker också att KTH:s ledning snarast borde ta upp till diskussion de förslag som lanserats i tidningen Curie av Michele Micheletti, professor i statsvetenskap. Några av dessa är i korthet: Medverka i Arbetsförmedlingens Korta vägen, en förberedande arbetsmarknadsutbildning för utländska akademiker. Om det redan görs kommunicera det! Ta fram innovativa kurser och seminarier för att hjälpa nyanlända i allmänhet och nyanlända akademiker i synnerhet att lära känna den svenska vardagen Bjuda in nyanlända akademiker att hålla föreläsningar inom olika kurser och fungera som assistenter i kurs- och forskningsverksamhet Elisabeth Ekener Petersen, forskare vid Hållbar utveckling och miljövetenskap. Har KTH ett särskilt ansvar för förföljda akademiker, exempelvis genom att engagera sig i nätverk som Scholars at Risk, som ger fristad åt hotade forskare? Ja, det tycker jag absolut. Man får gräva där man står, och KTH, liksom alla andra aktörer, har bäst förutsättningar att bidra inom sitt eget kompetensområde. Vad är viktigast som du ser det, akuta insatser eller åtgärder på längre sikt? Om man måste välja så är insatser på längre sikt, insatser där man som har aktör har särskilda förutsättningar att bidra, viktigast. Det gäller då exempelvis professor Michelettis förslag. Sådana insatser ger sannolikt också stor nytta tillbaka till KTH i form av ny kunskap om världen och nya nätverk. I ditt upprop skriver du som akademi måste vi stå upp för humaniteten hur menar du? I KTH:s värdegrund anges till exempel demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter, en fri och öppen diskussion samt avståndstagande från alla former av diskriminering. Baserat på dessa humanitära värden borde slutsatsen bli att vi ska ansträngas oss för att bidra till största möjliga livskvalitet och frihet att leva värdiga liv för de människor som flytt för sina liv till vårt land. Berättat för: Christer Gummeson Till nyhetslistan 0 Share 5 Tweeta 9 Dela till Facebook

19 Tidningen Curie - Forskarvärlden måste engagera sig för flyktingarna Page 1 of Forskarvärlden måste engagera sig för flyktingarna Närmare flyktingar väntas söka asyl i Sverige i år, inte minst på grund av det pågående kriget i Syrien. Många av dem som flyr är akademiker. Forskarvärlden har ett ansvar att stödja dessa, skriver Michele Micheletti, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Här ger hon konkreta förslag på hur högskolesektorn kan bidra. Det finns mycket som svenska lärosäten kan göra för att stödja utländska akademiker som just nu flyr undan krig och förtryck. En del görs redan, till exempel: Michele Micheletti Foto: Privat Flera universitet ger fristad åt hotade forskare från Syrien och Pakistan. Denna fristadsverksamhet ingår i ett internationellt nätverk, Scholars at risk, som värnar om den akademiska friheten. Den liknar sådan verksamhet som främjar yttrandefrihet för till exempel författare, konstnärer och journalister. Korta vägen, drivs av Arbetsförmedlingen och är en förberedande arbetsmarknadsutbildning som syftar till att öka utländska akademikers anställningsbarhet. Utbildningen är ett samarbete mellan olika lärosäten och Arbetsförmedlingen hjälper de utländska akademiker att tillvarata deras kompetens och korta deras väg till den svenska arbetsmarknaden. Båda initiativen visar på ett utmärkt sätt hur lärosäten mobiliserar sina krafter i samverkan med myndigheter och det globala civilsamhället. Universitet och högskolor kan spela en avgörande roll när det gäller att värna och sprida demokratins centrala värderingar. Men lärosätena kan och bör göra mer både på kortare och längre sikt. Högskolesektorn kan dra nytta av den utbildning, forskning och erfarenhet som finns här för att utveckla aktiviteter som främjar integrationen av nyanlända. Här är några exempel: 1. Innovativa kurser och seminarier kan sättas igång med kort varsel. Syftet är att hjälpa nyanlända i allmänhet och nyanlända akademiker i synnerhet genom att kontextualisera och konkretisera den svenska vardagen. Lärarna kan bidra med kunskap om Sveriges politik, kultur, ekonomi, sociala relationer och familjestruktur. Denna verksamhet kan utvecklas tämligen snabbt genom samarbete mellan olika discipliner inom samhällsvetenskap och humaniora och även i samverkan med civilsamhället och näringslivet. 2. De välutbildade som nu kommer till Sverige är en kunskapsresurs som snabbt kan komma till nytta inom högskolesektorn. De bör till exempel inbjudas att hålla föreläsningar inom olika kurser och fungera som assistenter i kurs- och forskningsverksamhet. För många år sedan fanns det arkivarbetare som bekostades med statliga medel, vid högskolorna. Denna modell bör kunna utvecklas för att passa dagens behov.

20 Tidningen Curie - Forskarvärlden måste engagera sig för flyktingarna Page 2 of Innovativ forskning om de nyanlända är en satsning på längre sikt. Planeringen kan börja redan nu. Under och 80-talet ledde statsvetarprofessorn Tomas Hammar vid Stockholms universitet ett stort forskningsprogram kring invandring och invandrarnas integrering i det svenska samhället. Flera invandrarakademiker medverkade, bland annat genom doktorsavhandlingar. Denna forskningsidé borde vara lika aktuell idag, men dagens verklighet kräver att idén utvecklas ytterligare. 20 I dag behöver vi ett brett och nära samarbete över ämnesgränserna för att fånga de komplexa processer som ingår i de nyanländas etablering i Sverige. Frågorna om anställningsbarhet och mångfaldsarbete är mer aktuella i dag än någonsin tidigare. Staten och företagen kan bidra med medel för en eller flera utlysningar för innovativa forskningsprojekt, forskningsprogram och varför inte forskarskolor på olika utbildningsorter. Universitet och högskolor har förutsättningar att kunna spela en nyckelroll i integrationen av de nyanlända genom att utveckla ett nära samarbete med näringslivet, den offentliga sektorn och de frivilliga organisationerna. Michele Micheletti Lars Hierta professor i statsvetenskap, Stockholms universitet RELATERAT MATERIAL Nätverket Scholars at risk Arbetsförmedlingens utbildning "Korta vägen" Uppsala universitet: Kortare väg från nyanländ till nyanställd Adademicum: Korta vägen