Artonde avdelningen. Allmänna anvisningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Artonde avdelningen. Allmänna anvisningar"

Transkript

1 Artonde avdelningen Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument och apparater; ur; musikinstrument; delar och tillbehör till sådana artiklar 90 kap. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument och apparater; delar och tillbehör till sådana artiklar Allmänna anvisningar I. Kapitlets huvudsakliga innehåll och indelning Detta kapitel omfattar en mängd olikartade instrument och apparater, vilka i regel kännetecknas av noggrant utförande och stor precision. De flesta av dem används huvudsakligen för vetenskapliga ändamål (laboratorieforskning, analys, astronomi etc.), för speciella tekniska eller industriella ändamål (mätning, kontroll, observation etc.) eller för medicinskt ändamål. Kapitlet omfattar i synnerhet: A. en stor grupp som omfattar inte bara enkla optiska element enligt nr 9001 och 9002 utan också optiska instrument och apparater, från glasögon enligt nr 9004 till mera komplicerade instrument för astronomi, stillbilds- och filmfotografering och mikroskopering; B. instrument och apparater som är avsedda för vissa särskilt angivna ändamål (geodesi, meteorologi, ritning, räkning etc.); C. instrument och apparater för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt bruk eller för därmed närbesläktade ändamål (radiologi, mekanoterapi, syreterapi, ortopedi etc.); D. maskiner, instrument och apparater för materialprovning; E. instrument och apparater för laboratorier; F. ett stort antal instrument och apparater för mätning, kontroll eller automatisk reglering, även optiska eller elektriska, särskilt sådana som omfattas av nr 9032 enligt definition i anm. 7 till detta kapitel. Några instrument är särskilt nämnda i vissa tulltaxenummer, t.ex. optiska mikroskop (nr 9011) och elektronmikroskop (nr 9012), andra instrument och apparater omfattas av mera allmänna beskrivningar i tulltaxenummer som avser en särskild vetenskap, industri etc. (t.ex. astronomiska instrument enligt nr 9005, instrument och apparater för geodesi enligt nr 9015 och röntgenapparater etc. enligt nr 9022). Detta kapitel omfattar också sugapparater av sådana slag som används för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt bruk (nr 9018). Det finns vissa undantag från den allmänna regeln att instrument och apparater enligt detta kapitel kännetecknas av stor precision. Kapitlet omfattar sålunda t.ex. vanliga glasögon (nr 9004), enkla förstoringsglas och enkla spegelperiskop (nr 9013), mätstockar och graderade skollinjaler (nr 9017) samt s.k. väderhus, även av enkelt utförande (nr 9025). Bortsett från vissa undantag som framgår av anm. 1 till detta kapitel (t.ex. packningar och tätningar av gummi eller läder samt lädermembraner för mätinstrument) kan instrument och apparater samt delar till sådana bestå av vilket material som helst, även av ädel metall eller metall med plätering av ädel metall eller av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade). II. Inkompletta eller inte färdigarbetade maskiner, apparater, etc. (Se allmän tolkningsregel 2 a) Under förutsättning att de uppvisar de väsentliga kännetecknen på kompletta eller färdigarbetade artiklar klassificeras inkompletta eller inte färdigarbetade maskiner, instrument och apparater enligt samma nummer som motsvarande kompletta eller färdigarbetade artiklar (t.ex. stillbildskameror eller mikroskop som föreligger utan de optiska delarna samt elektricitetsmätare utan räkneverk). III. Delar och tillbehör 90:1 Ny version 2007

2 (Anm. 2 till 90 kap.) Om inte annat följer av anm. 1 till detta kapitel skall delar och tillbehör som är igenkännliga som lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner, instrument eller apparater enligt detta kapitel klassificeras enligt tulltaxenumret för respektive maskiner, instrument etc. Denna allmänna regel gäller dock inte för: 1. delar och tillbehör som i och för sig utgör artiklar som omfattas av ett särskilt nummer i detta kapitel eller i 84, 85 eller 91 kap. (med undantag av nr 8487, 8548 och 9033). Sålunda klassificeras exempelvis en vakuumpump till ett elektronmikroskop enligt nr 8414; transformatorer, elektromagneter, kondensatorer, reläer, glödlampor, elektronrör etc. förs till 85 kap.; optiska element enligt nr 9001 eller 9002 klassificeras enligt dessa nummer oavsett för vilka instrument eller apparater de är avsedda; urverk förs alltid till 91 kap. och en stillbildskamera klassificeras enligt nr 9006, även om den är konstruerad för att användas tillsammans med ett annat instrument (mikroskop, stroboskop etc.); 2. delar och tillbehör som är lämpliga att användas till flera olika slags maskiner, apparater eller instrument som omfattas av olika nummer i detta kapitel. Dessa klassificeras enligt nr 9033, såvida de inte i sig själva utgör kompletta instrument etc. som är nämnda i något annat nummer (se punkt 1 ovan). IV. Maskiner och apparater som kan utföra två eller fler arbetsuppgifter samt maskinkombinationer; funktionella enheter (Anm. 3 till 90 kap.) Enligt anm. 3 till 90 kap. skall anm. 3 och 4 till sextonde avd. även tillämpas i detta kapitel (se avsnitt VI och VII i allm. anv. till sextonde avd.). I allmänhet klassificeras maskiner som kan utföra mer än ett slags arbete efter maskinens huvudsakliga arbetsuppgift. Vissa maskiner, som ibland kallas flerfunktionsmaskiner eller multifunktionsmaskiner, kan utföra olika typer av bearbetning. När det inte är möjligt att fastställa den huvudsakliga arbetsuppgiften och när inte annat är föreskrivet (se anm. 3 till sextonde avd.) måste allmän tolkningsregel 3 c tillämpas. Maskinkombinationer som består av två eller flera maskiner eller apparater av olika slag som har sammanfogats till en enhet och som efter varandra eller samtidigt utför olika, vanligtvis kompletterande, arbetsuppgifter som är beskrivna i olika nummer i detta kapitel, klassificeras också efter maskinkombinationens huvudsakliga arbetsuppgift. Vid tillämpning av ovanstående bestämmelser anses maskiner och apparater av olika slag vara sammanfogade till en enhet när den ena är inbyggd i eller monterad på den andra eller när maskinerna eller apparaterna är monterade på en gemensam bottenplatta, i ett gemensamt stativ eller i ett gemensamt hölje. Maskinaggregat skall inte anses vara sammanfogade till en enhet om inte maskinerna eller apparaterna är avsedda att vara permanent förenade, antingen med varandra eller med ett gemensamt underlag, stativ, hölje etc. Aggregat som är av temporär natur eller inte är byggda på ett sätt som är normalt för en maskinkombination klassificeras därför inte som en sådan kombination. Bottenplattorna, stativen eller höljena kan vara försedda med hjul så att maskinkombinationen kan flyttas, om detta behövs under användningen, under förutsättning att den därigenom inte får karaktär av en vara (t.ex. ett fordon) som omfattas av ett tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning. Golv, betongsocklar, väggar, tak etc. betraktas inte som en gemensam bottenplatta som förenar ifrågavarande maskiner eller apparater till en enhet, även om de är försedda med speciella anordningar för anbringande av maskiner eller apparater. Anm. 3 till sextonde avd. behöver inte tillämpas när maskinkombinationen som sådan omfattas av ett särskilt tulltaxenummer. Som exempel på funktionella enheter som omfattas av 90 kap. kan nämnas sådana elektriska eller elektroniska instrument och apparater som tillsammans bildar ett system för analog eller digital telemetrering. Ett sådant system består huvudsakligen av följande apparater: I. Apparater på sändarsidan: a) en primär detektor (givare, analog-digitalomvandlare etc.), vilken, oavsett beskaffenheten av den storhet som skall mätas, omvandlar storheten till en strömstyrka, spänning eller digital signal, som är proportionell mot dessa; 90:2

3 b) en basenhet som består av en förstärkare, en sändare och en mottagare av mätvärden och som (om så behövs) förstärker denna strömstyrka, spänning eller digitala signal till den nivå som är nödvändig för att sätta impulssändaren eller den frekvensmodulerade sändaren i funktion; c) en impulssändare eller frekvensmodulerad radiosändare som sänder en analog eller digital signal till en mottagarstation. II. Apparater på mottagarsidan: a) en mottagare för impulser, frekvensmodulerade signaler eller digitala signaler, vilken omvandlar den överförda informationen till en analog eller digital signal; b) en mätvärdeförstärkare, vilken (om så behövs) förstärker den analoga eller digitala signalen; c) indikerings- eller registreringsinstrument som är graderade i den primära storheten och utrustade med visartavla eller optoelektroniskt teckenfönster. System för telemetrering används huvudsakligen i rörledningar för transport av olja och naturgas från produktionsplatsen, i distributionsnät för vatten eller gas, i avloppssystem samt i system för miljöövervakning. Sändare och mottagare för tråd- eller radioöverföring av telemetreringssignaler klassificeras enligt sina respektive nummer (nr 8517, 8525 eller 8527, alltefter beskaffenheten), såvida de inte är hopbyggda med ovan under I eller II nämnda apparater till en enda enhet eller bildar en funktionell enhet i den mening som avses i anm. 3 till 90 kap. En sådan komplett enhet förs då till 90 kap. * * * Förutom de varor som enligt texten i anvisningarna inte omfattas av detta kapitel omfattar kapitlet inte heller: a) artiklar av sådana slag som används för tekniskt bruk, av mjukgummi (nr 4016), av läder eller konstläder (nr 4205) eller av textilmaterial (nr 5911); b) delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.); c) maskiner och apparater för lyftning eller annan hantering (nr och 8486); hjälputrustning för inställning av arbetsstycken eller verktyg i verktygsmaskiner, enligt nr 8466, inbegripet hjälputrustning med optiska skalavläsningsanordningar (t.ex. optiska delningsdockor), dock med undantag av sådana som i sig själva huvudsakligen utgör optiska instrument (t.ex. inställningsmikroskop); radarapparater, apparater för radionavigering eller radiostyrning (nr 8526); d) rymdfarkoster som är utrustade med instrument eller apparater enligt detta kapitel (nr 8802); e) leksaker, spel, sportartiklar och andra artiklar enligt 95 kap. samt delar och tillbehör till sådana artiklar; f) mätkärl, vilka klassificeras efter materialets beskaffenhet; g) spolar, rullar och liknande artiklar (klassificeras efter materialets beskaffenhet, t.ex. enligt nr 3923 eller femtonde avd.) Optiska fibrer och optiska fiberknippen; optiska fiberkablar, andra än sådana enligt nr 8544; skivor och plattor av polariserande material; linser (inbegripet kontaktlinser), prismor, speglar och andra optiska element, oavsett materialet, omonterade, andra än sådana element av glas som inte är optiskt bearbetade Optiska fibrer, fiberknippen och fiberkablar Skivor och plattor av polariserande material Kontaktlinser Glasögonlinser av glas Glasögonlinser av annat material Andra slag Detta nummer omfattar: A. optiska fibrer och optiska fiberknippen samt optiska fiberkablar, andra än sådana enligt nr Optiska fibrer består av koncentriska lager av glas eller plast med olika brytningsindex. De som är dragna av glas har en mycket tunn beläggning av plast, som är osynlig för blotta ögat 90:3 Ny version 2007

