Trävaruindustrien i Medelpad.
|
|
- Sandra Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Trävaruindustrien i Medelpad. Av G. Wärn. ]F örutsättningarna för en storindustri grundad på förädling av skogsprodukter äro i Medelpad särskilt stora. I ett tidigare skede, under 1800-talet och dessförinnan, vann i dessa trakter även järnindustrien en betydande utveckling, vilket i huvudsak berodde på tillgången av vattenkraft i våra älvar men även på möjligheten att i järnbrukens närhet av virke från närliggande skogar framställa träkol. Från mitten på förra århundradet har emellertid sågverksindustrien och från detta sekels början jämsides med denna trärnasseindustrien nästan helt behärskat den industriella verksamheten i detta landskap. Anledningen till att de naturliga förutsättningarna för en blomstrande skogsindustri i så hög grad äro till finnandes i Medelpad är framför allt den goda tillgången på skog av hög kvalite inom landskapet samt möjligheten att på de mäktiga floder, Indalsälven och Ljungan, som genomflyta landskapet och som med sina förgreningar äro i stånd att uppsamla icke blott Medelpads egna skogsprodukter utan även större delen av skogstillgången inom Jämtland, transportera skogens alster från fjällen i väster ned till Medelpads kust. Dit är också för närvarande landskapets i det närmaste hela sågverksindustri och all cellulosatillverkning förlagd. Inlandsindustrien representeras nu inom Medelpad endast av tvenne fabriker för framställning av mekanisk massa, den ena förenad med pappersbruk, samt ett par mindre sågverk. Det var först i och med ångans inträde i industriens tjänst som tyngdpunkten av trävaruindustrien kom att förläggas till 23
2 kusten. Före ångsågarnas tid, d. v. s. före medio av förra århundradet, voro exportsågverken för driften hänvisade till vattenkraft och således förlagda till de större vattenfallen såsom vid Ljungan i Matfors och vid Indalsälven i Sillre. När senare, närmare seklets slut, möjlighet förefanns att omforma vattenkraften till elektrisk energi, vilken lätt kunde transporteras längre sträckor, var det endast helt naturligt, att kustsocknarna på grund av bekväma och billiga utskeppningsmöjligheter kommo att bliva den egentliga hemorten icke blott för sågverken utan också för cellulosafabrikerna. Svartviks sågverk och hyvleri. I bakgrunden Essviks sulfitfabrik. Under förra århundradet representerades trävaruexportindustrien i SundsvalIs distrikt uteslutande av sågverken. Från den tid, då de första ångsågarna kommo till stånd vid Tunadal och Wifstavarv omkring år 1850 (Tunadal 1849), gick utvecklingen under förra seklet mycket snabbt, så att vid sekelskiftet endast i detta distrikt ett trettiotal exportsågverk voro i gång. Jämsides med utskeppning av sågade varor försiggick under nämnda tid en 24
3 mycket betydande export av bjälkar. Vid en del av de större sågverken anlades också exporthyvlerier för förädling av det sågade virket; det första exporthyvleriet byggdes sålunda vid Mon på 1870-talet. Sågverksindustrien har allt från sin början haft att genomgå många kriser, vilka tillfälligt verkat förlamande på densamma, men fortfarande intager den en framstående plats vid sidan av annan skogsförädlingsindustri. En nedgång i produktionen inom detta distrikt under senare år har dock icke kunnat undvikas. Detta har icke endast sin förklaring i det förhållandet, att ökad konkurrens från Finland och även Ryssland gjort en viss inskränkning av produktionen nödvändig, utan beror också till stor del därpå, att tillgången på råvara för tillverkningen är betydligt mindre än tidigare. Detta återigen förklaras dels därav, att de grövre träden, som lämna till försågning lämpligt timmer, i skogarna kring Ljungan och Indalsälven nu ej förekomma i lika stor myckenhet som tidigare - helt naturligt för övrigt, då dessa ju oftast främst representera den avverkningsmogna skogen och sålunda i första hand få falla för yxan - och dels därav, att möjligheten att såsom tidigare skett från övre Norrland inköpa sågtimmer för förädling i detta distrikt blivit allt mer beskuren. Denna senare omständighet, som äger direkt samband med att det numera endast i liten utsträckning står den icke statsägda industrien till buds att i fri konkurrens inköpa sitt råvarubehov från Kronans skogar i Norrbotten, hajr