Anpassningar för oss med synnedsättning. Intervjuer med elever, lärare och personal på gymnasiet samt synrådgivare på SPSM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anpassningar för oss med synnedsättning. Intervjuer med elever, lärare och personal på gymnasiet samt synrådgivare på SPSM"

Transkript

1 Anpassningar för oss med synnedsättning Intervjuer med elever, lärare och personal på gymnasiet samt synrådgivare på SPSM

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Anita Hildén och Synskadades riksförbund Foto: Jonas Arneson, Bildarkivet, Lasse Hejdeberg, Clara Lideberg, Matton. Personerna på flera av bilderna är inte de som beskrivs i texten. Tryckeri: Mixi Print, 2013 ISBN (tryck) URN:NBN:se:hi (pdf) Artikelnummer: Publikationen kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Anpassningar för oss med synnedsättning Intervjuer med elever, lärare och personal på gymnasiet samt synrådgivare på SPSM Anita Hildén Hjälpmedelsinstitutet

4 Innehåll Förord 7 Inledning 9 Synnedsättning 9 Att läsa och skriva 10 Delaktighet och aktivitet 10 Juridiska utgångspunkter 11 Alternativa verktyg 12 E-textböcker 13 Förstoringsprogram 13 Daisy 14 Tangentbordsträning 14 Förstorande läshjälpmedel 14 Så här är det för Clara 15 Förberedelse inför lektion 16 Stöd under lektioner 16 Skrivhjälpmedel 18 Läshjälpmedel 18 Minnesstöd 19 Provsituation 19 Nya anpassningar för Clara 20 Så här är det för Ronja 22 Förberedelse inför lektion 22 Stöd under lektioner 22 Skrivhjälpmedel 23 Läshjälpmedel 24 Provsituation 25 Övrigt 25 Nya anpassningar för Ronja 26 4

5 Så här är det för Jakob 27 Skriv- och läshjälpmedel under högskolestudier 27 Söka arbete 28 Stöd under arbetet 29 Nya anpassningar för Jakob 30 Så här gör Isko 31 Förberedelse inför ett moment 31 Förberedelse inför lektion 32 Så här gör Jan 34 Förberedelse inför lektion 35 Stöd under lektion 37 Så här tänker Kia och Anders 39 Framförhållning och planering 39 Olika roller i klassrummet 40 Syntolkning 41 Internet 41 Matematik 41 Ny teknik och synnedsättning 42 Intervjuarens reflektion 43 Delaktighet 44 Bemötande från lärare 45 Referenser 47 5

6 6 MagniLink S Computer Monitor kan anslutas till dator eller direkt till en Hjälpmedel för att spela in meddelanden. bildskärm. Här används den i avståndsläge för att zooma in kartan.

7 Förord Den här intervjustudien är genomförd av Anita Hildén, speciallärare och fil mag i pedagogik, på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet. Den togs fram inom ramen för projektet Vägar till arbete som drivs av Hjälpmedelsinstitutet med medel från Arvsfonden. Elever som går i gymnasiet har intervjuats om sin skolsituation utifrån deras behov av anpassningar i undervisningssituationerna. Eleverna tillfrågades om vilken hjälp de fick med förberedelser inför lektioner och vilket stöd de erbjöds under lektionerna; i skrivprocessen samt vid provsituationer och läxarbete. Utifrån sina behov fick de beskriva om och hur de skulle känna sig mer delaktiga om de fick tillgång till fler tekniska hjälpmedel. Det här är en rapport som beskriver hur elever med funktionsnedsättning upplever sin skolsituation. Samtliga undersökningar visar att teknik och anpassningar för olika behov är nödvändiga men utan ett förhållningssätt hos lärare händer ingenting. I intervjuerna nämner elever lärare som gett dem ökad delaktighet samt förutsättningar att klara sina studier på ett optimalt sätt. För att belysa detta och för att ge goda exempel har några av dessa lärare intervjuats. 7

8 8 MagniLink S är en portabel läs- och avståndskamera, som här används som läskamera.

9 Inledning Synnedsättning En synnedsättning innebär svårigheter att även med glasögon och god belysning läsa tryckt text, så kallad svartskrift, eller att med synens hjälp orientera och förflytta sig. Enligt Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (Socialstyrelsen), definieras syn som sinnesfunktioner med vilka man uppfattar ljus och objekts form, storlek och färg. Graden av synnedsättning bedöms som lindrig, måttlig, svår eller blindhet. Tabell: Indelning av synnedsättning enligt WHO och Socialstyrelsen Synnedsättning med kategorier Synskärpa med befintlig korrektion (egna glas), lika med eller bättre än Synnedsättning 0,3 Svår synnedsättning 0,05 Blindhet 0,02 Blindhet Blindhet Ljusperception Ingen ljusperception Förutom synskärpa, som anger förmågan att särskilja detaljer, beror den funktionella synförmågan även på kontrastkänslighet, mörker- och ljusadaptation, färg- och formseende, synfält, samsyn och ögonmotorik (Johansson, 2007). Med svår synnedsättning menas här de elever som endast kan komma åt text presenterad i punktskrift, tolka bilder taktilt och har en synskärpa som oftast ligger under 0,05. Detta innebär en spännvidd från individer helt utan ljus- 9

10 perception (blinda), till de med synrester som kan underlätta vid exempelvis orientering (Sennerö, 2008). Det är stor skillnad på att se lite grann och att inte se alls. En del ser bra i mörker men är mycket ljuskänsliga. Andra ser skarpt och tydligt men bara rakt fram. Åter andra kan se skarpt och tydligt men har svårt att tolka det de ser på grund av att synnerven och/eller hjärnans syncentrum är skadade. Hur man ser är alltså individuellt. Anpassningarna behöver vara individuella för att personen ska kunna leva bra trots sin synskada. Att läsa och skriva Synsvaga kan läsa vanliga texter men behöver ofta särskilda övningar och särskilda hjälpmedel. God kontrast och logisk layout ökar läsbarheten. Andra har så pass nedsatt syn att de behöver läsa punktskrift, lyssna på inläst text eller syntetiskt tal på dator eller låta någon läsa upp texten åt sig. Många kan läsa korta tryckta meddelanden men använder andra medier för längre texter (ww.srf.nu/om-synskador/vem-ar-synskadad). Det går att prenumerera på tidningar och få texten uppläst. Det finns även böcker och tidningar i punktskrift. De som har svår synnedsättning läser ofta i Daisy-format. Daisy består, förutom den intalade rösten, av taggar så att man lätt kan hitta kapitelrubriker och själv kan sätta bokmärken. Daisyskivor kan läsas på särskilda Daisy-spelare eller på dator. Böcker kan lånas på vanliga bibliotek eller laddas ner från Myndigheten för tillgängliga medier. Delaktighet och aktivitet ICF, Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsas övergripande mål är att erbjuda en struktur och ett standardiserat språk för att beskriva funktionsförmåga och funktionshinder i relation till hälsa (Socialstyrelsen, 2003). ICF kan beskrivas som en förklaringsmodell där olika dimensioner av fungerande och funktionshinder står i fokus tillsammans med miljöns utformning. Den centrala komponenten är aktiviteter som elever deltar i och upplevelse av delaktighet i dessa aktiviteter, kroppsliga funktioner samt miljöns komponenter. Alla elever har olika förutsättningar och eftersom elevernas svårigheter uppstår i en kontext inkluderar ICF även omgivningsfaktorer. 10