4 och som gör att fibrerna inte brister så lätt. Optiska fibrer föreligger vanligen i rullar och kan vara flera kilometer långa. De används för tillverkning av optiska fiberknippen och optiska fiberkablar. Optiska fiberknippen kan vara styva, i vilket fall fibrerna är agglomererade med ett bindemedel utefter hela sin längd, eller böjliga, i vilket fall fibrerna är sammanbundna endast i ändarna. Om fibrerna är regelbundet ordnade i knippena används dessa för överföring av bilder, men om de är buntade utan någon inbördes ordning är knippena användbara endast för överföring av ljus för belysning. Optiska fiberkablar enligt detta nummer (vilka kan vara försedda med anslutningsdetaljer) består av ett hölje som innehåller ett eller flera fiberknippen, i vilka varje enstaka fiber inte är försedd med eget hölje. Optiska fiberknippen och fiberkablar används främst i optiska apparater, i synnerhet i endoskop enligt nr B. skivor och plattor av polariserande material, vilka består av speciellt behandlade skivor eller plattor av plast eller av skivor eller plattor i vilka ett lager av "aktiv" plast är belagt med ett bärande skikt av annan plast eller av glas på ena eller båda sidorna. De polariserande element som är beskrivna i punkt 6 nedan är tillverkade genom nedskärning till önskad form av sådana skivor eller plattor; C. optiska element av glas som är optiskt bearbetade men inte permanent monterade. För att skilja mellan optiska element av glas enligt detta nummer och sådana enligt 70 kap. måste man fastställa om dessa är optiskt bearbetade eller inte. Optisk bearbetning av glas sker vanligen i två steg, nämligen framställning av ytor med önskad form (t.ex. med önskad krökningsradie, korrekt vinkel etc.) och polering av dessa ytor. Sistnämnda bearbetning består i slipning av ytorna, först med grova och sedan efter hand med allt finare slipmedel, och de efter varandra följande behandlingarna utgör skrubbslipning, förslipning, slipning och polering. På linser som måste ha en exakt diameter slipas slutligen kanterna (s.k. centrering och kantslipning). Numret är tillämpligt endast för sådana element vilkas yta helt eller delvis har polerats för att erhålla önskvärda optiska egenskaper. Det omfattar således element som har slipats och polerats på ovan angivet sätt och även element som har polerats efter formgjutning. Numret omfattar inte element som har undergått endast en eller flera av de bearbetningar som föregår poleringen. Sådana element förs till 70 kap.; D. optiska element av alla slags material utom glas, optiskt bearbetade eller inte, men inte permanent monterade (t.ex. element av kvarts, annan än smält kvarts, flusspat, plast eller metall; optiska element i form av odlade kristaller av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller). Optiska element framställs på sätt som medför att de ger en önskad optisk effekt. Förutom att ett optiskt element låter ljuset (synligt, ultraviolett eller infrarött) passera, måste även ljusstrålen ändras på något sätt, till exempel, reflekteras, dämpas, filtreras, brytas, kollimeras, etc. Optiska element som är försedda med en tillfällig infattning som enbart är avsedd som skydd under transporten anses som oinfattade. Om inte annat följer av ovanstående bestämmelser angående optiska element av glas, omfattar detta nummer bl.a.: 1. prismor och linser (inbegripet sammansatta prismor och linser som är sammanfogade med bindemedel), även med obearbetade kanter; 2. skivor och rondeller med plana eller planparallella ytor (t.ex. provningsplan eller optiska plattor för kontroll av en ytas jämnhet); 3. glasögonlinser, som kan vara asfäriska, sfäriska, sfärisk-cylindriska, punktfokala, bifokala, trifokala eller progressiva. Även kontaktlinser förs hit; 4. speglar som utgör optiska element. Dessa används t.ex. i teleskop, projektorer, mikroskop, medicinska och kirurgiska instrument (även för dentalt bruk) samt ibland som backspeglar i fordon; 5. färgfilter (t.ex. för stillbildskameror); 6. polariserande element (till mikroskop och andra vetenskapliga instrument; till solglasögon; till glasögon för tredimensionell kinofilm, etc.); 7. diffraktionsgitter, vilka kan bestå av: a) precisionspolerat glas, vari parallella linjer har ristats tätt intill varandra på regelbundna avstånd (t.ex. 100 linjer per millimeter); b) en tunn film av plast eller gelatin på ett underlag av t.ex. en glasplatta (replikgitter). På den tunna filmen har reproducerats ett avtryck av linjerna i ett originalgitter. Dessa gitter används liksom prismor för undersökning av spektra; 90:4

5 8. interferensfilter, vilka består av ytterst tunna hinnor av t.ex. magnesiumfluorid och silver som är växelvis lagda på varandra mellan två glasplattor eller mellan två 45 glasprismor (som bildar en kub). De används som färgfilter och för att dela upp en ljusstråle i två komponenter; 9. halvtonsraster och liknande inom den grafiska industrin använda raster, i allmänhet runda, kvadratiska eller rektangulära, av noggrant polerat glas (originalraster för fotogravyr eller klischéframställning), vilka består av: a) två plattor av glas, på vilka har etsats mycket fina, parallella linjer som har gjorts ogenomskinliga med en speciell lack, och vilka plattor sedan har sammanfogats så att linjerna korsar varandra i exakt rät vinkel; eller b) en enda glasplatta på vilken små fördjupningar, vanligen kvadratiska, har etsats och gjorts ogenomskinliga med en speciell lack. Vissa av de optiska element som är uppräknade ovan (linser, prismor etc.) kan vara färgade eller överdragna med en antireflexhinna av kryolit, kalcium- eller magnesium-fluorid etc., vilket inte påverkar klassificeringen. Numret omfattar inte: a) odlade kristaller som inte utgör optiska element (i allmänhet nr 3824); b) speglar enligt nr 7009, dvs. glasspeglar som inte är optiskt bearbetade. Vanliga plana och kupiga speglar (t.ex. rakspeglar och speglar till puderdosor) klassificeras sålunda enligt nr 7009; c) optiska element av glas enligt nr 7014, dvs. element som inte är optiskt bearbetade (i allmänhet formgjutna) (se anv. till nr 7014); d) glas enligt nr 7015 som inte är optiskt bearbetat (t.ex. ämnen till kontaktlinser eller till synkorrigerande glasögon, skyddsglas till mätinstrumenttavlor etc.); e) speglar som inte utgör optiska element, av ädel metall (71 kap.) eller oädel metall (nr 8306); f) kopplingsdon för optiska fibrer eller för knippen eller kablar av optiska fibrer (nr 8536); g) optiska fiberkablar i vilka varje enskild fiber är försedd med eget hölje (nr 8544) Linser, prismor, speglar och andra optiska element, oavsett materialet, monterade, utgörande delar eller tillbehör till instrument eller apparater, andra än sådana element av glas som inte är optiskt bearbetade - Objektiv: För kameror, projektorer eller fotografiska förstorings- eller förminskningsapparater Andra Filter Andra Med undantag av glasögonlinser (som när de är monterade utgör glasögon e.d. enligt nr 9004) omfattar detta nummer artiklar som är omnämnda i punkt B, C och D i anv. till nr 9001 när de är permanent monterade (i en hållare, ring etc.) för att användas i en apparat eller ett instrument. Artiklar enligt detta nummer är huvudsakligen avsedda att monteras ihop med andra delar till ett bestämt instrument eller en bestämd instrumentdel. Numret omfattar inte sådana monterade optiska element som i och för sig utgör självständiga varor, t.ex. förstoringsglas (nr 9013) och speglar för läkare eller tandläkare (nr 9018). Under ovan angivna förutsättningar omfattar detta nummer bl.a.: 1. objektiv, försättslinser, färgfilter, sökare etc. till stillbildskameror, kinokameror och projektorer; 2. polarisationsfilter till mikroskop och polarimetrar; 3. okular och objektiv (även polariserande) till astronomiska instrument, till kikare (monokulära och binokulära), till mikroskop etc.; 4. monterade prismor till instrument och apparater för fysikalisk eller kemisk analys (polarimetrar etc.); 5. monterade speglar till teleskop, projektorer, mikroskop, medicinska eller kirurgiska instrument etc.; 6. optiska element (linser och prismor) som är monterade på plattor eller trummor och avsedda för fyrar eller lysbojar; 90:5 Ny version 2007

6 7. infattade linser som är tydligt igenkännliga som tillbehör till optiska bänkar; 8. monterade halvtonsraster och liknande inom den grafiska industrin använda raster. Objektiv utgör optiska system som när de ställs in mot ett föremål ger en bild av detta föremål. De kan bestå av en enda lins men består vanligen av flera linser i en gemensam infattning. Okular utgör optiska system som placeras nära ögat och genom vilka man erhåller en förstorad bild. Numret omfattar inte: a) optiska element som är försedda med en tillfällig infattning som enbart är avsedd som skydd under transporten (nr 9001); b) monterade, optiskt bearbetade glasspeglar som inte är lämpliga för användning i instrument eller apparater (t.ex. vissa backspeglar, speglar för undersökning av skorstenar och avloppstrummor samt specialspeglar för observationer i vindtunnlar) (nr 9013); c) satser av linser som är förpackade i askar, etuier etc. och avsedda att sättas in i specialbågar vid provning av synförmågan (används av optiker) (nr 9018) Bågar och infattningar för glasögon e.d. samt delar till sådana artiklar - Bågar och infattningar: Av plast Av annat material Delar Detta nummer omfattar bågar och infattningar till glasögon och andra artiklar enligt nr 9004 samt delar till sådana bågar och infattningar (se anv. till detta nummer). De består i allmänhet av oädel metall, ädel metall, metall med plätering av ädel metall, plast, sköldpadd eller pärlemor men kan också bestå av läder, gummi eller textilvara, t.ex. infattningar till skyddsglasögon. Bland delar till bågar och infattningar märks: glasögonskalmar och förstärkningar till sådana, gångjärn (scharner), monokelinfattningar, näsbryggor, fjäderanordningar till pincenéer, skaft till lornjetter etc. Skruvar, kedjor (utan fästanordningar) och fjädrar av oädel metall klassificeras inte som delar till bågar eller infattningar utan enligt sina respektive nummer (se anm. 1 f till detta kapitel). Numret omfattar inte heller bågar och infattningar samt delar till sådana som är avsedda för varor som ibland kallas glasögon men som inte klassificeras enligt nr 9004, t.ex. specialglasögon som används av ögonläkare för ögonundersökningar (nr 9018) Glasögon o.d., avsedda för synkorrektion, som skydd för ögonen eller för annat ändamål Solglasögon Andra Detta nummer omfattar artiklar (vanligen bestående av en båge, infattning eller hållare med linser eller skyddsskivor av glas eller något annat material) som skall placeras framför ögonen och i allmänhet är avsedda att antingen korrigera vissa synfel eller skydda ögonen mot damm, rök, gas etc. eller mot bländning. Hit förs också glasögon som används för att betrakta stereoskopiska (tredimensionella) bilder. Glasögon, pincenéer, lornjetter, monoklar etc. som används för synkorrektion har i allmänhet optiskt bearbetade linser. Skyddsglasögon består i allmänhet av plana eller kupiga skivor av vanligt glas (även optiskt bearbetade eller färgade), säkerhetsglas, plast (poly(metylmetakrylat), polystyren etc.), glimmer eller metall (trådnät eller skivor med springa). Bland dessa artiklar kan nämnas solglasögon, glasögon för bergsbestigning och vintersport, skyddsglasögon för flygare, bilister, motorcyklister, kemister, svetsare, gjuteriarbetare, formare, sandblästrare, elektriker, vägarbetare, stenarbetare etc. Numret omfattar också skyddsglasögon för undervattensbruk; tillsatsglasögon (t.ex. solglasögon) som anbringas på andra glasögon (i allmänhet synkorrigerande) och används antingen som skyddsfilter eller i vissa fall som tillsatslinser för synkorrektion; polariserande 90:6

7 glasögon med plastlinser (även med infattning av papp) som används för att betrakta tredimensionella filmer. Delar Bågar och infattningar för glasögon e.d. samt delar till sådana artiklar klassificeras enligt nr Glasögonglas av glas klassificeras enligt nr 9001 om de är optiskt bearbetade och annars enligt nr "Glasögonglas" av annat material än glas klassificeras enligt nr 9001 om de utgör optiska element och annars enligt nr * * * Eftersom detta nummer endast omfattar glasögon etc. som är avsedda att placeras framför ögonen förs artiklar som är avsedda att täcka eller skydda större delen av ansiktet inte hit (t.ex. svetsskärmar, skärmar och ansiktsskydd för motorcyklister samt ansiktsmasker för undervattenssimning). Numret omfattar inte heller: a) kontaktlinser enligt nr 9001; b) kikare för teater- eller kapplöpningsbruk och liknande artiklar med glasögoninfattning (nr 9005); c) leksaksglasögon (nr 9503); d) karnevalsartiklar (nr 9505) Kikare (monokulära och binokulära), inbegripet teleskop, samt stativ till sådana; andra astronomiska instrument och stativ till sådana, med undantag av radioastronomiska instrument Binokulära kikare Andra kikare och instrument Delar och tillbehör (inbegripet stativ) Detta nummer omfattar bl.a.: 1. binokulära kikare, t.ex. teaterkikare, resekikare, jaktkikare, militärkikare (inbegripet nattkikare och vissa binokulära periskop) och kikare med glasögoninfattning; 2. monokulära kikare för jakt, resor, marint bruk, skjutbanor, kurorter (för att betrakta landskapet eller himlen) etc. De kan bestå av ett stycke (fickkikare o.d.) eller ha utdragbara sektioner för inställning av skärpan och de kan också vara avsedda att monteras på stativ. Vissa kikare kan vara försedda med en anordning så att de kan användas först sedan ett mynt har lagts i; 3. astronomiska tuber (refraktorer). Till skillnad från spegelteleskop, vilkas objektiv utgörs av en spegel, har astronomiska tuber objektiv som består av ett system av linser av vilka en del kan ha stor diameter. De är inte försedda med ett rättvändande okular, vilket skulle orsaka ljusförlust. Numret omfattar astronomiska tuber som är avsedda för visuella, visuella och fotografiska eller uteslutande fotografiska observationer. När de är utrustade med en kamera som utgör en integrerande del av instrumentet klassificeras det hela enligt detta nummer. En kamera som inte utgör en integrerande del av det hela klassificeras emellertid enligt nr 9006; 4. spegelteleskop. Dessa utgör de viktigaste astronomiska instrumenten med allmän användning. Objektivet, som ger den primära bilden, består av en konkav parabolisk spegel som kan ha en avsevärd diameter. Den reflekterande ytan är försilvrad eller överdragen med aluminium. Spegelteleskop är vanligen avsedda att monteras i ställningar, vilka ofta utgörs av stora konstruktioner med betydande hjälputrustning. När de är utrustade med en kamera som utgör en integrerande del av instrumentet klassificeras det hela enligt detta nummer. En kamera som inte utgör en integrerande del av det hela klassificeras emellertid enligt nr Till detta nummer förs också bl.a. Schmidt-teleskopet, ofta benämnt Schmidts kamera. Det används endast för fotografiska observationer inom astronomin. Det har en sfärisk spegel och ett s.k. korrektionsglas som är placerat parallellt med spegeln i dennas krökningscentrum. I spegelns brännpunkt upptas bilden på en konvex film; 90:7 Ny version 2007