icke minst bidragit till att göra det omöjligt att bibehålla sågverksindustrien härstädes vid samma produktion som tidigare. Av dessa orsaker ha sålunda ett stort antal sågverk i detta distrikt - i synnerhet sådana, som icke haft egna skogar att lägga till grund för sin råvaruförsörjning - varit nödsakade att nedlägga eller inskränka driften, vilket ju i sin tur haft för vår folkförsörjning i Medelpads bygder mycket beklagliga konsekvenser. I det föregående har berörts den svåra konkurrens, som sågverksindustrien under senare år haft att kämpa med från ett par andra av de större exportländerna för sågade trävaror. Detta har haft till följd, att sågverksindustrien i vårt land och icke minst 25
4 i vår ort under senaste femårsperiod ur teknisk synpunkt genomgått en utveckling som knappast tillförne. Det har varit nödvändigt att med anlitande av alla tekniska hjälpmedel minska produktionskostnaderna för att bestå i kampen på exportmarknaden. Efter denna sålunda genomförda»rationalisering» - för 26
5 att använda ett ord, som fått en mindre god klang - torde det i al1a fal1 finnas stora utsikter för vår orts sågverksindustri att hävda sin rangplats bland exportörer av sågade och hyvlade trävaror. Härtill bidrager också, att avfal1et från sågverken, som ju utgör en betydande del av timrets kubikmassa och som tidigare haft endast ringa värde, genom tillkomsten av sulfatindustrien och såsom råvara för denna erhål1it en värdeökning, vilken icke oväsentligt hjälper till att förbättra sågverksindustriens ekonomiska möjligheter i vår ort. Det har tidigare antytts, att många av de sågverk, som voro i drift vid sekelskiftet och även något senare, av flera orsaker varit nödsakade att nedlägga sin verksamhet. De på fastlandet vid Medelpads kust belägna sågverk, som ännu äro i drift och som under många årtionden varit goda representanter för landets sågverksindustri, äro från söder till norr Svartviks, Kubikenborgs, Tunadals, JohannedaIs, Sunds, Skönviks, Wifstavarfs och Sörviks sågverksanläggningar. Av de många sågverk, som tidigare funnos på Alnön, äro nu i drift endast några få, såsom Hovids, Nyviks, Karlsviks och Myrnäs sågverk. Inne i landet finnas inom Medelpad endast på några få stälien mindre sågverksanläggningar, såsom ilucksta, Stöde, Viskan och Erikslund. För vidare förädling av större el1er mindre del av den sågade produktionen finnas exporthyvlerier i verksamhet vid Svartvik, Johannedal, Skönvik, Wifstavarf, Nyvik och Myrnäs. Den nu i vår ort så utomordentligt betydande cel1ulosaindustrien är av jämförelsevis ungt datum. Ar 1897 byggdes i Essvik vid Ljungans utlopp Medelpads första sulfitfabrik; denna var då samtidigt vårt lands nordligaste anläggning av detta slag. Sedan tillkom år 1905 en liknande fabrik vid Svartvik, då utbyggd till tons, samt efter ett par år ännu en vid Nyhamn och Skönviks Aktiebolags sulfitfabrik vid Ortviken. Strax efteråt lades grunden till Wifstavarfs Aktiebolags stora fabriker, den ena i Wifstavarf för tillverkning av sulfatmassa och den andra i Fagervik för sulfitmassa, samt något senare Sunds Aktiebolags sulfitfabrik i Söråker. Ar 1930 uppförde sedan Svenska Cel1ulosa Aktiebolaget, som äger ekonomiska intressen i större delen av 27 s.ii
6 Sundsvallsdistriktets trävaruindustrier, en sulfatfabrik i östrand med en nuvarande kapacitet av tons sulfatmassa. Av det sagda framgår, att under knappa två dec-ennier i detta sekels början icke mindre än sex fabriker för framställning av sulfitmassa uppfördes i denna ort. Anledningen till att just i detta distrikt utvecklingen inom sulfitfabrikationen gått så snabbt är i huvudsak, att såväl Indalsälvens som Ljungans ådalar till betydligt övervägande del äro bevuxna med granskogar, vilka kunna lämna den för sulfitmassetillverkningen nödvändiga råvaran. Allteftersom möjligheten att avsätta sulfitmassa ökats, ha de ursprungliga fabrikerna utbyggts till allt större produktion, så att denna nu för inom Medelpad belägna sulfitfabriker uppgår till nära tons pr år. Framställningen av sulfitcellulosa tillgår i största korthet så, att granveden, sedan den upphuggits till»f1is», kokas i en»syra» för utlösande av bindämnet i veden, s. k. lignin. Denna»syra» innehåller förutom vatten, kalk och svavel i bestämda proportioner. 28 Wifstavarfs A.-B:s sulfitfabrik i Fagervik.