11 Aktivitet och delaktighet är avsedda att appliceras på en individs alla livsområden såsom utbildning, mellanmänskliga interaktioner och arbete. Begränsningar av aktivitets- och delaktighetsnivå bedöms utifrån en allmänt accepterad standard för befolkningen, och begränsningen blir måttet på glipan mellan det observerade och det förväntade genomförandet. Utifrån resultatet framgår vad som måste förändras i individens omgivning för att genomförandet ska bli så bra som möjligt. Individens aktivitet och delaktighet kan underlättas i en omgivning och begränsas i en annan. En funktionsnedsättning behöver egentligen inte alls påverka en persons kapacitet. Juridiska utgångspunkter De internationella konventionerna om mänskliga rättigheter erkänner att funktionshinder härrör från samspel mellan personer med funktionsnedsättningar och hinder som är betingade av attityder och miljö och att de länder som skrivit under konventionen ska verka för deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra. Detta gäller även utbildning. För att säkerställa förverkligandet av denna rättighet ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att anställa lärare, även lärare med funktionsnedsättning, som är kunniga i teckenspråk och/eller punktskrift, och för att utbilda yrkeskunniga personer och personal som är verksamma på alla utbildningsnivåer. Denna utbildning ska omfatta kunskap om funktionshinder och användning av lämpliga förstorande och alternativa former, medel och format för kommunikation, utbildningstekniker och material för att stödja personer med funktionsnedsättning. (Utrikesdepartementet, 2009, artikel 24, punkt 4). Alla barn och ungdomar ska erbjudas en likvärdig utbildning inom det svenska skolväsendet. För en elev med funktionsnedsättning gäller att skolhuvudmannen, enligt skollagen, är skyldig att se till att elever med behov av särskilt stöd också får detta stöd. Stödet kan ges i form av särskilda lärarinsatser, 11

12 elevvårdande insatser, specialanpassade lokaler eller anställning av särskilda elevassistenter. Av läroplanerna framgår att rektorn har ett särskilt ansvar för utformningen av undervisningen och elevvårdsverksamheten så att eleverna får det särskilda stöd och den särskilda hjälp de behöver. Rektorn har ansvar för att det genomförs en utredning kring en elevs eventuella stödbehov samt att det upprättas ett åtgärdsprogram för de elever som är i behov av särskilt stöd (Skollag (2010:800) 3 kap. 9 ). I en provsituation har elever med funktionsnedsättning rätt till anpassning vid genomförandet av provet. Anpassning kan vara förlängd provtid eller annat stöd som underlättar för en elev med funktionsnedsättning att genomföra provet. Det finns inte något som reglerar att en elev måste ha en formell diagnos för att anpassning ska ske vid genomförandet av ett nationellt prov. Det är rektorn som beslutar om anpassning. Vidare är det är viktigt att skolan genomför anpassning så att proven prövar de kunskaper och förmågor som gäller för respektive delprov (www.skolverket.se). I skollagen finns bestämmelser som säger att läraren har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven som eleven ska ha uppnått vid betygssättningen om det finns särskilda skäl för detta. Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som hindrar eleven från att uppfylla kunskapskraven. Undantagsbestämmelsen brukar kallas Pysparagrafen. En elev med grav synskada kan, i vissa fall, inte som andra elever förväntas kunna ta del av bilder, analysera dem eller beskriva dem. Eleven kan heller inte orientera sig i okända marker på samma sätt som andra elever. Det kan också vara svårt att använda mätinstrument, ritningar och kartor liksom att i bild presentera idéer till ett arbete. (Skollag 2010:800: 15 kap. 26 ) 12

13 Alternativa verktyg Ansvaret för att erbjuda eleverna tekniska hjälpmedel delas av kommun och landsting. De hjälpmedel som är personligt anpassade lånas ut av vissa landsting utifrån kriteriet att en person har behov av hjälpmedlet för att självständigt kunna ta del av samhällsinformation. De hjälpmedel som en elev behöver för sitt lärande är kommunens ansvar. Det är till sist skolhuvudmannens ansvar att bygga upp kompetens, beredskap och resurser så att eleverna får det stöd de behöver. I den här rapporten ges många exempel på alternativa verktyg. Dels de som läraren använder för att tydliggöra och konkretisera ett studieinnehåll. Dels de som eleverna använder för att underlätta sina studier. Många av eleverna använder idag smarta telefoner, datorer och är väl förtrogna med hur de kan användas på fritiden. E-textböcker Elever med synnedsättning får ofta sina läromedel digitalt som e-textböcker producerade av Specialpedagogiska skolmyndigheten eller Myndigheten för tillgängliga medier. För att läsa anpassningarna som levereras i Textviewformat krävs programmet Textview. Det distribueras via Myndigheten för tillgängliga mediers webbplats och är gratis. Det är enkelt att söka och navigera i en Textviewbok. Innehållet är uppdelat i flikar som det gör det lätt att hitta till rätt avsnitt och sida eller söka efter ord eller bildbeskrivningar. Texten i boken kan läsas på skärmen och stilstorleken går att ställa in beroende på vilka behov man har. För att läsa texten i punktskrift behövs ett skärmläsningsprogram som visar punktskriften på en punktskriftsskärm intill tangentbordet. En punktskriftsskärm är en läsrad som kopplas till datorn och med vilken man läser punktskriften taktilt, rad för rad. Med hjälp av skärmläsningsprogrammet kan punktskriften visas på punktskriftsskärmen som tillägg till den upplästa texten eller i stället för den. Skärmläsningsprogrammet kan läsa upp texten som visas på skärmen med syntetiskt tal. 13

14 Förstoringsprogram Förstoringsprogrammet Zoom Text kan förstora mellan 1,25 och 36 gånger. Programmet förstorar allt på skärmen och gör det lätt att använda alla program för synsvaga. Det kan installeras i en dator eller tas med på ett USBminne och har inställningsmöjligheter för att ändra färg på text och/eller bakgrund samt att göra inställningar för mus och skrivmarkör. Daisy Anpassningen Daisy är en ljudfil med vilken eleven lyssnar till läromedlets text som läses upp av en person eller talsyntes läser upp. För att kunna lyssna på ljudfilen behövs antigen en speciell Daisy spelare, eller en dator med en programvara som läser ljudfilen, alternativt en MP3-spelare. I datorn och Daisy spelaren kan man navigera, hitta avsnitt och söka sida vilket man inte kan i MP3-spelaren. Daisytext och ljud visar text och eventuella bilder på skärmen och stilstorleken kan ändras. Texten läses upp och hastigheten går att reglera. Den mening som läses upp highlightas i annan färg på skärmen så att man enkelt kan följa med i texten. Man kan även titta på bilderna. Tangentbordsträning Tango Touch är ett tangentbordsprogram för personer med synnedsättning. Med hjälp av programmet kan man träna upp sin förmåga att hantera ett vanligt PC-tangentbord trots att man inte ser. I standardversionen ingår 13 övningar och 12 tester av ökande svårighetsgrad. Tango Touch kan användas med eller utan talsyntes. Förstorande läshjälpmedel CCTV (Closed Circuit Television) består av en kamera kombinerad med en bildskärm. Texten eller bilden som ska förstoras placeras under kameran. Hela motivet eller delar av det kan förstoras så att de sedan kan läsas eller uppfattas på TV-skärmen. CCTV passar även för uppgifter som ska lösas och skrivas i för hand med en penna. 14

