1 Informationspunkt: Karin Medin, vd på Söderenergi AB BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 Informationspunkt: Karin Medin, vd på Söderenergi AB BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE"

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [3] Kommunstyrelsen Tid , Kl 16:00 Plats Kommunhuset 2:3 Ärenden Justering 1 Informationspunkt: Karin Medin, vd på Söderenergi AB BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 Kommunal borgen till Tennis och Paddel i Tumba Förvaltning AB samt borgen, övertagande av lån och avskrivning av fordran till Tumba Tennisklubb samt beslut avseende området Pelletäppan -Ordförandeförslag skickas ut senare 3 Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service - skatteväxling 4 Finansiering av kostnader med anledning av extra val till riksdagen Riktlinjer för partistöd 6 Återrapportering av uppdrag om lokaler kombinerat med bostäder 7 Planuppdrag med ramavtal och plankostnadsavtal detaljplan 5 för Riksten

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[3] Kommunstyrelsen Avtal mellan Botkyrka kommun och stiftelsen Mångkulturellt centrum 9 Val av auktoriserad revisor till stiftelsen Mångkulturellt centrum 10 Svar på motion: Angående energi och miljö i Botkyrka kommun (SD) 11 Svar på medborgarförslag: Förbjud alla raketer i tätbebyggt samhälle eller begränsa det till en öppen plats BESLUTAS AV KOMMUNSTYRELSEN 12 Markanvisningstävling för Hågelby 13 Svar på revisionsskrivelse: Rutiner för momsredovisning 14 Svar på revisionsskrivelse: Granskning av brottsförebyggande arbetet 15 Rapporter om valen Avsättande av medel till löneöversyn Rökfri arbetstid 18 Uppföljning av internkontrollplan Internkontrollplan 2015 för kommunstyrelsens övergripande ansvar 20 Firmatecknare ändring 21 Val av Brottsförebyggande rådet (BRÅ) 22 Avsägelser och fyllnadsval 23 Delegationsärenden

3 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 3[3] Kommunstyrelsen Anmälningsärenden Katarina Berggren Ordförande Erik Sahlin Sekreterare

4 1[11] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 Referens Rolf Gustafsson Oscar Arnell Mottagare Kommunstyrelsen Kommunal borgen till Tennis och Paddel i Tumba Förvaltning AB samt borgen, övertagande av lån och avskrivning av fordran till Tumba Tennisklubb samt beslut avseende området Pelletäppan Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att teckna borgen, så som för egen skuld, för Tennis & Paddel i Tumba Förvaltning AB i enlighet med bilaga nummer sex till hyresavtal XXXXXX tecknat den mellan Tennis & Paddel i Tumba Förvaltning AB och Coop Fastigheter AB. Kommunfullmäktige beslutar att borgen gäller så länge hyresförhållandet består mellan Tennis & Paddel i Tumba Förvaltning AB och Coop Fastigheter AB, dock längst till och med den 30 juni Kommunfullmäktige beslutar att godkänna enkel borgen för Tumba Tennisklubb avseende investeringar i inventarier och övrig inredning. Borgen avser ett belopp om en miljon kronor och gäller för en tidsperiod om maximalt 15 år. Kommunfullmäktige beslutar att Botkyrka kommun övertar de skulder som Tumba Tennisklubb har till Swedbank om 4,6 miljoner kronor och som kommunen lämnat borgen för, villkorat att föreningen frånträder arrendet vid Pelletäppan. Kommunfullmäktige beslutar att avskriva kommunens fordran på Tumba Tennisklubb om kronor. Kommunfullmäktige beslutar vidare att kommunens kostnader för övertagande av lån samt avskrivning av fordran ska belasta kommunens resultat. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

5 BOTKYRKA KOMMUN 2[11] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 Kommunfullmäktige delegerar till kommunstyrelsen att fatta eventuellt tillkommande beslut för verkställighet av kommunfullmäktiges beslut enligt ovan i detta ärende samt att teckna de handlingar som krävs avseende kommunens borgen till Tumba Tennisklubb och övertagande av Tumba Tennisklubbs lån till Swedbank samt avskrivning av kommunens fordran på föreningen. Kommunfullmäktige beslutar att uppdra kultur- och fritidsnämnden att följa verksamheten och ställa krav på föreningen i enlighet med den inriktning som beskrivs i ärendet och kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse med bilagor, daterad den 18 december Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Kommunstyrelsen beslutar att kostnaderna för rivning och återställning av marken på den tidigare tennisanläggningen vid Pelletäppan ska belasta en kommande exploatering. Kommunstyrelsen delegerar till ekonomichefen att för kommunstyrelsens räkning teckna de handlingar som krävs avseende kommunens borgen till Tumba Tennisklubb och övertagande av Tumba Tennisklubbs lån hos Swedbank samt avskrivning av kommunens fordran på föreningen. Kommunstyrelsen beslutar att för sin egen del godkänna samarbetsavtalet mellan Botkyrka kommun och Tumba Tennisklubb, daterat den 18 december Med villkoret att samarbetsavtalet ska svara mot de inriktningar och krav som beskrivs i ärendet delegerar kommunstyrelsen till kanslichefen att för kommunstyrelsens räkning godkänna de justeringar i samarbetsavtalet som kan aktualiseras i samband med kultur- och fritidsnämndens behandling av samarbetsavtalet samt att för kommunstyrelsens räkning teckna det samma. Sammanfattning Tumba Tennisklubb har gjort en framställan om kommunalt stöd för etablering av en ny tennisanläggning i Tumba. Från föreningens sida har framförts att en förutsättning för att den planerade tennishallen ska komma till stånd är att kommunen ger ett årligt driftbidrag till föreningen och att kommunen går i borgen för ett lån på en miljon kronor och dessutom ger en garanti till hyresvärden avseende hyresbeloppet under 15 år. Dessutom vill föreningen att kommunen skriver av de fordringar som härrör från kommunens tidigare

6 BOTKYRKA KOMMUN 3[11] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 borgensansvar gentemot föreningen samt tar på sig att riva och återställa marken där den tidigare anläggningen var belägen. Kultur och fritidsnämnden har behandlat ärendet och uttalar att man är beredd att tillsvidare lämna ett anläggningsbidrag på kronor per år. Detta förutsätter dock ett utökat anslag till kultur och fritidsnämnden på kronor. Kommunledningsförvaltningen konstaterar för egen del att ett stöd i form av borgen till föreningen sannolikt är förenade med risker som i dagsläget är svåra att bedöma. Är det kommunens önskan att medverka till att etablera en ny tennisanläggning i Tumba kommer detta att kräva ett kommunalt stöd på olika sätt. Med hänsyn till den uppkomna situationen ser förvaltningen det som rimligt att kommunen skriver av nuvarande fordringar på föreningen. Totalt uppgår dessa fordringar till 4,7 miljoner kronor. Förvaltningens bedömning är dock att en stor del av denna kostnad kommer att täckas av framtida intäkter när kommunen kan exploatera den mark som den tidigare anläggningen var belägen på. Beskrivning av ärendet Bakgrund Botkyrka kommun och Tumba Tennisklubb har haft ett långvarigt samarbete gällande tennisverksamheten vid anläggningen Pelletäppan. Sedan 2008 har dialogen mellan kommunen och föreningen varit aktiv, främst med anledning av anläggningens skick. Tennisanläggningen stängdes i juni Föreningen har sedan dess bedrivit huvuddelen av sin verksamhet i tillfälliga lokaler och i minskad omfattning. Kultur- och fritidsförvaltningen presenterade i april 2012 en rapport om vägval för tennisen. Rapporten beskrev tennisen nuläge och utsikter ur lokalt, regionalt och nationellt perspektiv. Slutsatserna från rapporten pekar på att det är ett högt tryck på tennisföreningarna i närområdet och att det torde finnas gynnsamma förutsättningar för en ambitiös satsning inom tennisen. Kommunstyrelsen behandlade vid sitt sammanträde i oktober 2012 konsekvenserna av stängningen av den tidigare tennisanläggingen vid Pelletäppan och beslutade då följande: I avvaktan på att förutsättningarna för föreningens fortsatta tennisverksamhet på anläggningen vid Pelletäppan klargörs ska kommunen

7 BOTKYRKA KOMMUN 4[11] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 varken driva några krav på föreningen eller skriva av den fordran som uppstått med anledning av att borgensåtaganden fullföljs. Vi bör på liknande sätt hantera den fordran kommunen har på föreningen för det lån som kommunen lämnat. Kommunen bör skyndsamt ha en dialog med föreningen kring löpande kostnader för anläggningen som t.ex. försäkringskostnader. Kommunen och föreningen ska gemensamt se på möjligheterna att skapa förutsättningar för fortsatt tennisverksamhet på i första hand nuvarande anläggning på Pelletäppan. Frågan om kommunens fordran på föreningen kopplat till nuvarande anläggning bör diskuteras i samband med en eventuell ny anläggning utifrån föreningens ekonomiska förutsättningar. Med utgångspunkt i den situation föreningen befunnit sig i har flera olika utvecklingsmöjligheter varit möjliga för en fortsatt tennisverksamhet. Kommunens ingång har enligt kommunstyrelsens beslut varit att verksamheten i första hand ska fortsätta vid Pelletäppan. Föreningen har efter att kommunstyrelsen behandlade ärendet under en längre tid haft en dialog med Coop Fastigheter. Coop Fastigheter avser att etablera en COOP-butik i Tumba. Tanken är att ovanpå den nya butiken iordningställa en anläggning som innehåller fyra tennisbanor och två paddeltennisbanor. Föreningen inkom i april 2014 med en skrivelse som beskriver föreningens och Coop Fastigheters gemensamma projekt. I skrivelsen beskrivs också förutsättningarna för att förening och Coop Fastigheter ska kunna genomföra projektet. Avsikten är att klubben via ett nybildat eget bolag, Tennis och Paddel i Tumba Förvaltning AB, träffar ett hyresavtal med Coop Fastigheter som löper på 15 år och för vilket bolaget hyr tennisanläggningen av Coop Fastigheter. Bolaget hyr sedan ut anläggningen till föreningen. Föreningen beskriver i en bilaga till sin ansökan sin utvecklade verksamhetsidé kopplat till den nya anläggningen. Som en förutsättning för att detta projekt ska kunna förverkligas har föreningen ställt upp följande krav som kommunen har att ta ställning till:

8 BOTKYRKA KOMMUN 5[11] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 Kommunen beviljar föreningen ett årligt anläggningsbidrag kronor Kommunen går i borgen för föreningens bolags förpliktelser enligt hyreskontraktet med Coop Fastigheter, under hela hyresperioden Kommunen går i borgen för ett nytt lån på kronor till föreningen Kommun tar över betalningsansvaret för föreningens befintliga lån i Swedbank Kommunen skriver av befintligt kommunala lån till föreningen Kommunen tar på sig samtliga kostnader för avveckling av tidigare tennisanläggningen på Pelletäppan Utifrån dessa förutsättningar har föreningen sammanställt en budgetkalkyl för de närmaste fem åren efter det att anläggningen färdigställts. Budgetkalkylen förutsätter utöver bidragen från kommunen att föreningen även erhåller investeringsbidrag från allmänna arvsfonden m.fl. på sammanlagt kronor. Föreningens verksamhet förutsätts bli uppdelade i två separata delar. Ett nybildat aktiebolag som ägs av föreningen förhyr och sköter anläggningen samt hyr ut bantider till de som önskar spela på anläggningen. Bolaget fakturerar föreningen för de tider som föreningen själv bedriver verksamhet i anläggningen. Föreningsverksamheten består till största delen av en så kallad tennisskola som på sikt generera den största delen av föreningens intäkter. Under de två första åren behöver bolaget debitera föreningen ett belopp på över två miljoner kronor per år för att inte redovisa underskott. Kalkylen bygger på att en del av dessa höga kostnader de första åren ska täckas genom bidrag från allmänna arvsfonden, idrottslyftet och Boverket. Något besked om eventuella bidrag kommer sannolikt inte kunna erhållas förrän tidigast under Föreningens lån för den tidigare anläggningen uppgår till sammanlagt kronor. Av detta är 4,6 miljoner lån i Swedbank för vilket kommunen lämnat borgen och kronor lån från kommunen. Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ärendet vid sitt sammanträde den 20 maj Nämnden uttalade då att man är beredd att medge ett årligt anläggningsbidrag på kronor om anläggningen kommer till stånd. Detta förutsätter dock att nämnden beviljas en utökad ram på kro-

9 BOTKYRKA KOMMUN 6[11] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 nor. Nämnden tillstyrkte även att kommunen skulle borga för föreningens bolags förpliktelser enligt upprättat hyresavtal samt lån till föreningen. Överväganden Kommunledningsförvaltningen har med anledning av föreningens framställan till kommunen samlat in kunskap kring de kalkyler och underlag som föreningen lämnat. Totalt sett innebär föreningens framställan att kommunen dels tar på sig kostnaderna för att skriva av föreningens skulder samt tar på sig ett stort ekonomiskt och fullföljdsansvar i form av borgen för föreningens bolags förpliktelser enligt hyreskontraktet och ett nytt lån på en miljon kronor som föreningen avser att uppta. Även om förvaltningen bedömer att de kalkyler som föreningen lämnar är seriösa och realistiska är det svårt att med säkerhet bedöma om att de kommer att hålla i verkligheten. Mycket kommer att hänga på hur föreningen lyckas få tillbaka tidigare medlemmar och spelare, men även locka nya spelare till den nya anläggingen. I intäktsberäkningarna från uthyrning är enligt vår bedömning försiktigt beräknade de första åren men skrivs upp successivt till cirka 3,6 miljoner från och med år fem. Kalkylerna baseras på att bolaget kan hyra ut cirka 80 procent av tillgänglig tid varje dag mellan klockan 7 och 22 under 48 veckor per år. Kostnadshyran uppgår till kronor per år exklusive el, värme och vatten. Under de fem första åren medger hyresvärden en succesiv hyresrabatt som gör att kostnaderna blir något lägre under dessa år. En risk som kan konstateras är att föreningens kalkyler bygger på antaganden om att bidrag erhålls från andra bidragsgivare än kommunen med sammanlagt kronor. Hur stor sannolikheten är för att föreningen kommer att erhålla dessa bidrag är i dagsläget svårt att bedöma. Här finns en betydande risk för att föreningen tvingas se över kalkylerna och återkomma till kommunen med nya förutsättningar. Något besked om dessa bidrag kommer inte att erhållas innan kommunen behöver fatta i ärendet och då särskilt beslut om borgen för hyresavtalet, då den är villkorad till att föreningens bolag lämnar Coop Fastigheter sin säkerhet senast mars På denna punkt är det viktigt att kultur- och fritidsnämnden aktivt, där så är möjligt, stöttar föreningen i arbetet med att erhålla de bidrag som föreningen ansökt. Enligt de av kommunfullmäktige antagna riktlinjerna för kommunala borgensåtaganden ska varje ärende föregås av en riskbedömning. Från kommunledningsförvaltningens sida anses att den här typen av projekt generellt innebär en stor risk för kommunen. Kalkylerna bygger ofta på ett flertal osäkra

10 BOTKYRKA KOMMUN 7[11] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 faktorer och föreningsverksamhet är känslig för kunskapen, kapaciteten och kontinuiteten hos de som leder föreningens verksamhet. En styrelse kan bytas ut snabbt vilket gör att brist på kunskap och kontinuitet kan påverka den ekonomiska stabiliteten. I det här fallet utgörs borgen till stor del av borgen för ett 15-årigt hyreskontrakt, vilket gör att detta åtagande är under en mycket lång period med totalt sett höga belopp. Å andra sidan är inte den faktiska risken 15 gånger aktuellt hyresbelopp då föreningen åtminstone till en stor del kan täcka den aktuella hyran med intäkter. Förvaltningen kan också konstatera att det inte är lätt för en förening att etablera en ny tennishall utan någon form av kommunalt stöd. Har kommunen för avsikt att medverka till att en ny tennisanläggning ska komma till stånd krävs sannolikt kommunalt stöd i någon form. När det gäller avskrivning av föreningens skulder anses från kommunledningsförvaltningen att det normalt sett borde hanteras på ett annorlunda sätt. Det hade blivit tydligare om föreningen hade tvingats till en konkurs och i det sammanhanget fått skulden bortskriven. Som redovisats ovan uppgår nu föreningens skulder till Swedbank och kommunen till sammanlagt drygt 4,7 miljoner kronor. Föreningen anser sig inte klara av att återbetala den aktuella skulden. På den punkten delas föreningens bedömning att det inte är möjligt, åtminstone på kort sikt. På längre sikt kan det naturligtvis uppstå sådana möjligheter. Den ekonomiska effekten för kommunen blir resultatpåverkande avseende lånen. Förvaltningens förslag är att övertagande av lån samt avskrivning finansieras genom att belasta kommunens resultat. Då kommunen under ett antal år kommer att betala ett anläggningsbidrag till föreningen bedöms det som rimligt att kommunen löpande prövar möjligheten att reducera anläggningsbidraget. Med hänsyn till den beskrivna bakgrunden anser förvaltningen att det i det nu uppkomma läget är rimligt att kommunen i det här läget övertar lånet från Swedbank och skriver av kommunens fordran på föreningen. Om kommunen istället valt att försätta föreningen i konkurs hade denna kostnad för kommunen uppstått redan vid detta tillfälle. Det kan också konstateras att kommunstyrelsens beslut i oktober 2012 skulle kunna jämställas med att föreningen, ur kommunalt perspektiv, gick i konkurs i och med den bristande betalningsförmågan. Vilket även skulle kunna motivera den nu föreslagna avskrivningen. Flera rättsliga frågor aktualiseras i samband med aktuellt ärende. Investeringar i infrastruktur för sport med medfinansiering eller annat likvärdigt stöd från kommunen måste bedömas utifrån kommunallagens kompetensreg-

11 BOTKYRKA KOMMUN 8[11] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 ler, likväl som upphandlingslagstiftningen samt de EU-rättsliga reglerna om statliga stöd. Kommunalt stöd till idrottsrörelsen och dess anläggningar i kommunen är normalt allmännyttig verksamhet som kommuner får ägna sig åt eller ge bidrag till enligt andra kapitlet kommunallagen. En förutsättning är dock att kommunens kostnader för engagemanget står i proportion till kommunmedborgarnas nytta. Kommunen rätt att engagera sig i idrottsrörelsen erkändes tidigt i rättspraxis såsom kommunalrättsligt kompetensenligt, se t.ex. RÅ 1909 ref. 2 och RÅ 1953 I 273 (bidrag till idrottsföreningar). Från senare rättspraxis har en kommun ansetts oförhindrad att uppföra idrottshall (RÅ 1970 C 85), göra borgensåtagande för förening för utrustning av bowlinghall (RÅ 1970 C 86), teckna borgen eller lämna annat ekonomiskt stöd till förening för anläggande av konstfrusen isbana respektive själv uppföra eller engagera sig i driften av sådan anläggning (RÅ 1962 I 219, RÅ 1970 C 70, RÅ 1973 A 165, RÅ A 973) samt lämna räntefritt lån till bolag som ägde en golfbana (RÅ 1966 I 133) och penningbidrag till golfklubb för anläggning av golfbana (RÅ 1972 C 85, RÅ 1975 Ab 258). EU:s regler om statliga stöd grundläggs i huvudsak i artikel fördraget om Europeiska funktionssätt (EUF). Där anges att om inte annat föreskrivs i fördragen, är stöd som ges av en medlemsstat (även omfattande kommun) eller med hjälp av statliga (kommunala) medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenlig med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. För att det ska röra sig om statligt stöd i EU-rättslig mening måste samtliga fyra av följande rekvisit vara uppfyllda: 1. Åtgärden måste innebära att en förmån beviljas en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel. 2. Åtgärden måste gynna vissa företag eller viss produktion. 3. Åtgärden måste snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen. 4. Åtgärden måste påverka handeln mellan medlemsstaterna. Enligt reglerna får stöd inte lämnas förrän det godkänts av EUkommissionen om det inte följer något av de särskilda undantagen som kommissionen meddelat.

12 BOTKYRKA KOMMUN 9[11] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 Kommunen ska alltså som huvudregel lämna upplysningar till kommissionen, via Näringsdepartementet, om alla former av stöd som planeras och som kan bli föremål för prövning av kommissionen. Det vill säga om de utgör stöd enligt rekvisiten ovan samt inte omfattas av någon av de undantag som kommissionen meddelat. Frågan om huruvida kommunens säkerheter och övriga stöd till föreningen står i överensstämmelse med EU:s regler för statsstöd har inte varit föremål för en notifieringsprocess hos EU-kommissionen. För att stödet vid en prövning ska anses som förenligt med EU:s regler om statligt stöd ska kommunens säkerheter och övriga offentliga finansiering både stå i proportion och vara begränsad till det minimum som krävs för att uppnå målen för stödet. I förhållande till ärendets bakgrund, idrottens betydelse för kommunen och de mål som kommunen bland annat antagit i det idrottspolitiska programmet kan det inte bedömmas som otänkbart att kommunens insatser är både proportionerliga och begränsade, enligt den mening som reglerna kräver. EU-kommissionen har som nämnts ovan också antagit ett antal undantag från reglerna, undantag som också innebär undantag från upplysningsplikten. Sedan halvårsskiftet 2014 gäller dessutom ett antal nya undantag som dessutom utvidgar tidigare möjligheter till undantag för flertalet statliga (kommunala) stödinsatser. Bland annat finns undantag för stöd till sport- och rekreationsinfrastruktur. Förutsättningarna för att undantaget ska kunna tillämpas är att infrastrukturen är öppen för flera användare och att stödet är utgivet på transparenta och icke-diskriminerande grunder. Lagen om offentlig upphandling gäller för offentlig upphandling av byggentreprenader, men däremot inte för kontrakt som avser hyresrätt. Av förarbeten till lagen framgår bland annat att som byggentreprenad avses fall där en myndighet som behöver lokaler istället för att uppföra byggnad på en egen mark låter ett byggföretag uppföra en byggnad efter myndighetens anvisningar på mark som inte ägs av myndigheten eller när en myndighet avser att hyra lokaler och som istället för att först göra det och sedan låta bygga om dem uppdrar åt fastighetsägaren att låta utföra ombyggnation efter myndighetens anvisningar och sedan hyra lokalerna. I och med att kommunen avser att gå i borgen för föreningens bolags förpliktelser enligt hyresavtalet mellan bolaget och Coop Fastigheter finns en risk att någon skulle vilja pröva tolkningen att kommunens säkerhet innebär att

13 BOTKYRKA KOMMUN 10[11] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 kommunen anses vara den som indirekt hyr lokaler. Utgången av en sådan prövning kan i dagsläget inte med säkerhet bedömmas. Det kan dock konstateras att kommunen inte direkt varit inblandad i den lösning som föreningen och Coop Fastigheter kommit fram till avseende det av parterna presenterade projektet och hyresöverenskommelsen. Det förhållandet talar för att kommunen inte ska ses som en upphandlade myndighet i detta ärende. Men konsekvensen av en tolkning där kommunen upphandlingsrättsligt ses som hyresgäst, om än indirekt, skulle innebära att ärendet anses vara en nyproduktion av kommunala verksamhetslokaler, vilka skulle ha handlats upp i konkurrens. Som redovisats ovan har kultur- och fritidsnämnden ställt sig positiva till att ge föreningen ett årligt anläggningsbidrag på kronor. Från kommunledningsförvaltningens sida anses det som rimligt att kommunen i detta sammanhang ställer stora krav på föreningen och dess verksamhet. Ett sådant krav bör vara att föreningens ungdomsverksamhet garanteras en viss andel av tillgängligt bankapacitet. Därutöver bör krav även ställas på att föreningen ska ha en målsättning om att det blir en inriktning på verksamheten som syftar till en jämn fördelning av insatserna mellan pojkar och flickor. I övrigt kan konstateras att avvecklingen av tennisanläggningen på Pelletäppan och föreningens frånträde från arrendet, möjliggör för kommunen att använda marken för annat ändamål. En översiktlig bedömning är att kommunen kan få tillbaka en stor del av det nedskrivna beloppet i form av överskott i en framtida exploatering. Kostnaderna för rivning och iordningställande av marken bör därför belasta kommande exploatering. Det är angeläget att kommunen har en ambition att snarast påbörja en exploatering av det aktuella markområdet som nu frigörs. Slutsatser Med hänsyn till vad som redovisats ovan konstaterar kommunledningsförvaltningen att om kommunen önskar medverka till att en ny tennisanläggning kommer till stånd som ska ersätta den tidigare anläggningen vid Pelletäppan bör kommunen i detta läge gå vidare i enlighet med föreningens framställan. Det finns som beskrivet flera olika risker med ärendet. Dessa behöver bli föremål för noggranna poliska överväganden inför ärendets slutbehandling. Ett krav från kommunens sida bör dock vara att såväl föreningens som bolagets verksamhet ska löpande granskas av en auktoriserad revisor som också

14 BOTKYRKA KOMMUN 11[11] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 har skyldighet att rapportera till kommunen kring de iakttagelser som gjorts i samband med revisionen. Kommunen bör dessutom i samband med borgenstecknandet informera sig om läget kring de aktuella bidragen för att bedöma risken för en försämring av de aktuella kalkylerna. Vidare bör kultur- och fritidsförvaltningen i samband med kommande anläggningsbidrag ställa krav på föreningen som garanterar att ungdomsverksamheten tillhandahålls en rimlig del av bankapaciteten och en jämn könsfördelning av verksamheten. Därutöver bör förvaltningen löpande följa föreningens ekonomi för att se hur verksamheten utvecklar sig. Mattias Jansson Kommundirektör Niclas Johansson Ekonomichef Bilagor Kultur- och fritidsnämndens beslut den 20 maj 2014, 52. Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse om Tumba Tennis och anläggningsbidrag, Tumba Tennisklubbs skrivelse samt ansökan om stöd, Hyreskontrakt XXXXXX mellan Tennis och Paddel i Tumba Förvaltning AB samt Coop Fastigheter AB, Kommunstyrelsens beslut den 8 oktober 2012, 180 PM Vägval för tennisen, Särskild skrivelse avseende samarbetsavtal mellan Botkyrka kommun och Tumba Tennis, Samarbetsavtal mellan Botkyrka kommun och Tumba Tennisklubb,

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: Tumba tennisklubb och tennisanläggningen Pelletäppan (KS/2012:417) Beslut Kommunstyrelsen beslutar att hantera den uppkomna situationen i enlighet med kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad Sammanfattning Stängningen av anläggningen Pelletäppan har inneburit att Tumba tennisklubb har tappat merparten av sina intäkter. Det innebär att föreningen för närvarande inte kan fullfölja de åtaganden man har gentemot banken och kommunen. Med anledning av den uppkomna situationen finns det ett behov av att få ett beslut kring den fortsatta hanteringen av frågan från kommunens sida. Anledningen till detta är i första hand att följande frågor behöver klarläggas: 1) Hantering av kommunens fordran och det lån som kommunen gått i borgen för. 2) Vem ska ta ansvar för den aktuella tennishallen? 3) Hur ska kommunen eventuellt medverka till att föreningen ska kunna fortsätta att bedriva tennisverksamhet? Kommunledningsförvaltningen har följande förslag till fortsatt hantering av situationen: 1) I avvaktan på att förutsättningarna för föreningens fortsatta tennisverksamhet på anläggningen vid Pelletäppan klargörs ska kommunen varken driva några krav på föreningen eller skriva av den fordran som uppstått med anledning av att borgensåtaganden fullföljs. 2) Vi bör på liknande sätt hantera den fordran kommunen har på föreningen för det lån som kommunen lämnat. 3) Kommunen bör skyndsamt ha en dialog med föreningen kring löpande kostnader för anläggningen som t.ex. försäkringskostnader.

83 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:417 4) Kommunen och föreningen ska gemensamt se på möjligheterna att skapa förutsättningar för fortsatt tennisverksamhet på i första hand nuvarande anläggning på Pelletäppan. 5) Frågan om kommunens fordran på föreningen kopplat till nuvarande anläggning bör diskuteras i samband med en eventuell ny anläggning utifrån föreningens ekonomiska förutsättningar. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Särskilt yttrande Yngve R K Jönsson (M) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Expedieras till: - Kultur- och fritidsförvaltningen - Ekonomichef Niclas Johansson, kommunledningsförvaltningen - Controller Monica Blommark, kommunledningsförvaltningen - Ekonomiassistent Suzana Milosavljevic, kommunledningsförvaltningen

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 Referens Oscar Arnell Mottagare Kommunfullmäktige Samarbetsavtal mellan Botkyrka kommun och Tumba Tennisklubb Mot bakgrund av ärendet om kommunal borgen till Tennis och Paddel i Tumba Förvaltning AB samt borgen, övertagande av lån och avskrivning av fordran till Tumba Tennisklubb bereder kultur- och fritidsförvaltningen, med stöd av kommunledningsförvaltningen, ett särskilt samarbetsavtal mellan kommunen och föreningen. Syftet med avtalet är att svara mot uppdraget att följa verksamheten inom föreningen och dess bolag samt att ställa krav i enlighet med de intentioner och inriktningar som redovisas i ärendet. Genom avtalet tydliggörs respektive parts åtaganden. I avtalet sätts även villkor för information och transparens mellan parterna. Avtalet sätter även en hembudsskyldighet samt krav på vederlagsfri aktieöverlåtelse vid befarat obestånd. Samarbetsavtalet lämnas kommunstyrelsen för godkännande avseende avtalets inriktning i de delar som ligger inom kommunstyrelsens verksamhetsansvar enligt kommunfullmäktiges beslut. Avtalet ska för sin giltighet även godkännas av kultur- och fritidsnämnden som har att ställa krav på föreningens och dess verksamhet i enlighet med intentionerna och inriktningarna i detta ärende. Oscar Arnell Kanslichef Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

95 BOTKYRKA KOMMUN OCH TUMBA TENNISKLUBB S A M A R B E T S A V T A L

96 Mellan å ena sidan Botkyrka kommun, , med adress TUMBA (nedan kommunen ), och å andra sidan Tumba Tennisklubb, , med adress c/o Kubicska, Broängsvägen 15, TUMBA (nedan Tumba TK ), har denna dag träffats nedanstående samarbetsavtal (nedan Avtalet ). 1 BAKGRUND 1.1 Kommunen har under en längre tid fört en dialog med Tumba TK om föreningens anläggningsbehov. Under perioden var dialogen inriktad på att söka samarbete kring en renovering av tennisanläggningen på den s.k. Pelletäppan. 1.2 År 2012 genomförde en extern part en besiktning av tennisanläggningen. Besiktningen visade på så omfattande brister beträffande säkerhet och arbetsmiljö att kommunen, i samråd med Tumba TK, beslutade att anläggningen skulle stängas för all verksamhet från och med den 1 juni Tumba TK har sedan stängningen av tennisanläggningen på Pelletäppan bedrivit tennisverksamhet i begränsad omfattning i alternativa lokaler. Samtidigt har föreningen fört en dialog med KF fastigheter AB (nedan KFF ) kring en etablering av en ny tennishall ovanpå en planerad Coop-butik i Tumba. 1.4 Mot bakgrund av nämnda förhållanden har Tumba TK gjort en framställan till kommunen och sökt olika former av ekonomiskt stöd för planerad etablering av den nya tennisanläggningen. 1.5 Föreningen har betonat att förutsättningen för en etablering av en ny tennishall, ovanpå den planerade Coop-butiken, är dels att kommunen ger ett årligt driftbidrag till Tumba TK, dels att kommunen går i borgen för ett lån på enmiljon ( ) kr, dels och att kommunen lämnar en hyresgaranti till KFF, till förmån för ett av Tumba TK helägt aktiebolag (nedan Bolaget ) som kommer att hyra den planerade tennisanläggningen. 1.6 Vidare begär Tumba TK att kommunen skriver av de fordringar som härrör från parternas förutvarande avtalsrelation och engagemang kring anläggningen på Pelletäppan samt att kommunen åtar sig att riva tennishallen och återställa marken där den gamla tennisanläggningen var belägen. 1.7 På de villkor som framgår av denna överenskommelse (Avtalet) har kommunen ställt sig positiv till Tumba TK:s begäran om stöd från kommunen. 2 TUMBA TK:S ÅTAGANDE 2.1 Tumba TK skall: a) säkerställa att den verksamhet som föreningen bedriver i huvudsak riktar sig till barn- och ungdomar; b) aktivt och reellt verka för att tennisanläggningen i Tumba blir känd i samtliga kommundelar inom Botkyrka kommun; -2-

97 c) informera Botkyrkaborna om att den nya tennisanläggningen är till för samtliga kommuninvånare; d) aktivt och reellt arbeta för att såväl Tumba TK:s medlemmar som besökare till den nya tennisanläggningen speglar befolkningens sammansättning i Botkyrka kommunen; e) tillse Bolagets organisation är utformad så att de ekonomiska förhållandena i Bolaget kan granskas och kontrolleras på ett betryggande sätt av Tumba TK och kommunen; f) fortlöpande bedöma Bolagets ekonomiska situation i syfte att aktivt utöva ägarens och styreslens vårdnadsplikt över Bolaget; g) i egenskap av Bolagets ägare välja in av kommunen föreslagen representant i Bolagets styrelse, så att kommunen vid varje given tidpunkt finns representerad i Bolagets styrelse. 3 KOMMUNENS ÅTAGANDE 3.1 Mot rätta fullgörandet av Tumba TK:s åtaganden, utfäster sig kommunen: i. att gå i borgen för hyresavtal mellan KFF och Bolaget under maximalt femton (15) år, varvid kommunens borgensåtagande proportionellt ska minskas/fasas ut under avtalad hyrestid, vilket innebär att åtagandet upphör vid utgången hyrestid och före eventuella förlängningar av hyresförhållandet; ii. iii. iv. att lämna ett driftbidrag till Tumba TK på femhundratusen ( ) kr/år, med förbehåll för att bidraget kommer att prövas år för år efter ansökan (på årlig basis) från Tumba TK; att gå i borgen för ett banklån till Tumba TK på enmiljon ( ) kr; att avskriva de fordringar på Tumba TK som emanerar från föreningens engagemang på Pelletäppan; samt v. att riva tennisanläggningen på Pelletäppan och återställa marken där den gamla anläggningen var belägen. 3.2 I samband med att Botkyrka kommun går i borgen för hyresavtalet mellan KFF och Bolaget, ska nedanstående avtal tecknas mellan kommunen och Tumba TK, för att säkerställa tennisverksamhetens långsiktiga bärkraft. 4 HEMBUD 4.1 För det fall att Tumba TK beslutar sig för att sälja eller på annat sätt avhända sig aktier i bolaget, utfäster sig Tumba TK att inte överlåta aktier till tredje man utan att kommunen först har erbjudits att förvärva aktierna på marknadsmässiga villkor. 4.2 Godtas inte Tumba TK:s erbjudande och/eller kan parterna inte enas om köpevillkoren, äger Tumba TK rätt att överlåta aktierna till tredje man på de villkor som kommunen först har erbjudits. -3-

98 4.3 Om tredje man och Tumba TK enas om andra villkor än de som kommunen avböjt (se punkten 4.1 ovan), ska kommunen erbjudas att förvärva aktierna på de nya villkoren innan aktierna avyttras till tredje man. 4.4 Hembud enligt vad som ovan anges antas genom att kommunen, inom tre (3) månader från den dag då hembudet skedde, skriftligen anmäler till Tumba TK att kommunen beslutat att förvärva de hembjudna aktierna på erbjudna villkor. 4.5 Hembudet upphör att gälla om inte Tumba TK:s anbud antas inom föreskriven tid. 5 BEFARAT OBESTÅND 5.1 Befarar Tumba Tennis att verksamheten i Bolaget går med förlust och/eller finns det anledning att anta att mer än hälften av det egna bundna kapitalet är förbrukat, ska Tumba TK erbjuda kommunen att vederlagsfritt överta aktierna i bolaget i samband med att kontrollbalansräkning upprättas. 6 ÖVERLÅTELSE 6.1 Tumba TK får inte utan kommunens skriftliga samtycke, helt eller delvis, överlåta Avtalet och/eller förpliktelse enligt Avtalet eller annars sätta annan i sitt ställe. 7 FORCE MAJEURE 7.1 Vardera part fritar sig från skyldighet att fullgöra sin del av Avtalet och från skyldighet att erlägga skadestånd om parts åtaganden inte alls eller endast till onormalt hög kostnad kan fullgöras på grund av krig eller upplopp, arbetsinställelse, blockad, eldsvåda, explosion, ingrepp av offentlig myndighet eller annan härmed jämförlig händelse som part inte råder över och inte heller kunnat förutse. 8 MEDDELANDEN 8.1 Reklamation och andra meddelanden skall ske genom bud eller rekommenderat brev till parternas i ingressen angivna eller senare ändrade adresser. 8.2 Meddelandet ska anses ha kommit mottagaren tillhanda: (a) (b) Om avlämnat med bud: vid överlämnandet Om avsänt med rekommenderat brev: två (2) dagar efter avlämnande för postbefordran. 8.3 Adressändring skall meddelas part i enlighet med vad som föreskrivs i denna bestämmelse. 9 RUBRIKER 9.1 Indelningen av Avtalet i olika avsnitt och åsättande av rubriker skall inte påverka Avtalets tolkning. 10 ÄNDRINGAR -4-

99 10.1 Ändringar av och tillägg till detta Avtal skall för att vara bindande vara skriftligen avfattade och undertecknade av respektive part. 11 FULLSTÄNDIG REGLERING 11.1 Avtalet utgör parternas fullständiga reglering av alla frågor som Avtalet berör. Alla skriftliga och/eller muntliga åtaganden samt utfästelser som föregått Avtalet ersätts av innehållet i detta Avtal. 12 BESTÄMMELSES OGILTIGHET 12.1 Skulle någon bestämmelse i Avtalet eller del därav befinnas ogiltig, ska detta inte innebära att Avtalet i dess helhet är ogiltigt, utan i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt Avtalet, ska avtalet jämkas i skälig omfattning. 13 GILTIGHET 13.1 Detta Avtals giltighet och ikraftträdande är villkorat av att kommunens kommunfullmäktige, före den 28 februari 2015, godkänner Avtalet genom beslut som senare vinner laga kraft. 14 TVISTER 14.1 Tvister avseende tillämpningen av Avtalet som inte kan lösas vid förhandlingar mellan parterna skall avgöras av allmän domstol. Av detta Avtal har två (2) originalexemplar upprättats och utväxlats mellan parterna. Botkyrka den 2014 Botkyrka den 2014 BOTKYRKA KOMMUN TUMBA TENNIS [ Namn ] [ Namn ] -5-

100 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:416 Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service - Skatteväxling (KS/2014:416) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar bifalla Kommunförbundet Stockholms läns rekommendation enligt beslut från punkterna 1-5 innebärande att kommunerna övertar ansvaret för hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Sammanfattning I beslut den 12 juni 2014 rekommenderade Kommunförbundet Stockholms län, KSL, länets kommuner att överta ansvaret för utförande av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I kommunernas ansvar ingår även rehabilitering, habilitering och vissa hjälpmedel. Enligt rekommendationen ska kommunernas ökade åtagande från 2016 och framåt finansieras med en skatteväxling på 2 öre mellan Stockholms läns landsting och länets kommuner. Förändringen träder ikraft den 1 oktober För 2015 görs en ekonomisk reglering genom att landstinget senast den 30 november ersätter kommunerna med 92/365 av skatteväxlingens värde Ansvarsfördelningen för aktuell verksamhet har sedan kommunaliseringen av omsorgerna 1994 reglerats i den s k Principöverenskommelsens 11. Denna upphör nu att gälla. Under årens lopp har frågan om en förändrad ansvarsfördelning aktualiserats vid flera tillfällen. Diskussionerna i frågan mellan kommuner och landsting 2009 och 2010 resulterade inte i något ställningstagande vilket motiverades med att det fanns anledning att avvakta den då förväntade kommunaliseringen av hela hemsjukvården.

101 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:416 KSL har gjort en beräkning av de ekonomiska effekterna för länets kommuner. Beräkningen av kostnaderna utgår från genomsnittskostnaden för vuxna i bostad med särskild service och har för Botkyrkas del beräknats till 4,5 miljoner på årsbasis. Kostnaden är schablonmässigt beräknad utifrån en kategori brukare. Eftersom de verkliga kostnaderna varierar bland annat beroende på hur stödbehovet bedömts för olika brukare är kostnaderna till en viss del osäkra. Intäkterna ökar dels till följd av skatteväxlingen och dels påverkas även det särskilda statliga utjämningsystemet för åtgärder inom LSS. En skatteväxling på 2 öre beräknas medföra en ökning av skatteintäkter och utjämningsbidrag med 3,8 miljoner. Dessutom påverkas den särskilda LSSutjämningen av kommunernas faktiska kostnader. Ett kommunalt övertagande enligt rekommendationen kommer därför att ge ökade intäkter från utjämningen. Något motsvarande system har inte funnits för landstingen. Enligt KSL:s beräkning innebär förändringen för Botkyrkas del en ökning av utjämningsbeloppet med 2,7 miljoner. Effekten på utjämningen sker dock med två års eftersläpning vilket innebär att en verksamhetsförändring/ skatteväxling 2016 får effekt på utjämningen först Enbart skatteväxlingen täcker således inte kommunens kostnader enligt den beräkningsmetod som tillämpats i KSL:s beräkningar. Med tillskottet via kostnadsutjämningssystemet för LSS erhålls kostnadstäckning men med två års eftersläpning. De ovan nämnda beloppen utgår från effekterna på helår. Förändringen gäller enligt rekommendationen från 1 oktober 2015 och effekten under perioden 1 oktober till 31 december 2015 regleras genom att landstinget ersätter kommunerna senast den 30 november med ett belopp som motsvarar 92/365 av skatteväxlingens värde För Botkyrka skulle detta motsvara en ersättning med omkring 960 tusen kronor. Vård- och omsorgsförvaltningen har i tjänsteskrivelse den 1 oktober 2014 beskrivit bakgrunden till KSL:s rekommendation. Förvaltningen är positiv till förändringen eftersom kommunen får ett utökat ansvar för verksamheten som helhet vilket bedöms vara positivt för brukarna. Förvaltningen framhåller vidare vikten av samverkan och en tydlig fördelning mellan de uppgifter för vilka landstinget respektive kommunen ska ansvara. Man efterlyser även en klargörande gränsdragning mellan basal och avancerad hemsjukvård för att kostnadsansvaret ska bli tydligt. I de ekonomiska konsekvenser som vård- och omsorgsförvaltningen beräknat ingår inte intäkterna från utjämningssystemet inom LSS. Vidare utgår kostnadsberäkningen från kommunens befolkningsandel istället för andelen brukare i förhållande till länet. Detta medför att de ekonomiska beräkning-

102 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 3[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:416 arna skiljer sig något mot de belopp, grundade på KSL:s beräkningar, som redovisas av kommunledningsförvaltningen. Sedan omsorgerna kommunaliserades 1994 har en diskussion förts om fördelar med att hälso- och sjukvårdsinsatserna skulle samordnas med omvårdnaden av personer med funktionsnedsättning. Argumenten har varit att förändringen skulle förbättra tillgänglighet, kontinuitet och underlätta insatserna för målgruppen. Vård- och omsorgsnämnden har behandlat ärendet Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

103 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:416 Referens Göran Karlsson Mottagare Kommunstyrelsen Rekommendation från KSL - Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet - skatteväxling Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar bifalla Kommunförbundet Stockholms läns rekommendation enligt beslut från punkterna 1-5 innebärande att kommunerna övertar ansvaret för hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Sammanfattning I beslut den 12 juni 2014 rekommenderade Kommunförbundet Stockholms län, KSL, länets kommuner att överta ansvaret för utförande av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I kommunernas ansvar ingår även rehabilitering, habilitering och vissa hjälpmedel. Enligt rekommendationen ska kommunernas ökade åtagande från 2016 och framåt finansieras med en skatteväxling på 2 öre mellan Stockholms läns landsting och länets kommuner. Förändringen träder ikraft den 1 oktober För 2015 görs en ekonomisk reglering genom att landstinget senast den 30 november ersätter kommunerna med 92/365 av skatteväxlingens värde Ansvarsfördelningen för aktuell verksamhet har sedan kommunaliseringen av omsorgerna 1994 reglerats i den s k Principöverenskommelsens 11. Denna upphör nu att gälla. Under årens lopp har frågan om en förändrad ansvarfördelning aktualiserats vid flera tillfällen. Diskussionerna i frågan mellan kommuner och landsting 2009 och 2010 resulterade inte i något ställningstagande vilket motiverades med att det fanns anledning att avvakta den då förväntade kommunaliseringen av hela hemsjukvården. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

104 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:416 KSL har gjort en beräkning av de ekonomiska effekterna för länets kommuner. Beräkningen av kostnaderna utgår från genomsnittskostnaden för vuxna i bostad med särskild service och har för Botkyrkas del beräknats till 4,5 miljoner på årsbasis. Kostnaden är schablonmässigt beräknad utifrån en kategori brukare. Eftersom de verkliga kostnaderna varierar bland annat beroende på hur stödbehovet bedömts för olika brukare är kostnaderna till en viss del osäkra. Intäkterna ökar dels till följd av skatteväxlingen och dels påverkas även det särskilda statliga utjämningsystemet för åtgärder inom LSS. En skatteväxling på 2 öre beräknas medföra en ökning av skatteintäkter och utjämningsbidrag med 3,8 miljoner. Dessutom påverkas den särskilda LSS utjämningen av kommunernas faktiska kostnader. Ett kommunalt övertagande enligt rekommendationen kommer därför att ge ökade intäkter från utjämningen. Något motsvarande system har inte funnits för landstingen. Enligt KSL:s beräkning innebär förändringen för Botkyrkas del en ökning av utjämningsbeloppet med 2,7 miljoner. Effekten på utjämningen sker dock med två års eftersläpning vilket innebär att en verksamhetsförändring/ skatteväxling 2016 får effekt på utjämningen först Enbart skatteväxlingen täcker således inte kommunens kostnader enligt den beräkningsmetod som tillämpats i KSL:s beräkningar. Med tillskottet via kostnadsutjämningssystemet för LSS erhålls kostnadstäckning men med två års eftersläpning. De ovan nämnda beloppen utgår från effekterna på helår. Förändringen gäller enligt rekommendationen från 1 oktober 2015 och effekten under perioden 1 oktober till 31 december 2015 regleras genom att landstinget ersätter kommunerna senast den 30 november med ett belopp som motsvarar 92/365 av skatteväxlingens värde För Botkyrka skulle detta motsvara en ersättning med omkring 960 tusen kronor. Vård- och omsorgsförvaltningen har i tjänsteskrivelse den 1 oktober 2014 beskrivit bakgrunden till KSL:s rekommendation. Förvaltningen är positiv till förändringen eftersom kommunen får ett utökat ansvar för verksamheten som helhet vilket bedöms vara positivt för brukarna. Förvaltningen framhåller vidare vikten av samverkan och en tydlig fördelning mellan de uppgifter för vilka landstinget respektive kommunen ska ansvara. Man efterlyser även en klargörande gränsdragning mellan basal och avancerad hemsjukvård för att kostnadsansvaret ska bli tydligt. I de ekonomiska konsekvenser som vård- och omsorgsförvaltningen beräknat ingår inte intäkterna från utjämningssystemet inom LSS. Vidare utgår kostnadsberäkningen från kommunens befolkningsandel istället för andelen brukare i förhållande till länet. Detta medför att de ekonomiska beräkning-

105 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:416 arna skiljer sig något mot de belopp, grundade på KSL:s beräkningar, som redovisas av kommunledningsförvaltningen. Sedan omsorgerna kommunaliserades 1994 har en diskussion förts om fördelar med att hälso- och sjukvårdsinsatserna skulle samordnas med omvårdnaden av personer med funktionsnedsättning. Argumenten har varit att förändringen skulle förbättra tillgänglighet, kontinuitet och underlätta insatserna för målgruppen. Mattias Jansson Kommundirektör Niclas Johansson Ekonomichef Expedieras till

106 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Vård- och omsorgsnämnden Dnrvon/2014: Remiss - Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (von/2014:124) Beslut Vård- och omsorgsnämnden stödjer KSL:s rekommendation att ingå avtal och överlämnar till kommunfullmäktige att besluta slutgiltigt. Sammanfattning Stockholms läns landsting ingick år 1994 en överenskommelse med länets kommuner kring hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och daglig verksamhet ( 11 i den s.k. principöverenskommelsen). Överenskommelsen innebar att landstinget tog över utförandet av samtliga hälsooch sjukvårdsinsatser som kommunen enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ansvarar för i bostad med särskild service. Förslaget från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) innebär att 11 i principöverenskommelsen upphör. Förändringen har initierats av flera Stockholmskommuner med förhoppningen att den ska förbättra tillgänglighet och kontinuitet genom att hälso- och sjukvård lättare ska kunna samordnas med omvårdnaden om personer med funktionsnedsättning. Enligt förslaget finansieras förändringen med en skatteväxling mellan landsting och kommun på två öre. Vård- och omsorgsförvaltningen ställer sig positiv till avtalet då vi ser många vinster med att kommunen får ett utökat ansvar för hälso- och sjukvården inom bostad med särskild service. Kommunen ges på detta sätt en större helhet vilket gör att förvaltningen anser att förändringen kommer att bli positiv för våra brukare. För att överföringen ska ske så smidigt som möjligt lyfter förvaltningen några synpunkter som bör beaktas i kommande arbete med övertagandet.

