BarnBladet. Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor årgång 36 # 3/2011. tema: ögon solen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BarnBladet. Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor årgång 36 # 3/2011. tema: ögon solen"

Transkript

1 BarnBladet Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor årgång 36 # 3/2011 tema: ögon solen

2 ledare... 4 tema ögon Prematuritetsretinopati... 6 Barns syn...12 Att vara barn och ha glasögon...16 Omega-3 barns utveckling med fokus på synfunktion och hjärna.. 18 kongressrapport Barnveckan 4-8 april gästskribenten Mats Aguren: På självkänsla och kärlek kommer barn långt...26 noterat...28 tema solen Solljusets betydelse för syntesen av vitamin D Malignt melanom och risker i barndomen...30 Solskyddskläder för barn...31 Solsting...33 aktuell forskare Björn Tingberg: Om barnmisshandel...34 Guided Imagery att gå in i en dagdröm kan lindra oro och smärta...36 Fortbildningsdagar för instruktörer i spädbarnsmassage...39 medlemssidor...38 Välkommen till våra hemsidor! och barnbladet #3/2011 3

3 Bästa kolleger! ledare Våren är här, visst är det fantastiskt! Man kan se människor överallt vid busshållplatser, på parkbänkar, i gröngräset - som blundar och riktar ansiktena mot solen. För visst är det meditativt och lugnande att låta solen smeka kinderna och för en stund glömma vardagens stress. Men som alla vet är solen förrädisk. Ständigt bör vi tänka på att skydda oss mot solstrålarna och vara uppmärksamma på förändringar i huden som kan vara maligna. Alla barn bör förstås skyddas så de inte bränner sig i solen och utbudet på kläder och krämer som skyddar är stort och inte helt enkelt. Vad ska man välja? Vilka solglasögon är bra inte bara snygga? Detta nummer av Barnbladet som är det sista innan sommaren försöker bringa klarhet i ämnet lagom till sommarlov och semester. Vi vet att många barn och ungdomar har det tufft på sommaren när skolan är stängd och rutinerna förändras. Det är inte alla som har möjlighet till fylla dagarna med meningsfulla aktiviteter. Andra barn kan tycka det är skönt att slippa gå till skolan. Är man mobbad kan det vara en befrielse att inte behöva möta förövarna dagligen. Som grabben från Australien. På Youtube-klippet www. youtube.com/watch?v=vmhfgbywsak kan vi se att all upplagrad stress sedan en lång tid tillbaka kommer ut på en gång. Hur kommer det sig att ingen vuxen har sett vad som pågår? Vad ska vi göra för att skydda barnen bättre? Det har varit mycket diskussion i media om narkolepsi den senaste tiden. Vi behöver följa utvecklingen av detta, samla kunskapen och ta reda på vad barnsjuksköterskan kan göra för insatser för att förbättra de sjuka barnens situation. Kanske kommer det upp på programmet under nästa barnvecka. Barnveckan i Umeå blev en succé, mer än 800 anmälda! Programmet var riktigt bra och jag fick mersmak och längtar redan till nästa gång. Ni som var där och ni som inte var där, se till att redan nu söka pengar från olika fonder för att kunna delta nästa år i Borås. Tack till Viveca Lindh, Solveig Petersen, Johannes van den Berg, Magnus Domelöf, m fl för er insats! Under barnveckan höll vi årsmöte och styrelsen förändrade sig. Birgitta Glännman avgick och Anne Wennick från Malmö/Lund och Maria Ödling från Stockholm blev invalda så nu arbetar vi vidare i ny konstellation och med nya utmaningar. Som vanligt kan ni läsa både verksamhetsberättelse och verksamhetsplan på vår hemsida, Jag vill önska alla en solig sommar! Evalotte Mörelius Ordförande 4 barnbladet 4 barnbladet # #1 2011

4 Prematuritetsretinopati Prematuritetsretinopati eller ROP (retinopathy of prematurity) är en sjukdom som drabbar näthinnan och dess blodkärl hos för tidigt födda barn. Man uppskattar att cirka barn i världen är blinda p.g.a ROP[1]. Anna-Lena Hård Överläkare Ögonmottagningen Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus Göteborg Ann Hellström professor Ögonmottagningen Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus Göteborg gu.se Förekomsten av sjukdomen är starkt kopplad till neonatalvårdens kvalitet. I de minst utvecklade länderna överlever inte omogna barn och ROP är inget problem. I länder där vården är tillräckligt bra för att barnen ska överleva men inte så bra att de kan skyddas från ROP får många även ganska mogna barn synhotande förändringar. I Sverige och andra länder med god vårdkvalitet drabbas bara de mest omogna barnen och deras antal ökar med effektivare vård. Väl fungerande screening och behandling bidrar till att minska risken för blindhet. Patogenes Intrauterint börjar näthinnans blodkärl växa ut från synnerven omkring 14:e fosterveckan. Allt eftersom näthinnan mognar får den ett ökat behov av näring och syrgas. Den fysiologiska syrebrist som uppstår perifert om den vaskulariserade delen gör att vascular endothelial growth factor (VEGF) bildas och stimulerar normal kärltillväxt och vid födelsen är hela näthinnan vaskulariserad. Om man föds efter 24 fosterveckor har blodkärlen mycket kvar att växa. Höga och fluktuerande syrgasnivåer och brist på näring och tillväxtfaktorer gör att kärl förstörs och kärltillväxten hämmas. Senare kan man i allvarliga fall få en okontrollerad kärltillväxt som svar på uttalad syrebrist i den perifera näthinnan. Svår ROP är således en sjukdom med två faser; en första med för mycket syre och hämmad kärltillväxt och en andra med syrebrist och okontrollerad kärltillväxt. Klassifikation Enligt den internationella klassifikationen av ROP[2] har man definierat 5 stadier (Figur 1) och 3 zoner. Stadium 1 innebär en tunn demarkationslinje mellan vaskulariserad och icke vaskulariserad näthinna. I stadium 2 har linjen blivit bredare och högre (vall) och i stadium 3 ses onormala kärlproliferationer på vallen. Stadium 4 utgörs av partiell och stadium 5 av total näthinneavlossning. Vid total näthinneavlossning är ögat blint och synen kan inte räddas. Plus disease innebär att de centrala kärlen i ögat är dilaterade och slingriga och detta är ett illavarslande tecken. Stadium 3+ betyder att det finns kärlproliferationer och ökad fyllnad och slingrighet av de centrala kärlen. Zon I är den mest centrala och ROP där är ofta allvarlig, medan förändringar i zon III i princip inte är synhotande. AP-ROP (akut posterior ROP) är en ovanlig, allvarlig och snabbt förlöpande ROP som ses hos mycket omogna barn. Riskfaktorer Syrgas är den mest omtalade riskfaktorn. Ni som arbetar nära patienten kan reglera syrgastillförseln och därigenom påverka risken för ROP. Mer om detta nedan under prevention. 6 barnbladet #3/2011

5 Figur 1 Det har visat sig att det finns en stark koppling mellan låga nivåer av tillväxtfaktorn IGF-I[3] och dålig tillväxt under de första levnadsveckorna[4] och senare ROP. Otillräcklig näringstillförsel och metabola störningar som hyperglykemi[5] bidrar och det finns också ett samband mellan inflammation och ROP[6]. ROP screening och behandling Nuvarande screening baseras på gestationsålder (GÅ) och/eller födelsevikt (FV). Behandling med laser sker enligt riktlinjer utarbetade i Early Treatment for Retinopathy of Prematurity Studien[7]. Genom destruktion av den perifera näthinnan får man syrebristen att minska och de onormala kärlen att tillbakabildas. Man räddar den centrala synen på de flesta, men får en förlust av den mest perifera. I Sverige undersöks alla barn födda före 32 veckor. Av dessa är det knappt 5% som får så allvarliga förändringar att de behöver behandlas. Screeningen fångar de barn som behöver behandlas, men de flesta barn som genomgår upprepade påfrestande ögonundersökningar, i genomsnitt 5 per barn, har ingen nytta av dem. Ögonundersökning Inför undersökningen ges pupillvidgande droppar. En del barn blir påverkade av dropparna och matningsbesvär under dygnet efter har rapporterats[8]. Man kan förhindra att dropparna når den rikt vaskulariserade nässlemhinnan och resorberas där genom att luta barnets huvud åt höger när högerögat droppas, så att överskottet rinner ut mot tinningen istället för ner i näsan. Undersökningen kan göras på olika sätt och vara mer eller mindre påfrestande för barnet. I de flesta studier använder man en metallklämma (blefarostat) för att hålla ögat öppet, eventuellt efter bedövningsdroppe och ett instrument som man trycker mot ögat för att kunna se periferin. Vid smärtskattning med PIPP (Premature Infant Pain Profile) motsvarar minimal eller ingen smärta ett PIPP-score på 6 eller mindre och moderat till svår smärta motsvaras av 12 eller mer. I en undersökning av svenska barn som genomgick ögonundersökning avseende ROP var medianpipp-score 15 (spridning 6-18)[9]. I en annan studie fann man att barnen började skrika när blefarostaten sattes i och slutade när den togs ur[10]. Det är vår mångåriga erfarenhet att om barnet suger på en napp på vilken det vid behov droppas glukos och en erfaren sjuksköterska försiktigt håller isär ögonlocken t.ex med bomullspinnar samt om undersökningen avbryts om barnet bli oroligt, så är det ovanligt att barnen gråter. Vi använder inte blefarostat och impression är mycket sällan nödvändigt. I Sverige får >95% av de barn som undersöks enligt nuvarande screening kriterier aldrig behandlingskrävande ROP. Det är därför angeläget att finna andra urvalskriterier för screeningen än GÅ. WINROP WINROP är ett web-baserat instrument som baserat på barnets tidiga viktökning visat sig kunna förutsäga vilka barn som riskerar att utveckla svår ROP. Validering i olika populationer världen över pågår. I Göteborg använder vi WINROP som ett hjälpmedel för att avgöra vilka barn som behöver täta kontroller och vilka vi bara barnbladet #3/2011 9