8 5. astronomiska teleskop som är utrustade med fotomultiplikatorer eller bildomformarrör. I denna typ av teleskop utnyttjas energin från det infallande ljuset för att frigöra elektroner från en fotoelektrisk yta som är placerad på okularets plats. Elektronerna kan mångfaldigas och mätas för att fastställa den ljusmängd som ursprungligen har tagits emot av teleskopet eller riktas (t.ex. med magnetlinser), så att en bild uppstår på en fotografisk plåt eller på en fluorescensskärm; 6. meridiancirklar, vilka utgör kikare som används för att iaktta himlakroppars skenbara passage (beroende på jordens rotation) genom observationsortens meridian. De består i huvudsak av en kikare som är monterad på en öst-västlig, horisontell axel och som därför är rörlig i meridianplanet; 7. ekvatorialer. Dessa kikare monteras på ett ekvatorialt uppställt stativ som tillåter instrumentet att röra sig kring en axel som är parallell med jordaxeln (polaraxeln) och kring en annan axel (deklinationsaxeln) som är vinkelrät mot den förra; 8. vertikalcirklar, vilka utgör kikare som är monterade så, att de kan röras kring en horisontell och en vertikal axel; 9. universalinstrument (altazimuter). Dessa består av en kikare som är vridbar kring en horisontell axel och ett stativ som är vridbart runt en vertikal axel. Dessa instrument är avsedda för mätning av både höjd och azimut. Numret omfattar inte teodoliter, vilka används inom geodesin och utgör mindre instrument som är konstruerade efter samma princip (nr 9015); 10. celostater, vilka utgör instrument som är avsedda att underlätta astronomiska observationer, framför allt genom att reflektera strålningen från en bestämd del av himlen in i ett vertikalt eller horisontellt stationärt instrument (teleskop, spektroheliograf). De består i huvudsak av två plana speglar, av vilka den ena regleras av ett urverk och vrider sig ett helt varv på 48 timmar; Heliostater och siderostater är speciella slag av celostater för astronomiskt ändamål. Vissa instrument för geodesi benämns också heliostater; dessa klassificeras inte enligt detta nummer (nr 9015); 11. spektroheliografer och spektrohelioskop, vilka utgör instrument som används för solforskning. Spektroheliografen används för fotografering av solen i ljus av önskad våglängd. Den består av en spektrograf, hos vilken okularet är ersatt med en spalt som endast släpper igenom ljus av den önskade våglängden; detta ljus registreras på en fotografisk plåt. Spektrohelioskopet arbetar efter samma princip som spektroheliografen men är försett med en snabbt oscillerande spalt, så att solen kan betraktas med blotta ögat. Andra anordningar (t.ex. ett roterande glasprisma med en fast spalt) används för samma ändamål; 12. heliometrar, vilka består av en kikare, vars objektiv är delat i två halvor, som är rörliga. De används för mätning av solens diameter i vinkelmått samt av vinkelavståndet mellan två himlakroppar; 13. koronografer och liknande instrument, vilka används för att studera solens korona vid andra tider än under total solförmörkelse. Numret omfattar också kikare (särskilt binokulära) som arbetar med infrarött ljus och i vilka ingår bildomformarrör som omvandlar den förstorade infraröda bilden till en bild som kan ses av det mänskliga ögat. Dessa infrarödkikare används nattetid, särskilt för militärt bruk. Numret omfattar även teleskop, kikare och liknande vilka arbetar med ljusförstärkare (s.k. bildförstärkare) för att öka bildljusstyrkan på bilder som ligger under det synliga tröskelläget, till nivåer där bilden kan ses. I enlighet med bestämmelserna i anm. 4 till detta kapitel omfattar detta nummer emellertid inte kikarsikten för montering på vapen, periskop för montering i ubåtar eller stridsvagnar samt kikare för maskiner, apparater eller instrument enligt detta kapitel (t.ex. för teodoliter, avvägningsinstrument eller andra lantmäteriinstrument) eller enligt sextonde avd. (nr 9013). Delar och tillbehör Om inte annat följer av bestämmelserna i anm. 1 och 2 till detta kapitel (se allm. anv.) omfattar detta nummer också delar och tillbehör till varor enligt detta nummer, t.ex.: stativ, höljen, rör och infattningar; trådmikrometrar som används i ekvatorialer för mätning av planeters diameter (dessa anordningar består av en graderad skiva som är fäst på kikarens okular och försedd med två fasta och en rörlig metalltråd); gerrishanordningar, som med hjälp av en motor vrider astronomiska instrument. * * * 90:8

9 Numret omfattar inte heller: a) konstruktioner i vilka instrumenten skall monteras samt konstruktioner som underlättar instrumentens användning (kupoler, plattformar, manöverpulpeter etc.); dessa klassificeras efter sin beskaffenhet (t.ex. enligt femtonde avd.); b) optiska element, såsom speglar, linser och prismor, särskilt föreliggande (nr 9001 eller 9002, alltefter beskaffenheten); c) blinkmikroskop, vilka användas inom astronomin för att upptäcka nya stjärnor genom att jämföra fotografier av himlen (nr 9011); d) dörrögon (nr 9013); e) instrument som är avsedda för geografisk ortsbestämning genom astronomiska observationer, t.ex. sextanter (nr 9014); f) mikrofotometrar och mikrodensitometrar för studium av spektrogram (nr 9027); g) astronomiska ur (91 kap.) Stillbildskameror; blixtljusapparater och blixtlampor, för fotografiskt bruk, andra än gasurladdningslampor enligt nr Stillbildskameror av sådana slag som används vid framställning av klichéer eller andra tryckformar Stillbildskameror, speciellt konstruerade för undervattensbruk, för flygfotografering eller för medicinsk eller kirurgisk undersökning av inre organ; stillbildskameror för jämförelsefotografering inom rättsmedicin eller kriminalteknik Kameror för omedelbar bildframställning - Andra stillbildskameror Enögda spegelreflexkameror, för rullfilm med en bredd av högst 35 mm Andra, för rullfilm med en bredd av mindre än 35 mm Andra, för rullfilm med en bredd av 35 mm Andra - Blixtljusapparater och blixtlampor för fotografiskt bruk Blixtljusapparater med gasurladdningslampa (elektronblixt) Andra - Delar och tillbehör Till stillbildskameror Andra I. Stillbildskameror Denna grupp omfattar alla slags stillbildskameror, oavsett om de är avsedda att användas yrkesmässigt eller av amatörfotografer. De förs hit även om de föreligger utan optisk utrustning (objektiv, sökare etc.). I stillbildskameror exponeras en kemiskt baserad film (t.ex. haloidsilver), plåt eller papper för bilden eller ljuset från kamerans optiska system, vilket orsakar en kemisk förändring av filmen, plåten eller papperet. För att skapa en bild som går att titta på krävs vidare bearbetning. Det finns många olika kameratyper, men de vanliga typerna består huvudsakligen av en ljustät kammare, en lins, en slutare, en bländare, en hållare för den fotografiska plåten eller filmen och en sökare. Variationer i dessa huvuddelar karakteriserar de olika slagen av kameror, som kan indelas i följande huvudtyper: A. lådkameror, som utgör den enklaste typen; B. bälgkameror för ateljé- eller amatörbruk; C. spegelreflexkameror. I de flesta av dessa kameror reflekteras det ljus som faller in genom objektivet av en spegel upp mot sökaren med hjälp av ett speciellt prisma (enögd spegelreflexkamera). Andra kameror har ett extra objektiv från vilket bilden reflekteras på en mattskiva i kamerans överdel (tvåögd spegelreflexkamera); D. småbildskameror, i vilka vanligen filmkassetter används; i en del typer används dock bildskivor. Dessa kameror kan också innehålla ett autofokussystem, en motor som matar filmen, en inbyggd blixt och en LCD-skärm (display med av flytande kristaller) som alla kan styras med en mikroprocessor. 90:9 Ny version 2007

10 Bland stillbildskameror som omfattas av detta nummer kan nämnas: 1. stereokameror, vilka är försedda med två likadana linser och en slutare som tillåter exponering av två bilder samtidigt; 2. panoramakameror, som används för fotografering av vida vyer eller stora persongrupper. Kameran kan vridas med jämn hastighet kring en vertikal axel, och exponeringarna görs genom en vertikal spalt som löper över plåten eller filmen; 3. registrerande kameror. Dessa kameror har i allmänhet inte någon slutare utan filmen rör sig kontinuerligt bakom objektivet. De är vanligen avsedda att användas i kombination med andra apparater (t.ex. katodstråleoscilloskop) för att registrera övergående eller ytterst snabba förlopp; 4. kameror för ögonblicklig framkallning och kopiering (bärbara eller för ateljébruk), i vilka dessa processer utförs automatiskt och med vilka färdiga fotografier kan erhållas på kort tid. Kameror för omedelbar framkallning och kopiering som sätts igång med mynt-, polletter eller magnetkort, klassificeras här och inte enligt nr 8476; 5. kameror med vidvinkelobjektiv, med vilka en större bildvinkel än normalt erhålls. Specialobjektiv används för att få en bild som täcker hela horisonten. Extrema vidvinkelkameror svänger linsen under exponering synkroniserat med utlösaren; 6. engångskameror, som från början är laddade med film, som vanligtvis inte ersätts efter användning; 7. storformatskameror. Dessa består av en utdragbar bälg som är fastsatt i fram- och bakstycken som kan vridas på en fast bas. Linsen är monterad på framstycket och på bakstycket finns en filmhållare. Bälgen förbinder linsen med filmhållaren och möjliggör att de kan röra sig fritt i förhållande till varandra; 8. kameror med luft- och vattentäta höljen för undervattensfotografering; 9. kameror med automatisk utlösare (t.ex. sådana med elektroniskt arbetande slutare) som regleras av ett urverk som gör det möjligt att ta en serie bilder med regelbundna intervaller. Till denna kameratyp hör också kameror som är avsedda för fotografering av personer utan dessas vetskap. Dessa kameror är försedda med en fotoelektrisk cell i strömkretsen till en elektrisk utlösare och vissa kan ha formen av ett litet armbandsur; 10. kameror för flygfotografering, vilka är avsedda för tagning av successiva bilder med förutbestämda tidsintervaller, så att markbilderna delvis täcker varandra. En del av dessa kameror har flera objektiv för fotografering i både lodrät och sned riktning. Hit hör kameror för flygfotogrammetri; 11. kameror för markfotogrammetri, vilka består av två kameror som är hopkopplade och placerade på ett trebent stativ samt avsedda att fotografera samtidigt. Dessa kameror används huvudsakligen vid arkeologisk forskning, vid underhåll av monument samt vid vägtrafikolyckor; 12. kameror för jämförelsefotografering inom rättsmedicin eller kriminalteknik. Med dessa kameror kan två föremål fotograferas samtidigt och bilderna jämföras. Bilderna används för identifiering av fingeravtryck, avslöjande av förfalskningar etc. 13. kameror för medicinskt eller kirurgiskt bruk, t.ex. sådana som förs ned i magsäcken för diagnostiska undersökningar. Numret omfattar inte videokameror med detta användningsområde (nr 8525); 14. kameror för fotomikrografering; 15. kameror för kopiering av dokument (brev, kvitton, checkar, växlar, order etc.), inbegripet kameror för mikrofotografering på mikrofilm, mikrofiche e.d. eller på strålningskänsligt papper; 16. laserfotosättare vilka med utgångspunkt från bilder, som vanligen är i digital form, skapar en latent bild av ett kretskort på ljuskänslig film medelst en laserstråle (bilden används sedan vid tillverkning av kretskort). De innehåller ett tangentbord, en skärm (katodstrålerör), en rasterbildprocessor (RIP) och en bildåtergivningsapparat; 17. kameror som används vid framställning av klichéer och andra tryckformar på fotografisk väg. Dessa apparater kan vara av avsevärd storlek och kan i hög grad skilja sig från de andra typer av stillbildskameror som är omnämnda ovan. I denna grupp ingår bl.a.: 1. vertikalt och horisontellt arbetande kameror, trefärgskameror etc.; 2. kameror för fotografering av typer som förut har satts för hand eller med maskin; 3. apparater som separerar de primära färgerna i illustrationer (fotografier, diapositiv etc.). De består huvudsakligen av en optisk anordning och en elektronisk räknemaskin och är avsedda för framställning på fotografisk väg av rastrerade och retuscherade negativ för användning vid framställning av klichéer; 90:10