107 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Vård- och omsorgsnämnden Dnr von/2014:124 Förvaltningen föreslår nämnden att bifalla KSL:s rekommendation att ingå avtal. (M) yrkar bifall. Ordförande finner ett förslag, ordförandens förslag. Vård- och omsorgsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag..

108 TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2014:124 Referens Emma Åberg Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Remiss KSL - Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden stödjer KSL:s rekommendation att ingå avtal och överlämnar till kommunfullmäktige att besluta slutgiltigt. Sammanfattning Stockholms läns landsting ingick år 1994 en överenskommelse med länets kommuner kring hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och daglig verksamhet ( 11 i den s.k. principöverenskommelsen). Överenskommelsen innebar att landstinget tog över utförandet av samtliga hälsooch sjukvårdsinsatser som kommunen enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ansvarar för i bostad med särskild service. Förslaget från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) innebär att 11 i principöverenskommelsen upphör. Förändringen har initierats av flera Stockholmskommuner med förhoppningen att den ska förbättra tillgänglighet och kontinuitet genom att hälso- och sjukvård lättare ska kunna samordnas med omvårdnaden om personer med funktionsnedsättning. Enligt förslaget finansieras förändringen med en skatteväxling mellan landsting och kommun på två öre. Vård- och omsorgsförvaltningen ställer sig positiv till avtalet då vi ser många vinster med att kommunen får ett utökat ansvar för hälso- och sjukvården inom bostad med särskild service. Kommunen ges på detta sätt en större helhet vilket gör att förvaltningen anser att förändringen kommer att bli positiv för våra brukare. För att överföringen ska ske så smidigt som möjligt lyfter förvaltningen några synpunkter som bör beaktas i kommande arbete med övertagandet. Förvaltningen föreslår nämnden att bifalla KSL:s rekommendation att ingå avtal. Vård- och omsorgsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

109 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2014:124 Ärende Kommunförbundet Stockholms län (KSL) föreslår att 11 i principöverenskommelsen upphör. Detta innebär att kommunen från landstinget tar över ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering och habilitering som sker i bostaden och inom daglig verksamhet. Landstinget ansvarar fortsatt för läkarinsatser, specialiserad hälso-och sjukvård, specialiserad rehabilitering och specialiserad habilitering. Vård- och omsorgsförvaltningen har berett ärendet. Bakgrund Stockholms läns landsting ingick år 1994 en överenskommelse med länets kommuner, den så kallade principöverenskommelsen. Bestämmelsen behandlar en mängd olika frågor som blev aktuella i samband med kommunernas övertagande av landstingets omsorgsverksamhet. I principöverenskommelsens 11 träffades en överenskommelse om utförandet av hälsooch sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) i gruppbostäder och dagliga verksamheter. HSL ger kommunerna ansvaret för hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service (LSS), men i och med 11 i principöverenskommelsen beslutades att landstinget fortsatt skulle utföra hälso- och sjukvården. Utöver det fastslogs att landstinget skulle ansvara för utförandet av för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. De individer som omfattas av 11 i principöverenskommelsen är de som: bor i bostad med särskild service och/eller har beslut om daglig verksamhet tillhör personkrets 1 eller 2 har behov av hälso- och sjukvård i boendet eller i den dagliga verksamheten. Landstinget har idag organiserat hälso- och sjukvården för målgruppen enligt normaliseringsprincipen. Huvudregeln är att den enskilde i första hand vänder sig till husläkarmottagning/vårdcentral och till primärvårdsrehabiliteringsmottagning, som övriga invånare. I de fall detta inte är möjligt får brukaren besök i boendet eller på daglig verksamhet. Det är dessa hälso- och sjukvårdsinsatser som omfattas av 11 i principöverenskommelsen. Förslaget

110 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[5] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2014:124 Efter önskemål från ett flertal kommuner i Stockholms län föreslår KSL att 11 i principöverenskommelsen upphör. Genom denna förändring är förhoppningen att en egen kommunal hälso- och sjukvårdsorganisation hos kommunerna skulle öka tydligheten kring vem som ansvarar för vad mellan landsting och kommun och samtidigt förbättra tillgängligheten och kontinuiteten. Som ett resultat av detta förväntas hälso- och sjukvården kunna samordnas bättre med omvårdnaden om personer med funktionsnedsättning. Den hälso- och sjukvård som utförs idag av landstinget ligger till grund för vad som ska överföras från landstinget till kommunerna. Det innebär att de hälso- och sjukvårdsinsatser som i dag utförs av landstinget på primärvårdsnivå (basal hemsjukvård inklusive enstaka hembesök och primärvårdsrehabilitering) i bostad med särskild service och i daglig verksamhet samt förskrivning och kostnadsansvar för vissa hjälpmedel till målgruppen ska överföras. Landstinget ansvarar fortsatt för läkarinsatser och specialiserad hälsooch sjukvård, specialiserad rehabilitering och specialiserad habilitering. Avtalet föreslås upphöra den 1 januari Följande ska enligt avtalet ligga på kommunens ansvar: Hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering och habilitering som sker i bostaden respektive daglig verksamhet. Förskriva läkemedel i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel. Förskrivnings- och kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel, förbands- och sjukvårdsartiklar, kompressionsmaterial, bashjälpmedel samt för vissa definierade hyrhjälpmedel. Ansvar för att legitimerad personal i verksamheten svarar för att information ges till patientens läkare om aktuell status. Uppmärksamma behov, initiera och delta i vårdplanering. Ersättning Förändringen finansieras genom en skatteväxling mellan kommunerna och Stockholms läns landsting. Skatteväxlingen består i att landstinget minskar sin skattesats med två öre medan kommunen höjer sin med detsamma. För Botkyrka kommun innebär detta uppskattningsvis kronor. Beräkningen baseras på den i flerårsplanen uppskattade skatteintäkten för 2015 för hela Botkyrka kommun som beräknas till kronor. Under 2016 och 2017 förväntas skatteintäkten bli något högre vilket innebär en höjning av ersättningen med cirka kronor per år.

111 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[5] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2014:124 För att få en uppfattning om vilka ungefärliga kostnader övertagandet skulle innebära för kommunerna redovisar KSL landstingets kostnader för 11 i principöverenskommelsen i dagsläget. Utifrån Botkyrka kommuns invånarantal (i relation till övriga kommuner) kan vi anta att kommunens kostnader kommer motsvara ungefär 4,2 procent av Stockholms läns landstings totala kostnader på 84 miljoner kronor. Detta innebär cirka kronor för besök och knappt kronor för hjälpmedel, dvs kronor. Tabell 1. Beräknade kostnader utifrån 2013 års siffror (kronor). Hjälpmedel Tjänster Totalt Tabell 2. Beräknad ersättning genom skatteväxling år (kronor) Med avdrag för kronor för att täcka den ökade kostnaden för hjälpmedel beräknar förvaltningen att ersättningen från landstinget räcker till fem nya tjänster. Som en jämförelse kan konstateras att Haninge kommun, som redan i maj 2000 sagt upp principöverenskommelsen, har ett resursteam bestående av sex tjänster för att täcka behovet. Utöver detta ligger ansvaret utanför kontorstid hos en upphandlad verksamhet (två joursjuksköterskor som tjänstgör inom bostad med särskild service och äldreomsorgen). Haninge kommun är något mindre än Botkyrka såväl utifrån invånarantal som utifrån antal brukare i bostad med särskild service eller dagverksamhet. I Botkyrka har vi i dagsläget 182 brukare inom bostad med särskild service och drygt 300 brukare inom den dagliga verksamheten. Synpunkter Vård- och omsorgsförvaltningen ställer sig positiv till avtalet då vi ser många vinster med att kommunen får ett utökat ansvar för hälso- och sjukvården inom bostad med särskild service. Kommunen ges på detta sätt en större och tydligare helhet vilket gör att förvaltningen anser att förändringen kommer att bli positiv för våra brukare. Vi kan konstatera att principöverenskommelsens upphörande kommer att innebära en ökad kostnad för kommunen även efter ersättning från landstinget. Samtidigt anser förvaltningen att vinsterna med att kommunen tar

112 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[5] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2014:124 över ansvaret för hälso- och sjukvården inom bostad med särskild service och daglig verksamhet trots det motiverar ett övertagande. Förvaltningen föreslår därför nämnden att bifalla KSL:s rekommendation att ingå avtal. Slutligen vill förvaltningen lämna några synpunkter som vi anser vara viktiga att beakta framöver. För att överföringen ska ske så smidigt som möjligt krävs väl inarbetade former för samverkan mellan läkare och sjuksköterskor. En tydlig uppdragsbeskrivning av läkares ansvar, eller en rutin för kommunikationen mellan läkare och sjuksköterska, är en förutsättning för att öka tillgängligheten. Ett ytterligare klargörande kring gränsdragning mellan basal och avancerad hemsjukvård måste göras. Det måste tydligt framgå vem som ska bära vilka kostnader. Anne Lundkvist Vård- och omsorgschef

113 REKOMMENDATION Dnr: KSL/13/ Gunilla Hjelm-Wahlberg För kännedom: Socialnämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten eller motsvarande Kommunstyrelserna i Stockholms län Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet KSLs rekommendation KSLs styrelse beslutade vid sitt sammanträde den 12 juni 2014 att rekommendera länets kommuner att besluta, i Principöverenskommelsen från upphör, 2. ansvaret för utförandet av hälso- och sjukvård övergår från landstinget till kommunerna i länet, 3. denna förändring finansieras via skatteväxling 2015/2016, 4. förändringen träder i kraft den 1 oktober 2015, 5. landstinget, senast den 30 november 2015, ersätter kommunerna med motsvarande 92/365 av skatteväxlingens värde Ärendebeskrivning Landstinget har sedan kommunaliseringen av omsorgerna 1994 utfört de hälso- och sjukvårdsinsatser som kommunen ansvarar för enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Detta bestämdes i den s k Principöverenskommelsens 11 från Landstinget har utfört uppdraget enligt den så kallade normaliseringsprincipen. Huvudregeln är att den enskilde i första hand besöker öppenvårdsmottagning men den som inte kan ta sig till mottagning får besök i hemmet eller i den dagliga verksamheten. Flera kommuner har under åren aktualiserat frågan om att en egen kommunal hälso- och sjukvårdsorganisation kunde förbättra tillgänglighet, kontinuitet och samordning av hälso- och sjukvården med omvårdnaden för personer med funktionsnedsättning. Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel Fax E-post Hemsida Organisationsnummer

114 KOMMUNFÖRBUNDET REKOMMENDATION STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/13/ Lidingö stad framförde i skrivelse till KSL att egen kommunal hälso- och sjukvårdsorganisation i respektive kommun skulle kunna förbättra tillgängligheten, kontinuiteten och samordningen av hälso- och sjukvården och omvårdnaden för personer med funktionsnedsättning. Under 2009 och 2010 var frågan om upphörande av 11 i Principöverenskommelsen aktuell för diskussion i landsting och kommun. Frågan avslutades dock med ett konstaterande att det fanns anledning att avvakta den förväntade kommunaliseringen av hemsjukvården. Presidiegruppen beslutade att uppdra åt hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) och KSL-kansliet att utreda hur 11 i Principöverenskommelsen från kan avvecklas. 11 beskriver ansvaret för hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Ett gemensamt projektarbete startade i början av december 2013 med deltagande från HSF, KSL och representanter från kommunerna i de olika delregionerna. Uppdraget skulle presentera ett förslag på definition av vilka hälso- och sjukvårdsinsatser som respektive huvudman ska ansvara för utifrån HSL. Det gäller vilka hälso- och sjukvårdsinsatser i LSS-bostäder och daglig verksamhet som ska ingå i respektive huvudmans ansvar där även frågor kring hjälpmedel, rehabilitering och habilitering behövde definieras. Landstingets kostnader för insatserna som utförs ska redovisas och en skatteväxlingsnivå beräknas. Förslag Förslaget innebär att kommunen ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering och habilitering som sker i bostaden och på daglig verksamhet. Landstinget ansvarar för läkarinsatser och specialiserad hälsooch sjukvård, specialiserad rehabilitering och specialiserad habilitering. Fördelning av ansvar sker enligt förteckning nedan. Normaliseringsprincipen gäller och innebär Om individ tillhörande målgruppen önskar få hälso- och sjukvårdsinsatsen i öppenvård (inom husläkarverksamhet och primärvårdsrehabilitering) kan de välja, eller få hjälp att välja, alternativ i linje med övrig befolkning. För övriga hälso- och sjukvårdsinsatser har målgruppen tillgång till dessa i likhet med övriga invånare. Kommunens ansvar Hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering och habilitering som sker i bostaden respektive daglig verksamhet. Förskriva läkemedel i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel. Förskrivnings- och kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel, förbands- och sjukvårdsartiklar, kompressionsmaterial, bashjälpmedel samt för vissa definierade hyrhjälpmedel. 2 (5)

115 KOMMUNFÖRBUNDET REKOMMENDATION STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/13/ Ansvar för att legitimerad personal i verksamheten svarar för att information ges till patientens läkare om aktuell status. Uppmärksammar behov, initierar och deltar i vårdplanering. Landstingets ansvar Alla läkarinsatser (inklusive besök i boendet/daglig verksamhet). All övrig vård på specialiserad nivå som sker i boendet och daglig verksamhet och som ingår i uppdragen för avancerad sjukvård i hemmet (ASiH), specialiserad palliativ vård och specialistpsykiatri. Specialiserad rehabilitering (exempelvis inom uppdragen för neuroteam samt inom neurologi, onkologi och lymfödem). Logopedi. Hörsel- och synrehabilitering. Specialiserad habilitering. Insatser kan vara av utredande eller behandlande karaktär. Kunskapsöverföring till kommunens personal, som utför habilitering i vardagen, avseende funktionsnedsättningar och konsekvenserna av dessa hos den enskilde. Kostnadsansvar för näringsprodukter och testmaterial för diabetes samt för vissa definierade hyrhjälpmedel. Förskrivnings och kostnadsansvar för synhjälpmedel, hörselhjälpmedel, ortopedtekniska hjälpmedel samt kosmetiska hjälpmedel. Fotsjukvård. Dietetik. Ansvar för att legitimerad personal i landstingets verksamhet ger information till legitimerad personal i kommunens verksamhet om beslutade insatser och aktuell status. Uppmärksammar behov, initierar och deltar i vårdplanering. Har kostnadsansvar för läkemedel och förbrukningsartiklar som omfattas av läkemedelsförmånen, förskrivna enligt lagen om läkemedelsförmåner (2002:160) till enskild patient. För kostnaderna för provtagningsmateriel (provtagningsrör och tillhörande nålar) för ordinerade prover och där provet tas av personal verksamma på kommunens uppdrag. För vårdhygienisk experthjälp till kommunerna. Länets kommuner köper idag vårdhygienisk smittskyddskompetens från landstinget vad avser vård- och omsorgsboenden för äldre. Motsvarande samverkansavtal behöver upprättas vad avser denna målgrupp. Skatteväxling Kommunernas övertagande finansieras med en skatteväxling, vilket innebär att landstinget sänker skattesatsen med två öre och kommunerna höjer sina skattesatser med motsvarande. Stockholms läns landstings ersättning till utförarna i denna verksamhet beräknades 2013 uppgå till ca 84 miljoner kronor. Två öre motsvarar 94,6 miljoner kronor på årsbasis (2013). Skatteväxlingen föreslås ske den 1 januari Om kommunerna tar över verksamheten före den 1 januari 2016 ska Stockholms läns landsting ersätta kommunerna. Ersättningen ska beräknas som 1/365 per dag multiplicerat med värdet av två öre i utdebitering beräknat på 2015 års effektiva skatteunderlag. 3 (5)

116 KOMMUNFÖRBUNDET REKOMMENDATION STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/13/ Om kommunerna tar över verksamheten den 1 oktober 2015, ska Stockholms läns landsting således ersätta kommunerna med 92/365-delar av värdet av två öre i utdebitering beräknat på 2015 års effektiva skatteunderlag. Detta motsvarar cirka 25 miljoner kronor. Betalningen skall göras senast den 30 november 2015 och fördelas enligt respektive kommuns folkmängd den 1 november Nationellt utjämningssystem Första januari 2004 infördes ett nationellt utjämningssystem för LSS-insatser. Kostnaderna för kommunerna i övriga län motsvarar 83 procent av rikets kostnad. Eftersom kommunerna i övriga län har utfört hälso- och sjukvårdsinsatserna inom LSS-boenden och inom daglig verksamhet, har 83 procent av denna kostnad ingått i kostnaden för varje insats, som sedan utjämnats i det nationella utjämningssystemet. Detta har också gällt för kommunerna i Stockholms län. Hälso- och sjukvårdsinsatserna inom LSS utgör knappt 2 procent av hela kostnaden för insatserna boende barn, boende vuxna och daglig verksamhet. När också kommunerna i Stockholms län, som står för 17 procent av rikets kostnad, kommer att utföra hälso- och sjukvårdsinsatser, kommer volymen i det nationella utjämningssystemet för aktuella insatser att öka med 0,3 procent (2 procent av 17 procent). Presidiegruppen KSL/HSN Presidiegruppen KSL/HSN beslutade den 8 maj 2014 att föreslå hälso- och sjukvårdsnämnden besluta enligt förslaget samt att föreslå KSLs styrelse att kommendera länets kommuner att besluta enligt förslaget. Ärendegång Rekommendationen adresseras till kommunstyrelserna enligt den rutin som gäller vid beslut i KSLs styrelse. KSL överlåter till kommunen att fatta beslut enligt gällande delegationsordning. Kommunerna ombeds meddela sina ställningstaganden genom att sända in protokollsutdrag eller annan beslutshandling. Beslut om antagande av överenskommelse är att likställas med undertecknande. Svarsperiod KSL önskar få kommunens ställningstagande senast den 31 december 2014 med e-post till Alternativt till Kommunförbundet Stockholms Län Box STOCKHOLM 4 (5)

117 KOMMUNFÖRBUNDET REKOMMENDATION STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/13/ Frågor och information Frågor med anledning av detta, välkommen att kontakta Gunilla Hjelm- Wahlberg, telefon , e-post Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Elisabeth Gunnars Madeleine Sjöstrand 1:e vice ordförande Förbundsdirektör Bilaga: PM Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet 5 (5)

118 PM Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL-kansliet Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Presidiegruppen, som består av Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium och Kommunförbundet Stockholms Läns (KSLs) sociala välfärdsberednings presidium, beslutade att uppdra åt hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) och KSL-kansliet att utreda hur 11 i Principöverenskommelsen från kan avvecklas. 11 beskriver ansvaret för hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Ett gemensamt projektarbete startade i början av december med deltagande från HSF, KSL och representanter från kommunerna i de olika delregionerna. Representanterna är sakkunniga inom hälso- och sjukvård, funktionsnedsättning, organisation, ekonomi mm. KSL och HSF svarar för projektledare. Patient- och funktionshindersorganisationer i Stockholms län har getts möjlighet till delaktighet via Hälso- och sjukvårdsförvaltningens samverkansråd vid ett särskilt seminarium som ägde rum den 30 januari En dialogkonferens för målgruppen tjänstemän från HSF, förvaltningschefer och Medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) från kommunerna genomfördes den 14 mars Uppdraget redovisas till Presidiegruppen den 8 maj 2014 där detta PM ingår som bilaga. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Personkretsar LSS innehåller i 1, inledande bestämmelser om stöd och service till följande grupper: Personkrets 1 Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller

119 KOMMUNFÖRBUNDET 2 (19) STOCKHOLMS LÄN autismliknande tillstånd under utvecklingsperioden vilket avser åren före 16 års ålder. Personkrets 2 Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder (efter 16 år), föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personkrets 3 Personer med andra och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om dessa är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Gemensamt för alla personer som tillhör någon av LSS personkretsar är att insatserna kan ges livet ut om behovet av insatser kvarstår. Insatser enligt LSS I LSS 9, p regleras vilken form av stöd och service lagens personkrets har rätt till: 1. Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder, 2. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken. 3. Ledsagarservice, 4. Biträde av kontaktperson, 5. Avlösarservice i hemmet, 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet, 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov, 8. Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet, 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, 10. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Landstingen avsvarar för insatser enligt LSS 9.1, övriga punkter ansvarar kommunerna för.

120 KOMMUNFÖRBUNDET 3 (19) STOCKHOLMS LÄN Principöverenskommelsens 11 Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 18 och 18 a-c har landstinget ansvaret för all hälso- och sjukvård förutom i vissa boenden och dagverksamheter. Kommunen ansvarar för särskilda boenden för äldre, dagverksamhet för äldre, bostad med särskild service enligt Socialtjänstlagen 2001:453 (SoL) för personer med psykisk funktionsnedsättning samt bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS. Läkarinsatser är alltid landstingets ansvar. I 11 Principöverenskommelsen med landstinget och kommunerna av verksamheter som bedrivs av landstingets omsorgsnämnd från 1994 framgår att landstinget ska utföra den hälso- och sjukvård som kommunen har ansvar för i LSS-verksamhet. Protokoll mellan SLL och KSL 11 i Principöverenskommelsen: HSL 18 och 18 a sjukvårdsansvar och ansvar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel Kommunerna har enligt HSL 18 och 18 a sjukvårdsansvar (exkl. läkarvård) och ansvar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för personer som bor i särskilda boendeformer och /eller har dagverksamhet. Landstinget förbinder sig att utan särskild kostnad för kommunerna fullgöra vad som ankommer på kommunerna enligt HSL 18 och 18 a för personer som tillhör personkretsen för LSS. Verksamheten skall bedrivas i sådan omfattning och med sådan kvalitet som motsvarar personernas speciella behov. De uppgifter enligt HSL 24 som fullgörs av de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna i kommunerna skall även omfatta de verksamheter som anges i denna paragraf. Tolkning av insatser och målgrupp i 11 Principöverenskommelsen Sedan Principöverenskommelsen trädde ikraft har både HSL och LSS förändrats. Det har inneburit att tolkningen av 11 upplevts som otydlig vad gäller vilka boenden, personkretsar och vilka hälso- och sjukvårdinsatser som ingår. En gemensam arbetsgrupp mellan HSF och KSL tillsattes 2009 med syfte att tolka 11 i Principöverenskommelsen. Det är den arbetsgruppens tolkning som ligger till grund till följande beskrivning av omfattningen av vilka insatser och målgrupper som avses i 11 i Principöverenskommelsen. Bostad med särskild service för barn och ungdom, LSS 9.8 De barn och ungdomar som bor i bostad med särskild service kan hänföras till tre grupper: de med mycket omfattande behov av stöd och omvårdnadsinsatser under dygnets alla timmar, barn och ungdomar med en

121 KOMMUNFÖRBUNDET 4 (19) STOCKHOLMS LÄN funktionsnedsättning som leder till utåtagerande beteende samt barn och ungdomar som går i skolan på annan ort. Barn och ungdomar som får sitt stöd i bostad med särskild service, är en LSSinsats som har minskat i volym. Enligt Socialstyrelsens statistik hade 323 barn och ungdomar beslut om boende år 2004 och år 2012 är antalet 276 i länet. LSS-lagstiftningen har gjort det möjligt för allt fler barn och ungdomar att få sitt stöd i hemmet. De stödformer som kan vara aktuella i hemmet är t ex personlig assistans och avlösarservice. Principöverenskommelsen 11 är inte aktuell när barn och ungdomar bor i hemmet. Barn och ungdomar boende i familjehem omfattas inte av Principöverenskommelsen 11. Där har landstinget ansvaret för all hälso- och sjukvård. Bostad med särskild service för vuxna, LSS 9.9 Den traditionella gruppbostaden med tillgång till personal dygnet runt och tillgång till gemensamhetsutrymmen kommer även i framtiden att vara en viktig stödform för personer, såväl äldre som yngre, som har ett omfattande behov av stöd och omvårdnad. Antalet personer med denna LSS insats har under senare år utvidgats eftersom flera personer med autismspektrumtillstånd (AST) ingår. För en del av dem är gruppbostaden, med anpassat stöd och omvårdnad, en bra boendelösning. Antal lägenheter i bostad med särskild service (gruppbostad och servicebostad) har stadigt ökat under åren. År 2004 hade personer beslut om vuxenboende och år 2012 var antalet beslut i länet enligt Socialstyrelsens LSS statistik. Vuxna boende i särskilt anpassad bostad omfattas inte av Principöverenskommelsen 11. Där har landstinget ansvaret. Det bör observeras att huvuddelen av de som bor i vuxenboende även har ett beslut om daglig verksamhet. Daglig verksamhet, LSS 9.10 Daglig verksamhet riktar sig till personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Antalet personer med daglig verksamhet enligt LSS har ökat kraftigt under de senaste tio åren. År 2004 hade personer beslut om daglig verksamhet i länet enligt Socialstyrelsens LSS statistik. År 2012 har antalet personer med beslut ökat till Ökningen hänger till största delen samman med att allt fler personer med autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning beviljas LSS- insatsen vilket medför att målgruppen för daglig verksamhet delvis förändrats.

122 KOMMUNFÖRBUNDET 5 (19) STOCKHOLMS LÄN Målgrupp De individer som omfattas av Principöverenskommelsen 11 är således de som: bor i bostad med särskild service och/eller har beslut om daglig verksamhet tillhör personkrets 1 eller 2 har behov av hälso- och sjukvård i boendet eller i den dagliga verksamheten. Det innebär att antalet individer som uppskattas kunna ingå i målgruppen är ca personer. Antalet idag är dock färre eftersom inte alla har behov av den hälso- och sjukvård som Principöverenskommelsen 11 omfattar. Personkrets 3 omfattas inte av Principöverenskommelsen 11. Huvudprincipen är att landstinget har ansvar för personkretsen men vissa undantag förekommer. Hälso- och sjukvårdsinsatser idag för målgruppen De insatser för målgruppen som omfattas av Principöverenskommelsens 11 är hälso- och sjukvårdsinsatser samt vissa hjälpmedel i bostaden med särskild service eller på den dagliga verksamheten. Läkarinsatser omfattas inte. Hälso- och sjukvården för målgruppen har landstinget organiserat enligt normaliseringsprincipen. Det innebär att huvudregeln är att den enskilde i första hand vänder sig till husläkarmottagning/vårdcentral och till primärvårdsrehabiliteringsmottagning, på samma sätt som övriga invånare. Den som inte kan ta sig till mottagning får besök i boendet eller på daglig verksamhet och det är dessa hälso- och sjukvårdsinsatser som omfattas av Principöverenskommelsen 11. Landstinget har idag organiserat så att dessa besök ingår i uppdragen för: husläkarverksamhet med basal hemsjukvård basal hemsjukvård kvällar och nätter primärvårdsrehabilitering. Avseende hjälpmedel så har kommunen och landstinget delat kostnadsansvar. Övriga hälso- och sjukvårdinsatser som utförs i boendet/daglig verksamhet som målgruppen har behov av och som är landstingets ansvar omfattas inte av Principöverenskommelsen 11. Målgruppen har tillgång till dessa i likhet med övriga invånare. En stor del av insatser som räknas som hälso- och sjukvård (främst medicingivning) utförs idag i bostaden/daglig verksamhet av personal som arbetar där på kommunens uppdrag. Det sker genom delegering från distriktssköterska eller annan legitimerad personal som arbetar på uppdrag av landstinget.

123 KOMMUNFÖRBUNDET 6 (19) STOCKHOLMS LÄN För mer information om landstingets olika uppdrag som nämns hänvisas till respektive Förfrågningsunderlag eller uppdragsbeskrivning som finns på Vårdgivarguiden Basal hemsjukvård inklusive hembesök Basal hemsjukvård definieras av landstinget som den hälso- och sjukvård som ges i patientens hem och som inte kräver specialiserad palliativ vård i öppen eller sluten vårdform eller avancerad öppenvård i hemmet som annan vårdgivare (ASIH) ansvarar för eller täcks av annan huvudmans ansvar. Patienten skall på grund av medicinska skäl eller funktionshinder ha behov av hälso- och sjukvårdsinsatser som skall vara varaktiga och som beräknas kvarstå under minst 14 dagar. Patienterna skall ha behov av minst två insatser i hemmet per kalendermånad för att registreras i basal hemsjukvård. Om patienten har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet som inte är varaktiga ges de i form av hembesök. I basal hemsjukvård ingår att den vårdgivare som landstinget har avtal med säkerställer att: distriktssköterska eller läkare i verksamheten ansvarar för att bedöma patientens totala behov av hemsjukvård oavsett tid på dygnet och att den vårdgivare som ansvarar för insatser på andra tider informeras. Vid utskrivning från slutenvården ansvarar utskrivande vårdenhet för en sådan bedömning och Vårdgivaren ska justera vårdplanen enligt gällande riktlinjer. det för samtliga hemsjukvårdspatienter framgår vem som är ansvarig distriktssköterska och läkare förbrukningsmaterial alltid finns i tillräcklig mängd hemma hos patienten distriktssköterska har en koordinatorsfunktion genom att ansvara för att, i samverkan med andra yrkeskategorier, samordna insatser för att tillgodose patientens totala vårdbehov distriktssköterska ansvarar för att en planering och kontinuerlig bedömning av vården genomförs som dokumenteras för varje patient när behov av hemsjukvård blir aktuellt. Planeringen ska genomföras i samråd med andra berörda vård- och omsorgsgivare och beskriva vårdens planering, genomförande, uppföljning och resultat. Patient och närstående ska erbjudas att delta i planeringen av vården samt informeras. Målgruppen enligt Principöverenskommelsen 11 kan således få hälso- och sjukvårdsinsatser i bostaden/daglig verksamhet antingen i form av hemsjukvårdsbesök eller hembesök av distriktssköterska, sjuksköterska eller undersköterska. Det är dessa insatser som ingår i Principöverenskommelsen 11. Vårdgivare som har landstingets uppdrag att utföra insatserna dagtid vardagar är godkända enligt LOV (lagen om valfrihetssystem) och ingår i Vårdval Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård. För närvarande finns 206 avtal. För utförandet av basal hemsjukvård inklusive hembesök kvällar och nätter (kl ) samt dagtid på helger har landstinget särskilt avtal (8 st.) med andra vårdgivare.

124 KOMMUNFÖRBUNDET 7 (19) STOCKHOLMS LÄN Det finns några undantag från ovan. Landstinget har särskilda avtal med: Haninge kommun om att utföra hälso- och sjukvårdsinsatserna för målgruppen Sigtuna kommun om att utföra hälso- och sjukvårdsinsatserna för målgruppen Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) för Safirens barnboende i Vallentuna Kista stadsdelsförvaltningen för boende på Silkesborg Södertälje kommun för vissa boenden Legevisitten AB för Ösmohemmet, Nynäshamn Österåkers kommun för att ta emot delegeringar till målgruppen samt MAS insatser i privata LSS boenden Vissa kommuner för andningshandikappade personer som bor i bostad med särskilt stöd och service, bl. a i Huddinge. Rehabilitering Hälso- och sjukvårdsinsatser i form av rehabilitering för målgruppen enligt Principöverenskommelsen 11 ingår i landstingets uppdrag för Primärvårdsrehabilitering, specialiserad fysioterapi samt logopedi. Primärvårdsrehabilitering ska vara förstahandsvalet då behov av rehabilitering finns hos befolkningen. Verksamheten omfattar akuta och planerade rehabiliteringsinsatser i öppenvård på mottagning och i hemmet. Hemrehabilitering tillämpas då patienten bedöms ha bättre möjlighet att uppnå rehabiliteringsmålen genom insatser i hemmiljön. För patient med behov av samordnad rehabiliteringsinsats ska vårdgivaren verka för att rehabiliteringsprocessen sker samordnat med patientens övriga behandling eller stöd. Syftet med insatserna är att förbättra patientens aktivitets- och funktionsförmåga med målsättningen att återvinna eller bibehålla bästa möjliga funktion och tidigt åtgärda försämring av funktionstillstånd, samt skapa goda villkor för ett självständigt liv med aktivt deltagande i samhällslivet. Vårdgivaren ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Primärvårdsrehabiliteringens basuppdrag utförs av legitimerad arbetsterapeut, legitimerad dietist och legitimerad fysioterapeut med eventuella tilläggstjänster kiropraktik, och kombinerad fysikalisk lymfödemterapi samt behandling i bassäng. Från och med 1 maj 2014 ingår även naprapati som tilläggstjänst. De rehabiliteringsinsatser i bostaden/daglig verksamhet som ingår i Principöverenskommelsen 11 är hemrehabilitering eller hembesök av arbetsterapeut och fysioterapeut. Vårdgivare som har landstingets uppdrag att utföra insatserna dagtid vardagar är godkända enligt LOV (lagen om valfrihetssystem) och ingår i Vårdval Primärvårdsrehabilitering och Specialiserad fysioterapi. För närvarande finns för utförandet av primärvårdsrehabilitering 67 mottagningar och 90 mottagningar inom specialiserad fysioterapi.

125 KOMMUNFÖRBUNDET 8 (19) STOCKHOLMS LÄN Specialiserad habilitering Landstingets habiliteringsverksamhet utförs i huvudsak enligt HSL men den kan, om den enskilde så begär, utföras enligt LSS 9.1 (avser endast insatsen råd och stöd). I Stockholms län finns dels lokala habiliteringscenter men även specialiserade länsövergripande verksamheter. Habiliteringsverksamheten är en extra resurs inom hälso- och sjukvården som endast erbjuds barn, ungdomar och vuxna med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar såsom vid utvecklingsstörning, autismspektrumstörningar, rörelsenedsättning och flerfunktionsnedsättning. Verksamheten bedömer behov av insatser och ger råd, stöd och behandling till personer med funktionsnedsättningar med syfte att de ska bibehålla och utveckla sina förmågor för att kunna vara delaktiga i samhället och få en fungerande vardag. Habiliteringens personal (arbetsterapeut, sjukgymnast, psykolog, kurator, logoped och specialpedagog) ger även vägledning kring funktionsnedsättningen till närstående, personens nätverk och berörda verksamheter kring en person med funktionsnedsättning, som till exempel förskola/skola, daglig verksamhet eller gruppbostad. Den habiliteringsverksamhet som idag ingår i landstingets uppdrag omfattas inte av Principöverenskommelsen 11. Hjälpmedel Utifrån landstingets modell för organisation av hjälpmedelscentralsverksamheten samt för verksamheten som hanterar förbrukningshjälpmedel kan hjälpmedel delas in i två huvudgrupper: Medicintekniska hjälpmedel Förbrukningshjälpmedel och näringsprodukter. Medicintekniska hjälpmedel delas in i bashjälpmedel (enkla hjälpmedel) och hyrhjälpmedel (komplexa hjälpmedel). Personer i behov av personligt förskrivna hjälpmedel på landstingets bekostnad kan få det förskrivet av exempelvis distriktssköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster som finns på bland annat husläkarmottagningar, inom primärvårdsrehabilitering och sjukhus. I vissa fall är förskrivningsrätten förbehållen läkare, dietister med flera. Landstinget är enligt HSL skyldigt att tillhandahålla hjälpmedel till personer i länet för deras dagliga livsföring i hemmet och i närmiljön samt för vård och behandling. Landstinget och kommunerna har efter ÄDEL-reformen och 1994-års Handikappreform ett delat ansvar för hjälpmedel. Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) och Stockholms läns landsting (SLL) har förtydligat ansvars- och kostnadsfördelning av framförallt medicintekniska hjälpmedel vilket finns reglerat i dokument daterat som verksamheterna fortfarande arbetar efter, se eller

126 KOMMUNFÖRBUNDET 9 (19) STOCKHOLMS LÄN Sedan överenskommelsen tecknades 1997 har förändringar skett som gör att det finns ett behov av revidering av överenskommelsen. Arbete med detta är påbörjat. Framförallt är det problem kring hjälpmedel i bostad med särskild service, där det råder ständiga diskussioner mellan kommun och landsting kring personlyftar och lyftselar till dessa. Dessutom finns skrivningar såsom exempelvis personligt förskrivna hjälpmedel som kan förorsaka gränsdragningsproblem. Nuvarande ansvarsfördelning för målgruppen i bostad med särskild service Medicintekniska hjälpmedel (hyr- och bashjälpmedel) - kommunerna ansvarar för att tillhandahålla och kostnadsmässigt för arbetshjälpmedel definierat som alla typer av lyftar, t.ex. personlyftar, sänglyftar, toalettlyftar, rullstol med vårdaraggregat samt duschsängar inklusive alla tillbehör. Landstinget ansvarar förskrivnings- och kostnadsmässigt för övriga personligt förskrivna hjälpmedel. Förbrukningshjälpmedel och näringsprodukter - kommunen ansvarar kostnadsmässigt för inkontinenshjälpmedel men förskrivning sker av distriktssköterska som arbetar på landstingets uppdrag. Landstinget ansvarar förskrivnings- och kostnadsmässigt för näringsprodukter, kompressionsmaterial, förbands-och sjukvårdsartiklar samt testmaterial vid diabetes. Nuvarande ansvarsfördelning för målgruppen i daglig verksamhet Daglig verksamhet ska på kommunens bekostnad vara utrustat så att brukarna kan vistas och delta i de aktiviteter som erbjuds. Om enstaka brukare kräver hjälpmedel utanför grundutrustningen kan dessa förskrivas som ett personligt hjälpmedel på landstingets bekostnad. Landstingets kostnader idag Hälso- och sjukvårdsförvaltningens (HSF) har ingen särredovisning av kostnader för hälso- och sjukvårdsinsatser till målgruppen. Besök i boende med särskild service och daglig verksamhet ingår i de totala kostnaderna för basal hemsjukvård inom husläkaruppdraget inklusive kvälls- och nattpatrullernas verksamhet samt primärvårdsrehabilitering. De kostnader som redovisas nedan är HSF kostnader för köpt vård 2013, det vill säga beställarens kostnad, inte faktisk kostnad hos vårdgivarna. Denna går inte att få fram, dels på grund av att många vårdgivare är privata och dels att den landstingsinterna verksamheten inom SLSO (Stockholms Läns Sjukvårdsområde) inte särredovisar kostnader för hemsjukvård. I redovisade kostnader för basal hemsjukvård, primärvårdsrehabilitering och särskilda avtal ingår inte Norrtälje, som har eget kostnadsansvar för dessa områden och dessa särredovisas nedan. Inom hjälpmedelsområdet har däremot HSF fullt kostnadsansvar och kostnaderna för Norrtäljes befolkning ingår i redovisat belopp.

127 KOMMUNFÖRBUNDET 10 (19) STOCKHOLMS LÄN Basal hemsjukvård De uppgifter som finns inom basal hemsjukvård och som beräkningarna grundar sig på är kostnader och antalet besök av distriktssköterska/sjuksköterska/ undersköterska, antalet registrerade i hemsjukvård samt uppgifter från HSF-rapporten Basal hemsjukvård vad har hänt sedan 2008? Resultat från undersökning hösten I rapporten framgick att sex procent av hemsjukvårdspatienterna avsåg boende med särskild service och daglig verksamhet. I rapporten har också konstaterats att antalet besök hos personer i boende i genomsnitt var cirka dubbelt så många som personer i eget boende. Det totala antalet besök för distriktssköterska/sjuksköterska/undersköterska var stycken år Sex procent av dessa (enligt rapporten ovan) motsvarar besök. Den totala kostnaden för basal hemsjukvård exklusive läkarinsatser uppgick 2013 till 487 miljoner kronor. Detta ger en kostnad per besök på 240 kronor besök x 240 kronor x 2 ger en beräknad kostnad på 58, 4 mkr. Primärvårdsrehabilitering Inga kostnader kan heller särskiljas för primärvårdsrehabilitering. I det tidigare arbetet med projektet Hemsjukvård 2015 beräknades kostnaderna för primärvårdsrehabilitering till 10 % av de totala kostnaderna som SLL räknat fram (exkl. hjälpmedel) för överföring till kommunerna. I beräkningen för LSS förutsätts på samma sätt att kostnaderna för PV-rehab utgör 10 % av de totala kostnaderna. Detta ger en beräknad kostnad på 5,8 mkr. Särskilda LSS-avtal (HSF) SLL har särskilda avtal för vissa boenden med särskild service och daglig verksamhet, dessa kostnader ska medtas i beräkningen. Kostnaderna för år 2013 uppgick till 6,5 mkr. Särskilda avtal för andningshandikappade patienter (HSF) SLL och kommunen har delat kostnadsansvar för andningshandikappade patienter. SLLs kostnader för dessa bör ingå i överföringen. Det finns i dagsläget 6 patienter inom boenden med särskild service och daglig verksamhet till en sammanlagd kostnad på 4,2 mkr. Hjälpmedel, inklusive Norrtälje Här ingår kostnader för hyr-, bas- och förbrukningshjälpmedel samt hjälpmedel i daglig verksamhet. Beräkningen är grundad på faktiska kostnader för hyrhjälpmedel och hjälpmedel i daglig verksamhet. Kostnaderna har beräknats för bas- och förbrukningshjälpmedel enligt samma princip som för basal hemsjukvård, dvs 6 % av kostnader i basal hemsjukvård. (däremot tas inte dubbla kostnaden upp eftersom varje besök inte föranleder förskrivning av hjälpmedel).

128 KOMMUNFÖRBUNDET 11 (19) STOCKHOLMS LÄN Beräknade kostnader per verksamhet, mkr Hyrhjälpmedel 1,7 Bashjälpmedel 2,64 Förbrukningshjälpmedel 0,83 Daglig verksamhet 1,6 Totalt 6,8 Totalt beräknade kostnader hjälpmedel är 6,8 mkr. Norrtälje, exklusive hjälpmedel En separat beräkning har gjorts av Tiohundraförvaltningen, beräknad kostnad för basal hemsjukvård och primärvårdsrehabilitering är 2,3 mkr. Totalt beräknade kostnader för boenden med särskild service och daglig verksamhet inom SLL 2013 Verksamhet Beräknad kostnad 2013, mkr Besök inom LSS-boende/daglig verksamhet 58,4 Primärvårdsrehabilitering 5,8 Särskilda avtal LSS 6,5 Särskilda avtal andningspatienter 4,2 Norrtälje 2,3 Hjälpmedel 6,8 Totalt ber belopp SLL 84,0

129 KOMMUNFÖRBUNDET 12 (19) STOCKHOLMS LÄN Varför en förändring av Principöverenskommelsen 11? Lidingö stad framförde i en skrivelse till KSL att en egen kommunal hälso- och sjukvårdsorganisation i respektive kommun skulle kunna förbättra tillgängligheten, kontinuiteten och samordningen av hälsooch sjukvården och omvårdnaden för personer med funktionsnedsättning. Ett antal kommuner har också hemställt hos KSL om att medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar i 11 i Principöverenskommelsen tas bort. Presidiegruppen gav 2009 KSL-kansliet och HSN-förvaltningen i uppdrag att utreda frågan om samarbete mellan hemtjänst och hemsjukvård. Det handlade då främst om egenvård och delegeringar. Vid Presidiegruppens möte framgår att kartläggning samt förslag om hur hälso- och sjukvården i LSS boenden och daglig verksamhet fungerar och kan förbättras även ska ingå i utredningen. I augusti 2009 redovisades till Presidiegruppen att tidigare utredningsarbete numera sågs som ett eget uppdrag, d.v.s. Kartläggning av hur hälso- och sjukvården i LSS boenden och daglig verksamhet fungerar och kan förbättras inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar i särskilt boende enligt LSS. En arbetsgrupp med representanter från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, ett par kommuner och KSL presenterade ett diskussionsunderlag på en kommundialog den 2 juni KSL:s vård- och omsorgsberedning beslutade att sända ut förslaget på remiss till kommunerna. Förslaget från arbetsgruppen efter kommundialog 2010 Arbetsgruppen föreslog att 11 i Principöverenskommelsens skulle upphöra att gälla, och att detta kunde ske i samband med en kommunalisering av hemsjukvården. I avvaktan på detta föreslogs att landstinget skulle sluta med kommunerna om utförande av hälso- och sjukvårdsinsatser motsvarande basal hemsjukvård (exklusive läkarinsatser) målgruppen enligt Principöverenskommelsen 11. Förslaget skickades ut på remiss till samtliga kommuner. Ett flertal kommuner sade i sina remissvar att man vill avvakta den väntade kommunalisering av hemsjukvård, varför avtal enligt ovan aldrig kom till stånd. Hemsjukvård 2015 I arbetet med Hemsjukvård 2015 och det förslag på inriktning som antogs av Presidiegruppen juni 2012 framgår att: I samband med en huvudmannaskapsförändring kommer även Stockholms läns särskilda överenskommelse (principöverenskommelsen 11) gällande hälso- och sjukvårdsinsatser till personer i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS att förändras. Det innebär att kommunerna själva får organisera och ansvara för hälso- och sjukvårdsinsatserna (exklusive läkarinsatser) som även inkluderar rehabilitering och habilitering.