6 behöver se enstaka gånger. Vi hoppas att detta system så småningom kommer att bli till nytta som beslutsstöd vid ROP-screeningen även på andra kliniker. Behandling/prevention Nuvarande ROP-behandling innebär alltså att näthinnan delvis förstörs när kärl växer okontrollerat. Mycket av den forskning som nu pågår syftar också till att hämma tillväxten av dessa patologiska kärl med t ex anti-vegf terapi i ögat eller med peroral behandling med betablockerare. Hur dessa medel påverkar den normala kärltillväxten och hjärnans utveckling hos dessa omogna barn vet man inte. Det skulle förstås vara mycket bättre om man kunde förhindra att ROP uppkommer. De faktorer man skulle kunna tänka sig att påverka är syrgasbehandlingen och, mot bakgrund av förhållandet mellan dålig tidig viktökning och ROP, skulle olika interventioner som befrämjar viktökningen också kunna tänkas förhindra ROP. Vad gäller syrgasbehandling så vet man inte vilka syremättnadsnivåer som är optimala. Lägre nivåer och användandet av puls-oximetrar av god kvalitet har visat sig minska risken för svår ROP[11]. I en mycket intressant studie från Oxford har man visat att risken för allvarlig ROP kunde reduceras dramatiskt genom ett program som syftade till att öka medvetenheten bland sköterskor om syrgas och ROP och som använde nya standardiserade rutiner vid syrgasbehandling som bl.a innebar att man hade konstant syrgaskoncentration men ökade flödet vid behov[12]. Ökad näringstillförsel har i viss mån kunnat förebygga ROP[13] men det är svårt att få de allra mest omogna barnen att tillgodogöra sig tillräckligt med näring. Försök med att tillföra tillväxtfaktorn IGF-I pågår. I försök på möss har man visat en skyddande effekt mot retinopati av ω-3-fettsyror[14] som är viktiga beståndsdelar i näthinnan och som prematurfödda barn ofta får i otillräcklig mängd. En studie planeras nu i Göteborg av effekten av tillägg av ω-3- fettsyror från fisk på utvecklingen av ROP. Det är fortfarande mycket vi inte vet om ROP. Det vi vet är att syrgas är toxiskt för omogna retinala kärl och att fluktuationer i syremättnad är skadliga. Det är därför angeläget att utan fördröjning införa program liknande det i Oxford på alla neonatalavdelningar som inte har gjort det ännu. Under de närmaste åren hoppas vi få ökad förståelse för sambandet mellan tidig viktuppgång och kärlutvecklingen i näthinnan för att kunna finna nya möjligheter till prevention. Referenser 1. Gilbert, C., Retinopathy of prematurity: a global perspective of the epidemics, population of babies at risk and implications for control. Early Hum Dev, (2): p The International Classification of Retinopathy of Prematurity revisited. Arch Ophthalmol, (7): p Hellstrom, A., et al., Postnatal serum insulin-like growth factor I deficiency is associated with retinopathy of prematurity and other complications of premature birth. Pediatrics, (5): p Hellstrom, A., et al., Early weight gain predicts retinopathy in preterm infants: new, simple, efficient approach to screening. Pediatrics, (4): p. e Garg, R., et al., Hyperglycemia and retinopathy of prematurity in very low birth weight infants. J Perinatol, (3): p Dammann, O., et al., Immaturity, perinatal inflammation, and retinopathy of prematurity: a multi-hit hypothesis. Early Hum Dev, (5): p Good, W.V., Final results of the Early Treatment for Retinopathy of Prematurity (ETROP) randomized trial. Trans Am Ophthalmol Soc, : p ; discussion Bonthala, S., et al., Mydriatics slow gastric emptying in preterm infants. J Pediatr, (3): p Kleberg, A., et al., Lower stress responses after Newborn Individualized Developmental Care and Assessment Program care during eye screening examinations for retinopathy of prematurity: a randomized study. Pediatrics, (5): p. e Dhaliwal, C.A., et al., Pain in neonates during screening for retinopathy of prematurity using binocular indirect ophthalmoscopy and wide-field digital retinal imaging: a randomised comparison. Arch Dis Child Fetal Neonatal Ed, (2): p. F Borneman, T., et al., Reducing patient barriers to pain and fatigue management. J Pain Symptom Manage, (3): p Madden, J.E. and D.L. Bobola, A data-driven approach to retinopathy of prematurity prevention leads to dramatic change. Adv Neonatal Care, (4): p Drenckpohl, D., et al., Randomized trial of very low birth weight infants receiving higher rates of infusion of intravenous fat emulsions during the first week of life. Pediatrics, (4): p Connor, K.M., et al., Increased dietary intake of omega-3-polyunsaturated fatty acids reduces pathological retinal angiogenesis. Nat Med, (7): p barnbladet #3/2011

7 Tema / ögon En översikt Barnets syn Margareta Andersson ortoptist Höglandssjukhuset, Eksjö Elisabet Nayström-Larsson ortoptist Höglandssjukhuset, Eksjö I den vackra trästaden Eksjö, på Höglandssjukhuset, har vi vår arbetsplats. På ögonmottagningen arbetar vi som ortoptister med barn som fångats upp av barnavårds/familjecentralerna. Det kan röra sig om frågeställningar om behov av glasögon, skelning eller annat som rör barns synutveckling. Ortoptistutbildningen inom Norden är organiserad som en vidareutbildning till hälso- och sjukvårdslinjens inriktning mot ögonsjukvård, (påbyggnadslinje ortoptik). För närvarande är det en uppdragsutbildning. Utomlands finns en direktutbildning som omfattar tre års postgymnasiala studier till yrkesfunktionen ortoptist som är godkänd av IOA (Internationall Orthoptic Association). De flesta ortoptister arbetar på sjukhus med ögonklinik. Ortoptister samarbetar med ögonläkare och har självständiga mottagningar. Det finns även ortoptister på neurologiska avdelningar, syncentraler och privata mottagningar. Uppsökande verksamhet bedrivs bl.a. på barnavårdscentraler/ familjecentraler för att delta i screening för synnedsättningar och skelning. Några ortoptister jobbar vetenskapligt på ögonkliniker som är anslutna till ett universitet. Ortoptisten undersöker, diagnostiserar och behandlar synnedsättningar på grund av refraktionsfel och skelning, samsynsproblem, dubbelseende, motilitetsrubbningar (störningar i ögonens rörlighet) och nystagmus (ögondarr). Patienterna är framför allt barn men även vuxna. När görs ortoptistundersökning på ögonmottagningen? om barnet skelar konstant (även barn under 1 år) om föräldrar ser att barnet skelar ofta, särskilt om det finns i släkten om ett barn tidigare inte skelat plötsligt börjar skela om barnet trots ett par försök inte klarat synkontrollen på barnavårdscentralen/familjecentralen vid 4-års ålder om föräldrarna tror att barnet ser dåligt För några år sedan genomförde vi ett samarbetsprojekt med BVC-sjuksköterskorna inom vårt upptagningsområde. Syftet var att få förståelse för varandras arbete, hospitera hos varandra samt att öka kvaliteten på synscreeningsverksamheten. Därmed vill vi säkra en god vård för barn med synproblem och utveckla samarbetet kollegor emellan. Vår önskan var att skapa en modell med kontinuerliga möten/kontakter för ortoptister och sjuksköterskor inom primärvården som arbetar med synscreening. På barnavårdscentraler/familjecentraler i hela Sverige görs syntester på barn i 4-årsåldern. Detta är ett mycket viktigt och förebyggande arbete för att upptäcka eventuella synnedsättningar som främst orsakas av skelning eller brytningsfel. Att upptäcka detta i tid är av yttersta vikt, då näthinnan under barnaåren utvecklas för att få en fullvärdig syn. Om detta inte upptäcks innan 8 års ålder är möjligheterna små att få en normal synskärpa. Arbetet bedrivs framgångsrikt och statistik visar att nästan alla barn i Sverige genomgår synundersökning på barnavårds/ familjecentralerna (AL Hård, 2002; G Kvarnström, 2004; G Lennerstrand). Samarbetet mellan ortoptister, ögonläkare och personal inom barnhälsovården är väl utvecklad men kan ytterligare förbättras. 12 barnbladet #3/2011