15 Personen på bilden är inte Clara. Så här är det för Clara Clara är 17 år och går andra året på samhällsvetenskapliga programmet med inriktning samhällsvetenskap. Hon går i en klass med jämnåriga och har gjort det hela sin skoltid. Hennes föräldrar har hela tiden låtit henne delta i aktiviteter som andra jämnåriga och hon kan cykla. Däremot kommer Clara med sin synnedsättning inte ges möjlighet att ta körkort. Clara ser fyra procent, utan glasögon, med glasögon runt 16 procent och nu när hon har fått kontaktlinser mellan 30 och 40 procent om hon inte är trött. Kontaktlinser kan hon bära när hon inte är förkyld eller sjuk. Clara har haft näthinneavlossning på båda ögonen. Hon är numera blind på höger öga samt ljuskänslig. Ljuskänsligheten gör att hon behöver mörkare glas vid soligt väder eller vid reflexer från snö. Är hon trött är det såklart mycket besvärligare. Clara har också grå starr och är opererad för det. Men det har kommit tillbaka på vissa prickar/fläckar i det opererade ögat samt är kvar på det andra. Starren finns perifert, vilket gör att hon måste röra huvudet mer än vanligt för att få en bättre bild av det hon försöker se. Clara har inte heller samsyn på ögonen, vilket gör att hon vrider lite på huvudet för att få en bättre bild, håller huvudet lite på snedden. De som har en synnedsättning, som innebär svår närsynthet har ofta både nystagmus (ögondarr) och skelning, man får det så att säga på köpet. Clara har båda vilket gör att föremål inte står där de ser ut att de står. Clara är ganska trött när halva skoldagen har gått, och då ska hon försöka uppbåda energi och kraft till resterande tid. Claras skola har ett intranät som kallas Fronter och där finns all information som lärare, elever och föräldrar kan ta del av. Eleverna loggar in och kommer åt material och annan information som riktas till just den eleven eller hela klassen. 15

16 Förberedelse inför lektion Jag frågar Clara om och hur hennes lärare ger henne material inför en lektion eller ett projekt. Hon säger att om hela klassen får ett papper i A4-format vid början av en lektion så har läraren förstorat texten till formatet A3. En gång förstorade en ambitiös lärare en hel bok till A3 och det tycker jag är onödigt. Det beror ju helt på vad det är för bok och vilken text det handlar om. Det är bättre att de frågar och att jag säger vilken text jag behöver ha förstorad. Jag vill bestämma det själv. Det som lärarna förstorar kan vara en tidningsartikel eller annat som hela klassen får. Om artikeln fanns inskannad i Fronter kunde jag använda datorn och hämta texten där. I datorn kan jag sedan förstora texten själv. Det skulle ju både spara papper och tid. Om jag fick texter i förväg i Fronter skulle jag kunna ta upp texten på datorn och använda Zoomtext för att förstora. Jag kan också förstora i Word. Om lärarna skriver i 12 punkter kan jag förstora till 20 punkters storlek. Eleverna i klassen får en del material i efterhand i olika mappar i Fronter. Papper med uppgifter läggs i Fronter i olika ämnesrum och då kan jag hämta dem där. Det kan alla. Det kan vara till prov, redovisningar och information om uppsatser om hur det ska vara uppbyggt eller när de ska lämnas in. Jag skriver det på lektionstid och hemma och jag har ofta cirka två veckor på mig. Stöd under lektioner Clara har en egen dator som ligger i datorskåpet i klassrummet. Hon har en nyckel och kan hämta ut datorn när hon vill. Det är en bärbar dator med större skärm (17 ) och ibland tycker Clara att den är för stor för att ta fram eller ta med. I början av gymnasietiden hade Clara en samordnare som kunde berätta för lärarna vad hon behövde samt bistå henne med olika lösningar. Nu vet alla 16

17 lärare och klasskamrater vad Clara behöver och i övrigt kan hon själv säga till. Alla lärare vet att de ska använda nya svarta pennor på Whiteboardtavlan. Klassrummet har stora fönster och är bra belyst. Jag sitter gärna långt fram på höger sida och det vet alla nu. Det är inga problem. Det finns andra klasskamrater som också valt favoritplatser utifrån sina behov. Det är inget konstigt i min klass. Vissa lektioner har Clara spelat in med Victor reader. Det är en Daisyspelare för uppläsning av Daisyböcker men den kan även användas som ett digitalt fickminne, vilket Clara inte gör eftersom det är för mycket oljud från de andra i klassen. Hon anser annars att det är en bra apparat för minnesanteckningar. Det finns också en annan förklaring till att hon inte spelar in i samma omfattning som under högstadiet. Nu för tiden pratar inte lärarna så mycket på lektionerna. Det är mer eget arbete i gymnasiet. Däremot pratar läraren i psykologi mycket men på ett sätt så att man kommer ihåg vad han sagt. Jag antecknar med stödord. I matematik och svenska gör Clara egna anteckningar av det som lärarna skriver på whiteboardtavlan. Hon tycker att matematikläraren skriver mycket på whiteboardtavlan. Det tycker hon även att läraren i svenska gör. Jag visar Clara en applikation för anteckningar i telefonen och på Ipad. Clara har en Iphone och laddar ner programmet till sin telefon. Hon tycker att programmet skulle fungera bra för henne under lektionerna i matematik och svenska. Det skulle fungera bäst på en surfplatta som har en större yta. Det skulle också vara bra i svenska för den läraren skriver upp allt vi ska göra. Det är mycket grammatik. Om vi till exempel jobbar med adjektiv så skriver läraren meningar där vi ska stryka under adjektivet. Jag skriver av meningarna för då kommer jag ihåg bättre. Jag lär mig bättre när jag skriver av och det här kommer ju sen på proven. Med en applikation för att anteckna på en surfplatta skulle det gå fortare för då kan jag ju både fota och så behöver jag inte anteckna lika mycket. 17