11 4. laserfotosättare för skapande av latenta bilder på fotokänslig film, vanligen från digitalt format (t.ex. genomsynliga färgbilder, som används att reproducera digitala konstverk med helton) genom en laserstråle. Vid återgivning av en bild väljs först de primära färgerna (cyan, magenta och gult), varmed varje färg separat blir rastrerade data genom en automatisk datamaskin eller en rasterbildprocessor (RIP). Apparater för framställning av klichéer och tryckcylindrar genom foto- eller värmekopiering omfattas inte av detta nummer utan förs till nr Fotografiska förstorings- och förminskningsapparater klassificeras enligt nr II. Blixtljusapparater och blixtlampor, för fotografiskt bruk Denna grupp omfattar blixtljusapparater och blixtlampor för fotografiskt bruk, vilka används för yrkes- och amatörfotografering, i fotolaboratorier eller vid fotogravyr. Dessa artiklar alstrar ett mycket kraftigt ljus under en mycket kort tidrymd (blixt) och skiljer sig därigenom från fotografisk belysningsutrustning enligt nr Blixtljus för fotografering kan erhållas antingen med hjälp av fotoblixtlampor med elektrisk eller mekanisk antändning eller med hjälp av gasurladdningslampor (se anv. till nr 8539). Hit förs följande artiklar. 1. Separata fotoblixtlampor. I dessa alstras ljuset genom en kemisk reaktion som sätts i gång av en elektrisk ström. En blixtlampa kan bara användas en gång. Den består av ett hölje som innesluter det aktiva ämnet och tändanordningen (antingen en tråd eller elektroder). De vanligaste typerna är: a) med syre fyllda höljen som innehåller en tråd eller ett fint band av t.ex. aluminium, zirkonium, aluminiummagnesiumlegering eller aluminiumzirkoniumlegering; b) höljen i vilka en kula av en massa, som består av en blandning av ett eller flera metallpulver (t.ex. zirkonium) och ett oxidationsmedel, har fästs vid var och en av elektroderna. 2. Blixtkuber. Dessa utgör artiklar i form av kuber som innehåller fyra fotoblixtlampor och fyra reflektorer. Varje lampa i kuben antänds i tur och ordning på elektrisk väg eller på mekanisk väg genom att ett explosivt ämne utsätts för slag. 3. Batteridrivna blixtljusapparater. Sådana apparater utrustas med ett elektriskt batteri och en blixtlampa eller blixtkub med elektrisk tändning och påverkas vanligen av en synkroniseringsanordning som är inbyggd i kameraslutaren. Sådana apparater i vilka gasurladdningslampor används är mera komplicerat byggda. Oavsett om de utgör en enda enhet eller består av flera komponenter, består de vanligen av: A. en nät-, batteri- eller ackumulatoransluten impulsgivare, vilken laddas och urladdas enligt samma principer som en kondensator och vanligen regleras av en synkroniseringsanordning som är inbyggd i kameraslutaren. Vissa typer kan ha anordningar genom vilka blixtens intensitet och längd kan varieras; B. gasurladdningslampan med dess hållare och reflektor; C. en kontrollampa; D. en hållare för anslutning av extra lampor. Impulsgivare som föreligger utan lamphållare och reflektor men som är utrustade med blixtutlösningsanordning och (eventuellt) anordningar för variation av blixtarnas intensitet och längd förs till detta nummer i egenskap av inkompletta apparater som uppvisar de väsentliga kännetecknen på de kompletta apparaterna. Delar och tillbehör Om inte annat följer av bestämmelserna i anm. 1 och 2 till detta kapitel (se allm. anv.) omfattar detta nummer också delar och tillbehör till varor enligt detta nummer. Bland sådana delar och tillbehör märks: kamerahus; bälgar; stativ; kulleder; slutare och bländare; utlösare (även med fördröjd utlösning); kassetter för plåtar eller film; motljusskydd, speciella stativ eller ställningar som används vid kriminalteknisk fotografering på vilka en kamera kan monteras (dessa omfattar ofta urladdningslampor och en reglerbar och kalibrerad mittpelare som möjliggör höjning och sänkning av kameran). * * * 90:11 Ny version 2007

12 Numret är inte tillämpligt för apparater som består av ett instrument med anordningar för fotografering av bilder men som huvudsakligen är avsedda för något annat ändamål, t.ex. teleskop, mikroskop, spektrografer eller stroboskop. En särskilt föreliggande kamera klassificeras emellertid, även om den är specialkonstruerad för något annat instrument (teleskop, mikroskop, spektrograf, teodolit, stroboskop etc.), enligt detta nummer och inte som del till instrumentet i fråga. Numret omfattar inte heller: a) halvtonsraster och andra raster som används inom den grafiska industrin (nr 3705, 9001, 9002 etc., alltefter beskaffenheten); b) fotokopierings- och värmekopieringsapparater (nr 8443); c) digitala kameror (nr 8525); d) bakstycken till digitala kameror (nr 8529); e) elektriska gasurladdningsblixtljuslampor (nr 8539); f) fotografiska förstorings- och förminskningsapparater enligt nr 9008; (Ändring HSC 41) g) elektrondiffraktionskameror (nr 9012); h) för fotografiskt ändamål avsedda avståndsmätare (nr 9015), exponeringsmätare (nr 9027), även avsedda för inmontering i kameror; ij) röntgendiffraktionskameror (för användning tillsammans med röntgenapparater vid undersökning av kristaller) och apparater för röntgenfotografering (nr 9022) Kinokameror och kinoprojektorer, även med inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av ljud - Kinokameror: För film med en bredd av mindre än 16 mm eller för 2 x 8 mm film Andra Projektorer - Delar och tillbehör: Till kinokameror Till kinoprojektorer Detta nummer omfattar: A. kinokameror (även för kinefotomikrografi). Dessa liknar i princip stillbildskameror enligt nr 9006 men är försedda med speciella anordningar som gör det möjligt att ta en serie bilder i snabb följd; B. kinokameror i vilka bild och ljud tas upp på samma film; C. kinoprojektorer, vilka utgör fasta eller flyttbara apparater för projicering av kinofilm, även sådan med ljudspår. De har ett optiskt system som i huvudsak består av ljuskälla, reflektor, kondensor och projektionsoptik. Projektorerna har också en mekanism som i allmänhet består av ett rörligt malteserkors, vilket intermittent matar fram bilden förbi det optiska systemet, vanligen med samma hastighet som den varmed filmen har spelats in. Ljuskällan avskärmas under den tid då filmen förflyttar sig i filmfönstret. Ljuskällan i kinoprojektorer är vanligen en elektrisk båglampa, men glödlampor kan användas i vissa av dem. Kinoprojektorer kan vara utrustade med en anordning för återspolning av filmen och med en fläkt. Vissa projektorer kan vara utrustade med ett mekaniskt vattenkylsystem. Detta nummer omfattar också speciella typer av kinoprojektorer, t.ex. projektorer som projicerar bilder av olika förstoringsgrad på en optisk jämn yta för att medge ett vetenskapligt studium av den fotograferade företeelsen. Bildrutorna kan undersökas var för sig eller kontinuerligt med ett varierande antal bilder per sekund. Numret omfattar däremot inte apparater för redigering av kinofilm (nr 9010). Kinoprojektorer kan kombineras med ljudinspelnings- eller ljudåtergivningsapparater, vilka är utrustade med en avläsare med ett fotoelektriskt tonhuvud och en CCD-krets (charge-coupled device). De flesta kinofilmer har både digitalt- och analogt inspelade ljudspår. De analoga ljudspåren trycks mellan ramen och de tandade perforeringarna medan de digitala ljudspåren antingen trycks på filmremsans kant, utanför de tandade perforeringarna eller mellan de tandade perforeringarna. Viss kinofilm har ett analogt inspelat ljudspår och en digital tidskod på filmremsans kant, medan det digitala ljudspåret inte finns på filmremsan utan är separat inspelad på cd-rom. Då filmen passerar avläsaren läser det fotoelektriska tonhuvudet av det analoga 90:12

13 ljudspåret och CCD-kretsen läser det digitala ljudspåret eller, som i det senare fallet läser av den digitala tidskoden för att synkronisera ljudet från cd-romskivan med den projicerade filmen. I och med att man trycker ljudspår i två olika format försäkrar man sig om återgivning av ljud även om ett format är skadat eller om ljudåtergivningsapparaten inte har möjlighet att läsa båda ljudformaten. Andra kinoprojektorer kan vara utrustade med ett fotoelektriskt eller magnetiskt tonhuvud, beroende på vilken metod som har använts vid inspelningen av ljudbandet, eller med båda slagen av tonhuvuden för alternativt bruk. Detta nummer omfattar både kinokameror etc. som används inom filmindustrin och sådana som används av amatörer. Numret omfattar också speciella kinokameror, t.ex. sådana som är avsedda att monteras på flygplan, vattentäta kameror för undervattensfilmning samt kameror och projektorer för färgfilm, tredimensionell (stereoskopisk) film eller vidfilm. Kinokameror som föreligger utan optik förs också till detta nummer. Delar och tillbehör Om inte annat följer av bestämmelserna i anm. 1 och 2 till detta kapitel (se allm. anv.) omfattar detta nummer också delar och tillbehör till varor enligt detta nummer. Bland sådana delar och tillbehör märks: kamerahus; stativ och ställ; kulleder; huvar som är avsedda att eliminera motorbuller (andra än sådana av textilmaterial, vilka klassificeras enligt nr 5911); lådor som är avsedda för portabla kinoprojektorer och som dessutom tjänstgör som stativ för projektorn; anordningar för rengöring av film (andra än laboratorieapparater, dessa förs till nr 9010; filmspolar i flera våningsplan (stolpar) konstruerade för att man samtidigt skall kunna mata fram och spola tillbaka film från en kinoprojektor). * * * Ang. instrument och apparater (t.ex. mikroskop och stroboskop) som är försedda med utrustning för kinematografisk upptagning, se motsvarande avsnitt i anv. till nr * * * Numret omfattar inte heller: a) apparater för lyftning och annan hantering (t.ex. kameravagnar) enligt 84 kap.; b) mikrofoner, högtalare och elektriska tonfrekvensförstärkare, andra än sådana som föreligger tillsammans med de instrument eller apparater för vilka de är avsedda och som utgör en integrerande del av dessa instrument eller apparater (nr 8518); c) apparater för inspelning eller återgivning av ljud eller videosignaler (nr 8519 eller 8521); d) fotoelektriska tonhuvuden (nr 8522); e) televisionskameror (nr 8525); f) videoprojektorer (nr 8528); g) apparater och utrustning för kinolaboratorier, dvs. skarvapparater, redigeringsbord etc. (nr 9010); h) kinoprojektorer som utgör leksaker (nr 9503) Stillbildsprojektorer; fotografiska (andra än kinematografiska) förstorings- och förminskningsapparater Projektorer för diapositiv Läsapparater för mikrofilm, mikrofiche e.d., även med utrustning för framställning av kopior Andra stillbildsprojektorer Fotografiska (andra än kinematografiska) förstorings- och förminskningsapparater Delar och tillbehör A. Medan nr 9007 omfattar apparater som är avsedda att på en duk projicera förstorade rörliga bilder, är apparater enligt nr 9008 avsedda för projicering av stillbilder. Den vanligaste typen är skioptikonapparaten eller diaskopet, som används för projicering av genomskinliga bilder 90:13 Ny version 2007