8 Tema / ögon Synutveckling En förutsättning för god syn som vuxen är en normal synutveckling som barn. Alla neuron, nervenheter, som behövs i synbanorna är färdigutbildade redan i fosterlivet. Men förbindelserna mellan neuronen är inte färdigutvecklade. Sackadrörelser, snabba ögonrörelser, finns redan från födseln. Men den mer stadiga fixationen och exakta följerörelser får man vid 3 månaders ålder. Det nyfödda barnet kan vanligen fixera en ljuskälla, men blicken är oftast ganska instabil. Vid 4 veckors ålder kan barnet följa ett rörligt föremål på nära håll och vid 2-3 månaders ålder på långt håll. Vid 3-4 månaders ålder har synen utvecklats till att kunna styra handen mot ett föremål. En fyraåring har synskärpa nästan som en vuxen. Ålder Synskärpa <1 månad ca 0,01-0,05 2 månader ca 0,1 3 månader ca 0, månader ca 0,1-0,4 2 år ca 0,25 3 år ca 0,5-0,65 4 år ca 0,8 6 år ca 1,0 12 år ca 1,5 Ögonens olika brytningsfel Så gott som alla barn föds översynta. I takt med att ögongloberna fortsätter att växa efter födseln växer översyntheten bort. Vid skolstarten är nästan alla barn rättsynta (emmetropi). Översynthet (hyperopi) innebär att bilden blir suddig därför att ljusstrålarnas fokus hamnar bakom näthinnan[fig 1]. Ögat är helt enkelt för kort. 75 % av alla barn är översynta. Barns ögon kan kompensera översyntheten genom att omforma linsen (ackommodera). Kompensation av kraftig översynthet är tröttande. Det är därför viktigt att korrigera detta med glasögon så tidigt som möjligt. 5 % eller vart 20:e barn får en bestående översynthet som behöver korrigeras. De flesta barn ser alldeles utmärkt utan glasögon ända upp i tonåren, men när man växer i puberteten kan även ögonen växa för mycket. Vid närsynthet (myopi) hamnar ljusstrålarnas fokus framför näthinnan[fig 2]. Ögat blir för stort, eller för långt, i förhållande till brytkraften i det optiska systemet. Var 5:e tonåring blir mer eller mindre närsynt. Astigmatism är ett vanligt brytningsfel orsakat av att hornhinnan eller linsen inte är jämnt rundad utan har en mer oval form. Hos cirka 50 % av alla barn under 1 års ålder finns en astigmatism, denna försvinner oftast men kvarstår hos 5-10%. Vad är en amblyopi? Det är en synnedsättning som kvarstår efter korrektion av eventuella brytningsfel, beroende på att synutvecklingen inte stimulerats på normalt sätt. Om ett litet barn har ett brytningsfel som gör att bilden alltid är suddig på näthinnan får syncellerna i näthinnan och i hjärnan inte tillräcklig stimulering och synförmågan utvecklas därför inte som den ska. Skelning Amblyopi uppstår även när ett öga skelar. Man väljer att titta med det ögat som är mest rättställt. Bilden på det skelande ögat kopplas bort för att undvika ett störande dubbelseende. 2-3 % eller vart 40:e barn skelar. Det är normalt att det nyfödda barnet skelar då och då de första månaderna. Däremot får barnet inte skela hela tiden. Det finns många olika orsaker till att barnet börjar skela, där alla orsaker ännu inte är kända. Skelning kan vara ett tecken på glasögonbehov. I sällsynta fall kan skelningen bero på medfödd grå starr (katarakt), tumör i ögat, förlamningar av en eller flera ögonmuskler. Är skelningen manifest (som alltid finns) använder vi lappbehandling. I vissa fall handlar det om en ackommodativ skelning, det vill säga en skelning som är en konsekvens av översynthet. Med rätt glasögon försvinner oftast skelningen. Skelningen kan även vara en utåtskelning eller en skelning som ses i höjdled. Falsk skelning (pseudostrabism) En del skelningar är falska - det ser ut som barnet skelar. Orsaker till detta: Epicantusveck, medfött hudveck över inre ögonvrån. Hypoteleorism, kort avstånd mellan ögonen. Hyperteleorism, långt avstånd mellan ögonen. Ansiktsasymmetri Lappbehandling Vårt synsystem är plastiskt och kan påverkas av medveten stimulering och träning upp till 8 års ålder. Om åtgärder sätts in för sent, först efter skolstart eller senare, blir resultatet ofta en bestående synnedsättning. Därför är en tidig upptäckt, behandling och uppföljning mycket viktig. Om synen är nedsatt tvingar man barnet att använda detta öga genom att täcka för det bästa ögat med lapp. Det är viktigt att komma ihåg att lappbehandlingen inte påverkar brytningsfelet. Ibland kan till och med skelningen tillfälligt öka i samband med behandlingen. Lappbehandlingen måste ske under kontroll så att synen på det övertäckta ögat inte försämras. Riktigt små barn måste lappbehandlas försiktigt, beroende på det omogna ögat. Behandlingen är krävande både för barn och föräldrar. Därför är det viktigt att föräldrarna är välmotiverade och välinformerade för att behandlingen skall bli framgångsrik. figur 1 figur 2 Inåtskelning Utåtskelning Symmetri barnbladet #3/

9 Tema / ögon Kan man mäta synen på ett litet barn? Man vet att nyfödda barn regerar på visuellt randmönster, utifrån det har syntester utvecklats med olika täta randmönster. Barnet kan ibland redan från 2 års ålder medverka till syntest. På vår ögonmottagning använder vi ett digitalt system utvecklat av ortoptist Konstantin Moutakis. Där har vi syntavlor avpassat för olika åldrar. Vi använder oss av: HVOT- tavlan, för barn mellan 3-5 år. (4 bokstäver och pekmall, testavstånd 3 meter) KM - tavlan, för barn mellan 5-7 år. (7 bokstäver, och pekmall, testavstånd 3 meter). Bokstavstavlan, för barn som kan bokstäver, testavstånd 5 meter. Symboltavlan, för barn som inte kan medverka till HVOT - tavlan. Vad gör vi mer på ögonmottagningen? Nästan alla barn som kommer till oss får pupillvidgande ögondroppar. Dropparna gör att linsen slappas av, och därefter kan brytningen i ögat mätas i autorefraktor. Vi har även en handburen autorefraktor, Retinomax, som vi använder att mäta små barn. Vi kontrollerar motilitet, dvs. rörlighet, om båda ögonen kan röra sig fritt i alla blickriktningar. För att undersöka om ev. skelning finns görs ett så kallat förtäcksprov (covertest). Vid skelning mäter vi storleken med hjälp av en prismastav. Vi kan även genom att titta på hornhinnereflexerna se om skelning finns. Med en ficklampa lyser man på ögonen, faller reflexerna symmetriskt finns ingen skelning. Faller reflexen på ena ögat nasalt finns en utåtskelning och temporalt en inåtskelning. För att kontrollera samsynen använder vi stereotester, Lang I, Lang II, TNO. Många av kontrollerna avslutas med ett besök hos ögonläkaren. Ibland kan det vara svårt att upptäcka att ett barn ser dåligt. Symtom som kan tyda på synproblem: Håller boken nära. Kisar. Gnuggar mycket i ögonen. Ljuskänslig. Blundar på ett öga för att se bättre. Lägger huvudet på sned. Klagar över trötthet i ögonen, huvudvärk. Att synpröva små barn är svårt och kräver tålamod.viktigt att tänka på vid synprövning: Skapa förtroende. Lugn och ostörd miljö (helst inga syskon med). Ska vara kul. Täck för ordentligt. Minsta lilla springa hittar barnet. Det är absolut förbjudet att föräldrarna håller handen för. Vi använder oss av Apotekets färdiga ocklusionslappar. Börja inte för högt upp, ta inte alla bokstäver (skall klara 4 på mitten) Stressa inte, men dra inte heller ut på tiden. Testa varje öga så långt det går, viktigt för att upptäcka skillnader mellan ögonen. Känn det inte som ett misslyckande om det inte går. Ta tillbaka barnet och försök på nytt. Källor: Att mäta syn, Lene Martin Barns syn Resurscenter Syn, Tomtebodaskolan. Incitament oftalmiatrik, Sveriges ideella ortoptistförening;

10 Tema / ögon Samtal med Johan, 11 år Att vara barn och ha glasögon Berit Finnström Barnbladet Johan är 11 år och har haft glasögon sedan 6-årsåldern. För Johan har det inte inneburit några problem och han verkar över huvud taget inte fundera så mycket över hur livet hade varit om han inte haft glasögon. - Hur fick ni veta att du behövde glasögon? - Det var i förskolan när de kollade vikt och längd och syn och sånt. Då upptäckte de att jag inte såg så bra. I förskoleåldern och upp till 8 till 10 års ålder är det viktigt att barnet använder glasögonen så mycket som möjligt för synutvecklingens skull. Även efter denna ålder behöver många barn fortsätta att använda glasögon för att se så bra som möjligt och undvika onödig synansträngning. Vare sig Johan eller hans föräldrar hade förstått att han såg dåligt. När han däremot fick sina glasögon så märkte han skillnad, att han såg bättre på långt håll. Att få glasögon kan tyckas som en stor omställning för ett barn men Johan minns inte att det var jobbigt på något sätt. Johan är inne på sina fjärde eller kanske femte par glasögon, han minns inte riktigt. Orsaken till glasögonbytena har varit att synen har ändrat sig, men också att ett par gick sönder när han var på födelsedagskalas hos en kompis och på ett annat par fick han en repa i glaset. En annan orsak till byte av glasögon är att bågarna har blivit för små eftersom han har vuxit. Glasögon till barn kostar mycket pengar. I dag varierar möjligheten till glasögonbidrag till barnen beroende på var i Sverige barnet bor. I Stockholm ges inga bidrag alls. I Gävleborg, Norrbotten, Kronoberg och Västmanland är glasögonglas för barn till och med sju år gratis. I övriga landsting varierar glasögonbidragen mellan kronor och bidraget ges till barn 0-7 år. I praktiken betyder detta att det som avgör ifall barn får subventionerade/gratis glasögon eller inte främst beror på var de bor snarare än i hur stort behov de är av glasögon ifall föräldrarna inte har råd att skaffa dem. Synprövning är helt OK att göra, säger Johan. Efter 8 års ålder kan utprovning av glasögon för det mesta ske direkt hos optiker. Han tycker inte att det är svårt att avgöra vilket alternativ som är bättre eller sämre under synprövningen. Men att börja använda de nya glasögonen kan vara lite knepigt i början. 16 barnbladet #3/2011

11 Tema / ögon När jag byter glasögon och tar på de nya blir det konstigt. Jag är ju inte van vid den skärpan som är på de nya glasen och det tar ett par dagar innan jag har vant mig. Att välja bågar kan nog vara lite svårt för många barn. Johan väljer glasögonbågar tillsamman med sin mamma. Han tror att han har haft metallbågar varje gång. När jag frågar om Johan tänker mycket på vilka bågar som finns och om utseendet på bågarna är viktigt för honom så verkar det inte vara något han går och funderar på. Vet du vilka bågar som är moderna just nu? Ja, det är väl ganska tjocka Eller det beror väl på vilken smak man har. Finns det några av de bågarna som du har haft som du gillar mer än andra? Ja, dom jag hade innan de jag har nu. Dom var kanske lite skönare att ha på sig Men man vänjer ju sig vid bågarna och tycker att det känns bra efter ett tag. Ibland kan det vara jobbigt att ha glasögon. Johan är med i ett fotbollslag och när han spelar fotboll kan han inte ha glasögonen på sig eftersom det är stor risk att de kan skadas under matchen eller träningen. När han åker skidor och ska ha skidglasögon måste han också ta av glasögonen. Johan ser ändå så pass bra så både fotbollsspel och skidåkning fungerar bra utan glasögon. När han simmar måste också glasögonen av. Finns det några andra tillfällen då du brukar ta av dem? Ja, när jag ska sova, säger Johan med ett fniss, men då spelar det ju inte så stor roll. I dagsläget tycker han att vanliga glasögon fungerar bra och han kan inte komma på några negativa aspekter med att ha glasögon. Å andra sidan kan han inte komma på några situationer då det kan vara en fördel eller ge några sjukdomsvinster att ha glasögon heller. Men han har aldrig blivit retad för att han har glasögon och i klassen finns det en elev till som har glasögon. Johan har inte funderat på linser men tror kanske att han kan komma att gå över till det när han blir större. Han tror inte att man kan börja med linser förrän man går i sexan eller sjuan. Det finns egentligen ingen specifik åldersgräns när ett barn kan börja använda kontaktlinser. Två bra grundregler är att barnet själv vill prova kontaktlinser och att det kan ta ansvar för hanteringen av linserna själv. Oftast rekommenderas att man väljer endagslinser till barn och ungdomar. De är bara att slänga efter en dags användning. Barnet bör också alltid ha ett par glasögon som komplement för att använda som avlastning på kvällar och helger eller när en tuff förkylning gör det svårt att ha linserna i.