18 I engelska skriver läraren upp vad de ska göra. De jobbar mycket i boken, läser texter, skriver svar på frågor och sätter in ändelser eller ord i en text. När det behövs förstorar läraren texter. När det är en lång text behövs förstoring. Kort text går bra utan förstoring. Läraren glömmer ibland och då får Clara säga till om att få texten förstorad. Hon vill inte ha allt uppförstorat och tycker att det är bättre att säga till själv. Clara tycker att gymnastikläraren anpassar lektionerna så att hon har möjlighet att vara med. Läraren planerar i förväg och frågar Clara om och hur det han har planerat kommer att fungera för henne. Han frågar om bollen är tillräckligt stor eller har rätt färg. Basketboll och fotboll fungerar bra. Däremot är det svårt med volleyboll, att uppfatta vem som har bollen när man står så tätt i en klunga. Gymnastiksalen delas ofta i två delar och vi gör olika saker i de olika delarna. Då kan jag välja vad jag vill göra. Om det är bollsporter så kan jag gå till gymmet. Jag tycker att gympan funkar bra. Skrivhjälpmedel Clara antecknar oftast för hand på lektionerna men hon vill hellre skriva med dator för det går snabbare. Anledningen till att hon skriver på datorn är att hon dels ska gå och hämta den ur ett skåp och att hon tycker att den är stor. Långa texter skriver hon på datorn. Clara kontrollerar med Words rättstavning om ord eller en text är rättstavad, det tycker hon räcker. Läshjälpmedel Clara förstorar allt som hon läser på datorskärmen. Hon läser böcker med Victor reader som hon kan ta med sig överallt. Hon har en del inlästa läromedel. Att jag inte har inlästa läromedel i alla ämnen beror på att det tagit så lång tid att få fram dem. Jag fick vänta fyra månader så i tvåan har jag inte fått några nya inlästa läromedel. Jag får texten uppförstorad, annars när jag har en vanlig bok så går jag på rubriker, jag skumläser och söker efter ett ord eller bokstav. 18

19 Samhällskunskapsboken är en inläst bok. Clara lyssnar på den hemma och har den tryckta boken med i skolan. Det tar lång tid att läsa och göra allt skolarbetet. Jag halkar efter socialt eftersom jag är så trött när fredagen kommer. Skönlitteratur och andra böcker som Clara väljer själv läser/lyssnar hon på flera gånger i veckan med sin Victor reader. Minnesstöd Clara har en Iphone och gör anteckningar i applikationen som kommer med telefonen. Hon använder också kalendern och gör tidsbokningar. Telefonens timer och SL:s applikation Reseplaneraren använder hon också. Clara väntar på att applikationen Legimus ska bli klar så att hon kan läsa böcker i telefonen. Provsituation Uppsatser lägger Clara in i Fronter, i en ämnesmapp under Arkiv som bara kan läsas av eleven själv samt läraren. Gruppinlämningar och egna redovisningar sker skriftligt via Fronter. Allt som lärarna vill ha in lämnas i Fronter. När det är prov får Clara frågorna förstorade till A3-format. Sedan får hon ett linjerat papper för att skriva på. Clara får den tid hon behöver. Det skulle gå fortare att skriva på datorn. Det skulle vara lättare om frågorna redan finns i datorn och att svaren kan skrivas intill texten. Då skulle jag kanske inte behöva längre tid än de andra. Om skrivtiden är en och en halv timme så får jag sitta kvar. Det krockar ibland med lunchen eller att klassrummet ska användas av någon annan. Om det är sista lektionen fungerar det bra. Det skulle vara en bra lösning att få sitta i ett eget rum även nu. Jag blir stressad av läraren som säger till de andra eleverna att nu är det tio minuter kvar och att andra elever går innan jag är klar. Då blir jag lätt distraherad och måste läsa om och jag läser inte jättefort. Jag får ha hörlurar med musik för att skärma av. 19

20 För Clara är det svårt med ljud eller rättare sagt oljud i klassen när hon ska koncentrera sig eftersom hon har tinnitus. Hon använder ofta sina mobilhörlurar för att ta udden av alla oljud på prov.en Det fungerar bättre när Clara får göra nationella prov eller andra prov i eget grupprum med lärare/speciallärare eller med högst en eller två andra elever, som tar ungefär lika lång tid på sig. Det primära är att det är tyst eftersom ljud tröttar ut henne. Nya anpassningar för Clara Surfplatta för läsning Surfplatta för att skriva på. Anteckningar med en applikation. Med en surfplatta skulle Clara kunna hämta material som lärarna lagt ut på skolans lärplattform Fronter. Hon kan lätt ändra storlek på texten med plattans funktion för att förstora en text. Med surfplatta behöver hon inte längre förstoringar på kopierade papper. I surfplattan kan hon också ha talsynteser installerade så att hon själv kan välja när hon vill läsa med ögon eller öron. Detta gäller alla texter på internet samt texter hon eller någon annan skrivit. Genom att installera en applikation för uppläsning av böcker skulle Clara kunna minska användningen av sin Victor reader. Clara ser bokstäverna på tangentbordet bra och hon kan själv välja teckensnitt och storlek i ett skrivprogram. Med en applikation för anteckningar kan Clara fotografera av klassrummets whiteboardtavla, rita på fotografiet, hinna göra skrivna stödanteckningar eller ljudanteckningar. Anteckningarna kan hon sedan skicka vidare för utskrift eller annan bearbetning i sin dator. 20

21 Högtalarsystem i klassrummet FrontRow Med ett högtalarsystem för klassrum blir det lättare för eleverna att koncentrera sig på vad läraren säger utan att läraren behöver höja rösten. Läraren har en mikrofon och ljudet förstärks genom högtalare som placeras ut i klassrummet. Högtalarsystem sänker ljudvolymen i klassrum och elever upplever att de hör läraren tydligare. 21

22 Personen på bilden är inte Ronja. Så här är det för Ronja Ronja går sista året på det estetiska programmet med inriktning musik. Hon funderar redan på vad hon ska göra efter studenten och säger att hon förmodligen ska läsa journalistik. Hon är blind och har varit det hela sitt liv. Ronja har haft tillgång till datorlek sedan hon var förskolebarn och har sedan använt tekniska hjälpmedel under hela sin uppväxt. Hon behärskar sina olika hjälpmedel helt självständigt. Förberedelse inför lektion Skolan använder lärplattformen Vklass, för elever, lärare och föräldrar, och Ronja tycker att det fungerar bra. Hon har pratat med utvecklarna för Vklass och lärarna har blivit bättre och bättre på att lägga ut material i förväg. Om lärarna glömmer måste hennes resursperson skanna in materialet. Det är bra att det blir tydligt, inte bara för mig. Det är bra för alla att få material digitalt och det motiverar säkert även lärarna. Lärarna anpassar inte så mycket inför ett moment eller en lektion. Jag har hjälpmedlen med mig. Stöd under lektioner Tryckt material, som de andra eleverna får, ges till Ronja i digital form. Antingen har läraren förberett texten eller så har resurspersonen skannat in den. Om läraren eller någon annan visar eller använder bilder måste de beskriva vad bilderna föreställer. När de skriver på tavlan behöver alla tala om vad de skriver. Om jag märker att de skriver på tavlan ber jag dem att läsa upp vad de har skrivit. Jag brukar inte anteckna för jag kommer ihåg det som skrivs. 22