14 (diapositiv eller bildband). Denna är försedd med två linser den ena linsen, kondensorn, ger en bild av ljuskällan på den andra linsen, objektivet (projektionslinsen). Den genomskinliga bilden placeras mellan de två linserna, så att projektionslinsen ger en bild av denna på duken. Man använder en kraftig ljuskälla, vars ljus koncentreras av en reflektor. Växling av bilder kan utföras för hand, halvautomatiskt (med hjälp av en elektromagnet eller en motor som manövreras av den som sköter apparaten) eller automatiskt (genom en tidströmställare). Vissa diaskop (overheadprojektorer) har en stor objektyta för projicering av texter som är skrivna eller tryckta på genomskinliga plastfolier. Episkopet (balloptikonet) är en stillbildsprojektor som har till uppgift att på en duk ge en förstorad bild av ett starkt belyst, ogenomskinligt föremål. Ljuskällan riktas mot föremålets yta och med hjälp av en lins projiceras det från ytan reflekterade ljuset på duken. Epidiaskopet är en stillbildsprojektor som kan användas antingen som diaskop eller som episkop. Numret omfattar projektorer för diabilder och andra stillbildsprojektorer för skolor, föreläsningssalar etc.; spektralprojektorer; apparater för projicering av röntgenbilder; läsapparater för mikrofilm, mikroficher e.d., även sådana som dessutom kan användas för kopiering av mikrofilm etc.; sådana projektorer som används vid tillverkning av klichéer eller andra tryckformar. Numret omfattar också projektorer som har en liten inbyggd bildruta på vilken en förstorad bild av diabilden projiceras. B. Numret omfattar också fotografiska (andra än kinematografiska) förstorings- och förminskningsapparater. Dessa består vanligen av en ljuskälla, en mattglasskiva för att erhålla diffust ljus eller en kondensor, en negativhållare, ett eller flera objektiv med anordningar för skärpeinställning (ofta automatiska) och en skiva på vilken det strålningskänsliga papperet läggs. Det hela är anbringat på ett ställbart vertikalt eller horisontellt stativ. Fotografiska förstorings- och förminskningsapparater som används vid tillverkning av klichéer och andra tryckformar klassificeras också enligt detta nummer. * * * Ovannämnda apparater klassificeras enligt detta nummer även om de föreligger utan optik. Numret omfattar inte särskilt föreliggande optiska element (nr 9001 eller 9002, alltefter beskaffenheten). Delar och tillbehör Om inte annat följer av bestämmelserna i anm. 1 och 2 till detta kapitel (se allm. anv.) omfattar detta nummer också delar och tillbehör till varor enligt detta nummer. Bland sådana delar och tillbehör märks: apparathus, stommar och stativ samt avmaskningsramar, mikrofilm- eller microfichematare. * * * Numret omfattar inte heller: a) halvtonsraster och liknande inom den grafiska industrin använda raster (nr 3705, 9001, 9002 etc., alltefter beskaffenheten); b) apparater för kopiering av mikrofilm som är försedda med ett inbyggt optiskt system och har en liten bildruta av glas för inställningen (nr 8443); c) apparater för projicering av ledningsmönster på strålningskänsliga skivor av halvledarmaterial (nr 8486); d) projektorer, projektionsdukar, bildskärmar eller monitorer (nr 8528); e) kinematografiska förstorings- och förminskningsapparater (t.ex. sådana som används för framställning av en filmkopia från en originalfilm av annan storlek); f) mikroprojektionsapparater (nr 9011); g) betraktningsapparater för diabilder, försedda med en enda förstorande lins (nr 9013); h) stereoinstrument enligt nr 9015; ij) profilprojektorer (nr 9031); k) projektorer som utgör leksaker (nr 9503). 90:14

15 [9009] 9010 Apparater och utrustning för foto- eller kinolaboratorier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel; negatoskop; projektionsdukar Apparater och utrustning för automatisk framkallning av film (även kinematografisk) eller papper i rullar eller för automatisk exponering av framkallad film på rullar av fotografiskt papper Andra apparater och annan utrustning för fotografiska (inbegripet kinematografiska) laboratorier; negatoskop Projektionsdukar Delar och tillbehör I. Apparater och utrustning för foto- eller kinolaboratorier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel Till denna grupp hör bl.a.: A. automatiska maskiner för framkallning av filmrullar eller för att exponera framkallad film på fotopapper på rullar. B. specialkärl för filmframkallning. Dessa kan vara av metall, plast, stengods etc. och är i allmänhet försedda med sådana anordningar som stänger för upphängning och korgar för upptagning av filmen ur badet. Vissa framkallningskärl används dessutom för sköljning, fixering och tvättning av film; C. specialskålar (av plast, rostfritt stål, emaljerad stålplåt etc.) som är tydligt avsedda för fotografiskt bruk, dock inte sådana som också kan användas för annat ändamål (t.ex. för allmän användning i laboratorier eller på sjukhus); D. kärl för tvättning av negativ, inbegripet roterande tvättapparater; E. apparater för torkning, glättning eller kombinerad torkning och glättning av kopior (enkel- eller dubbelsidiga, roterande etc.); vridmaskiner (handdrivna etc.) för utpressning av vatten ur kopior; för samma ändamål avsedda gummirullar med byglar och handtag (s.k. gummistrykare); polerade plåtar av rostfritt stål eller förkromad metall som är tydligt avsedda att användas som tillbehör till dessa apparater eller separat; F. kopieringsramar, även sådana som arbetar med vakuum (av metall eller metall och trä), för kontaktkopiering; kopieringsmaskiner (för yrkesmässigt bruk eller amatörbruk); ljusbord o.d., utan framkallningsapparat, för exponering; G. skärapparater av sådana slag som används i foto- eller kinolaboratorier; H. specialramar för att hålla negativ vid retuschering; IJ. torrklistringspressar för fotografiskt bruk; K. specialapparater för kinolaboratorier, såsom: 1. filmframkallningsapparater, även automatiska; 2. apparater för delning eller klippning av film (t.ex. för nedklippning av 35 mm film till två 16 mm filmer); 3. kopieringsapparater och kinematografiska förstorings- och förminskningsapparater (kopieringsapparater med optiskt system); 4. apparater för trickfotografering; 5. ljudkontrollanordningar för redigering och synkronisering av ljudfilm; 6. ljudkopieringsapparater för användning vid synkronisering och dubbning, vilka på en pappersremsa reproducerar en "nedsaktad" och förstorad bild av en films ljudspår; 7. apparater för rengöring av film; apparater för behandling av slitna negativ före omkopiering; kombinerade apparater för rengöring och behandling; apparater för rengöring av negativ; 8. apparater för anbringande av ett tunt paraffinlager på båda kanterna av den med emulsion överdragna sidan av filmen; 9. skarvapparater (hand- eller pedalmanövrerade etc.); 10. filmredigeringsapparater. Dessa kan vara försedda med ett bildhuvud och en tontillsats. Dessa apparater används t.ex. för synkronisering av bild och ljud. Särskilt föreliggande bildhuvuden samt anordningar som är utrustade med tontillsats och används tillsammans med bildsynare på synkroniseringsbord förs också till detta nummer. Numret omfattar emellertid inte särskilt föreliggande tontillsatser (nr 8522); 90:15 Ny version 2007

16 11. apparater för numrering av filmkopior genom perforering; 12. redigeringsbord som är försedda med spolar för omspolning; speciella omspolningsapparater för filmnegativ (t.ex. efter kopiering); mätapparater för fastställande av längden av filmer (numret omfattar inte särskilt föreliggande räkneverk, se anv. till nr 9029); 13. apparater för textsättning av film; 14. apparater för redigering av filmkopior; L. betraktningsapparater för stillbilder, vilka används för granskning av fotonegativ i fotolaboratorier; M. specialutrustning för reproduktionsarbete (inte utgörande fotokopieringsapparater enligt nr 8443), t.ex. apparater för framkallning av vissa slag av ljuskopieringspapper med ammoniakånga; II. Negatoskop Negatoskop används huvudsakligen för granskning av medicinska röntgenbilder. De kan vara av många olika typer, alltifrån väggmonterade lådor med belysningsutrustning till betraktningsapparater med automatisk matning av bilder från ett magasin. III. Projektionsdukar Dessa dukar används i biografer, skolor, föreläsningssalar etc. och kan också användas för visning av tredimensionell film. Hit förs också i hylsor eller lådor förvarade, portabla projektionsdukar som är avsedda att anbringas på stativ, ställas på bord eller hängas i taket. Projektionsdukar är ofta tillverkade av textilduk med vit eller silverfärgad beläggning eller täckt med reflexpärlor. De kan också vara tillverkade av plastfolie. Textilduken eller plastfolien är i allmänhet perforerade. För att klassificeras enligt detta nummer måste de emellertid vara tydligt igenkännliga som projektionsdukar (t.ex. genom fållning, kantning eller snörhålsringar). Delar och tillbehör Om inte annat följer av bestämmelserna i anm. 1 och 2 till detta kapitel (se allm. anv.) omfattar detta nummer också delar och tillbehör till varor enligt detta nummer. * * * Numret omfattar inte heller: a) utrustning för foto- eller filmateljéer, såsom belysningsapparater, reflektorer, strålkastare, alla slags lampor och rör för belysning, utrustning för ljudeffekter, mikrofonhållare, dekorationer etc.; dessa klassificeras enligt sina respektive nummer; b) halvtonsraster och liknande inom den grafiska industrin använda raster (nr 3705, 9001, 9002 etc., alltefter beskaffenheten); c) skärmaskiner av alla slag för papper eller papp (nr 8441); d) apparater för projicering eller ritning av ledningsmönster på strålningskänsliga halvledarmaterial (nr 8486); e) högtalare, mikrofoner och elektriska tonfrekvensförstärkare, andra än sådana som föreligger tillsammans med och utgör en integrerande del till någon apparat enligt detta nummer (nr 8518); f) kameror för fotografering av handlingar på mikrofilm, mikrofiche e.d. (nr 9006); g) genomlysnings- och förstärkningsskärmar för röntgenstrålning (nr 9022); h) skivor och linjaler för beräkning av exponeringstider (nr 9017); exponeringsmätare, fotometrar, densografer och färgtemperaturmätare (nr 9027); ij) handstämplar för numrering av kopior (nr 9611) Optiska mikroskop, inbegripet sådana för fotomikrografi, kinefotomikrorafi eller mikroprojektion Stereoskopiska mikroskop Andra mikroskop, avsedda för fotomikrografi, kinefotomikrografi eller mikroprojektion Andra mikroskop Delar och tillbehör 90:16

17 I motsats till lupper enligt nr 9013, som endast tillåter ett direkt betraktande av ett föremål och vilkas förstoringsgrad dessutom är relativt liten, betraktas i de optiska mikroskopen en redan förstorad bild av objektet. Ett optiskt mikroskop består vanligen av: I. ett optiskt system som i princip består av ett objektiv som ger en förstorad bild av objektet och ett okular som ytterligare förstorar den erhållna bilden. I det optiska systemet ingår vanligen också en anordning för belysning av objektet underifrån (med en spegel som belyses av en fristående eller inbyggd ljuskälla) samt en sats linser som bildar en kondensor och riktar ljusknippet från spegeln mot objektet; II. ett objektbord, en eller två okulartuber (beroende på om mikroskopet är monokulärt eller binokulärt) och en objektivhållare (vanligen vridbar). Det hela är fäst på ett stativ, som består av fot, pelare och diverse inställningsanordningar. Detta nummer omfattar mikroskop för amatörer, för skolbruk etc. och mikroskop för industriellt bruk eller för forskningslaboratorier. De förs hit även om de föreligger utan optiska delar (objektiv, okular, speglar etc.). Numret omfattar bl.a. universalmikroskop; polarisationsmikroskop; metallmikroskop (för metallografin); stereoskopiska mikroskop; faskontrast- och interferensmikroskop; reflexionsmikroskop, mikroskop med utrustning för ritning; specialmikroskop för undersökning av lagerstenar till ur samt mikroskop med anordningar för upphettning eller kylning av objektbordet. Bland specialmikroskop märks: 1. trikinoskop, ett slags projektionsmikroskop som används för undersökning av fläsk som misstänks vara angripet av trikiner; 2. mikroskop för mätning eller kontroll vid vissa tillverkningsprocesser. Dessa mikroskop kan vara av vanligt slag eller utgöra specialmodeller som är avsedda att monteras på maskiner. Bland sådana instrument märks komparationsmikroskop (för jämförelse av ytbeskaffenheten hos precisionstillverkade artiklar med ytan hos en standardmodell); koordinatmätmikroskop för urindustrin; mätmikroskop för verkstäder (för kontroll av gängor, profiler, kuggfräsprofiler, profilfräsar etc.); små bärbara mikroskop som placeras direkt på det föremål som skall undersökas (vid Brinells hårdhetsprov, vid kontroll av trycktyper, klichéer etc.) samt centreringsmikroskop (anbringas i stället för verktyget på spindeln i verktygsmaskiner för inpassning av arbetsstycket före bearbetningen). Vissa av de sistnämnda instrumenten (t.ex. sådana som används för kontroll av profilen hos bearbetade delar) kan vara försedda med projektionsanordningar, vanligen i form av en liten cirkelrund skiva som är monterad på mikroskopets överdel; 3. mätmikroskop för laboratoriebruk, t.ex. för mätning av spektrogram; 4. kirurgiska mikroskop som används av kirurger vid operationer på mycket små områden i kroppen. Instrumentets ljuskällor ger upphov till oberoende ljusstrålar vilka ger en tredimensionell bild. * * * Numret omfattar också: A. apparater för fotomikrografi eller kinefotomikrografi. Förutom ett visuellt betraktande av objektet tillåter dessa också fotografering av förstorade bilder av objektet. De kan bestå antingen av ett mikroskop som är försett med en permanent inbyggd stillbilds- eller kinokamera (vanligen specialkonstruerad) eller av ett vanligt mikroskop på vilket en vanlig stillbilds- eller kinokamera tillfälligt kan monteras med en enkel anordning. Numret omfattar inte särskilt föreliggande stillbilds- eller kinokameror för fotomikrografi eller kinefoto-mikrografi (nr 9006 resp. 9007); B. mikroskopbildsprojektorer. Dessa används för horisontell eller vertikal projicering av bilder som har förstorats av ett inbyggt mikroskop. De är utrustade med specialmikroskop som tillåter snabb ändring av förstoringen. De används vid läroanstalter, vid vetenskapliga eller medicinska demonstrationer, i tekniska laboratorier etc. Delar och tillbehör Om inte annat följer av bestämmelserna i anm. 1 och 2 till detta kapitel (se allm. anv.) omfattar detta nummer också delar och tillbehör till mikroskop enligt detta nummer. Bland sådana delar och tillbehör märks: stativ (pelare, fötter etc.); okulartuber och vridbara objektivhållare (med 90:17 Ny version 2007

18 eller utan linser); objektbord (även med uppvärmnings- eller kylanordningar); objekthållare; optiska tillsatsanordningar för avritning av bilden samt inställningsspakar för bländare; etc. * * * Numret omfattar inte heller: a) objekt- och täckglas (nr 7017); b) binokulära mikroskop för ögonundersökningar (nr 9018); c) mikroskopiska preparat (nr 9023); d) mikrotomer; refraktometrar (nr 9027); e) sådana profilprojektorer och andra apparater med optiska anordningar som används för kontroll inom verkstadsindustrin, men som inte utgör mikroskop eller mikrobildsprojektorer, t.ex. optiska komparatorer, mätbänkar etc. (nr 9031) Mikroskop, andra än optiska mikroskop; diffraktionskameror Mikroskop, andra än optiska mikroskop; diffraktionskameror Delar och tillbehör Detta nummer omfattar bl.a. följande varor. A. Elektronmikroskop. Dessa skiljer sig från optiska mikroskop genom att de arbetar med elektronstrålar i stället för med ljusstrålar. Den vanliga typen av elektronmikroskop består av följande delar, vilka vanligen är inneslutna i ett gemensamt hölje till en enhet: 1. en anordning (kallad elektronkanon) för frigörande och acceleration av elektroner; 2. ett system (vars uppgift motsvarar det optiska systemets i ett vanligt mikroskop) som består av elektrostatiska eller elektromagnetiska "linser" (vilka utgör elektriskt laddade plattor resp. strömgenomflutna spolar) vilka fungerar som kondensor-, objektiv- och projektionslinser. Mellan objektiv- och projektionslinsen finns dessutom vanligen en s.k. fältlins som har till uppgift att variera förstoringen utan att ändra utsträckningen av synfältet; 3. en objektkammare; 4. ett vakuumpumpaggregat som åstadkommer vakuum i det rum i vilket elektronerna rör sig. Aggregatet utgör ibland en fristående enhet som dock är ansluten till elektronmikroskopet; 5. anordningar för visuell observation på en fluorescensskärm och för fotografering av bilden; 6. pulpeter och paneler med anordningar för styrning och reglering av elektronstrålarna. Detta nummer omfattar också svepelektronmikroskop i vilka en tunn elektronstråle upprepade gånger riktas mot olika punkter av objektet. Information erhålls genom att mäta exempelvis de av elektronkanonen utsända elektronerna, de sekundära elektroner som utsänds av objektet eller de optiska strålarna. Resultatet kan sedan visas på en bildskärm, vilken kan vara inbyggd i mikroskopet. Elektronmikroskopet används både för vetenskapliga ändamål (biologisk och medicinsk forskning, undersökning av materiens uppbyggnad, etc.) och inom industrin (undersökningar av rök, damm, textilfibrer, kolloider etc., strukturundersökningar av metaller, papper etc.). B. Protonmikroskop. I stället för med elektroner arbetar dessa med protoner, vilkas våglängd är 40 gånger kortare än elektronernas. En i motsvarande grad förhöjd upplösningsförmåga erhålls därigenom och gör det möjligt att uppnå ännu större förstoringar. Protonmikroskopet skiljer sig i fråga om konstruktion och arbetssätt inte i någon högre grad från elektronmikroskopet. Elektronkanonen är utbytt mot en protonkanon, som frigör och accelererar väteatomkärnor (protoner). C. Elektrondiffraktionskameror. Med hjälp av elektronstrålar som riktas mot ett prov erhålls en böjnings- eller diffraktionsbild. Bilden fotograferas och med ledning av de i bilden ingående ringarnas diameter, intensitet och skärpa kan man beräkna dimension, riktning och atomstruktur i provets kristaller. Dessa apparater, vilka huvudsakligen används för studium av korrosion, smörjning, katalys etc., skiljer sig i princip inte på något väsentligt sätt från elektronmikroskop och har samma huvuddelar (elektronkanon, katodstrålerör, elektromagnetiska spolar, objektkammare etc.). Det bör vidare observeras att vissa elektronmikroskop kan vara försedda med en diffraktionskammare och således ha dubbel funktion (visuell undersökning och åstadkommande av en diffraktionsbild). 90:18

19 Delar och tillbehör * * * Om inte annat följer av bestämmelserna i anm. 1 och 2 till detta kapitel (se allm. anv.) omfattar detta nummer också delar och tillbehör till varor enligt detta nummer, t.ex. höljet och de skilda kammare som detta består av samt objektkammaren. Numret omfattar däremot inte vakuumpumpar (nr 8414), elektrisk utrustning (ackumulatorer, likriktare etc.) (85 kap.) samt elektriska mätinstrument (voltmetrar, milliamperemetrar etc.) (nr 9030) Anordningar med flytande kristaller, inte utgörande artiklar som är mera specifikt beskrivna i andra nummer; lasrar, andra än laserdioder; andra optiska apparater och instrument samt andra optiska artiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel Kikarsikten för montering på vapen; periskop; kikare utformade för att monteras på maskiner, apparater eller instrument enligt detta kapitel eller enligt avd. XVI Lasrar, andra än laserdioder Andra optiska apparater och instrument samt andra optiska artiklar Delar och tillbehör Enligt anm. 5 till detta kapitel omfattar detta nummer inte optiska apparater och instrument för mätning eller kontroll, utan dessa klassificeras enligt nr Enligt anm. 4 till kapitlet förs däremot vissa kikare till nr 9013 och inte till nr Det bör emellertid observeras att optiska instrument och apparater kan klassificeras inte bara enligt nr utan också enligt andra nummer i detta kapitel (särskilt nr 9015, 9018 och 9027). Detta nummer omfattar bl.a.: 1. anordningar med flytande kristaller, vilka består av ett skikt av flytande kristaller som är inneslutet mellan två glas- eller plastskivor, vilka förekommer såväl i avpassade som i icke avpassade stycken och vilka inte utgör artiklar som omfattas av tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning. Anordningarna förekommer såväl med som utan elektriska anslutningar; 2. lasrar, vilka alstrar eller förstärker elektromagnetisk strålning i våglängdsområdet 1 nanometer till 1 mm (de ultravioletta, synliga och infraröda delarna av spektrum) genom kontrollerad stimulerad emission. När lasermediet (t.ex. kristaller, gaser, vätskor, kemiska produkter) exciteras av ljuset från en elektrisk ljuskälla eller genom tillförsel av energi från någon annan energikälla, reflekteras och förstärks de ljusstrålar som alstras inom lasermediet upprepade gånger på sådant sätt att ett koherent ljusknippe (av synligt eller osynligt ljus) emitteras från den ena änden, vilken är delvis transparent. Förutom lasermedium, energikälla (pumpsystem) och optisk resonator (reflektorsystem), dvs. huvudbeståndsdelarna som ingår i laserhuvudet (eventuellt tillsammans med Fabry- Perot-interferometer, interferensfilter och spektroskop), ingår i lasrar i allmänhet även viss kompletterande utrustning (t.ex. strömförsörjningsenhet, kylanordning, styrenhet samt, i gaslasrar, gastillförselanordning och, i vätskelasrar, en med pump försedd tank för färglösningar). Vissa av dessa kompletterande komponenter kan vara inbyggda i samma hölje som laserhuvudet (kompakt laser) eller förekomma i form av separata enheter som är förbundna med laserhuvudet genom kablar etc. (lasersystem). I det senare fallet klassificeras enheterna enligt detta nummer, under förutsättning att de föreligger tillsammans med laserhuvudet. Lasrar klassificeras enligt detta nummer inte endast om de är avsedda att byggas in i maskiner utan också om de kan användas självständigt, som kompakta lasrar eller som lasersystem, för olika ändamål, såsom forskning, undervisning eller laboratorieundersökningar, t.ex. laserpekare. Numret omfattar emellertid inte lasrar som har avpassats för vissa bestämda uppgifter genom att man har tillfört viss specialutrustning (t.ex. arbetsbord, hållare för arbetsstycken samt anordningar för observation och kontroll av arbetsförlopp) och vilka därför är igenkännliga som arbetsmaskiner, medicinska apparater, reglerapparater, mätapparater etc. Numret omfattar inte heller maskiner och apparater i vilka lasrar ingår. I den mån dessa inte 90:19 Ny version 2007

20 är särskilt nämnda i tulltaxan klassificeras de enligt samma nummer som de maskiner och apparater som har liknande funktion. Som exempel kan nämnas: a) verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av alla slags material med laser (för bearbetning av metall, glas, keramiska material eller plast) (nr 8456); b) maskiner och apparater för lödning eller svetsning, inbegripet sådana som också kan användas för skärning, vilka arbetar med laser (nr 8515); c) instrument för avvägning av rörledningar med hjälp av en laserstråle (nr 9015); d) laserapparater som används speciellt för medicinskt ändamål (t.ex. vid ögonoperationer) (nr 9018). Om inte annat följer av bestämmelserna i anm. 1 och 2 till detta kapitel omfattar detta nummer också delar och tillbehör till lasrar, t.ex. laserrör. Numret omfattar emellertid inte elektriska blixtlampor som är avsedda för pumpning, t.ex. xenonlampor, jodlampor och kvicksilverlampor (nr 8539), laserdioder (nr 8541) och laserkristaller (t.ex. rubiner), laserspeglar och laserlinser (nr 9001 eller 9002); 3. handhållna förstoringsglas och lupper, t.ex. ficklupper eller förstoringsglas för kontorsbruk och trådräkningslupper (dessa förstoringsglas kan vara försedda med belysning och klassificeras enligt detta nummer om belysningen förbättrar användningen av förstoringsglaset); sådana binokulära förstoringsapparater (vanligen på stativ) som i motsats till stereoskopiska mikroskop enligt nr 9011, är utrustade med okular men inte med objektiv; 4. s.k. dörrögon och liknande artiklar med optisk anordning; 5. särskilt föreliggande kikarsikten för vapen, även med spegelsystem. Optiska artiklar som är lämpliga att användas till vapen och som är monterade på dessa eller föreligger tillsammans med de eldvapen på vilka de är avsedda att monteras klassificeras tillsammans med vapnen se anm. 1 d till 93 kap.; 6. kikare som är avsedda att ingå som delar till instrument enligt andra nummer i detta kapitel (t.ex. kikare som utgör delar till lantmäteriinstrument) eller till maskiner enligt sextonde avd.; 7. fiberskop för industriellt bruk. Numret omfattar inte fiberskop för medicinskt bruk (endoskop) (nr 9018); 8. stereoskop, inbegripet handmanövrerade stereoskop som är avsedda för betraktande av tredimensionella fotografiska diapositiv och som består av ett plasthölje med två fasta linser och en med en spak manövrerad anordning som gör att man kan titta på olika bilder som är monterade på en utbytbar roterande skiva; 9. kalejdoskop, andra än leksakskalejdoskop (95 kap.); 10. periskop med optisk förstoring (för ubåtar eller stridsvagnar) samt icke förstorande periskop (t.ex. för skyttegravar); 11. speglar, infattade och optiskt bearbetade, som inte är lämpliga att monteras i instrument eller apparater (t.ex. vissa backspeglar, speglar för inspektion av skorstenar eller avloppstrummor samt specialspeglar för observationer i vindtunnlar). Numret omfattar inte backspeglar och andra speglar som inte är optiskt bearbetade (inbegripet rakspeglar, även förstorande) (nr 7009 eller 8306); 12. ljussignalapparater för optisk signalering över längre avstånd (t.ex. med morsesignaler); 13. betraktningsapparater för fotografiska diapositiv, försedda med en enda förstorande lins. Delar och tillbehör Om inte annat följer av anm. 1 och 2 till detta kapitel (se allm. anv.) omfattar detta nummer också delar och tillbehör till varor enligt detta nummer Kompasser; andra instrument och apparater för navigering I. Kompasser Kompasser Instrument och apparater för flyg- eller rymdnavigering (andra än kompasser) Andra instrument och apparater Delar och tillbehör 90:20

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat).