12 Tema / ögon Omega-3 och barns utveckling med fokus på synfunktion och hjärna De senaste åren har alltmer forskning fokuserats på betydelsen av omega-3 och hjärnans funktion och utveckling. Resultaten tyder klart på att såväl gravida, spädbarn, barn och skolbarn får alltför lite omega-3 med kosten. Forskningen visar också att dessa fettsyror främst DHA, dokosahexaensyra är avgörande för normal hjärnfunktion. Lars Lindmark nutritionist och dr med sc Figur 1 Omega-3 är en förkortning som beskriver en klass av fleromättade fettsyror. Dessa är generellt mycket mer omättade än andra fettsyror (inklusive omega-6). Omega-3 kännetecknas av positionen för den första dubbelbindningen. Just denna position kan människan inte själv producera, vilket gör att gruppen är essentiell, dvs vi måste få den via födan. Siffran 3 säger helt enkelt (för kemister) att den första dubbelbindningen kommer tre kolatomer från metylgruppen eller omega i slutet av fettsyran. Det finns flera viktiga omega-3 i livsmedel, varav de mest kända är: alfa-linolensyra, EPA (eikosapentaensyra) och DHA (dokosahexaensyra). Alfalinolensyra finns huvudsakligen i växter. EPA och DHA finns nästan uteslutande på fisk och skaldjur eller fiskoljor. De essentiella fettsyror, såväl omega-6 som omega ingår i ett intrikat samspel i kroppen som åskådliggörs i figur 1. Hur skiljer sig omega-3 som är växtbaserad från marint ursprung? Landlevande växter har endast alfa-linolensyra (ALA). Denna omega-3 fettsyra har en del, men inte alla, av de hälsofördelar som är förknippade med omega-3 fiskolja. ALA kan endast delvis omvandlas i kroppen till EPA och ännu mindre till DHA. Människans konvertering är generellt mycket dålig, i storleksordningen 1-5%. Såväl gener som kostfaktorer har påtaglig inverkan. Att enbart förlita sig på alfa-linolensyra som enda omega-3 källa kan därför ge brist på EPA och framför allt DHA. Fiskoljans viktigaste fettsyror EPA och DHA kalllas också long-chain omega-3. Detta eftersom de har minst 20 kolatomer i kedjan. Långkedjiga omega-3 har de mest kritiska funktionerna för vår hälsa och kan i de flesta fall inte ersättas av alfa-linolensyra. Detta gäller särskilt för DHA, en viktig del av hjärnceller, näthinnan i ögat, och vissa andra vävnader. DHA byggs in i hjärnan särskilt under fosterutvecklingen (graviditeten) och de två första levnadsåren. Kort om betydelsen med fokus på hjärnan Under 1970-talet kunde danska läkare konstatera att Grönländska eskimåer hade en mycket låg förekomst 18 barnbladet #3/2011

13 Tema / ögon av hjärt-/kärlsjukdomar och artrit trots att de konsumerade en fettrik kost. Man kom fram till att två av de fettsyror som de konsumeras i stora mängder var EPA och DHA. Ny forskning har visat att EPA och DHA spelar en viktig roll i förebyggandet av ateroskleros, hjärtinfarkt, depression och även cancer. Hjärnans funktion styrs av två typer av celler, nervceller och gliaceller (förgrenade bindvävsceller). Nervcellerna skickar och tar emot signaler, medan gliacellerna ger bränsle och stöd. Båda dessa celltyper är unika med att ha två mycket omättade fettsyror, AA och DHA, i sina cellmembran. DHA är ungefär dubbelt så vanligt som AA, en indikation på dess betydelse för hjärnans funktion. Båda fettsyrorna deltar i neuronala aktiviteter, men deras funktioner varierar beroende på område i hjärnan. Fortfarande pågår och återstår mycket forskning inom detta område. Varför AA och DHA? Dessa fettsyror ger fluiditet till hjärnans cellmembran, en egenskap som bl a underlättar transport av ämnen in och ut ur cellen. AA är basen för att producera andra potenta ämnen, t.ex prostaglandiner, som hjälper till att reglera blodkärlen i hjärnan. DHA deltar i överföring av cellsignaler längs hjärnans cellmembran. Det utgör också basen vid bildandet av andra aktiva ämnen, såsom neuroprotectin, en molekyl som skyddar hjärnceller mot nedbrytning och främjar cellöverlevnad. Näthinnan i ögat, en annan del av nervsystemet, har den högsta koncentrationen av DHA någonstans i kroppen. Näthinnan innehåller fotoreceptorer, specialiserade nervceller, som omvandlar ljusenergi till kemiska signaler, vilka överförs till hjärnan för bearbetning till visuella bilder. DHA är nyckeln till cellsignalering i näthinnan och en optimal synfunktion. Både AA och DHA deltar i kommunikationen mellan nervceller. Ämnen som kallas neurotransmittorer och finns i nervändarna, släpps ut från ett neuron och plockades upp av sin målcell. AA och DHA ökar antalet paket av signalsubstanser och påverkar deras frisättande. De kan också frigöras från membranet att stimulera aktiviteten hos vissa membranproteiner. I sin tur påverkar detta cellernas funktion. DHA tycks särskilt kunna stärka kommunikationen mellan nervceller. Nedan redogörs för några nya studier av professor Susan Carlson och hennes forskargrupp. De har under en rad år studerat betydelsen av omega-3 och ögats utveckling och mognad hos spädbarn och visar på vikten av tillräckligt intag. Friska spädbarn till mammor med hög DHA status ger bättre färdigheter när det gäller uppmärksamhet (Kannass et al. Development Neuropsychology 2009;34:159-74) Forskare vid Loyola University, Chicago, och University of Kansas undersökte sambandet mellan mammors DHA-halt vid födseln och förmågan till uppmärksamhet hos spädbarn i åldern 12 och 18 månader. Gravida kvinnor inkluderades i en studie där DHA-tillskott gavs under den sista trimestern. DHA gavs i hög halt(135 mg) och i låghalt (35 mg). Måttet på uppmärksamhet hos spädbarn och småbarn är tänkt att spegla kognitiv utveckling och mognad i främre hjärnbarken. Det finns stöd för att Näthinnan i ögat, en annan del av nervsystemet, har den högsta koncentrationen av DHA någonstans i kroppen. Tabell 1 barnbladet #3/

14 Figur 2. Synkärpa (Visual acuity - logmar) för varje dietgrupp som funktion av ålder. Lägre värde indikerar bättre synskärpa (visual acuity). uppmärksamhet kan vara relaterade till tidig exponering för DHA. Tabell 1 visar tydligt hur högre halt DHA korrelerar med olika mått för uppmärksamhet (attention). The DIAMOND trial är en dos-respons studie som undersöker förhållandet mellan DHA supplementerad-formula och synskärpa (visual acuity) Tidigare randomiserade placebokontrollerade studier på spädbarn som ammas eller som ges bröstmjölksersättning supplementerad med långkedjiga omega-3 fleromättade fettsyror (DHA och EPA) och arakidonsyra (ARA), visar bättre resultat vid olika visuella funktionstester jämfört med spädbarn som inte fått supplementering. Skillnaderna är mer uttalade för prematurt födda än fullgångna barn. Till exempel hade normalfödda barn till mammor som fick 400 mg/dag DHA från 16 veckors graviditet fram till förlossningen, betydligt bättre synskärpa vid 60 dagar jämfört med spädbarn vars mammor fick placebo och vars vanliga kost var låg på DHA. Dessa fynd tyder på en gynnsam effekt vid DHAintag högre än rekommenderat intag. I den studie som kallas the D I A M O N D trial har amerikanska forskare undersökt effekten på synskärpa vidv 4 olika nivåer av DHA som getts till spädbarn under sammanlagt 12 månader. Detta är den första studien i sitt slag. Resultaten har nyligen publicerats i American Journal of Clinical Nutrition 2010; 91: (Figur 2). Bäst effekt erhölls för DHA intag mellan %, vilket motsvarar mg respektive mg DHA/dag beroende på ålder och enrgiintag. Ingen ytterligare föbättring erhölls vid högsta nivån 0.96% DHA. Andra nya studier som i sammanhanget är värda att nämnas: Long-Term Effects of Prenatal Omega-3 Fatty Acid Intake on Visual Function in School-Age Children (Jacques et al. Journal of Pediatrics 2011;158:83-90) Denna studie visar att extra DHA-intag under gravideten ger positiva effekter i ögats visuella system ända upp i skolåldern. DHA tycks vara särskilt viktigt under tidig utveckling med långvarig effekt för ögats funktion. Neurophysiologic and neurobehavioral evidence of beneficial effects of prenatal omega-3 fatty acid intake on memory function at school age (Boucher et al. American Journal of Clinical Nutrition 2011; 93: ) Detta är den första studien i sitt slag som kan rapportera neurofysiologiska och neurobeteende effekter av omega-3 intag och minnesfunktioner i skolåldern. Studien har utförts i Kanada på eskimåmammor med olika omega-3 status. Prenatal fatty acid status and child adiposity at age 3 yr results from a US pregnancy cohort (Donahue et al. American Journal of Clinical Nutrition 2011; 93:780-88) En amerikansk undersökning där man studerat gravida kvinnor och deras intag av omega-3 och visat att högre intag, som också gav högra nivåer i blodet av DHA, ledde till minskad benägenhet för fetma vid tre års ålder. Mot bakgrund av fetmans explosionsartade utveckling är dessa resultat av stor vikt. Hur får man i sig tillräckligt? Generellt är intaget av omega-3 alldeles för lågt i befolkningen vilket gäller i synnerhet för växande barn, men även gravida och ammande. Tillgängliga data indikerar att vuxna har ett intag på mg/dag och barn mg/dag omega-3. Detta gäller EPA + DHA tillsammans. Detta bör ställas i relation till att flertalet europeiska rekommendationer, inkl ISSFAL rekommenderar vuxna ett intag på 500 mg omega-3 per dag. För barn gäller 0.3 energi% vilket motsvarar mg/dag beroende på energiförbrukningen. Omega-3 källor Först och främst gäller att rekommendera regelbundet intag av fisk, helst fet fisk 2 portioner per vecka. Eftersom de allra flesta faller utanför denna ram så bör även kosttillskott av fiskolja övervägas och rekommenderas. Det finns flera produkter på marknaden. Viktigt att tänka på är att produkten är så lik de naturliga fiskfetterna med 38% omega-3 fettsyror, är stabila och att det helst finns produktspecifik dokumentation. För strikta vegetarianer börjar det komma kosttillskott som framställts av mikroorganismer eller marina alger som innehåller EPA och DHA. * * * För intresserade kan följande websidor rekommenderas: 20 barnbladet #3/2011