23 I ämnet musik använder Ronja sitt gehör. Om hon använder noter gör hon det med punktskriftsnoter. De vanliga noterna skrivs in i ett program av resurspersonen eller av Ronja själv. Man måste ha i god tid på sig. Det tar längre tid att läsa punktskriftsnoter och omsätta dessa till en ton. Det är bättre att lyssna. Jag spelar piano, lyssnar eller får fingersättningen visad, jag får känna och härma. Jag memorerar och minns hur det ska låta. Texter kollar jag på internet. Ronja har inte idrott detta sista år men hon minns tiden med idrott. Hon var gärna med på det mesta. Skulle hon delta i en bollsport fick både hon och kompisarna berätta om spelet för varandra. Ronja anser att det beror mycket på vilken inställning man har och på vilken idrottslärare man har. När det gäller betyg så tycker hon att de måste jämföra hennes prestationer med henne själv. Då tycker hon att hon får ett rättvisande betyg. En del lärare kan vara osäkra men Ronja gillar dem som tvingar henne att prova något nytt. Hon tycker att en lärare ska tro att hon kan och därmed bygga upp hennes självförtroende. Om läraren säger att vi ska spela fotboll svarar jag, ok jag vill vara med. Basket är kul, det funkar. Löpning kan också fungera om någon springer före och klappar i händerna. Just nu håller jag på med judo på fritiden. Skrivhjälpmedel Under lektionstid skriver Ronja på sin bärbara dator. Datorn har programmet JAWS, ett skärmläsningsprogram som gör det möjligt för Ronja att använda en dator med ett grafiskt gränssnitt. Programmet läser upp texten som visas på skärmen med hjälp av en syntetisk röst. Dessutom har Ronja ett extra tangentbord, en punktskriftsskärm, där den skrivna texten visas som punktskrift. Då kan jag läsa vad jag skriver samtidigt som läraren pratar. Ronja säger att rättstavningsprogrammet i Word räcker för henne. Hon har inte känt att hon behövt något mer. Hon skriver först hela texten och lyssnar sedan på det hon skrivit. Därefter kontrollerar hon på punktskriftsskärmen. 23

24 Korrekturläsning med tal först och därefter punkt. Jag ändrar det som behöver ändras. Hon har en reglett, med vilken hon kan skriva punktskrift med ett stift, men hon använder den inte. Hon föredrar Pronto, ett anteckningshjälpmedel som fungerar som en elektronisk reglett och som dessutom har en talsyntes som kan läsa upp det skrivna. Den kan anslutas till datorn genom USB-kabel. Den tar jag med på studiebesök eller till salar där det är opraktiskt att ta med sig datorn. Jag använder den även vid redovisningar när jag vill ha hjälp av anteckningar eller då jag inte hunnit skriva ut på punkt. Jag har mina egna anteckningar i Pronton. I engelska använder Ronja punktskriftsböcker. Hon läser snabbare på papper och med en högre läshastighet får hon bättre översikt av texten. Hon har även sina övningsböcker på punkt. Det är lättare att dra handen över pappret. Då använder jag två händer och har full koll på var jag är i texten. På displayen ska jag byta rad med en knapp och då kan jag tappa bort var jag är i texten. I matematik använder Ronja e-text böcker. De har reliefbilder som komplement, till exempel för geometriska figurer i matematiken. Hon läser böckerna i datorn med läsprogrammet Textview. För uträkningar använder hon en talande miniräknare. Jag hade svårt att förstå koordinatsystem. Då gjorde jag en platta med hål. Med spikar och gummiband kunde jag sedan bygga linjer och det gjorde att jag förstod. Läshjälpmedel Skolan beställer läroböcker från Specialpedagogiska Skolmyndigheten eller från Myndigheten för tillgängliga medier. Ronja tycker att det tar lång tid innan de inlästa böckerna kommer. Det är lättare att bläddra och söka i e-textböcker. 24

Anpassningar för oss med dyslexi. Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet

Anpassningar för oss med dyslexi. Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet Anpassningar för oss med dyslexi Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Dylslexiförbundet FMLS Anita Hildén Foto: Jonas Arneson, Peter

Läs mer

Anpassningar för oss med dyslexi

Anpassningar för oss med dyslexi Anpassningar för oss med dyslexi Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet Författare Anita Hildén Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Dylslexiförbundet

Läs mer

Tips och idéer för Windows 8

Tips och idéer för Windows 8 Tips och idéer för Windows 8 Läs mer om it i lärandet på webben: www.spsm.se/itochlarande Tips och idéer för Windows 8 Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Skriften kan hämtas

Läs mer

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Innehåll Utveckla gärna varför ni inte tycker att "Punktskriftsböcker som innehåller punktskrift och svällpappersbilder" är bra, vad kan göras för att förbättra

Läs mer

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matris över tillämpningar 2013-12-13 Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matrisen ger en kortare sammanställning av några frågor om hur man kan använda 17 upphovsrättslagen. Svaren reflekterar

Läs mer

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Helena Jacobsson helena.jacobsson56@gmail.com Helena Jacobsson 20130411 1 Vad är läsning? Läsning= Avkodning x Förståelse av språk x Motivation Matteuseffekten Dalby

Läs mer

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se Fakta om E-böcker Fakta om e-böcker 2008, Specialpedagogiska skolmyndigheten Projektledare: Maritha Angermund Manus: Maritha Angermund Illustrationer: Per Matsson Formgivning: Plan 2 Tryck: Edita 2008

Läs mer

Tips och idéer för Ipad

Tips och idéer för Ipad Tips och idéer för Ipad Läs mer om it i lärandet på webben: www.spsm.se/itilarandet Tips och idéer för Ipad Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Skriften kan hämtas som pdf-dokument

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Synskadade barn talar

Synskadade barn talar Synskadade barn talar om IT-hjäl pmedel En rapport från HANDU på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet, projekt Bättre tillsammans. Juni 2005 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2005 Författare: Cecilia Ranemo, HANDU

Läs mer

Lathund ClaroRead Plus v6

Lathund ClaroRead Plus v6 Lathund ClaroRead Plus v6 sid 2. sid 3. sid 4. sid 5. sid 6. sid 7. sid 8. sid 9. sid 10. Starta ClaroRead Plus. Inställningar för verktygsraden. Välja röst och språk. Läsa upp text. Inställningar för

Läs mer

Segmenteringen Segment 1: Punktskrift Segment 2: Skärmläsning Segment 3: Skärmförstoring Segment 4: Läser bra men stavar dåligt

Segmenteringen Segment 1: Punktskrift Segment 2: Skärmläsning Segment 3: Skärmförstoring Segment 4: Läser bra men stavar dåligt Segmenteringen Inom EasyReader- projektet har en målgruppssegmentering gjorts som ligger till grund för persona och scenarier. Här presenteras kortfattat de segment som projektet skapade. Segment 1 till

Läs mer

Användarmanual Legimus för

Användarmanual Legimus för Användarmanual Legimus för Iphone och Ipad Version 3 Innehåll Användarmanual Legimus för Iphone och Ipad... 1 Vad är Legimus?... 3 Legimus webb... 3 Kom igång... 4 Inloggning... 4 Bokhyllan... 4 Sök en

Läs mer

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg Snabbguide Interaktiv bok steg för steg I SAMARBETE MED DIG Gleerups interaktiva böcker utvecklas i samarbete med elever och lärare runtom i Sverige. Det gör att innehåll och funktioner är framtagna för

Läs mer

Lathund Claro Read Plus

Lathund Claro Read Plus Lathund Claro Read Plus Innehållsförteckning LathundWord Read Plus V 5...1 Innehållsförteckning...1 Starta... 2 Knappbeskrivning... 2 Börja läsa... 2 Börja skriva... 2 Knapp 8 Inställningar... 3 Knapp

Läs mer

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

Att utveckla läromedel i digital form

Att utveckla läromedel i digital form Att utveckla läromedel i digital form för elever med funktionsnedsättning Att utveckla läromedel i digital form för elever med funktionsnedsättning Det digitala läromedlet Ett digitalt läromedel kan finnas

Läs mer

Innehåll. Omslagsfoto: Daniel Sahlberg. Liber AB Version 2.1 Sida 1

Innehåll. Omslagsfoto: Daniel Sahlberg. Liber AB Version 2.1 Sida 1 ONLINEBOKEN MANUAL Innehåll Om onlineboken...2 Onlinebok på dator och surfplatta...2 Kom igång med onlineboken... 3 Öppna onlineboken... 3 Läsa i onlineboken... 3 Hitta i onlineboken... 3 Lyssna på onlineboken...