7 ~.L Den beredes i syratornet, där vatten silar ned genom en fyllning av kalksten. I vattnet inledes svaveldioxidgas, uppkommen genom förbl1änning av rent svavel eller svavelkis. De med denna syra utlösta cellulosafibrerna bliva vita och användas till framställning av olika sorters finare vitt papper. Då kvantitativ utvidgning av sulfitindustrien i våra orter knappast är tänkbar, är uppmärksamheten nu i stället så mycket mer inriktad på att framställa en massa, motsvarande de fordringar på en högklassig vara, som nu allmänt av köparne fordras. Ett steg i den riktningen är en ytterligare förädling av massan genom blekning, vilket i detta distrikt nu äger rum vid Essviks fabrik och inom kort även kommer att ske vid Ortvikens sulfitfabrik. På grund av den under världskriget rådande bristen på motorbränsle blev det då synnerligen aktuellt att anlägga spritfabriker i direkt förbindelse med sulfitfabrikerna för utvinnande av sulfitsprit ur avfallsluten. Denna senare innehåller bl. a. 2.5 il. 3 % socker, som i spritfabrikerna tillgodogöres i form av alkohol. På östrands sulfatfabrik. Flygfoto Oscar Bladh. N:o H
8 den grund byggdes spritfabriker i detta distrikt i anslutning till sulfitfabrikation vid Fagervik, Svartvik, Essvik, Nyhamn och Söråker. Strax efter fabrikernas färdigbyggande måste emellertid dl~ft-en av desamma inställas på grund av svårigheten att vinna avsättning. Efter några års stillestånd kunde emellertid driften åter upptagas, och utgör f. n. tillverkningen i nämnda fabriker tillsammans c:a 9 milj. liter 95 %-ig sprit. Kapaciteten är dock större, men är tillverkningen nu genom statsmakternas ingripande l<:glerad, varigenom spritproduktionen i detta distrikt f. n. uppgår till den nyss angivna siffran. Som tidigare nämnts finnas i Medelpad även tvenne stora fabriker för framställning av sulfatcellulosa med en sammanlagd tillverkningskapacitet av c:a tons. Vid denna fabrikation utgöres den huvudsakliga råvaran av furuvirke, dels i form av furutimmer av klenare dimensioner och dels bestående av avfallet från distriktets sågverk. Den»syra», som användes vid sulfitmassetillverkningen, förmår ej utlösa ligninet i den mera hartshaltiga ved, som användes för framställning av sulfatmassa. Råvaran till kokvätskan utgöres i detta fall av natriumsulfat, som tillsättes i sodaugnarna, där sulfatet reduceras till sulfid och karbonat. Den så erhållna luten behandlas med bränd kalk, varigenom den för framställningen erforderliga kokvätskan, den s. k. vitluten erhålles. De med denna kokvätska utlösta fibrerna bliva 'bruna till färgen. Den framställda sulfatmassan, som även är brunaktig, har sin användning mest till olika förpackningsändamål, såsom påsar, papplådor m. m. Även denna massa kan emellertid genom en särskild procedur blekas och erhåller därvid en vit färg. Såsom biprodukter vid sulfatmassetillverkningen erhålles bl. a. terpentin och flytande harts. I Medelpads inland finnas ett par industriplatser med anor från äldre tid, nämligen Matfors och Torpshammar, båda belägna vid Ljungan. I Matfors drevs först järnbruksrörelse och sedan under större delen av förra seklet sågverksrörelse i stor stil. I början på 1890-talet anlades en fabrik för tillverkning av mekanisk trämassa, s. k. träsliperi, vilken rörelse alltmera utvecklats, så att 30
9 tillverkningen f. n. uppgår till c:a tons våt trämassa. Sedan byggdes år 1918 ett tidningspappersbruk för förädling av ifrågavarande massa, och uppgår tillverkningen av tidningspapper därstädes till c:a tons per år. Dessa anläggningar ägas av Skönviks Aktiebolag. Vid Torpshammar drevs också i äldre tider järnbruksrörelse, vilken emellertid sedan nedlades, och redan på 1870-talet tillkom därstädes en fabrik för framställning av mekanisk trämassa. Denna fabrikation äger fortfarande rum i Torpshammar, varvid f. n. tillverkas c:a tons våt trämassa; c:a hälften av denna produktion torkas och utskeppas i form av torr trämassa. unge Vid trävaruindustrien i Medelpad sysselsättes följande färliga antal arbetare: Sågverk och hyvlerier c:a arbetare Sulfitfabriker...» 2.150» Sulfatfabriker...» 500» Sliperier o. pappersbruk» 350» S:a c:a arbetare För förädling av träprodukter finnes vidare vid JohannedaI en fabrik för tillverkning av träfiberplattor samt vid Alvik en fabrik för framställning av faner. Dessa materiel få sin användning i huvudsak för bostadsinredning samt inom möbelindustrien. Till hela den produktion i sågverk och fabriker, av vilken här ovan givits en bild, skall råvaran till mycket övervägande del tagas från skogarna i Indalsälvens och Ljungans ådalar, och torde det därför vara anledning att något beröra äv en denna produktionsfaktor och särskilt då skogarna inom Medelpad. Detta landskap har en total landare"ll på hektar. Av denna areal befinner sig c:a hektar i bonclehand, c:a hektar ägas av industribolag, c:a hektar äro i statens ägo och c:a hektar utgöras av 'ecklesiastika skogar. När från mitten av 1800 talet och sedan fram till sekelskiftet stora skogsområden övergingo från enskild ägo i industribolagens händer, så lades, torde man vara berättigad säga, därmed den varaktiga grunden till trävaru- 31
10 industriens utveckling och vidar e bestånd. Dessa skogar bilda nu kärnan i den stora produktionsapparat, som ortens trävaruindustri representerar, liksom de kunna sägas utgöra förutsättningen för de stora kapitalinsats'er, som krävdes och alltfort krävas för våra flottleders rationella utbyggande och underhåll. Under föregående år transporterades på de flottleder, som främst förse Medelpads trävaruindustri med dess vintej:1behov, en kvantitet rundvirke av c:a 100 milj. kubikfot, vilket innebär en fördubbling i jämförelse med den kvantitet, som flottades år Denna stora ökning är givetvis en följd av trämasseindustriens snabba utveckling i våra orter. Skogsmarken i Medelpad är i allmänhet av mycket god beskaffenhet och utgöres i floddalarna i huvudsak av sand, mo och lera, medan däremot på höjdlägena vid sidan om dessa dalgångar moränen dominerar. Även å dessa högplatåer, som representera en mycket stor del av skogsarealen och som nå en höjd av 3 a 32 Gravtjärns skog, Sättna. 80-årigt starkt gallrat blandbestånd.