130 KOMMUNFÖRBUNDET 13 (19) STOCKHOLMS LÄN Landstinget utför idag dessa insatser enligt normaliseringsprincipen, vilket innebär att huvudregeln är att individerna besöker sin öppenvårdsmottagning för hälso- och sjukvårdsinsatser. Den som inte kan ta sig till mottagning erhåller hemsjukvård eller får så kallade hembesök. Denna princip föreslås gälla även efter en förändring av Principöverenskommelsens 11. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i september 2013 att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utarbeta förslag till organisation av den framtida hemsjukvården. Detta med anledning av att det gemensamma arbetet med Hemsjukvård 2015 (via landstinget och Kommunförbundet Stockholms län) identifierat komplikationer som omöjliggör en förändring av ansvaret för hemsjukvård under I uppdraget med att ge förslag på den framtida hemsjukvården inkluderas även hälso- och sjukvårdsinsatser för personer som bor i LSS bostad med särskild service och daglig verksamhet. Det nya uppdraget Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och KSL-kansliet har diskuterat fortsatt arbete för hemsjukvård utifrån den förändrade inriktningen av Hemsjukvård Detta har utmynnat i ett gemensamt projekt för hälso- och sjukvårdsinsatser i LSS boenden inklusive daglig verksamhet och hur 11 i principöverenskommelsen ska hanteras. Uppdraget ska presentera ett förslag på definition av vilka hälso- och sjukvårdsinsatser som respektive huvudman ska ansvara för utifrån HSL. Det gäller vilka hälso- och sjukvårdsinsatser i LSS bostäder och daglig verksamhet som ska ingå i respektive huvudmans ansvar där även frågor kring hjälpmedel, rehabilitering och habilitering behöver definieras. Landstingets kostnader för insatserna som utförs ska redovisas och en skatteväxlingsnivå beräknas. Syfte med upphörande av 11 i Principöverenskommelsen 11 innebär att kommunerna har det juridiska ansvaret (huvudmannaskapet), men att landstinget ansvarar för utförandet av hälso- och sjukvårdsinsatserna. Syftet med föreslagen förändring är att kommunerna också ska ansvara för att hälso- och sjukvårdsinsatserna utförs. Förutsättningar och avgränsningar Den hälso- och sjukvård som utförs idag av landstinget ligger till grund för vad som ska överföras från landstinget till kommunerna. Det innebär att de hälsooch sjukvårdsinsatser som i dag utförs av landstinget på primärvårdsnivå (basal hemsjukvård inklusive enstaka hembesök och primärvårdsrehabilitering) i bostad med särskild service och i daglig verksamhet samt förskrivning och kostnadsansvar för vissa hjälpmedel till målgruppen ska överföras. Insatser av läkare och inom landstingets uppdrag för specialiserad habilitering är inte berörda av förändringen. Utgångspunkten för arbetet är ett tydligt patient/brukarfokus.

131 KOMMUNFÖRBUNDET 14 (19) STOCKHOLMS LÄN Grunden för de beräkningar av skatteväxlingsnivå som föreslås bygger dels på den ersättning som landstinget 2013 gav sina utförare av hälso- och sjukvårdsinsatserna, dels på uppräknat effektivt skatteunderlag Överföring av hälso- och sjukvårdsinsatser från landstinget till kommunerna förslag Arbetsgruppen föreslår att 11 i Principöverenskommelsen från 1994 upphör. Förändringen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2015 och finansieras genom en skatteväxling fr.o.m. den 1 januari Finansieringen under perioden 1 oktober 2015 till den 31 december 2015 sker med ett bidrag från landstinget till kommunerna motsvarande en fjärdedel av skatteväxlingen. Målgrupp Individer som har beslut om bostad med särskild service och/eller daglig verksamhet (LSS 9.8, 9.9 och 9.10) i kommunen och som är i behov av hälso- och sjukvårdsinsatser i boendet eller den dagliga verksamheten samt de som har behov av hjälpmedel (medicintekniska och förbrukningshjälpmedel samt näringsprodukter). Normaliseringsprincipen Om individ tillhörande målgruppen önskar få hälso- och sjukvårdsinsatsen i öppenvård (inom husläkarverksamhet och primärvårdsrehabilitering) kan de välja, eller få hjälp att välja, alternativ i linje med övrig befolkning. För övriga hälso- och sjukvårdsinsatser har målgruppen tillgång till dessa i likhet med övriga invånare. Hälso- och sjukvårdsinsatser Kommunen ansvarar för de insatser som målgruppen är i behov av. Det är hälso- och sjukvård som utförs av distriktssköterska, sjuksköterska eller undersköterska. I ansvaret ligger även alla kostnader för sårvårdsmaterial. Landstinget ansvarar för läkarinsatserna för målgruppen oavsett var de utförs. Lokala riktlinjer i varje kommun bör utarbetas gällande samarbete mellan de olika vårdgivarna som arbetar på huvudmännens uppdrag för målgruppen. Detta bl a med syfte att säkerställa informationsöverföring och patientsäkerhet. Kommunen utför rehabilitering och habilitering i boendet/daglig verksamhet för målgruppen och prioriterar behovet. Specialiserad habilitering ansvarar landstinget för (se bilaga för ansvarsfördelning).

132 KOMMUNFÖRBUNDET 15 (19) STOCKHOLMS LÄN Hjälpmedel Medicintekniska hjälpmedel för målgruppen Kostnadsansvaret för medicintekniska hjälpmedel fördelas efter respektive huvudmans medicinska-, behandlings- och omvårdnadsmässiga ansvar. Förskrivning sker främst av den huvudman som har kostnadsansvaret, men förskrivning kan också ske av den som inte har kostnadsansvaret, s.k. förtroendeförskrivning. Medicintekniska hjälpmedel delas in i bashjälpmedel och hyrhjälpmedel. Bashjälpmedel Bashjälpmedel är enkla hjälpmedel, t ex rollatorer, duschpallar, madrasser toaförhöjningar, förhöjningsdynor och tyngdtäcken. Vid förskrivning till målgruppen faller kostnadsansvaret på kommunen. En beskrivning av bashjälpmedel kommer att utarbetas. Hyrhjälpmedel Hyrhjälpmedel är mer komplexa hjälpmedel. Ansvaret definieras på funktionsnivå (med funktion avses produkten inklusive alla tillbehör som ska tillgodose behovet av en funktion) och fördelas enligt nedan. Kommunens kostnadsansvar för hyrhjälpmedel är inom områdena sängar, madrasser, alla typer av lyftar, hygien (bad, dusch, toa), transportrullstolar, vårdaraggregat till rullstolar, vårdarstyrda elrullstolar samt larm (ej epilepsilarm). Landstinget har kostnadsansvar för övriga hyrhjälpmedel Hjälpmedel i daglig verksamhet Kommunerna har ansvar för att det i daglig verksamhet finns den utrustning och de hjälpmedel som krävs för att personerna ska kunna vistas och delta i arbetet på den dagliga verksamheten. Landstinget har kostnadsansvar för hjälpmedel som är specialanpassade för den enskilda brukaren. Förbrukningshjälpmedel och näringsprodukter Till förbrukningshjälpmedel räknas förbands- och sjukvårdsartiklar, kompressionsmaterial, inkontinenshjälpmedel, näringsprodukter och testmaterial vid diabetes. Kommunen har kostnads- och förskrivningsansvar för inkontinenshjälpmedel, förbands- och sjukvårdsartiklar samt kompressionsmaterial. Landstinget har kostnads- och förskrivningsansvar för testmaterial vid diabetes samt näringsprodukter. Övriga hjälpmedel Landstinget har kostnadsansvaret för personligt förskrivna hjälpmedel till barn och ungdomar till och med 17 år samt personligt förskrivna hjälpmedel inom områdena hörsel-, syn- och ortopedtekniska samt kosmetiska hjälpmedel.

133 KOMMUNFÖRBUNDET 16 (19) STOCKHOLMS LÄN Hälso- och sjukvårdsinsatser efter att 11 Principöverenskommelsen upphör Arbetsgruppens förslag innebär följande ansvarsfördelning för personer som bor i bostad med särskild service eller har daglig verksamhet. Kommunens ansvar Hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering och habilitering som sker i bostaden respektive daglig verksamhet. Förskriva läkemedel i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel. Förskrivnings- och kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel, förbands- och sjukvårdsartiklar, kompressionsmaterial, bashjälpmedel samt för vissa definierade hyrhjälpmedel. Ansvar för att legitimerad personal i verksamheten svarar för att information ges till patientens läkare om aktuell status. Uppmärksammar behov, initierar och deltar i vårdplanering. Landstingets ansvar Alla läkarinsatser (inklusive besök i boendet/daglig verksamhet) All övrig vård på specialiserad nivå som sker i boendet och daglig verksamhet och som ingår i uppdragen för avancerad sjukvård i hemmet (ASiH), specialiserad palliativ vård och specialistpsykiatri. Specialiserad rehabilitering (exempelvis inom uppdragen för neuroteam samt inom neurologi, onkologi och lymfödem) Logopedi Hörsel- och synrehabilitering. Specialiserad habilitering. Insatser kan vara av utredande eller behandlande karaktär. Kunskapsöverföring till kommunens personal, som utför habilitering i vardagen, avseende funktionsnedsättningar och konsekvenserna av dessa hos den enskilde. Kostnadsansvar för näringsprodukter och testmaterial för diabetes samt för vissa definierade hyrhjälpmedel. Förskrivnings och kostnadsansvar för synhjälpmedel, hörselhjälpmedel, ortopedtekniska hjälpmedel samt kosmetiska hjälpmedel Fotsjukvård Dietetik Ansvar för att legitimerad personal i landstingets verksamhet ger information till legitimerad personal i kommunens verksamhet om beslutade insatser och aktuell status Uppmärksammar behov, initierar och deltar i vårdplanering Har kostnadsansvar för läkemedel och förbrukningsartiklar som omfattas av läkemedelsförmånen, förskrivna enligt lagen om läkemedelsförmåner (2002:160) till enskild patient

134 KOMMUNFÖRBUNDET 17 (19) STOCKHOLMS LÄN För kostnaderna för provtagningsmateriel (provtagningsrör och tillhörande nålar) för ordinerade prover och där provet tas av personal verksamma på kommunens uppdrag För vårdhygienisk experthjälp till kommunerna. Länets kommuner köper idag vårdhygienisk smittskyddskompetens från landstinget vad avser vård- och omsorgsboenden för äldre. Motsvarande samverkansavtal behöver upprättas vad avser denna målgrupp. Finansiering av förändringen Finansieringen av att kommunerna fortsättningsvis ska utföra hälso- och sjukvård till målgruppen i bostad med särskild service och i daglig verksamhet bygger på landstingets beräkningar av kostnader för Stockholms läns landsting har utfört hälso- och sjukvård för målgruppen sedan I övriga riket är det kommunerna som utfört hälso- och sjukvården alltsedan kommunerna blev huvudmän. Skatteväxling Kommunernas övertagande finansieras med en skatteväxling, vilket innebär att landstinget sänker skattesatsen med två öre och kommunerna höjer sina skattesatser med motsvarande. Stockholms läns landstings ersättning till utförarna i denna verksamhet beräknades 2013 uppgå till ca 84 miljoner kronor. Två öre motsvarar 94,6 miljoner kronor på årsbasis (2013). Skatteväxlingen föreslås ske den 1 januari Om kommunerna tar över verksamheten före den 1 januari 2016 ska Stockholms läns landsting ersätta kommunerna. Ersättningen ska beräknas som 1/365 per dag multiplicerat med värdet av två öre i utdebitering beräknat på 2015 års effektiva skatteunderlag. Om kommunerna tar över verksamheten den 1 oktober 2015, ska Stockholms läns landsting således ersätta kommunerna med 92/365-delar av värdet av två öre i utdebitering beräknat på 2015 års effektiva skatteunderlag. Detta motsvarar cirka 25 miljoner kronor. Betalningen skall göras senast den 30 november 2015 och fördelas enligt respektive kommuns folkmängd den 1 november Nationellt utjämningssystem Första januari 2004 infördes ett nationellt utjämningssystem för LSS-insatser. Kostnaderna för kommunerna i övriga län motsvarar 83 procent av rikets kostnad. Eftersom kommunerna i övriga län har utfört hälso- och sjukvårdsinsatserna inom LSS-boenden och inom daglig verksamhet, har 83 procent av denna kostnad ingått i kostnaden för varje insats, som sedan utjämnats i det nationella utjämningssystemet. Detta har också gällt för kommunerna i Stockholms län.

135 KOMMUNFÖRBUNDET 18 (19) STOCKHOLMS LÄN Hälso- och sjukvårdsinsatserna inom LSS utgör knappt två procent av hela kostnaden för insatserna boende barn, boende vuxna och daglig verksamhet. När också kommunerna i Stockholms län, som står för 17 procent av rikets kostnad, kommer att utföra hälso- och sjukvårdsinsatser, kommer volymen i det nationella utjämningssystemet för aktuella insatser att öka med 0,3 procent (2 procent av 17 procent). Eftersom utjämningssystemet för LSS-insatser också tar hänsyn till vårdtyngden, via det s.k. personalkostnadsindexet, kommer inte skillnader i vårdtyngd att bli märkbara mellan kommunerna.

136 KOMMUNFÖRBUNDET 19 (19) STOCKHOLMS LÄN Förtydligande kring vad är bashabilitering respektive specialiserad habilitering Bilaga 1 Enligt Socialstyrelsen definition är habilitering insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. I förslaget är kommunens bashabilitering benämnd som habilitering i vardagen och specialiserad habilitering är de insatser som ges av landstingets habiliteringsverksamhet. Utifrån brukarperspektiv är det omöjligt att på gruppnivå definiera bas- och specialisthabilitering. Samverkan krävs i varje enskilt fall, vem som ansvarar för vilka insatser framkommer i den samordnade planeringen. Landstingets ansvar omfattar alla som tillhör målgruppen oberoende av boendeform, d.v.s. även de som har dagligverksamhet och/eller särskilt boende. Kommunen ansvarar för: habilitering i vardagen utförs av kommunal personal i daglig verksamhet, särskilt boende, hemtjänst och andra stödformer i ordinärt boende att kommunens arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor stödjer och är delaktiga i kommunens ansvar för habilitering i vardagen, utifrån den enskildes behov verksamhetsstöd, utbildnings- och fortbildningsinsatser som normalt ligger inom ramen för arbetsgivaransvaret för att garantera en verksamhet utifrån behov hos personer med funktionsnedsättningar. att uppmärksamma, initiera och förmedla kontakt med landstingets habiliteringsverksamhet då behov föreligger uppmärksamma behov, initiera och delta i samordnad planering tillsammans med landstingets habiliteringsverksamhet planera och genomföra utbildningsinsatser. Landstinget ansvarar för: tvärprofessionella specialisthabiliteringsinsatser enligt HSL till barn, ungdomar och vuxna, oberoende av boendeform och sysselsättning, som har behov av sådana insatser. Insatser kan vara av utredande eller behandlande karaktär. kunskapsöverföring till kommunens personal, som utför habilitering i vardagen, avseende funktionsnedsättningar och konsekvenserna av dessa hos den enskilde. att uppmärksamma behov, initiera och delta i samordnad planering att tillsammans med kommunen planera och genomföra utbildningsinsatser.

137 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:787 Finansiering av kostnader med anledning av extra val till riksdagen 2015 (KS/2014:787) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Under förutsättning att regeringen utlyser extra val till riksdagen 2015 beslutar kommunfullmäktige att valnämnden för genomförande av extra val till riksdagen 2015 ska tillföras kronor, vilket finansieras genom kommunstyrelsens medel till förfogande. Om statsbidraget för genomförande av valinsatserna blir högre än de prognostiserade kronorna, ska medlen som tillförs valnämnden från kommunstyrelsen minskas i samma omfattning som statsbidraget överskrider prognosen. Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Under förutsättning att regeringen utlyser extra val till riksdagen 2015 beslutar kommunstyrelsen att bevilja kommunledningsförvaltningen kronor i tilläggsanslag ur kommunstyrelsens medel till förfogande för insatser för ökat valdeltagande i samband med extra val till riksdagen Ärendet Statsministern meddelade vid en pressträff att regeringen avser att besluta om extra val till riksdagen planerat till söndagen den 22 mars Ett sådant beslut kan fattas tidigast den 29 december. För kommunen kommer det vara som ett ordinarie val till riksdagen. Kommunen ska bland annat se till att det finns vallokaler och röstningslokaler för förtidsröstning. Kommunen ansvarar även för att det finnas valsedlar och valkuvert på alla ställen där man kan rösta. Det som skiljer från ordinarie val är att det är kortare tidsfrister för vissa delar till exempel förtidsröstningen. Inom kommunen är det valnämnden som har ansvaret som lokal valmyndighet. Det betyder att valnämnden har ansvaret för att kommunen admini-

138 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:787 strerar valet på ett sådant sätt att väljarna har goda möjligheter att avlägga sin röst. Valnämnden behandlade budget 2015 vid sitt sammanträde den 9 december Vid sammanträdet beslutade valnämnden att äska om medel för att finansiera kostnaderna för ett eventuellt extra val Kommunledningsförvaltningen har gjort en beräkning på vad ett extra val kan kosta för valnämnden att administrera. Beräkningen bygger på utfall och erfarenheter från tidigare allmänna val. Särskild hänsyn har tagits till att valet endast avser riksdagen samt att förberedelsetiden är kortare än inför ett ordinarie val. Valnämnden behöver cirka kronor för att täcka kostnader för samordning av kommunens insatser samt valkansliets personal. För arvoden med mera till valförrättare behövs cirka kronor. För övriga kostnader som transporter, IT, lönehantering, trycksaker, telefon, post, larm/övervakning, kontorsmaterial behöver valnämnden cirka kronor. Totalt beräknas valnämnden behöva en budget på kronor. För det ordinarie valet fick kommunen förra gången ett statsbidrag på cirka kronor. Bidraget ges från valmyndigheten för att täcka kostnader för förtidsröstningen. Förtidsröstningen pågår vid ett ordinarie val under 18 dagar. Vid ett extraval pågår förtidsröstningen i 10 dagar. Kommunledningsförvaltningen har därför räknat med att kommunen minst får ett statsbidrag motsvarande tio artondelar av det ordinarie statsbidraget, det vill säga cirka kronor. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att valnämnden får ett extra anslag från kommunfullmäktige, utöver statsbidraget, på kronor. Anslaget kan finansieras genom att belasta kommunstyrelsens medel till förfogande. Kommunstyrelsen har vid tidigare val avsatt särskilda medel för särskilda insatser för ökat valdeltagande. Medlen har täckt kostnader för extra informationsinsatser, samhällsinformatörer samt särskilda kommunikationsinsatser mot prioriterade grupper av röstberättigade med generellt lågt valdeltagande. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen även i samband med ett extra val till riksdagen avsätter särskilda medel för insatser för ökat valdeltagande. Med beaktande av tidigare erfarenheter har kommunledningsförvaltningen räknat på vad det skulle kosta med till exempel extra trycksaker och information på olika språk, särskilda stöd för aktiviteter för att uppmärksamma det extra valet, cirka 30 samhällsinformatörer och kommunikationsinsatser via sociala media, telefon och annonsering. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att det för insatser för ökat valdeltagande behövs ett extra an-

139 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 3[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:787 slag till kommunledningsförvaltningen på kronor för att täcka kostnaderna i samband med extra val till riksdagen. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

140 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:787 Referens Oscar Arnell Mottagare Kommunstyrelsen Finansiering av kostnader med anledning av extra val till riksdagen 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Under förutsättning att regeringen utlyser extra val till riksdagen 2015 beslutar kommunfullmäktige att valnämnden för genomförande av extra val till riksdagen 2015 ska tillföras kronor, vilket finansieras genom kommunstyrelsens medel till förfogande. Om statsbidraget för genomförande av valinsatserna blir högre än de prognostiserade kronorna, ska medlen som tillförs valnämnden från kommunstyrelsen minskas i samma omfattning som statsbidraget överskrider prognosen. Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Under förutsättning att regeringen utlyser extra val till riksdagen 2015 beslutar kommunstyrelsen att bevilja kommunledningsförvaltningen kronor i tilläggsanslag ur kommunstyrelsens medel till förfogande för insatser för ökat valdeltagande i samband med extra val till riksdagen Ärendet Statsministern meddelade vid en pressträff att regeringen avser att besluta om extra val till riksdagen planerat till söndagen den 22 mars Ett sådant beslut kan fattas tidigast den 29 december. För kommunen kommer det vara som ett ordinarie val till riksdagen. Kommunen ska bland annat se till att det finns vallokaler och röstningslokaler för förtidsröstning. Kommunen ska ansvar även för att det finnas valsedlar och valkuvert på alla ställen där man kan rösta. Det som skiljer från ordinarie val är att det är kortare tidsfrister för vissa delar till exempel förtidsröstningen. Inom kommunen är det valnämnden som har ansvaret som lokal valmyndighet. Det betyder att valnämnden har ansvaret för att kommunen admini- Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

141 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:787 strerar valet på ett sådant sätt att väljarna har goda möjligheter att avlägga sin röst. Valnämnden behandlade budget 2015 vid sitt sammanträde den 9 december Vid sammanträdet beslutade valnämnden att äska om medel för att finansiera kostnaderna för ett eventuellt extra val Kommunledningsförvaltningen har gjort en beräkning på vad ett extra val kan kosta för valnämnden att administrera. Beräkningen bygger på utfall och erfarenheter från tidigare allmänna val. Särskild hänsyn har tagits till att valet endast avser riksdagen samt att förberedelsetiden är kortare än inför ett ordinarie val. Valnämnden behöver cirka kronor för att täcka kostnader för samordning av kommunens insatser samt valkansliets personal. För arvoden med mera till valförrättare behövs cirka kronor. För övriga kostnader som transporter, IT, lönehantering, trycksaker, telefon, post, larm/övervakning, kontorsmaterial behöver valnämnden cirka kronor. Totalt beräknas valnämnden behöva en budget på kronor. För det ordinarie valet fick kommunen förra gången ett statsbidrag på cirka kronor. Bidraget ges från valmyndigheten för att täcka kostnader för förtidsröstningen. Förtidsröstningen pågår vid ett ordinarie val under 18 dagar. Vid ett extraval pågår förtidsröstningen i 10 dagar. Kommunledningsförvaltningen har därför räknat med att kommunen minst får ett statsbidrag motsvarande tio artondelar av det ordinarie statsbidraget, det vill säga cirka kronor. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att valnämnden får ett extra anslag från kommunfullmäktige, utöver statsbidraget, på kronor. Anslaget kan finansieras genom att belasta kommunstyrelsens medel till förfogande. Kommunstyrelsen har vid tidigare val avsatt särskilda medel för särskilda insatser för ökat valdeltagande. Medlen har täckt kostnader för extra informationsinsatser, samhällsinformatörer samt särskilda kommunikationsinsatser mot prioriterade grupper av röstberättigade med generellt lågt valdeltagande. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen även i samband med ett extra val till riksdagen avsätter särskilda medel för insatser för ökat valdeltagande. Med beaktande av tidigare erfarenheter har kommunledningsförvaltningen räknat på vad det skulle kosta med till exempel extra trycksaker och information på olika språk, särskilda stöd för aktiviteter för att uppmärksamma det extra valet, cirka 30 samhällsinformatörer och kommunikationsinsatser via sociala media, telefon och annonsering. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att det för insatser för ökat valdeltagande behövs ett extra an-

142 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:787 slag till kommunledningsförvaltning på kronor för att täcka kostnaderna i samband med extra val till riksdagen. Mattias Jansson Kommundirektör Oscar Arnell Kanslichef Bilagor Valnämndens beslut 49,

143 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Valnämnden Beslut om budget 2015 Beslut Valnämnden äskar medel för sin egen verksamhet under 2015 enligt bilaga. Valnämnden äskar vidare för 2015, om ett extraval utlyses, medel för att kunna genomföra sitt uppdrag som lokal valmyndighet. Sammanfattning Antalet planerade sammanträden för valnämnden har ökats från två till fyra i händelse av att ett extraval utlyses. Medel för planering och genomförande av ett extraval behövs framför allt för att kunna bemanna ett valkansli och för ersättningar till röstmottagare under förtidsröstning och valdag. Anslagets storlek kan i huvudsak grundas på kostnaderna för EP-valet I och med att Valmyndighetens anslag för förtidsröstningen ännu inte är känt måste anslaget bli ett bruttoanslag som sedan kan reduceras när Valmyndighetens anslag blir känt. Expedieras till: - Kommunstyrelsen

144 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:772 Riktlinjer för partistöd (KS/2014:772) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar riktlinjer för partistöd daterade den 15 december 2014, att gälla retroaktivit från och med den 1 januari Kommunfullmäktige beslutar att partistöd ska utbetalas för 2015 enligt grunderna i riktlinjer för partistöd. Sammanfattning Enligt kommunallagen får kommuner ge ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd) till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. Fullmäktige ska i sådant fall besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Lagtexten anger vissa begräsningar i den befogenheten, såsom att stöd endast får lämnas till politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige och att fördelningen av stödet inte får otillbörligt gynna eller missgynna något parti. Enligt riktlinjerna är partistödet i Botkyrka kommun uppdelat i ett grundstöd och ett mandatstöd. Kommunfullmäktige ska varje år besluta om utbetalning av partistödet. Partierna som erhåller partistöd ska för varje år lämna in en redovisning över hur erhållet partistöd använts. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

145 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:772 Referens Oscar Arnell Mottagare Kommunstyrelsen Antagande av riktlinjer för partistöd Förslag till beslut Kommunstyrelsens föreslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar riktlinjer för partistöd daterade den 15 december 2014, att gälla retroaktivit från och med den 1 januari Kommunfullmäktige beslutar att partistöd ska utbetalas för 2015 enligt grunderna i riktlinjer för partistöd. Sammanfattning Enligt kommunallagen får kommuner ge ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd) till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. Fullmäktige ska i sådant fall besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Lagtexten anger vissa begräsningar i den befogenheten, såsom att stöd endast får lämnas till politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige och att fördelningen av stödet inte får otillbörligt gynna eller missgynna något parti. Enligt riktlinjerna är partistödet i Botkyrka kommun uppdelat i ett grundstöd och ett mandatstöd. Kommunfullmäktige ska varje år beslut om utbetalning av partistödet. Partierna som erhåller partistöd ska för varje år lämna in en redovisning över hur erhållet partistöd använts. Ärendet Enligt kommunallagen får kommuner ge ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd) till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. Fullmäktige ska i sådant fall besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Lagtexten anger vissa begräsningar i den befogenheten, såsom att stöd endast får lämnas till politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige och att fördelningen av stödet inte får otillbörligt gynna eller missgynna något parti. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

146 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:772 Sedan 2014 har det skett ändringar i kommunallagen. Krav införs på att partierna årligen ska redovisa att partistödet har använts för att stärka partiernas ställning i den kommunala demokratin. Fullmäktige får också möjlighet att bestämma att partistöd inte ska betalas ut till så kallade tomma stolar. De nya bestämmelserna innebär sammanfattningsvis att: Ett preciserat representationskrav införs innebärande att partistöd endast får ges till partier som är representerade i kommunfullmäktige. Representationskravet preciseras genom att det i en särskild bestämmelse anges vad som avses med representerad. Ett parti ska vara representerat om det fått mandat i kommunfullmäktige för vilket en val ledamot finns. Partistöd får bara ges till ett parti som är en juridisk person. Fördelningen av partistöd får göras så att endast mandat för vilket vald ledamot är fastställd beaktas. När partistödet fördelas ska det inte längre beaktas om det har anställts politiska sekreterare för partierna. Beslut om utbetalning av partistödet ska fattas av kommunfullmäktige minst en gång per år. Om kommunen ska ge partistöd, ska kommunfullmäktige besluta att mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för sitt avsedda ändamål, nämligen att stärka det politiska partiets ställning i den kommunala demokratin. Redovisningen ska avse perioden 1 januari 31 december och ges in till kommunfullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Kommunfullmäktige får besluta att partistöd inte ska betalas till parti som inte lämnar redovisning. En särskild granskare som utses av mottagaren av partistöd ska granska om mottagarens redovisning ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. Kommunfullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till ett parti som inte lämnar granskningsrapport. Partistödets nuvarande omfattning och utformning i Botkyrka kommun har beslutats av kommunfullmäktige.

147 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:772 Utformningen av partistödet bygger på en fördelningsmodell där partierna erhåller ett grundstöd och ett mandatstöd. Den modell som gäller i kommunen fastställs nu i riktlinjerna. Riktlinjerna följer i huvudsak det förslag till riktlinjerna som presenterats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Vad som avviker är att det i Botkyrka alltid ges stöd utifrån erhållna mandat. Om ett parti vid tidpunkten för bestämmande av partistödets storlek har så kallade tomma stolar, det vill säga mandat som det inte finns en val ledamot för, påverkar det inte stödets storlek. Det är alltid ursprungsmandaten som räknas. Det är också samma förhållande som tillämpas i situationen av så kallades politiska vildar. Av riktlinjerna framgår även att om ett parti upphör att vara representerat i kommunfullmäktige har partiet rätt att efter beslut i kommunfullmäktige fortsätta få partistöd för en period om sex månader. Lagen och SKL:s förslag till riktlinjer medger upp till ett år efter att representation har upphört. Riktlinjer för partistöd i Botkyrka kommun föreslås gälla från och med den 1 januari 2015 och tillämpas därmed för det stöd som lämnas av kommunen Xxxxx Xxxxxxx Kommundirektör Oscar Arnell Kanslichef Bilaga Riktlinjer för partistöd i Botkyrka kommun, Expedieras till -

148 x-x-x 1 (8) RIKTLINJER FÖR PARTISTÖD I kommunallagen (1991:900) finns de grundläggande bestämmelserna om kommunalt partistöd. I Botkyrka kommun ska därutöver följande gälla. Ändamål 1 Ändamålet med partistödet är att stärka partiernas ställning i Botkyrkas kommunala demokrati. Rätt till partistöd 2 Det lokala partistödet utgår till partier som är representerade i fullmäktige. Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837). Partistödets utformning 3 Partistödet består av två delar. Grundstöd Varje parti representerat i kommunfullmäktige erhåller ett grundstöd om tre prisbasbelopp. Mandatstöd Varje parti erhåller ett mandatstöd motsvarande ett prisbasbelopp per mandat i kommunfullmäktige. Fördelning av partistöd 4 Vid fördelningen av partistöd beaktas samtliga mandat tillhörande parti representerat i kommunfullmäktige. Även mandat för vilken en vald ledamot inte är fastställd av länsstyrelsen enligt 14 kap vallagen (2005:837) ska räknas vid fördelning av partistöd

149 x-x-x 2 (8) Upphör ett parti att vara representerat i kommunfullmäktige kan kommunfullmäktige besluta att partistödet ska utbetalas för en tidsperiod om ett halvt år efter det att representationen upphört. Redovisning och granskning 5 En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i Botkyrkas kommunala demokrati. Redovisningen ska avse perioden första januari till 31 december och ges in till kommunen senast den 30 juni året efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport ska bifogas redovisningen. Årlig utbetalning 6 Partistöd betalas ut årligen, fördelat över årets fyra kvartal, efter beslut av kommunfullmäktige senast december året innan det år för vilket partistödet avser. Mottagare som inte lämnar redovisning och granskningsrapport enligt 5 till kommunen inom föreskriven tid kan efter beslut av kommunfullmäktige mista rätten till partistöd för nästkommande år

150 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:739 Återrapportering av uppdrag om lokaler kombinerat med bostäder (KS/2013:739) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden och kommunstyrelsen i uppdrag att vid nybyggnation prioritera att blanda bostäder och kommunala verksamheter i samma fastighet. Kommunstyrelsen betraktar kommunledningsförvaltningens uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar utreda nya riktlinjer för inriktning och standard för kommunala lokaler från som återrapporterat. Sammanfattning När kommunen bygger nya egna lokaler bygger vi ofta ytkrävande och på egna separata tomter. Men kommunen ska växa med fler bostäder, fler invånare och mer kommunal service i huvudsak inom den befintliga stadsbygden i enlighet med översiktsplanens övergripande inriktning. Därmed behövs ett effektivare markutnyttjade och ett mer kreativt samutnyttjade av fastigheter. Vi kommer i högre grad än tidigare att behöva blanda bostäder och verksamheter i samma fastighet. En genomförd förstudie visar att det finns både vinster och svårigheter med att blanda bostäder med verksamheter. Bland svårigheterna kan nämnas konflikter med grannar, mindre flexibelt vid ombyggnation och ett mer komplext genomförande. Bland vinsterna kan nämnas effektivare användning av mark, mer rörelse i stadsrummet och mindre skadegörelse. Kommunledningsförvaltningen föreslår att ansvariga nämnder får i uppdrag att vid nybyggnation prioritera att blanda bostäder och verksamheter i samma fastighet. Det ska ske med anpassning till verksamheternas behov. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

151 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:739 Klimat- och planeringsberedningen har behandlat ärendet

152 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Klimat- och planeringsberedningen DnrKS/2013:739 / 48 Återrapportering av uppdrag om lokaler kombinerat med bostäder (KS/2013:739) Klimat- och planeringsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden och kommunstyrelsen i uppdrag att vid nybyggnation prioritera att blanda bostäder och kommunala verksamheter i samma fastighet. Kommunstyrelsen betraktar kommunledningsförvaltningens uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar utreda nya riktlinjer för inriktning och standard för kommunala lokaler från som återrapporterat. Sammanfattning När kommunen bygger nya egna lokaler bygger vi ofta ytkrävande och på egna separata tomter. Men kommunen ska växa med fler bostäder, fler invånare och mer kommunal service i huvudsak inom den befintliga stadsbygden i enlighet med översiktsplanens övergripande inriktning. Därmed behövs ett effektivare markutnyttjade och ett mer kreativt samutnyttjade av fastigheter. Vi kommer i högre grad än tidigare att behöva blanda bostäder och verksamheter i samma fastighet. En genomförd förstudie visar att det finns både vinster och svårigheter med att blanda bostäder med verksamheter. Bland svårigheterna kan nämnas konflikter med grannar, mindre flexibelt vid ombyggnation och ett mer komplext genomförande. Bland vinsterna kan nämnas effektivare användning av mark, mer rörelse i stadsrummet och mindre skadegörelse. Kommunledningsförvaltningen föreslår att ansvariga nämnder får i uppdrag att vid nybyggnation prioritera att blanda bostäder och verksamheter i samma fastighet. Det ska ske med anpassning till verksamheternas behov.

153 TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:739 Referens Sara Wrethed Mottagare Kommunstyrelsen Kombinera bostäder med kommunala lokaler Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden och kommunstyrelsen i uppdrag att vid nybyggnation prioritera att blanda bostäder och kommunala verksamheter i samma fastighet. Kommunstyrelsen betraktar kommunledningsförvaltningens uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar utreda nya riktlinjer för inriktning och standard för kommunala lokaler från som återrapporterat. Sammanfattning När kommunen bygger nya egna lokaler bygger vi ofta ytkrävande och på egna separata tomter. Men kommunen ska växa med fler bostäder, fler invånare och mer kommunal service i huvudsak inom den befintliga stadsbygden i enlighet med översiktsplanens övergripande inriktning. Därmed behövs ett effektivare markutnyttjade och ett mer kreativt samutnyttjade av fastigheter. Vi kommer i högre grad än tidigare att behöva blanda bostäder och verksamheter i samma fastighet. En genomförd förstudie visar att det finns både vinster och svårigheter med att blanda bostäder med verksamheter. Bland svårigheterna kan nämnas konflikter med grannar, mindre flexibelt vid ombyggnation och ett mer komplext genomförande. Bland vinsterna kan nämnas effektivare användning av mark, mer rörelse i stadsrummet och mindre skadegörelse. Kommunledningsförvaltningen föreslår att ansvariga nämnder får i uppdrag att vid nybyggnation prioritera att blanda bostäder och verksamheter i samma fastighet. Det ska ske med anpassning till verksamheternas behov. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt / Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

154 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:739 Bakgrund I arbetet med Alby stadsbyggnadsidé har kommunen stött på vad som skulle kunna betraktas som en intern intressekonflikt mellan å ena sidan nya stadsbyggnadsideal och å andra sidan krav vi ställer i samband med att vi bygger nya kommunala lokaler för förskolor, äldreboenden, gruppboenden etc. Frågan uppmärksammades i Albyarbetet, men utmaningen är generell för hela kommunen. Lite förenklat kan man säga att såväl Alby stadsbyggnadsidé som kommunens nya översiktsplan tar sikte på att bygga tätare där det redan är byggt och i högre grad blanda bostäder med verksamheter/arbetsplatser. Men när vi bygger nya egna lokaler bygger vi ofta ytkrävande och på egna separata tomter. I samband med kommunstyrelsens beslut om remiss av Alby stadsbyggnadsidé , fick kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utreda frågan om bostäder kombinerat med verksamheter. Uppdraget var formulerat Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar utreda nya riktlinjer för inriktning och standard för kommunala lokaler. Kommunledningsförvaltningen har valt att tolka uppdraget i enlighet med de frågeställningar som angavs i tillhörande tjänsteskrivelse: Vilka är för- och nackdelarna med att integrera kommunala verksamheter med bostäder? Ekonomiskt? Stadsbyggnadsmässigt? För verksamheterna? Kommunledningsförvaltningen anlitade konsultfirman WSP som har genomfört en process och en enklare omvärldsanalys. Resultatet är sammanfattat i en förstudierapport, WSP (2014) Att blanda bostäder och verksamhetslokaler. Se bilaga 1. Resultat av WSP:s förstudie Förstå frågan ur olika perspektiv - intervjuer WSP har djupintervjuat tjänstemän inom kommunen i syfte att klarlägga hur företrädare för olika verksamheter ser på frågan om att blanda bostäder och kommunala verksamheter inom samma fastighet. Ett annat syfte har varit att föra upp denna fråga på dagordningen det vill säga att tillsammans prata om den utmaning vi står inför. Följande funktioner inom kommunen har intervjuats: - Exploateringschef - Utbildningsförvaltningens chef - Vård- och omsorgsförvaltningens chef - Samhällsbyggnadschef - Utvecklingschef inom samhällsbyggnadsförvaltningen - Fastighetschef - Projektledare inom fastighetsenheten

155 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:739 - Lokalstrateg inom utbildningsförvaltningen WSP har också tittat på hur två andra kommuner förhåller sig till frågan. Vinster och svårigheter med att blanda WSP har identifierat ett antal vinster och svårigheter med att i högre grad blanda bostäder och kommunala verksamheter. I punktform sammanfattar WSP vinsterna så här: + Effektivare användning av mark + Mer rörelse i stadsrummet, vilket bidrar till trygghet + Mindre skadegörelse + Bidrar till platsens attraktivitet + Normaliseringsprincipen, det vill säga rättigheten för personer med funktionsnedsättningar att få leva ett så normalt liv som möjligt. Svårigheterna sammanfattar WSP så här: - Svårt att styra ekonomiskt delvis på grund av långa avtal. - Konflikter med grannar - Svårt med uthålligheten (grannarna tröttnar på ljud från förskolan när deras egna barn slutar) - Mindre flexibelt vid ombyggnation - Många hänsyn i planeringen (tar längre tid) - Storlekskravet - Utemiljökravet - Kommunens ovana att hyra lokaler - Svårt att få byggbolag att bygga verksamhetslokaler i bottenvåningarna. Kommunledningsförvaltningen vill också peka på svårigheten att klara kravet på offentlig upphandling samt byggbolagens oro för att värdet på bostäderna sjunker om till exempel en förskola ligger i bottenvåningen. Effektivare markutnyttjande är en nödvändighet Trots de många svårigheterna med att blanda bostäder med verksamheter gör kommunledningsförvaltningen bedömningen att det finns en samsyn och en övergripande förståelse för utmaningen vi står inför: Kommunen ska växa med fler bostäder, fler invånare och mer kommunal service i huvudsak inom den befintliga stadsbygden, i enlighet med översiktsplanens övergripande inriktning. Företrädare för olika verksamheter inser att en självklar konsekvens blir behovet av ett effektivare markutnyttjade och ett mer kreativt samutnyttjade av fastigheter.

156 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:739 Kommunledningsförvaltningen föreslår att vi som kommun ska pröva oss fram. Vi föreslår att kommunfullmäktige ger signal till ansvariga nämnder att vid nybyggnation prioritera att blanda bostäder och verksamheter i samma fastighet. Det är framförallt inom tekniska nämndens lokalförsörjningsprocess och kommunstyrelsens exploateringsprocess som dessa frågor avgörs. Det är dock viktigt att nya lokaler fortsatt anpassas till verksamheternas behov. Pilotprojekt ska ge lärdomar Kommunledningsförvaltningen föreslår också att vi låter ett antal aktuella projekt utgöra pilotprojekt projekt vars erfarenheter vi aktivt ska dra lärdom av. I Fittja centrum har vi uppdraget att pröva möjligheten att inrymma förskola i bottenvåningen av ett bostadshus och på Tingstorget i Alby ska åtminstone ett gruppboende prövas inom de nya fastigheterna. Vi föreslår att ett antal utvärderingsfrågor kopplas till dessa projekt i syfte att som kommun lära mer om hur vi på ett bra sätt kan kombinera bostäder och verksamheter. Respektive projektledare tar med frågorna genom processen, stämmer av löpande inom gängse styrning av projekten och utvärderar i samband med projektens slutredovisning. Lämpliga utvärderingsfrågor tas fram i samband med projektstart. Kommunledningsförvaltningen återrapporterar Med WSP:s rapport och denna tjänsteskrivelse föreslår kommunledningsförvaltningen att uppdraget från kommunstyrelsen kan betraktas som återrapporterat. Mattias Jansson Kommundirektör Sara Wrethed Verksamhetschef samhällsutveckling Bilaga WSP (2014) Att blanda bostäder och verksamhetslokaler Expedieras till Agneta Engver, sbf Helene Hill, klf Ann-Chatrin Norrevik, uf Magnus Andersson, sbf

157 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:739 Per-Anders Framgård, sbf Anne Lundkvist, vof Jörgen Skagerdal, tf Maude Andersson Pekkanen, sbf (tf) Birgitta Persson, sbf (tf) Leif Edin, uf

158 Att blanda bostäder och verksamhetslokaler förstudie våren 2014

159 FÖRORD Albys utvecklingsprogram antogs av kommunfullmäktige En av fem huvuduppgifter handlar om behovet av att förnya stadsmiljön. Med den utgångspunkten har kommunen arbetat fram en stadsbyggnadsidé för Alby. I arbetet med Alby stadsbyggnadsidé har kommunen stött på en målkonflikt mellan nya stadsbyggnadsideal och befintliga riktlinjer för nybyggda kommunala lokaler. Målkonflikten har identifierats i Albyarbetet men resonemangen och de nya idealen är aktuella för hela kommunen. Lite förenklat kan man säga att det nya stadsbyggnadsidealet tar sikte på att bygga tätare där det redan är byggt och i högre grad bland bostäder och verksamheter/arbetsplatser. Stadsbyggnadsidén föreslår att kommunala verksamheter i högre grad integreras i samma byggnader som bostäder. Det har dock visat sig att kommunens egna riktlinjer för nybyggda kommunala lokaler inte är förenliga med framtidens byggande enligt stadsbyggnadsidén. WSP har haft i uppdrag att i en enklare förstudie undersöka vilka för- och nackdelar det finns med att integrera kommunala verksamheter med bostäder, ekonomiskt, stadsbyggnadsmässigt och för verksamheterna. Syftet med studien har varit att få upp allt det som kan orsaka konflikt på bordet. WSP har också haft i uppdrag att hämta erfarenheter från andra kommuner. INNEHÅLL Förord och innehåll Alby stadsbyggnadsidé.3 2. Verksamheternas riktlinjer.4 Vård- och omsorgsförvaltningen...4 Utbildningsförvaltningen.5 Samhällsbyggnadsförvaltningen Att blanda bostäder och verksamhetslokaler.. 6 Fördelar med att blanda bostäder och lokaler...6 Svårigheter med att blanda bostäder och lokaler Slutsatser och vägar framåt Uppdraget har genomförts åt kommunledningsförvaltningen i Botkyrka kommun mellan februari och april Kontakt Charlotte Persson WSP Analys och Strategi

160 1. Alby stadsbyggnadsidé Stadsbyggnadsidé för framtidens Alby Alby stadsbyggnadsidé har arbetats fram under ledning av samhällsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka kommun. Arbetet har involverat flera förvaltningar, de boende i Alby, fastighetsägare, byggherrar, företag och organisationer. Kommunfullmäktige fattade beslut om stadsbyggnadsidén i maj Stadsbyggnadsidén lägger fast de stora dragen, tankarna och idéerna för hur marken ska användas i framtidens Alby. De nya stadsbyggnadsidealen har aktualiserats i Alby men är allmängiltiga för hela kommunen. Den tillgängliga ytan för verksamhetslokaler krymper i och med att staden växer, samtidigt behövs verksamhetslokaler (skolor, förskolor, äldreboenden) där människor bor. Stadsbyggnadsidéns roll och betydelse för verksamheterna Framtida detaljplaner kommer att utformas med de nya stadsbyggnadsidealen som utgångspunkt. Nya detaljplaner ska ta hänsyn till behovet av vård- och omsorgsboende, nya skolor och förskolor vilket innebär att stadsbyggnadsidéns utgångspunkter kommer att vara levande för lång tid framöver. Tydligast formuleras ståndpunkterna på sidan 22 och 23. Där står det bland annat: Förskolor ska vara utspridda och nära kommunikationer. Förskolor ska ligga nära natur eller park. Förskolor i ett till två plan som fristående byggnader eller i bottenvåningar i nya flerbostadshus, beroende på lämplighet. Ekonomisk hållbarhet i förskolor kräver minst 150 barn. Främja utevistelse, vara varierad, stimulera motorik och lek. Utemiljö som är trygg, säker och tillgänglig. Skolor behöver utemiljö för lek och bollplan för idrottsundervisning. Behov av olika former av specialboende som gruppbostäder och trygghetsboende ska beaktas och integreras i omgivande bebyggelse. Stadsbyggnadsidén öppnar upp för flexibilitet Stadsbyggnadsidéns ståndpunkter kan tolkas på olika sätt och det är inte säkert att samtliga går att uppfylla samtidigt. Till exempel kan det vara svårt att placera verksamheter nära kommunikationer och samtidigt vara en utemiljö som är trygg och säker. Stadsbyggnadsidén öppnar också upp för en valmöjlighet, en flexibilitet, att ha verksamheter i bottenvåningar på bostadshus eller som fristående byggnader. Ambitionen med stadsbyggnadsidén är att skapa en levande och trygg stad och det kan göras på lite olika sätt. I stadsbyggnadsidén pekas ett antal platser ut som lämpliga för nya förskolor och skolor i Alby. Det är platser som idag är obebyggda och därmed är det fullt möjligt att även fortsättningsvis välja i vilken grad verksamhetslokaler och bostäder ska integreras, som delar i samma hus eller som separata hus bredvid varandra. 3

161 2. Verksamheternas riktlinjer I intervjuer med representanter från tre förvaltningar (vård- och omsorg, utbildning och samhällsbyggnad) har vi försökt kartlägga vad olika verksamheternas riktlinjer säger om utformning och placeringen av verksamhetslokaler. Detta för att förstå var konfliktpunkterna mellan de nya stadsbyggnadsidealen och verksamheterna kan uppstå. Hur ser målkonflikten ut? Förvaltningarna arbetar utifrån vad de anser vara bäst för verksamheten. I vissa fall hänvisar man till checklistor, i några fall till lagstiftning och i andra fall till en slags praxis som man kommit fram till vid något tillfälle. De riktlinjer WSP har fått ta del av kan du se i tabellen till höger. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen ger stöd och service till äldre, personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Förvaltningen ansvarar för vård- och omsorgboende, servicelägenheter (boende med stöd av hemtjänst), grupp- och servicebostäder samt särskilt anpassad bostad, korttidshem och korttidsfamilj för barn och ungdomar. De verksamhetslokaler vårdoch omsorgsförvaltningen har är ofta bostäder som de hyr av fastighetsenheten eller i vissa fall äger själva. Vård- och omsorg har inga egna riktlinjer Vård och omsorgsförvaltningen har inga egna riktlinjer när det gäller nybyggnation av verksamhetslokaler. Inför varje nybyggnation formulerar vård- och omsorgsförvaltningen sina behov i ett lokalfunktionsprogram. Programmen redovisar behov i både utomhus- och inomhusmiljön och används sedan som underlag för fastighetsenheten att rita och beräkna kostnader utifrån. Lagkrav styr i viss mån utformningen I sina lokalfunktionsprogram behöver vård- och Tabell 1 Lagar, riktlinjer och checklistor som styr verksamhetslokaler Lag/Riktlinje/Checklista Reglerar Förvaltn. Byggnormer för LSS- och äldreboenden Inomhus- och utomhusmiljön VOF Socialtjänstlagen Möjlighet att leva och bo självständigt VOF Fastighetsenhetens projektanvisningar Tekniska frågor Samtliga Miljöbalken Luftkvalitet, buller Samtliga PBL Yta och kvalitet på gårdar UF BBR (BFS 1993:57) Buller UF Utbildningsförvaltningens riktlinje Storlek på förskola UF Utbildningsförvaltningens checklistor för ny-, om- och tillbyggnad av förskola Utbildningsförvaltningens checklistor för ny-, om- och tillbyggnad av skola Krav på inom- och utomhusmiljö Krav på inom- och utomhusmiljö Fastighetsenhetens riktlinje Förskoletomtens storlek SBF Funktionsprogram för förskolans utemiljö Förskoletomtens innehåll SBF omsorgsförvaltningen ta hänsyn till byggnormer för LSS- och äldreboenden som reglerar både inomhus- och utomhusmiljön. Socialtjänstlagen säger bland annat att äldre personer ska ha möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Boverkets byggregler BBR (BFS 1993:57 med ändringar) ställer ett övergripande funktionskrav på utformning av byggnader när det gäller skydd mot buller. Vid planering och uppförande av bostäder och lokaler måste man säkerställa att ljud från omgivningen, grannar och tekniska installationer inte stör de boende respektive verksamhetsutövarna. Effektivast är det att åtgärda störande ljud vid ljudkällan och innebär ofta att man ljudisolerar lokalerna lite extra. UF UF 4

162 Utbildningsförvaltningen Utbildningsförvaltningen i Botkyrka ansvarar för förskola, fritidshem, grundskola, gymnasium och särskola. Utbildningsförvaltningen bedriver verksamhet i 48 förskolor, 21 grundskolor och tre gymnasieskolor som alla ägs av fastighetsenheten. Utbildningsförvaltningens riktlinjer Utbildningsförvaltningen jobbar utifrån riktlinjen att nya förskolor kan byggas i ett eller två plan. Av ekonomiska skäl säger man också att förskolorna ska vara minst 8 avdelningar, alltså för cirka 160 barn vilket motsvarar cirka m 2. Utbildningsförvaltningen använder sig av checklistor när man skriver lokalprogram för om-, till- och nybyggnation av förskolor och skolor. Lokalprogrammen beskriver liksom för vård- och omsorgsförvaltningen verksamheternas behov och ligger till grund för arkitektens ritningar. I checklistan som uppdateras varje år står att förskolan/skolan ska anpassas så att man når Botkyrka kommuns nyckeltal för lokalyta, 10 kvm lokalyta per barn. Lagkrav styr utformning och placering Lagkrav finns framförallt kring miljö- och hälsofrågor i förskolor och skolor. Det handlar om luftkvalitet och bullerexponering. I Miljöbalken står det bland annat att man ska främja en god och hälsosam miljö. I plan- och bygglagen står det att det ska finnas ytor lämpliga för barns utevistelse. Liksom för vård- och omsorgsbostäder så gäller kravet att verksamheten inte ska störa de intilliggande bostäderna. När man placerar och planerar förskolor och skolor behöver man självklart ta hänsyn till flera aspekter. Vissa negativa miljöaspekter kan vägas upp av andra parametrar som är viktiga för barnen. Att hänvisa barn till en förskola eller skola som uppfyller kraven på utemiljö men som innebär långa resor varje dag ska vägas mot närhet till det egna bostadsområdet. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen har det samlade ansvaret för att planera, bygga och förvalta den fysiska miljön i Botkyrka. Det gäller till exempel att bygga nya lokaler för kommunal verksamhet. På samhällsbyggnadsförvaltningen görs planer för det framtida samhället, man ser till att de planer som har gjorts följs och att de lagar som finns bland annat inom miljöområdet följs. Fastighetsenheten är en del av samhällsbyggnadsförvaltningen och har i uppdrag att: Tillhandahålla ändamålsenliga lokaler som är sunda att vistas i. Tillgodose verksamheternas krav. Bevaka det ekonomiska perspektivet (föreslå lösningar för förvaltningarna tex ombyggnad, nybyggnad eller kanske köpa eller hyra lokaler). Fastighetsenhetens riktlinjer Fastighetsenheten har god inblick i övriga förvaltningars riktlinjer och lagkrav. Fastighetsenhetens eget ansvar är dels rent tekniska frågor som finns i fastighetsenhetens projektanvisningar. Några riktlinjer som styr det ekonomiska perspektivet har WSP inte fått ta del av men vi har uppfattat det som att en nybyggnation ofta styrs av en given budget. Fastighetsenheten använder sig av riktlinjer bland annat när de letar tomter för förskola kvm tomt per avdelning varav cirka 200 kvm används för byggnad, en del för angöring och parkering och resten används för lekyta utomhus. Om man väljer att göra en förskola i två plan kan man minska utomhusytan något eftersom bygganden tar mindre plats. Fastighetsenheten hänvisar också till ett funktionsprogram för förskolans utemiljö som definierar vad utemiljön bör innehålla. 5

163 3. Att blanda bostäder och verksamhetslokaler Fördelar med att blanda bostäder och lokaler På ett övergripande plan är alla tre förvaltningar överens om att den tillgängliga ytan för verksamhetslokaler krymper och att man därför måste använda marken effektivare. Alla är också överens om att det är där människor bor som verksamhetslokaler behövs. Alla ser också fördelar med att finnas där människor rör sig. Ambitionerna i stadsbyggnadsidén att skapa en levande och trygg stad verkar alltså alla ställa upp på. Att blanda bostäder och verksamheter är positivt på flera olika sätt. En förskolas placering kan underlätta eller försvåra både för vuxna och barn. För föräldrar handlar det ofta om att lätt kunna ta sig till och från förskolan, för barnen kan blandningen handla om att det blir mer naturligt att lära sig olika saker, till exempel hur man tar sig fram i trafiken. På 70-talet planerade man så att det inte skulle finnas bilar i närheten av förskolorna vilket resulterade i att barnen inte lärde sig att vara försiktiga i trafiken. Ann-Chatrin Norrevik, utbildningsförvaltningen I Vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet är det önskvärt att blanda bostäder med verksamheter. I flera av våra verksamheter är det önskvärt att man blandar bostäder med verksamheter. Normaliseringsprincipen i omsorgsoch andra vårdsammanhang är en rättighet för personer med funktionsnedsättningar att få leva ett så normalt liv som möjligt. Anne Lundkvist, vård- och omsorgsförvaltningen Tabell 2 Exempel på vinster med att blanda verksamheter och bostäder Mindre skadegörelse Bidrar till platsens attraktivitet Mer rörelse i stadsrummet Normaliseringsprincipen, dvs rättigheten för personer med funktionsnedsättningar att få leva ett så normalt liv som möjligt. Effektivare användning av mark Att förskolor lokaliseras nära där vi bor underlättar vardagslivet och kan också bidra till att en plats blir mer attraktiv. Att planera och bygga förskolor i tidiga skeden kan påverka intresset för ett område säger utbildningsförvaltningens chef Ann-Chatrin Norrevik. Hon tycker också att man kan låta det synas ännu mer att det finns förskolor i ett område. Det är attraktivt att ha förskolor i ett område låt det synas! Alla tre förvaltningar är också överens om att det är enklare att skapa blandning om man är med i planeringen i ett tidigt skede. Om det kommer in senare blir det lite krångligare även om det oftast går att hantera. Principiellt är det jättebra att blanda bostäder med verksamheter. Anne Lundkvist, vård- och omsorgsförvaltningen För personal kan blandning av verksamheter och bostäder ge större trygghet att ta sig till och från jobbet och dessutom en minskad risk för skadegörelse. En fördel med att blanda verksamheter och bostäder är att det blir rörelse dygnet runt vilket kan minska skadegörelse med mera. Birgitta Persson, fastighetsenheten. 6

164 Svårigheter med att blanda bostäder och lokaler Att vara överens på en övergripande nivå är ganska enkelt men det finns också svårigheter när flera intressen ska samsas på samma yta. Att placera verksamheter i samma område som bostäder är ingen som ifrågasätter men ju mer integrerat, ju närmre verksamheterna kommer bostäderna, desto större svårigheter. De riktlinjer som förvaltningarna arbetar utifrån ger vägledning för den enskilda verksamheten medan stadsbyggnadsidén försöker se hur verksamheterna bidrar till en attraktiv stadsmiljö. I dagsläget finns ingen vägledning kring hur dessa olika intressen ska vägas mot varandra. Vård- och omsorgsförvaltningen ser mest fördelar och kanske är deras verksamhet (som ofta är bostäder) enklare att kombinera med andra bostäder. Utbildningsförvaltningens verksamhet där barnen vistas både inom- och utomhus kan vara svårare att kombinera med bostäder. Det är också i samtal med utbildningsförvaltningen som de flesta svårigheterna identifierats. Tidigare erfarenheter, verksamheternas olika behov och hur processen ser ut när kommunen planerar för nya verksamhetslokaler spelar roll för hur enkelt det är att bygga integrerat. Även intresset från marknadens aktörer påverkar. Nedan beskrivs med hjälp av citat från intervjuerna vad problemen består i. Tidigare erfarenheter De erfarenheter som finns av att blanda förskoleverksamhet med bostäder i kommunen visar att det finns en del svårigheter. Det handlar både om konflikter med boende och ekonomiska implikationer som man bär med sig när man planerar för nya verksamheter. Ann-Cahtrin Norrevik chef för utbildningsförvaltningen uttrycker det så här: Förskolor i bottenvåningar kräver mycket samarbete med de boende. Så länge de boendes egna barn går i förskolan är det inga problem men när det har vuxit upp är det inte lika roligt att ha barn på gården utanför. Det blir svårt med uthålligheten. Tabell 2 Exempel på svårigheter med att blanda verksamheter och bostäder Svårt att styra ekonomiskt delvis på grund av långa avtal. Konflikter med grannar Svårt med uthålligheten grannarna tröttnar på ljud från verksamheten när deras egna barn slutar Mindre flexibelt vid ombyggnation Många hänsyn i planeringen Storlekskravet Utemiljökravet Kommunens ovana att hyra lokaler Svårt att få byggherrar att bygga verksamhetslokaler i bottenvåningarna. Tidigare erfarenheter av att blanda förskoleverksamhet med bostäder i Botkyrka visar att det ofta blir mycket synpunkter från grannar. Både inomhus men framförallt utomhus upplevs barnen störa. Erfarenheter inom förskolan i Jönköping liknar Botkyrkas. Det blir diskussioner med grannar när man har verksamhet i bottenvåningarna på flerbostadshus. Går det att välja vill vi helst inte placera verksamheter i bottenvåningen Madelein Nilsson, förskolechef i Barnarps förskoleområde. Även i Malmö stad är man tveksam till förskolor i bottenvåningar, i alla fall med gemensamma gårdar. Av erfarenhet och med stöd av forskning avråder man från att låta förskolor samutnyttja gårdar med boende eftersom man menar att det ger sämre förutsättningar för barns lekmiljö och för de boendes utemiljö. Istället säger man att förskolor i bottenvåningar fungerar bäst i kombination med en friliggande förskola, då kan man samarbeta om uteytorna. 7

165 Tidigare erfarenheter av ekonomiska faktorer Ann-Cahtrin Norrevik på utbildningsförvaltningen har också erfarenhet av att det kan bli dyrare i de fall kommunen inte själv äger huset utan hyr in sig i långa och ofta dyra avtal. Det kan också vara mindre flexibelt vid ombyggnationer, det kan bli svårt att göra förändringar i lokalerna som ägaren kan sätta sig emot. Även i planeringsskedet påverkar tidigare erfarenheter I samtal med samhällsbyggnadsförvaltningen framkommer att man även i planeringsskedet påverkas av tidigare erfarenheter. Det går snabbare att få fram en ny verksamhetslokal när man väljer en plats där det finns färre personer som kan ha synpunkter, där det inte blir för mycket överklaganden från grannar. Förutom att det går snabbare behöver man inte anpassa sig till omgivningen i samma utsträckning vilket kan göra byggnaden billigare. Dessutom kanske kommunen själv har rådighet över marken. Per-Anders Framgård på samhällsbyggnadsförvaltningen uttrycker det så här: Allt kokar ner till tid och pengar det är viktigt att det går snabbt och att det inte kostar för mycket. Verksamheternas olika behov Verksamheternas behov är det som tydligast ger utrymme för diskussion. Framförallt gäller det lokaler för skola och förskola där både inomhus- och utomhusmiljön påverkar och påverkas av omgivningen. Det är i checklistorna och i förvaltningarnas riktlinjer behoven definieras. Krav på storlek Utbildningsförvaltningen menar att ur ett ekonomiskt perspektiv behöver en förskola ha minst 160 barn. Samhällsbyggnadsförvaltningen letar med det som utgångspunkt tomter som är kvm per avdelning varav cirka 200 kvm används för själva byggnaden. Även funktioner som exempelvis ett tillagningskök driver en viss storlek på verksamheten för att vara lönsamt. Storleken i sig kan göra att det blir svårt att kombinera verksamheter med bostäder när ytan är begränsad. Per-Anders Framgård ställer sig frågan är om administrativ storlek behöver vara detsamma som fysisk storlek eller om det finns möjligheter att dela upp en verksamhet i flera intilliggande fysiskt mindre verksamheter. Varför inte använda befintliga bottenvåningar till något annat än förråd och tvättstugor låt tusen blommor blomma. Per-Anders Framgård, samhällsbyggnadsförvaltningen. Krav på utemiljön Utemiljön är betydelsefull i alla verksamheter. För en förskoleverksamhet är en egen uteplats eller möjligheter att på ett säkert sätt kunna ta del av andra utemiljöer något som styr verksamhetens placering. För äldreomsorgen är kontakten med utemiljön också viktig men Anne Lundkvist på vård- och omsorgsförvaltningen menar att man måste vara lite mer kreativ. Hur kan man få kontakt med naturen utan att vara i bottenplan? Anne Lundkvist, vård- och omsorgsförvaltningen Tillgång till utemiljö är något som både utbildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen definierar i sina lokalprogram och något som kan vara en faktor som också kan begränsa på vilka platser det är möjligt att blanda verksamhetslokaler med bostäder. I Malmö stad strävar precis som flera andra städer efter att bygga en tätare stad istället för att täcka en allt större yta med gles bebyggelse. Verksamheter som till stor del bedrivs inomhus tycker man i Malmö är ganska enkelt att bygga i en tätare stad. Verksamheter som är ytkrävande som till exempel förskolor är svårare att få till i den täta staden. Man kan enligt Malmö stads riktlinjer för utemiljö i förskolor vara mer kreativ när man skapar utomhusyta och till exempel använda taken. I viss utsträckning kan man också kompensera mindre lekytor med högre personaltäthet. 8

166 Krav på angöringen, möjligheter leverera människor och varor En verksamhet genererar trafik i form av leveranser av varor och människor. Tillgängligheten för olika typer av fordon kan göra det svårt att kombinera med bostäder. Mycket av problematiken ligger i transporter till och från verksamheterna, krav på angöring med mera. Birgitta Persson, fastighetsenheten Att äga eller hyra? Fastighetsenheten har inget uppdrag att bygga bostäder och funderar därmed inte så mycket över frågan om att blanda verksamhetslokaler med bostäder. Fastighetsenheten blir involverad om någon annan aktör har önskemål att bygga verksamhetslokaler. Ur fastighetsenhetens perspektiv handlar det då om för- och nackdelar med att inte äga sina egna verksamhetslokaler. En fördel är att man inte behöver göra en stor investering. En nackdel är att kommunen är ovan att hyra lokaler och därför ofta låser sig i långa och ibland dyra avtal. Ibland har det redan i planeringsfasen visat sig bli dyrt att blanda bostäder med verksamhetslokaler. Ibland har man försökt blanda men då har det visat sig bli dyrare så då har man ändå valt att lägga det separat. Maude Andersson- Pekkanen, fastighetsenheten. Intresse från marknadens aktörer Mycket tyder på att fler och fler vill bo i en miljö där man kan leva sitt liv tidseffektivt. Vardagsservice på ett snabbt och enkelt sätt nära bostaden blir mer och mer attraktivt. Enligt en studie som Skanska genomfört vill man till exempel gärna ha en förskola eller skola i närheten av sin bostad. Däremot är man inte särskilt intresserad av att ha den i bottenvåningen på sitt bostadshus, där vill man istället ha bageri, matbutik och café. Byggherrarnas inställning färgas av detta och så länge det finns alternativ är risken stor att valet blir att undvika kombinationen bostäder och verksamhetslokaler. Det finns exempel på företag som bygger verksamhetslokaler och hyr ut till både privata och kommunala aktörer som sedan driver vård- och omsorgsboende, förskola eller skola. Helene Hill, exploateringschef i Botkyrka kommun har inte hört talas om någon aktör som jobbar med bostäder och verksamhetslokaler i samma byggnad. Det finns aktörer som visat intresse att bygga verksamhetslokaler i Botkyrka men Helene tror att det krävs en ännu mer aktiv kommun om det komma fler aktörer och aktörer som också är villiga att pröva nya koncept, som att blanda verksamhetslokaler med bostäder i samma byggnad. För att en aktör med intresse att bygga verksamhetslokaler ska lockas till ett område krävs en kommun som är positiv till att hyra lokaler. Helene Hill, kommunledningsförvaltningen Helene menar också att man i Botkyrka är ovan att vid att hantera blandning av bostäder och verksamhetslokaler i nybyggnation. Till exempel om man bygger 200 bostäder där 5 ska vara gruppbostäder som kräver gemensamhetsytor och personalutrymmen. Det är faktorer som styr en exploatering ganska mycket, Botkyrka har inte mognad och kompetens ännu. Helene Hill, kommunledningsförvaltningen I Stockholms stad är behovet av verksamhetslokaler mycket stort och det är självklart viktigt att ansträngningar görs tidigt i processen för att hitta lämpliga lokaler med tillhörande ytor för utevistelse. I Stockholm ska exploateringsnämnden tillsammans med berörda nämnder säkerställa att det finns ytor för kommunal service i stadsutvecklingsområden. Man arbetar aktivt med att ställa krav på lokaler för kommunal service i markanvisnings- och exploateringsavtal för att möjliggöra för tillräckligt med verksamhetslokaler. Detta krav kan påverka priset för marken motsvarande den merkostnad som uppstår för byggherren att tillgodose stadens krav. 9

167 För en byggherre kan en förskola innebära att byggherren förlorar värdefull bostadsyta, vilket de förstås inte gillar. Å andra sidan kan en förskola ersätta krav på lokaler för handel/kontor mm och då är det bättre för byggherren med förskola än risken att stå med outhyrda lokaler. Jag upplever att det är lättare att diskutera förskola med hyresrättsbyggare än bostadsrättsbyggare. Eleonor Eklind- Forslin, Exploateringskontoret Stockholms stad Lagen om offentlig upphandling En annan faktor som kan ställa till bekymmer för att skapa förutsättningar för att få in verksamhetslokaler i en bostadsbyggnation menar Helene Hill i Botkyrka är lagen om offentlig upphandling, LOU. Vi kan inte skriva avtal på sådant som inte är byggt. Helene Hill, kommunledningsförvaltningen Även på exploateringskontoret i Stockholms stad upplever man att det kan finnas problematik kopplat till LOU när man ställer krav på verksamhetslokaler i bottenvåningar. Det gäller framförallt större anläggningar i ett hus, till exempel att kommunen ska hyra hela huset för servicelägenheter eller liknande. Det som stör mest är om det bara finns en lösning. Det finns för och emot med varje val man gör. Det finns behov av att förtäta och höja exploateringen må sedan bästa lösning för just den platsen vinna. Magnus Andersson, samhällsbyggnadsförvaltningen Processer för att få till nya verksamhetslokaler är långa och det hinner hända mycket från start till genomförande. Det blirskapa möjligheter för flexibla Arbetssättet, hur man planerar nya verksamheter På vilket sätt nya verksamheter planeras påverkar också möjligheterna att blanda verksamhetslokaler med bostäder. När det gäller ett växande Botkyrka så tycker man på fastighetseneheten att man nu har ett bättre samarbete med mark och exploatering och exploateringschefen för att skapa framförhållning. I vissa fall tycker dock förvaltningarna fortfarande att det går trögt och att ansvarsområdena och processerna är otydliga. Nya förutsättningar kräver nya sätt att lösa uppgiften på och samhällsbyggnadsförvaltningen efterlyser större flexibilitet i mötet mellan olika behov. 10

168 4. Slutsatser och vägar framåt Slutsatser Arbetet med stadsbyggnadsidén för Alby har visat att det är komplext och utmanande att skapa lokaler för verksamheter i kommunen. Det finns målkonflikter mellan verksamheternas riktlinjer och ambitionerna i stadsbyggnadsidén. Syftet med stadsbyggnadsidén är att bygga en bra stad, syftet med verksamheternas riktlinjer är att skapa en bra verksamhet. När staden växer och den tillgängliga ytan krymper behöver dessa två perspektiv brottas mot varandra. På ett övergripande plan är alla överens om att verksamheter behöver finnas där människorna bor och att ytan som finns tillgänglig krymper i och med att staden växer. Det tycks vara lättare att blanda bostäder med bostäder, det vill säga vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter är enklare att förena med de nya stadsbyggnadsidealen än utbildningsförvaltningens verksamheter. Det finns krav eller önskemål i verksamheternas riktlinjer som är svåra att kombinera med de nya stadsbyggnadsidealen. Tydligast är storlekskravet för förskoleverksamhet. Tidigare erfarenheter i Botkyrka och på flera håll gör det svårt för förskoleverksamheten att anamma de nya stadsbyggnadsidealen. Det är enklare att skapa blandning av verksamheter och bostäder om de inte behöver samsas i samma hus eller på samma gård. För att hitta bästa placeringen av en verksamhetslokal behöver verksamheternas behov diskuteras utifrån ambitionerna i stadsbyggnadsidén. I dagsläget finns inga rutiner för hur den diskussionen ska föras. Vägar framåt Denna enkla förstudie har visat är att det finns en del svårigheter med att placera verksamheter i bottenvåningen på flerfamiljshus. Samtidigt finns det behov av att utnyttja marken i Botkyrka effektivare och ge medborgarna goda förutsättningar att leva ett bra liv. Bostäder och verksamhetslokaler kommer att behöva samsas med varandra och i Botkyrka handlar det om att hitta bra sätt för de olika målkonflikter som finns att mötas och diskuteras för att i varje enskilt fall hitta bästa lösningen. 1. Genomför ett pilotprojekt Ett sätt att hitta nya vägar framåt är att testa på riktigt. Det finns eventuellt ett par projekt på gång i Fittja och i Alby som skulle kunna användas som piloter för att pröva de konfliktpunkter som har identifierats i den här korta studien. Går det på riktigt att förena det bästa för stadsbyggande med det bästa för verksamheten? 2. Utvärdera under resans gång Utvärdera under hela processen vad som fungerar och vad som går mindre bra. Vilka faktorer går att kompromissa med och vilka kreativa nya möjligheter visar sig i arbetet med pilotprojekten. 3. Vid behov tydliggör riktlinjer Dagens riktlinjer är inte samlade på ett sådant sätt att det blir enkelt att förhålla sig till verksamheternas olika behov. Eventuellt behöver riktlinjerna tydliggöras så att de sedan kan användas som vägledning i diskussioner om avvikelser och detaljutformning i varje specifikt projekt. 11

169 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:702 Planuppdrag med ramavtal och plankostnadsavtal detaljplan 5 för Riksten (KS/2014:702) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar ramavtalet och plankostnadsavtalet för del av Riksten 9:2 samt plankostnadsavtal för Riksten 9:4. Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till exploateringsavtal och tillgodose att andra nödvändiga avtal upprättas. Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för etapp 5 i Riksten. Kommunstyrelsen fastställer budget för förprojektering av gator och vattenoch avloppsanläggningar till kr. Sammanfattning Detaljplanens syfte är att möjliggöra cirka 100 nya bostäder varav cirka 70 bostäder inom Fortifikationsverkets mark och 30 bostäder inom Riksten Friluftsstads mark. Bostäderna inom Riksten ska erbjuda ett naturnära boende med varierande boendeformer. Inom området där de nya bostäderna ska ligga finns ett bergrum med pågående verksamhet. Planen ska möjliggöra en utvidgning av bergrumsverksamheten. Fastighetsägarna till Riksten 9:4, Fortifikationsverket och Riksten 9:2, Riksten Friluftsstad AB har tecknat avtal med kommunen för att fördela kostnaderna för arbetet med detaljplanen.

170 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:702 Klimat- och planeringsberedningen har behandlat ärendet Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

171 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Klimat- och planeringsberedningen DnrKS/2014:702 / 49 Detaljplaneuppdrag för etapp 5 Riksten, samt ramavtal och plankostnadsavtal med Fortifikationsverket samt plankostnadsavtal Riksten Friluftsstad AB (KS/2014:702) Klimat- och planeringsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar ramavtalet och plankostnadsavtalet för del av Riksten 9:2 samt plankostnadsavtal för Riksten 9:4 Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till exploateringsavtal och tillgodose att andra nödvändiga avtal upprättas. Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för etapp 5 i Riksten Kommunstyrelsen fastställer budget för förprojektering av gator och vatten- och avloppsanläggningar till kr Sammanfattning Detaljplanens syfte är att möjliggöra cirka 100 nya bostäder varav cirka 70 bostäder inom Fortifikationsverkets mark och 30 bostäder inom Riksten Friluftsstads mark. Bostäderna inom Riksten ska erbjuda ett naturnära boende med varierande boendeformer. Inom området där de nya bostäderna ska ligga finns ett bergrum med pågående verksamhet. Planen ska möjliggöra en utvidgning av bergrumsverksamheten. Fastighetsägarna till Riksten 9:4, Fortifikationsverket och Riksten 9:2, Riksten Friluftsstad AB har tecknat avtal med kommunen för att fördela kostnaderna för arbetet med detaljplanen.

172 TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:702 Referens Heléne Hill Mottagare Kommunstyrelsen Detaljplaneuppdrag för etapp 5 i Riksten, ramavtal och plankostnadsavtal med Fortifikationsverket samt plankostnadsavtal med Riksten Friluftsstad AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar ramavtalet och plankostnadsavtalet för del av Riksten 9:2 samt plankostnadsavtal för Riksten 9:4 Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till exploateringsavtal och tillgodose att andra nödvändiga avtal upprättas. Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för etapp 5 i Riksten Kommunstyrelsen fastställer budget för förprojektering av gator och vatten- och avloppsanläggningar till kr Sammanfattning Detaljplanens syfte är att möjliggöra cirka 100 nya bostäder varav cirka 70 bostäder inom Fortifikationsverkets mark och 30 bostäder inom Riksten Friluftsstads mark. Bostäderna inom Riksten ska erbjuda ett naturnära boende med varierande boendeformer. Inom området där de nya bostäderna ska ligga finns ett bergrum med pågående verksamhet. Planen ska möjliggöra en utvidgning av bergrumsverksamheten. Fastighetsägarna till Riksten 9:4, Fortifikationsverket och Riksten 9:2, Riksten Friluftsstad AB har tecknat avtal med kommunen för att fördela kostnaderna för arbetet med detaljplanen. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

173 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:702 Bakgrund Detaljplanearbetet för etapp 4 i Riksten är snart klart och detaljplanen för etapp 4 förväntas kunna antas i mars Det är därför dags att starta med nästa etapp. Under 2010 träffade Botkyrka kommun avtal med Trafikverket om genomförande av etapp 1 a av Förbifart Tullinge. Det vill säga sträckan mellan en ny trafikplats vid Pålamalmsvägen och en ny trafikplats Högskolan vid Huddingevägen. Denna första etapp av Förbifarten skapar förutsättningar för fortsatt utbyggnad av Rikstens friluftsstad. Totalt kommer detaljplanerna för område 1 4 att uppgå till cirka 1000 bostäder, inklusive studentbostäderna. Totalt 2500 bostäder finns angivna i det långsiktiga detaljplaneprogrammet för området. I dag finns ingen detaljplan för huvuddelen av avtalsområdet för etapp 5. En mindre del är planlagd som naturmark. Underlag till detaljplanen Detaljplanen grundar sig på tidigare program med följande handlingar: Program för utvecklingen av Riksten, som godkändes av kommunfullmäktige i maj Miljökonsekvensbeskrivning för utvecklingen av Riksten, som godkändes av kommunfullmäktige i maj Detaljplaneprogram för del 1, som godkändes av kommunstyrelsen i mars Reviderat gestaltningsprogram för Riksten, som godkändes av kommun fullmäktige i juni Reviderat miljöåtgärdsprogram för Riksten, som godkändes av kommun fullmäktige i juni Reviderat belysningsprogram för Riksten, som godkändes av kommun fullmäktige i juni Kommunfullmäktige beslutade att godkänna ramavtalet med Riksten Friluftsstad AB, 83 KF Ekonomi Ramavtalet som tecknades mellan Botkyrka kommun och Riksten Friluftsstad AB har upprättats för fortsatt planläggning och exploatering av området. Huvudändringen i avtalet är att kommunen, från och med etapp 4, tar ansvar för planering och utbyggnad av allmänna anläggningar. I det nya ramavtalet finns en reviderad tidplan och etappindelning, där en kom-

174 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:702 munal tomt reserveras i varje etapp för att möjliggöra etablering av gruppbostäder, förskolor och liknande. Kommunens kostnader för planprocessen ska i huvudsak finaniseras via plankostnadsavtalen med undantag för förprojektering av gata och vatten och avlopp (va). Dessa kostnader ska kommunen debitera senare i samband med exploateringsavtal till respektive markägare som en del av gatukostnaden. Förprojektering av gata och utökning av den hydrauliska modellen för etapp 5 för va bedöms till kr. En hydraulisk modell är nödvändig för att kunna dimensionera de olika ledningar som ligger inom ansvarsområdet för va. Fortifikationsverket ska också betala en del av kostnaden för infrastruktur som byggts ut i tidigare etapper. Beloppet är kr som ska erläggas i samband med att exploateringsavtalet för Fortifikationsverket tecknas. Preliminär tidplan Beslut om start av planarbete januari 2015 Beslut om samråd hösten 2015 Beslut om antagande i KF under 2016 Ett hållbart Botkyrka Botkyrka kommun har formulerat sex utmaningar som tillsammans representerar ett platsspecifikt förhållningssätt till hållbar utveckling i kommunen; A. Botkyrkaborna har arbete B. Botkyrkaborna känner sig hemma C. Botkyrka har de bästa skolorna D. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna E. Botkyrkaborna är friska och mår bra F. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin

175 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:702 I varje projekt ska vi förhålla oss till ovan beskrivna utmaningar. Detta projekt innebär att nya bostäder skapas. Riksten ligger i ett naturnära område och kan på så sätt bidra till attraktiv bostadsmiljö. Förtätningar av redan befintliga områden bidrar till att underlag för att utöka kollektivtrafiken i området. Bostadsområdet ligger nära förskola och skola. Mattias Jansson Kommundirektör Heléne Hill Exploateringschef BILAGOR Ramavtal samt plankostnadsavtal Fortifikationsverket inklusive bilagor Plankostnadsavtal Riksten Friluftsstad AB inklusive bilagor Expedieras till Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Miljönämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Exploateringschef Heléne Hill, klf Handläggare, Mattias Cegrell, sbf (konsult)

176 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:702 Ekonom Inger Larsson, sbf Planchef Charlotte Rickarsson, sbf Gruppchef för mark och exploatering Agneta Engver, sbf Upphandlingschef, Anders Kuylser, klf Riksten Friluftsstad AB, Lars Avermalm Fortifikationsverket, Ken Ejderhamn Förvaltningsrätten, laga kraftbevis

177

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190

191

192

193

194

195

196

197

198

199

200

201

202

203

204

205

206

207

208

209

210

211

212

213 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:780 Avtal mellan Botkyrka kommun och stiftelsen Mångkulturellt centrum (KS/2014:780) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner förslaget till avtal mellan Botkyrka kommun och stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum Mångkulturellt Centrum. Sammanfattning Stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum Mångkulturellt Centrum (MKC) stiftades av Botkyrka kommun Verksamheten regleras utöver stadgarna och styrelsens riktlinjer sedan 2007 också av ett avtal mellan kommunen och stiftelsen. Detta ärende omfattar en förlängning av avtalet för perioden , med några tillägg/ändringar i förhållande till föregående avtal. I avtalsförslaget tydliggörs att bibliotek, utställningshall och pedagogisk verkstad ska fungera som en mötesplats för alla Botkyrkabor och med generösa öppethållandetider. Ett tillägg till stiftelsens åtagande i avtalsförslaget är att MKC ska bedriva uppsökande verksamhet med inriktning mot barn och unga i kommunen. Kommunen ställer utan ersättning Fittja gårds byggnader inklusive utställningshallen till MKC:s förfogande. Dessutom betalar kommunen en årlig ersättning till MKC. I ettårsplanen för 2015 har ersättningen höjts med kronor. Kommunens ersättning för 2015 uppgår därmed till kronor. Från och med 2016 justeras den årliga ersättningen motsvarande den löne- och priskompensation samt det eventuella effektiviseringsbeting som kommunens nämnder får. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

214 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:780 Referens Niclas Johansson Mottagare Kommunstyrelsen Avtal mellan Botkyrka kommun och Stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum - Mångkulturellt centrum Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner förslaget till avtal mellan Botkyrka kommun och stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum Mångkulturellt Centrum. Sammanfattning Stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum Mångkulturellt Centrum (MKC) stiftades av Botkyrka kommun Verksamheten regleras utöver stadgarna och styrelsens riktlinjer sedan 2007 också av ett avtal mellan kommunen och stiftelsen. Detta ärende omfattar en förlängning av avtalet för perioden , med några tillägg/ändringar i förhållande till föregående avtal. I avtalsförslaget tydliggörs att bibliotek, utställningshall och pedagogisk verkstad ska fungera som en mötesplats för alla Botkyrkabor och med generösa öppethållandetider. Ett tillägg till stiftelsens åtagande i avtalsförslaget är att MKC ska bedriva uppsökande verksamhet med inriktning mot barn och unga i kommunen. Kommunen ställer utan ersättning Fittja gårds byggnader inklusive utställningshallen till MKC:s förfogande. Dessutom betalar kommunen en årlig ersättning till MKC. I ettårsplanen för 2015 har ersättningen höjts med kronor. Kommunens ersättning för 2015 uppgår därmed till kronor. Från och med 2016 justeras den årliga ersättningen motsvarande den löne- och priskompensation samt det eventuella effektiviseringsbeting som kommunens nämnder får. Mattias Jansson Kommundirektör Niclas Johansson Ekonomichef Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

215 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:780 Expedieras till Niclas Johansson, KLF Mångkulturellt Centrum

216 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:780 AVTAL Mellan Botkyrka kommun och stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum - Mångkulturellt Centrum (nedan MKC) träffas följande avtal. Bakgrund och utgångspunkt MKC är en kunskapsorganisation som bedriver sin verksamhet i enlighet med stadgar som stiftaren Botkyrka kommun (nedan kommunen) antagit. Botkyrka utgör det primära fältet för verksamheten. Till följd av anslag från externa myndigheter och andra finansiärer verkar MKC även utanför Botkyrka. Detta avtal ska ses som ett komplement till MKC:s stadgar där stiftelsens ändamål anges. MKC:s åtaganden MKC ska i samverkan med främst Södertörns högskola upprätthålla en djup och bred kunskap om hur migration i vid mening påverkar kulturella och sociala villkor. En hög kunskapsnivå ska säkerställas bl a genom ett brett samarbete även med universitet och högskolor. MKC ska utgöra en strategisk resurs för kommunens nämnder/förvaltningar och helägda bolag och inom sitt kompetensområde kunna erbjuda medverkan i olika utvecklingsinsatser inom kommunkoncernen. För mer omfattande, specialinriktade insatser ska en särskild överenskommelse mellan MKC och den berörda enheten träffas. I sådana fall får MKC ta ut en ersättning för sina tjänster baserad på självkostnadsprincipen. MKC ska svara för att följande funktioner/verksamheter upprätthålls: Bibliotek, utställningshall och pedagogisk verkstad ska fungera som en mötesplats för alla Botkyrkabor med generösa öppethållandetider. I detta åtagande ingår att ge sakkunnig service till låntagare, att i egen regi producera minst en utställning per år, svara för viss programverksamhet samt marknadsföra Botkyrka som plats. MKC ska också bedriva uppsökande verksamhet med inriktning mot barn och unga i kommunen. Vidare ska MKC en gång per år anordna en konferens eller seminarieserie med forskare som är internationellt verksamma inom områden som ligger i linje med MKC:s ändamål. De mål, strategier och policies som kommunfullmäktige antagit liksom andra regler och riktlinjer inom kommunkoncernen ska i tillämpliga delar gälla för MKC:s verksamhet. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

217 BOTKYRKA KOMMUN 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:780 Kommunens åtaganden Kommunen ställer utan ersättning lokaler Fittja gårds byggnader inklusive utställningshallen - till MKC:s förfogande. Kommunen betalar en årlig ersättning för MKC:s åtaganden enligt detta avtal på kronor (nivå 2015). Från och med 2016 justeras den årliga ersättningen motsvarande den pris- och löneökningskompensation samt det eventuella effektiviseringsbeting som kommunens nämnder får. Halva ersättningsbeloppet utbetalas under första kvartalet. Återstoden utbetalas i två lika delar före ingången av tredje respektive fjärde kvartalet. Giltighet Avtalstiden är 1 januari december Överläggningar mellan parterna för att klarlägga villkoren för ett fortsatt samarbete ska inledas senast under oktober Avtalet blir giltigt mellan parterna när det godkänts av kommunfullmäktige och MKC:s styrelse. Tumba den december 2014 För Botkyrka kommun För stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum - Mångkulturellt Centrum

218 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:781 Val av auktoriserad revisor till stiftelsen Mångkulturellt centrum (KS/2014:781) Beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse revisionsbyrån PricewaterhouseCoopers AB (PwC) till revisorer för stiftelsen Sveriges invandrarinstitut och museum Mångkulturellt centrum med en huvudansvarig och en suppleant. PwC ska i särskild skrivelse namnge huvudansvarig och suppleant. Sammanfattning Av stiftelsen Sveriges invandrarinstitut och museum Mångkulturellt centrums stadgar framgår att kommunstyrelsen ska utse en auktoriserad revisor och en revisorssuppleant för granskning av stiftelsens verksamhet under styrelsens mandatperiod. Kommunen har upphandlat revisionsbyrån PricewaterhouseCoopers AB (PwC) som kommunens revisionsstöd. Redan idag har PwC detta uppdrag för stiftelsen. Enligt avtalet utser PwC de personer som utför uppdraget. PwC ska i särskild skrivelse namnge huvudansvarig och suppleant. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

219 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:781 Referens Niclas Johansson Mottagare Kommunstyrelsen Auktoriserad revisor och revisorssuppleant för granskning av stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum Mångkulturellt centrum (MKC) Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse PricewaterhouseCoopers AB (PwC) till revisorer för stiftelsen MKC med en huvudansvarig och en suppleant. PwC ska i särskild skrivelse namnge huvudansvarig och suppleant. Sammanfattning Av stiftelsens stadgar framgår att kommunstyrelsen ska utse en auktoriserad revisor och en revisorssuppleant för granskning av stiftelsens verksamhet under styrelsens mandatperiod. Kommunen har upphandlat PwC som kommunens revisionsstöd. Redan idag har PwC detta uppdrag för stiftelsen. Enligt avtalet utser PwC de personer som utför uppdraget. PwC ska i särskild skrivelse namnge huvudansvarig och suppleant. Mattias Jansson Kommundirektör Niclas Johansson Ekonomichef Expedieras till Niclas Johansson, KLF Mångkulturellt Centrum Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

220 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:398 Svar på motion: Angående energi och miljö i Botkyrka kommun (SD) (KS/2014:398) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige anser att motionen är besvarad. Ärendet Östen Granberg (SD) och Robert Stenkvist (SD) har vid kommunfullmäktiges sammanträde lämnat en motion: Angående energi och miljö i Botkyrka kommun. Motionärerna anför att kommunen ska satsa på LED-belysning som ger en stor besparing när det gäller energiåtgången och även en stor miljöbesparing i Co2-utsläpp. Motionärerna föreslår att Botkyrka kommun byter ut befintlig belysning till LED-belysning där så är praktiskt möjligt, att utbytet av armatur påbörjas så snart som möjligt, alternativt när den gamla belysningen är uttjänt samt att all ny belysning förses med LED-belysning. Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig över motionen Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Motivering Samhällsbyggnadsnämnden anser att motionen ska vara besvarad. Nämnden anför att det sedan några år tillbaka pågår ett omfattande områdesvis utbyte av äldre gatubelysning i kommunen. Projektet heter Effektiv belysning och är en stor förnyelsesatsning som påbörjades under Projektets mål är att minska snittförbrukningen per armatur från 100 W till 73 W per ljuspunkt. Kommunen hade innan projektet ca armaturer varav ca hälften var av en äldre typ, så kallade kvicksilverarmaturer. Under 2015 ska alla dessa vara utbytta.

221 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:398 När samhällsbyggnadsförvaltningen påbörjade utbytet under 2010 var LEDbelysning inte ekonomiskt försvarbart, däremot har förvaltningen uteslutande använt LED från 2012 på bilvägar. Förvaltningen har inte använt tekniken på parkvägar, eftersom LED-ljuset kan uppfattas bländande då de sitter på lägre höjder på dessa vägar.

222 Motion angående energi och miljö i Botkyrka kommun LED belysning är det nya när det gäller belysning av yttre och inre miljöer. LED belysning ger en stor besparing när det gäller energiåtgången, i vissa fall så mycket som 75 % lägre kostnader. Förutom den store direkta besparingen i energi så gör man en stor miljöbesparing i Co2 utsläpp. Med LED belysning får man dessutom en säkrare tillgång på belysning då LED-armaturer har en livslängd på upp till 20 år eller c:a 50,000 timmar, dessutom ger LED belysning ofta en högre Lumen (lite vitare sken) vilket ger enkelt uttryck bättre ljus. Gångvägar, busskurer, parker och parkeringar borde av säkerhetsskäl utrustas med LED belysning då de, dels är svåra att slå sönder, dels ger de ett mycket bättre sken. Om vi som exempel byter ut 20 stycken belysningsarmaturer, blir den direkta bruttobesparingen i KW c:a 24,000Kwh/år, men vi sparar även i miljöhänseende med c:a 2500Kg CO2/år. Det ger en besparing efter 20 år på c:a Kwh samt c:a 50,000 Kg Co2. Dessutom behövs i princip inget underhåll de närmaste 20 åren, vilket ytterligare är ett ekonomisk incitament för att byta ut all möjlig belysning i Botkyrka till LED belysning. Vi vill därför att Botkyrka kommun inför som princip att alla belysningar där så är praktiskt möjligt byts till LED armatur. Vi vill därför att Botkyrka kommun byter ut befintlig belysning,till ledbelysning,där så är praktiskt möjligt att utbytet av armatur påbörjas så snart som möjligt, alternativt när den gamla belysningen är uttjänt. att all ny belysning förses med ledbelysning. SD Östen Granberg.. Robert Stenkvist.

223

224 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:398 Referens Erik Sahlin Mottagare Kommunstyrelsen Motion - Angående energi och miljö i Botkyrka kommun (SD) Ärendet Östen Granberg (SD) och Robert Stenkvist (SD) har vid kommunfullmäktiges sammanträde lämnat en motion: Angående energi och miljö i Botkyrka kommun. Motionärerna anför att kommunen ska satsa på LED-belysning som ger en stor besparing när det gäller energiåtgången och även en stor miljöbesparing i Co2-utsläpp. Motionärerna föreslår att Botkyrka kommun byter ut befintlig belysning till LED-belysning där så är praktiskt möjligt, att utbytet av armatur påbörjas så snart som möjligt, alternativt när den gamla belysningen är uttjänt samt att all ny belysning förses med LED-belysning. Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig över motionen Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden anser att motionen ska vara besvarad. Nämnden anför att det sedan några år tillbaka pågår ett omfattande områdesvis utbyte av äldre gatubelysning i kommunen. Projektet heter Effektiv belysning och är en stor förnyelsesatsning som påbörjades under Projektets mål är att minska snittförbrukningen per armatur från 100 W till 73 W per ljuspunkt. Kommunen hade innan projektet ca armaturer varav ca hälften var av en äldre typ, så kallade kvicksilverarmaturer. Under 2015 ska alla dessa vara utbytta. När samhällsbyggnadsförvaltningen påbörjade utbytet under 2010 var LEDbelysning inte ekonomiskt försvarbart, däremot har förvaltningen uteslutande använt LED från 2012 på bilvägar. Förvaltningen har inte använt tekniken på parkvägar, eftersom LED-ljuset kan uppfattas bländande då de sitter på lägre höjder på dessa vägar. Mattias Jansson Kommundirektör Oscar Arnell Kanslichef Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

225 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2014: Yttrande över motion om energi och miljö i Botkyrka kommun (sbf/2014:387) Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Sammanfattning Sedan några år tillbaka pågår ett omfattande områdesvis utbyte av äldre gatubelysning i kommunen. Projektet som kallas Effektiv belysning och är en stor förnyelsesatsning som påbörjades under Projektets mål är att minska snittförbrukningen per armatur från 100 W till 73 W per ljuspunkt. Kommunens hade innan projektet ca.12,000 armaturer varav ca hälften var av en äldre typ, så kallade kvicksilverarmaturer. Under 2015 så ska alla dessa vara utbytta. När vi påbörjade utbytet under 2010 var LED-belysning inte ekonomiskt försvarbart, medan vi däremot uteslutande har använt LED från 2012 på bilvägar. Där vi inte använt LED är på parkvägar, eftersom LED-ljuset kan uppfattas blandande, då de sitter på lägre höjder. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om energi och miljö i Botkyrka kommun. Motionärerna yrkar att kommunen ska byta ut befintlig belysning till LED-belysning, att utbytet av armaturer ska påbörjas så snart som möjligt, alternativt när den gamla belysningen är uttjänt, samt att all ny belysning förses med LED-belysning. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Stefan Dayne (KD) biträder ordförandeförslaget. Expedieras till Kommunfullmäktige Ulrika Persson

226

227

228 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:20 Svar på medborgarförslag: Förbjud alla raketer i tättbebyggt samhälle eller begränsa det till en öppen plats (KS/2014:20) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige anser medborgarförslaget vara besvarat. Ärendet Kommunfullmäktige mottog vid sitt sammanträde ett medborgarförslag Förbjud alla raketer i tätbebyggt samhälle eller begränsa det till en öppen plats. Förslagställaren anser att det är farligt att vistas utomhus under raketskjutning och att användandet av raketer medför nedskräpning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har yttrat sig över förslaget Kommunledningsförvaltningen har yttrat sig över medborgarförslaget i en tjänsteskrivelse Motivering Kommunen har redan infört begränsningar för att använda pyrotekniska varor inom kommunens mest tätbebyggda områden. Mot bakgrund av vad som anges i ordningslagen samt förarbetena till denna om att kommunen måste utnyttja möjligheten att införa föreskrifter om inskränkningar med försiktighet, samt vad miljö- och hälsoskyddsnämnden har anfört, anser inte kommunledningsförvaltningen att det är motiverat att införa ytterligare förbud mot att använda pyrotekniska varor.