15 Barnveckan Folkets Hus, Umeå 4-8 april 2011 Barnbladets redaktion barnbladet.org I år var det sjätte gången Barnveckan arrangerades och denna gång i Umeå. Programmet spände över ett vitt spektrum med många intressanta föreläsningar. Barnveckan samlade allt som allt 880 deltagare, varav 212 var sjuksköterskor, vilket var fler än det brukar vara. Arbetsgruppen i Umeå provade ett nytt koncept där föreläsningar av och för både sjuksköterskor och läkare varvades under veckans gång. De föreläsningar som drog flest barnsjuksköterskor/ sjuksköterskor var barn som far illa, nytt om vaccinationer, nytt om neonatologi, infektionsvariationer hos barn, smärtsymposium och familjefokuserad vård. Förutom givande föreläsningar och diskussioner så bjöds vi på rolig underhållning av UNICEF-ambassadören Mark Levengood och ståupparen Jan Bylund, goda luncher och middagar och en jättefin Haglöfs-ryggsäck. Faktorer som absolut inte är oviktiga för ett positivt helhetsintryck. Riksföreningen för Barnsjuksköterskors årsmöte var den 7 april. Evalotte Mörelius återvaldes som ordförande. Birgitta Glännman och Rose-Marie Strandberg avtackades för väl genomfört styrelsearbete och nya i styrelsen är Anne Wennick från Lund och Maria Ödling, Stockholm. Verksamhetsberättelsen finns att läsa på RfB:s hemsida. Vi kan glädjas åt att vi är en av få sektioner inom SSF som har ett stadigt ökande medlemsantal. Årsmötet inleddes med att Ann- Christine Petterson överlämnade Pampers stipendium på kronor till barnsjuksköterskan och forskningsassistenten Cecilia Bartholdsson, Stockholm. Syftet med Ann-Christine Petterson överlämnar Pampers stipendium till Cecilia Bartholdsson Cecilias projekt är att utforska och kartlägga erfarenheter av etiska problem, verktyg och klimat i pediatrisk vård och att implementera, utveckla och utvärdera etikdiskussioner i team. vårdkvalitet i barnsjukvården Under fredagen presenterade Maria Forsner de kvalitetsindikatorer för barn på sjukhus som en arbetsgrupp inom RfB har tagit fram. Indikatorerna är smärta, amning, vårdmiljö, venösa infarter och läkemedel. Arbetet är inte slutfört utan nu behöver vi fundera på hur indikatorerna kan mätas, spridas och implementeras. Kontakter har tagits med SSF. Kanske kommer indikatorerna att kunna presenteras i nästa version av Eva Idvalls bok Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad? Ingvor Andersson och Berit Finnström beskrev Arbetsgruppen för vårdtyngds arbete under året och presenterade kort det finska instrumentet Rafaela vårdtyngdsklassificeringssystem. Rafaela används på de flesta större sjukhus i Finland och på ca 40 barnavdelningar och polikliniker. Det är väl underbyggt med forskning och har bl. a resulterat i tre avhandlingar. Upphovskvinna är Lisbet Fagerström, numera professor i omvårdnad vid universitetet i Bergen. De vårdtyngdsinstrument som nu är i bruk på landets barnklinker mäter olika saker och kan inte användas för nationella jämförelser, vilket skulle vara möjligt om klinikerna valde Rafaela. En av föreläsarna under onsdagen var Dag Gjesteby, vd för Helseplan, som ansvarar för att ta fram rapporter för 22 barnbladet #2/2011

16 NYSAM, som är en förkortning av nyckeltalssamverkan. NY- SAM är startat på initiativ av landstingen och syftet är att ta fram siffror/nyckeltal som kan utgöra ett underlag för jämförelser i hälso- och sjukvården och stimulera till diskussion samt förändrings- och förnyelsearbete. Anslutningen till NY- SAM ser olika ut över landet. Västra Götalandsregionen är t ex inte med även om enskilda sjukhus inom regionen ändå valt att ansluta sig. NYSAM:s siffror handlar framför allt om kostnader och olika mått på vårdkonsumtion och vårdproduktion (antal vårddagar, läkarbesök, läkemedelskonsumtion etc) men har få data som visar på kvalitet, vilket Gjesteby efterlyste. Mätbara kvalitetsindikatorer är därför viktigt att få. familjefokuserad omvårdnad Britt Inger Saveman, professor i omvårdnad, har en flerårig erfarenhet av familjefokuserad omvårdnad. Hon anser att familjefokuserad omvårdnad är nödvändig att använda i barnsjukvården för att ge förutsättningar till ett bra omhändertagande. Familjemedlemmar hänger ihop och varje individ påverkar de andra individernas hälsa. Ifall ett barn blir svårt sjukt så drabbas inte bara barnet utan även föräldrar, syskon och andra anhöriga påverkas av situationen. Det är med andra ord så att ohälsa hos en familjemedlem på ett eller annat sätt påverkar övriga familjemedlemmar. Det här innebär att barnsjukvården har ett ansvar som är mer omfattande än att bara vårda barnet. Det är lika viktigt för barnsjuksköterskan att stödja föräldrar, syskon och anhöriga. Omvårdnadens arbetsformer och inriktning behöver förändras. En förändring kan ske genom att utveckla hälsostödjande samtal. Dessa samtal fokuserar på att ge familjemedlemmarna en ny roll och mening när det har uppstått en förändrad livssituation. Ett hälsostödjande samtal kan vara kostnadsbesparande på individnivå och även för sjukvården. Familjer som har prövat hälsostödjande samtal har gett positiv respons på dessa samtal och efterfrågar den här vårdformen i sjukvården. Annica Örtenstrand, barnsjuksköterska och Med Dr, presenterade ett projekt som fokuserar på familjecentrerad vård på en neonatalavdelning. Familjecentrerad vård innebar i det här fallet att föräldrarna fick möjlighet att bo på sjukhuset tillsammans med sitt nyfödda barn i hemliknande miljö. Föräldrarna som blev delaktiga i vården kunde stödja sitt barn redan från början. I projektet ingick 366 barn som var födda före graviditetsvecka 37. Barn och föräldrar fördelades slumpmässigt i en av två studiegrupper. I den ena studiegruppen fick familjen en familjevård och i den andra studiegruppen erbjöds den vård som var standard på neonatalavdelningen. Vid en jämförelse mellan dessa olika vårdformer visade det sig att de barn som vårdats inom familjevården kunde åka hem fem dygn tidigare än de som fick standardvård. Det var också färre mammor som behövde amningshjälp när de ingick i gruppen som fick familjevård. Annica Örtenstrand och hennes kollegor följde också upp hur föräldrarna uppfattade sin egen psykiska hälsa. Mammorna upplevde mindre oro med familjevård medan papporna uppgav att de mådde sämre i jämförelse med standardvård. implementeringsforskning Lars Wallin, barnsjuksköterska och Med Dr, presenterade de svårigheter och möjligheter som kan finnas vid implementering av ny kunskap i sjukvården. Nyutbildade sjuksköterskor kan ibland ses som budbärare av ny kunskap. Det är dock endast hälften av dem som använder sig av forskning och ny kunskap efter utbildning. Det finns flera orsaker till det här problemet. Det går bland annat att identifiera fem barriärer eller återkommande hinder för sjuksköterskor. Dessa barriärer är otillräckligt med tid för att implementera nya idéer, att statistik är oförståeligt, sjuksköterskor saknar auktoritet för att ändra rutiner, de har inte tid för att läsa på och till slut att miljön inte passar för implementering. En metod för att motverka dessa barriärer är att utvärdera om facilitering resulterar i bättre vård för barn och deras anhöriga. Det finns skäl att tro att facilitering kan vara ett sätt att öka sjuksköterskornas kunskap och att öka användandet av evidensbaserad kunskap i omvårdnaden. En metod för det här kan vara att sjuksköterskorna får påminnelser om vad de ska göra genom att journalsystemet ger sjuksköterskorna påminnelser om olika åtgärder genom exv. pratbubblor. På en akutmottagning kan till exempel dokumentation av fallskador leda till att Evalotte Mörelius och Catarina Barth barnbladet #3/