11 500 m., utvinnes en mycket god skogsavkastning. Skogarna bestå till stor del av rena granbestånd, till mindre del av rena furubestånd, men mycket ofta av furu och gran i blandning. Björk finnes insprängd i stor utsträckning. Tillgången av barrskog i Medelpad torde hålla sig vid 55 il 60 kbm. per hektar, och den årliga tillväxten beräknas uppgå till närmare 2 kbm. per hektar. Under ett tidigare skede, då endast sågtimmerdimensioner kunde vinna avsättning från våra skogar, kunde någon egentlig skogsvård knappast komma på tal. I och med tillkomsten av cellulosafahrikerna, varigenom även mindre dimensioner kunna med ekonom1sk fördel avsättas, har en rationellare skötsel av skogsbestånden varit möjlig att genomföra, och torde det nu med fog kunna sägas, att intresset för en god vård av den stora och betydelsefulla tillgång, som skogarna i Midälvaland representera, har trängt igenom hos alla och envar, som på ett eller annat sätt ha sin bärgning från skogar och trävaruindustri; och det har, direkt eller indirekt, det stora flertalet av landskapets innebyggare. Av det sagda torde framgå, att sågverks- och trärnasseindustrierna inom Sundsvallsdistriktet väl hållit sig i nivå med utvecklingen inom dessa för vårt land så betydelsefulla exportgrenar, varigenom också Medelpad kunnat behålla sin plats såsom Sveriges främstaexportort för skogsprodukter. 3 33
Gunnar Sundblad SKOG, TRÄ, CELLULOSA OCH PAPPER
Gunnar Sundblad SKOG, TRÄ, CELLULOSA OCH PAPPER Tal av ordföranden i Föreningen Tekniska Museet Tekn. Dr Gunnar Sundblad vid Sveriges Industriförbunds Industrikväll den 7 april 1959 på Tekniska Museet,
Läs merLÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen
LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL KULTURHISTORIEN Handledningen är ett pedagogiskt material att använda i undervisningen om vår regionala
Läs merOM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER
OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som
Läs merEn svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna
En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens
Läs merOM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ
OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin
Läs merRäcker Skogen? Per Olsson
Räcker Skogen? Per Olsson Affärsområden Råvaruinriktade Produktinriktade Produktion och kapacitet Holmen Paper 8 pappersmaskiner 1 940 000 ton tryckpapper/år Iggesund Paperboard 3 kartongmaskiner 530 000
Läs merSvenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom
Svenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom Radiobolaget bildades i september 1919 av flera för radio intresserade svenska firmor för att verkställa undersökningar och experimentarbeten inom
Läs merFrån råvara till produkt!
Från råvara till produkt Billerud Korsnäs, Kalix Papper använder vi till mycket olika saker. Inte bara olika sorters papper, utan påsar, förpackningar, säckar av olika slag, toalettpapper, pappersnäsdukar
Läs merSkogsindustriernas utmaningar
Skogsindustriernas utmaningar Carina Håkansson, vd Skogsindustrierna 6/2 2014 Skogsindustriernas uppdrag är att stärka medlemsföretagens konkurrenskraft fördelaktiga politiska och marknadsmässiga villkor
Läs merSCA WOOD Framåt i värdekedjan. Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood
SCA WOOD Framåt i värdekedjan Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood SCA som helhet Europas största privata skogsägare Skogsmark 2,6m ha 6% av Sverige Sågverk Massafabrik Kraftlinerbruk Tryckpappersbruk
Läs merREFLEXIONER. KRING NÅGRA NORRLANDsFRÅGOR
REFLEXIONER KRING NÅGRA NORRLANDsFRÅGOR Av fil. d:r ERIK KE.?.,1PE, Stockholm DET var kring sekelskiftet, som de sociala och ekonomiska konsekvenserna av trävarubolagens fastighetsförvärv väckte en liv-
Läs merSkandinaviens största sågverk
Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens
Läs merSTIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR
STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND För förvaltningen av de medel, som på grund av 1950 och 1951 års avtal angående konjunkturutjämningsavgifter mellan Statens Handels- och Industrikommission, å ena samt Svenska
Läs merProduktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg
Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.
Läs merKristina Enander SCA Ortviken
Kompetens, industrikapital och innovation världens femte största tryckpappersbruks recept för lönsamhet och framtidstro Kristina Enander SCA Ortviken Ortviken idag 4 produktionslinjer Två för obestruket
Läs merRemissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb
Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb Skogsindustrierna, som företräder massa- och pappersbruken
Läs merSKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND
SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND Finland HELA FINLAND ÄR STARKT SKOGBEVÄXT Skogen* utgör 86 % av landets markareal. Om impedimenten** inte inräknas, är skogens andel av markarealen 67 %.