229 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Förbjud alla raketer i tättbebyggt samhälle eller begränsa det till en öppen plats Anita Söderholm Anita Söderholm Förbjud alla raketer i tättbebyggt samhälle. Om det måste skjutas raketer, begränsa det till en öppen plats t ex fälten vid Hågelby. Det är helt vansinnigt. Raketer hamnar på balkonger, bilar och det är överhuvudtaget livsfarligt att vistas utomhus. Dessutom skräpas det ner, det ligger raketer och smällare överallt.

230 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:20 Referens Jannica Ifström Mottagare Kommunstyrelsen Medborgarförslag - Förbjud alla raketer i tättbebyggt samhälle eller begränsa det till en öppen plats Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Ärendet Kommunfullmäktige emottog vid sitt sammanträde ett medborgarförslag Förbjud alla raketer i tätbebyggt samhälle eller begränsa det till en öppen plats. Förslagställaren anser att det är farligt att vistas utomhus under raketskjutning och att användandet av raketer medför nedskräpning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har yttrat sig över förslaget Sammanfattning Kommunen har redan infört begränsningar för att använda pyrotekniska varor inom kommunens mest tätbebyggda områden. Mot bakgrund av vad som anges i ordningslagen samt förarbetena till denna om att kommunen måste utnyttja möjligheten att införa föreskrifter om inskränkningar med försiktighet, samt vad miljö- och hälsoskyddsnämnden har anfört, anser inte kommunledningsförvaltningen att det är motiverat att införa ytterligare förbud mot att använda pyrotekniska varor. Yttrande Gällande ordningsföreskrifter I de kommunala ordningsföreskrifterna för Botkyrka kommun (17 ) finns i dag ett förbud mot att använda fyrverkerier utan polisens tillstånd inom områden vid Tumba centrum, Tuna centrum, Alby centrum, Fittja centrum, Norsborg, Hallunda och Tullinge centrum (av kartbilagorna till kommunens ordningsföreskrifter framgår exakt geografisk avgränsning). Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

231 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:20 Kommunen har således genom att anta de lokala ordningsföreskrifterna tagit ställning till att det på angivna platser föreligger en sådan risk för olägenhet eller skador att tillstånd av polisen krävs för användning av pyrotekniska varor. De angivna platserna är kommunens mest tätbebyggda områden. Därmed utgör ordningsföreskrifterna redan i dag en begränsning av användningen av pyrotekniska varor i tätbebyggt område. Kommunen har vid kommunfullmäktiges sammanträde den 17 december 2013 besvarat två medborgarförslag om förbud mot fyrverkerier i bostadsområden (se kommunfullmäktiges protokoll dnr KS/2012:84 och KS/2012:17). Kommunen har därvid tidigare gjort bedömningen att det inte har varit motiverat att införa ytterligare förbud mot användning av pyrotekniska varor. Gällande regler I ordningslagen stadgas att pyrotekniska varor inte får användas utan tillstånd av polismyndigheten, om användningen med hänsyn till tidpunkten, platsens belägenhet och övriga omständigheter innebär risk för skada eller någon beaktansvärd olägenhet för person eller egendom. Kommunen får i lokala ordningsföreskrifter utfärda ytterligare föreskrifter om användningen av pyrotekniska varor. Enligt förarbetena till ordningslagen bör det exempelvis vara möjligt för kommunen att föreskriva att pyrotekniska varor inte får användas utan tillstånd inom områden som är särskilt känsliga med hänsyn till risken för att användningen innebär olägenhet för omgivningen eller att människors hälsa eller egendom skadas, t.ex. vid sjukhus eller vårdhem. I undantagsfall bör också kommunen ha möjlighet att helt förbjuda användningen av pyrotekniska varor. Sådant förbud kan gälla t.ex. innetorg och liknande offentliga platser, där användningen av pyrotekniska varor även om den i normala fall med hänsyn till varans beskaffenhet är att anse som harmlös över huvud inte bör få förekomma. De föreskrifter som kommunen meddelar får inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande Miljö- och hälsoskyddsnämnden har den 28 april 2014 (se miljö- och hälsoskyddsnämndens protokoll ) yttrat sig över nu aktuellt medborgarförslag. Nämnden delar visserligen förslagställarens åsikt att användningen av pyrotekniska varor bidrar till nedskräpning, men anser att störningen är så tillfällig att den inte kan anses utgöra en olägenhet, och att detta heller inte är skäl nog för att begränsa användningen av pyrotekniska varor.

232 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:20 Bedömning Kommunen har redan infört begränsningar för att använda pyrotekniska varor inom kommunens mest tätbebyggda områden. Mot bakgrund av vad som anges i ordningslagen samt förarbetena till denna om att kommunen måste utnyttja möjligheten att införa föreskrifter om inskränkningar med försiktighet, samt vad miljö- och hälsoskyddsnämnden har anfört, anser inte kommunledningsförvaltningen att det är motiverat att införa ytterligare förbud mot att använda pyrotekniska varor. Mattias Jansson Kommundirektör Oscar Arnell Kanslichef

233 PROTOKOLL 1 [1] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Uppdrag för miljö- och hälsoskyddsnämnden att besvara medborgarförslag - Förbjud raketer i tätbebyggt område Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden återremitterar ärendet till kommunstyrelsen med motiveringen att ärendet inte faller inom miljö- och hälsoskyddsnämndens område eftersom frågan regleras i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna. Sammanfattning Vi delar kommunfullmäktiges åsikt vid sammanträdet i december 2013 där det beslutades att användningen av pyrotekniska varor inte behöver begränsas ytterligare. Vi delar förslagsställarens åsikt att användningen av pyrotekniska varor visserligen bidrar till nedskräpning, men anser att störningen är så tillfällig att den inte kan anses utgöra en olägenhet, och att inte heller detta är skäl nog för att begränsa användningen av pyrotekniska varor. Ärendet Förslagsställaren väckte den 11 februari 2014 medborgarförslaget att förbjuda alla raketer i tättbebyggt samhälle, alternativt att begränsa användningen av raketer till öppna platser, t.ex. vid fälten i Hågelby. Medborgaren anför att det är farligt att vistas utomhus under raketskjutning, och att användningen av raketer medför nedskräpning. Miljöenheten har berett ärendet. Yrkande Mattias Franzén (M) yrkar bifall till miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag. Sign Beslutsexpediering

234 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLL 2 [2] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Sign

235 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:103 Referens Alexsandra Hellstén Mottagare Miljö- och hälsoskyddsnämnden Uppdrag för miljö- och hälsoskyddsnämnden att besvara medborgarförslag - Förbjud raketer i tätbebyggt område. Förslag till beslut Medborgarförslaget är besvarat. Sammanfattning Vi delar kommunfullmäktiges åsikt vid sammanträdet i december 2013 där det beslutades att användningen av pyrotekniska varor inte behöver begränsas ytterligare. Vi delar förslagsställarens åsikt att användningen av pyrotekniska varor visserligen bidrar till nedskräpning, men anser att störningen är så tillfällig att den inte kan anses utgöra en olägenhet, och att inte heller detta är skäl nog för att begränsa användningen av pyrotekniska varor. Ärendet Förslagsställaren väckte den 11 februari 2014 medborgarförslaget att förbjuda alla raketer i tättbebyggt samhälle, alternativt att begränsa användningen av raketer till öppna platser, t.ex. vid fälten i Hågelby. Medborgaren anför att det är farligt att vistas utomhus under raketskjutning, och att användningen av raketer medför nedskräpning. Miljöenheten har berett ärendet. Yttrande I de kommunala ordningsföreskrifterna för Botkyrka kommun (17 ) finns i nuläget ett förbud mot att använda fyrverkerier utan polisens tillstånd vid Tumba centrum, Tuna centrum, Alby centrum, Fittja centrum, Norsborg, Hallunda och Tullinge centrum (se kartbilagan till kommunens ordningsföreskrifter för exakt geografisk avgränsning). Kommunen bedömer att på angivna platser föreligger en sådan risk för skador att tillstånd av polisen krävs för användning av pyrotekniska varor. De angivna platserna är kommunens mest tätbebyggda områden. Således utgör ordningsföreskrifterna redan i dag Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

236 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:103 en begränsning av användningen av pyrotekniska varor i tät bebyggt område. Kommunen har vid kommunfullmäktiges sammanträde den 17 december 2013 besvarat två medborgarförslag om förbud mot fyrverkerier i bostadsområden (se bifogat protokoll). Kommunen har således gjort bedömningen att det inte är motiverat att införa ett generellt förbud mot användning av pyrotekniska varor på andra platser än de som anges i de lokala ordningsföreskrifterna. I miljöbalkens 9 kapitel 3 definieras begreppet olägenhet för människors hälsa. Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Störningen ska kunna vara skadlig i antingen fysiskt eller psykiskt hänseende på en människas hälsotillstånd Nedskräpningen till följd av nedfallna fyrverkerier m.m. är visserligen förfulande för omgivningen, men utgör en så kortvarig störning att det inte kan anses som en olägenhet för människors hälsa eller inte heller någon risk för miljön. Att det är livsfarligt att vistas utomhus, som förslagsställaren anför, vid användning av raketer och andra pyrotekniska varor, ligger inte inom miljöoch hälsoskyddsnämndens ansvarsområde. Risk för människors säkerhet är en fråga för polisen.

237 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:319 Markanvisningstävling för Hågelby (KS/2014:319) Beslut Kommunstyrelsen lämnar en beställning till tekniska nämnden att genomföra upprustningen av Hågelby Gård och fastställer budget för detta till 40 miljoner kronor. Budget finns avsatt i flerårsplanen , varav 22,5 miljoner kronor i ettårsplan Kommunstyrelsen godkänner förslag till inbjudan till idé- och markanvisningstävling Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att genomföra idé- och markanvisningstävling för Hågelby. Sammanfattning Kommunstyrelsen lämnade 2007 i uppdrag till kommunledningsförvaltningen att ta fram ett program för området runt E4/E20, Hågelby och sjön Aspen. Syftet var att pröva förutsättningarna att utveckla arbetsplatser, förbättra Hågelbyledens funktion och att utveckla Hågelby. Kommunstyrelsen ställde sig bakom programmets principiella innehåll i januari Kommunen har under flera år planerat för en utveckling av Hågelbyparken. Länge samarbetade kommunen med en privat aktör, som i mars 2014 valde att avbryta samarbetet med kommunen. Därefter har flera intressenter hört av sig till kommunen med idéer om hur Hågelby kan utvecklas. Kommunens ambitioner att utveckla Hågelbyparken och göra den mer tillgänglig för en bredare publik kvarstår. En idé- och markanvisningstävling är ett sätt att fånga in ytterligare aktörer, inspirera marknaden samt driva på utvecklingen av Hågelby. Kostnad för genomförandet av idé- och markanvisningstävlingen inklusive marknadsföring, seminarium för investerare bedöms till kronor. Det är medel som ryms inom kommunledningsförvaltningens ram 2015.

238 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:319 Uppskattad kostnad för att rusta upp byggnaderna på Hågelby Gård är ca 40 miljoner kronor. I flerårsplanen finns investeringen planerad. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att kostnaden på sikt kommer att täckas genom intäkter från hyra av befintliga byggnader samt upplåtelse av mark norr Hågelby Gård med tomträtt. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

239 1[5] Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling TJÄNSTESKRIVELSE DnrKS/2014:319 Referens Anders Nilsson Mottagare Kommunstyrelsen Idé- och markanvisningstävling för Hågelby Förslag till beslut Kommunstyrelsen lämnar en beställning till tekniska nämnden att genomföra upprustningen av Hågelby Gård och fastställer budget för detta till 40 miljoner kronor. Budget finns avsatt i flerårsplanen , varav 22,5 miljoner kronor i ettårsplan Kommunstyrelsen godkänner förslag till inbjudan till idé- och markanvisningstävling Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att genomföra idé- och markanvisningstävling för Hågelby. Sammanfattning Kommunstyrelsen lämnade i 2007 i uppdrag till kommunledningsförvaltningen att ta fram ett program för området runt E4/E20, Hågelby och sjön Aspen. Syftet var att pröva förutsättningarna att utveckla arbetsplatser, förbättra Hågelbyledens funktion och utveckla Hågelby. Kommunstyrelsen ställde sig bakom programmets principiella innehåll i januari Kommunen har under flera år planerat för en utveckling av Hågelbyparken. Länge samarbetade kommunen med en privat aktör, som i mars 2014 valde att avbryta samarbetet med kommunen. Därefter har flera intressenter hört av sig till kommunen med idéer om hur Hågelby kan utvecklas. Kommunens ambitioner att utveckla Hågelbyparken och göra det mer tillgängligt för en bredare publik kvarstår. En idé- och markanvisningstävling är ett sätt att fånga in ytterligare aktörer, inspirera marknaden samt driva på utvecklingen av Hågelby.

240 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:319 Samhällsutveckling Kostnad för genomförandet av idé- och markanvisningstävlingen inklusive marknadsföring, seminarium för investerare bedöms till kronor. Det är medel som ryms inom kommunledningsförvaltningens ram Uppskattad kostnad för att rusta upp byggnaderna på Hågelby Gård är ca 40 miljoner kronor. I flerårsplanen finns investeringen planerad. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att kostnaden på sikt kommer att täckas genom intäkter från hyra av befintliga byggnader samt upplåtelse av mark norr Hågelby Gård med tomträtt. Ärendet Kommunstyrelsen lämnade i 2007 i uppdrag till kommunledningsförvaltningen att ta fram ett program för området runt E4/E20, Hågelby och sjön Aspen. Syftet var att pröva förutsättningarna att utveckla arbetsplatser, förbättra Hågelbyledens funktion och utveckla Hågelby. Kommunstyrelsen ställde sig bakom programmets principiella innehåll i januari Kommunen har under flera år planerat för en utveckling av Hågelbyparken. Länge samarbetade kommunen med en privat aktör, som i mars 2014 valde att avbryta samarbetet med kommunen. Därefter har flera intressenter hört av sig till kommunen med idéer om hur Hågelby kan utvecklas. Kommunens ambitioner att utveckla Hågelby och göra det mer tillgängligt för en bredare publik kvarstår. De befintliga byggnaderna ska rustas upp och kompletteras med nya inslag av utbyggd besöksservice. Hågelby ska vidareutvecklas med hänsyn till den värdefulla natur- och kulturmiljön. Nästa steg mot Hågelbyparkens utveckling Flera intressenter har hört av sig till kommunen med idéer om hur Hågelby kan utvecklas. En idé- och markanvisningstävling är ett sätt att fånga in ytterligare aktörer, inspirera marknaden samt driva på utvecklingen av Hågelby. Syftet med tävlingen är att få förslag på kreativa lösningar för att utveckla Hågelby som ett attraktivt besöksmål, där utformning och affärsidé ska stärka Hågelby som destination. Tävlingen kan ge svar på följande: Inriktning/tema Affärspotential Hållbarhetskrav Långsiktigt ägande Gestaltning Trafiklösningar Samband med andra utvecklingsprojekt

241 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:319 Samhällsutveckling Tävlingsförutsättningar Kommunledningsförvaltningen har tagit fram förslag till inbjudan till tävlingen, se bilaga 1. Två anbudsområden A & B Förslaget innebär att tävlingsområdet delas in i två anbudsområden se bilaga 2 och 3. Anbudsgivarna ges möjlighet att lämna anbud på ett eller båda områdena. Område A Det område som fortsättningsvis föreslås vara helt tillgängligt för allmänheten utgörs av Hågelby Gård, det vill säga befintliga byggnader med tillhörande parkering och parkanläggningar (område A). Kommunen äger idag detta område och föreslås fortsättningsvis äga området. Ett övertagande av driften av Hågelby Gård kan ske antingen genom att hyresavtal ingås med kommunen eller genom förvärv av aktierna i Hågelbyparken AB. Övertagandet sker efter av kommunen genomförd en grundläggande upprustning. Område B Det andra området som eventuellt bara blir tillgängligt för betalande besökare ligger norr om de befintliga byggnaderna. Kommunen föreslås fortsättningsvis äga marken och upplåta den med tomträtt. Vinnande anbudsgivare bekostar infrastukturen till området det vill säga gator från befintlig infart från Hågelbyleden, upprustning berörd del av Skrävsta Gårdsväg samt VA ledningar från anslutningspunkt vid Hågelbyleden. Hogsla järnåldersby och 4H-gården Inom det förstnämnda anbudsområdet (A) ligger den kommunalt drivna järnåldersbyn, Hogslaby. Verksamheten har funnits på platsen sedan talet. Årligen besöks Hogslaby av cirka 4000 besökare. Hågelby -4H är ansluten till Riksförbundet Sveriges 4H och bedriver sin verksamhet sedan 2005 i Hågelbyparken. På gården finns idag flera djurslag såsom hästar, får och kaniner. Hågelby 4H erbjuder idag en mängd olika aktiviteter, mot olika målgrupper, medlemskurser, specialridning för funktionsnedsatta, guidningar, fårklippning och kretsloppsbesök för skolklasser, öppna hus dagar för allmänheten. Dessa två verksamheter föreslås finnas kvar antingen i befintliga lägen eller etableras i nya lägen där de båda verksamheterna kan samverka både med varandra och med nya verksamheter. Förslag på lämpliga utvecklingsidéer och samverkansformer för att bedriva verksamheterna ska lämnas i tävlingsförslaget.

242 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:319 Samhällsutveckling Jury Kommunledningsförvaltningen föreslår att genomförande och utvärdering av tävlingen görs av kommunala tjänstemän med kompetens inom olika områden och att beslut om vinnande bidrag tas av en politisk jury. Hågelby Gård - åtgärdsplan Hågelby Gård är i dag i stort behov av grundläggande renovering. En åtgärdsplan för Hågelby Gård togs därför fram av kommunledningsförvaltningen under våren 2014 för att klargöra underhållsbehov och nyinvesteringar. Ekonomi Kostnad för genomförandet av idé- och markanvisningstävlingen inklusive marknadsföring, seminarium för investerare bedöms till kronor. Det är medel som ryms inom kommunledningsförvaltningens ram Uppskattad kostnad för att rusta upp byggnaderna är ca 40 miljoner kronor. Med anledning av upprustningens komplexitet och antikvariska krav så behöver kommunens projektledningsorganisation förstärkas med en rad olika specialist kompetenser arkitekt, landskapsarkitekt, byggnadsantikvarie, puts & betong expert. Kostnaden för renoveringen täcks genom intäkter från hyra av befintliga byggnader samt från upplåtelse av marken norr om Hågelby Gård med tomträtt. Intäkten för marken som upplåts med tomträtt fås då den detaljplanelagts. Mattias Jansson Kommundirektör Anders Nilsson Projektchef Bilagor: 1. Inbjudan idé- och markanvisningstävling 2. Karta område A 3. Karta område B Expedieras till: Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Upplev Botkyrka AB

243 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:319 Samhällsutveckling Projektchef Anders Nilsson,klf Ekonomichef Niclas Johansson, klf Områdesutvecklare Alby Dennis Latifi, klf

244 1 [13] Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling Referens Anders Nilsson Mottagare Intressenter IDÈ- OCH MARKANSVISNINGSTÄVLING FÖR HÅGELBY, BOTKYRKA KOMMUN Botkyrka kommun bjuder in till Idé- och markanvisningstävling med särskild fokus på miljö- och social hållbarhet samt gestaltning för Hågelby. Hågelby ett stort besöksmål för Stockholmsregionen Hågelbyparken är idag ett stort besöksmål som gästas av ca personer per år. Botkyrka kommun vill vidareutveckla Hågelbyområdet som ett besöksmål för stockholmare och andra besökare i Stockholm och som mötesplats för Botkyrkaborna. Kommunens ambitioner är att utveckla Hågelby och göra det mer tillgängligt för en bredare publik. De befintliga byggnaderna ska fortsättningsvis ägas av kommunen och rustas upp. Kommunen avser hyra ut byggnaderna och arren- KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Besök Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

245 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling Inbjudan [13] dera ut ett delområde, nedan kallat område A se bilaga 1. Detta ska vara tillgängligt för allmänheten. Angränsande område, nedan kallat område B se bilaga 2 ska byggas ut och kompletteras med nya inslag av utbyggd besöksservice. Område B ska upplåtas med tomträtt. Kommunen har höga ambitioner vad gäller Hågelbys utveckling och gestaltning liksom vad gäller klimat- och hållbarhetsfrågor, vilket ska återspeglas i utvecklingen av platsen i relation till sin omgivning. En förutsättning för utbyggnad av Hågelbyområdet, särskilt inom Hågelby Gård är stor hänsyn till den kulturhistoria som finns i området liksom att förstärka gröna och sociala värden. Kommunen ser angränsande ridverksamhet som drivs av Botkyrka Ridsällskap som ett viktigt inslag i utbudet av fritidsverksamhet för framförallt barn och ungdomar. Kommunen anser det angeläget att Hogsla järnåldersby och befintlig 4H-gård ges goda förutsättningar för sina verksamheter och möjligheter till utveckling inom tävlingsområdet. Vi söker nu investerare, entreprenörer och byggbolag med bra idéer, kvalitet och hållbara lösningar för Hågelby. Hågelby Områdets historia Hågelby som är beläget invid sjön Aspen omges av en rik kulturbygd med rötter tillbaka i förhistorisk tid. Hågelby-Skrävsta har kontinuerligt varit bebott ända sedan bronsåldern, det vill säga i mer än 3000 år. Hågelby omnämns första gången i skriftliga källor på 1300-talet, men det är först genom äldre kartmaterial över området som bilden av gårdsmiljön växer fram. Den äldsta bevarade kartan från 1636 visar ett Hågelby bestående av två gårdar på var sida om en å. Den nuvarande gårdsmiljön på Hågelby uppfördes under åren av Lars Magnus Ericsson, grundaren av det nu världskända företaget Ericsson. På Hågelby förverkligade Ericsson sin vision om att från grunden bygga upp en mönstergård, ett modernt lantbruk. Befintliga byggnader revs för att ge plats åt en enhetligt planerad och funktionell gårdsmiljö. Huvudbyggnaden ritades av Hjalmar Cederström & Uno Berg Arkitektbyrå i Stockholm.

246 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling Inbjudan [13] Familjen Ericsson flyttade till Hågelby 1916, men anläggningen stod färdig i sin helhet först Ericsson stannade på Hågelby fram till sin död Redan 1916 överlät Ericsson gården till sin dotter Anna Giertz. Huvudbyggnaden stod periodvis tom under åren , men nyttjades därefter som arkitektkontor av Annas son Lars-Magnus Giertz under en tioårsperiod. Botkyrka kommun förvärvade gården redan 1964 och har sedan dess varit gårdens ägare. Under 1970-talet rustades gården upp och fick en ny inriktning som folkpark. Översiktsplan Botkyrka har sedan 2014 en ny översiktsplan. För Hågelby anges följande: Kommunen vill skapa förutsättningar att utveckla Hågelby gård till ett populärt besöksmål inte bara för Botkyrka lokalt utan också för hela Stockholmsregionen och Sverige. Program Hågelby Eriksberg Lindhov Kommunen har tagit fram ett program Hågelby Eriksberg Lindhov där tävlingsområdet ingår. Programmet redovisar fem övergripande målbilder som kommunen vill uppnå med programområdet: - En ny entré till Botkyrka och storstaden - Ett nytt trafiksystem som knyter samman Botkyrkas stadsdelar - Ny blandad stadsmiljö- bostäder och verksamheter längs Hågelby allé - Mötesplatsen Hågelby växer och utvecklas - Botkyrkaparken - en grön värdekärna mitt i kommunen Av programmet framgår särskilt hur mötesplatsen Hågelby kan utvecklas och samverka med övriga delar av programområdet. En miljökonsekvensbeskrivning är gjord i samband med programmet. Detaljplan del av tidigare familjeparken Ett förslag till detaljplan för en första etapp av området har upprättats och varit på utställning i januari Området var tidigare tänkt att vara första delen av en familjepark. Syftet med planen kvarstår, men planförslaget kan behöva justeras för att anpassas till vinnande tävlingsförslag. Det finns många utredningar exempelvis arkeologi, miljökonsekvensbeskrivning gjorda som kan återanvändas.

247 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling Inbjudan [13] Natur och landskap Området ingår i en av de regionala gröna kilarna Bornsjökilen, i Regional Utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS2010) och är en viktig grön korridor och biologisk spridningsväg för ek- och tallorganismer. Sjön Aspen anses under höstarna vara en värdefull rastplats för fåglar. Kulturmiljö och fornlämningar Området ingår i ett större område av riksintresse för kulturmiljövård och berör flera känsliga miljöer. Inom området finns ett flertal registrerade fornlämningar. En arkeologisk utredning har gjorts i samband med tidigare planarbete. Inom de nu bebyggda delarna av området planeras skyddsbestämmelser eftersom användningen här ska anpassas till den äldre bebyggelsens och gårdsmiljöns kulturhistoriska värden. Det kommer också att finnas varsamhetsbestämmelser för flera byggnader som innebär att man ska bevara byggnadernas karaktärer. Strandskydd Idag gäller strandskydd för delar av området. Infrastuktur och kommunaltekniska anläggningar Kommunen verkar för att i samarbete med Trafikverket utveckla trafikkapaciteten till området. Det innebär en förstärkt koppling till E4/E20 i enlighet med Trafikverkets förstudie för en ny dragning av allmän väg 258, (Hågelbyleden) samt kommunens översiktsplan och program för Hågelby Eriksberg Lindhov. I en första etapp kommer nuvarande infart till Hågelby, korsningen Skrävsta gårdsväg och Hågelbyleden att behöva byggas om. Kommunen har tecknat ett avtal med Trafikverket om en lösning som innebär att korsningen signalregleras och Hågelbyleden breddas för att förses med extra körfält på en sträcka om ca 300 meter. Även Skrävsta gårdsväg kommer att behöva upprustas och byggas om för att ansluta till den nya trafikplatsen. Skrävsta gård, Ekholmens naturreservat, Botkyrka ridsällskap och Kyrkkulla ska kunna nås från vägen. Vatten- och avloppsförsörjningen sker via kommunal anslutning.

248 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling Inbjudan [13] Botkyrka Ridsällskap Ridverksamheten som drivs av Botkyrka Ridsällskap på angränsande område ska långsiktigt kunna samexistera med den utveckling som sker på Hågelby. Hogsla järnåldersby, 4H-gården Inom anbudsområde A ligger den kommunalt drivna järnåldersbyn, Hogslaby. Verksamheten har funnits på platsen sedan 80-talet. Årligen besöks Hogslaby av cirka 4000 besökare. Hågelby -4H är ansluten till Riksförbundet Sveriges 4H och bedriver sin verksamhet sedan 2005 i Hågelbyparken. På gården finns idag flera djurslag såsom hästar, får och kaniner. Hågelby 4H erbjuder idag en mängd olika aktiviteter, mot olika målgrupper, medlemskurser, specialridning för funktionsnedsatta, guidningar, fårklippning och kretsloppsbesök för skolklasser, öppna hus dagar för allmänheten. Dessa två verksamheter ska finnas kvar antingen i befintliga lägen eller etableras i nya lägen där de båda verksamheterna kan samverka både med varandra och med exploatören. Förslag på lämpliga utvecklingsidéer och samverkansformer för att bedriva verksamheterna inges i anbudet. Social hållbarhet Botkyrka kommuns hållbarhetsutmaningar är: Botkyrkaborna har arbete Botkyrkaborna känner sig hemma Botkyrka har de bästa skolorna Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna Botkyrkaborna är friska och mår bra Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin En särskilt prioriterad fråga är skapa jobbchanser för Botkyrkabor. Det bör skapas möjlighet för olika typer av människor att besöka, arbeta och verka inom området. Kommunen ser gärna att det lokala näringslivet erbjuds möjligheter att på olika sätt delta i de förslag som lämnas i tävlingsförslaget. Mer information om lokala aktörer fås av kommunens näringslivsenhet.

249 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling Inbjudan [13] Kommunen vill genom utvecklingen av Hågelby öka hemkänslan och utveckla Hågelby som mötesplats. Konkret innebär det att skapa trygga och estetiskt tilltalande miljöer och mötesplatser utomhus och inomhus. Tävlingsförutsättningar Botkyrka kommun vill få förslag på kreativa lösningar för att utveckla Hågelby som ett attraktivt besöksmål, där utformning och materialval skapar förutsättningar för ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart byggande. Anbudsområden Tävlingsområdet är indelat i två anbudsområden se bilaga 1 och 2. Anbudsgivaren ges möjlighet att lämna anbud på område A och eller hela eller delar av område B. Område A Hågelby Gård tillgängligt för allmänheten Utgörs av Hågelby Gård det vill säga befintliga byggnader med tillhörande parkering och parkanläggningar. Kommunen ska fortsättningsvis äga befintliga och tillkomande byggnader med tillhörande parkanläggning inom område A. Ett övertagande av driften av Hågelby Gård kan ske antingen genom att hyresavtal ingås med kommunen eller genom förvärv av aktierna i Hågelbyparken AB. Område A ska fortsättningsvis hållas öppet för allmänheten. Kommunen upplåter idag Hågelby Gård med omgivning till sitt helägda dotterbolag Hågelbyparken AB. Bolaget omsatte 2013 drygt 15,5 miljoner kronor och hade 19 anställda. Hågelby Gård har ett särskilt kulturhistoriskt värde och ingår i en kulturhistoriskt värdefull miljö. Inom området A finns flera fornlämningar. En åtgärdsplan togs fram våren 2014 för byggnader och anläggningar i syfte att bevara de fastighetsvärden och kulturvärden som finns och få dem att bestå. Kommunen avser att rusta upp Hågelby Gård i enlighet med åtgärdsplanen.

250 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling Inbjudan [13] Område B Markområde ev bara tillgängligt för betalande besökare Område B ligger norr om de befintliga byggnaderna vid Hågelby Gård. Avgränsning av området är preliminär och kan komma att ändras under det fortsatta planarbetet. Den eller de som vinner tävlingen får markanvisning på hela eller delar av område B och möjlighet att disponera den blivande tomten för område B med tomträtt. Kommunen kommer således fortsättningsvis att äga marken. Pågående markanvändning för huvuddelen av marken är åkermark. Inom anbudsområde B ligger flera registrerade fornlämningar. Exploatören/erna av område B ska bekosta erforderlig infrastuktur till området det vill säga gator från befintlig infart från Hågelbyleden, upprustning berörd del av Skrävsta Gårdsväg samt VA-ledningar från anslutningspunkt vid Hågelbyleden. Villkor för tävlande Inlämnad tävlingshandling ska uppfylla alla krav enligt denna inbjudan. I samband med utvärderingen kommer Botkyrka kommun kontrollera följande uppgifter om bolagen; Registreringsbevis Att bolaget ensamt eller genom moderbolag har ekonomisk stabilitet och hållbarhet för att kunna genomföra projektet. Tävlingsregler Markanvisningen regleras genom ett ramavtal mellan kommunen och bolaget. Inlämnade skisser i vinnande tävlingsbidrag innebär inte någon garanti för utformningen av projektet. Slutgiltig omfattning och utformning avgörs i planprocessen och kan komma att avvika från de givna förutsättningarna ny markanvisning som kompensation. Ramavtal för område A samt markanvisningen för område B får inte överlåtas utan kommunens medgivande. Detta gäller även överlåtelse till närstående företag. Lämnat anbud ska vara giltigt i sex månader.

251 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling Inbjudan [13] Om projekt behöver avbrytas till följd av beslut under detaljplaneprocessen ger detta inte rätt till ersättning eller ny markanvisning som kompensation. Följande uppgifter om bolaget ska lämnas tillsammans med tävlingshandlingarna; Uppgift om bolagets namn, organisationsnummer och kontaktperson En översiktlig beskrivning av bolagets organisation Undertecknade personers fullmakt att företräda bolaget vid markanvisningstävling och avtalstecknande med kommunen. Den eller de, som lämnar vinnande tävlingsbidrag, är den eller de med vilket kommunen kommer att teckna markanvisningsavtal Vidimering att ledande befattningshavare i bolaget inte har gjort sig skyldig till ekonomisk brottslighet eller skattebrott Redovisning av tävlingshandlingar; Anbuden ska vara skrivna på svenska och redovisade i form av följande handlingar: Val av anbudsområde/anbudsområden Skisser, situationsplan, illustrationer med skalangivelse Beskrivning av bolagets miljöambitioner i projektet - Miljö- och hållbarhetsmål - Miljöklassificering - Energihushållning - Miljöpåverkan under produktionstid Beskrivning av bolagets sociala hållbarhetsambitioner i projektet såsom - Arbetsträningsplatser och visstidsanställningar - Antidiskrimineringsvillkor - Tillgänglighet - Etisk handel Redovisning av parkeringslösning för bil och cykel Idé om utveckling av evenemang

252 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling Inbjudan [13] Sekretess Idé om utveckling/ samverkan med 4 H gården och Hogsla järnåldersby Förslag på övertagande av driften av Hågelby antingen genom förvärv av Hågelbyparken AB eller hyresavtal med kommunen (gäller område A) Upplåtelse av hela eller delar av område B ska ske med tomträtt. Förslag på tomträttsavgäld, omfattning, avgäldsränta och upplåtelsetid ska anges av anbudsgivaren. En översiktlig beskrivning av genomförandet samt uppskattad tidplan Beskrivning av liknande projekt som exploatören har genomfört (referensprojekt) och/eller referenser som exploatören vill åberopa varav minst ett som är genomfört. Redovisning av tänkt organisation för att genomföra projektet. Ovanstående material med avseende på projektidén ska lämnas in i en komplett pappersomgång om maximalt 6 sidor i A3 format och tre sidor A4 format samt en digital version. Inlämnade förslag är konfidentiella till dess tävlingen avgjorts. Tävlingens genomförande Tävlingsunderlag Detta är underlag för tävlingen. Inbjudan (denna) Utvärderingsmall Botkyrka kommuns översiktsplan Program Hågelby Eriksberg Lindhov Detaljplan del av tidigare familjepark (utställningshandling) Åtgärdsplan Hågelby Gård 2014

253 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling Inbjudan [13] Av kommunen framtagna miljökonsekvensbeskrivning Inbjudan samt länkar till de handlingar som utgör underlag för tävlingen finns även på Botkyrka kommuns hemsida; Utvärdering Bedömning Utvärderingskriterier Utvärderingen kommer att göras i två steg. Steg 1 grundkriterier En av kommunen utsedd utvärderingsgrupp kommer att kontrollera att förslaget ligger i linje med kommunens önskemål och ambitioner för området. Intressenten ska också bedömas vara en fullgod samarbetspartner där utvärderingsgruppen kommer att bedöma ekonomisk stabilitet, långsiktig uthållighet och förmåga att fullfölja ingångna avtal och påbörjade projekt. Uppfyller flera exploatörer grundkriterierna utvärderas respektive exploatörs förslag utifrån nedanstående utvärderingskriterier. Steg 2 - utvärderingskriterier De tävlingsbidrag som uppfyller samtliga krav i steg 1 kommer att värderas utifrån nedanstående kriterier (utan inbördes ordning). Kommunen kommer att gå vidare med det eller de tävlingsbidrag som är det för kommunen mest ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara förslaget/förslagen. Bedömningen av tävlingsförslagen kommer att genomföras baserat på nedan angivna kriterier. Bedömningen genomför utvärderingsgruppen enligt en skala där varje tävlingsförslag bedöms från icke godkänd, godkänd, väl godkänd till mycket väl godkänd, där varje bedömningsnivå kommer att motiveras Attraktionskraft- besöksmål -nytänkande Ekonomisk hållbarhet Hågelby Gård område A Ekonomisk hållbarhet område B Arkitektonisk kvalitet, gestaltning och nytänkande Placering, samspel med omgivningen

254 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling Inbjudan [13] Bolagets miljöambitioner Bolagets sociala ambitioner Botkyrka kommun kommer om så behövs att kalla förslagsställare till en genomgång av lämnat tävlingsförslag. Som ett led i tävlingsförfarande kommer kommunen därefter att förhandla om villkoren i ramavtlet/markanvisningsavtal innan ett beslut i kommunstyrelse/fullmäktige. Kommunen avser att anvisa mark (område B) samt avser att överlämna driften av Hågelby gård (område A) till den eller de anbudsgivare som lämnar det eller de bästa projektförslagen utifrån den sammanvägda värderingen av bedömningsgrunderna. Utvärdering Genomförande och utvärdering av tävlingen görs av kommunala tjänstemän med kompetens inom olika områden och att beslut om vinnande bidrag tas av en politisk jury Ramavtal för övertagande av driften av Hågelby Gård samt markanvisningsavtal för område B ska godkännas av kommunfullmäktige. I det fall inget förslag lever upp till kommunens krav så kommer kommunen att pröva att utveckla och driva Hågelby Gård i egen regi. Tidplan Datum XXXX2015 XXXX 2015 XXXX 2015 XXXX 2015 XXXX 2015 Aktiviteter Start tävling Inlämning av tävlingsbidrag (4 mån) Utvärdering av inkomna förslag (3 mån) Besked om vinnare av tävlingen Avtal tecknas (förhandling 3 mån)

255 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling Inbjudan [13] Vad innebär en markanvisning? En markanvisning är en option att under viss tid och på vissa villkor ensam få förhandla med kommunen om förutsättningarna för genomförandet av ny bostadsbebyggelse eller annan exploatering inom ett visst markområde som kommunen äger. I samband med att kommunen ger markanvisning till en byggherre upprättas ett så kallat markanvisningsavtal med byggherren för det aktuella projektet. Det bör noteras att en markanvisning inte är kommunens ställningstagande som planmyndighet i detaljplaneprocessen. Detaljplanen för ny bebyggelse prövas i särskild ordning av samhällsbyggnadsnämnden och/eller kommunfullmäktige i enlighet med plan- och bygglagen. Vad innebär en markanvisningstävling? En markanvisningstävling innebär att kommunen kommer att träffa markanvisningsavtal med den eller de som i sitt/sina tävlingsbidrag bäst uppfyller angivna tävlingskriterier samt i övrigt uppfyller givna förutsättningar och kvalificeringskriterier. Kommunen förbehåller sig fri prövningsrätt av inkomna projektidéer då markanvisningstävlan inte faller inom ramen för Lag om offentlig upphandling (LOU 2007:1091). Kommunen har även rätt att förkasta anbud utan ersättningsskyldighet till någon av anbudsgivarna. Övriga villkor för markanvisningstävling Vid ändrade förutsättningar för genomförande av markanvisningstävling äger kommunen rätt att avbryta pågående tävling. Avbryts markanvisningstävling kan kommunen komma att utlysa ny tävling. Avbruten markanvisningstävling ger inte bolaget rätt till ny markanvisning eller ekonomisk ersättning för nedlagt arbete. Genom deltagande i denna idé- och markanvisningstävling accepterar bolaget de av kommunen uppställda villkoren för tävlingens genomförande.

256 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling Inbjudan [13] Kontaktuppgifter Eventuella frågor kan lämnas skriftligen senast den 2015-XX-XX via e-post med texten "Idé och markanvisningstävling Hågelby" i ämnesraden, till Anders Nilsson eller Åsa Hansson. eller Inkomna frågor och kommunens svar publiceras på Botkyrka kommuns webbsida. Anbud ska märkas Markanvisningstävling för Hågelby, klf/2014:319 och skickas till Botkyrka kommun, Kommunledningsförvaltningen, TUMBA. Tävlingsbidraget ska vara kommunledningsförvaltningen tillhanda senast den 2015-XX-XX. När juryn fattat beslut om vinnande förslag kommer resultatet av tävlingen att redovisas, dels i ett tjänsteutlåtande som ligger till grund för kommunstyrelsens beslut att godkänna markanvisningsavtal med vinnaren/vinnarna, dels på kommunens hemsida. Botkyrka kommun Anders Nilsson Kommunledningsförvaltningen Åsa Hansson Samhällsbyggnadsförvaltningen

257 Bilaga 1 Område A

258 Bilaga 2 område B

259 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:522 Svar på revisionsskrivelse: Rutiner för momsredovisning (KS/2014:522) Beslut Kommunstyrelsen godkänner kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse som svar på revisionsskrivelsen, Granskning av rutiner för momsredovisning. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att arbeta fram en kommunikationsplan för hur information inom det ekonomiadministrativa området bör hanteras. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att skapa en momsgrupp med representanter från förvaltningarna och verksamhetsområde ekonomi och styrning för att uppnå en bättre dialog, samsyn och rutin med förvaltningarna. Samtidigt ska underlag som används för momsåtersökning granskas för att se om gemensamma mallar kan användas och kompletteras med väsentlig information. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att genomföra stickprov för inköp och leasing av hyrbilar tre gånger under 2015, bokslutsmånaderna. Ansvaret för denna kontroll ligger på förvaltningarna och resultatet ska kommuniceras till verksamhetsområde ekonomi och styrning. Kommunstyrelsen ger vidare kommunledningsförvaltningen i uppdrag att uppdatera Ekonomihandboken så den kompletteras med avsnitt för moms med information om redovisning och momshantering av representationskostnader. Att förvaltningarna i samband med uppdatering av Ekonomihandboken går igenom sina, för aktuell verksamhet, anpassade rutiner och/eller riktlinjer. Förvaltningarnas rutiner/riktlinjer ska skickas till kommunledningsförvaltningen. Kommunstyrelsen ger vidare kommunledningsförvaltningen i uppdrag att i syfte att främja rimlighetsbedömning av belopp och förändringar, uppdatera mall för kontroll av deklarerad moms. Ska tas fram och börja användas av kommunledningsförvaltningen från 2015.

260 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:522 Kommunstyrelsen beslutar att kommunledningsförvaltningen senast i januari 2016 ska återrapportera genomförda åtgärder. Sammanfattning På revisorernas uppdrag har PwC granskat den interna kontrollen avseende kommunens rutiner för hantering av moms. Syftet med granskning var att besvara revisionsfrågorna: 1. Är kommunstyrelsens och nämndernas interna kontroll avseende momshanteringen tillräcklig? 2. Är redovisningen av moms fullständig och rättvisande? Utifrån ovanstående revisionsfrågor ska granskningen besvara följande kontrollmål under respektive revisionskriterier: Är den interna kontrollen tillräcklig avseende rutinerna för: Avdrag av ingående moms, d v s att mervärdesskatt för skattskyldig verksamhet dras av i det vanliga skattesystemet och att ingående mervärdesskatt som avser verksamhet som inte medför skattskyldighet dras av i det särskilda mervärdesskattesystemet. Hantering av ingående moms vid inköp respektive leasing av personbilar, där avdragsförbud eller begränsat avdrag gäller. Redovisning av utgående moms, d v s kommunens skyldighet att redovisa mervärdesskatt till staten för skattepliktig verksamhet (t ex VA-verksamhet och cafeteriaverksamhet). Återsökning av särskild momskompensation, d v s kommunens rätt att erhålla kompensation för s.k. dold mervärdesskatt vid upphandling eller bidrag till entreprenörer som bedriver verksamhet inom områdena social omsorg eller utbildning. Revisorernas sammanfattande bedömning är att kommunens interna kontroll kring momshanteringen inte i alla delar är tillräcklig och därmed inte fullt ut är fullständig och rättvisande. Kommunledningsförvaltningen delar till stora delar revisorernas uppfattning av de brister som finns.

261 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 3[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:522 Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

262 TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:522 Referens Karin Wallqvist Camilla Engström Mottagare Kommunstyrelsen Svar på revisionsskrivelse granskning av rutiner för momsredovisning Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse som svar på revisionsskrivelsen, Granskning av rutiner för momsredovisning. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att arbeta fram en kommunikationsplan för hur information inom det ekonomiadministrativa området bör hanteras. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att skapa en momsgrupp med representanter från förvaltningarna och verksamhetsområde ekonomi och styrning för att uppnå en bättre dialog, samsyn och rutin med förvaltningarna. Samtidigt ska underlag som används för momsåtersökning granskas för att se om gemensamma mallar kan användas och kompletteras med väsentlig information. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att genomföra stickprov för inköp och leasing av hyrbilar tre gånger under 2015, bokslutsmånaderna. Ansvaret för denna kontroll ligger på förvaltningarna och resultatet ska kommuniceras till verksamhetsområde ekonomi och styrning. Kommunstyrelsen ger vidare kommunledningsförvaltningen i uppdrag att uppdatera Ekonomihandboken så den kompletteras med avsnitt för moms med information om redovisning och momshantering av representationskostnader. Att förvaltningarna i samband med uppdatering av Ekonomihandboken går igenom sina, för aktuell verksamhet, anpassade rutiner och/eller riktlinjer. Förvaltningarnas rutiner/riktlinjer ska skickas till kommunledningsförvaltningen. Kommunstyrelsen ger vidare kommunledningsförvaltningen i uppdrag att i syfte att främja rimlighetsbedömning av belopp och förändringar, uppdatera mall för kontroll av deklarerad moms. Ska tas fram och börja användas av kommunledningsförvaltningen från Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms ---- E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

263 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:522 Kommunstyrelsen beslutar att kommunledningsförvaltningen senast i januari 2016 ska återrapportera genomförda åtgärder. Sammanfattning På revisorernas uppdrag har PwC granskat den interna kontrollen avseende kommunens rutiner för hantering av moms. Syftet med granskning var att besvara revisionsfrågorna: 1. Är kommunstyrelsens och nämndernas interna kontroll avseende momshanteringen tillräcklig? 2. Är redovisningen av moms fullständig och rättvisande? Utifrån ovanstående revisionsfrågor ska granskningen besvara följande kontrollmål under respektive revisionskriterier: Är den interna kontrollen tillräcklig avseende rutinerna för: Avdrag av ingående moms, d v s att mervärdesskatt för skattskyldig verksamhet dras av i det vanliga skattesystemet och att ingående mervärdesskatt som avser verksamhet som inte medför skattskyldighet dras av i det särskilda mervärdesskattesystemet. Hantering av ingående moms vid inköp respektive leasing av personbilar, där avdragsförbud eller begränsat avdrag gäller. Redovisning av utgående moms, d v s kommunens skyldighet att redovisa mervärdesskatt till staten för skattepliktig verksamhet (t ex VA-verksamhet och cafeteriaverksamhet). Återsökning av särskild momskompensation, d v s kommunens rätt att erhålla kompensation för s.k. dold mervärdesskatt vid upphandling eller bidrag till entreprenörer som bedriver verksamhet inom områdena social omsorg eller utbildning. Revisorernas sammanfattande bedömning är att kommunens interna kontroll kring momshanteringen inte i alla delar är tillräcklig och därmed inte fullt ut är fullständig och rättvisande. Kommunledningsförvaltningen delar till stora delar revisorernas uppfattning av de brister som finns.