Läs mer

ANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD

ANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD ANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD INNEHÅLL 1. KOM IGÅNG MED VITAL 1.1. Vad är ViTal? 1.2. Vem behöver ViTal? 1.3. Hur kan ViTal användas i skolan? 1.4. Hur får jag eleverna att börja använda ViTal?

Läs mer

Egenskaper för digitala läromedel och film

Egenskaper för digitala läromedel och film Egenskaper för digitala läromedel och film Digitala läromedel Detta är en sammanställning av vad man bör beakta vid framställning av digitala läromedel för att nå största möjliga tillgänglighet.. Det som

Läs mer

Ladda ner en talbok med mobil eller surfplatta

Ladda ner en talbok med mobil eller surfplatta Ladda ner en talbok med mobil eller surfplatta Manual för Stockholms stadsbiblioteks talbokslåntagare STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK den 18 januari 2013 Framtagen av: Stockholms stadsbibliotek Ladda ner en

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

TESTMATERIAL 04 24 04 24 12 BLODANALYSMATERIEL

TESTMATERIAL 04 24 04 24 12 BLODANALYSMATERIEL TESTMATERIAL 04 24 04 24 12 BLODANALYSMATERIEL Synpedagog i samråd med L och/eller diabetessjuksköterska vid klinik som behandlar patient med diabetes mellitus. Förskrivning ska ske i samråd med syncentral.

Läs mer

Att använda talsyntesen ClaroRead Pro

Att använda talsyntesen ClaroRead Pro Att använda talsyntesen ClaroRead Pro Version 5 Talsyntesen kan läsa upp all text som går att markera. Till exempel Word-dokument, på Internet, e-post mm. Den kan även läsa PDFfiler och inskannade texter.

Läs mer

JAG HANDLAR EN INTERAKTIV WEBBOK

JAG HANDLAR EN INTERAKTIV WEBBOK JAG HANDLAR EN INTERAKTIV WEBBOK Hur kan man göra en tryckt arbetsbok tillgänglig för fler? Vad kostar det och vad ska man tänka på när det gäller skälighetsbedömningen av vilka åtgärder för tillgänglighet

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Talböcker på skolbiblioteket. Helena Nordqvist

Talböcker på skolbiblioteket. Helena Nordqvist Helena Nordqvist 1 Den här timmen Varför talböcker? Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Egen nedladdning Hitta på legimus.se Demokonto Ur

Läs mer

KÖPGUIDE. Toshiba FEATURE

KÖPGUIDE. Toshiba FEATURE Toshiba FEATURE DAGS FÖR SKOLAN DAGS FÖR SKOLAN KÖPGUIDE I Toshibas utbud av bärbara datorer finns mycket att välja bland, antingen du själv studerar eller är lärare, eller kanske letar efter lämplig utrustning

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Talboks- och punkskriftsbibliotekets studentenkät år 2010

Talboks- och punkskriftsbibliotekets studentenkät år 2010 Talboks- och punkskriftsbibliotekets studentenkät år 2010 En rapport genomförd av Utredningsinstitutet HANDU AB på uppdrag av Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB. Texten är bearbetad av TPB 1 Innehåll

Läs mer

Grundkurs smartboard Inledning Att använda en Smartboard

Grundkurs smartboard Inledning Att använda en Smartboard Grundkurs smartboard Inledning Smartboard är en interaktiv skrivtavla. Det finns många olika märken av interaktiva skrivtavlor, Smartboard är ett märke. Andra märken är Activeboard, ebeam, Teamboard mfl.

Läs mer

Snabbmanual. för. Lärresurshanteringsverktyget

Snabbmanual. för. Lärresurshanteringsverktyget Snabbmanual för Lärresurshanteringsverktyget Beskrivning av olika vyer i Lärresurshanteringsverktyget Skapa I detta fönster skapar man nya sidor och/eller väljer struktur på sin lärresurs. Men man redigerar

Läs mer

Att få inskannad text uppläst med talsyntes

Att få inskannad text uppläst med talsyntes Att få inskannad text uppläst med talsyntes 1. Komma igång med ClaroRead Pro Starta talsyntesprogrammet 1. Gå till Startmenyn > Program > Claro Software 2. Klicka på för att starta talsyntesen. ClaroReads

Läs mer

enter Hej! Med vänliga hälsningar Dan Alberyd Specialpedagog Svenska Enter rehabilitering AB

enter Hej! Med vänliga hälsningar Dan Alberyd Specialpedagog Svenska Enter rehabilitering AB enter Hej! Jag heter Dan Alberyd och är Svenska Enters samordnare för Kompetensutvecklingen av speciallärare/pedagoger. Vi är mycket glada för att vi har fått förtroendet att utbilda speciallärarna/pedagogerna

Läs mer

Hitta till talböckerna

Hitta till talböckerna MTM:S INFORMATIONSSERIE Hitta till talböckerna Om barn och talböcker för föräldrar och lärare Läsa på samma villkor Har du ett barn i din närhet som längtar efter att läsa samma böcker som sina kamrater,

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Användarmanual Legimus för. Android

Användarmanual Legimus för. Android Användarmanual Legimus för Android Innehåll Användarmanual Legimus för Android... 1 Vad är Legimus?... 3 Legimus webb... 3 Kom igång... 4 Inloggning... 4 Bokhyllan... 4 Sök en talbok... 4 Ladda ner taltidningar...

Läs mer

Våra medier. Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund

Våra medier. Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund Våra medier Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) Artikel 19. var och en har rätt till åsiktsfrihet

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Talböcker på biblioteket

Talböcker på biblioteket Talböcker på biblioteket Helena Nordqvist 2015-03-19 1 Talböcker på biblioteket Den här timmen Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Talbok

Läs mer

Undersökning av läromedel för elever med svår synnedsättning eller blindhet samt deras pedagoger

Undersökning av läromedel för elever med svår synnedsättning eller blindhet samt deras pedagoger Undersökning av läromedel för elever med svår synnedsättning eller blindhet samt deras pedagoger Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 701 47 Örebro Telefon: 019-16 16 16. Telefax 019-16 16 17

Läs mer

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Nytt tänk kring stöd till elever Det var främst erbjudandet om ny teknik i klassrummen som gjorde

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem.

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Kap 03.indd 444 KAPITEL TRE Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Gadgetar och den nya Sidpanelen är nog mina favoriter bland de nya funktionerna i Windows Vista.