17 journalsystemet påminner sjuksköterskan om att även reflektera över risk för barnmisshandel. barnets mat den vuxnes hälsa Under ovan rubrik ägnades en temaförmiddag som inte bara kom att handla om den tidiga kostens betydelse för barns och ungdommars hälsa, utan även om den effekt den perinatala nutritionen kan komma att ha långt fram i livet. Insikterna om den tidiga kostens betydelse är inte i sig särskilt ny. Ett klassiskt exempel är PKU, där en genetisk defekt nödvändiggör en tidig introduktion av särskild kost för att garantera god mental utveckling hos barnet. Men ett forskningsområde som på senare tid har gjort stora framsteg handlar om hur näringsämnen kan påverka friska individer på genetisk nivå. Olika näringsämnen kan fungera som metylerande trans- Mark Levengood sjätte månaden minskar risken för övervikt som vuxen.) När det gäller introduktion av gluten föreslår ESPGHAN att man bör undvika detta före 4 månaders ålder men inte senare än 7 månader, och då i samband med amning eftersom detta reducerar risken för inte bara celiaki, utan även diabetes och veteallergi. Komjölk bedöms vara en dålig källa för järn och bör inte utgöra det huvudsakliga vätskeintaget före 12 månaders ålder, dock kan små kvantiteter ges vid intag av tilläggskost. ESPGHAN menar dock att det inte finns något skäl att skjuta upp introduktionen av potentiellt allergen kost som ägg och fisk. Michaelsen pekar på en intressant förskjutning som skett när det gäller rekommendationer rörande introduktion av olika livsmedel: Tidigare har utgångspunkten varit att stävja malnutrition. Istället ligger fokus idag på att erhålla ett balanserat protein- och energiinkriptionsfaktorer och alltså slå av och på gener; en epigenetisk reglering som leder till permanenta konsekvenser hos individen. Ett talande exempel på detta är amning. Bröstmjölk (framför modersmjölksersättning) tycks inte bara ha effekt på tillväxt, kognition och infektionskänslighet utan förebygger också en rad sjukdomar eller mindre gynnsamma tillstånd som celiaki, typ I- och II-diabetes, högt blodtryck, högt kolesterol, och inte minst obesitas. Om det sistnämnda diskuterade professor Bert Koletzko, Universitetet i München, i sitt föredrag Long-Term Consequences of Early Nutrition. Koletzko presenterar tanken om olika tidsfickor under en individs allra tidigaste utveckling, korta perioder under vilka vår framtida hälsa och prestationsförmåga fixeras. Flera studier visar att det finns ett starkt samband mellan ett barns födelsevikt och moderns vikt/ metabola tillstånd under graviditet. Det finns också en koppling mellan barnets födelsevikt och senare utveckling av obesitas. Studier på syskon visar att barn som föds om modern har nedsatt blodsockertolerans, har också ökad risk att utveckla obesitas. (Om modern röker ökar också risken med en faktor om 1,5-2. Detta trots att barnet har en låg födelsevikt). De resultat som kanske är mest iögonfallande är att moderns hälsa strax innan graviditet tycks var av stor betydelse för hur barnet kommer att utvecklas. Postnatalt har Koletzko inom ramen för EUs barnfetmaprojekt, CHOP, där tusen barn följdes under två år, jämfört barn som ammats med barn som antingen fått modersmjölksersättning med hög proteinhalt eller ersättning som är mer likvärdig bröstmjölk. De barn som fått den högproteinberikade bröstmjölksersättningen vägde betydligt mer än barnen i de två andra grupperna. Skillnaderna visade sig vid 6 månaders ålder, och bibehölls även efter att interventionen upphörde vid 12 månader. Forskarna har beräknat att barn som fått modersmjölksersättning med låg proteinhalt eller har ammats, har en reducerad risk om 13% att utveckla obesitas. Sammantaget bekräftar resultaten antagandena om amningens förebyggande effekt vad gäller fetma. complementary feeding. when, what and how? Professor Kim Fleischer Michaelsen, Institut for Human Ernæring/Børneernæring Og International Ernæring vid Köpenhamns universitet har suttit med i ESPGHAN s Committe on Nutrition och formulerat de rekommendationer rörande tilläggskost som organisationen idag ger: Tilläggskost bör inte introduceras före vecka 17 och alla barn borde ha börjat med det vid vecka 26. Om möjligt rekommenderas full amning i 6 månader, vilket ligger i linje med WHO:s rekommendationer. EFSA, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har nyligen publicerat en omfattande utredning om lämplig ålder för att införa tilläggskost och drog slutsatsen att införandet mellan 4 och 6 månader är att betrakta som en säker tidpunkt. (En studie har visat att om man väntar med introduktionen till den Margareta Blennow Svenska Barnläkare föreningen (t.v) Peter Stenberg, Semper 24 barnbladet #3/2011

18 tag, och att förebygga riskerna för kroniska sjukdomar. Man bör observera att de flesta rekommendationer som idag ges, inte är evidensbaserade. fish oil for whom, what dose and for what reason? Maria Makrides, professor vid Child Nutrition Research Centre, Women s and Children s Health Research Institute, Children, Youth and Women s Health Service i Adelaide, kom i sitt sitt föredrag att behandla tillförsel och tillgodogörandet av n-3 LCPUFA (långkedjande fleromättade fettsyror) under den perintala perioden. Under graviditeten sker en ackumulering och överföring till fostret av n-3 LCPUFA i synnerhet av DHA. Trots att kvinnor, särskilt i västvärlden inte äter så mycket fisk, är ändå upptaget hos fostret ganska högt. Det mesta av denna överföring sker i slutet av graviditeten, varför barn som är för tidigt födda och har minimala fettdepåer, också har brist på n-3 LCPUFA. Maria Makrides redogör för två nya studier som handlar om betydelsen av n-3 LCPUFAsupplement under graviditet: DINO och DO- MInO. I den senare visade det sig att supplementering ökade genomsnittlig födelsevikt och längd, vilken sannolikt är ett resultat av en förlängd graviditet. Suppelmentering gav nämligen en signifikant minskad risk för en prematur förlossning. Ett resultat som också stämmer överens med en omfattande nyligen genomförd systematisk Cochrane-review. Slutsatsen var dock att av 100 kvinnor med normala graviditeter som fick fiskolja förebyggdes 1 prematur förlossning, men istället utfördes 4 kejsarsnitt till följd av överskridna graviditeter. Ett resultat att beakta när man skall formulera allmänna rekommendationer. Barnläkare Christina West, Klinisk vetenskap, enheten för Pediatrik vid Umeå universitet, försökte svara på frågan Probiotics fact or fiction? Evidensen för probiotikans betydelse för vår hälsa är ännu mycket knapphändigt och det är svårt att uttala sig säkert om probiotikans förtjänster. Man vet att intag av probiotika som L rhamnosus GG, L Acidophilus LA-5 och B Lactis Bb-12, vid graviditet reducerar risken för eksem hos barn vid två års ålder. Det finns också skäl att anta att probiotika kan ha en förebyggande effekt vad gäller att hämma utvecklingen av olika allergier. I övrigt är evidensläget mycket svagt. West betonar dock att dagens bristande evidens inte innebär att man inte i framtiden kommer att fastställa betydande hälsofördelar med probiotika. vaccin mot rotavirus. ska vi vaccinera eller inte? Under torsdag förmiddag hölls ett seminarium om vaccinations-nyheter. Malin Rydh-Rinder överläkare vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm höll ett föredrag om rotavirus. Hon belyste hur rotaviruset drabbar samhället under främst vinterhalvåret och talade även om den belastning som detta innebär för It must be stressed that the current lack of evidence of efficacy does not mean that future clinical research will not establish significant health benefits for probiotics slutenvården. Många barn drabbas av gasteroenteriter med frekventa diarréer och kräkningar som följd. Mellan 40-60% av dessa är orsakade av rotavirus. De flesta barn som drabbas av rotavirus gasteroenteriter är mellan sex 24 månader Om gasteroenteriten är orsakad av rotavirus kan avgöras genom ett enkelt avföringsprov. Rotavirus är ett stort problem runt om i världen, ungefär en halv miljon barn per år dör ute i världen till följd av rotavirusorsakade gasteroenteriter, av dessa drabbar de flesta dödsfall (85%) barn i utvecklingsländerna (Parashar UD, et al. Rotavirus and severe childhood diarrhea. Emerg Inf Dis 2006;12). På grund av den höga frekvensen av dödsfall till följd av rotavirusgastroenteriter ute i världen har rotavirusvaccinationer varit högt prioriterade av WHO. USA införde ett rotavirusvaccin (Rotashild) i barnvaccinationsprogrammet Dock drogs detta in efter ett år då vaccinet associerades med tarminvaginationer. Huruvida tarminvaginationerna hade något Gulli Fanspets, Nutricia (mitten) egentligt samband med vaccinet blev aldrig helt klarlagt. Eftersom behovet av ett vaccin varit högt prioriterat på grund av det stora antalet dödsfall som rotaviruset orsakar, antog två vaccinationstillverka utmaningen att framställa nya vaccin. Kliniska studier genomfördes med ett stort antal barn (>60 000) för att säkerställa risken för tarminvaginationen som Rotashild befarades orsaka. En utvärdering av dessa studier utmynnade i två nya vaccin som godkänts i Europa, Rotarix och RotaTeq. Under barnveckan hölls en paneldiskussion där en av frågorna var om vi i Sverige skulle vaccinera mot rotavirus eller inte. Diskussionen kretsade mycket kring den ekonomiska besparing som vaccinationerna skulle föra med sig men även den stora belastningen på landets barnkliniker som gasteroenteriter medför under vissa perioder av året. Många sjukhus runt om i Sverige har stora problem under vinterhalvåret då det är högsäsong för rotavirus. Barnen som drabbas av Rotavirusgasteroenteriter och blir riktig dåliga är oftast under två år och många av dessa måsta läggas in på barnkliniken för övervakning och uppvätskning. De barn som läggs in på sjukhus ska isoleras för att inte föra smittan vidare till andra patienter. Då tillgången på isolering salar är ett stort bekymmer på många barnkliniker skapar detta ett problem och avdelningarna tvingas att hitta egna lösningar på platsbristen som inte är bra ur något perspektiv. Tummar man på hygienföreskrifterna är risken för ökad smittspridning inne på avdelningen stor. Alla i publiken och panelen var rörande ense om att vaccination med rotavirus skulle innebära minskat lidande för en stor patientgrupp och även en stor samhällsbesparing. Under har en stor studie genomförts i Sverige, EPI-Rotastudien. Studien presenterar färska resultat på hur rotavirus drabbar stora delar av Sverige under vinterhalvåret. Malin Rydh-Rinder överläkare, medicine doktor, Sachsska barnsjukhuset i Stockholm presenterade utdrag ur Epi-Rota studien. Då denna i dagsläget är under publicering kan vi inte återge något resultat ur den i detta nummer. Vi återkommer dock med mer information då publiceringen av studien är gjord. barnbladet #3/