264 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:522 Revisionens rekommendationer Säkerställa att styrande och stödjande dokument avseende momsredovisingen, såsom Ekonomihandbok samt övriga rutiner och riktlinjer, på såväl den centrala ekonomiavdelningen som på förvaltningarna innehåller relevant och enhetlig information. Tydliggöra ansvaret avseende momsredovisningen gentemot hela organisationen. Tillse att ekonomiavdelningen kan ta del av brister som framkommer vid t ex internkontroller av momsredovisningen på förvaltningarna. Detta för att kunna utbilda och även säkerställa att rätt uppgifter deklareras till Skatteverket. Tillse att moms för skattepliktig verksamhet, t ex VA-verksamhet och inköp till cafeteriaverksamhet, bokförs på kontot för affärsmoms, t ex genom direkta kopplingar i attest- och ekonomisystem, om det är möjligt. Av särskild vikt är att tillse att kommunens VAverksamhet konterar sin ingående moms i rätt momskontosystem framgent. På fakturor avseende VA-debiteringar och anslutningsavgifter med ränteintäkter tydliggöra belopp som inkluderar respektive inte inkluderar utgående moms, genom att t ex redovisa ränteintäkten på egen rad på kundfakturan. Säkerställa att kommunen skapar en rutin för att tillse att fördelningen för återsökning av ingående moms för vissa gemensamma kostnader mellan affärsmomssystemet och kommunkontosystemet sker. Att förvaltningarna, vid behov med hjälp av ekonomiavdelningen, kompletterar rutiner och/eller riktlinjer med ett avsnitt med, för förvaltningen, vanligt förekommande kundfaktureringar där utgående moms ska respektive inte ska utgå. Komplettera kommunens excelldokument för beräkning av återsökning av moms med leverantörsnamn och fakturanummer för att säkerställa spårbarhet samt underlätta den egna internkontrollen.

265 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:522 Kommunledningsförvaltningens svar på revisorernas synpunkter Kommunledningsförvaltningen ställer sig i stort bakom revisorernas synpunkter och rekommendationer. För att komma till rätta med de brister som framkom vid granskningen kommer verksamhetsområde ekonomi och styrning tillsammans med förvaltningarna att under år 2015 påbörja ett arbete med att skapa bättre förutsättningar för att redovisa och hantera moms på ett korrekt sätt. Medarbetare inom verksamhetsområde ekonomi och styrning har träffat representanter för VA-verksamheten och tillsammans ska de skapa rutiner och förutsättningar för att säkerställa att moms för denna verksamhet hanteras korrekt. Detta är påbörjat under 2014 men kommer att genomföras under För att säkerställa att ansvaret för redovisning av moms blir tydligt i organisationen kommer ekonomienheten att arbeta fram en kommunikationsplan för hur information inom det ekonomiadministrativa området bör hanteras. Verksamhetsområde ekonomi och styrning kommer även att skapa en momsgrupp med representanter från förvaltningarna och ekonomienheten för att uppnå en bättre dialog, samsyn och rutin med förvaltningarna. Verksamhetsområdet avser att tillsammans med förvaltningarna gå igenom de underlag som används för momsåtersökning för att se om gemensamma mallar kan användas och om de kan kompletteras med leverantörsnamn och fakturanummer för att säkerställa spårbarhet. I detta arbete avses även att identifiera eventuella behov av fördelning av gemensamma kostader och skapa enhetliga rutiner för hur dessa ska hanteras. Under 2015 kommer stickprov att genomföras på konton för inköp och leasing av personbilar vid tre tillfällen, bokslutsmånaderna. Ansvaret för denna kontroll ligger på förvaltningarna och resultatet av granskningen ska lämnas till verksamhetsområde ekonomi och styrning. Denna åtgärd föreslås ligga med i kommunstyrelsens övergripande internkontrollplan. Verksamhetsområde ekonomi och styrning arbetar med att utveckla Ekonomihandboken. I detta arbete kommer avsnittet för moms att kompletteras med information om redovisning och momshantering för representationskostnader. I samband med att vi uppdaterar Ekonomihandboken bör förvaltningarna se över sina egna rutiner och/eller riktlinjer för momshantering så att dessa följer den centralt framtagna rutinen. Förvaltningarna ska komplettera med ru-

266 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:522 tiner för momsredovisning som är unik för aktuell verksamhet och skicka dessa till verksamhetsområde ekonomi och styrning. För att utöka kontrollen av momsredovisningen inom verksamhetsområdet ekonomi och styrning kommer en uppdaterad mall att användas från januari 2015 där beloppen från skattedeklarationerna fylls i månadsvis. Detta i syfte att främja rimlighetsbedömning av belopp och förändringar. Eventuella avvikelser som behöver följas upp lämnas vidare för utredning till aktuell förvaltning. Med ovanstående svar bedömer kommunledningsförvaltningen revisionsrapporten besvarad i enlighet med revisorernas önskemål. Expedieras till Kommunens revisorer Niclas Johansson, kommunledningsförvaltningen Karin Wallqvist, kommunledningsförvaltningen

267 Revisionsrapport Camilla Engström Sandra Feiff Augusti 2014 Granskning av rutiner för momsredovisning Botkyrka kommun

268 Granskning av rutiner för momsredovisning Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer Inledning Syfte och revisionsfråga Granskning och revisionsmetod Information om kommunkontosystemet Rutiner och riktlinjer samt roller och ansvar Styrande och stödjande dokument Moms Rutin för återsökning av moms Förvaltningsspecifika dokument... 6 Bedömning Intervjuer med berörda tjänstemän Roller, ansvar och organisation... 7 Bedömning Granskningsresultat Ingående moms... 9 Verifieringar... 9 Bedömning Leasing och inköp av personbilar Verifieringar Bedömning Utgående moms Verifieringar Bedömning Särskild momskompensation Verifieringar Bedömning Granskning deklarationer Bedömning Augusti 2014 Botkyrka kommun PwC

269 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer Efter genomförd granskning är vår samlade bedömning att den interna kontrollen kring momshanteringen inte i alla delar är tillräcklig, vilket i sin tur inte fullt ut säkerställer en fullständig och rättvisande momsredovisning. Vid granskningen har följande brister inom området konsaterats: Befintliga rutiner och arbetssätt för momsredovisningen i kommunen säkerställer ej att återsökningen av moms sker i korrekt momssystem. Under granskad period har för mycket moms återsökts från kommunkontosystemet och för lite moms från affärsmomssystemet då VA-avdelningen felaktigt redovisar sin ingående moms i kommunkontosystemet. Det är inte fullt ut förankrat i organisationen att ansvaret för momsredovisningen idag åligger förvaltningarna. Kommunens redovisning av ingående moms vid inköp respektive leasing av personbilar, där avdragsbegränsning gäller, redovisas inte på ett korrekt sätt. I granskningen framkom att ett flertal fakturor avseende detta redovisats felaktigt. Rutin för återsökning av momskompensationen säkerställer i dagsläget inte fullt ut att momskompensation återsöks i samtliga fall där detta är möjligt. Ekonomihandboken saknar, i avsnittet för moms, information om gällande avdragsbegränsningar för representation samt vad som ska bifogas till denna typ av fakturor, t ex syfte och deltagarlista. Denna information återfinns på annat ställe i Ekonomihandboken. Förvaltningarnas egna rutiner och/eller riktlinjer kring momsredovisning är inte framtagna utifrån en centralt framtagen rutin, vilket gör att de innehåller olika information inom momsområdet. Detta ger i sin tur olika förutsättningar för att ta del av gällande lagstiftning inom och intern kontroll inom kommunen inom området. Den centrala ekonomiavdelningen genomför inte tillräcklig kontroll av den deklarerade momsen. Något sådant ansvar framgår inte heller av nu gällande rutinbeskrivningar. Under våren 2014 har dock ett arbete påbörjats inom kommunens centrala ekonomifunktion kring att utveckla och uppdatera befintliga rutinbeskrivningar inom området, vilket är positivt. Augusti 2014 Botkyrka kommun 1 av 14 PwC

270 Utifrån granskningsresultatet lämnas följande rekommendationer: Säkerställa att styrande och stödjande dokument avseende momsredovisingen, såsom Ekonomihandbok samt övriga rutiner och riktlinjer, på såväl den centrala ekonomiavdelningen som på förvaltningarna innehåller relevant och enhetlig information. Tydliggöra ansvaret avseende momsredovisningen gentemot hela organisationen. Tillse att ekonomiavdelningen kan ta del av brister som framkommer vid t ex internkontroller av momsredovisningen på förvaltningarna. Detta för att kunna utbilda och även säkerställa att rätt uppgifter deklareras till Skatteverket. Tillse att moms för skattepliktig verksamhet, t ex VA-verksamhet och inköp till cafeteriaverksamhet, bokförs på kontot för affärsmoms, t ex genom direkta kopplingar i attest- och ekonomisystem, om det är möjligt. Av särskild vikt är att tillse att kommunens VA-verksamhet konterar sin ingående moms i rätt momskontosystem framgent. På fakturor avseende VA-debiteringar och anslutningsavgifter med ränteintäkter tydliggöra belopp som inkluderar respektive inte inkluderar utgående moms, genom att t ex redovisa ränteintäkten på egen rad på kundfakturan. Säkerställa att kommunen skapar en rutin för att tillse att fördelningen för återsökning av ingående moms för vissa gemensamma kostnader mellan affärsmomssystemet och kommunkontosystemet sker. Att förvaltningarna, vid behov med hjälp av ekonomiavdelningen, kompletterar rutiner och/eller riktlinjer med ett avsnitt med, för förvaltningen, vanligt förekommande kundfaktureringar där utgående moms ska respektive inte ska utgå. Komplettera kommunens exceldokument för beräkning av återsökning av moms med leverantörsnamn och fakturnummer för att säkerställa spårbarhet samt underlätta den egna internkontrollen. Augusti 2014 Botkyrka kommun 2 av 14 PwC

271 2. Inledning PwC har av de förtroendevalda revisorerna i Botkyrka kommun fått i uppdrag att granska den interna kontrollen avseende kommunens rutiner för hantering av moms. En risk- och väsentlighetsanalys utifrån kommunens totala utgifts- och inkomstslagsredovisning samt en inventering av redovisningsrutinerna har genomförts. Resultatet visade bl a på behovet av att genomföra en granskning av moms Syfte och revisionsfråga Granskningen syftar till att genom kontrollmålsteknik pröva den interna kontrollen avseende inbetalning och återsökning av affärsmoms samt återsökning av moms och särskild momskompensation från kommunkontosystemet. Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfrågor: Revisionsfrågor 1. Är kommunstyrelsens och nämndernas interna kontroll avseende momshanteringen tillräcklig? 2. Är redovisningen av moms fullständig och rättvisande? Utifrån ovanstående revisionsfrågor ska granskningen besvara följande kontrollmål under respektive revisionsfråga: Revisionskriterier Är den interna kontrollen tillräcklig avseende rutinerna för: Avdrag av ingående moms, d v s att mervärdesskatt för skattskyldig verksamhet dras av i det vanliga skattesystemet och att ingående mervärdesskatt som avser verksamhet som inte medför skattskyldighet dras av i det särskilda mervärdesskattesystemet. Hantering av ingående moms vid inköp respektive leasing av personbilar, där avdragsförbud eller begränsat avdrag gäller. Redovisning av utgående moms, d v s kommunens skyldighet att redovisa mervärdesskatt till staten för skattepliktig verksamhet (t ex VA-verksamhet och cafeteriaverksamhet). Återsökning av särskild momskompensation, d v s kommunens rätt att erhålla kompensation för s.k. dold mervärdesskatt vid upphandling eller bidrag till entreprenörer som bedriver verksamhet inom områdena social omsorg eller utbildning. Augusti 2014 Botkyrka kommun 3 av 14 PwC

272 2.2. Granskning och revisionsmetod Granskningen avser kommunstyrelsen och samtliga nämnders momshantering. Granskningsperioden för verifieringen är För granskningen av ingående moms och särskild momskompensation har underlag tillhandahållits genom kommunens ekonomiavdelning. Underlaget består av utdrag från ekonomisystemet och inlämnade deklarationer samt underlag till dessa för granskningsperioden. Granskningen har skett i form av intervjuer av tjänstemän som ansvarar för arbetet med moms i kommunen på förvaltningarna och ekonomiavdelningen centralt. Vi har även gått igenom de rutiner som finns skrivna samt utfört stickprovskontroller enligt avsnitt 4 i rapporten Information om kommunkontosystemet Kommunerna omfattas av två momssystem. Det första avser den moms som redovisas med bakgrund av kommunens skattepliktiga verksamhet och den andra delen avser den moms som redovisas i det s.k. kommunkontosystemet. Detta medför att kommunens redovisning omfattas av både reglerna i Mervärdesskattelagen (affärsmoms) samt Lag om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting (kommunmoms). Med momsersättning till kommuner avses de bestämmelser genom vilka kommuner, landsting och kommunalförbund kompenseras för ingående moms i icke momspliktig verksamhet. Genom systemet kompenseras också kommuner med viss procent av priset vid upphandling av verksamhet inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning samt för hyra av lokal för särskilt boende. Vidare intar äldreboendet och LSS-boendet en särställning genom att dessa vårdformer också berättigar till ersättning för lokalkostnader då lokalerna hyrs av kommunen. Syftet med ersättningen är att eliminera momsens konkurrenssnedvridande effekter. Momsen ska inte påverka en kommuns val mellan att utföra tjänster i egen regi eller att upphandla tjänster från privata entreprenörer. Augusti 2014 Botkyrka kommun 4 av 14 PwC

273 3. Rutiner och riktlinjer samt roller och ansvar 3.1. Styrande och stödjande dokument Vi har tagit del av följande styrande och stödjande dokument gällande momsredovisningen i Botkyrka kommun: Kommungemensam, Ekonomihandbok ( ) Ekonomiavdelningen, Rutin för återsökning av moms ( ) Vård- och omsorgsförvaltningen, Rutin och riktlinje för momshantering ( ) Socialförvaltningen, Rutin för Ludvikamoms (2011) Socialförvaltningen, Riktlinje för registrering av representation ( ) Enligt uppgift pågår ett arbete med att förnya rutiner för återsökning av moms på den centrala ekonomiavdelningen. Arbetet med detta beräknas vara klart 2014/ Moms I kommunens Ekonomihandbok (senast reviderad ) redogörs för kommunens hantering och ansvar för momsredovisningen. I dokumentet framgår att kommunen har en rättighet att dra av ingående moms för inköp som görs till verksamheten. Momsen på kommunens leverantörsfakturor blir per automatik bokförda på konto 1677 som är kontot för det s.k. kommunkontosystemet. I kommunkontosystemet redovisas även de s.k. momsbidragen till Skatteverket. Kommunen kan få ersättning genom ett momsbidrag när kommunen köper tjänster från näringsidkare inom exempelvis social omsorg och skola. Fakturorna ska då inte innehålla någon specificerad moms som kan dras av. (Se avsnitt Rutin för återsökning av moms). I Ekonomihandboken beskrivs även affärsmoms. Exempel på affärsdrivande verksamhet inom kommunen är restaurangen i kommunhuset och VAverksamheten. Den verksamhet/förvaltning som har inslag av affärsverksamhet måste själv ansvara för att ingående moms på varor och tjänster som köps in för detta ändamål också bokförs som affärsmoms. Ska momsen konteras på affärsmomskontot, 1671, behöver detta ändras manuellt när man konterar leverantörsfakturan. Ekonomihandboken tar vidare upp följande avsnitt: Begränsad avdragsrätt för moms Hyra och leasing av fordon, förklarar skillnaden mellan personbil och lastbil Förbud mot avdrag för moms Augusti 2014 Botkyrka kommun 5 av 14 PwC

274 Krav på fakturauppgifter EU-moms Kontering vid manuell betalning Dokumentet avslutas med ett avsnitt om internkontroll där det framgår att varje förvaltning själva ansvarar för att momsen redovisas på ett korrekt sätt Rutin för återsökning av moms Kommunens rutin för återsökning av moms (senast reviderad ) beskriver hanteringen vid återsökning av moms avseende affärsmoms och kommunmoms samt särskild momskompensation. I kommunens Ekonomihandbok anges de två alternativ som finns vid återsökning av moms. Alternativ 1, en schablon om 6 % återsöks av totaltbeloppet. Alternativ 2, kräver att kostnaden för lokaler specificeras av leverantören. För den delen av kostnaden som avser lokaler kan kommunen återsöka 18 %. Resterande del av kostnaden ersätts med 5 %. Det är förvaltningarna själva som ansvarar för att fylla i underlag i excel och beräkna momsen som ska återsökas. Underlagen som används är skapade av den centrala ekonomiavdelningen för att få en enhetlig redovisning. I Botkyrka kommun är det fyra förvaltningar som återsöker moms varje månad; utbildningsförvaltningen, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen samt socialförvaltningen. Affärsmoms, både den in- och utgående momsen, deklareras av den centrala ekonomiavdelningen. Ansvarig tar ut listor för balanskonton avseende periodens moms och fyller i deklarationen utifrån utfallet på balanskontona. Den centrala ekonomiavdelningen skickar in deklarationerna avseende moms till Skatteverket varje månad. Det sker inte någon kontroll av momsen som deklareras Förvaltningsspecifika dokument Inom ramen för granskningen har vi tagit del av rutiner och/eller riktlinjer avseende momsredovisningen från vård- och omsorgsförvaltningen samt socialförvaltningen. I rutinen från vård- och omsorgsförvaltningen anges gällande regler där avdragsförbud och begränsning avseende ingående moms förekommer, t ex hyra/leasing av personbil och representation. Det framgår att internkontroll sker varje månad. Ansvarig för genomförandet av internkontroller åligger ekonomifunktionen på förvaltningen. Stickprov om fem fakturor genomförs och vid eventuella fel kontaktas ansvarig för rättning av fakturan. I samband med årsbokslut görs ytterligare kontroller i form av ett utökat antal stickprov I rutinen från socialförvaltningen beskrivs flödet från ankomstregistrering av vårdfakturor till sammanställning av underlag som skickas till den centrala ekonomiavdelningen. Socialförvaltningen har även dokumenterade riktlinjer för bokföring av kostnader och gällande momsavdrag gällande representation. Augusti 2014 Botkyrka kommun 6 av 14 PwC

275 Bedömning Vi noterar att kommunens Ekonomihandbok inte har uppdateras sedan Avsnittet om moms saknar information om avdragsbegränsningar för representation samt vilka underlag som krävs vid bokföring av dessa kostnader såsom t ex deltagarlista och syfte. Denna information återfinns på annat ställe i Ekonomihandboken. Förvaltningarnas egna riktlinjer och rutiner för momsredovisningen bör utgå från dokumentation framtagen av den centrala ekonomiavdelningen. Den centrala ekonomiavdelningen bör även ta del av förvaltningarnas dokumentation inom området för att säkerställa att korrekt information anges och att rutinerna fungerar på bästa sätt för kommunen. En rutin för redovisning och deklaration av moms har i samband med granskningen framarbetas av den centrala ekonomiavdelningen, vilket vi ser som positivt. Vidare ser vi det också som positivt att den centrala ekonomiavdelningen har som mål att förnya riktlinjerna centralt under 2014/2015. Vi bedömer att vård- och omsorgsförvaltningen har tillräckliga styrande och stödjande dokument. Dokumentationen bör kompletteras med att avdragsbegränsning avseende moms även förekommer vid inköp av personbil och inte bara vid hyra/leasing av personbil. Socialförvaltningens dokumentation bedömer vi är tillräckligt styrande och stödjande. Dokumentationen bör dock kompletteras med hur internkontroll av momsredovisningen ska ske för att på sätt stödja Ekonomihandbokens avsnitt kring vart ansvaret för momsredovisningen ligger. Vidare noterar vi att vi inte erhållit rutiner eller riktlinjer för två förvaltningar, utbildningsförvaltningen samt arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Intervjuer med berörda tjänstemän I samband med granskningen har intervjuer med berörda tjänstemän på den centrala ekonomiavdelningen och utvalda ansvariga tjänstemän på socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen genomförts. Intervjuerna innefattade bland annat genomgång av ansvar och väsentliga rutiner Roller, ansvar och organisation Enligt intervjuad tjänsteman på den centrala ekonomiavdelningen åligger det övergripande ansvaret för momsredovisning och momsåtersökningen av särskild momskompensation förvaltningarna. Detta framkommer även i Ekonomihandboken. Centralt finns det en person (idag en inhyrd konsult) som ansvarar för att sammanställa förvaltningarnas inkomna underlag för återsökning av moms. Samma person ansvarar även för att deklarationerna till Skatteverket skickas in i tid. Ansvaret för att kontrollera att momsen som angivits på fakturan är korrekt samt vid behov korrigera moms vid begränsad avdragsrätt åligger Augusti 2014 Botkyrka kommun 7 av 14 PwC

276 fakturaattestanten. Den kontroll som idag utförs av den centrala ekonomiavdelningen innefattar jämförelse mellan årets utfall och föregående periods utfall avseende de momsåtersökningar som inlämnas från förvaltningarna. Någon kontroll av hur bokföring eller hur redovisning sker i övrigt görs inte. Vid intervju med personal på socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen framkom att de är medvetna om att det är förvaltningarna själva som ansvarar för att redovisningen av moms blir korrekt. Inom ramen för förvaltningarnas internkontrollplaner finns angivet att kontroll redovisad moms ska ske. De förvaltningar som vi intervjuades beskrev att de vid återsökning av särskild momskompensation, för inköp av verksamhet, görs en genomgång av vilket altenativ som är mest lönsamt för kommunen, och som därmed används. Vård- och omsorgsförvaltningen uppger att de redan vid upphandling har som krav att leverantören ska specificera hur stor del av fakturan som avser omsorg respektive lokalhyra så att kommunen kan återsöka 5 % respektive 18 % på dessa kostnader. Redovisningschefen i kommunen är medveten om att ansvar och rutiner avseende momsredovisningen inte är helt förankrade och tillräckliga. Kommunen kommer därför att arbeta med att förbättra detta framgent. Bedömning Vi gör bedömningen att centrala rutiner och ansvaret för momsredovisningen inte fullt ut är förankrat i organisationen. Kommunen behöver därför framgent arbeta med att tydliggöra ansvarsrollen för redovisningen av moms, från kontering av kund- eller leverantörsfaktura till redovisning av återsökning av moms och internkontroller. Samtidigt behöver kommunen arbeta med att tillse att kunskapen kring momsområdet förstärks på förvaltningarna. Den centrala ekonomiavdelningen behöver ta del av vilka brister som framkommer vid förvaltningarnas internkontroller. Ekonomiavdelningen kan då bistå med t ex utbildning inom vissa vanligt förekommande områden inom moms. Är det mer förvaltningsspecifika frågor bör ansvarig för moms på förvaltningen få möjlighet till extern utbildning inom just sitt område. Kommunen bör tillse att även den centrala ekonomiavdelningen utför kontroller av redovisad och deklarerad moms för att säkerställa att de deklarationer man insänder till Skatteverket är korrekta. Augusti 2014 Botkyrka kommun 8 av 14 PwC

277 4. Granskningsresultat Nedan redogörs för granskningsresultatet utifrån de fyra revisionskriterier som nämns i kapitel Ingående moms När fakturaattestanten i kommunen konterar en leverantörsfaktura bokförs konto för ingående moms samt ett kostnadskonto. Som standardkonto för den ingående momsen anges konto 1677, momsersättning för skattefria verksamheter. Om den ingående momsen avser inköp till skattepliktig verksamhet, dvs ingående affärsmoms, behöver fakturaattestanten ändra momskontot manuellt till 1671, ingående mervärdesskatt skattskyldiga verksamheter. Verifieringar Inom ramen för granskningen har 30 stickprov tagits på fakturor på konton avseende ingående mervärdesskatt skattskyldiga verksamheter, s.k. affärsmoms, och momsersättning skattefria verksamheter, s.k. kommunmoms. Konto Verifieringar Kommentar 1671, Ingående mervärdesskatt, skattskyldiga verksamheter 15 st 13 av 15 fakturor bedöms korrekta, 2 fakturor bedöms inte 1677, Momsersättning skattefria verksamheter 15 st 12 av 15 fakturor bedöms som korrekta, 3 fakturor bedöms som tveksamma Vid granskning av ingående mervärdesskatt för skattskyldiga verksamheter, konto 1671, framkom att ett antal av de fakturor som granskades avser tolk- och översättningstjänster. För att momsen ska anses hänförbar till detta konto ska kostnaden för detta vidarefaktureras till en extern kund. Vi har fått verifierat från kommunledningsförvaltningen att så sker. För två fakturor har vi inte verifierat att vidarefakturering skett. Vid granskning av ingående mervärdesskatt för skattefria verksamheter, konto 1677, bedömer vi att tre av fakturorna är tveksamt korrekt redovisade. Kostnaden för de fakturor som vi anser är konterade som tveksamma är konterade på ansvar för VA-chef samt VA-drift. Vi har inom ramen för granskningen inte verifierat om kostnaden avser drift eller den affärsmässiga delen inom VA-verksamheten. Avser kostnaden den affärsmässiga delen inom skulle momsen ha konterats på konto 1671 istället för på 1677 som nu gjorts. I de skattedeklarationer som vi granskat framkom att kommunen deklarerar en lägre ingående affärsmoms än vad en kommun i denna storlek vanligtvis gör. VAverksamheten konterar inte sin ingående moms i affärsmomssystemet. Detta görs istället i systemet för momsersättning avseende skattefria verksamheter, det s.k. Augusti 2014 Botkyrka kommun 9 av 14 PwC

278 kommunkontosystemet. Detta är felaktigt och kommunen belastar kommunmomssystemet med för mycket moms. Vid intervjuer framkom att kommunen inte använder sig av någon fördelningsnyckel för ingående moms som bör delas mellan de olika momssystemen för gemensamma kostnader, dvs kostnader som avser verksamhet som sker i både skattepliktig och skattefri verksamhet. Bedömning Vi gör bedömningen att kommunen inte fullt ut hanterar den ingående momsen på ett korrekt sätt. Man säkerställer inte att momsen i alla delar redovisas i rätt momssystem. Kommunen gör avdrag för VA-verksamhetens ingående moms i kommunkontosystemet, vilket kan ses som ett allvarligt fel. Detta gör att kommunen belastar detta system med en större del än vad som är korrekt. Kommunen behöver framgent säkerställa att inköp till denna verksamhet redovisas i rätt momssystem. Vidare noteras att kommunen inte gör någon fördelning av momsen mellan de olika momssystemen för gemensamma kostnader. Kommunen behöver skapa en schablon för denna fördelning och skapa en rutin för att göra denna fördelning. För att säkerställa att rätt momskonto används vid kontering av ingående moms behöver kommunen tillse att rutiner och kontroll för detta skapas och efterlevs. Kommunen kan förslagsvis ta reda på om det är möjligt att redan vi kontering styra vilket momskonto som används utifrån det ansvar som fakturaattestanten eller beslutsattestanten arbetar på. Ingående moms vid inköp till t ex kafeterior och simhallar där skattepliktig verksamhet bedrivs bedöms redovisas korrekt Leasing och inköp av personbilar. Vid granskning av hur kommunen redovisar ingående moms vid inköp och hyra av personbilar gjordes ett urval på tre konton för perioden För att säkerställa att momsen redovisats rätt kontrollerade vi om bilen är registrerad som personbil eller lastbil i fordonsregistret då kostnader för dessa typer av bilar ska redovisas olika vad gäller moms. Augusti 2014 Botkyrka kommun 10 av 14 PwC

279 Verifieringar Konto Verifieringar Kommentar 4025, Inköp av bilar, transportbilar 5 st 3 av 5 fakturor bedöms korrekta, 2 fakturor bedöms felaktiga. 6142, Leasing transportmedel 5 st 2 av 5 fakturor bedöms korrekta, 2 fakturor bedöms felaktiga, 1 faktura kan inte bedömas 6951, Hyra av hyrbilar 5 st 1 av 5 fakturor bedöms korrekt, 4 fakturor bedöms felaktiga. Vid granskning av kontot för Inköp av bilar och transportbilar, konto 4025, gör vi bedömningen att två av fem granskade fakturor är felaktiga. Kommunen har dragit full moms vid inköp av personbilar som kommunen tidigare leasat. Endast 50 % av den ingående momsen får dras av. Vid granskning av kontot för Leasing transportmedel, konto 6142, gör vi bedömningen att två av fem fakturor är felaktiga. I de felaktiga fallen har kommunen dragit av full moms enligt fakturan. Enligt gällande regler får endast 50 % av den ingående momsen dras av vid leasing av personbil. Den korrekta momsen specificeras av leverantören på en av de felaktigt hanterade fakturorna. En faktura kan inte bedömas då vi ej erhållit fullständig fakturakopia. Vid granskning av kontot för Hyra av hyrbilar, konto 6951, gör vi bedömningen att fyra av fem granskade fakturor är felaktiga. Kommunen har dragit full moms för två av de felaktiga fakturorna som avser hyra av personbil. Enligt gällande regler är endast 50 % av momsen avdragsgill. För en av fakturorna har kommunen dragit mer moms än vad som specificeras på fakturan. Kommunen har på en faktura dragit halv moms men denna faktura avser skada på bil och buckla på förardörr, vilket gör att kommunen borde ha kunnat göra fullt momsavdrag på denna faktura. Det har även framkommit att kontering av redovisad moms avseende detta först har konterats korrekt, med halvt momsavdrag, för att sedan korrigeras av attestant, så att fullt momsavdrag enligt fakturan görs. Bedömning Kommunens redovisning av ingående moms vid inköp och leasing av personbilar anses inte tillräcklig då ett flertal av de granskade fakturorna varit felaktigt konterade avseende momsen. Vid intervjuer framkom att om felaktigt redovisad moms upptäcks, så rättas detta i bokföringen. Vi har i denna granskning inte utrett om detta har skett för de fakturor som vi anser är felaktigt redovisade. Om rättning av moms har gjorts bör detta dock ha noterats i fakturasystemet för att säkerställa spårbarhet mellan ursprunglig kontering och rättning. Augusti 2014 Botkyrka kommun 11 av 14 PwC

280 Eftersom antalet felkonterade fakturor som granskats dock är så pass många och då det framkommit att det saknas kunskap om redovisning av moms inom området, anser vi att kommunen behöver säkerställa att den som konterar och attesterar fakturan har kunskaper om i vilka fall avdragsförbud och begränsningar gäller. Detta för att momsen ska redovisas på rätt sätt redan från början och att rättningen inte behöver ske Utgående moms Det balanskonto som utgående moms konteras på beror på vilken momssats försäljningen avser. För försäljning med t ex moms 25 % används konto och vid försäljning avseende moms 12 % används konto Verifieringar Inom ramen för granskningen har 35 stickprov tagits avseende kundfakturor som fakturerats under perioden Samtliga fakturor bedöms vara korrekt redovisade. Antal granskade kundfakturor Korrekt redovisade kundfakturor 35 st 35 st Vi noterar dock att kommunens fakturor avseende VA-debiteringar och anläggningsavgifter i vissa fall innehåller fakturering av ränteintäkter. Dessa redovisas korrekt, dvs utan moms. Men, i specifikationen av vad fakturan avser kan man inte utläsa att ränteintäkter ingår i något av de fakturerade beloppen. Att fakturan innehåller försäljningsbelopp som inte ska faktureras med moms framgår endast på specifikationen av momsen. Bedömning Vi gör bedömningen att kommunens redovisning av utgående moms är tillräcklig. För att underlätta och säkerställa en korrekt redovisning av utgående moms bör kommunen tillse att förvaltningarnas rutiner och/eller riktlinjer kompletteras med ett avsnitt som redogör, för förvaltningen, vanligt förekommande faktureringar där moms ska respektive inte ska utgå. Kommunen behöver även tillse att de olika intäkterna som faktureras vid VAdebiteringarna och anslutningsavgifterna tydliggörs vid fakturering så att man från fakturan kan härleda belopp som inkluderar respektive inte inkluderar utgående moms. Detta kan göras genom att t ex specificera ränteintäkten på fakturan. Den centrala ekonomiavdelningen behöver i samband med redovisning av den utgående momsen säkerställa att den är rimlig i förhållande till försäljning. Idag utförs ingen kontroll. Augusti 2014 Botkyrka kommun 12 av 14 PwC

281 4.4. Särskild momskompensation Som beskrivs i avsnitt kan kommunen belastas med s.k. dold moms när kommunen köper in tjänster från näringsidkare inom verksamhetsområden för sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning. Fakturorna saknar ingående moms som kan dras av vid deklaration. I dessa fall kan kommunen söka ersättning för s.k. särskild momskompensation. Den särskilda momskompensationen kan återsökas genom två olika regler. Antingen som 6 % av den totala kostnaden, eller som 18 % av utförarens faktiska lokalkostnad samt 5 % av den övriga kostnaden. Socialförvaltningen samt vård- och omsorgsförvaltningen använder sig av båda alternativen. Utbildningsförvaltningen och arbetsmarknads- och vuxenförvaltningen återsöker moms med 6 %. Det är en ekonomihandläggare, på socialförvaltningen respektive vård- och omsorgsförvaltningen, som arbetar med återsökning av särskild momskompensation. Återsökningen av 6 % respektive 5 % eller 18 % sker utifrån vilket alternativ som är mest lönsamt för kommunen. Beräkning av moms som ska återsökas görs i ett exceldokument och baseras på bruttobelopp på leverantörsfakturan. Ansvaret för att sammanställa dessa underlag åligger tjänsteman på förvaltningen gör återsökningen. Underlagen skickas sedan till den centrala ekonomiavdelningen med information om ingående moms som ska återsökas för detta. Ekonomiavdelningen gör sedan deklarationen för återsökningen utifrån de underlag som inkommit från förvaltningarna. Enligt uppgift gör den centrala ekonomiavdelningen kontroller av förvaltningarnas inlämnade underlag genom att jämföra inlämnade siffor med föregående års siffror. Om stora förändringar skett kontaktas förvaltningen. Verifieringar Inom ramen för granskningen har 30 st stickprov tagits avseende leverantörsfakturor som inte konterats med moms. Perioderna som granskades är juli och november Granskningen genomfördes genom att kontrollera att granskade leverantörsfakturor finns med i underlagen till deklarationerna för den återsökta särskilda kommunmomsen för dessa perioder. Antal granskade Korrekta Ej tillämpliga leverantörsfakturor 30 st 25 st 5 st fakturor bedöms som ej tillämpliga Vid verifieringen av fakturorna framkom att 25 st fakturor återfinns i underlagen till deklarationerna för återansökning av moms. 5 st av de 30 st granskade fakturorna återfinns inte. Det har dock framkommit att korrigeringar för återsökning av moms skett för perioder under hösten Vid granskningen av fakturorna fann vi att en faktura hade ett annat namn i redovisningen än avsändaren på fakturan. Augusti 2014 Botkyrka kommun 13 av 14 PwC

282 Bedömning Vi bedömer hanteraringen av återsökning av särskild kommunmoms i huvudsak sker tillfredställande. Vid granskningen återfanns inte 5 st fakturor i underlagen för deklarationerna och kommunen har inte inkommit med svar gällande dessa fakturor då ansvarig tjänsteman på förvaltningen inte funnits på plats vid tidpunkten för verifieringen. Vi bedömer därför dessa som ej tillämpliga i granskningen. Vi bedömer att kommunen använder sig av rätt alternativ för återsökning av moms, utifrån vilket alternativ som är tillämpligt, dvs omlokalkostnadens andel anges på fakturan används alternativ 2 för återsökning. Dock har vi inte bedömt om valt alternativ är det mest lönsamma för kommunen. Kommunens underlag (exceldokument) för återsökning av moms kan med fördel kompletteras med leverantörens namn och fakturanummer. Detta medför att spårbarheten mellan återsökta fakturor och redovisningen. Detta kan även medföra att kommunens egna intern kontroll förenklas. För några av förvaltningarna framgår redan idag leverantörensnamn på underlaget för återsökning. Granskning deklarationer Vi har inom ramen för granskningen granskat de deklarationer som inlämnats för perioderna juli och november Granskningen genomfördes genom att säkerställa att deklarerade uppgifter överensstämmer med underlag som bifogats, t ex huvudboksutdrag samt underlag för återsökning från förvaltningarna. Bedömning Vi bedömer att kommunens deklarationer är korrekt inlämnade, utifrån de uppgifter som bifogats. Under kapitel 4 med dess underrubriker anges dock vissa brister. Bristerna innefattar felaktiga momsavdrag, vilket gör att kommunens underlag till momsdeklarationerna inte till fullo är korrekta Camilla Engström Projektledare Jan Nilsson Uppdragsansvarig Augusti 2014 Botkyrka kommun 14 av 14 PwC

283 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:521 Svar på revisionsskrivelse: Granskning av det brottsförebyggande arbetet (KS/2014:521) Beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse och överlämnar skrivelsen som svar på genomförd revisonsgranskning om Granskning av det brottsförebyggande arbetet. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att senast september 2015 uppdatera Strategin för det trygghetsfrämjande arbetet. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att under 2015 uppdatera rutinbeskrivningar inom trygghet- och säkerhetsarbetet. Sammanfattning De förtroendevalda revisorerna har gett PwC i uppdrag att granska Botkyrka kommuns brottsförebyggande arbete. Granskningen ska besvara följande revisionsfråga. Är kommunens brottsförebyggande arbete ändamålsenligt, med en effektiv organisation och en tydlig ansvarsfördelning? Granskarnas samlade bedömning är att Botkyrka kommuns brottsförebyggande arbete i huvudsak är ändamålsenligt med en effektiv organisation och en tydlig ansvarsfördelning. Dock anser man att kommunen behöver uppdatera Strategin för det trygghetsfrämjande arbetet samt att uppdatera rutinbeskrivningar inom trygghet- och säkerhetsarbetet. Kommunledningsförvaltningen instämmer i revisionens kritik och åtar sig att uppdatera strategin och erforderliga rutinbeskrivningar. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

284 Kommunledningsförvaltningen Trygghet-säkerhet TJÄNSTESKRIVELSE [3] Dnr KS/2014:521 Referens Beyron Ahxner Mottagare Kommunstyrelsen Svar på revisionsskrivelse-granskning av det brottsförebyggande arbetet Förslag till beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse och överlämnar skrivelsen som svar på genomförd revisonsgranskning om Granskning av det brottsförebyggande arbetet. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att senast september 2015 uppdatera Strategin för det trygghetsfrämjande arbetet. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att under 2015 uppdatera rutinbeskrivningar inom trygghet- och säkerhetsarbetet. Sammanfattning De förtroendevalda revisorerna har gett PwC i uppdrag att granska Botkyrka kommuns brottsförebyggande arbete. Granskningen ska besvara följande revisionsfråga. Är kommunens brottsförebyggande arbete ändamålsenligt, med en effektiv organisation och en tydlig ansvarsfördelning? Granskarnas samlade bedömning är Botkyrka kommuns brottsförebyggande arbete i huvudsak är ändamålsenligt med en effektiv organisation och en tydlig ansvarsfördelning. Dock anser man att kommunen behöver uppdatera Strategin för det trygghetsfrämjande arbetet samt att uppdater rutinbeskrivningar inom trygghet- och säkerhetsarbetet. Kommunledningsförvaltningen instämmer i revisionens kritik och åtar sig att uppdatera strategin och erforderliga rutinbeskrivningar. Ärendet De förtroendevalda revisorerna har gett PwC i uppdrag att granska Botkyrka kommuns brottsförebyggande arbete. Granskningen ska besvara följande revisionsfråga. Är kommunens brottsförebyggande arbete ändamålsenligt, med en effektiv organisation och en tydlig ansvarsfördelning? KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

285 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Trygghet-säkerhet TJÄNSTESKRIVELSE [3] Granskarnas samlade bedömning är Botkyrka kommuns brottsförebyggande arbete i huvudsak är ändamålsenligt med en effektiv organisation och en tydlig ansvarsfördelning. Granskarnas bedömning är att det finns en omfattande samverkan inom det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet i Botkyrka, både internt inom den kommunala organisationen samt med externa aktörer. De bedömer också att det genomförs ett framgångsrikt preventivt arbete för att öka tryggheten och minska brottsligheten, inte minst i samverkan med ideella krafter. Granskarna bedömer att det finns en tydlig organisation och ansvarsfördelning inom området, både vad gäller den politiska organisationen och tjänstemannaorganisationen. De ser det som positivt att trygghet och säkerhet idag är ett eget verksamhetsområde, vilket tydliggör vilka ekonomiska och verksamhetsmässiga resurser som avsatts för området centralt på kommunledningsförvaltningen. De bedömer dock att dokumentationen av organisation och ansvarsfördelning som antogs av kommunstyrelsen 2008, i form att Strategi för det trygghetsfrämjande arbetet, behöver uppdateras. Granskarna bedömer att det saknas dokumenterade rutinbeskrivningar för en stor del av de insatser som genomförs inom området, vilket ökar personberoendet och sårbarheten i arbetet. För att bidra till en vidareutveckling av det trygghetsfrämjande arbetet anser vi att målsättningarna för området kan bli tydligare. En väg framåt skulle kunna vara en handlingsplan i vilken samtliga berörda förvaltningar gemensamt formulerar aktiviteter och åtagande samt där finansiering, uppföljning och ansvar för dessa insatser specificeras. Kommunledningsförvaltningens förslag utifrån revisorernas synpunkter Kommunledningen ställer sig bakom revisorernas synpunkter med följande kommentarer om lämnade rekommendationer. Strategin och rutinbeskrivningar uppdateras under 2015 Strategin för trygghetsfrämjande arbete är snart 8 år och det är dags att under 2015 uppdatera strategin. Det har dels kommit till nya funktioner som informationssäkerhet och försäkring och dels har hänt en del sedan I november 2014 undertecknar Botkyrka kommunen och polisen ett samverkansavtal. Avtalet kräver handlingsplaner och en mer formaliserad styrning. Kommunledningsförvaltningen åtar sig att senast september 2015 se över och uppdatera Strategin för det trygghetsfrämjande arbetet.