Läs merKapitel 3. Från Kråset till Damsängen
Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt
Läs merVillkor för upplåtelse av mark för kommunikationsledning i mark
1 Villkor för upplåtelse av mark för kommunikationsledning i mark Undertecknad, nedan kallad fastighetsägaren, upplåter härmed, på nedan angivna villkor, mark för ledningsdragning till Lau Fiber ekonomisk
Läs merSDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius
SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Stora Enso koncernen, Wood Supply Sweden Råvaruförsörjning, Logistik, Virkesbyten Stora Enso Bioenergi Bioenergi och Virkesmätningslagen Sammanfattning
Läs merBillerudbolagets utveckling
Billerudbolagets utveckling Nedanstående tabell beskriver vilka företag och anläggningar som förats, startats, likviderats och nedlagts under det ursprungliga Billerudbolagets 101-iga historia, från 1883
Läs mer//t/t/ är tiden inne att. föryngra skogar med nedsatt prnduktinn
//t/t/ är tiden inne att föryngra skogar med nedsatt prnduktinn Skogsägare Om Du har boskap, sä vet Du av erfarenhet, att de inkomster den inbringar inte bero på hur stort fähuset är utan på antalet kreatur
Läs merORTVIKENS PAPPERSBRUK
ORTVIKENS PAPPERSBRUK www.publicationpapers.sca.com ORTVIKENS PAPPERSBRUK I en tid som i mångt och mycket domineras av nya kommunikationsmedel fortsätter papperets starka utveckling. Det tryckta mediet
Läs merHHIMHi. iiiijsrm. OSB Sm us m^^mw^^m
HHIMHi iiiijsrm OSB Sm us m^^mw^^m Turisttrafiken till Finland. År 1935 besöktes vårt land av 63.747 utlänningar, vilka beräknas ha tillfört landet ca 250 milj. mk. Föregående år voro motsvarande värden
Läs merEn schweizisk gjutform Schnell, Ivar Fornvännen 23, 177-180 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_177 Ingår i: samla.raa.
En schweizisk gjutform Schnell, Ivar Fornvännen 23, 177-180 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_177 Ingår i: samla.raa.se Smärre meddelanden. En schweizisk gjutform. Åren 1916 och 1919 undersöktes
Läs merBranschstatistik 2015
www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta
Läs merVar Lugnet det sista kronotorpet i Bodsjö?
Var Lugnet det sista kronotorpet i Bodsjö? Från Bodsjöboken Om Lugnet, förmodligen det sista kronotorpet i Bodsjö, berättar i den här artikeln Johannes Vejdegren i Brunflo - N'Johannes på Lugnet. Han var
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merRYSK 1_, TRANSPOR TVÄSEN
,....,. RYSK 1_, TRANSPOR TVÄSEN Av fil. kand. STELLAN BOHM, Stockholm DET pågående kriget mellan Tyskland och Ryssland har gjort det ryska transportväsendet högaktuellt, icke blott på grund av den utomordentliga
Läs merKonkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén
Konkurrensen om skoglig råvara Nolia 2013-11-12 Fredrik Forsén 1 VEDFÖRSÖRJNING OCH BRUK Vedförsörjning! Totalt behov 10 M m 3 fub! Import 1.4 M m 3 fub! 0.4 M m 3 fub barrved! 1 M m 3 fub lövved Köp och
Läs merPM Mark och Avvattning. Utredning i samband med detaljplanearbetet vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26
PM vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26 Upprättad av: Kjell Molarin Granskad av: Joakim Alström Godkänd av: Henrik Jönsson vid Torsboda Logistikpark Kund Torsboda Combiterminal AB Konsult WSP Samhällsbyggnad
Läs mergsindustrin inför framtiden
gsindustrin inför framtiden llllatrpt,prn,rpn i moderata ts skogspolitiska r. :onmn, Thomas Wiiburg, som i Tidskrift nr 2182 behandlade llfsj~rw~:et, ger här en överblick över svenska skogsindustrins problem
Läs merWater Profile för den svenska skogsindustrin
Water Profile för den svenska skogsindustrin 10 litres of water for 1 sheet of A4-paper Vattnets kretslopp Water Profile IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Skogsindustrierna utfört studien Water
Läs merSUNDSVALL. Stationen öppnades för allmän trafik år hade år 1874 ett invånarantal av 6541 och år 1937 ett antal av 18484,
SUNDSVALL u den Stationen öppnades för allmän trafik år 1875. Staden hade år 1874 ett invånarantal av 6541 och år 1937 ett antal av 18484, ursprungliga år 1871 upprättade planen för statsbanorna norr om
Läs merSkogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson
Läs mer2 De integrerade pappersbruken
2 De integrerade pappersbruken Introduktion Praktikfallet är en beskrivning av två integrerade massa- och pappersfabriker som i flera avseenden är ganska olika. Olikheterna återfinns i produktionsprocessen,
Läs merTunadal. Varför det första sågverket också blev det. Projektarbete i skogshistoria av: Marcus Åström 95/00. Handledare: Anna-Lena Axelsson
165 Tunadal Varför det första sågverket också blev det./... I Projektarbete i skogshistoria av: Marcus Åström 95/00 Handledare: Anna-Lena Axelsson & Lars Östlund 166 Inledning Under 1820-talet hade exporten
Läs merLÄR KÄNNA DIN HEMBYGD
LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD En industrihistorisk vandring utefter Klockarhytteleden. Vi besöker de historiska platserna: Åsbrohammars bruk, Sågartorpet, Estabo masugn, Wissboda såg och kvarn, Silvergruvan. Lerbäcks
Läs merMarkupplåtelseavtal avseende markförlagd fiberoptisk ledning för bredbandskommunikation (nedan kallad ledningen).
Markupplåtelseavtal avseende markförlagd fiberoptisk ledning för bredbandskommunikation (nedan kallad ledningen). Avtal mellan fastighetsägare: Namn: Person/Org. Nr. Ovan benämnda Fastighetsägare Avseende
Läs merÄlven och fallet i Lilla Edet -
1 Älven och fallet i Lilla Edet - lockade till sig fyra pappersbruk Kenth Lärk Lilla Edet är känt för pappersbruket som tillverkar köks- och toarullar. Men det är relativt okänt att denna förhållandevis
Läs mer54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede
54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad
Läs merPLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com
PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av
Läs merMarkupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark
1(4) Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark Avtal Mellan undertecknad/e, nedan benämnda Fastighetsägaren respektive Ledningsägaren är följande överenskommelse träffad. Fastighetsägare Namn
Läs merNorges skogshistoria. fram till!:a världskriget. Karin Jansson 91195 Essäuppgift i skogshistoria Handledare Lars Östlund Umeå 940516
4 15 Norges skogshistoria fram till!:a världskriget Karin Jansson 91195 Essäuppgift i skogshistoria Handledare Lars Östlund Umeå 940516 16 Självhushållningens tid Av Norges landareal består i dag knappt
Läs merTillverkningen av papper har gamla anor. Historiska källor säger att papper baserat på cellulosafiber från lin, bomull och andra växter för första
6 Tillverkningen av papper har gamla anor. Historiska källor säger att papper baserat på cellulosafiber från lin, bomull och andra växter för första gången framställdes i Kina redan runt år 105 e. Kr.
Läs merMarkupplåtelseavtal för fiberoptisk kommunikationsledning i mark Rev 191014
Ekonomiska föreningen Flöghults Fiber Sida 1 (5) Mellan Ekonomiska föreningen Flöghults Fiber, org. nr 769624-1327, (nedan kallad Ledningsägaren) och nedan benämnda fastighetsägare (nedan kallad Fastighetsägare)
Läs merMarkupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark
Sida 1 av 5 EXEMPEL 7A Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark 20xx-xx-xx Detta avtal gäller markupplåtelse för nedläggning av kommunikationsledning i mark (nedan kallad Ledningen) på nedanstående
Läs merSCA Timber. Munksund / Holmsund. SCA Timber / 2012 / PH
SCA Timber Munksund / Holmsund Peter Henriksson Produktionschef Munksund / Holmsund Agenda SCA Timber Munksund / Holmsund Produkter Materialflöde Munksund Planering och styrning från försäljning till produktionsorder
Läs merFLOTTNINGSMINNEN Av Gösta Lindmark, Bodträskfors
FLOTTNINGSMINNEN Av Gösta Lindmark, Bodträskfors 1 Bilden från Bert Olls: Flottaren Första året I början av 40-talet var många av de arbetsdugliga inkallade, vilket gjorde att vi, som egentligen var i
Läs mer1.1.2 Annat fartyg per meter av längd överallt 9.90 dock lägst vid såväl ankomst som avgång 250.00
HAMNTAXA FÖR HÄRNÖSAND Gäller från och med den 1 januari 2008. 1. FARTYG 1.1 Varje gång fartyg ankommer till eller avgår från hamnen 1.1.1 Fartyg med en längd överallt av 20 m eller däröver per brutto
Läs merLilla firman trumfar med FULL SERVICE
Ofrivillig expert sprider kunskap om hybridasp... s 37 Prisbelönta Emma inspirerar Europas skogsbrukare....... s 46 Virkesmätning på distans så funkar det...... s 42 SKOGEN når fler. 2016 ökade läsarskaran
Läs merEnergibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson
Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för
Läs merSmåskaliga Pelleterings system På Export
Småskaliga Pelleterings system På Export Mikael Wallin Export av teknik och know how Från Sverige ut i världen Innovatörer och tillverkare av småskalig Pellets Producerande Utrustning Vår idé Från högar
Läs merEtt enklare skogsägande
Ett enklare skogsägande Tänk om du hade en egen skogvaktare... Din skog är ett levande system, som med rätt omsorg och skötsel växer på det sätt du vill. Med Siljan Skog får du noga planerade åtgärder,
Läs merMarkupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark
Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark 2014-05-15 Detta avtal gäller markupplåtelse för nedläggning av kommunikationsledning i mark (nedan kallad Ledningen) på nedanstående fastighet (nedan
Läs merEssolube. Break-In Oil NOBEL-STANDARD INKÖRNINGSOLJA
Essolube Break-In Oil INKÖRNINGSOLJA NOBEL-STANDARD ESSOLUBE BREAK-IN OIL (INKÖRNINGSOLJA) Inkörning av nya eller grundligt reparerade automobiler eller bussar har alltid varit ett tröttsamt arbete. För
Läs merAktiemarknadsnämndens uttalande 2015:
Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:35 2015-11-12 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2015-11-18.
Läs mernågon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av
Om någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av andragradsekvationen.1 -f 2 där y' 2 = b, eller i st. f. x=y$-\-yj
Läs merSTADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f.