19 ästskribenten Gästskribenten Gästskribenten Gästskribenten Gästskribenten På självkänsla och kärlek kommer barn långt Mats Agurén Generalsekreterare för World Childhood Foundation 26 barnbladet #3/2011 Sasha är 23 år gammal, men han har livserfarenhet som vida överstiger hans ålder. Som åttaåring blev Sasha ett av de hundratals barn som bor på gatorna i Ukrainska kuststaden Odessa. Troligen hamnade han där av samma anledning som de flesta andra gatubarn i Ukraina; inte för att han var föräldralös utan för att situationen hemma blivit ohållbar på grund av våld, övergrepp, alkoholiserade föräldrar eller andra missförhållanden. Gatan kändes helt enkelt som ett bättre alternativ än att stanna kvar hemma. Som 12-åring började Sasha använda droger och allt eftersom åren gick hamnade han längre och längre från det liv som ett barn borde ha, som alla barn har rätt till. Då och då träffade han socialarbetare från organisationen The Way Home, som berättade för honom att han kunde få hjälp att ta sig ifrån gatan. Sasha var rädd och vågade inte lita på dem, men de gav inte upp och en dag sade Sasha ja han ville uppleva hur vanliga barn lever och han ville börja i skolan. Då var Sasha 18 år och han hade mycket att ta igen, han hade ju aldrig gått i skolan. Hos The Way Home fick Sasha börja skolan och han blev väldigt intresserad av datorer. Efter en tid fick han hjälp att skaffa en egen lägenhet och idag bor Sasha tillsammans med sin flickvän och deras gemensamma dotter som blivit ett år gammal. Han arbetar hos en dataoperatör och enda spåret från tiden på gatan är käppen han tvingas gå med på grund av skadorna han fått av drogerna. Sasha är ett av de barn som World Childhood Foundation har kunnat hjälpa till ett bättre liv. Genom att stödja The Way Home och en lång rad andra lokala organisationer runt om i världen arbetar vi för att alla barn ska få den barndom de har rätt till. Vår vision är att alla barn har rätt till sin barndom, till trygghet, glädje, lekfullhet och nyfikenhet på livet. Tyvärr är det långt ifrån verkligheten för många barn, inte bara i Ukraina utan också här i Sverige. De flesta barn i Sverige lever ett väldigt bra liv och det görs fantastiska insatser inom det svenska välfärdssystemet för att se till att alla barn ska få en bra uppväxt. Ändå finns det barn och ungdomar som faller mellan stolarna och som inte får den hjälp de behöver. Det märker vi på Childhood i vårt arbete, och jag är säker på att det är något ni som barnsjuksköterskor känner till alltför väl. Som en fristående stiftelse verkar Childhood helt oberoende utan statlig finansiering. Vi arbetar problemorienterat snarare än fattigdomsorienterat just därför att det överallt finns barn som inte mår bra och som inte får sina rättigheter tillgodosedda. En viktig princip för oss är att fokusera på situationer där barn faller mellan stolarna inte att gå in med stöd där myndigheterna har ansvaret. Idag stödjer vi runt 90 sociala projekt i 16 länder, som riktar sig till gatubarn, unga mammor, barn på institution och barn som utsatts för sexuellt utnyttjande. Förebyggande insatser är kärnan i Childhoods arbete; vi vill på ett så tidigt stadium som möjligt stödja familjer som lever i utsatta situationer för att minska risken att barn utsätts för våld, övergrepp, att de får barn alltför unga eller att föräldrarna lämnar bort sina barn. Kopplingen till barnhälsovården är ofta starkt närvarande och i flera av de projekt vi stöttat sedan Drottning Silvia grundade Childhood har barnsjuksköterskor haft

20 nyckelroller. Till exempel i det pilotprojekt som startade i Warszawa för några år sedan med målet att få vårdcentraler, socialtjänstkontor, sjukhus och myndigeter att samarbeta för att tidigt identifiera familjer där barn riskerar att fara illa. Och sedan snabbt sätta in stöd från olika håll för att stärka föräldrarna. Situationen i Sverige ser annorlunda ut än i länder som Ukraina, men vi på Childhood ser också likheter. Hemlösa barn är en grupp som syns och hörs väldigt lite i vårt land, men de finns. Precis som gatubarnen i Ukraina finns det svenska ungdomar som blivit utkastade av sina föräldrar eller som väljer att inte komma hem för att situationen blivit ohållbar. Hellre än att misshandlas fysiskt eller psykiskt, hellre än att utsättas för övergrepp eller ta hand om en drogpåverkad förälder väljer de här ungdomarna hemlösheten. De sover hos kompisar, på nattbussen eller driver runt på stan. Vad som helst är bättre än att gå hem. På pappret har de ett hem, men i praktiken är de hemlösa. För att lyfta medvetenheten kring hemlösa unga i Sverige har Childhood under ett antal år bidragit med stöd till Stockholms och Skånes stadsmissioner som arbetat fram en modell för hur man kan nå ut och hjälpa dem. Ofta har ungdomarna en lång historia av myndighetskontakter bakom sig och förtroendet för vuxna har skadats hårt på vägen. De behöver någon som står på deras sida, som inte är en myndighetsperson utan som kan följa med och tolka, förklara och stödja. Så att de ska orka fortsätta be om den hjälp de behöver för att kunna ta sig vidare i livet. Oavsett om det handlar om att hjälpa gatubarn bort från gatan, att stödja tonårsmammor i sitt föräldraskap eller att stötta barn till missbrukande föräldrar så är självkänsla alltid en nyckel. Barn och ungdomar som får känna sig älskade, som får höra att de är värdefulla och att de har rätt att må bra klarar sig mycket bättre i livet. Det allra bästa är att sätta in tidigt stöd till barn som behöver det, men även barn med svåra, traumatiska erfarenheter kan återhämta sig om de får rätt hjälp. I det arbetet måste vi vuxna hjälpas åt. Och kom ihåg, mycket kärlek är inte farligt! Mats Agurén Generalsekreterare för World Childhood Foundation barnbladet #3/

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Ögats lins skall liksom linsen i en kamera skapa en skarp bild av omvärlden. I kameran ligger bilden på filmen och i ögat ligger bilden på näthinnan

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Efalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande!

Efalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande! Efalex Mor & Barn Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande! Särskilt DHA behövs för att fostret ska utvecklas optimalt, bland annat när det gäller motorik, minnesfunktion och kognitiv

Läs mer

Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet

Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet Intervju med Dr Alex Richardson, verksam vid universitetet i Oxford, på Food and Behaviour Research (FAB), Inverness, Skottland (www.fabresearch.org

Läs mer

Syn och synprövning. Marie Fällmar. Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS. Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007

Syn och synprövning. Marie Fällmar. Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS. Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007 Syn och synprövning Marie Fällmar Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007 Skelprocessen Bild 1 Bild 2 1-2 Mask för strabism hos barn, konvergent (1)

Läs mer

Efalex. Hälsa för hjärna och ögon

Efalex. Hälsa för hjärna och ögon Efalex Hälsa för hjärna och ögon Hälsa för hjärna och ögon med omega-3 Essentiella fettsyror är livsnödvändiga för vår hälsa. Vi kan inte tillverka de själva, utan de måste tillföras via vår kost. Fettsyror

Läs mer

Pressinformation. Fakta om omega-3

Pressinformation. Fakta om omega-3 Pressinformation Fakta om omega-3 Livsviktiga fettsyror Fett är livsnödvändigt. Det finns olika typer av fettsyror (fett) och de har alla viktiga funktioner att fylla i kroppen, som att bygga upp och reparera

Läs mer

Grå starr (katarakt) Information inför operation

Grå starr (katarakt) Information inför operation Grå starr (katarakt) Information inför operation Vad är grå starr? Grå starr innebär att ögats lins är grumlad och inte släpper in tillräckligt med ljus i ögat. Detta leder till synnedsättning. Till en

Läs mer

ROP. (Retinopathy Of Prematurity)

ROP. (Retinopathy Of Prematurity) ROP (Retinopathy Of Prematurity) 2006 1 Vad är ROP? ATT FÖRSTÅ ÖGONSJUKDOMEN ROP (Retinopathy Of Prematurity) Av Sven Crafoord 2006-09-27 Retinopathy of prematurity (ROP) är en ögonsjukdom som uppstår

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Välkommen till din Eylea-guide Häftet innehåller: Din läkare har skrivit ut Eylea eftersom du har

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide Din läkare

Läs mer

Hål i gula fläcken. makulahål

Hål i gula fläcken. makulahål Hål i gula fläcken makulahål Gula fläcken Ögats insida är klädd med en tunn hinna, näthinnan. Den består av miljontals små synceller och fungerar som ett slags film som fångar upp det vi ser. Syncellerna

Läs mer

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän.

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015 Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning Minskar risk för (grade 1): - Mag- och tarminfektioner -

Läs mer

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN LINSBYTESoperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för ett linsbyte (RLE). Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

Förslag att införa glasögonbidrag för synkorrigering till barn

Förslag att införa glasögonbidrag för synkorrigering till barn Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) HSN 1309-1033 Handläggare: Aime Laur Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-02-13, p 5 Förslag att införa glasögonbidrag för synkorrigering till barn

Läs mer

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism

Läs mer

Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation

Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation Version 5 Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation Patientinformation VAD ÄR GRÅ STARR? Grå starr, eller katarakt, är en grumling i ögats lins. Linsen ligger alldeles innanför pupillen. Utveckling

Läs mer

att Tänka på FÖRE och

att Tänka på FÖRE och att Tänka på FÖRE och efter din BEHANDLING AV ÅLDERSSYNTHET 1 Nu vet jag att jag alltid kommer att se bra och jag behöver aldrig oroa mig för grå starr! Margareta Birgersson, Statistiker 58 år 2 snart

Läs mer

Åldersförändringar i gula fläcken

Åldersförändringar i gula fläcken Åldersförändringar i gula fläcken 1 1 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fl äcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning)

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning) Din guide till Bayer Pharma AG, D-13342 Berlin, Germany Copyright 2012 Bayer Pharma AG www.bayerhealthcare.com Innehåll Sid Vad är Eylea?... 4 Åldersförändringar i gula fläcken... 5 Innan du får en injektion

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Klinisk testning av ögonrörelserrelser Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Ögonrörelserrelser Vi testar motilitet har alla ögonmuskler normal funktion eller finns det inskränkningar (skelningar)? Vi

Läs mer

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror!