Läs mer

Undervisa tillgängligt Lathund för lärare vid Högskolan Kristianstad

Undervisa tillgängligt Lathund för lärare vid Högskolan Kristianstad Lathund för lärare vid Högskolan Kristianstad Lathund för tillgänglig undervisning Distansstudier Öppna distansföreläsningar även för campusstudenter. Det ger möjlighet för campusstudenter att ta del av

Läs mer

Läs & Skriv 2012-02-22. Johnny Andersson

Läs & Skriv 2012-02-22. Johnny Andersson Läs & Skriv 2012-02-22 Johnny Andersson Pedagogisk idé Handhavande Förhållningssätt-Motiv-Komplement Teknik i sig Hårdvara Behov Elev-kollegor-föräldrar-ledning Förutsättningar Teknik ITpedagog/Ansvar

Läs mer

Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION!

Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION! Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION! När du startar på en ny kurs, börja med att orientera dig i kursupplägget så att du får en uppfattning om vad kursen innehåller. Du har full översikt över kursens

Läs mer

Användarmanual Legimus för Iphone och Ipad. Version 1.0

Användarmanual Legimus för Iphone och Ipad. Version 1.0 Användarmanual Legimus för Iphone och Ipad Version 1.0 Innehåll Vad är Legimus?... 3 Utveckling av appen... 3 Kom igång... 3 Inloggning... 3 Ladda ner böcker... 3 Bokhyllan... 4 Ta bort en bok... 4 Appens

Läs mer

Digitalisering och tillgänglighet

Digitalisering och tillgänglighet Digitalisering och tillgänglighet Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att se hur digitala lösningar kan öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. Kulturrådet har

Läs mer

Anpassningar för oss med rörelsehinder. Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet

Anpassningar för oss med rörelsehinder. Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet Anpassningar för oss med rörelsehinder Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2014 Författare: Anita Hildén och RBU Fotografer: Jonas Arneson, Bildarkivet,

Läs mer

Ladda ner en talbok på biblioteket.stockholm.se

Ladda ner en talbok på biblioteket.stockholm.se Ladda ner en talbok på biblioteket.stockholm.se Manual för Stockholms stadsbiblioteks talbokslåntagare STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK den 6 februari 2013 Framtagen av: Stockholms stadsbibliotek Ladda ner en

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever 2014-04-11 1 ARBETSMILJÖ (FYSISK OCH SOCIAL) Fräscha och fina toaletter. Fräschare och vackrare toaletter Renare toaletter Renovera toaletterna

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. Tillgängligheten

Läs mer

Kom igång med Denna korta manual hjälper dig med att komma igång med programmen Vital och ViTex.

Kom igång med Denna korta manual hjälper dig med att komma igång med programmen Vital och ViTex. Kom igång med Denna korta manual hjälper dig med att komma igång med programmen Vital och ViTex. Kom igång med ViTre Sida 1 Kom i gång med ViTre ViTal Läshjälpen Anpassa ViTal Läshjälpen..... Sida 3 Anpassa

Läs mer

KOMMA IGÅNG MED EYE PAL READER. 4 KNAPPARNA PÅ BASENHETENS FRONT. 6 GÖMDA KNAPPAR. 7 LÄSA TEXT. 9 RÖRELSEDETEKTORN. 10 AVANCERADE FUNKTIONER.

KOMMA IGÅNG MED EYE PAL READER. 4 KNAPPARNA PÅ BASENHETENS FRONT. 6 GÖMDA KNAPPAR. 7 LÄSA TEXT. 9 RÖRELSEDETEKTORN. 10 AVANCERADE FUNKTIONER. Eye Pal Reader 2 Innehållsförteckning KOMMA IGÅNG MED EYE PAL READER... 4 KNAPPARNA PÅ BASENHETENS FRONT... 6 GÖMDA KNAPPAR... 7 LÄSA TEXT... 9 RÖRELSEDETEKTORN... 10 AVANCERADE FUNKTIONER... 11 SPARA

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Smartboard i praktiken.

Smartboard i praktiken. Smartboard i praktiken. Ett fortbildningsmaterial för arbetslag och skolpersonal i Malmö stad. Del 2 Innehåll: Dokumentera samtalet i klassrummet. Internet som resurs, 1. Tankekarta. Kom igång... Funktioner:

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX (Centrum för Vuxnas Lärande, f.d. Komvux) vänder sig till Dig som är över 20 år och som saknar, behöver förbättra eller komplettera Din utbildning. Särvux är en del av CVL som

Läs mer

»Det funkar« - att studera med funktionshinder

»Det funkar« - att studera med funktionshinder »Det funkar«- att studera med funktionshinder Hur då? Det funkar! Karolinska Institutet ett universitet för alla önskar dig välkommen! Är du student eller forskarstuderande med en funktionsnedsättning

Läs mer

Inställningstips. Visuella anpassningar Windows 10 2015-08-06

Inställningstips. Visuella anpassningar Windows 10 2015-08-06 Inställningstips Visuella anpassningar Windows 10 2015-08-06 Innehåll Inledning... 3 Anpassa bildskärmen... 4 Ändra storlek för text, appar och andra objekt... 4 Ändra muspekare och markör... 6 Egenskaper

Läs mer

Instruktioner för att använda Daisy-talböcker med programmet EasyReader Express

Instruktioner för att använda Daisy-talböcker med programmet EasyReader Express Instruktioner för att använda Daisy-talböcker med programmet EasyReader Express VAD ÄR EN DAISY-TALBOK? En Daisy-talbok innehåller texten i en tryckt bok som läses upp högt. Du kan flytta dig i en Daisy-talbok

Läs mer

Appar. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Johnny Andersson

Appar. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten Appar SPSM ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgångtill en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

Användarmanual Legimus för Iphone och Ipad. Version 0.9

Användarmanual Legimus för Iphone och Ipad. Version 0.9 Användarmanual Legimus för Iphone och Ipad Version 0.9 Innehåll Vad är Legimus?... 3 Införande... 3 Kom igång... 3 Inloggning... 3 Hur laddar jag ner böcker?... 3 Hur hittar jag mina böcker?... 4 Hur tar

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Österlengymnasiet 2009-08-14

Österlengymnasiet 2009-08-14 Österlengymnasiet 2009-08-14 Pedagogik vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Lyckad dyslexipedagogik kräver Yrkesskicklighet Attityd Tid Undervisning Som om det finns en elev med dyslexi Kommunikation

Läs mer

Funktioner: Starta och spara Notebook. Använda penna och finger. Använda bilder från Galleriet.

Funktioner: Starta och spara Notebook. Använda penna och finger. Använda bilder från Galleriet. Innehåll: Den interaktiva skrivtavlans roll i klassrummet. Berättande Funktioner: Starta och spara Notebook. Använda penna och finger. Använda bilder från Galleriet. 1 Användningsområden leta / använda

Läs mer

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel en översikt Sammanfattning Idag finns det tillgång till en uppsjö vetenskapliga artiklar i form av e-text via artikeldatabaser, insamlade

Läs mer

Bildredigering i EPiServer & Gimp

Bildredigering i EPiServer & Gimp Bildredigering i EPiServer & Gimp Maria Sognefors 7minds Agenda Teori om bilder Att tänka på när jag fotograferar Föra över bilder från kamera till dator Ladda upp bilder till EPiServer CMS 5 Enkel redigering

Läs mer

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06 Syntolkningsproblem Visuell Perceptionsstörning Hjärnsynskada /CVI Bakre synbaneskada Monica Danielsson 2014-02-06 Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska skolfrågor.