STADGAR FÖR FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR för Finlands Kapplöpningssällskap" r. f. (Godkända å konstituerande möte 3%! 1930.) Register N:o 17669 i. Föreningens fullständiga namn är på
Läs merAktiemarknadsnämndens uttalande 2012:
Aktiemarknadsnämndens uttalande 2012:20 2012-07-23 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av NBK:s regler rörande offentliga uppköpserbjudanden avseende aktier i svenska aktiebolag
Läs merResumé 1700-talet 1988
1700-talet 1759 Sågverk först i industrialiseringen Mo vattensåg i Söderåfors vid Moälven körs i gång som första produktionsanläggning i det blivande industriimperiet; 1895 Start på Norrbyskär Driften
Läs merinformerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010
informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010 1 2 Ledningsfrågor Bakgrund Hela vårt land genomkorsas av en mängd
Läs merAntikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1
a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge
Läs merSKOGSINDUSTRINS HISTORIA I MATFORS
135 SKOGSINDUSTRINS HISTORIA I MATFORS Magnus Engberg 92/96 136 Inledning Matfors samhälle i Medelpad ligger utmed E 14, intill Ljungans strand ca. 2 mil väster om Sundsvall och har idag ung. 3.600 invånare.
Läs merSuder-Mattesstatyn. Minneskullen vid sjösta
Suder-Mattesstatyn Minneskullen vid sjösta Suder-Mattes staty I slutet av 1500-talet ansåg Hertig Karl att obygden skulle odlas upp. I Finland rådde nöd i det s.k. klubbekrigets skugga och många svedjebrukande
Läs merLAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8
LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 Stadgar för Laholmsortens företagshälsovårdscentral LFS 5.8 1 Föreningens firma är Laholmsortens företagshälsovårdscentral. Föreningens firma tecknas förutom av
Läs merLänsstyrelsen har med ledning av vad som framkommit vid utredningarna upprättat förslag till reservatföreskrifter,
Nr 902. Länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län resolution i nedannämnda ärende. Given Göteborg i landskansliet den 6 maj 1968. Länsarkitekten länet har i en hit ingiven skrivelse, vid vilken fogats karta
Läs merVerksamhets- och miljöbeskrivning 2012 Gruvön
Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 Gruvön BillerudKorsnäs AB Gruvöns Bruk Massa- och pappersbruket Gruvöns Bruk i Grums är en av Värmlands största privata arbetsplatser med cirka 850 anställda. Bruket
Läs merKontrollås. 81. Medelst kontrollås. göras beroende av varandra,
Kontrollås. 81. Medelst kontrollås kunna växlar, spårspärrar och fasta signaler göras beroende av varandra, utan att särskilda ledningar erfordras mellan dem. Kontrollås är i allmänhet så beskaffat, att,
Läs merhlager 2: 75 m 3 15 km 17 km h Lager 3: 100 m 3 hlager 5: 100 m 3 15 km 22 km 17 km 17 km 14 km Lager 1: 50 m 3
MATEMATIKUPPGIFTER I INTRÄDESFÖRHÖRET 2000 Uppgift 1 En långtradarchaufför skall frakta virke från olika lager till fabriken (se nedanstående bild). Hur lönar det sig för chauffören att frakta virket,
Läs merEn artikel från Svenska Fotografen 1926 av. Oscar J:son Eilert. Den handlar om hästfotografering från hans verksamhet i Strömsholm.
En artikel från Svenska Fotografen 1926 av Oscar J:son Eilert. Den handlar om hästfotografering från hans verksamhet i Strömsholm. SVENSK FOTOGRAFISK TIDSKRIFT 125 der äro tagna med den då för tiden största
Läs merVÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord
VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad bondejord odlingsrösen träd i odlingslandskapet ortnamnen berättar hässjor brödbak o d l i n g s r ö s e n Vid sidan om dikningen har ett av de tyngsta arbetena
Läs merFrågan om slamlager på fastigheten Håbo Häradsallmänning 1:1 skrivelse från Håbo-Tibbles arbetsgrupp för förhindrande av att rötslam lagras på orten
1 18 januari 2016 Bygg & Miljönämnden i Upplands-Bro kommun Upplands-Bro kommun 196 81 Kungsängen Frågan om slamlager på fastigheten Håbo Häradsallmänning 1:1 skrivelse från Håbo-Tibbles arbetsgrupp för
Läs merKonservering. Bärkompott... 5 Fruktkompott... 5 Grönsaker... 5
Utrustning vid konservering....................................................... 2 Steriliseringsapparat............................................................. 2 Hela och rena...................................................................
Läs merMiljömålen är en komponent i vårt miljöledningssystem.