286 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Trygghet-säkerhet TJÄNSTESKRIVELSE [3] I samverkansavtalet kräver polisen en samordnare från lokalpolisen (kommunpolis) och en samordnare för kommunen (trygghetssamordnare) som ska ansvara för kartläggning, mål och uppföljning av de åtgärdsplaner som kommer med i avtalet. Säkerhetschefens och trygghetssamordnarens bedömning är att det också blir en bättre dokumentation som rör viktiga delar av det trygghetsoch brottsförebyggande arbetet. Handlingsplanerna i samverkansavtalet påverkar berörda förvaltningars ettårsplaner och insatser. Kommunledningsförvaltningen åtar sig att under 2015 se över och uppdatera rutinbeskrivningar rörande trygghet- och säkerhetsarbetet. Mattias Jansson Kommundirektör Marcus Qvennerstedt Säkerhetschef Bilaga: Revisonsrapport PWC

287 Revisionsrapport Augusti 2014 Sofia Regnell Henrik Fagerlind Granskning av det brottsförebyggande arbetet Botkyrka kommun

288 Brottsförebyggande arbete Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och rekommendationer Inledning Bakgrund Revisionsfråga Avgränsning och metod Brottsförebyggande arbete Granskning av kommuners brottsförebyggande arbete Granskningsiakttagelser Organisation och ansvarsfördelning Resurser och formulerade målsättningar Styrande och stödjande dokument Samverkan inom det brottsförebyggande arbetet Preventiva insatser Klotter och annan skadegörelse Larm och bevakning Augusti 2014 Botkyrka kommun PwC

289 Brottsförebyggande arbete Sammanfattande bedömning och rekommendationer De förtroendevalda revisorerna har gett PwC i uppdrag att granska Botkyrka kommuns brottsförebyggande arbete. Granskningen ska besvara följande revisionsfråga. Är kommunens brottsförebyggande arbete ändamålsenligt, med en effektiv organisation och en tydlig ansvarsfördelning? Vår samlade bedömning är Botkyrka kommuns brottsförebyggande arbete i huvudsak är ändamålsenligt med en effektiv organisation och en tydlig ansvarsfördelning. Nedan utvecklas bedömningen och i detta sammanhang lämnas även rekommendationer för att ytterligare utveckla verksamheten: Vår bedömning är att det finns en omfattande samverkan inom det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet i Botkyrka, både internt inom den kommunala organisationen samt med externa aktörer. Vi bedömer också att det genomförs ett framgångsrikt preventivt arbete för att öka tryggheten och minska brottsligheten, inte minst i samverkan med ideella krafter. Vi bedömer att det finns en tydlig organisation och ansvarsfördelning inom området, både vad gäller den politiska organisationen och tjänstemannaorganisationen. Vi ser det som positivt att trygghet och säkerhet idag är ett eget verksamhetsområde, vilket tydliggör vilka ekonomiska och verksamhetsmässiga resurser som avsatts för området centralt på kommunledningsförvaltningen. Vi bedömer dock att dokumentationen av organisation och ansvarsfördelning som antogs av kommunstyrelsen 2008, i form att Strategi för det trygghetsfrämjande arbetet, behöver uppdateras. Vi bedömer att det saknas dokumenterade rutinbeskrivningar för en stor del av de insatser som genomförs inom området, vilket ökar personberoendet och sårbarheten i arbetet. För att bidra till en vidareutveckling av det trygghetsfrämjande arbetet anser vi att målsättningarna för området kan bli tydligare. En väg framåt skulle kunna vara en handlingsplan i vilken samtliga berörda förvaltningar gemensamt formulerar aktiviteter och åtagande samt där finansiering, uppföljning och ansvar för dessa insatser specificeras. Augusti 2014 Botkyrka kommun 1 av 10 PwC

290 Brottsförebyggande arbete 1. Inledning 1.1. Bakgrund Utifrån genomförd väsentlighets- och riskanalys samt en genomgång av kommunens in världs - och omvärldsanalys har en granskning prioriterats inom området. En av kommunens viktigaste uppgifter är att bidra till att medborgarna kan känna sig säkra och trygga i sin vardag. Känslan av tillhörighet, att ha tillit och förtroende för varandra hör till de viktigaste faktorerna i ett tryggt och mänskligt samhälle. För att skapa detta behöver kommunen främja trygghet och förebygga brott. Kommunernas roll i det brottsförebyggande arbetet får alltmer ökad betydelse för att minska benägenheten att begå brott och försvåra genomförandet av brott. Kommunerna har därför ett behov av att utveckla sin roll och skapa arenor för samverkan med bland annat polis och frivilligorganisationer, inte minst mot bakgrund av de så kallade Husbykravallerna Revisionsfråga Är kommunens brottsförebyggande arbete ändamålsenligt, med en effektiv organisation och en tydlig ansvarsfördelning? Revisionskriterier: Dokumenterad organisation och ansvarsfördelning inom området (politisk organisation och tjänstemannaorganisation) Avsatta ekonomiska/verksamhetsmässiga resurser inklusive formulerade målsättningar för verksamheten Styrande och stödjande dokument inom området samt följsamhet till dessa Former för och omfattning av samverkan (intern/extern) Omfattning av skadegörelse/klotter och åtgärder för att motverka detta Ansvar kring och omfattning av larm och bevakning Former för gransamverkan och andra preventiva insatser 1.3. Avgränsning och metod Granskningsobjektet är kommunstyrelsen. Granskningen har genomförts genom intervjuer med säkerhetschef trygghetssamordnare och säkerhetssamordnare på Kommunledningsförvaltningens trygghet- och säkerhetsenhet, chefen för enheten gata och park inom samhällsbyggnadsförvaltningen, kundchefen på det kommunala fastighetsbolaget AB Botkyrkabyggen samt närpolischefen i Botkyrka. Dokumentationsgranskning har också skett av styrande och stödjande dokument inom området. Augusti 2014 Botkyrka kommun 2 av 10 PwC

291 Brottsförebyggande arbete 2. Brottsförebyggande arbete Statistik som Brottsförebyggande rådet (Brå) tagit fram visar att mängdbrott i form av bilbrott och våld i offentlig miljö samt dödligt våld fortsätter att minska i riket i stort. Brå nationella trygghetsundersökningen för 2013 visade också att tryggheten ökar och att alkomissbruket förefaller att minska, inte minst bland ungdomar. Samtidigt har narkotikahandel, utpressning samt människohandel ökat i landet i stort till följd av att den grova och organiserade brottsligheten har fått allt starkare fotfäste i Sverige. En konsekvens av det är att även tillhörande brott såsom övergrepp i rättssak, olaga hot och bedrägerier samt gängkriminalitet och social oro i vissa förortsområden har ökat. 1 Flera undersökningar visar dessutom att polisens brottsförebyggande arbete idag har stora brister samtidigt som den största omorganisationen av polisen sen 1965 pågår idag Granskning av kommuners brottsförebyggande arbete Till följd av situationen som råder idag har en granskning av det lokala brottförebyggande arbetet i 50 kommuner genomförts av stiftelsen Tryggare Sverige, vilka genom bland annat forskningsverksamhet arbetar för att utveckla det brottsförebyggande arbetet i Sverige. Granskningen gjorde nedslag i fokusområdena omfattning och struktur på arbetet, aktuella frågor, samverkanspartners och samarbetspartners samt behov av att utveckla arbetet. 3 Granskningen visade bland annat att många kommuner idag saknar förmåga i form av utbildning, kompetens, resurser, samverkan mm för att bedriva ett professionellt brottsförebyggande arbete. I de flesta av kommunerna arbetade den som var ansvarig för det lokala brottsförebyggande rådet endast på halvtid eller mindre med frågan. Cirka hälften av kommunerna menar också att det saknas stöd för att utveckla det brottsförebyggande arbetet, exempelvis i form av nya arbetsmetoder. 1 Ett nedslag i det brottsförebyggande arbetet i Sverige En granskning av kommunernas brottsförebyggande arbete, Tryggare Sverige, Ibid 3 Ibid Augusti 2014 Botkyrka kommun 3 av 10 PwC

292 Brottsförebyggande arbete 3. Granskningsiakttagelser 3.1. Organisation och ansvarsfördelning I Strategi för det trygghetsfrämjande arbetet i Botkyrka kommun, som antogs av kommunstyrelsen 2008, beskrivs bland annat styrning, ansvar och organisation av det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet i kommunen. Här beskrivs också de externa och interna samverkansforum som det redovisas för utförligare i avsnitt 3.2. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för det trygghetsfrämjande arbetet i Botkyrka kommun och Kommunstyrelsen står i sin tur för ledning och samordning av arbetet. Kommundirektören har på kommunstyrelsens uppdrag ytterst det förvaltningsmässiga ansvaret för att genomföra strategin för det trygghetsfrämjande arbetet. Ledningen och samordningen av arbetet verkställs av trygghets- och säkerhetsenheten på Kommunledningsförvaltningen. Enheten leds av en säkerhetschef och består av de fyra områdena säkerhet, trygghet, informationssäkerhet och försäkringar. Respektive område leds i sin tur av en samordnare. Enheten är sedan årsskiftet 2013/2014 ett eget verksamhetsområde för vilket säkerhetschefen har budgetansvar samt personalansvar för de fyra samordnarna Bedömning och kommentarer Utifrån en genomgång av Strategin för det trygghetsfrämjande arbetet i Botkyrka kommun samt utifrån intervjuer med ansvariga inom området har vi fått en tydlig bild av organisationen och ansvarsfördelningen, på politisk- och tjänstemannaorganisation, inom det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet. Dokumentationen av densamma, i form av strategin från 2008, stämmer dock inte i alla delar överens med nuläget. Detta gäller bland annat beskrivningen av respektive samverkansforum som inte är helt aktuell. Detta skapar en sårbarhet i ansvarsfördelning och organisering av arbetet utifall omsättning av personal som arbetar inom området skulle ske. Vi rekommenderar därför att strategidokumentet uppdateras så att det ger en korrekt bild av organisation och ansvarsfördelning Resurser och formulerade målsättningar Ekonomiska och verksamhetsmässiga resurser för det brottsförebyggande arbetet Säkerhetschefen har budgetansvaret för verksamhetsområdet trygghet och säkerhet vilket är uppdelat i de fyra områdena och budgetposterna säkerhet, trygghet, informationssäkerhet och försäkringar. Augusti 2014 Botkyrka kommun 4 av 10 PwC

293 Brottsförebyggande arbete Inom området trygghet beskostas dels trygghetssamordnarens lön, två tjänster för värdar 4 inom Lugna gatan av Fryshuset, samt inköp av föreläsare till det lokala brottsförebyggande rådets sammanträden. Denna post bestod av 2 miljoner Området säkerhet finansieras av stadsbidrag och låg på 2,4 miljoner Posten informationssäkerhet består endast av lönekostnad för dess samordnare och den var kr Posten försäkring var cirka 2 miljoner 2013 och finansieras gemensamt av kommunens förvaltningar. Kommunledningsförvaltningen tilldelades i samband med delårsrapport 1 ytterligare två miljoner kronor som ska användas för insatser inom trygghetsarbetet under Syftet med tilldelningen är fortsätta samt utveckla det framgångsrika trygghetsarbetet som genomförts i kommunen Målsättningar inom området I den av Komunfullmäktige antagna flerårsplanen för finns ett mål med en indikator som kopplar till trygghet; Mål 9, I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer Indikatorer - Antal färdigställda nya bostäder i Botkyrka - Andel invånare som uppger att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde - Andel invånare som upplever att det är tryggt i deras närområde Kommunstyrelsen har i sin tur formulerat följande nämndmål utifrån den sistnämnda indikatorn i ettårsplanen för 2014 Mätbart nämndmål (procent) Utfall 2011 Utfall 2012 Mål ökar andelen kvinnor och män som upplever att det är tryggt i deras närområde och är minst 40 % Kvinnor Män En översiktlig genomgångs av övriga nämnders mål och åtaganden för 2014 visar att dessa saknar målformuleringar inom området Bedömning och kommentarer Vi ser det som positivt att trygghet och säkerhet numera är ett eget verksamhetsområde, vilket säkerhetschefen har budget- och personalansvar för. 4 Dessa närvarar i stadsdelen Fittja för att bidra till trygghet samt goda förebilder för ungdomar. Augusti 2014 Botkyrka kommun 5 av 10 PwC

294 Brottsförebyggande arbete Detta ger en tydlig bild över de ekonomiska och verksamhetsmässiga resurser som är avsatta för den ledning och samordning som sker av arbetet inom Kommunledningsförvaltningen. I flerårsplanen redovisas ett mål vars tillhörnande indikator har bäring på trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete. Kommunstyrelsen redovisar i sin tur ett mätbart nämndmål som har bäring på detta. I Strategin för det trygghetsfrämjande arbetet står det att berörda nämnder och förvaltningar med utgångspunkt från strategin ska ta fram åtaganden och aktiviteter för hur de ska bidra till en vidareutveckling av det trygghetsfrämjande arbetet i sina ettårsplaner. En översiktlig genomgång att de olika nämndernas mål och åtaganden i ettårsplanen för 2014 visar att detta saknas idag. För en effektivare styrning av arbetet rekommenderar vi därför att tydligare målsättningar formuleras för verksamhetsområdet samt att dessa bryts ner av berörda nämnder i tydliga åttaganden och aktiviteter där ansvar, finansiering och uppföljning specificeras. En väg framåt skulle därför exempelvis kunna vara att en gemensam handlingsplan för samtliga av de berörda nämnderna och förvaltningarna utarbetas och där detta anges Styrande och stödjande dokument Nedan följer en beskrivning av de styrande och stödjande dokument som finns för kommunens brottsförebyggande arbete. Strategin för det trygghetsfrämjande arbetet i Botkyrka (2008) Strategin från 2008 pekar ut handlingsvägar och utvecklingsområden för kommunens trygghetsfrämjande arbete. I strategin beskrivs bland annat inriktningen av arbetet och hur det ska styras, hur kunskap och information ska spridas, hur arbetet ska samordnas samt hur det ska följas upp. I intervjuer med ansvariga inom området framkommer att det idag finns en god kontakt med samtliga förvaltningschefer, men att den dokumenterade strategin inte är förankrad ute i organisationen. Detta gör bland annat att förvaltningarna inte, i enlighet med strategin, har formulerat några åtaganden och aktiviteter för att bidra till utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet eller bugdeterat för insatser inom området. Säkerhetspolicy (2008) I Säkerhetspolicyn, som antogs av kommunstyrelsen och som gäller för hela den kommunala verksamheten (inklusive kommunala bolag), beskrivs målsättning för kommunens säkerhetsarbete samt metod för att uppnå densamma. Här beskrivs även ansvarsfördelningen inom säkerhetsarbetet. Reglemente för Botkyrkas brottsförebyggande råd (2012) I detta beskrivs det brottsförebyggande rådets uppgifter, sammansätning, sammanträden samt hur ärenden ska beredas. Augusti 2014 Botkyrka kommun 6 av 10 PwC

295 Brottsförebyggande arbete Bedömning och kommentarer Det huvudsakliga styrdokumentet för området, Strategi för det trygghetsfrämjande arbetet, är inte uppdaterat och i intervju med ansvarig för området framkommer att det heller inte är särskilt känt ute i organisationen. Vår uppfattning är att det sker ett omfattande brottsförebyggande arbete i kommunen, men att det saknas dokumenterade rutinbeskrivningar för en stor del av hur detta konkreta arbete ska ske, exempelvis gällande klottersanering, vilket gör att arbetet idag är relativt personberoende och de kontakter denne har ute i organisationen och bland externa aktörer. För att minska sårbarheten i arbetet utifall personal som arbetar med frågorna skulle behöva bytas ut rekommenderar vi därför att fler delar av hur arbetet ska gå till inom området dokumenteras i form av rutinbeskrivningar Samverkan inom det brottsförebyggande arbetet Det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet kräver samordning och samverkan både inom kommunen samt med externa aktörer. Nedan följer en beskrivning av de samverkansforum, intern och externa, som kommunen deltar i Intern samverkan Strategisk och operativ säkerhetsgrupp Enligt Strategi för det trygghetsfrämjande arbetet i Botkyrka kommun ska det trygghetsfrämjande arbetet samordnas inom kommunen, både kommunövergripande och inom förvaltningarnas verksamheter, av trygghets- och säkerhetsenheten. Enheten fungerar som samordnings- och stödfunktion och har som huvuduppgift att leda den strategiska utvecklingen av arbetet. I intervju med säkerhetssamordnaren i kommunen framkommer att det operativa och strategiska säkerhetsarbetet främst sker i direktkontakter med berörda parter i olika frågor. I syfte att samordna och leda arbetet har dock även en operativ säkerhets grupp formerats som sammaträder regelbundet. Den operativa säkerhetsgruppen leds av säkerhetssamordnaren och där ingår representanter från samtliga förvaltningar. Gruppen sammanträder varannan månad och personer deltar för att diskutera gemensamma operativa säkerhetsfrågor, utbyta erfarenheter samt föra ut information. Tidigare har även en strategisk säkerhetsgrupp funnits. Gruppen leddes av säkerhetschefen och där ingick representanter från förvaltningarnas ledningsgrupper samt närpolischef. Gruppen bestod av cirka 8 personer och sammanträdde 4 gånger per år. I denna grupp diskuterades mer strategiska frågor så som långsiktiga planer, men då den inte uppfattades bidra till tillräckligt stor nytta inom arbetet lades den ner. I intervju med säkerhetschefen i kommunen finns det dock planer på att åter igen sammankalla gruppen under hösten Lokalt brottsförebyggande råd Brå Det lokala brottsförebyggande, Brå, i Botkyrka bedriver lokala insatser för att öka kunskapen om brott samt säkerhets- och trygghetsfrämjande arbete. Rådet består Augusti 2014 Botkyrka kommun 7 av 10 PwC

296 Brottsförebyggande arbete av en politisk styrgupp under ledning av kommunstyrelsens ordförande och representant från närpolisen i Tumba samt en stödfunktion bestående av säkerhetschef, trygghetssamordnaren och säkerhetssamordnaren. De politiska företrädarna i Botkyrkas brottsförebyggande råd är ordföranden i de nämnder som närmast berörs av det trygghetsfrämjande arbete samt representanter för oppositionen. Trygghetssamordnaren är sekreterare och föredragande i rådet. Rådets uppdrag är att initiera, samordna och utvärdera åtgärder på lokal nivå som leder till att tryggheten ökar och brottsligheten minskar Extern samverkan Centrala samverkansgruppen för trygghetsfrågor Denna grupp träffas kontinuerligt och leds av trygghetssamordnare. Här diskuteras både strategiska samt operativa trygghetsfrågor och består av representanter från förvaltningarna och områdesutvecklarna samt externa samverkanspartners såsom SL, polisen, väktarbolag och AB Botkyrkabyggen Chefssamrådet i Södertörn Botkyrka ingår också i ett samråd tillsammans med kommunerna Haninge, Nynäshamn, Huddinge och Salem samt Södertörns polismästardistrikt. Från Botkyrka deltar säkerhetschef, ett antal förvaltningschefer samt närpolischef. I rådet diskuteras och skrivs avtal om gemensamma frågor inom det brottsförebyggande arbetet Områdesgrupper I Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg, Tullinge och Tumba finns det så kallade områdesgrupper som fungerar som bas för det trygghetsfrämjande arbetet. Gruppernas huvuduppdrag är att skapa samarbete mellan alla som bor och arbetar i området och i dialog med invånarna. Grupperna består av representanter från kommunens förvaltningar och andra verksamheter som finns i kommundelarna, exempelvis bostadsbolag, skolor föreningar, landsting, polis och centrumägare. Grupperna träffas regelbundet och leds av en kommunal områdesutvecklare som för vidare frågor som tas upp i grupperna till trygghetssamordnaren, som i sin tur även för ut frågor till de geografiska områdena genom områdesutvecklarna. En annan form av extern samverkan är grannsamverkan och grannstöd som beskrivs utförligare i avsnitt Bedömning och kommentar Vår bedömning är att det både på kommunledningsnivå och ute i förvaltningarna finns en etablerad organisation för samverkan i form av permanenta forum som sammanträder regelbundet. Dessa forum omfattar en bred verksamhet med företrädare från olika delar och nivåer i organisationen samt externa aktörer Preventiva insatser Kommunen och deras samverkanspartners genomför en rad insatser under året för att öka tryggheten och minska brottsligheten. Dessa är bland annat Augusti 2014 Botkyrka kommun 8 av 10 PwC

297 Brottsförebyggande arbete grannsamverkan/grannstöd, lov- och helgverksamhet för ungdomar, väktare som arbetar förebyggande mm Grannsamverkan/grannstöd Genom grannsamverkan och grannstöd samarbetar grannar för att öka tryggheten och minska brottsligheten i bostadsområden. Grannsamverkan startade i Botkyrka 2002 och vid årsskiftet 2013/2014 fanns det 330 grannsamverkansområden i Botkyrka och cirka 460 kontaktombud. Kommunens trygghetssamordnare har samordningsansvaret för grannsamverkan. Grannstöd stödjer grannsamverkan genom att daglediga grannar patrullerar till fots eller bil i kommunen för att observera och rapportera men inte göra några egna ingripanden. De som utsatts för brott i kommunen kontaktas också av grannstödjarna som erbjuder stödsamtal och praktisk hjälp. Grannstöd är en frivilligorganisation och består av idag av cirka 50 volontärer/grannstödjare. Kommunens trygghetssamordnare har samordningsansvaret för grannsamverkan och närpolis samt grannstödjarna svarar för det operativa arbetet. Idag deltar 70 procent av hushållen i Botkyrka i grannsamverkan och antal anmälda brott i kommunen har halverats på fem år. Till följd av detta och initiativet grannstöd fick kommunen pris för bästa grannsamverkan av föreningen Samverkan mot brott Bedömning och kommentar Vår uppfattning är att det genomförs ett brett brottsförebyggande arbete i kommunens regi samt av kommunen i samverkan med externa aktörer. Utifrån tillgänglig brottsstatistik har antal anmälda brott halverats den senaste femårsperioden, vilket indikerar att de preventiva åtgärderna varit verkningsfulla Klotter och annan skadegörelse Klottersaneringskostnaden för kommunen har minskat från cirka kr år 2009 till cirka kr år År 2012 var kostnaden oförändrad och 2013 steg den något igen. Utöver detta tillkommer kostnader för t ex centrumägare, SL och bostadsföretag. Minskningen sedan 2009 beror enligt kommunens trygghetssamordnare på att kommunen byggt upp en god samverkan med polis, SL, Banverket, bussbolaget Keolis, Vattenfall, bostadsföretag, Väktarbolag, grannsamverkan/grannstöd m.fl. Kommunen genomför sen några år tillbaka en klotterkampanj i maj, då fokus är på sanering i ett särskilt område samt på dialog med ungdomar kring klotter i det aktuella området. Fokus för samverkan mellan kommunen och externa aktörer har också varit på följande insatser: Att se till att rutiner samordnas och policys tillämpas Att polisanmälningar görs Augusti 2014 Botkyrka kommun 9 av 10 PwC

298 Brottsförebyggande arbete Sanering, intensifierad insats i maj månad i aktuellt område Samordna spaning som leds av polisen Ta med berörda fritidsgårdar i satsningen Att följa upp den gemensamma insatsen och planera inför nästkommande år Bedömning och kommentar Utifrån genomförda intervjuer gör vi bedömningen av kommunen i samarbete med externa aktörer arbetar aktivt för att motverka klotter och annan skadegörelse. Att klottersaneringskostnaden dessutom har minskat de senaste fem åren indikerar dessutom att dessa åtgärder har gett verkan Larm och bevakning I intervju med säkerhetschefen framkommer att kommunens bevakar alla sina 300 fastigheter, med eventuellt undantag för någon mindre fastighet (exempelvis förrådsbyggnader), med larm och en del med kameror både inom- och utomhus för att minska risken för att kommunen utsätts för brott. Larmen är kopplade till Södertörns brandförsvarsförbund. Säkerhetschefen formulerar standarden för vad som ska bevakas och fastighetsenheten ansvarar för att larm installeras i kommunens fastigheter utifrån detta. I en del fastigheter har även värmekameror installerats på senare tid. Kommunen har också ett centralt upphandlat bevakningsföretag som åker runt i kommunen i bil dygnet runt Bedömning och kommentar I stort sett samtliga av kommunens fastigheter larmbevakas och dygnetruntbevakning av kommunen per bil sker av ett centralt upphandlat väktarbolag. Vår bedömning är att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan trygghets- och säkerhetsenheten och fastighetsenheten kring former för och installering av larm i kommunens fastigheter Sofia Regnell Projektledare Jan Nilsson Uppdragsansvarig Augusti 2014 Botkyrka kommun 10 av 10 PwC

299 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:598 Rapporter om valen 2014 (KS/2013:598) Beslut Kommunstyrelsen har tagit del av kommunledningsförvaltningens rapport samt av PWC:s externa analys av valinsatser i Botkyrka kommun Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att senast i maj 2015 utifrån en djupare analys av båda underlagen ge förslag på åtgärder inför kommande val Sammanfattning Valdeltagandet i Botkyrka minskade i valet till riksdagen med 1 procentenhet från 78,8 till 77,8 procent och i valet till kommunfullmäktige med 1,85 procentenheter, från 72,8 till 70,95 procent. Valdeltagandet i EUparlamentet ökade med 1,2 procentenheter, från 43,5 procent i valet 2009 till 44,75 procent i valet 2014 i Botkyrka. Botkyrka röstade nej till kommundelningen. 64,7 procent av röstberättigade kommuninvånare röstade i folkomröstningen. 69,8 procent av deltagarna röstade nej och 25,5 procent ja till kommundelningen. Kommunen har inte nått målet när det gäller ökat valdeltagandet i de allmänna valen Kommunens rapport och den externa analysen omfattar genomförande av kommunens valinsatser och måluppfyllelse. Dessa utgör underlag till en gemensam analys och förslag till beslut om åtgärder inför kommande val. Demokratiberedningen har behandlat ärendet

300 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunstyrelsen Förslag till beslut: Rapport om valen 2014 (KS/2013:598) Beslut Demokratiberedningen har tagit del av kommunledningsförvaltningens rapport samt av PWC:s externa analys av valinsatser i Botkyrka kommun 2014 och överlämnar till kommunstyrelsen för information Demokratiberedningen föreslår kommunstyrelsen att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att senast i september 2015 utifrån en djupare analys och båda underlagen ge förslag på åtgärder inför kommande val Sammanfattning Ahmad Azizi, Demokratiutvecklare, presenterar de rapporter som har tagits fram om valen Syftet med kommunens insatser under valen 2014 har varit att stärka medborgarnas delaktighet och påverkan i den demokratiska processen genom att främja ett ökat deltagande. Ett konkret mål var att bidra till en ökning av valdeltagandet mer än riksgenomsnittet i samtliga val. Valdeltagandet 2014 minskade med 1 procentenhet i Botkyrka i valet till riksdagen, och med 1,9 procentenheter i valet till kommunfullmäktige. Susanna Collijn, PwC, presenterar analysen som PwC har gjort om valdeltagandet i kommunen. Analysen visar på att de aktiviteter och insatser som åtagits för ökat valdeltagande särskilt var riktade mot unga förstagångsväljare, andra och tredjegångsväljare samt invånare som enbart har rätt att rösta i kommun. Botkyrka har genomfört insatser i skriftlig form, använt såväl traditionell som social media. Ser man på de komparativa analyserna som har gjorts mellan Eskilstuna, Sundsvall, Gävle och Botkyrka så har valdeltagandet ökat sedan 2006 inom dessa kommuner i jämförelse med Botkyrka. Den komparativa analysen visar även på att Eskilstuna, Sundsvall och Gävle har haft större ungdomsfokus i jämförelse med Botkyrka som har fokuserat på fem olika målgrupper. Några rekommendationer från PwC är att ha en samlad och övergripande projektplan, utgå från ett förvaltningsövergripande perspektiv och prioritera mer bland målgrupperna.

301 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:598 Referens Emanuel Ksiazkiewicz Mottagare Kommunstyrelsen Ordförandeförslag till beslut om rapport och analys av kommunens insatser på valen 2014 Förslag till beslut Demokratiberedningen har tagit del av kommunledningsförvaltningens rapport samt av PWC:s externa analys av valinsatser i Botkyrka kommun 2014 och överlämnar till kommunstyrelsen för information Demokratiberedningen föreslår kommunstyrelsen att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att senast i maj 2015 utifrån en djupare analys och båda underlagen ge förslag på åtgärder inför kommande val Sammanfattning Valdeltagandet i Botkyrka minskade i valet till riksdagen med 1 procentenhet från 78,8 till 77,8 procent och i valet till kommunfullmäktige med 1,85 procentenheter, från 72,8 till 70,95 procent. Valdeltagandet i EU-parlamentet ökade med 1,2 procentenheter, från 43,5 procent i valet 2009 till 44,75 procent i valet 2014 i Botkyrka. Botkyrka röstade nej till kommundelningen. 64,7 procent av röstberättigade kommuninvånare röstade i folkomröstningen. 69,8 procent av deltagarna röstade nej och 25,5 procent ja till kommundelningen. Kommunen har inte nått målet när det gäller ökat valdeltagandet i de allmänna valen Kommunens rapport och den externa analysen omfattar genomförande av kommunens valinsatser och måluppfyllelse. Dessa utgör underlag till en gemensam analys och förslag till beslut om åtgärder inför kommande val. Ärendet Den 25 maj 2014 hölls val till Europaparlamentet i Sverige och i Botkyrka. Förtidsröstningen till detta val började den 7 maj. Den 14 september 2014 hölls val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. I samband med detta val genomfördes också en lokal folkomröstning om en eventuell kommundelning. Förtidsröstningen till dessa fyra val började den 27 augusti. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

302 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:598 Syftet med kommunens insatser på valen 2014 var att stärka medborgarnas delaktighet och påverkan i den demokratiska processen, och att främja ett ökat deltagande i samtliga val Ett konkret mål var att genom kommunens insatser bidra till en ökning av valdeltagandet, så att deltagandet ökar mer i Botkyrka än riksgenomsnittet i samtliga val. Deltagande i valet till Europaparlamentet Valdeltagandet i Botkyrka till EU-parlamentet ökade med 1,2 procentenheter, från 43,5 procent i valet 2009 till 44,75 procent i valet Det var lägre än det vi hade satt som mål. Målet var att ökningen i Botkyrka skulle vara mer än genomsnitt för riket. Valdeltagandet till EU-parlamentet för hela riket ökade i genomsnitt från 45,5 i valet 2009 till 51 procent i valet Botkyrka röstade nej till kommundelning 64,7 procent av röstberättigade kommuninvånare röstade i folkomröstningen. 69,8 procent av deltagarna röstade nej och 25,5 procent ja till kommundelningen. I Tullinge röstade 84,6 ja och 30,6 nej till kommundelning. Valdeltagandet i Botkyrka minskade Valdeltagandet i Botkyrka minskade i valet till riksdagen med 1 procentenhet från 78,8 till 77,8 procent. Valdeltagandet minskade också i valet till kommunfullmäktige med 1,85 procentenheter, från 72,8 till 70,95 procent. I riket ökade valdeltagandet i år med 1,2 procentenheter i såväl kommunalval som riksdagsval. Att kommunen inte nådde det uppsatta målet att öka mer än riket i snitt beror inte på något enskilt misstag utan resultatet är en effekt av en rad händelser. Medskick till kommunstyrelsen Det sjunkande valdeltagandet i Botkyrka visar behovet av mer effektiva insatser. En väsentlig del av de invånare som inte röstade kan vara invånare som inte haft tillräckligt kunskap om vikten av att delta i valet. Ett ökat och jämlikt deltagandet i de allmänna valen är en viktig del av arbetet för demokratiutveckling. Mål och förväntningarna för valdeltagande inför nästa val behöver relatera till befolkningsutvecklingen och till de röstberättigades förutsättningar. Kommunen behöver öka medvetenheten om att hantering av händelser med koppling till politiska beslut och verksamheter kan komma att påverka motivationen att delta i kommande valen.

303 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:598 Frågan om att levandegöra demokratin genom en allt bättre spegling av befolkningsstrukturen inom partierna är en fråga för de politiska partierna att diskutera vidare inför kommande val. Språksvårigheter behöver uppmärksammas mer. Översättning av valmaterial är inte tillräckligt för att nå ut till alla med information om valet. Vi behöver en djupare analys av de insatsområden som prioriterats -skriftligt informationsmaterial, samhällsinformatörernas arbete, debatter, insatsen på sociala medier, sms och telefonsamtal än den som varit möjlig inom ramen för denna rapport. Politikernas närvaro mellan valen i civila samhället och i skolor spelar roll för deltagande i de allmänna valen. Emanuel Ksiazkiewicz Demokratiberedningens ordförande Övrig rubrik Bilaga: - Kommunens rapport - PWC:s analys Expedieras till - Samtliga nämnder - Helena Rojas, verksamhetschef kommunledningsförvaltningen

304 1[21] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:598 Referens Ahmad Azizi Mottagare Demokratiberedningen Rapport om genomförandet av kommunens insatser på valen 2014, bilaga till tjänsteskrivelse Sammanfattning Syftet med kommunens insatser på valen 2014 har varit att stärka medborgarnas delaktighet och påverkan i den demokratiska processen genom att främja ett ökat deltagande i samtliga valen Ett konkret mål var att genom kommunens insatser bidra till en ökning av valdeltagandet, och att deltagandet skulle öka mer i Botkyrka än riksgenomsnittet i samtliga val. Valdeltagandet 2014 minskade med 1 procentenhet i Botkyrka i valet till riksdagen, och med 1,9 procentenheter i valet till kommunfullmäktige. Analysen och medskicken i denna rapport kompletteras med statistik om olika samhällsgruppers deltagande i valen och av en extern utvärdering av PwC. De samlade analyserna och erfarenheterna från genomförande av insatser för ökat valdeltagande 2014 bör användas som utgångspunkt för insatser kommande allmänna val och val till Europaparlamentet. Valdeltagandet minskade i valen 2014 Valdeltagandet 2014 minskade i Botkyrka med 1 procentenhet i valet till riksdagen, och med 1,9 procentenheter i valet till kommunfullmäktige. Resultat i allmänna valen 2014 År 2010 röstade 78,8 procent av alla röstberättigade i valet till riksdagen och 72,8 procent i valet till kommunfullmäktige i Botkyrka. I år var motsvarande siffror 77,8 respektive 70,9 procent. I riket ökade valdeltagandet 2014 med 1,2 procentenheter, i såväl kommunalval som riksdagsval. Kommunens mål de senaste fyra valen har varit att ökningen i Botkyrka skulle bli större än den genomsnittliga ökningen för hela riket. Kommunen nådde målet i valen 2006, 2009 och 2010 men inte i valen Botkyrka har ambitiösa mål om att öka valdeltagandet och har gjort insatser för att uppfylla dessa. Trots detta har vi inte nått målet. Mönstret med ett lägre valdeltagande 2014 bryts i fråga om ett relativt högt valdeltagande (64,7 %) i folkomröstningen om Tullinge som egen kommun. Det tyder på att kommunens informationsinsatser har haft effekt. I denna rapport beskrivs möjliga orsaker till det Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

305 BOTKYRKA KOMMUN 2[21] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:598 lägre valdeltagandet. Kommunens rapport kompletteras av en extern utvärdering genomförd av PwC. Resultat i valet till EU-parlamentet Valdeltagandet till EU-parlamentet ökade med 1,2 procentenheter i Botkyrka jämfört med valet Det var dock lägre än det vi hade satt som mål. Målet var att ökningen i Botkyrka skulle vara mer än genomsnitt för riket. Valdeltagandet till EU-parlamentet ökade från 43,5 % i valet 2009 till 44,75 % i Botkyrka. Valdeltagandet till EU-parlamentet för hela riket ökade i genomsnitt från 45,5 % 2009 till 51 % i valet Genomförande av kommunens insatser på valen ett supervalår Den 25 maj 2014 hölls val till Europaparlamentet i Sverige och i Botkyrka. Förtidsröstningen till detta val började den 7 maj. Den 14 september 2014 hölls val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. I samband med detta val genomfördes också en lokal folkomröstning om en eventuell kommundelning. Förtidsröstningen till dessa fyra val började den 27 augusti. Tabellerna nedan visar valresultat i siffror för alla dessa val. Valresultat i valet till Europaparlamentsval i Botkyrka 2014 Valet 2014 Valet Hela kommunen Norra valkrets Södra valkrets Röstberättigade Andeldeltagande Röst- Berättigade Andeldeltagande ,75% ,52 +1, ,12% ,35-1, ,55% ,51 +3,05 +/- Valdeltagandet i Europaparlamentet (EUP) 2014 ökade med 1,2 procentenheter jämfört med valet I södra valkretsen ökade valdeltagande med 3 procentenheter medan det minskade med 1,2 procentenheter i norra delen.

306 BOTKYRKA KOMMUN 3[21] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:598 Genomförande av valinsatsen till EUP Här nedan redovisas de informationsinsatser som genomfördes till kommuninvånarna inför EUP-valet: - Information om EUP-valet i Pejl i mars. - Information om valen med fokus på EUP-valet på webben: - Kommunens folder på sex olika språk distribuerades till alla hushåll i Botkyrka den 5/ flyer delas ut och 500 affischer sätts upp av samhällsinformatörerna mellan 29 april -24 maj.

307 BOTKYRKA KOMMUN 4[21] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:598 - Information och diskussion om EUP-valet på FB: samhällsinformatörer En helsida på Södra sidan den 6/5. - Om valet på Botkyrkas röster-br. Samhällsinformatörernas insats i EUP-valet 80 samhällsinformatörer rekryterades och jobbade med EUP-valet under perioden 25april - 27maj. Syftet var att direkt nå kommuninvånarna i alla kommundelar och informera dem om valet. Samhällsinformatörna delades in i 6 grupper, utifrån de olika kommundelarna, d v s olika grupper i Tullinge, Tumba- Grödinge, Alby, Fittja, Hallunda- Slagsta och Norsborgs- Eriksberg. Förutom nämnda grupper fanns ytterligare två separata grupper samhällsinformatörer som jobbade tillsammans med de två mobila vallokalerna under perioden 7/5-25/5. Inför uppdraget utbildades 80 rekryterade samhällsinformatörer 22/3 och 29/3 mars Föreningslivet- och skolors insatser inför EUP-valet De aktiviteter som skolor och föreningar genomförde i samarbete med kommunen under april-maj listas nedan:

308 BOTKYRKA KOMMUN 5[21] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:598 Aktivitet Politisk paneldebatt 26/4, kl ) Politisk paneldebatt 27/4, Politisk Paneldebatt 2/5, kl ). Plats och antal deltagare Hallunda Folkets hus Deltagare: 35 personer Hallunda Folkets hus Deltagare: 75 personer Hallunda Folkets hus Ca 40 personer Beskrivning Representanter från politiska partierna var inbjudna. Representanter från samtliga kommunfullmäktige partier var inbjudna Paneldebatt med kulturella aktiviteter S, MP, FP, V, KD deltog i panelen Arrangör Tamilska föreningen i samarbete med kommunen Bangladeshi kultur förening i Botkyrka OPAD och Kvinnor resurscenter i samarbete med kommunen Politisk paneldebatt. 15/5, kl ). Bokbord den 3/5 kl ) Framtidens Botkyrka. Politisk paneldebatt den 13/3 Kl Botvids gymnasiumaulan. Ca 100 elever Fittjaskolan Antal deltagare: ca 120 personer Tumba Scenen ca 150 deltagare Samtliga partier fick ha bokbord under tiden kl Representanter från samtliga politiska partier var inbjudna. Bara V var på plats med bokbord Representanter från samtliga politiska partierna deltog i debatten. Botvids gymnasium i samarbete med kommunens demokratiinsats Kultur engagemang och EUPvalet Två dagar med olika kulturella aktiviteter ABF Botkyrka- Salem, Hyresgästföreningen, LO sektionen Botkyrka- Salem, Botkyrka Kommun En demokratikväll. Politiskdebatt 18/5 kl Grindtopskolans matsal. 75 deltagare Representanter från alla politiska partier var inbjudna. 4 politiska partier deltog: FP, S, V och MP Islamiska Förbundet, Konyaspor, Pakistan Cultural Society, Botkyrka kommun. Politiskpanel 18/5 kl Odensväg17 Deltagare: ca 35 personer Av alla politiska partier som var inbjudna deltog bara MP. Botkyrka Volontärcenter Paneldebatt 4/4 kl Tumba gymnasium Ca: 200 Politiska partierna var inbjudna Tumba gymnasium- kommunen

309 BOTKYRKA KOMMUN 6[21] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:598 Utöver aktiviteterna ovan träffade och informerade Immigranternas riksförbund 20 föreningar om valet under perioden 25 april -25maj Arrangemangen var av varierande kvalité. Några synpunkter från medverkande politiker var att de inte fick tillräckligt med tid för att besvara de frågor som kom från publiken på en del av de aktiviteterna. Medverkande politiker hade även synpunkter på hur ordet fördelades under debatten. Valresultat september 2014 Valresultat i valet till riksdagen Valet 2014 Valet Röst- Andeldeltagande Röst- Andel- -/+ berättigade berättigade deltagande Botkyrka ,77% ,81-1,04 Norra valkrets Södra valkrets % ,82-2, , ,94 +0,20 Valdeltagandet bland Botkyrkabor till riksdag sjönk mest i norra valkretsen. Valdeltagandet i södra valkretsen ökade med 0,21% från 84,93 till 85,14. Valdeltagandet i södra valkretsen är i linje med genomsnittet för riket. Genomsnittet för riket är 85,81%. Valresultat i valet till kommunfullmäktige Historik över kommunvalens utveckling i Botkyrka Valår Röstberättigade Andel deltagande Dif. % , , , ,8-2, ,2-4, , ,5 +0, ,3-7, ,7-0, ,3

310 BOTKYRKA KOMMUN 7[21] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013: , ,95-1,85 Mellan 1976 och 2002 sjönk valdeltagandet i kommunvalet i Botkyrka med 18,86 procentenheter. Valdeltagandet ökade i valen 2006 och 2010 från 68,7 i valet 2002 till 72,8 i valet Det motsvarar 4 procentenheter i ökning under de två senaste valen. Valresultat i valet till kommunfullmäktige 2014 Valet 2014 Valet Röst- Andeldeltagande Röst- Andel- -/+ berättigade berättigade deltagande Botkyrka , ,8-1,85 Norra valkrets Södra Valkrets , ,57-3, , ,72-0,53 Valdeltagandet i kommunvalet 2014 minskade med 1,8 procentenheter, från 72,8 till 70,95. Skillnaden mellan deltagande i norra och södra valkretsen är 20 procentenheter.

311 BOTKYRKA KOMMUN 8[21] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:598 På tabellen ovan har inte onsdagsröstningen (förtidsröster på valdagen, utlandsröster som inte hunnit räknas in under valnatten) räknats in i respektive kommundel. Skillnaden i valdeltagandet mellan olika kommundelar är 35 procentenheter. I Tullinge ligger valdeltagandet på 86,4 procent. Motsvarade siffra för Alby är 51,6. Valdeltagandet i valet till kommunfullmäktige 2014 jämfört med 2010 sjönk mest i Alby med nästan 7 procentenheter. Tullinge är den enda kommundel som haft ett ökat valdeltagande med 0,6 procentenhet. Valdeltagande bland förstagångsväljare Valdeltagande bland förstagångsväljare

312 BOTKYRKA KOMMUN 9[21] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:598 Valdeltagandet bland förstagångsväljare i kommunvalet 2014 Förstagångsväljare Valet 2010 Dif valet 2014 Röst- Andel- Röst- Andeldeltagande -/+ berättigade deltagande berättigade Botkyrka ,2% % -1,8% Valdeltagande hos förstagångsväljare år 2014 i riksdagsvalet resp kommunvalet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alby Fittja Hallunda Tullinge Tumba VårstaG Riksdagsval 64,97% 69,02% 68,32% 85,60% 78,88% 72,73% Kommunval 53,95% 64,48% 63,17% 83,62% 73,48% 69,15% Valdeltagandet bland förtagångsväljare minskade i valet 2014 jämfört med valet 2010 med 1,8 procentenheter, i snitt lika mycket som övriga åldergrupper i hela kommunen.

313 BOTKYRKA KOMMUN 10[21] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:598 Valdeltagande bland förstagångsväljare minskade mest i Grödinge med 11 procentenheter och i Alby 7,25 procentenheter. Valdeltagandet ökade i Tullinge med 2,6 och i Fittja med 1,1 procentenheter. Folkomröstning om kommundelning Valresultat i folkomröstningen om kommundelningen Röstberättigade Andeldeltagande Ja till kommundelning Nej till kommundelning Blanka röster Hela ,7 25,5 69,8 4,5% kommunen Tullinge ,6 66,6 30,6 2,5 64,7 procent av alla röstberättigade kommuninvånare röstade i folkomröstningen. 69,8 av deltagarna röstade nej och 25,5 procent ja till kommundelningen. I Tullinge röstade 84,6 ja och 30,6 nej till kommundelningen. Genomförande av valinsatsen till allmänna valen september 2014 De informationsinsatser som genomfördes till kommuninvånarna inför allmänna valen 2014 hade fem olika inriktningar: 1. Allmän information om valet till kommuninvånarna. 2. Informationsarbete med stöd av över 60 samhällsinformatörer för att informera om rösträtten och valet 3. Samarbete med och stöd till skolor- och föreningsaktiviteter. 4. Aktiviteter sociala medier riktade till ungdomar. 5. Aktiviteter- telefonsamtal riktade till andra målgrupper. Allmän information om valet Inom ramen för insatsen på valen till riksdag, landsting, kommun samt på folkomröstningen om kommundelningen satsade kommunen på att trycka valmaterial som delades ut till kommuninvånarna innan förtidsröstningen påbörjades men även under valperioden. Följande material distribuerades:

314 BOTKYRKA KOMMUN 11[21] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:598 En broschyr med allmän information om valen från Valmyndigheten distribuerade till alla hushåll i kommunen innan förtidsröstningen började. En folder med information om de allmänna valen och om hur förtidsröstningen går till i Botkyrka kommun delades till alla hushåll i Botkyrka. En andra folder med information om folkomröstningen och eventuell kommundelning delades ut tillsammans med den andra foldern. Båda översattes till de sex största språken i kommunen: finska, spanska, polska, engelska, turkiska och arabiska. Tre olika vykort trycktes och postades till de av kommunstyrelsen prioriterade tre olika målgrupperna för valinsatsen: förstagångsväljare, nyblivna svenskar och de som endast hade rösträtt i valen till landsting, kommun samt den lokala folkomröstningen. Åtta Roll-ups placerades utanför förtidsröstnings lokalerna: medborgarkontoren och de mobila enheterna. 500 affischer med 3 olika motiv som affischerades runt om kommunen flyers delades ut av samhällsinformatörerna. Information om valen och förtidsröstningen på Södra sidan, Mitt i och på kommunens webbplats. Redovisning av samhällsinformatörernas insats Samhällsinformatörernas uppdrag var att skapa direktkontakt med kommuninvånarna för att sprida information om valen till riksdag, landsting, kommunfullmäktige, samt för att upplysa om den lokala folkomrösningen och om vikten av att rösta som medborgerlig och politiskt rättighet. Som stöd till genomförande av uppdraget fanns riktlinjer. Den grundläggande utbildningen för samhällsinformatörer till allmänna valen genomfördes den 16/ Inriktningen var hur valen i Botkyrka går till samt riktlinjer till samhällinformatörerna om vad man får och inte får yttra sig i, om kravet att vara politiskt neutral samt kravet att inte stå med på någon partilista under hela uppdraget. Samhällsinformatörena fick även en kortare retorikutbildning på hur man argumenterar. 61 aktiva samhällsinformatörer deltog inför allmänna valen. Antalet sänktes jämfört med EUP-valet med syfte att ha mer kvalificerade samhällsinformatörer samt att varje enskild person kunde få mer tid att jobba. Samhällsinformatörerna rekryterades via Botkyrka ungdomsfullmäktige (BUUF), arbetsförmedlingen och med hjälp av eldsjälar i kommunen som tidigare arbetat som samhällsinformatörer. Samordning

315 BOTKYRKA KOMMUN 12[21] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:598 En samordnare anställdes under perioden 20 augusti -14 september i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra samhällsinformatörernas insats. Samhällsinformatörna delades in i grupper, utifrån de olika kommundelarna, alltså Tullinge, Tumba, Grödinge, Alby, Fittja, Hallunda/Slagsta och Norsborgs/Eriksberg gruppen. Det bildades ytterligare grupper i Storvreten, en grupp med ansvar för sociala medier och grupper kopplade till de mobila vallokalerna 1 och 2 (valnämndens flyttbara förtidsröstningslokaler). Mobila vallokalen 1 hade en fast position i ICA MAXI och Mobila vallokalen 2 åkte runt till olika centrala delar i kommunen. Mobila vallokalen 2 var även var anpassad till utvalda planerade aktiviteter i kommunen. Grupperna Tumba, Tullinge, Hallunda/Slagsta, Norsborg/Eriksberg, Alby, Fittja och Storvreten bestod av sex samhällsinformatörer. Två av de sex hade fasta positioner, vid medborgarkontoren (MBK) resterande i gruppen var dörrknackare, men med undantag för Norsborg och Storvreten där alla samhällsinformatörer var dörrknackare, detta eftersom Norsborg och Storvreten saknar medborgarkontor. En fast position innebär att man står i närheten till MBK, (dock inte samtidigt och enligt ett tidsschema) för att samtala med förbipasserande medborgare om valen och hänvisa till MBK där man kunde förtidsrösta. De andra samhällsinformatörna i gruppen hade likande arbetsuppgifter men istället knackade man dörr. Dörrknackarna följde ett tidsschema med planerade adresser att gå efter. Tanken var att försöka täcka samtliga bostadsområden (framförallt höghusområden). Mobila vallokalen 1 och 2 bestod av fyra samhällsinformatörer. Mobila vallokalen 2 var kopplat till valnämndens planering som i sin tur var kopplad till aktiviteterna. Under uppdragets gång förekom det ändringar i tidsplaneringen. Utfallet blev annat än planerat, vilket har att göra med att behovet till att ha samhällsinformatörer i Grödinge inte bedömdes vara lika stort som hos de övriga kommundelarna. De var även väldigt viktigt att vara uppdaterad på vilka aktuella evenemang som pågick samtidigt som valinsatsen. Det använde vi till vår fördel genom att skicka ut samhällsinformatörerna för att informera om valen på de engagemang som utanför kommunens valinsats planerades och genomfördes.

316 BOTKYRKA KOMMUN 13[21] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:598 Sociala medier, sms och telefonsamtal I den grupp som ansvarade för sociala medier, telefon och sms arbetade totalt fyra samhällsinformatörer. Uppdraget var att sprida information om valen över sociala medier och telefonsamtal. Ett twitterkonto skapades specifikt för valinsatsen och en Facebook sida, Val i Botkyrka, som uppdaterades löpande med relevant och aktuella information. På Facebooksidan publicerades foldern om de allmänna valen och foldern om den lokala folkomröstningen. SMS Drygt mobilnummer köptes av ITESCO AB (samarbetspartner till ). Urvalet av telefonnumren grundades på, samtliga män och kvinnor mellan åldern boende i Botkyrka kommunen. Syftet var att via SMS uppmärksamma de röstberättigade om valen och motivera dem att rösta i valen. SMS-utskick var vid två tillfällen, den 1 och 12 september. SMS-utskicken skickades vid båda tillfällena 17:30. Vid det andra utskicket fredagen den 12/9 nådde dock inte alla meddelandena motagarna på den utsatta tiden. Tekniska problem med så massutskick orsakade att en del av mottagarna fick meddeladet senare under natten eller lördag morgon, något som ett antal av de mottagarna hade kritiska synpunkter på. Telefonsamtal Totalt ringde fyra samhällsinformatörer drygt 2000 samtal. Målgruppen var första- andra- tredjegångsväljare, samt den grupp som endast hade rösträtt till kommun-, landsting- och folkomröstningen. Syftet var att motivera fler i dessa grupper att rösta i valen i september. Aktiviteter i samarbete med föreningslivet och skolor Inom ramen för valinsatsen har kommunen tillsammans med olika föreningar och skolar möjliggjort tillfällen för tusentals kommuninvånare och representanter från de politiska partierna att mötas och diskutera politiska frågor med koppling till valen. Under flesta aktiviteter hölls paneldebatter. Se nedan för en detaljerad lista på de genomförda aktiviteterna.