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). Apparaten består av en justerbar mekanisk fördelare med plats för en

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 6.5.2014 L 133/43 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 459/2014 av den 29 april 2014 om ändring av vissa förordningar rörande klassificering av varor i Kombinerade nomenklaturen EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Läs mer

TULLTAXA. Kap 90. Ändring nr 1 ä2 av 2014 års TFH I:1 (del 2) 90:1

TULLTAXA. Kap 90. Ändring nr 1 ä2 av 2014 års TFH I:1 (del 2) 90:1 TULLTAXA Kap 90 AVDELNING XVIII OPTISKA INSTRUMENT OCH APPARATER, FOTO- OCH KINOAPPARATER, INSTRUMENT OCH APPARATER FÖR MÄTNING ELLER KONTROLL, PRECISIONSINSTRUMENT, MEDICINSKA OCH KIRURGISKA INSTRUMENT

Läs mer

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31

Läs mer

Aquafloat 7x50 WP Compass

Aquafloat 7x50 WP Compass Vattentät 7x50 kikare med kompass Artikel 102849 Aquafloat 7x50 WP Compass Instruktion för användning och underhåll Manual Artikel 102849 Uppdaterad Focus Nordic AB Box 55026 400 52 GÖTEBORG INNEHÅLL Allmän

Läs mer

Innehållsförteckning tabellbilaga A

Innehållsförteckning tabellbilaga A Innehållsförteckning tabellbilaga A TABELLBILAGA A Ingående branscher Tabell 11.1 Branscher som i rapporten räknas till elektronikindustrin... 59 Tabell 11.2 Branscher som i rapporten som räknas till IT-relaterade

Läs mer

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren Geometrisk optik Förberedelser Läs i vågläraboken om avbildning med linser (sid 227 241), ögat (sid 278 281), färg och färgseende (sid 281 285), glasögon (sid 287 290), kameran (sid 291 299), vinkelförstoring

Läs mer

TULLTAXA AVDELNING XX DIVERSE VAROR KAPITEL 94

TULLTAXA AVDELNING XX DIVERSE VAROR KAPITEL 94 TULLTAXA Kap 94 AVDELNING XX DIVERSE VAROR KAPITEL 94 MÖBLER; SÄNGKLÄDER, MADRASSER, RESÅRBOTTNAR TILL SÄNGAR, KUDDAR OCH LIKNANDE STOPPADE INREDNINGSARTIKLAR; BELYSNINGSARMATUR OCH ANDRA BELYSNINGSARTIKLAR,

Läs mer

Andra produkter än textilier och textilartiklar enligt avsnitt 11

Andra produkter än textilier och textilartiklar enligt avsnitt 11 Tillämpningskodex 2454/93 Bilaga 11 [1460] Bilaga 11 [1460] Förteckning över behandling eller bearbetning som skall utföras på ickeursprungsmaterial för att de framställda varorna skall kunna få ursprungsstatus

Läs mer

Geometrisk optik. Laboration

Geometrisk optik. Laboration ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Geometrisk optik Linser och optiska instrument Avsikten med laborationen är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Att måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9.

Att måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9. Av Gabriel Remäng Att måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9. ISO & Vitbalans - 10. Att måla med ljus Ordet fotografi

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

KTH Teknikvetenskap. Foto-lab 1. Fotografering med ateljékamera. Kurs: SK2380, Teknisk Fotografi

KTH Teknikvetenskap. Foto-lab 1. Fotografering med ateljékamera. Kurs: SK2380, Teknisk Fotografi KTH Teknikvetenskap Foto-lab 1 Fotografering med ateljékamera Kurs: SK2380, Teknisk Fotografi Kjell Carlsson Tillämpad Fysik, KTH, 2010 2 För att uppnå en god förståelse och inlärning under laborationens

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

EF85mm f/1.2l II USM SWE. Bruksanvisning

EF85mm f/1.2l II USM SWE. Bruksanvisning EF85mm f/1.2l II USM SWE Bruksanvisning Tack för att du köpt en Canon-produkt. Canons objektiv EF85mm f/1,2l II USM är ett mellanteleobjektiv med höga prestanda som utvecklats för EOS-kameror. Det är utrustat

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

L 200/2 Europeiska unionens officiella tidning 25.7.2013

L 200/2 Europeiska unionens officiella tidning 25.7.2013 L 200/2 Europeiska unionens officiella tidning 25.7.2013 1. En elektronisk styrenhet för en driftsspänning av högst 1 000 V (så kallad ABS-styrenhet) som en del av det elektroniska kontrollsystemet i ett

Läs mer

AVDELNING XVIII KAPITEL 90

AVDELNING XVIII KAPITEL 90 AVDELNING XVIII OPTISKA INSTRUMENT OCH APPARATER, FOTO- OCH KINOAPPARATER, INSTRUMENT OCH APPARATER FÖR MÄTNING ELLER KONTROLL, MEDICINSKA OCH KIRURGISKA INSTRUMENT OCH APPARATER; UR; MUSIKINSTRUMENT;

Läs mer

Mikroskopering. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

Mikroskopering. Matti Hotokka Fysikalisk kemi Mikroskopering Matti Hotokka Fysikalisk kemi Vad diskuteras Mikroskopens anatomi Sätt att belysa provet Praktiska aspekter Specialapplikationer Mikroskop Okular Objektiv Objektbord Kondensorlins Ljuskälla

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen

Läs mer

Ljusets polarisation

Ljusets polarisation Ljusets polarisation Viktor Jonsson och Alexander Forsman 1 Sammanfattning Denna labb går ut på att lära sig om, och använda, ljusets polarisation. Efter utförd labb ska studenten kunna sätta upp en enkel

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2012-08-27 Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Digitalkamera. Fördelar. Nackdelar. Digital fotografering. Kamerateknik Inställningar. Långsam. Vattenkänslig Behöver batteri Lagring av bilder

Digitalkamera. Fördelar. Nackdelar. Digital fotografering. Kamerateknik Inställningar. Långsam. Vattenkänslig Behöver batteri Lagring av bilder Digital fotografering Kamerateknik Inställningar Digitalkamera Samma optik som en analog kamera Byt ut filmen mot en sensor, CCD Bästa digitala sensorn ca 150 Mpixel Vanliga systemkameror mellan 8-12 Mpixel

Läs mer

Miniräknare. Bra att veta när du ska köpa... miniräknare mikroskop / stereolupp ph-mätare ljudnivåmätare

Miniräknare. Bra att veta när du ska köpa... miniräknare mikroskop / stereolupp ph-mätare ljudnivåmätare Bra att veta när du ska köpa... miniräknare mikroskop / stereolupp ph-mätare ljudnivåmätare Miniräknare Solcellerna Solcellsräknare finns i två utföranden "Dual Power" och "Äkta solcellsräknare". Dual

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för

Läs mer

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook. CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Laser Avståndsmätare. Användarhandbok och användningsguide

Laser Avståndsmätare. Användarhandbok och användningsguide Laser Avståndsmätare Användarhandbok och användningsguide Inledning: Length Master LM 1000 cx mäter avståndet genom att sända ut infraröda strålar mot målet, som omedelbart beräknar avståndet genom att

Läs mer

LASERAVSTÅNDSMÄTARE LH

LASERAVSTÅNDSMÄTARE LH LASERAVSTÅNDSMÄTARE LH ANVÄNDARMANUAL LATRONIX AB Enhagsvägen 9 Tel: 08-446 48 30 e-mail: sales@latronix.se 187 40 Täby Fax: 08-446 48 39 www.latronix.se Dok. LH Manual 0809-Sv LATRONIX Laser Systems Besök

Läs mer

EF24-105mm f/4l IS USM

EF24-105mm f/4l IS USM EF24-105mm f/4l IS USM SWE Bruksanvisning Tack för att du köpt en Canon-produkt. Canons objektiv EF24-105mm f/4l IS USM är ett standardzoomobjektiv med höga prestanda som är utvecklat för EOS-kameror.

Läs mer

LEICA FABRIKEN. Konsten att bygga objektiv.

LEICA FABRIKEN. Konsten att bygga objektiv. LEICA FABRIKEN Konsten att bygga objektiv. Varje enskilt Leica-objektiv är konstruerad med absolut precision i en omsorgsfull proces. LEICA FABRIKEN Konsten att bygga objektiv. Ärade fotografer, Leica

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 1 december 2011

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 1 december 2011 Räkneövning 6 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 december 20 Problem 36.23 Avståndet mellan två konvexa linser i ett mikroskop, l = 7.5 cm. Fokallängden för objektivet f o = 0.8 cm och för okularet f

Läs mer

PRODCOM-listan 2014 / A. Produkter

PRODCOM-listan 2014 / A. Produkter 1 / 5 ' Statistikcentralen PRODCOM-listan 2014 / A. Produkter Näringsgren 29 Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar I kolumnen 'Typ av produktion' definieras den information som förfrågas:

Läs mer

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy www.tabyenskilda.se/y ÖÖvvnni iinn ggssuuppppggi ii teer 1. Lars lyser med en icklampa mot ett prisma. Han kan då se ett spektrum på väggen bakom prismat. Spektrumet innehåller alla ärger. Vilken av dessa

Läs mer

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 3: Ljus och teleskop

Översiktskurs i astronomi Lektion 3: Ljus och teleskop Översiktskurs i astronomi Lektion 3: Ljus och teleskop Upplägg Ljus och spektra Elektromagnetisk strålning Våglängd vid frekvens Teleskop och detektorer Seeing Reflektor- och refraktorteleskop CCD-chip

Läs mer

AUTOMATISK LASERNIVÅ. Modell: ALL-100 www.nomenta.com

AUTOMATISK LASERNIVÅ. Modell: ALL-100 www.nomenta.com AUTOMATISK LASERNIVÅ Modell: ALL-100 www.nomenta.com SV Säkerhetsföreskrifter Underlåtenhet att följa instruktionerna nedan kan orsaka produkt- eller personskada. Läs och förstå alla instruktioner innan

Läs mer

VERKTYGSSTÅL BEHANDLINGSMETODER FOTOETSNING AV VERKTYGSSTÅL

VERKTYGSSTÅL BEHANDLINGSMETODER FOTOETSNING AV VERKTYGSSTÅL VERKTYGSSTÅL BEHANDLINGSMETODER FOTOETSNING AV VERKTYGSSTÅL Där verktyg tillverkas Där verktyg används 960202 Uppgifterna i denna trycksak bygger på vårt nuvarande kunnande och är avsedda att ge allmän

Läs mer

Polarisation en introduktion (för gymnasiet)

Polarisation en introduktion (för gymnasiet) Polarisation en introduktion 1 Polarisation en introduktion (för gymnasiet) 1 Ljusets polarisationsformer Låt oss för enkelhets skull studera en stråle med monokromatiskt ljus, dvs. ljus som bara innehåller

Läs mer

Filtersolglasögon från Multilens

Filtersolglasögon från Multilens Filtersolglasögon från Multilens Varför Filtersolglasögon och inte vanliga solglasögon? De flesta solglasögon har tagits fram med prioritet på en sak: Att de ska vara trendiga. Att de dessutom har skydd

Läs mer

DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA

DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA ÖGONSKYDD 1 DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA Är du utsatt för följande risker i din arbetsmiljö? Stora flygande partiklar eller föremål Damm, rök, dis, små partiklar Heta vätskor, smält material Gaser,

Läs mer

Typ Benämning Best.nr. Pris/st. Halogenlampa 2,5 V 188042. Batterihållare. Halogenlampa 3,5 V 288070. Typ Benämning Best.nr.