Miljömålen är en komponent i vårt miljöledningssystem. Roine Morin Miljödirektör SCA Forest Products 1 SCA Graphic Sundsvall AB /Miljömål/20071004/ROMO Organisation SCA-koncernen 2007 Styrelse VD Vice
Läs merTERPENER FRAN SKOGSINDUSTRIN KAN ORSAKA SKOGS SKADOR
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Kemisk'Miljövetenskap TERPENER FRAN SKOGSINDUSTRIN KAN ORSAKA SKOGS SKADOR Ann-Margret Strömvall och Göran Petersson Ett projekt för Naturskyddsföreningen apri-l 1989 Postadress
Läs merFSC-certifierade produkter från SCA
FSC-certifierade produkter från SCA Vad är FSC? Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende internationell organisation som främjar utvecklingen av miljöanpassade, socialt ansvarstagande och finansiellt
Läs merStadgar för Föreningen Staffanstorps Företagshälsovård
FÖRFATTNING 2.12 Fastställda vid ordinarie föreningsstämma 1999-06-22 Stadgar för Föreningen Staffanstorps Företagshälsovård 1 Föreningens firma är Staffanstorps Företagshälsovård Ekonomisk förening. Föreningens
Läs merNaturligt steg för lönsam förädling
Naturligt steg för lönsam förädling 1 2 3 Automatiserade processer, hög kvalitet, leveranssäkerhet och tillgänglighet gör ALMAB till ett naturligt val när sågverk och hyvlerier söker en partner. Målet
Läs merYttrande över Nordkalk AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken
Miljönämndens arbetsutskott 2010 12 09 73 1 Dnr 2010 2255 Yttrande över Nordkalk AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Nordkalk AB ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt och utökad
Läs merVinningsbo platsens historia
Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna
Läs merFINLAND OCH PUNDKURSEN
FINLAND OCH PUNDKURSEN Av bankdirektör R. VON FIEANDT, Helsingfors I ANSLUTNING till den i Sverige pågående diskussionen i valutafrågan har Svensk Tidskrift anhållit om en redogörelse för huru vi i Finland
Läs merFramtiden för skogens arter
Framtiden för skogens arter Tord Snäll, ArtDatabanken Foto: Ola Borin Vad jag ska prata om - Scenarioanalys, ett metodramverk som kan förbättra nyttjandet av skogens ekosystemtjänster och framtiden för
Läs merOmslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg
Detta är Södra 2014 Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg Södra i korthet Södra är Sveriges största
Läs merPEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar
PEFC Spårbarhetscertifiering För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar Marknaden för certifierade produkter växer. Allt fler konsumenter vill veta att de varor de köper är tillverkade på
Läs merVindkraft inom SCA. Milan Kolar 2011-05-30
Vindkraft inom SCA Milan Kolar 2011-05-30 SCA Ett globalt hygien- och pappersföretag Nettoomsättning 109 miljarder SEK 45 000 anställda och försäljning i mer än 100 länder TEN och Tork är ledande globala
Läs merGödsling gör att din skog växer bättre
Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.
Läs merTing och tanke annars ingen teknik
Ting och tanke annars ingen teknik Med teknik menar man att föremål används för ett bestämt syfte. Det är det som kapitlets namn syftar på. Ting och tanke betyder ungefär samma sak som föremål och syfte.
Läs merMarknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare.
Marknadsbrev nr 8 MARKNADSÖVERSIKT Efterfrågan håller i sig och uppgången har varit stabil sedan förra marknadsbrevet kom ut våren 1998. Under 1998 förmedlade Skånegårdar fastigheter för ett sammanlagt
Läs merFöretagsamheten 2014 Dalarnas län
Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors
Läs merFörebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?
Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!
Läs merBESÖKSCENTRUM VIVSTAVARV
1 BESÖKSCENTRUM VIVSTAVARV FÖRENINGEN WIFSTAVARFS HISTORIA SKISS 2009-12-16 HISTORIEN Wifsta varf grundlades 1798 av Härnösandslektorn Pehr Hellzén, som sedan tidigare varit engagerad i olika industriverksamheter
Läs merÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN
ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN Av sekreterare CARL SWARTZ DEN SAMHÄLLELIGA nykterhetsvården kan sägas ha börjat med 1913 års alkoholistlag, som bl. a. förordnade om tillsättande av kommunala nykterhetsnämnder,
Läs merPassagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt
Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den
Läs merContortan i SCAs skogsbruk
Contortan i SCAs skogsbruk Varför? Hur? - Resultat? Umeå 13/2 2009 Per Persson 2009-02-18 Varför nya trädslag? Få svenska alternativ Bättre bör finnas? jfr jordbruket! Önskvärda egenskaper God härdighet
Läs merSnabbt om. Daniel Tavast. tavast@kth.se
Snabbt om Daniel Tavast tavast@kth.se Massa fibrer blir ett papper 2013-08-14 Daniel Tavast 2 Fibrer växer på träd 2013-08-14 Daniel Tavast 3 Trä, en biokomposit Trä består av Cellulosa Hemicellulosa Lignin
Läs merVDs anförande Årsstämma Ulf Larsson, VD och koncernchef 20 mars, 2019
VDs anförande Årsstämma 2019 Ulf Larsson, VD och koncernchef 20 mars, 2019 2018 i sammandrag Bästa resultat hittills Fördubblad massakapacitet Positiv klimatnytta Fortsatt tillväxt 2 SCAs prestation 2018
Läs merLantbrukets effekter på Åland 2014
8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin
Läs merBasfakta Trä- och möbelindustrin
Basfakta Trä- och möbelindustrin Basfakta uppdateras en gång per år och visar SCB:s siffror enligt SNI, Svensk näringsgrensindelning). Statistiken visar de senaste publicerade siffrorna för trä- och möbelindustrin
Läs mer