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror! TREE Livsstilsdesign Tree Livsstilsdesign 23 oktober 2014 Livsviktiga och livsfarliga fettsyror En guide till att välja bra fetter och omega3 tillskott Omega3 och omega6 är olika fleromättade fettsyror

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

1 Information till patienter med hål i gula fläcken

1 Information till patienter med hål i gula fläcken 1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan

Läs mer

Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2012-11-14 HH-HOH12-136 Svar på motion Alla barn har rätt att se Bakgrund Nämnden för Habilitering och

Läs mer

Barn med katarakt Information till familjen

Barn med katarakt Information till familjen Barn med katarakt Information till familjen Innehåll Ögat och den normala synutvecklingen 3 Kongenital katarakt - Medfödd grå starr 3 Amblyopi ( lazy eye ) 4 Praktiska konsekvenser av amblyopi 4 Diagnostik

Läs mer

Tidigare Pågående Planerad Forskning

Tidigare Pågående Planerad Forskning Tidigare Pågående Planerad Forskning Lene Martin Professor Vårdvetenskap 1 Presentationens innehåll Forskning hittills bild 3 Min väg till forskning (från oftass/ögonsjuksköterska till professor) bild

Läs mer

Exempelsamling i Ögats optik

Exempelsamling i Ögats optik Exempelsamling i Ögats optik 1. Ett reducerat öga har n =1.336, F=62 och längden 26,2 mm. Vilken av följande linser fungerar bäst för a) avståndsseende och b) närarbete (0,5 m)? (i) +2 D (ii) -9 D (iii)

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid B. BIPACKSEDEL 1 Bipacksedel: Information till användaren Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.

Läs mer

PATIENTGUIDE. EYLEA för behandling av retinal grenvensocklusion

PATIENTGUIDE. EYLEA för behandling av retinal grenvensocklusion PATIENTGUIDE EYLEA för behandling av retinal grenvensocklusion EYLEA Patientguide Läkaren har ordinerat dig behandling med EYLEA eftersom du har fått diagnosen retinal grenvensocklusion, som också kallas

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer

Gråstarrsoperation och sedan?

Gråstarrsoperation och sedan? Gråstarrsoperation och sedan? Eva Mönestam Docent, överläkare Ögonkliniken, Norrlands universitetssjukhus Operation av gråstarr är det vanligaste kirurgiska ingreppet i den industrialiserade världen. Under

Läs mer

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN Ögonlaseroperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för en ögonlaseroperation. Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

Nyligen tillblandad ersättning i flaska kan antingen värmas i vattenbad eller i flaskvärmare.

Nyligen tillblandad ersättning i flaska kan antingen värmas i vattenbad eller i flaskvärmare. Tillredning av ENFAMIL A.R. 1. Tvätta händerna noga med tvål och vatten före tillredning av ersättningen. Rengör och koka flaskor, nappar, lock och andra tillbehör minst 1 min. 2. Koka vattnet minst 1

Läs mer

Prioritera synvård. Handledning för talare

Prioritera synvård. Handledning för talare Prioritera synvård Handledning för talare BILD 1 Presentation av talare. Syftet med den här presentationen är att informera om de synförändringar som kan inträffa när vi åldras och diskutera betydelsen

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Prioritera synvård. Se bra hela livet

Prioritera synvård. Se bra hela livet Prioritera synvård Se bra hela livet Allas syn kan förändras med åren Några synförändringar gör det svårt att utföra vardagliga aktiviteter. Dessa förändringar kan också påverka känslan av självständighet.

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

att tänka på FÖRE och EFtER din ÖgonLaSERbEhandLing

att tänka på FÖRE och EFtER din ÖgonLaSERbEhandLing att tänka på FÖRE och efter din ögonlaserbehandling 1 Med tanke på hur säkert det är att korrigera sin syn kan jag inte förstå varför jag inte gjort det tidigare! Sara Ljung, Skogsarbetare 32 år 2 snart

Läs mer

Patientinformation. Södra Älvsborgs Sjukhus. Ögonklinik

Patientinformation. Södra Älvsborgs Sjukhus. Ögonklinik Patientinformation Grå starr Södra Älvsborgs Sjukhus Ögonklinik Vad är grå starr? Grå starr, som har det medicinska namnet cataract, innebär att ögats lins grumlas och synen blir suddig. Grå starr är en

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

FISKLEVEROLJA - Traditionellt skandinaviskt kosttillskott med besk bismak

FISKLEVEROLJA - Traditionellt skandinaviskt kosttillskott med besk bismak FISKLEVEROLJA - Traditionellt skandinaviskt kosttillskott med besk bismak Av: Sofia Artursson, Akupunkturakademin 2008. Kort historik Intresset för fiskleveroljans hälsosamma effekter ökade i samband med

Läs mer

EQ EVERYDAY det du behöver varje dag

EQ EVERYDAY det du behöver varje dag It s in our nature För oss i Eqology är naturen en essentiell drivkraft i och runt omkring oss en kraft som inspirerar oss till att uppnå stora saker. Vi kaller det Naturally Driven. Baserat på denna filosofi

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm Vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn under 18 år inte

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Nystagmus går det att träna bort?

Nystagmus går det att träna bort? Att ha en hög synskärpa kräver att man har en god bildstabilisering på näthinnan Bildrörelsen på näthinnan: Nystagmus går det att träna bort? storlek < 0.5 grader hastighet < 5 grader/sek Om nystagmus

Läs mer

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008 ID-Nr: Nummer: Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Del 1 1. En 65-årig dam söker dig på allmänläkarmottagningen då hon märkt att

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning.

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Hälsa Sjukvård Tandvård Amning Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Den här pärmen innehåller information och råd om amning som

Läs mer

vi korrigerar alla dina synfel

vi korrigerar alla dina synfel vi korrigerar alla dina synfel även brytningsfel och ålderssynthet kostnadsfria konsultationer & undersökningar 1 2 innehåll 4 5 6 8 11 12 14 15 DIN FRIHET ÄR NÄRA Vi hjälper dig ta steget förundersökning

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

LINSER ELLER GLASÖGON?

LINSER ELLER GLASÖGON? LINSER ELLER GLASÖGON? Många kämpar med denna fråga och behöver en hjälpande hand på traven. Därför har vi samlat nyttig information kring de två olika alternativen och vad du bör tänka på i ditt val.

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 1 3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa våra behov. När

Läs mer

Patientinformation. Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän

Patientinformation. Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän Patientinformation Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Numeta G16E, Numeta G19E 23.3.2015, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2. Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1. Information om sjukdomsförekomst En del av de patienter

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Hur ser prematurfödda barn när de blir äldre?

Hur ser prematurfödda barn när de blir äldre? Hur ser prematurfödda barn när de blir äldre? Eva Larsson Institutionen för neurovetenskap/oftalmologi, Uppsala Universitet Ögonkliniken, Akademiska sjukhuset Uppsala Vad skall fungera för att vi skall

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Arbetsplats: Ögonkliniken, barnmedicin/habilitering, syncentralen Sunderby sjukhus, Norrbotten Sida 1 (6) Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Inom

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Multivitaminer och bröstcancerrisk

Multivitaminer och bröstcancerrisk Multivitaminer och bröstcancerrisk Peter Wilhelmsson, Näringsmedicinare, IFM kliniken, Falun Det har varit en del mediauppståndelse kring den svenska studie som presenterades i tidskriften "American Journal

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

Briller och barn En rapport om barns behov av glasögon och landstingens otillräckliga bidrag.

Briller och barn En rapport om barns behov av glasögon och landstingens otillräckliga bidrag. Briller och barn En rapport om barns behov av glasögon och landstingens otillräckliga bidrag. Intyg från kurator på skola: Skolan har kunnat hjälpa pojken med diverse skolmaterial. Han behöver också glasögon

Läs mer

iqnyhetsbrev med fokus på livets fett

iqnyhetsbrev med fokus på livets fett medicazine iqnyhetsbrev med fokus på livets fett Utgåva 4 2006 Fettsyrors betydelse vid graviditet och amning Ny klinisk studie Naturlig fiskolja eller syntetisk? GLA vid torra och sköra slemhinnor Tillverkare

Läs mer

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal 1 AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal Författare: Hannula Leena, (arbetsgruppens ordförande),

Läs mer

Vår resa med Vision For All till Guatemala, maj 2010 Text: Hanna Johansson, Fanny Josefsson, Helena Julin, Elena Netskar Foto: Elena Netskar

Vår resa med Vision For All till Guatemala, maj 2010 Text: Hanna Johansson, Fanny Josefsson, Helena Julin, Elena Netskar Foto: Elena Netskar Vår resa med Vision For All till Guatemala, maj 2010 Text: Hanna Johansson, Fanny Josefsson, Helena Julin, Elena Netskar Foto: Elena Netskar Den 6 maj 2010 åkte vi fem optikerstudenter från Karolinska

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen.

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Upprätthåller din hunds rörlighet för att få ut det mesta av livet. En guide från din veterinär och Nestlé Purina. Ledmobilitet GAD (dog UPPRÄTTHÅLLER HÄLSAN

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Ögonmottagningen Ögonkliniken. Till dig som ska opereras för grå starr

Ögonmottagningen Ögonkliniken. Till dig som ska opereras för grå starr Ögonmottagningen Ögonkliniken Till dig som ska opereras för grå starr Hur ser ögat ut? Regnbågshinna Gula fläcken Pupill Synnerv Hornhinna Lins Näthinna Grå starr? Vad är det? Grå starr innebär att linsen

Läs mer

Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR. Oktober 2014

Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR. Oktober 2014 Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR Oktober 2014 Ett barn, en person! SLO syndrom ger olika grad och kombination av funktionsnedsättningar Alla personer med SLO är unika! Alla med SLO utvecklas

Läs mer

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden.

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden. Kunskapssökning Maria Andersson M6 Dalslands folkhögskola 1997 Innehållsförteckning Inledning...2 Vad är en läpp-käk-gomspalt...3 Varför har barnet fått denna missbildning?...3 Allmän skötsel...3 Allmän

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer