L andsbygdsprogram. Förslag. för Motala kommun Gristorp. Foto: Anna Elf

Transkript

1 L andsbygdsprogram för Motala kommun Förslag Gristorp. Foto: Anna Elf

2 Utan historia har vi ingen framtid. Utan bygden har vi ingen stad. Det brukar heta att landsbygden saknar mycket av det som staden har att erbjuda, och nog är det sant och riktigt. Mer sällan hör man det omvända, som är lika sant. För visst är det så, naturligtvis: staden saknar bygden - som sädesärlan saknar våren. Bygden tar vid där staden slutar. Men den är också dess början. Den är både början och slutet. Likt fågeln som lämnar sitt bo för att söka föda, måste förstås också vi lämna bygden för att söka näring, nära eller långt borta, för kortare eller längre tid. Men förr eller senare vänder de flesta av oss åter, som flugsnapparen till sin holk eller svalan till sin takpanna. Hembygden drar i oss. Ur Hans Gunnarsson, Någon annanstans i Sverige Albert Bonniers förlag 2007

3 Inledning Det regionala utvecklingsprogrammet Östgötaregionen 2020 är den gemensamma plattformen för regionens utvecklingsarbete i Östergötland. Ur östgötskt perspektiv syftar arbetet med det regionala utvecklingsprogrammet i första hand till att forma en politik för utvecklingen av vår region som tar sin utgångspunkt i ambitionen hos politiska företrädare i Östergötland. De särskilda programmen för insatsområdena ska vara styrande och vägledande för arbetet hos olika aktörer i regionen. Föreliggande landsbygdsprogram är en del av det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) och en mer utförlig handlingsplan för hur det regionala och lokala utvecklingsprogrammen avses att förverkligas för landsbygden i Motala kommun. Avsikten är också att det skall vara ett levande dokument och diskussionsunderlag och idédokument för det fortsatta politiska arbetet kring landsbygdsfrågorna. Motala i augusti 2007 Eva Isaksson Ribers Kommunstyrelsens ordf.

4 Innehållsförteckning Sida Motala kommuns landsbygd utgångsläge 4 Vad är landsbygd? 4 Allmänt 4 Landsbygden i tätortens närhet 4 Borensberg 5 Kommunens övriga landsbygd 5 Befolkning 6 Sysselsättning 7 Pendling 7 Landsbyggdens styrkor och svagheter - SWOT 9 Aktörerna och deras roller - Kommunen 10 - Regionen 10 - Staten 11 Mål för utveckling av Motala kommuns landsbyggd 11 Åtgärder under programperioden 12 Boende - Allmänt 12 - Borensberg 12 - De mindre tätorterna 13 - Kommunens övriga landsbyggd 13 Näringsliv - Allmänt 13 - Nya former för företagande 13 - Energiproduktion 15 - Matproduktion 15 - Besöksnäring/turism 15 Aktiviteter 16 Ansvariga/resurser 17 Utbildning 17 Vuxenutbildning 18 Kultur 18 Kommunikationer - Allmänt 19 - Alternativa lösningar för kollektivtrafiken 19 - Kombinera kollektivtrafik och resor med egen bil 20 - Samåkning 20 - Bildelning 20 - Bredband 20 Aktiviteter 21 Ansvariga/resurser 21 Service 21 - Invånarservice 22 - Företagarservice 22 Aktiviteter - Allmänt 23 - Borensberg 23 - Övriga tätorter 23 Ansvariga/resurser 24 Den sociala ekonomin 24 - Det lokala initiativet/bygdepeng 24 Övriga verktyg - Landsbyggdsprogrammet 25 - Leader Stöd för kommersiell service 26 - Regionalt utvecklingsbidrag 26 - Innovationsfinansering 26 - Företagarlån 26 - Start av näringsverksamhet 26 - Fiskestöd 26 Sammanfattning/Slutord

5 Motala kommuns landsbygd utgångsläge Vad är landsbygd? Vad menar vi med landsbygd? Vad är det för geografiska områden som programmet behandlar? Det finns flera olika definitioner av vad som är landsbygd och med variationer som tätortsnära landsbygd, glesbygd etc. Det finns också minst en definition av vad som, i statistiken, ska ses som tätorter det ska vara minst 200 invånare och max 200 meter mellan husen. Genom att vända på denna definition av tätort kan man samtidigt sägas definiera landsbygd i en statistisk mening det som inte är tätort är landsbygd. Inom ramen för det nya Leaderprogrammet avser länsstyrelsen att tillämpa den begränsning som säger att landsbygden består av alla mindre tätorter upp till invånare och landsbygden däromkring. För Motala kommuns del skulle detta innebära att hela området utanför Motala tätort skulle omfattas. I det här programmet har vi valt Leaderdefinitionen d v s landsbygden i Motala kommun består av kommunens tätorter med < invånare och landsbygden däromkring, m a o allt utom Motala tätort. Allmänt Av Motala kommuns invånare bor drygt en fjärdedel (29%) på landsbygden, dvs utanför Motala stad. Den norra delen av kommunen är glest befolkad, genomsnittligt bara 6 invånare per kvadratkilometer. Slättbygden i söder med en tredjedel så stor areal har fler invånare, i genomsnitt 20 inv/ km2. De naturgivna förutsättningarna har självfallet format levnadsbetingelserna och kulturlandskapets och bebyggelsens framväxt: bruken i gränstrakterna mot Bergslagen, kyrkbyar som samlingspunkter i jordbrukslandskapet, säterier och större gårdar i de bördiga trakterna och stationssamhällen där järnvägen drogs fram under talet. Landsbygdens avfolkning som följde i fotspåren på industrialiseringen under 1900-talet har, trots fortsatt inflyttning till de stora städerna, nu mötts av en kontraurbanisering, där intresset för bosättning på landet är stort. Vid slutet av 1990-talet öppnades nya möjligheter att avstycka större bostadsfastigheter och många hästgårdar har uppstått. En ändrad jordbrukspolitik har också gjort det lättare för gemene man att förvärva en jordbruksfastighet. Landsbygden i tätortens närhet På landsbygden runt de större tätorterna är de boendes villkor i stort de samma som för städernas invånare. Oftast är det stadens arbetstillfällen och service man anlitar. Många gånger har man sökt sig till landet för boendemiljön. I storstadsområdena kan man se en tendens till utflyttning till den närbelägna landsbygden. Vi kan se samma tendens i Östergötland, om än inte lika starkt, i Linköpings och Norrköpings närhet. De här landsbygdsområdena har stora möjligheter att utvecklas spontant. Det finns anledning att anta att sökandet efter goda boendemiljöer kommer att få allt fler att söka sig mot dessa områden. Ett val av tilltalande boende med samtidig närhet till många arbetstillfällen är denna del av landsbygden en viktig tillgång för kommunen och regionen den bidrar i hög grad till regionens attraktivitet. Samtidigt ökar givetvis kraven på kollektivtrafikförsörjning och den kommunala servicen främst barnomsorg och skola där närhet känns särskilt viktig. När det gäller kommersiell service kommer de boende i dessa områden att i allt väsentligt nyttja den service som finns i staden naturligt eftersom man i de allra flesta fall kommer att pendla in till staden för det dagliga arbetet

6 Borensberg Borensberg är efter Motala den största tätorten i kommunen. Genom sitt sjönära läge utmed kanalstråket och pendlingsavstånd från både Motala och Linköping har Borensberg en särställning bland kommunens mindre orter. Det är en tätort som växer (2 791 inv. 31/12-06) och som har förutsättningar att fortsätta utvecklas under de kommande åren. Orten har ett relativt stort serviceutbud Småbåtshamnen Borensberg och även ett lokalt näringsliv. Borensberg är en pendlingsort men har också ett eget, varierat utbud av arbetstillfällen. En majoritet av arbetsplatserna finns inom sektorn vård, skola och omsorg, men orten hyser också tillverkningsindustri och mindre verkstäder. Ledig mark finns för nyetablering av verksamheter. Viktigast för framtiden är, förutom att nya områden för bebyggelse planläggs, att kollektivtrafik med hög standard för pendling erbjuds. Samhällets egen attraktionskraft kan höjas genom satsningar på den offentliga miljön i centrum, framförallt utmed den gamla genomfarten. Kommunens övriga landsbygd I kommunens norra del i gränstrakterna mot Närke finns större områden med låg folktäthet. Dessa har fått känna av en påtaglig befolkningsminskning under lång tid, vilket i sin tur inneburit försämringar i service genom att underlaget blivit otillräckligt. Mot bakgrund av de relativt stora avstånden till större tätorter och regionens centrala delar är det inte realistiskt att räkna med att dessa områden i någon större utsträckning ska bli attraktiva för pendlare som arbetar i de större städerna eller på någon av de andra större orterna i regionens centrala delar. Stora delar av dessa perifert belägna landsbygdsområden är värdefulla för rekreation och naturupplevelser. Upplevelseturismen öppnar möjligheter av skiftande slag, från äventyrsanläggningar till Godegårds säteri gårdsbutiker och vandrarhem. Därmed är de en värdefull tillgång för östgötarna och bidrar starkt till regionens attraktivitet. En förutsättning för att dessa områden även i framtiden ska vara tilltalande är att det finns en bofast befolkning. Det innebär att det, vid sidan av jord- och skogsbruket, också måste finnas företag som ger arbetstillfällen och service till de bofasta och till besökarna. Söder om Göta kanal präglas landsbygden av slättlandet med jordbruksbygd. Här finns visserligen inte samma bredd vad gäller rekreation och naturupplevelser som i norr men infrastrukturen med läns- och riksväg till Linköping, Mjölby och Motala gör området intressant för pendlare som vill bo naturnära men ändå slippa långa resor till arbete, studier och övrig service. Kommunens södra landsbygd bidrar för sin del till kommunens ökade invånarantal genom just dessa faktorer och gör Motala kommun till ett intressant alternativ för boende vad gäller arbetskraften i Linköping

7 Befolkning I de följande avsnitten presenteras statistik som beskriver läget på landsbygden i Motala kommun utifrån några olika aspekter. För att kunna göra det måste en definition av landsbygden fastställas. För presentation av det statistiska materialet används definitionen att landsbygd är all yta i Östergötland som ligger utanför tätorter med minst invånare. Nedan listas kommunens tätorter* som har mer än 200 invånare Av kommunens totala befolkning bodde 83,7% i dessa tätorter ar ,1% i Motala, 6,5% i Borensberg och 2,1% bodde i småorter såsom Degerön och Varv. På landsbygden, utanför både tätort och småort bodde 14% av kommuninvånarna.(källa: SCB) Folkmängd tätorter Motala kommun Tjällmo Fornåsa Nykyrka Österstad Fågelsta Klockrike Godegård Borensberg Motala Fågelsta skola I diagrammet nedan redovisas befolkningsutvecklingen för kommunens tätorter med invånare. Kurvorna visar på en viss stagnation för orterna i kommunens norra delar medan orterna på det södra slättlandet utmed länsväg 1050 till Linköping har en mer gynnsam utveckling. Observera att tätortsmätning endast görs vart femte år. Folkmängd i tätorterna 1995, 2000 och Tjällmo Fornåsa Ny ky rka Österstad Fågelsta Klockrike Godegård Källa: SCB Jordbruk etc Avseende jordbruksstatistik för kommunen redovisas detta i bilaga till detta program * Med tätort avses sammanhängande bebyggelse med normalt högst 200 m mellan husen, och med minst 200 invånare. Den första tätortsavgränsningen på kartor i Sverige avser förhållandena Därefter har avgränsningar skett i stort sett vart femte år. År 2000 fanns det tätorter. De hade en areal på km2, vilket motsvarade 1,3 procent av rikets landareal personer bodde i tätorterna. Detta motsvarade 84 procent av totalbefolkningen. Resultaten redovisas i Statistiskt meddelande MI

8 Sysselsättning I Motala kommun bor 2005 ca förvärvsarbetande av dessa bor på landsbygden och 25 procent har även sin arbetsplats där. Mellan landsbygden och tätorterna finns relativt stora skillnader i sysselsättningsstrukturen. På landsbygden sysselsätter jordbrukssektorn, industrisektorn och byggsektorn tillsammans nästan hälften av de sysselsatta, jämfört med 1/4 i tätorterna. Näringsgrenar som är svaga på landsbygden i förhållande till i tätorterna är handel och kommunikationer, finansiell verksamhet och företagstjänster samt offentlig förvaltning. I det kommunala perspektivet är det givetvis både positivt och angeläget att företagandet på landsbygden kan utvecklas i nya former, som komplement till de traditionella näringarna och arbetspendling till tätorter i och utanför regionen. Att kunskap och engagemang finns i bygderna har de senaste årens lokala projekt i bland annat Godegård, Tjällmo och Klockrike varit goda exempel på. En viktig insats från kommunens sida är, att i planeringsfrågor som rör landsbygden och dess mindre tätorter, vara lyhörd för den lokala kunskapen och utveckla engagerande samrådsformer med utvecklingsgrupper, hembygdsföreningar, bygderåd och byalag m fl. Pendling Pendlingen mellan landsbygden och Motala tätort är relativt stor personer ( 31 % av den förvärvsarbetande landsbygdsbefolkningen) pendlar från landsbygden till tätorten, och 502 personer pendlar i motsatt riktning. Pendlarna från landsbygden utgör ca 10 % av arbetskraften i tätorten. De som bor på landsbygden i kommunen är beroende av sysselsättning i tätorterna för sin försörjning. Av figuren nedan framgår att landsbygden i kommunen är väldigt beroende av tätorterna. Minst hälften av de sysselsatta har sina arbetsplatser i tätorten. Sysselsatta boende på landsbygd efter arbetsplatsens lokalisering, 2004 Östergötland* Pendling utanför Östergötland Pendling till tätort i övriga Östergötland Pendling till tätort i samma kommun Pendling till landsbygd i annan kommun Arbetsplats på landsbygd 0 Boxholm Kinda Motala Vadstena Valdemarsvik Ydre * 2005 års siffra har inte varit möjlig att få fram f n - 8 -

9 Landsbygdens befolkning är inte bara beroende av tätorterna för sina utkomstmöjligheter. Företagen och andra arbetsgivare på landsbygden är också beroende av tätorternas befolkning för sin arbetskraftsförsörjning personer i Östergötland pendlar från tätorterna till arbete på landsbygden. Dessa personer utgör ca 31 procent av arbetskraften på landsbygden. I figuren nedan redovisas arbetskraften på landsbygden i respektive kommun efter var de har sin bostadsort. Sysselsatta som har arbetsplats på landsbygd efter bostadens lokalisering, Inpendlare, utomläns Inpendlare från landsbygd i Östergötland Inpendlare från tätorter i övriga Östergötland Inpendlare från tätorter i samma kommun Boende på landsbygd 0 Boxholm Kinda Motala Vadstena Valdemarsvik Ydre Även i tätorterna är företagen och andra arbetsgivare beroende av landsbygdsbefolkningen för sin arbetskraftsförsörjning. Av dem som har sin sysselsättning i tätorterna är 22 procent bosatta på landsbygden i Östergötland. Till samtliga tätorter finns det en stor inpendling från landsbygden. Farfarstugan Övralid - 9 -

10 Landsbygdens styrkor och svagheter - SWOT Mot bakgrund av beskrivningen ovan kan en s k SWOTanalys göras för att lyfta fram de negativa respektive positiva faktorer som präglar landsbygden i Motala kommun och som ger förutsättningarna för den vidare utvecklingen av densamma. Analysen består av fyra delar: Styrkor Svagheter Möjligheter Hot Styrkor De främsta faktorerna här består av den boendemiljö och rekreationsmiljö som kommunens landsbygd erbjuder i kombination med överkomligt avstånd till närmsta större tätort med service. Kommunikationerna är också relativt väl utbyggda även om en del återstår att göra. Inom kommunen finns också några utvecklingsgrupper/byalag som har goda resurser i form av kompetens, energi och drivkraft. Borensberg är som mindre tätort en dynamisk motor för kommunens norra och östra landsbygd med tillgång till de mesta i serviceväg. Bredbandstäckningen är relativt god (2007=97 %) inom kommunens glesbygd men kan kapacitetsmässigt givetvis vidareutvecklas. Svagheter Ett ständigt grundproblem för landsbygden är den spridda bebyggelsen som kan, utifrån ett strikt rationellt perspektiv, innebära ökade kostnader för kollektivtrafik och annan offentligt finansierad service. Många områden saknar aktiva utvecklingsgrupper som driver opinionsbildning och kreativa framtidslösningar för bygden. Landsbygdsföretag lider ofta av problem med transporter och logistik liksom även befolkningen av bristfällig kollektivtrafik. Kommunens landsbygd lider inte sällan också av driftstörningar i el- och telefonnät. Mobiltelefonnätet har också otillräcklig täckning på flera ställen på kommunens landsbygd. Den blygsamma tillgången på hyresbostäder på landsbygden är också en svaghet och hinder för många grupper att välja denna del av kommunen för sitt boende. Flera områden har bristande underlag för kollektivtrafiken som orsakar svårigheter för pendlingen även över länsgräns. Möjligheter Föreningslivet på kommunens landsbygd är generellt mycket aktivt och en hel del synliga bevis på detta finns bl a i det arbete som hembygdsföreningar, byalag och utvecklingsgrupper utför. Inom ramen för det nya Leaderprogrammet bildas nu i kommunen ytterligare ett Leaderområden där bl a ett flertal utvecklingsgrupper från kommunens södra delar aktivt deltar. Ett gemensamt samarbetsorgan för samtliga kommunens utvecklingsgrupper har också bildats. Den s k Bygdepengen till föreningsarbete och projekt på landsbygden kan ytterligare spridas och utvecklas bland aktiva föreningar i kommunen liksom samverkan mellan olika parter på landsbygden, idrottsföreningar, byalag, kyrkan m fl. Motala kommun har också en viktig roll och möjlighet när det gäller arbetsmarknaden på landsbygden. Här finns t ex möjligheter att ytterligare skapa arbetstillfällen (t ex fler heltidstjänster) inom den offentliga sektorn liksom att dela upp större upphandlingar och lägga ut mer av verksamheten på entreprenad på landsbygden för att ge möjligheter för lokala företag att blomstra..vindkraft och produktion av alternativa bränslen är också verksamheter med goda förutsättningar på kommunens landsbygd

11 Kommunen kan också fortsätta att stötta turist- och besöksnäringen på landsbygden via t ex samordning, samarbete och administrativt stöd. Inom kommunen finns också ett antal lokala matproducenter och företag inom besöksnäringen som redan idag gör en stor insats genom samarbete och stöttning i lokala nätverk. Hot Hotbilden för kommunens landsbygd ligger i befolkningsminskningen inom de norra ytterområdena och det vikande underlaget för kommersiell service. Vad gäller norra landsbygden minskar underlaget beroende på både färre boende och den ökade pendlingen där man i större utsträckning väljer kommersiell service i tätorten där man arbetar. När det gäller kommunens övriga landsbygd är orsaken främst ökad pendling. Generellt kan också konstateras att de större kommersiella serviceföretagen i takt med ökad konkurrens och rationaliseringskrav ofta låter sin representation på landsbygden stryka på foten till förmån för lönsammare enheter i tätorternas handelscentra. I takt med att bostadsmarknaden sannolikt mattas och fallande marknadsvärde blir det också mindre attraktivt med nybyggnation på landsbygden. Många företagare på landsbygden upplever också att tillstånd och lagar många gånger inte är anpassade för landsbygden och småföretagande. Aktörerna och deras roller Kommunen Kommunen är den viktigaste aktören när det gäller frågor om landsbygdens utveckling. Man svarar för huvuddelen av den offentligt finansierade service som kommer medborgarna till del som skola, barnomsorg, äldreomsorg, kollektivtrafik, tekniska system, miljö- och hälsoskydd mm. Genom det kommunala planmonopolet styr också kommunen markanvändning och bebyggelseplanering. Man har också möjligheter att, inom vissa gränser, lämna stöd och service till utvecklingen av det lokala näringslivet och till att upprätthålla vissa kommersiella servicefunktioner. Kommunen kan också bidra till genomförandet av olika utvecklingsprojekt som genomförs av icke-kommunala projektägare, t ex genom att medfinansiera projekt som genomförs inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Regionen Landstinget svarar för den basala hälso- och sjukvården genom primärvården som genom vårdcentralerna har en verksamhet med tillgänglighet i hela regionen. Samma sak gäller för Folktandvården. Landstinget svarar också för finansieringen av den regionala kollektivtrafiken utöver vad resenärsavgifterna ger, något som har stor betydelse för boende på landsbygden som är beroende av att dagligen kunna göra längre pendlingsresor till arbete och studier eller resor för att nå servicefunktioner de större städerna eller i en annan kommun. Regionförbundet Östsam svarar för flera planeringsfunktioner som är viktiga för landsbygden. I arbetet inom Regionförbundets olika verksamhetsområden ingår frågor som särskilt rör landsbygdsområdena som en integrerad del. På landstingets uppdrag svarar också Regionförbundet för beredning och beslut i frågor om medfinansiering av strukturfondsprojekt som ofta handlar om landsbygdsutveckling. Regionförbundet hanterar också vissa statliga bidragsmedel som i många fall nyttjas för utvecklingsinsatser på landsbygden

12 Staten Statliga myndigheter och bolag svarar för flera servicefunktioner på landsbygden eller i landsbygdsområdenas centralorter som arbetsförmedling, försäkringskassa, polis, apotek, systembolag. Statens agerande inom politikområden som t ex skolpolitik, jordbrukspolitik, kulturpolitik, kommunikationspolitik arbetsmarknadspolitik mm har betydelse för landsbygdens utveckling och skapar på olika sätt förutsättningarna för den framtida utvecklingen. Länsstyrelsernas arbete med miljö- och naturvård har stor betydelse för landsbygden. Länsstyrelserna administrerar också stödet till jordbruket och hanterar viss bidragsgivning av betydelse för landsbygden. Europeiska Unionen Från EU utgår ekonomiska medel för landsbygdsutveckling där Sverige som första land fick sin ansökan med förslag till landsbygdsprogram godkänt strax innan sommaren Programmet innehåller stöd för utveckling av landsbygden, miljöförbättrande åtgärder och ökad konkurrenskraft inom jordbruk, skogsbruk, trädgård, rennäring och livsmedelsförädling. I programmet talas om de fyra axlarna, d v s stöd inom axel 1 avser förbättrad konkurrenskraft inom jord och skogsbruk, axel 2 förbättringar i miljö och landskap, axel 3 diversifierad näringslivsverksamhet och ökad livskvalitet på landsbygden samt axel 4 Leaderkonceptet. Jordbruksverket är den myndighet som hanterar huvuddelen av dessa frågor men länsstyrelsen är i de flesta fall mottagare av ansökningar och bedömningsinstans. Undantaget är Leader (axel 4) där varje LAG-grupp inom Leaderområdet självständigt beslutar om stödet. Mål för utveckling av Motala kommuns landsbygd Landsbygdens särskilda förutsättningar handlar ofta om ett, i förhållande till de större städerna, perifert läge med långa reseavstånd till vissa stadsfunktioner, ibland om ett litet lokalt befolkningsunderlag som gör att servicestrukturen sviktar eller ett ensidigt lokalt näringsliv som erbjuder få alternativ. I en del avseenden gör landsbygdens särskilda förutsättningar att det krävs andra arbetssätt eller särskilda insatser för att de generella intentionerna ska kunna förverkligas. Övralid

13 När vi i det här programmet talar om landsbygdsutveckling avser vi i första hand åtgärder för att utveckla goda förutsättningar för boende, företagande och arbete i kommunens landsbygdsområden. Den primära målgruppen är således landsbygdens fastboende befolkning. Det är dock viktigt att notera att landsbygden är en tillgång för hela kommunen. Kommunens landsbygd betyder mycket för alla invånare vad gäller upplevelser och rekreation och bidrar därför till möjligheterna att skapa en god livskvalitet. En annan viktig utgångspunkt, som tidigare nämnts är den starka integrationen mellan stad och land. Detta betyder också att någon eller några medlemmar i flertalet av landsbygdens hushåll dagligen besöker en större stad eller tätort och därmed i samband med arbetsresorna kan få en stor del av servicebehoven tillgodosedda. Det är också viktigt att notera att många människor som bor i större städer eller tätorter har sitt dagliga arbete i regionens landsbygdsområden. Det sker således stora dagliga utbyten mellan stad och land. Åtgärder under programperioden Mot bakgrund av redovisad strategi i gällande lokalt utvecklingsprogram (LUP) och här redovisade faktorer ska Motala kommun arbeta för att Motala kommuns landsbygd utvecklats positivt utifrån de lokala förutsättningarna och där landsbygdens utveckling gynnar hela Östergötland. landsbygdens tätorter utvecklas till attraktiva bostadsorter som lockar människor som värdesätter den mindre ortens fördelar. ett lokalt näringsliv kan bibehållas och utvecklas i hela kommunen. i möjligaste mån genom eget agerande stötta det lokala småföretagandet på landsbygden med särskild betoning på nya svenskar och kvinnligt företagande. befolkningen så långt möjligt skall kunna beredas full sysselsättning och inkomst nära bostaden. de grundläggande behoven av service, offentlig såväl som kommersiell är tillgodosedda bl a genom att nya former - tekniskt och organisatoriskt utvecklats för förmedling av service. befolkningsökningen på kommunens landsbygd ska vara procentuellt minst lika stor som inom Motala tätort. Boende Allmänt Kommunens landsbygd är variationsrik och erbjuder individuella valmöjligheter. De fina boendemiljöerna är kommunens starkaste kort och en resurs att vårda och utveckla. När bostadsfinansieringen gjordes om i början av 1990-talet med minskade subventioner, innebar det för Motalas del att bostadsbyggandet i stort sett upphörde under en tioårsperiod. De allra senaste åren har intresset vaknat på nytt och efterfrågan är stor när det gäller villatomter i Motala och Borensberg. När det gäller t ex äldreomsorgen finns givetvis ett starkt värde i att detta boende kan erbjudas landsbygdsbefolkningen i nära anslutning till sin tidigare boplats och till en likvärdig kvalitet som i tätorten. Kommunen avser att verka för en utveckling av alternativa driftsformer för offentlig verksamhet som t ex kooperativ. Kommunens vägstandard har också en direkt påverkan på hemtjänstens kvalitet på landsbygden. I detta sammanhang spelar givetvis det återinförda kommunala bidraget till landsbygdens vägsamfälligheter en roll

14 Borensberg Borensberg är en ort med stora boendekvaliteter och strategisk placering i stråket Linköping Motala. Borensberg har en stor potential och är marknadsmässigt intressant för i första hand villabyggande. För närvarande är också efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus/ radhus stor, då många vill byta ut sitt villaboende mot något bekvämare och gärna mer centralt när barnen flyttat hemifrån. Eftersom villabyggandet legat på hög nivå under sjuttio- och åttiotalet är det möjligt att det kommer att finnas en marknad för nyproducerade lägenheter/ radhus även på sikt. En fortsatt satsning på Borensbergs samhälle stärker enligt översiktsplanen underlaget för befintlig service och förutsättningarna att hålla hög kvalitet i ett regionalt intressant boendealternativ. Borensbergs funktion som serviceort för den östra kommundelen kan bestå. De mindre tätorterna I de mindre tätorterna ska det enligt aktuell översiktsplan även fortsättningsvis finnas planberedskap som garanterar tillgången till tomter. Efterfrågan bedöms dock som relativt liten. Generationsväxling i det befintliga beståndet kan ändå medföra viss inflyttning. Tätorternas omland kan också, om än befolkningsmässigt marginellt, bidra med tillskott. Trots det kan det inte uteslutas att serviceunderlaget kan komma att krympa med nedläggningar som följd, vilket i sin tur kan minska intresset för framtida inflyttning. Kommunens övriga landsbygd Bosättning på landet är en ökande företeelse, som också kan komma de mindre tätorterna till del. I Motala kommun erbjuder landsbygden rika möjligheter till individuella bosättningsval. Kommunen är positiv till inflyttning och enskilt byggande på landsbygden samtidigt som detta måste ske på privat initiativ och med vetskap om, att samma servicenivå inte kan erhållas som i tätort. I lokaliseringsärenden om enstaka nya bostadshus vägs inte tillgången på service förutom vatten, avlopp och tillfarter in. August Malmströms Grindslanten Vad gäller den tätortsnära landsbygden i kommunen vill översiktsplanen att området runt Vedemö, strax sydost om tätortsbebyggelsen i Motala, så långt möjligt ska styras i riktning mot att den lantliga miljön och det öppna kulturlandskapet bevaras. Djurkällaområdets naturvärden och det öppna odlingslandskapet motiverar fortsatt restriktivitet för ny bostadsbebyggelse. Ett område i norra kommunen, öster om Hättorp, bedöms ha förutsättningar att fungera som boendealternativ för strålningskänsliga personer. Kommunens deklarerade positiva syn på enskilt byggande på landsbygden kan, om översiktsplanens inriktning att bygga på landsbygdens villkor efterlevs, bidra med ett försiktigt tillskott på bostadsmarknaden. Blir omfattningen istället stor och tätheten börjar närmar sig sammanhållen bebyggelse kan en problembild växa fram kring enskilda avloppsanläggningar, bristande trafiksäkerhet och avsaknad av kollektivtrafik och annan service. En aktuell problematik är den 400 kv kraftledning som planeras genom Motala tätort. Kommunen bör verka för att denna även på landsbygden blir markförlagd

15 Näringsliv Allmänt Åtgärder inom detta område syftar till att bidra till utvecklingen av företag på landsbygden på samma sätt som för företag i städerna. Det finns dock en del problem och möjligheter som kan ses som typiska för landsbygdens näringsliv och det här programmet uppehåller sig kring dessa frågor. Vi lyfter också fram några branscher som i den pågående diskussionen kan ses som intressanta för fortsatt utveckling i landsbygdsområden. Nya former för företagande Det typiska landsbygdsföretaget är ett litet företag, inte sällan ett enmansföretag där verksamheten bygger på ett specifikt yrkeskunnande inom ett område. Den tydliga specialisering företaget därmed får kan vara mycket funktionell på den lokala marknaden och därmed fylla en viktig funktion när det gäller att tillgodose ett behov av hantverkstjänster eller olika slag av service. Företagens möjligheter att växa och utvecklas begränsas dock av den tydliga specialiseringen och inriktningen på den lokala marknaden. Idag efterfrågar marknaden i ökande utsträckning helhetslösningar och de aktörer som vill växa och utvecklas måste kunna erbjuda detta. Ett sätt för små specialiserade företag att hantera denna marknadssituation är att samarbeta i affärsdrivande nätverk. Nätverket svarar för helhetslösningen, gör affärer och svarar för kundrelationen, medan de enskilda företagen producerar sina delar av helheten utifrån den egna specialiseringen. Det handlar således om företag med olika inriktning, vars kunnande tas tillvara för att tillgodose ett kundbehov. Landsbygdens företagsstruktur bör lämpa sig väl för att utveckla affärsdrivande nätverk. Ett exempel kan vara att nätverk av företag med olika inriktning som restauranger, pensionat/ stuguthyrare/camping, jakt och fiske, ridsport mm gemensamt marknadsför helhetslösningar för researrangörer. Ett annat exempel kan vara nätverk av lantbruksföretag och förädlingsföretag som gemensamt producerar och marknadsför livsmedel av hög kvalitet för nischmarknader. Almi Östergötland har producerat ett vägledningsmaterial Affärsdrivande nätverk som affärsmodell som beskriver arbetssätt som är väl anpassade för den situation som små företag på landsbygden som vill utvecklas har att hantera. En annan form av nätverk mellan små företag är samverkansnätverk. Dessa syftar inte till att göra gemensamma affärer utan ska i första hand bidra till att nätverkets företag ska förbättra sin konkurrenskraft genom samverkan i form av att man ger varandra arbeten, lånar ut ledig produktionskapacitet till andra företag i nätverket eller samverkar kring lokaler, gemensamma inköp mm. Affärsdrivande nätverk och samverkansnätverk bygger på att deltagarna ser fördelar i att arbeta tillsammans för att det gynnar den egna verksamheten. Med den utgångspunkten går det också att finna andra lösningar för utvecklande samverkan utifrån en kooperativ idégrund. Vad gäller jordbruksföretag kan idag spåras en trend med diversifiering och breddning av verksamheten med t ex upplevelse- och turistverksamhet. Även här kan givetvis samverkansnätverk ge extra skjuts åt företagandet. Samhället och näringslivets organisationer erbjuder en rik flora av olika företagsstödjande / rådgivande insatser. I många fall kan det vara svårt för den enskilde företagaren att orientera sig i det stora utbudet och hitta rätt resurs utifrån de problem man har att hantera. Regeringens landsbygdsprogram för perioden ger,framför allt inom den s k axel 3, avsevärt förbättrade möjligheter till stöd i olika former för landsbygdens företagande

16 I det följande behandlas några exempel på branscher där det kan finnas en utvecklingspotential vad gäller företagande på landsbygden. Energiproduktion Motala kommun är i stora delar en jordbruksregion med stora åkerarealer men i de norra delarna är skogsbruket en viktig landsbygdsnäring. I detta ligger en viktig potential för utveckling av nya arbetstillfällen på landsbygden genom produktion av råvaror och förädling av biobränslen. Jord- och skogsbruk kan leverera biprodukter från produktionen och odla direkt för energimarknaden. Åkermarken kan producera avsevärda mängder energigrödor. Reformeringen av jordbrukspolitiken har gjort den mindre styrande mot livsmedelsproduktion, vilket kan innebära att större arealer framöver kan komma att utnyttjas för energiproduktion. Inom området energiproduktion bör finnas goda möjligheter att utveckla företag / företagsnätverk för produktion av bioenergi, vindkraft etc. För att stödja en sådan utveckling och skapa en hemmamarknad (och samtidigt nå andra mål) kan kommunen bidra på flera sätt genom att t ex använda dessa energiformer i sina egna anläggningar i ökad utsträckning ställa om från fossila bränslen till förnybar bioenergi och vindkraft. Matproduktion Det traditionella jordbrukets villkor bestäms till stor del av en politik som kommunen har mycket begränsade möjligheter att påverka. Detta förhållande gör att många frågor som gäller det traditionella jordbruket inte kan behandlas i detta program. Det finns dock intressanta delområden när det gäller matproduktion där det finns utrymme att genom lokala insatser utveckla ett företagande med jordbruket som grund. Produktion av mat av särskilt hög kvalitet och lokal förädling av lokalt producerade råvaror som kan ge bra priser på marknaden kan vara ett sådant område. Det finns anledning att anta att det finns en växande marknad för mat där kunden kan lita på att kvaliteten är hög, där ursprunget är väl känt och där varumärket är förknippat med positiva värden. Besöksnäring turism Turistnäringen lyfts ofta fram som en bransch med utvecklingspotential i Motala kommun. Ur ett landsbygdsperspektiv handlar det i första hand den besöksnäring som bygger på naturupplevelser eller på den kultur och kulturhistoria som är specifik för landsbygden. En framgångsrik landsbygdsturism bygger också på pakettanken, d v s olika närliggande upplevelser som kompletterar varandra erbjuds som en paketlösning och ger då i samklang ett mervärde för besökaren. Här finns idag ett antal sådana lösningar men också en stor potential för vidareutveckling på fler ställen inom landsbygden. T ex i Godegård passerar en av Sveriges bästa och vackraste vägar för motorcyklister och här erbjuds provianteringsstopp med butik, café och minigolf. I Borensberg finns möjlighet till ytterligare utveckling av paketlösning med Göta Kanal, boende, mat, fiske, Brunneby musteri, cykelturism mm. I Nykyrka finns möjligheter till samordning av fisketurism med lanthandel och restaurang mm. I Medevi finns sedan en tid ett entreprenörssamarbete riktat till besöksnäringen som skapats på initiativ av företagarna själva och med visst bistånd av Upplevelse Motala

17 Generellt finns i kommunen flera intressanta och utvecklingsbara besöksområden. Några delar utmärker sig särskilt Vättern med sin särpräglade natur och rekreationsmöjligheter, kulturlandskapen i norr med bergshantering liksom slättlandet i söder där det är tätt mellan kulturhistoriska sevärdheter från stenålder till 1900-tal. Skönnarboleden, Tjällmo Inom besöksnäringen, som inom flera andra områden, handlar det om att få olika aktörer att samverka för att kunna erbjuda kunderna helhetslösningar något som skulle kunna ge de enskilda företagen möjligheter att växa. På många håll finns det också behov av att utveckla strukturen kring besöksmålen, t ex i form av informationsplatser, organiserad guidning mm. Detta för att öka attraktionsvärdet och därmed förbättra förutsättningarna för kommersiella verksamheter i anslutning till besöksmålet/området. Upplevelse Motala arbetar målmedvetet med att utveckla kommunens upplevelsenäring genom samverkan, konsultativt/administrativt stöd och marknadsföring. Inom denna verksamhet är landsbygdsföretagen en nyckelaktör. Aktiviteter Det finns flertal program och andra stödformer för att främja näringslivsutveckling på landsbygden. Det är särskilt angeläget att landsbygdens näringsidkare och presumtiva nyföretagare och entreprenörer på ett enkelt sätt kan få information om vilka möjligheter som erbjuds. Genom Landsbygdsprogrammet finansierat av EU och staten - kommer företagsstöd och projektstöd att bli tillgängliga för att stimulera och stödja nyföretagande och affärsutveckling i landsbygdens företag. Andra offentliga stöd är regionalt utvecklingsbidrag, innovationsfinansiering, företagarlån och starta eget stöd. Inom fiskerinäringen finns en särskild strukturfond fiskefonden som syftar till att stödja olika utvecklingsinsatser inom näringen. En viktig uppgift är att samordningen av stödfloran blir optimal för presumtiva sökande. En dörr in principen bör eftersträvas så att företagare/nyföretagare har en ingång i stödsystemet och att systemet sedan internt hanterar förfrågningar och ansökningar inom sig. Exempel på särskilda aktiviteter för att stödja näringslivsutvecklingen på landsbygden kan vara: utveckla en organiserad samverkan mellan olika aktörer som på olika sätt arbetar med stöd och rådgivning till småföretagare i syfte att etablera en dörr in som arbetsmetod. särskilda informations- och rådgivningsinsatser för att öka samverkan mellan landsbygdens små företag, bl a utveckling av affärsdrivande nätverk och bygdeträffar med lokala landsbygdsföretagare. utveckla ett checksystem där mottagare av konsultstöd på ett okomplicerat sätt kan välja rådgivare. stöd till branschspecifika utvecklingsprojekt inom områden som bioenergi, livsmedelsförädling, besöksnäring / turism etc. särskilda satsningar för att främja ungdomars och kvinnors egenföretagande, bl a mot bakgrund av behovet av väl fungerande generationsskiften i många små företag

18 att utveckla konceptet naturvårdsentreprenörskapet, vilket kan skapa nya arbetstillfällen på landsbygden. konkurrensutsättning av kommunal verksamhet i kombination med uppstyckning av uppdragen så att mindre landsbygdsföretag kan vara med och konkurrera. främja förutsättningarna för t ex hushållsnära tjänster vilket kan ge möjlighet för deltidssysselsatta på landsbygden till heltidsförsörjning och därmed större möjlighet att bo kvar. Ansvariga/resurser Kommunens roll är i första hand att via landsbygdssamordnaren vara bollplank och ibland initiativtagare när det t ex gäller att vidarebefordra, samordna och sprida goda företagsidéer för landsbygdsföretag. Kommunen kan också hjälpa till med förmedling av kontakter o dyl. Regionalt ansvarig för flertalet av ovan nämnda offentliga stöd är annars länsstyrelsen, ALMI och Innovationsbron. Länsstyrelsen bör som en del i sitt uppdrag att samordna statlig förvaltning ansvara för att samordningen blir genomförd fullt ut enligt en dörr in principen. Viktigt att regionala och lokala företagsfrämjande aktörer samarbetar för att få ut informationen till målgruppen. Länsstyrelsen, Regionförbundet och kommunen har ett gemensamt ansvar för att tillgängliga stöd för näringslivsutveckling blir väl kända inom målgruppen. När det gäller utveckling av affärsdrivande nätverk har ALMI varit en pådrivande aktör som bidragit med kompetensstöd och coaching - en verksamhet som bör bestå och utvecklas. Almis aktiviteter och insatser inom Motala kommun behöver intensifieras, inte minst vad gäller stöd och rådgivning till landsbygdens näringsliv. När det gäller utveckling av branschspecifika projekt bör ett nära samarbete etableras mellan branschernas organisationer och offentliga aktörer Utbildning Hur skolan, i första hand låg- och mellanstadiet, organiseras och lokaliseras har stor betydelse för landsbygden. Under 1990-talet skedde viss omstrukturering av grundskolorna i kommunen med nedläggning av några mindre enheter på lands-bygden. Två nya skolor uppfördes, i Fågelsta och i Österstad och därmed fick samtliga mindre tätorter i kommunen egna enheter med varierande sammansättning. Samtliga inrymmer idag skolor F-6 utom Österstad (F-3). Skolor 7-9 finns förutom i Motala stad även i Borensberg. Fågelsta skola

19 När det gäller kommunens mindre tätorter är det den samlade bedömningen av elevunderlag, förutsättningarna att upprätthålla god kvalitet i verksamheten samt ekonomiska och sociala aspekter som bestämmer strukturen. Förändringar i elevunderlaget kan vara svårbedömda. Generationsväxling i det befintliga villabeståndet och avstyckning av gårdar i omlandet bidrar till inflyttning i större utsträckning än nybyggnad. Kommunens inriktning sedan länge att erbjuda kommunala villatomter till lågt pris har haft ringa effekt. Skolans funktion som samlingspunkt kan ha stor betydelse för en liten ort i ett perifert läge och även för omgivande glesbygd. Skolan bidrar också -i kombination med goda pendlingsmöjligheter - till bygdens attraktivitet för inflyttning. Skolplaneringen för de mindre tätorterna ingår som en del i den övergripande planeringen för landsbygdens utveckling. Kommunen strävar efter att även fortsättningsvis kunna erbjuda någon form av förskoleklass och grundskola i samtliga mindre tätorter och prövar olika lösningar för skolårsindelning och förskoleverksamhet. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen är idag flexibel med möjlighet att till viss del bedriva studier helt eller delvis på distans. Detta gäller såväl högskoleutbildning som gymnasial vuxenutbildning. Kommunikationen mellan lärare och studerande sker via lärplattform, mail och/eller telefon. För studerande med behov av mer regelbunden personlig kontakt med lärare för handledning finns inom vuxenutbildningen Öppet Komvux. Lärare och studerande planerar tillsammans när de skall träffas. För yrkesutbildningar finns möjlighet att i de arbetsplatsförlagda delarna genomföra dessa i närheten av hemmet om lämplig arbetsgivare finns. Teoretiska avsnitt kan till viss del genomföras i form av självstudier i hemmet. Distansutbildning och Öppet Komvux utgör en möjlighet för boende på landsbygden att delta i vuxenutbildningen utan att dagligen behöva pendla. Inom vuxenutbildningen finns ett samarbetsavtal med länets övriga kommuner som gör det möjligt att studera i annan kommun om tex utbildningen inte finns på hemorten eller om pendlingsmöjligheterna är bättre till annan kommun. Kultur Som tidigare nämnts finns på Motala kommuns landsbygd en djup kulturtradition som sträcker sig ända från stenålder via folkungatid och den heliga Birgitta till industrialismens tidevarv. Utmärkande för kommunens landsbygdsturism är också att den lever i nära symbios med turism- och besöksnäringen. Så är t ex Göta kanal en viktig del av såväl turismen som kulturen i Motala kommun. Utan kulturen skulle turismen på kommunens landsbygd inte blomstra på samma sätt och erbjuda de potentiella utvecklingsmöjligheter som idag finns. Detta är också utgångspunkten för kommunens arbete där berörda förvaltningar har ett nära samarbete kring dessa frågor

20 Kommunikationer Allmänt Hur kommunikationerna, där kollektivtrafiken är en viktig del, fungerar är sannolikt den viktigaste frågan för boende och företagande på landsbygden. Kommunens inflytande är dock begränsat när det gäller infrastruktur och kommunikationer. Full rådighet har kommunen endast över det egna gatu- och cykelvägnätet och som beställare av viss kollektivtrafik medan utvecklingen i övrigt styrs av beslut på regional eller statlig nivå. Kommunikationsfrågornas hantering är samtidigt kostnadskrävande kostnaderna per resenär är höga. De initialt höga kostnaderna för t ex en busslinje påverkas endast marginellt av ett ökat eller minskat nyttjande. Traditionella kollektivtrafiklösningar blir ekonomiskt fördelaktiga i miljöer med många resenärer men omvänt kostsamma per resenär i miljöer med få resenärer. Resvaneundersökningar i Östergötland visar att boende i glesbygd och på landsbygd är beredda till längre restider än boende i tätort och stora städer. En större andel av befolkningen har arbetsplatsen i närheten av bostaden och fler har tillgång till bil. De flesta resor där samhället inte har ansvaret för resmöjlighet sker därför med bil. Delar av kommunens landsbygd har en befolkningstäthet som ger ett underlag för en väl fungerande kollektivtrafik, medan andra delar har en svagt utvecklad kollektivtrafik på grund av ett svagt resandeunderlag. Det är inte realistiskt att samhället ska ta de höga kostnader som skulle bli följden av en kollektivtrafik i traditionell mening som byggs ut för att ge en tillfredsställande trafikförsörjning över hela kommunen. Bilpendling över långa avstånd innebär också stora kostnader för privatekonomin. Alla förfogar inte över en bil och alla kan, bl a på grund av ålderskäl, inte använda bil. Alternativa lösningar för kollektivtrafiken Det finns ett behov av kollektivtrafiklösningar i alla delar av regionen. Samåkning och bildelning, som beskrivs nedan, är sätt för enskilda att lösa sina kommunikationsbehov för bl. a arbetspendling. En utmaning under planperioden blir att utveckla kollektiva trafiklösningar för kommunens mest glesbefolkade delar som ger en godtagbar trafikförsörjning på rimliga ekonomiska villkor. Här sjösätts en lösning med samordnad kollektivtrafik som kommunen tagit fram i samverkan med Östgötatrafiken. Samtidigt behövs givetvis vidare utvecklingsarbete kring fordonsslag, metoder och teknik för att beställa, planera och styra trafik så att kostnaderna kan minimeras. Från vissa håll framförs också förslag på s k klimattaxa som innebär försök med gratis kollektivtrafik för att drastiskt minska bilotrafikens miljöpåverkan. I dag är kollektivtrafiken oftast uppbyggd med linjetrafik för lokala och regionala resor som ett system och utbud. Skolskjutsar för resor till och från olika skolor utgör ett annat utbud. Anropsstyrd buss och taxitrafik för serviceresor till närmaste centralort en tredje variant och färdtjänst för de som inte kan klara resan utan anpassade fordon och extra service och hjälp ytterligare ett system. I framtiden kan de ovan beskrivna trafiksystemen, genom samordning, erbjuda bättre och fler resmöjligheter åt alla resenärer. Fler turer innebär ökad valfrihet och att fler resor kan bli möjliga med kollektivtrafik även i glesbefolkad landsbygd

21 Kombinera kollektivtrafik och resor med egen bil I många fall kommer det, andra åtgärder till trots, inte att kunna erbjudas andra alternativ än resor med egen bil en del av en arbets- eller serviceresa. Genom olika åtgärder bör man dock göra det möjligt att nyttja kollektiva färdmedel en del av pendlingsresan. Ett sätt är att skapa väl fungerande kopplingspunkter mellan bilresande och resande med buss eller tåg. Välrustade bilparkeringar i anslutning till tåg- eller busslinje med t ex möjligheter att ansluta motorvärmare vintertid skulle göra det enklare för boende på landsbygden med långa resor till arbetet att nyttja kollektivtrafik under en stor del av pendlingsresan. Samåkning Samåkning är mycket enkelt, men inte särskilt vanligt. Samåkning är lönsamt för samhället, bl a genom positiva miljöeffekter, och för privatpersoner genom väsentligt lägre kostnader. Hindren för ett ökat samåkande är sannolikt mentala och praktiska. Samåkning kan utvecklas spontant, men den kan också stimuleras genom att den sker i mer organiserad form, där en del av de praktiska hindren kan reduceras. T ex kan matchningstjänster utvecklas där respartners kan finna varandra. Bokning och avbokning kan ske med stöd av Internet. Sådana system finns redan, men är anpassade för längre resor och för resenärer som inte tidigare känner varandra. I de landsbygdsmiljöer vi talar om här har vi fördelen att resenärerna ofta känner varandra sedan tidigare och kommer från ett begränsat område. Stödsystem för matchning av resenärer bör utgå från de småskaliga och lokala förutsättningar som det handlar om här. Som komplettering till detta kan kommunen bidra med väl fungerande mötespunkter t ex en parkeringsplats med ett skydd mot regn och kyla. Bildelning För boende i mer geografiskt perifera landsbygdsmiljöer som inte har behov av att resa dagligen kan ett delat bilägande i organiserad form vara ett alternativ. Systemet ger tillgång till bil vid de tillfällen man behöver, utan att ha kostnader för en bil på heltid. Bilpoolen kan också minska behovet av att ha två bilar i ett hushåll, något som är mycket vanligt på landsbygden en bil används för arbetspendling och är således inte disponibel för andra i hushållet under arbetstid. På uppdrag av Regionförbundet Östsam har en förstudie kring förutsättningar för samåkning och bildelning i Östergötland utarbetats. Rapporten heter Delad bil ger större region. Cykel Utmed vissa kortare vägsträckor med rimligt cykelavstånd till tätort kan det vara rimligt att undersöka möjligheten och kostnaderna för cykelbanor som då skulle kunna öka möjligheten att ta cykeln som transportmedel på ett säkert sätt. Bredband Till kommunikationsfrågorna hör också möjligheterna att nyttja IT-lösningar av olika slag. Infrastrukturen för IT i första hand bredband är en viktig tillväxt och konkurrensfaktor för landsbygdsföretagen som måste kunna klara en stor del av de dagliga rutinerna med ITstöd. Kostnaden för relativt snabbt bredband upplevs idag för hög och konkurrensen mellan leverantörer bristfällig. Inom Motala kommun finns f n en bredbandstäckning på 99,5 % varav 97 % är kommunalt finansierad utbyggnad