317 BOTKYRKA KOMMUN 14[21] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:598 Könsfördelning Datum Aktivitet Arrangör Politikernas närvaro Frågor Antal deltagare 16/8 Debatt Filippinska kultur och KD, FP, S, V, M, MP, Ungdomsfrågor, fritidsföreningen MP,C sysselsätt- sätt- ning, Trygghet, rut-avdrag 30/8 Debatt OPAD-BK BP, FP, KD, M, MP, S, V 30/8 Debatt, Pakistan cultural BP, FP, KD, M, MP, S, Vallokal society V 31/8 Politisk debatt 1/9 Debatt, Vallokal 2/9 Debatt vid två tillfällen och politikerutfrågning 3/9 Debatt två tillfällen 3/9 Valdebatt med fokus på ungdomar 3/9 Politiker hearing Ashur föreningen Botkyrka kommun SPF, PRO och Botkyrka kommun Tumba gymnasium BP, FP, KD, M, MP, S, V, C, FP, KD, M, MP, S, V, TUP C, FI, FP, KD, M, MP, SD, S, TUP, V Botvid Gymnasium FP, KD, M, MP, S, TUP, V Hyresgästföreningen, LO, ABF, Botkyrka kommun BUUF C, FI, FP, KD, M, MP, S, TUP, V 4/9 Debatt Dialogforum i Tullinge BP, C, FP, KD, M, MP,SD, S, TUP, V 6/9 Bokbord Bangladishi kulturföreningen i Botkyrka och Kommunen BP, FP, KD, M, MP, S, V 9/9 Debatt Tunaskolan FP, KD, M, MP, S, V (unga pol.) 10/9 Torgmöte och valstugor inomhus Botkyrka folkhögskolan FP, KD, M, MP, S, V 11/9 Debatt Tullinge gymnasium FP, KD, M, MP, S, V,C, TUP, BP (unga pol.) 13/9 Debatt Föreningsråd V, MP, S, M, BP, KD, FP Ålder Ca 150 blandad 105 K 45 M Skola, jobb 28 Blandad K 10 M 18 Skola, jobb, 75 Blandad K 30 kultur, kommundelning M 45 Skola, jobb, välfärd samt situationen i Mellanöstern 52 Mellan 25-75, majoritet 50+ K12 K 40 Äldrefrågor 57 Majoritet Blandad 60+ Skola, jobb Ca Blandad Skolan, jobb, arbetslöshet bland unga med annan bakgrund Skolan, jobb, Röstning via mobil Skola, jobb, kommundelning, äldreomsorg 220 elever Ca 180 deltagare Ca.60 deltagare Blandad Majoritet ungdomar Majoritet 60+ Blandad Fler m än k Bokbord 85 Blandad Blandad Skolan, fritid, invandringspolitik, klimat mm. jobb, flyktingsmottagning, miljö, mf Skola, jobb, integration, miljö, kommundelning Föreningsliver, arbete, bostadsbrist 150 elever Blandad år 75 K 20 M år blandad 40 Blandad 24 K 16 M

318 BOTKYRKA KOMMUN 15[21] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:598 Aktiviteterna genomfördes mellan 16 augusti och 13 september. Totalt anordnades 15 aktiviteter med 2538 deltagare. Könsfördelning var blandad, dock kunde detta skilja sig vid några aktiviteter. Åldersfördelningen var 70 procent ungadeltagare mellan Analys Ett allmänt val, till Europaparlamentet, till riksdag, landsting, kommunfullmäktige liksom en lokal folkomröstning, är det yttersta politiska tillfället för medborgarna att påverka viken politik som ska föras och vilka som ska företräda kommuninvånarna i de politiska beslutfattande organen under nästa mandatperiod. I den reviderade strategin för demokrati och delaktighet formulerar Botkyrka kommun värdegrunden för kommunens arbete för ökat valdeltagande i de allmänna valen. Det är ett uttryck för det demokratiska systemets legitimitet och ett stärkt valdeltagande är därför viktigt för Botkyrka. Vi måste öka medvetenheten om de demokratiska processerna för medborgarnas engagemang och deltagande. Botkyrkas ståndpunkt är att deltagande i valet även kan ge en positiv känsla av delaktighet och ansvarstagande för samhällsutveckling hos de röstande. Alla röstberättigade har en rättighet att rösta i de allmänna valen och påverka valresultatet. Alla röster har samma värde. Att rösta och välja det önskevärda alternativet med tillräcklig kunskap och medvetenhet är en del av själva demokratin. Men möjligheten och förutsättningarna är inte lika för alla. Ett högt och jämlikt valdeltagande är därför en viktig utmaning för Botkyrka kommun 1. Valdeltagande i de allmänna valen är ett uttryck för det demokratiska systemets legitimitet. Nivån av valdeltagande i kommunerna beror på väljargruppernas förutsättningar. Förväntningar på valdeltagande måste relateras till att förutsättningar, kunskaper, traditioner och erfarenheter om demokrati och valdeltagande är olika i olika röstberättigade i samhällsgrupper. Botkyrka har ett lågt valdeltagande jämfört med andra kommuner. Detta bör förstås utifrån vår befolkningssammansättning. Förutsättningarna är inte likvärdiga mellan olika kommuner - inte heller mellan de egna kommundelarna - när det gäller deltagande i den demokratiska processen. Det finns stora skillnader mellan 1 På SCB:s demokratikonferens den 30 september 2014 talade medverkande forskare sambandet mellan högt valdeltagande och jämlikt deltagande.

319 BOTKYRKA KOMMUN 16[21] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:598 kommuner och stadsdelar. Kommunens satsning har målet att skapa lika förutsättningar och tillgängliggöra delaktigheten för alla samhällsgrupper. Fler invånare och fler röstberättigade 2014 En orsak till minskningen i valdeltagande antas vara att antalet röstberättiga i kommunalvalet 2014 ökade med nästan 5000 personer har jämfört med valet Majoriteten av dessa nya Botkyrkabor tillhör de grupper som rent statistiskt är de som är minst benägen att rösta - ungdomar och invånare som för första gången får rösta i de allmänna valen. Om de olika röstberättigade grupperna hade röstat i samma utsträckning som på valet 2010, hade valdeltagandet minskat med 1,3 procentenheter. Resterande 0,6 procentenheter beror på andra orsaker. Inrikes födda Botkyrkabor ökar både till antal och som andel av den totala befolkningen. Det skapar både möjligheter och utmaningar för demokratin generellt och i synnerhet i de allmänna valen. Undersökningar av tidigare valresultat visar ett mönster där medborgare från dessa grupper, d v s förstagångsväljare med andra bakgrunder än majoritetssvensk, är mindre benägna att rösta i de allmänna valen. Missnöje mot politiska beslut och kommunens verksamheter Valinsatsen för ökat valdeltagande har under valrörelsen 2014 påverkats av en rad händelser. Bland annat av spänningar mellan kommunen och det civila samhället i Botkyrka relaterade till den politiska medborgardialogen och kommuninvånarnas reella möjlighet till inflytande och delaktighet under mandatperioden fram till valet Missnöje kring politiska beslut och på kommunens verksamheter försvagar invånarnas benägenhet att rösta. Ett exempel är protesterna kring hanteringen av försäljningen av lägenheterna på Albyberget Vi kan inte utesluta att det finns ett samband mellan detta och ett sjunkande valdeltagandet i

320 BOTKYRKA KOMMUN 17[21] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:598 Alby, där valdeltagandet sjunkit mest. Albyberget hade det lägsta valdeltagandet i hela kommunen. Kommunen genomförde extrainsatser i kommundelar med lågt valdeltagande. Att valdeltagandet sjunkit mest i dessa områden betyder inte att insatsen inte haft effekt. Det visar svårigheten att hantera tidigare missnöje från invånare endast med hjälp av insatser för att motivera till ökat valdeltagande. Det är en utmaning som kräver ett långsiktigt arbete. Situationen i omvärden har också påverkat valdeltagandet Situationen i omvärden, framför allt i Mellan östern, Irak och Syrien har sannolikt påverkat kommuninvånarnas engagemang i valen 2014 i Botkyrka. Då 25 % av Botkyrkas invånare har kristen eller muslimsk ursprung i Mellanöstern, har många Botkyrkabor anhöriga och vänner som drabbas på plats i konfliktområdet. De politiska partiernas passiva hållning för de drabbade etniska och religiösa grupperna i Irak och Syrien har sannolikt påverkat motivationen att rösta negativt. Valinsatsen och det minskade valdeltagandet Vi kan inte i denna rapport få svar på frågan om hur valresultatet skulle ha sett ut om kommunen inte satsat på ökat valdeltagande. Valinsatserna har bidragit till att fler kommuninvånare informerats och uppmärksammat om valen och hur man gör för att rösta. Det relativt höga valdeltagandet i folkomröstningen visar att informationen nådde ut. Hur mycket, i vilken grad och vilka insatser har bidragit mest är svårt att fastställa. Denna rapport kommer att följas upp av en intern analys om hur olika nyckelgrupper grupper deltog i valen års analys kommer att jämföras med samma analys från valen 2010 för att se eventuella skillnader i röstande bland olika grupper. Kommunledningsförvaltningens medskick till kommunstyrelsen Det sjunkande valdeltagandet i Botkyrka visar behovet av mer effektiva insatser. En väsentlig del av de invånare som inte röstade kan vara invånare som inte haft tillräckligt kunskap om vikten av att delta i valet. Kommunen ska i enlighet med den reviderade strategin för demokrati och delaktighet fortsatt prioritera deltagande i de allmänna valen som en demokratisk och medborglig rättighet, i syfte att främja ett högre och mer jämlikt deltagande i kommande val. Ett ökat och jämlikt deltagandet i de allmänna valen är en viktig del av arbetet för demokratiutveckling.

321 BOTKYRKA KOMMUN 18[21] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:598 Mål och förväntningarna för valdeltagande inför nästa val behöver relatera till befolkningsutvecklingen och till de röstberättigades förutsättningar. Kommunen behöver öka medvetenheten om att hantering av händelser med koppling till kommunens politiska beslut och verksamheter under löpande mandatperiod kan komma att påverka motivationen att delta i kommande valen. Vi bör hantera eventuella sociala oroligheter under mandatperioden på ett genomtänkt sätt, ett sätt som inte försvagar civila samhällets förtroende för den lokala demokratin och motverkar kommunens demokratiarbete, mellan och under valen. Politiska kandidater med referensramar och erfarenheter som speglar kommuninvånarna har i vissa fall vunnit många personröster och inneburit fler röster på vissa partier. Frågan om att levandegöra demokratin genom en allt bättre spegling av befolkningsstrukturen inom partierna är en fråga för de politiska partierna att diskutera vidare inför kommande val. Samhällsinformatörerna har observerat att en del inte röstar i valet för att de inte vet tillräckligt om de politiska alternativen. Politikernas närvaro lokalt och i skolor mellan valen spelar roll för deltagande i den de allmänna valen. För att öka valdeltagandet är det viktigt att arbeta för en ökad förståelse och kunskap mellan valen om den representativa demokratin i det civila samhället. Språksvårigheter behöver uppmärksammas mer. Översättning av valmaterial är inte tillräckligt för att nå ut till alla med information om valet. Det är avgörande att vi är självkritiska till våra arbetssätt i genomförandet av valinsatserna. Vi behöver en djupare analys av de insatsområden som prioriterats - skriftligt informationsmaterial, samhällsinformatörernas arbete, debatter, insatsen på sociala medier, sms och telefonsamtal än den som varit möjlig inom ramen för denna rapport. Reflektioner En mängd faktorer ligger till grund för det låga valdeltagandet. Samhällsinformatörerna har gjort ett antal observationer kring uppdragets innehåll och dess utfall. Observationerna tyder på språkförbristning, förvirring i vilket parti man ska rösta på, ett politiskt missnöje, bristfällig informationsvidd, brist i kunskaper om rösträtt i olika val. Samhällsinformatörernas observationer pekar på att det finns invånare som har kunskaper om sin rösträtt men som ändå väljer att inte rösta. Utöver samhällsinformatörernas observationer kan frågor som rör utanförskap, politisk missnöje och medborgarnas attityder gentemot politiken diskuteras. Samhällsinformatörena lyfter även upp att det är svårare att nå ut till ungdomar och pekar på att många allt mer använder sig digitala verktyg. Man bör till exem-

322 BOTKYRKA KOMMUN 19[21] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:598 pel utveckla nya digitala metoder för att nå ut med information rörande valet och göra informationen lättillgänglig digitalt, eller kanske till och med utveckla en tilltalande valapp om Botkyrka. Hur engagerar och motiverar man medborgare? Politiken behöver komma närmare invånarna och skapa långsiktigt förtroende. Samhällsinformatörena som grupp har goda utvecklingsmöjligheter att stödja kommunens långsiktiga dialog med medborgarna. Representativitet bland politiska valkandidater spelar roll för valdeltagandet. Många väljare känner att deras åsikter och intressen inte speglas i de politiska beslutfattande organen med effekten att de kännerinte tillräcklig motivation att rösta. Majoriteten av de invånare som bara har rösträtt till kommunval är nya i Sverige och har sämre förutsättningar för deltagande, bland annat bristande kunskap i svenska. Bilaga: Samhällsinformatörernas observationer Nedan sammanfattas samhällsinformationernas observationer/upplevelser från uppdraget. Positiva upplevelser En upplevelse, lärorikt att träffa människor och ta del av åsikter. Många intressanta frågor dyker upp. Man får erfarenhet, lär sig att ha tålamod och modighet i diskussionerna. Man utvecklar kunskaper inom debatt och argumentation. Man känner att man har bidragit till nytta och lärt känna Botkyrka mer och man hjälper till att förbättra sin kommun. Många långa diskussioner, bra respons från medborgarna som tycker att det är positivt att man går runt och informerar. Generellt har det gått bra och man har hjälpt många med information, som till exempel att hjälpa även en del framför allt förstagångsväljare att hitta till vallokalen.

323 BOTKYRKA KOMMUN 20[21] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:598 Människor som man har samtalat med vid har vid senare tillfällen återkommit för att rösta. En del har frågat om hur röstningen går till. De har även varit utlandsboende som har varit på besök som har passat på att förtidsrösta. Vi använde våra språkkunskaper så gott det gick, vilket var bra i och med att många inte talade bra svenska. Språket har kommit till nytta och det har varit smart när man gått två och två och knackat dörr. Att nå ut till medborgare som ville ha information och som vi kunde påverka var kul. Det kändes att vi nådde ut till många förstagångsväljare Negativa upplevelser Att möta ungdomar i grupper är svårare. Många verkar intresserade men backar om någon i gruppen visar ointresse. Det har varit vårt att nå ut till ungdomar, dels för att man använder allt mer digitala verktyg Det har varit svårt att nå ut till de kommuninvånare som bor i höghus och enklare vid radhusområden. Man känner ignorans när man inte vill diskutera och visar inget intresse överhuvudtaget. Dessutom stöter man på en del otrevliga människor. En del tror att det bästa sättet att visa sitt missnöje är genom att inte rösta och förstår tyvärr inte hur detta påverkar demokratin. Lite, kortare arbetspass, förbättringar med schemat, en karta över området skulle behövas för att pricka av vart man har varit, bättre kommunikation i grupperna. De med olika språkkunskaper kan planeras bättre på olika platser. Det behövs finskspråkiga främst i Hallunda och Tumba centrum och arabisk och turkisk talande i Alby centrum. En annan färg på T-shirten, dels för att många tror att man är försäljare eller att man representerar ett specifikt parti. Gärna en jacka under hösten. Inga efternamn bör synas på namnskyltana. Vissa medborgare som vi har träffat lägger märke till efternamnet vilket känns, otryggt som samhällsinformatör. Förnamn räcker. Mobilaenheten bör befinna sig mer centralt och gärna kopplat till en aktivitet som lockar folk. Fungerade jättebra i Östra Storvreten. Vi ser gärna att den

324 BOTKYRKA KOMMUN 21[21] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:598 mobilaenheten i samband med aktiviteter används oftare eftersom att det lockar många medborgare till att rösta. Samhällsinformatörens observationer vid samtal En stor andel av de invånare som inte har svenskt medborgarskap har uppfattningen om att de inte kan rösta på landstings och kommun valen trots att de har bott i kommunen i tre år. Informationen om att man kan rösta i nämnda val har inte nått fram och det finns språkförbristningar. Rundringningen visar ett mönster i att finska medborgare som inte får rösta i riksdagsvalet inte heller röstar på övriga valen, även om de har rösträtt och även om majoriteten varit medvetna om att de har någon form av rösträtt. Yngre valdeltagare vet inte vilket parti de ska rösta på och väntar in till det sista för att rösta, vilket riskerar att de överhuvudtaget inte röstar. En del är missnöjda på politiken och menar att politiken inte håller det som har lovats och väljer därför att inte rösta, inte ens blankt. Majoriteten hade ingen kännedom om folkomröstningen om kommundelningen.

325 Jessica Carragher- Wallner Madeleine Holm Sofia Regnell Analys av valdeltagande hösten 2014 Botkyrka kommun November 2014

1 Svar på interpellation - Personalsituationen inom socialtjänsten (KD) 2 Svar på interpellation - Angående sponsring (FP)

1 Svar på interpellation - Personalsituationen inom socialtjänsten (KD) 2 Svar på interpellation - Angående sponsring (FP) KUNGÖRELSE 1 [2] Kommunfullmäktige 2015-01-16 Tid Torsdagen den 29 januari 2015, Kl 17:30 Plats Hallunda folkets hus, Bragesalen Ärenden Justering 1 Svar på interpellation - Personalsituationen inom socialtjänsten

Läs mer

KS 6 19 JUNI 2013. Översyn av borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

KS 6 19 JUNI 2013. Översyn av borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta KS 6 19 JUNI 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Datum 2013-06-13 Diarienummer KSN-2013-0868 Kommunstyrelsen Översyn av borgensprinciper Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN 1. ALLMÄNT 1.1 Inledning Borgensåtaganden är ingen obligatorisk kommunal verksamhet. Ett borgensåtagande innebär en kreditrisk för kommunen, eftersom kommunen

Läs mer

RÖRELSEÖVERLÅTELSEAVTAL

RÖRELSEÖVERLÅTELSEAVTAL REGION SKÅNE och FOLKTANDVÅRDEN SKÅNE AB har träffat följande RÖRELSEÖVERLÅTELSEAVTAL Moll Wendén Advokatbyrå Stortorget 8 211 34 Malmö Telefon (46-40) 665 65 00 Telefax (46-40) 97 19 17 Detta RÖRELSEÖVERLÅTELSEAVTAL

Läs mer

98 Försäljning av fastighet Ringblomman 1 i Tullinge (KS/2014:119)

98 Försäljning av fastighet Ringblomman 1 i Tullinge (KS/2014:119) PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunstyrelsen 2014-04-07 Dnr KS/2014:119 98 Försäljning av fastighet Ringblomman 1 i Tullinge (KS/2014:119) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige

Läs mer

Svar på motion nr 2/2015 från Roger Svalhede (S) - Ändra borgensavgiften till de kommunala bolagen

Svar på motion nr 2/2015 från Roger Svalhede (S) - Ändra borgensavgiften till de kommunala bolagen 0 Öste rå I Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-06 AU 5:15 Dnr. KS 2015/0071 Arbetsutskottets beslut Ärendet bereds vidare. Svar på motion nr 2/2015 från Roger Svalhede (S)-

Läs mer

Yttrande till Konkurrensverket: Nationalarena i bowling

Yttrande till Konkurrensverket: Nationalarena i bowling Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Administrativa avdelningen Ärende nr: 6 Datum: 2012-04-10 Ärende: Yttrande till Konkurrensverket: Nationalarena i bowling Sammanfattning: Konkurrensverket

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-18 1 (9) Plats och tid Sammanträdesrum Häverö, kl 09.00-09.55 ande Övriga deltagande Kjell Jansson (M), ordförande Berit Jansson (C) Hans Andersson (FP) Olle Jansson

Läs mer

Ansökan om hyresrabatt för ridverksamheten Stall Compass, Drevinge

Ansökan om hyresrabatt för ridverksamheten Stall Compass, Drevinge 2012-09-11 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/102 Fritidsnämnden Ansökan om hyresrabatt för ridverksamheten Stall Compass, Drevinge Förslag till beslut Fritidsnämnden beslutar att avslå ansökan från Compass

Läs mer

Härmed ingår SKL Kommentus Inköpscentral AB, nedan SKI och Kommunförbundet Skåne, nedan KFSK, avtal gällande projektledning av upphandling av:

Härmed ingår SKL Kommentus Inköpscentral AB, nedan SKI och Kommunförbundet Skåne, nedan KFSK, avtal gällande projektledning av upphandling av: Avtal gällande projektledning av upphandling av vård-, omsorgs- och behandlingsplatser m.m. mellan SKL Kommentus Inköpscentral, SKI och Kommunförbundet Skåne, KFSK. Härmed ingår SKL Kommentus Inköpscentral

Läs mer

Sävsjö kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden 2009-01-29

Sävsjö kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden 2009-01-29 1 Plats och tid Kommunalhuset, Sävsjö, torsdag den 29 januari 2009, kl. 14.30-17.05 ande Ordinarie ledamöter: Sten-Åke Claesson, ordförande (c) Elisabeth Jonasson, 1:e vice ordf. (kd) Susanne Sjögren,

Läs mer

Ärende 24 Finansiering Örebroregionens Science Park år 2015

Ärende 24 Finansiering Örebroregionens Science Park år 2015 Ärende 24 Finansiering Örebroregionens Science Park år 2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-07-06 KS 2014.0399 Handläggare Christian Westas Till Kommunfullmäktige Överlåtelse av aktier i Örebroregionens Science

Läs mer

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM BORGENSPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Uppdaterad senast februari 2012 Borgenspolicy 1. Allmänt 1.1 Inledning Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar

Läs mer

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK PM Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK Att tänka på vid uppsägning av lokaler...3 Adressaten...3 Objektet...3 Tiden...3 Sättet...3 Innehållet...4 Bevakning...4 Acceptfristen...4 Hänskjuta till hyresnämnden...5

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING har denna dag träffats mellan (1) Jernhusen Fastigheter AB, org. nr 556596-9598, Box 520, 101 30 Stockholm ( Överlåtaren ); och (2) Piteå Kommun, org. nr 212000-2759,

Läs mer

Företagarombudsmannen

Företagarombudsmannen Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2012-002 Datum: 2012-04-18 Utredare: Fanny Wieru Utredning avseende olaglig överlåtelse av fastighet i Gotlands

Läs mer

2013-08-20. Riktlinjer för kommunens borgensåtaganden. Dnr KS 2013-266

2013-08-20. Riktlinjer för kommunens borgensåtaganden. Dnr KS 2013-266 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg FALKENBERG 2013-08-20 245 Riktlinjer för kommunens borgensåtaganden. Dnr KS 2013-266 KS, KF Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemoria 2006-06-07 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för bostad och byggande Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemorians huvudsakliga

Läs mer

Borgenspolicy för Kalix kommun

Borgenspolicy för Kalix kommun Borgenspolicy för Kalix kommun 1. Allmänt 1.1 Inledning Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar till att stödja en icke kommunal verksamhet. Ett sådant borgensåtagande är inte

Läs mer

Utredning avseende Gotlands kommuns överlåtelse av fastigheten Burmeister 5

Utredning avseende Gotlands kommuns överlåtelse av fastigheten Burmeister 5 FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2005-12-01 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2005-016 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL

FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL Mellan Trelleborgs Hamn AB org.nr 556008-2413 (Överlåtaren), och Trelleborgs kommun org.nr 212000-1199 (Förvärvaren), har träffats följande 1 Bakgrund FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL 1.1 Trelleborgs centralstation

Läs mer

Avtal om fastighetsanslutning

Avtal om fastighetsanslutning 1 Avtal om fastighetsanslutning Detta avtal ( Avtalet ) rörande anslutning till fibernät har denna dag ingåtts mellan: Edsleskogs fiber ekonomisk förening med organisationsnummer 769624-7589 (i fortsättningen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08.30 11.15 Ledamöter Thomas Lidberg (S) ordförande Mira Wedenberg (M) vice ordförande Sören Söderström (C) Carl Donnér (M) Maria

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Nyttjanderätt avseende del av Östermalm 1:1, Kvarndammen

Nyttjanderätt avseende del av Östermalm 1:1, Kvarndammen Tekniska förvaltningen Ulrika Jansson,0550-88 152 ulrika.jansson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Datum 2015-05-07 Ks/2015:117 120 Fastighetsfrågor - allmänt Nyttjanderätt avseende del av Östermalm

Läs mer

Ändring av bolagsordningar för samtliga bolag inom Armada Fastighets AB

Ändring av bolagsordningar för samtliga bolag inom Armada Fastighets AB ÖSTERÅKERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 2013-03-20 AU 6:22 Dnr. KS 2013/94-107 Utdrag: akten, KS Ändring av bolagsordningar för samtliga bolag inom Armada Fastighets AB Ärende

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Parketten, Boxholm kl.19.00-20.00

Parketten, Boxholm kl.19.00-20.00 1(1) Plats och tid Beslutande Parketten, Boxholm kl.19.00-20.00 Enligt bilagor Övriga deltagande Kerstin Olefalk-Palm Gunnar Andersson, revisor Sune Philipsson, revisor Per-Arne Löfving, Ylva Söderström

Läs mer

Ställande av säkerhet för Uppsala Fastighetsprojekt FAS 2 AB:s ( Bolaget ) förpliktelser

Ställande av säkerhet för Uppsala Fastighetsprojekt FAS 2 AB:s ( Bolaget ) förpliktelser KS 4 8 OKTOBER 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Datum 2014-10-01 Diarienummer KSN-2014-0125 Kommunstyrelsen Ställande av säkerhet för Uppsala Fastighetsprojekt FAS 2 AB:s ( Bolaget

Läs mer

PROTOKOLL. Kommunstyrelsen 2000-06-19

PROTOKOLL. Kommunstyrelsen 2000-06-19 Kommunstyrelsen 2000-06-19 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna måndagen den 19 juni, kl 11.00-11.25

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2011-02-15 Sid: 1 Instans Allmänna utskottet Plats och tid Kommunhuset, Gnosjö, kl 13.00-16.50 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Nicklas Huuva (KD) ordförande Bengt-Göran

Läs mer

Övertagande av äganderätten till samt driftansvar för Sunderby ishall

Övertagande av äganderätten till samt driftansvar för Sunderby ishall Kommunfullmäktige 2009-10-26 161 380 Kommunstyrelsen 2009-10-12 190 507 Arbets- och personalutskottet 2009-09-14 185 398 Dnr 09.543-825 oktkf11 Övertagande av äganderätten till samt driftansvar för Sunderby

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-12-03 1 Innehållsförteckning Ärende 118 Godkännande av dagordning... 3 119 Individärende... 4 120 Individärende... 5 121 Uppsökande verksamhet... 6 122 Ekonomi... 7 123 Avdelningschefstjänst inom

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Datum Sid 2004-02-04 1. Lars Olsson (c) ordf Lena Wallentheim (s) Bo-Anders Thornberg (m)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Datum Sid 2004-02-04 1. Lars Olsson (c) ordf Lena Wallentheim (s) Bo-Anders Thornberg (m) 2004-02-04 1 Plats och tid Stadshuset, rum 2, kl 09.45-11.20 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Lars Olsson (c) ordf Lena Wallentheim (s) Bo-Anders Thornberg (m) Kanslichef Per Hildingson Utvecklingschef

Läs mer

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27 Kf 144 Ks 208 Dnr 2007-269 269 Medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening Ärendebeskrivning Åtvidabergs kommuns intresseanmälan om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening har behandlats av föreningens

Läs mer

Utredning avseende felaktig försäljning av Kroppefjäll hotell och Spa i Melleruds kommun

Utredning avseende felaktig försäljning av Kroppefjäll hotell och Spa i Melleruds kommun Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2010-002 Mellerud Datum: 2011-03-07 Utredare: Micha Velasco Utredning avseende felaktig försäljning av Kroppefjäll hotell och

Läs mer

KOMMUNERNAS ANSVAR FÖR KOMMUNINVESTS MOTPARTSEXPONERINGAR AVSEENDE DERIVAT

KOMMUNERNAS ANSVAR FÖR KOMMUNINVESTS MOTPARTSEXPONERINGAR AVSEENDE DERIVAT KOMMUNERNAS ANSVAR FÖR KOMMUNINVESTS MOTPARTSEXPONERINGAR AVSEENDE DERIVAT BAKGRUND Kommuninvest i Sverige AB ("Kommuninvest") är ett helägt dotterbolag till Kommuninvest ekonomisk förening ("Föreningen").

Läs mer

Policy för sponsring. Sammanfattning. Varför en sponsringspolicy? Vad är sponsring? 1 [7] Kommunledningsförvaltningen Kommunikation, medborgare och PR

Policy för sponsring. Sammanfattning. Varför en sponsringspolicy? Vad är sponsring? 1 [7] Kommunledningsförvaltningen Kommunikation, medborgare och PR 1 [7] Kommunikation, medborgare och PR 2012-05-21 Referens Marica Nordwall Policy för sponsring Sammanfattning Policyn är ett stöd till medarbetare som arbetar med eller överväger att arbeta med sponsring,

Läs mer

Asbjörn Nyhus Niklas Magnusson 2009-06-15, i direkt anslutning till sammanträdets avslutning. ... Per Strengbom. ... Asbjörn Nyhus

Asbjörn Nyhus Niklas Magnusson 2009-06-15, i direkt anslutning till sammanträdets avslutning. ... Per Strengbom. ... Asbjörn Nyhus Kommunstyrelsen 1 (8) Plats och tid Ulvesundsskolans aula, måndagen den 15 juni 2009, klockan 17.00-18.00. Beslutande Per Strengbom (S), ordförande, Margareta Johansson (S), Rolf Lindgren (S), Sergio Estrada

Läs mer

Försäljningsrätter till bussreklam i Sörmlands län. Kontraktsvillkor

Försäljningsrätter till bussreklam i Sörmlands län. Kontraktsvillkor Offertunderlagets bilaga 3 2014-04-17 Försäljningsrätter till bussreklam i Sörmlands län Kontraktsvillkor KONTRAKT rörande försäljningsrätter till bussreklam i Sörmlands län 1. Köpare Myndigheten Postadress

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Micael Svanström 2015-05-18 Sidan 1 av 1 Dnr 2015/0202 VON-1 Diariekod: 710 Vård- och omsorgsnämnden Revidering av förfrågningsunderlag i samband med kommunens övertagande

Läs mer

Kommunfullmäktige 2011-02-10. Stora sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv. Tid: 2011-02-21 kl. 18:00

Kommunfullmäktige 2011-02-10. Stora sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv. Tid: 2011-02-21 kl. 18:00 Kungörelse Kommunfullmäktige 2011-02-10 Plats: Stora sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2011-02-21 kl. 18:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt förhinder för

Läs mer

Tomträttsavtal och överlåtelse av byggnader avseende fastigheterna Tuna 4:14 och 89:2 (Vens Camping)

Tomträttsavtal och överlåtelse av byggnader avseende fastigheterna Tuna 4:14 och 89:2 (Vens Camping) Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen 1(1) Datum Handläggare Er Referens Vår Referens Kommunstyrelsen Tomträttsavtal och överlåtelse av byggnader avseende fastigheterna Tuna 4:14 och 89:2 (Vens Camping)

Läs mer

AVTAL. Avseende tjänster för nykundsbearbetning och varumärkesbyggande

AVTAL. Avseende tjänster för nykundsbearbetning och varumärkesbyggande AVTAL Avseende tjänster för nykundsbearbetning och varumärkesbyggande Innehåll 1 Avtalets omfattning... 3 2 Avtalsperiod... 3 3 Avtalshandlingar... 3 4 Kontaktpersoner... 3 5 Engagerade säljare... 3 5.1

Läs mer

1.2 Fastighetsägaren får genom Fibergruppens nät möjlighet att ingå avtal med Tjänsteleverantör om att erhålla Bredbandstjänster.

1.2 Fastighetsägaren får genom Fibergruppens nät möjlighet att ingå avtal med Tjänsteleverantör om att erhålla Bredbandstjänster. Allmänna villkor för Fibergruppen nät Rev 2012-12-20 1 Inledning 1.1 Dessa allmänna villkor gäller då Fibergruppen Sverige AB ( Fibergruppen ) till en småhusägare ( Fastighetsägaren ) tillhandahåller installation

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(13) Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-16

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(13) Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(13) Plats och tid Örestensrummet, kommunhuset, Kinna, klockan 13.00 17.30 Varav budgetberedning, klockan 13.00 16.40 Beslutande M Margareta Lövgren C Leif Sternfeldt MBP Henry

Läs mer

Vägledning för Hyresgarantier

Vägledning för Hyresgarantier Vägledning för Hyresgarantier Januari 2012 2(9) INNEHÅLL 1 Versionshantering... 3 2 Syfte... 3 3 Vad är en kommunal hyresgaranti?... 3 4 För vem?... 4 4.1 Behovsprövning... 4 5 Omfattning på hyresgarantin...

Läs mer

Föreningslån till Vinbergs IF. (AU 129) KS 2015-160

Föreningslån till Vinbergs IF. (AU 129) KS 2015-160 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2015-05-05 137 Föreningslån till Vinbergs IF. (AU 129) KS 2015-160 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag.

Läs mer

Hans Forsberg (M), ordförande Lisa Andersson (M) Ulrika Landergren (FP) Eva Borg (S)

Hans Forsberg (M), ordförande Lisa Andersson (M) Ulrika Landergren (FP) Eva Borg (S) KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid sammanträde Kungsbackarummet, stadshuset Klockan 9-9.45 Beslutande Ledamöter Hans Forsberg (M), ordförande Lisa Andersson (M) Ulrika Landergren (FP)

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN 92/KK542 107 KFS 1995:3 Ers KFS 1993:5 STADGAR FÖR BOSTADSSTIFTELSEN PLATEN (Antagna av KF 1995-09-25, 121, att gälla fr o m 1 oktober 1995) 1 Stiftelsens firma

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE AA Ombud: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Årjängs kommun Box 906 672 29

Läs mer

Punkt 18 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014

Punkt 18 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014 Punkt 18 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014 Bakgrund och skälen för förslaget Styrelsen finner det angeläget och i alla aktieägares intresse att nyckelpersoner

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Tekniska nämnden 2007-06-18 1 (15) Plats och tid Konferensrummet, Västergården, Askersund, 2007-06-18 kl. 15.00 17.00. Beslutande Torbjörn Karlsson (s), ordförande Kurt Andersson

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-26

Kommunstyrelsen 2015-05-26 Kommunstyrelsen 2015-05-26 Ks 138 Kommunal borgen för konstgräsplan vid Säters IP... 2 Ks 139 Antagande av detaljplan för Stora Skedvi skola m m... 5 Ks 140 Förslag till samarbetsavtal avseende särskild

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun 1 Reglemente för revisorerna i Gävle kommun Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Revisorernas uppgifter Verksamheter 1 Revisorerna skall 2 1. självständigt,

Läs mer

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder 2013-05-15 Rev. 2013-05-27 Regler och ansvar Inledning Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder Kommunen äger AB Ekerö Bostäder för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa

Läs mer

Avtal Åstorps Kommun - Mellan Åstorps Kommun organisationsnummer 212000-0936 Storgatan 7, 265 80 Åstorp, här fortsättningsvis kallat Kommunen

Avtal Åstorps Kommun - Mellan Åstorps Kommun organisationsnummer 212000-0936 Storgatan 7, 265 80 Åstorp, här fortsättningsvis kallat Kommunen Sida 1/7 Avtal om servicetjänster i form av städ, tvätt och inköp Mellan Åstorps Kommun organisationsnummer 212000-0936 Storgatan 7, 265 80 Åstorp, här fortsättningsvis kallat Kommunen och organisationsnummer

Läs mer

Allmänna bestämmelser rörande konsulttjänster inom revisionsområdet

Allmänna bestämmelser rörande konsulttjänster inom revisionsområdet 1 (5) Allmänna bestämmelser rörande konsulttjänster inom revisionsområdet Ingress Dessa allmänna bestämmelser är avsedda att användas vid uppdrag inom området revision i kommuner, landsting och kommunala

Läs mer

Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB

Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB BESLUTSUNDERLAG 1 (1) Marie Nordström 2012-01-03 LiÖ 2012-69 Landstingsstyrelsen Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB Landstinget äger samtliga aktier i bolaget HjälpmedelsCentrum

Läs mer

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477 Handlingar inför extra bolagsstämma i Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 Dagordning för extrastämma med aktieägarna i Sectra AB (publ) tisdagen den 22 november 2011 kl. 14.00 på bolagets kontor

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT Dessa allmänna villkor gäller från den 27 mars 2015. 1. Parter Dessa allmänna villkor gäller för kredit som efter godkänd ansökan beviljas företagskund ("Kunden") av

Läs mer

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Februari 2015 1 (7) Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med BETALNINGSDRÖJSMÅL: kredittagarens underlåtenhet

Läs mer

Göteborgs universitets övertagande av verksamheten i Handelshögskolan kompetens AB

Göteborgs universitets övertagande av verksamheten i Handelshögskolan kompetens AB R5 REVISIONSRAPPORT Ert datum Er beteckning 1 (5) Göteborgs universitet Box 100 405 30 GÖTEBORG Göteborgs universitets övertagande av verksamheten i Handelshögskolan kompetens AB Riksrevisionsverket (RRV)

Läs mer

Ansökan om borgensförbindelse gällande SDE Hockeyförening

Ansökan om borgensförbindelse gällande SDE Hockeyförening 1(5) Ansökan om borgensförbindelse gällande SDE Hockeyförening Ärendet SDE Hockeyförening bildades i maj 2010 genom sammanslagning av de tre hockeysektionerna i Danderyds kommun, Stocksunds IF, Danderyds

Läs mer

AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE

AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE 5163964-v1 AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE NORTH SWEDEN DATACENTER LOCATIONS AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 2 2 BOLAGET 3 3 BOLAGSORDNING 3 4 STYRELSE M.M. 3 5 ÖVERLÅTELSE AV AKTIER 3 6 SEKRETESS 4 7 AVTALSBROTT

Läs mer

Datum 2013-02-20. Ansökan om kompletterande kommunal borgen avseende AB UTK-hallen

Datum 2013-02-20. Ansökan om kompletterande kommunal borgen avseende AB UTK-hallen KS 9 6 MARS 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Jan Malmberg Datum 2013-02-20 Diarienummer KSN-2013-0341 Kommunstyrelsen Ansökan om kompletterande kommunal borgen avseende AB UTK-hallen Förslag till

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

sid 1 (2) KOMMUNSTYRELSEN Protokoll 2013-02-19 Dnr KS-2011-573 Dpl 46 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Sammanfattning av ärendet

sid 1 (2) KOMMUNSTYRELSEN Protokoll 2013-02-19 Dnr KS-2011-573 Dpl 46 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Sammanfattning av ärendet sid 1 (2) KOMMUNSTYRELSEN Protokoll 2013-02-19 7 Återredovisning av möjligheterna för Karlstad att bli en fristad för författare, dramatiker, journalister och andra professionella skribenter som lever

Läs mer

Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014

Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson,0550-88024 morgan.persson@kristinehamn.se Datum 2013-12-04 Ks/2013:187 041 Budget Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014 Sammanfattning

Läs mer

Föreningslån till Vinbergs IF. KS 2015-160

Föreningslån till Vinbergs IF. KS 2015-160 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-04-28 129 Föreningslån till Vinbergs IF. KS 2015-160 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Regler för Ånge kommuns borgens åtagande

Regler för Ånge kommuns borgens åtagande Planeringsenheten 1994-09-14 Dnr 98/152 045 Regler för Ånge kommuns borgens åtagande Antagit av kommunfullmäktige 1999-11-29 74 Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer 841 81

Läs mer

Plan för hantering av kommunal borgen för. Götene kommun

Plan för hantering av kommunal borgen för. Götene kommun Plan för hantering av kommunal borgen för Götene kommun Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2011-10-24, KF 224 Diarienummer: 07/KS232 1) Utgångspunkt och syfte Ingåendet av borgen är ingen

Läs mer

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget.

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget. Bilaga till beslut om bidrag Version 2014:1 Villkor för bidrag 1. Tillämpning Dessa villkor gäller för bidrag enligt beslut av regeringen eller Regeringskansliet om bidrag till t.ex. föreningar, stiftelser,

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Dnr RD 2005/176. Förbundsordning för Region Dalarna

Dnr RD 2005/176. Förbundsordning för Region Dalarna Dnr RD 2005/176 Förbundsordning för Region Dalarna 1 Förbundets ändamål Kommunalförbundets ändamål är att vara ett samverkansorgan för kommunerna och landstinget i Dalarnas län för att tillvarata länets

Läs mer

Bildande av parkeringsbolag

Bildande av parkeringsbolag FÖRSLAG 1(6) Siv Lejefors, koncernjurist 011-15 11 15, 073 030 1955 Kommunfullmäktige Bildande av parkeringsbolag Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. Godkänna att Norrköping Rådhus AB

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (17)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (17) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (17) Plats och tid Mörbyrummet, fritidsförvaltningen, Vallentuna, kl 09.00 10.45. ande Åke Uddén (C), ordförande, Roger Gadde (M), Tommy Eckelöv (S). Ersättare

Läs mer

Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring

Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-06-18 1} AU 6:14 Dnr. KS 2013/296-020 Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring Arbetsutskottets förslag

Läs mer

Kila Fibernät Ekonomisk förening, 769617-5970, SÄFFLE Svanskog Fibernät Ekonomisk förening, 769618-4451, SÄFFLE

Kila Fibernät Ekonomisk förening, 769617-5970, SÄFFLE Svanskog Fibernät Ekonomisk förening, 769618-4451, SÄFFLE Ä G A R A V T A L INFRASTRUKTUR MOTSVARANDE PROJEKTET FIBERNÄT I SÄFFLE ETT FRAMTIDSSÄKERT BREDBAND Mellan parterna (1) I avtalet kallat Föreningen: en av föreningarna och Kila Fibernät Ekonomisk förening,

Läs mer

Ansökan om andrahandsuthyrning

Ansökan om andrahandsuthyrning Ansökan om andrahandsuthyrning Denna blankett skrivs ut och postas till Akelius Servicecenter för handläggning. Handläggningstid 1-3 månader. Ofullständig ansökan returneras. Kontraktets lägenhetsnummer

Läs mer

Avtal 1. Parter Detta avtal är upprättat mellan Gislaveds kommun, nedan kallat Beställaren och NN (XXXXX-XXXX) nedan kallad Utföraren.

Avtal 1. Parter Detta avtal är upprättat mellan Gislaveds kommun, nedan kallat Beställaren och NN (XXXXX-XXXX) nedan kallad Utföraren. Avtal 1. Parter Detta avtal är upprättat mellan, nedan kallat Beställaren och NN (XXXXX-XXXX) nedan kallad Utföraren. 2. Avtalstid Avtalet gäller under perioden XXXX-XX-XX till XXXX-XX-XX med möjlighet

Läs mer

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2013-02-05 45 Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Läs mer

Ansökan om borgen för lån till Industriparken i Kalmar AB

Ansökan om borgen för lån till Industriparken i Kalmar AB TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-04-09 KS 2013/0318 0480-450100 Kommunfullmäktige Ansökan om borgen för lån till Industriparken i Kalmar AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Se bilagd närvaro- och voteringslista

Se bilagd närvaro- och voteringslista Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Sid Kommunstyrelsen 2010-04-12 1 Plats och tid Måndag 12 april 2010 kl 19.00-19.20 Beslutande Se bilagd närvaro- och voteringslista Övriga deltagande Utses att justera

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1991:1924) om statlig kreditgaranti för bostäder; SFS 2002:670 Utkom från trycket den 2 juli 2002 Omtryck utfärdad den 19 juni 2002. Regeringen

Läs mer

ARBOGA KOMMUN. Blad 9. Kommunstyrelsen. Ks 14 Ks 6 Au 208. Dnr 247/2012-045

ARBOGA KOMMUN. Blad 9. Kommunstyrelsen. Ks 14 Ks 6 Au 208. Dnr 247/2012-045 ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2013-02-05 Blad 9 Ks 14 Ks 6 Au 208 Dnr 247/2012-045 Ansökan om borgen mm. från Arboga Ryttarsällskap Arboga Ryttarsällskap har inkommit

Läs mer

Avtal. Bilaga 1. Förlaga till. avseende. Nyckelsystem till Kungl. biblioteket (KB) mellan. Kungl. biblioteket. och. Leverantören

Avtal. Bilaga 1. Förlaga till. avseende. Nyckelsystem till Kungl. biblioteket (KB) mellan. Kungl. biblioteket. och. Leverantören 1(6) Bilaga 1. Förlaga till Avtal avseende Nyckelsystem till Kungl. biblioteket (KB) mellan Kungl. biblioteket och Leverantören Kommentar: Avtalet utgör tillsammans med förfrågningsunderlaget och leverantörens

Läs mer

Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-08-19 Dnr KS 2015/0253

Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-08-19 Dnr KS 2015/0253 Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-08-19 Dnr KS 2015/0253 15 NWT åp Til B Yttrande till Förvaltningsrätten i Stockholm, i mål nr 13833-15, angående laglighetsprövning enligt kommunallagen

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret 2015-01-20 Regionledningskontoret Borgen för lån Landstingsstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Protokollsutdrag från Landstingsstyrelsens sammanträde 2014-12-16 MISSIV 1(3) 2014-12-16 LJ2014/1742

Läs mer

Aktieägaravtal Katrineholms Tekniska College AB - KTC

Aktieägaravtal Katrineholms Tekniska College AB - KTC Styrdokument Aktieägaravtal Katrineholms Tekniska College AB - KTC Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.18) Godkänd av kommunfullmäktige, 184 Beslutshistorik Godkänd av kommunfullmäktige,

Läs mer

Utökad borgensram, SRV Återvinning AB

Utökad borgensram, SRV Återvinning AB KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-02-20 KS-2014/141 185 1 (2) HANDLÄGGARE Fredrik Berg 08-535 301 39 fredrik.berg@huddinge.se Kommunstyrelsen Utökad borgensram, SRV

Läs mer

Förbundsordning för Region Värmland

Förbundsordning för Region Värmland KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2006-12-14 Ersätter: 2000-11-23 Gäller fr o m: 2006-12-14 Förbundsordning för Region Värmland Region Värmland -

Läs mer