Läs mer

Lättlästa instruktioner för ipad ios7

Lättlästa instruktioner för ipad ios7 Lättlästa instruktioner för ipad ios7 I samarbete med: Hösten 2014 Med hjälp av de här lättlästa instruktionerna lär du dig att använda en ipad med operativsystemet ios7. Ett operativsystem är det viktigaste

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR UPPDRAGSGIVARE: IT-CENTER VÅR REFERENS: STEFAN JOHANSSON TEL.: 0708-23 10 64 E-POST: stefan.johansson@funkanu.se INNEHÅLL: LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR _ Funka Nu AB Finnbodavägen 2, 131 31

Läs mer

MagniLink Vision. - möjligheternas system

MagniLink Vision. - möjligheternas system MagniLink Vision - möjligheternas system MagniLink Vision MagniLink Vision steget före MagniLink Vision har utformats för dig som användare, efter dina villkor för att du ska få uppleva en serie läskameror

Läs mer

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg

Läs mer

Handbok till Oribi Speak for Chrome

Handbok till Oribi Speak for Chrome Handbok till Oribi Speak for Chrome Oribi Speak for Chrome är ett tillägg (eng. extension) för webbläsaren Google Chrome och fungerar i Chrome OS (ChromeBook), Windows, OS X (Mac) och Linux. Oribi Speak

Läs mer

Kapitel 1 Introduktion

Kapitel 1 Introduktion Kapitel 1 Introduktion ZoomText 9.1 är en kraftfull programlösning för synskadade. Innehåller två olika teknologier förstoring och skärmläsning ZoomText tillåter dig att se och höra allting som visas på

Läs mer

När skrivs de första proven i studentexamen på dator?

När skrivs de första proven i studentexamen på dator? Enkäten skickades till en lärare/skola i Vi7 (olika ämnen), som bad en grupp ettor fylla i. Enkäten är alltså ett stickprov. Kicki Häggblom 2015 När skrivs de första proven i studentexamen på dator? Hösten

Läs mer

2212 Hjälpmedel för teckning och handskrift 221203 Manuella hjälpmedel för att teckna och skriva Betalas av patienten/brukaren.

2212 Hjälpmedel för teckning och handskrift 221203 Manuella hjälpmedel för att teckna och skriva Betalas av patienten/brukaren. KOMMUNIKATION OCH INFORMATION 03 Synhjälpmedel 0303 Ljusfilter (absorbtionsfilter) 1(6) 0306 Glasögon och kontaktlinser Se riktlinje Glasögon och kontaktlinser (bidragsregler) 0309 Glas, linser och linssystem

Läs mer

Användarmanual Vklass lärplattform. Student

Användarmanual Vklass lärplattform. Student Användarmanual Vklass lärplattform Student Användarmanual Vklass lärplattform (Lärare) Sida 2 av 52 Innehållsförteckning Om Vklass lärplattform... 4 Videomanualer... 5 Inloggning till Vklass... 6 Vad är

Läs mer

FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA

FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA Layout: Kommunikationsavd., Örebro universitet. Tryck: Trio Tryck, Örebro 11/2013_1.000 Studera med funktionshinder vid Örebro universitet Lika villkor Universitetets målsättning är att du som student

Läs mer

Anpassningar för oss med autismspektrumtillstånd. Intervjuer med elever, lärare och personal på gymnasiet

Anpassningar för oss med autismspektrumtillstånd. Intervjuer med elever, lärare och personal på gymnasiet Anpassningar för oss med autismspektrumtillstånd Intervjuer med elever, lärare och personal på gymnasiet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Anita Hildén och Autism & Asperger Förbundet Foto:

Läs mer

SkanRead hjälp. SkanRead 2.0. Elevdata AB

SkanRead hjälp. SkanRead 2.0. Elevdata AB SkanRead hjälp SkanRead 2.0 Elevdata AB SkanRead hjälp: SkanRead 2.0 Elevdata AB Copyright 2011 Elevdata AB Innehållsförteckning Inledning... v 1. Så här gör du!... 1 2. SkanRead i CD-ORD och programmenyn...

Läs mer

Tips och idéer för Ipad

Tips och idéer för Ipad Tips och idéer för Ipad Läs mer om it i lärandet på webben: www.spsm.se/itilarandet 2 (23) Tips och idéer för Ipad Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Skriften kan hämtas

Läs mer

Så här hanterar du MEDIAFILER i Jag Vill...

Så här hanterar du MEDIAFILER i Jag Vill... Så här hanterar du MEDIAFILER i Jag Vill... februari 01 Jag Vill har 8 rutor i när du startar det. Varje ruta innehåller en bild (jpg eller png) och en ljudfil (wav). Ljudet spelas upp när man klickar

Läs mer

Videokonferenssystem Deltagarmanual. GoToMeeting

Videokonferenssystem Deltagarmanual. GoToMeeting Videokonferenssystem Deltagarmanual GoToMeeting För att kunna delta på lektioner online behöver du en dator en dator med kamera bredbandsuppkoppling med minst 0,5 Mbit/s i båda riktningarna, gärna 2.0

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Wern Palmius - Ågrenska november 2012 1 Stödet i skolan och stödet till skolan Hur kan skolans pedagogik stötta eleven

Läs mer

Dagordning. Om Inläsningstjänst AB. Talböcker och Ljudböcker. Egna anpassningar enligt paragraf 17. Inlästa läromedel som kommunabonnemang

Dagordning. Om Inläsningstjänst AB. Talböcker och Ljudböcker. Egna anpassningar enligt paragraf 17. Inlästa läromedel som kommunabonnemang Dagordning Om Inläsningstjänst AB Talböcker och Ljudböcker Egna anpassningar enligt paragraf 17 Inlästa läromedel som kommunabonnemang Nya DAISY-spelare på marknaden Inläsningstj sningstjänst nst AB Specialisering

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

Lathund Olympus DM-5

Lathund Olympus DM-5 Iris Hjälpmedel Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Spelarens olika delar... 3 Inledning... 4 Batteri... 4 Ladda batteriet... 4 Sätta på och stänga av spelaren... 4 Sätta på... 4 Stänga av...

Läs mer

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan IKT Hjulsbroskolans handlingsplan All personal kan, vill och vågar använda digitala verktyg - IKT-grupp utarbetar en handlingsplan. - Punkt på arbetslaget för att inspirera och prova olika sätt. - Kompetensutveckling

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

A. Datorn från grunden

A. Datorn från grunden A-1 A. Vad är en dator? En dator är en apparat som du kan utföra en mängd olika uppgifter med t.ex: Skriva och läsa e-post, lyssna på musik, titta på film, spela spel. De olika uppgifterna utförs av program

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD - ett projekt som stöds av Ungaifocus Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2005 Författare:

Läs mer