Typ Benämning Best.nr. Pris/st. Halogenlampa 2,5 V 188042. Batterihållare. Halogenlampa 3,5 V 288070. Typ Benämning Best.nr. Boreskop Kompakt inspektionsinstrument för inspektion av hålrum, spår m.m. med en diameter från 0,3 mm och ett djup från 5-250 mm. Instrumentet består av ett optiskt huvud innehållande linser, spegel och

Läs mer

PM i Punktsvetsning. Produktutveckling 3 KPP039 HT09. Lärare: Rolf Lövgren

PM i Punktsvetsning. Produktutveckling 3 KPP039 HT09. Lärare: Rolf Lövgren PM i Punktsvetsning Produktutveckling 3 KPP039 HT09 Lärare: Rolf Lövgren Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Svetsning...3 Historia...3 Medeltiden...3 1800-talet...3 1900-talet...3 Resistanssvetsning...3

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

EMC-problem vid motorinstallationer? Några enkla regler. Komponenter för automation. Nordela V04.10

EMC-problem vid motorinstallationer? Några enkla regler. Komponenter för automation. Nordela V04.10 EMC-problem vid motorinstallationer? Några enkla regler. Komponenter för automation Vid installation av elektriska motorer bör nedan angivna regler följas. Detta för att minimera de problem som kan uppstå

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning 1 BANDGAP 13--6 1. Inledning I denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

7.2.2014 Europeiska unionens officiella tidning L 38/17

7.2.2014 Europeiska unionens officiella tidning L 38/17 7.2.2014 Europeiska unionens officiella tidning L 38/17 En apparat som kombinerar en färgmonitor av LCD-typ (flytande kristaller) med en pekskärm (s.k. pekskärmsmonitor) med ett diagonalmått på bildskärmen

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

Systemenhet. Delarna i en dator

Systemenhet. Delarna i en dator Delarna i en dator En dator är ett system med delar som fungerar tillsammans. De fysiska delarna, som du kan se och röra vid, kallas maskinvara. (Programvara avser de instruktioner, eller program, som

Läs mer

Tv:ns utveckling. Jonathan T och Jonatan B 9b

Tv:ns utveckling. Jonathan T och Jonatan B 9b Tv:ns utveckling Jonathan T och Jonatan B 9b DEN FÖRSTA TV:N Den första Tv-apparaten var en radio med en Tv-enhet bestående av ett neonrör och en snurrande skiva som kunde visa en bild i rödskala stor

Läs mer

Modellfoto utanför studion

Modellfoto utanför studion Modellfoto utanför studion Tre grunder för rätt exponering I det här dokumentet går jag igenom de tre byggstenarna för rätt exponering - bländare, slutartid och ISO. Glöm inte att prova med din kamera

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011 Räkneövning 5 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK00 9 november 0 Problem 35.9 En dykare som befinner sig på djupet D 3 m under vatten riktar en ljusstråle (med infallsvinkel θ i 30 ) mot vattenytan. På vilket

Läs mer

Oförstörande provning 2013-10-18 Jan Larsson, ansvarig nivå III:a på Inspecta Sweden AB. Inspecta Academy

Oförstörande provning 2013-10-18 Jan Larsson, ansvarig nivå III:a på Inspecta Sweden AB. Inspecta Academy Oförstörande provning 2013-10-18 Jan Larsson, ansvarig nivå III:a på Inspecta Sweden AB Inspecta Academy Oförstörande provning Provningsutförande Acceptanskrav EN 13445-5 (Tryckkärl ej eldberörda-kontroll

Läs mer

Elläre och Elektroniklådan Elin komplett med elevlaborationer.

Elläre och Elektroniklådan Elin komplett med elevlaborationer. Elläre och Elektroniklådan Elin komplett med elevlaborationer. 22-000000 Elinlådan Pris 3.600:- 12-001070 Multimetern HGL-1070 Pris 115:- (behövs 2 st) 22-000026 Sladdsats Pris 650:- Experimentlåda med

Läs mer

Elevportfölj A-nivå. Årskurs 6. Teknik. Undersökning av glasögon. Elevens svar:

Elevportfölj A-nivå. Årskurs 6. Teknik. Undersökning av glasögon. Elevens svar: 1 Undersökning av glasögon Gör en undersökning av glasögon med hjälp av dessa frågor: Vilka delar består glasögon av? Varför finns det oftast gångjärn i glasögonbågar och hur fungerar de? Var kan man hitta

Läs mer

Året närmar sig sitt slut så nu tittar vi på hur man fotar nyårets fyrverkerier!

Året närmar sig sitt slut så nu tittar vi på hur man fotar nyårets fyrverkerier! Året närmar sig sitt slut så nu tittar vi på hur man fotar nyårets fyrverkerier! Inledningsbilden är naturligtvis hämtad från förra årets sammanslagning av Envikens- & Svärdsjöförsamlingar till ett gemensamt

Läs mer

Filtersolglasögon_2013 02 04 FILTERSOLGLASÖGON

Filtersolglasögon_2013 02 04 FILTERSOLGLASÖGON Filtersolglasögon_2013 02 04 FILTERSOLGLASÖGON 2 Varför Filtersolglasögon och inte vanliga solglasögon? Vilken skillnad innebär Filtersolglasögon för dig? VarflrVarför De flesta solglasögon har tagits

Läs mer

Toleranser och gränsvärden För borrning och sågning i betong

Toleranser och gränsvärden För borrning och sågning i betong Toleranser och gränsvärden För borrning och sågning i betong Final SE August 2002 / revision 4, april 2004 HiB:s kansli: Lars Sandström Box 7835 103 98 Stockholm Tel: + 46 8 698 58 00 Fax: + 46 8 698 59

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Anders Giörloff Leg. Optiker

Anders Giörloff Leg. Optiker Anders Giörloff Leg. Optiker www.visuellergonomi.se www.foretagsoptikern.se Ögat Ögat Emmetropi - rättsynthet Hyperopi översynthet Myopi - närsynthet 1 Ögat Astigmatism Två fokuspunkter Enkelslipade Bifokala

Läs mer

TULLTAXA KAPITEL 82 VERKTYG, REDSKAP, KNIVAR, SKEDAR OCH GAFFLAR AV OÄDEL METALL; DELAR AV OÄDEL METALL TILL SÅDANA ARTIKLAR

TULLTAXA KAPITEL 82 VERKTYG, REDSKAP, KNIVAR, SKEDAR OCH GAFFLAR AV OÄDEL METALL; DELAR AV OÄDEL METALL TILL SÅDANA ARTIKLAR TULLTAXA Kap 82 KAPITEL 82 VERKTYG, REDSKAP, KNIVAR, SKEDAR OCH GAFFLAR AV OÄDEL METALL; DELAR AV OÄDEL METALL TILL SÅDANA ARTIKLAR Anmärkningar 1. Bortsett från blåslampor, transportabla smidesässjor,

Läs mer

Bildskärmar och synergonomi

Bildskärmar och synergonomi OptoNordic 2009 Bildskärmar och synergonomi Föreläsare: Niclas Rydell Email: rydell.niclas@gmail.com Syftet med föreläsningen En hjälp till er i arbetet men även privat Bildskärmen är länken mellan människa

Läs mer

EXPERIMENT 1 LINSER. Utrustning:

EXPERIMENT 1 LINSER. Utrustning: EXPERIMENT 1 LINSER Du kommer i kontakt med linser varje dag antingen du vet det eller ej. Kameror använder linser för att fokusera bilden på filmen, filmprojektorer har rörliga linser för att få en skarp

Läs mer

FlyBot. Copyright Sagitta Pedagog AB

FlyBot. Copyright Sagitta Pedagog AB FlyBot FlyBot är en flyplansmodell med fyra lysdioder, en tuta och en motor som driver propellern. Här lär du dig att programmera DC-motorns fart och riktning. 41 Robotfakta LED-kort På LED-kortet sitter

Läs mer

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5 Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen

Läs mer

Reflective Rökdetektor med optisk stråle Användaranvisning

Reflective Rökdetektor med optisk stråle Användaranvisning Reflective Rökdetektor med optisk stråle Användaranvisning 1. Installation VIKTIGT MEDDELANDE: Den infraröda strålen måste alltid vara fri och ostörd. Underlåtenhet att inte iaktta detta kan resultera

Läs mer

AdHoc. Fiber Projj. Ljusgivare för fiberoptik. Detta dokument refererar till: Hårdvaru revision rev 1.0 2005-02-11 LjusDesign AB 2008-01-18

AdHoc. Fiber Projj. Ljusgivare för fiberoptik. Detta dokument refererar till: Hårdvaru revision rev 1.0 2005-02-11 LjusDesign AB 2008-01-18 AdHoc Fiber Projj Ljusgivare för fiberoptik Detta dokument refererar till: Hårdvaru revision rev 1.0 2005-02-11 LjusDesign AB 2008-01-18 Index Om manualen till AdHoc - Projj... 3 Vad är AdHoc... 4 Vad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande av de försvarsprodukter som avses i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling; SFS 2007:1108 Utkom från trycket den 7 december 2007 utfärdad den 22 november

Läs mer

KAPITEL 82 VERKTYG, REDSKAP, KNIVAR, SKEDAR OCH GAFFLAR AV OÄDEL METALL; DELAR AV OÄDEL ME- TALL TILL SÅDANA ARTIKLAR

KAPITEL 82 VERKTYG, REDSKAP, KNIVAR, SKEDAR OCH GAFFLAR AV OÄDEL METALL; DELAR AV OÄDEL ME- TALL TILL SÅDANA ARTIKLAR KAPITEL 82 VERKTYG, REDSKAP, KNIVAR, SKEDAR OCH GAFFLAR AV OÄDEL METALL; DELAR AV OÄDEL ME- TALL TILL SÅDANA ARTIKLAR Anmärkningar 1. Bortsett från blåslampor, transportabla smidesässjor, slipstenar och

Läs mer

LEGO Energimätare. Att komma igång

LEGO Energimätare. Att komma igång LEGO Energimätare Att komma igång Energimätaren består av två delar: LEGO Energidisplay och LEGO Energilager. Energilagret passar in i botten av energidisplayen. För att montera energilagret låter du det

Läs mer

FYSIK. Lennart Undvall Anders Karlsson

FYSIK. Lennart Undvall Anders Karlsson YSIK Lennart Undvall Anders Karlsson ISBN 978-91-47-08596-5 2013 Lennart Undvall, Anders Karlsson och Liber AB Redaktion: Conny Welén ormgivare: Patrik Sundström Bildredaktör: Mikael Myrnerts Teckningar:

Läs mer

DL VÄRMELAMPA. Installations- och användningsanvisningar

DL VÄRMELAMPA. Installations- och användningsanvisningar DL VÄRMELAMPA Installations- och användningsanvisningar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Allmänt... 3 2. Säkerhetsföreskrifter... 3 3. Konstruktion och modeller... 4 4. Installation... 4 4.1 Placering av lampan...4

Läs mer

SK102Z ANVÄNDARMANUAL. Självnivellerande krysslaser

SK102Z ANVÄNDARMANUAL. Självnivellerande krysslaser SK102 ANVÄNDARMANUAL Självnivellerande krysslaser SK102Z VARNING: För din personliga säkerhet, LÄS igenom alla instruktioner innan användning. SPARA ALLA VARNINGAR OCH INSTRUKTIONER FÖR FRAMTIDA REFERENS.

Läs mer

SIXTOMAT F2. Exponeringsmätare för Blixt- och Befintligt Ljus

SIXTOMAT F2. Exponeringsmätare för Blixt- och Befintligt Ljus SIXTOMAT F2 Exponeringsmätare för Blixt- och Befintligt Ljus Svensk Bruksanvisning Gossen Sixtomat F2 är en exponeringsmätare med digital display som med stor noggrannhet mäter blixtljus samt befintligt

Läs mer

Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma.

Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma. Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma. Har nu Multipointantimaskeringsteknik med integrerad spraydetektering Oöverträffade Bosch-teknologier förbättrar

Läs mer

MLBINO MLBINO BIFO. Binokulär läsning på kort avstånd. Bifocal ML Bino. Vår instegsmodell

MLBINO MLBINO BIFO. Binokulär läsning på kort avstånd. Bifocal ML Bino. Vår instegsmodell MLBINO Binokulär läsning på kort avstånd ADDItionsomfång: +4 till +20 dioptrier Synfält: 70º total Vikt: 26 34 gram läsavstånd: 25 8 cm Genom att titta på något på kortare avstånd kommer bilden på näthinnan

Läs mer

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0). 1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas

Läs mer

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-006 D14-0007569 3.0

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-006 D14-0007569 3.0 Dokumentslag Verksamhetsstyrande 1 (5) Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-006 D14-0007569 3.0 Organisation Giltig fr o m Giltig t o m Anläggning 2015-08-12

Läs mer

Vårdsystem FM M7782-130505 Sida 1 av 6 FMV ProjLedDU 14 611:31541/00 FOTOMATERIEL 2000 FOTOMATERIEL

Vårdsystem FM M7782-130505 Sida 1 av 6 FMV ProjLedDU 14 611:31541/00 FOTOMATERIEL 2000 FOTOMATERIEL Vårdsystem FM M7782-130505 Sida 1 av 6 FOTOMATERIEL ALLMÄNT För utförligare beskrivning av normerna se M7782-112001 NORMER GEMENSAMT. Publikationen gäller Förekommer vid A M F V Hantering och transport

Läs mer

PRODUKTKATALOG. ER SYSTEMS Föreningsgatan 54 B 212 14 MALMÖ info@ersystems.se www.ersystems.se

PRODUKTKATALOG. ER SYSTEMS Föreningsgatan 54 B 212 14 MALMÖ info@ersystems.se www.ersystems.se PRODUKTKATALOG ER Systems importerar och marknadsför varningsljus. Våra produkter baseras på LED-teknologi vilket innebär lampor med lång livslängd och minimal energiförbrukning. ER SYSTEMS Föreningsgatan

Läs mer

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd?

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd? Problem. Betrakta en elgitarr. Strängarna är 660 mm långa. Stämningen är E-A-d-g-b-e, det vill säga att strängen som ger tonen e-prim (330 Hz) ligger två oktav högre i frekvens än E-strängen. Alla strängar

Läs mer