HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 7, V. 39, 2012

Transkript

1 TORSDAGSBLADET HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 7, V. 39, november håller Diakonins hus föreläsning med rubriken Att vara förälder till ett barn med autism Knep för en fungerande vardag. Mer information om denna och andra föreläsningar finns på: oktober håller nätverket Samverkan för tillgänglighet till naturen ett frukostmöte om fysisk aktivitet i tillgänglig natur. Runt Uppsala och ute i länet finns massor av närnatur som stimulerar till fysisk aktivitet. Nätverket tipsar om tillgänglig natur och berättar var det går att finna mer information, samt vad som planeras framöver. Representanter för FaR Fysisk aktivitet på recept finns på plats och informerar om förskrivningar och verksamhet. Det bjuds på kaffe och smörgås vid elden. Anmälan görs senast i morgon 19 oktober 2012 till veronika.selin@c.hso.se. Ange önskan om specialkost. Fortfarande saknas uppgiftsuppdateringar från ett antal länsföreningar. Det vore bra om ni kunde skicka in dessa så fort som möjligt så att vi har era uppdaterade uppgifter. Risken finns att vi inte når ut med viktig information till rätt adress/person.

2 SeSams 20 årsjubileum: Vackert dukade festbord! Finn Hedman, Strokeföreningen, dansar med Ingela Eckerbom, Landstinget. Aila Nylund och John Arekrantz, HSO i Uppsala län var där! Shahla Hafid på SeSams 20- årsjubileum. Läs mer om SeSam och hitta SeSams föreläsningsprogram på

3 Landstinget i Uppsala län fyller 150-år! Under ett helt år kommer detta uppmärksammas på olika sätt. Jubileumet inleddes med en föreläsning den 17 september under landstingsfullmäktige. Håkan Liby, Uplandsmuseets chef hälsar välkommen! Sonja Calais van Stokkom studerar en del av jubileumsutställningen. Mats O Karlsson, författaren till Landstingets jubileumsbok. Boken går bland annat att köpa på Uplandsmuseet för 150 kr.

4 Nya rutiner för ytterdörr. Från och med 1 oktober 2012 låses HSO:s ytterdörr, Kungsgatan 64, (inne i trapphuset) måndag-torsdag ca och fredag ca p.g.a. förändringar i säkerhetsrutiner. Glöm därför inte bort att ta med/ordna nyckel inför ditt kvälls/helgbesök. Kvittera ut nycklar. Nycklar får inte lånas ut till annan person i föreningen. Den person som kvitterar ut nyckeln är ansvarig för den. Nycklarna måste lämnas tillbaka till kansliet för att sedan kvitteras ut av annan person. Anledningen till detta är att nycklar har försvunnit. Ringklockan på stolpen utanför porten på Kungsgatan 64 har slutat fungera och vi hänvisar till ringklockan på dörren till höger i anslutning till porttelefon. Lotta Lundkvist vars vackra och talande dikt presenterades i Torsdagsbladet nummer 5 har tidigare varit anställd på HSO. Lotta Lundkvist finns tyvärr inte längre med oss, efter att hon gått bort i sjukdom. Här kommer ytterligare en av Lotta Lundkvists dikter: VÄRDIGHET Det är inte bot jag frågar efter Även om jag drömmer. Det är inte mirakel jag suktar efter Även om jag önskar. Inget omöjligt eller oöverstigligt kräver jag. Men respekt. Även när jag är i underläge. Jämställdhet, trots olika villkor. Ett värdigt liv även i era ögon.

5 Neurodagen den 28:e september NHR:S födelsedag - uppmärksammades av NHR Uppsala län lördagen 29 september genom ett möte mellan medlemmar från hela länet, Karin Rudling, verksamhetschef Neurologi och tf Rehabmedicin på Akademiska sjukhuset och landstingspolitikerna Anna-Karin Klomp (Kd) ordförande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Ludvig Larsson (Fp) landstingsråd, ordförande i Produktionsstyrelsen och Länshandikapprådet, Johan Örjes (C) landstingsråd, ordförande i Kollektivtrafiknämnden samt Kjell Andersson (S) 2:e vice ordförande i mellersta länsdelsberedningen. Frågor som diskuterades handlade om den indragning och försämring av rehabilitering för personer med neurologisk funktionsnedsättning som genomförts, men också om nedläggning av bassängen i Östhammar, bristen på habilitering för vuxna med neurologisk skada från födseln, kollektivtrafik och flexjobb. Flexjobb är en anpassad tjänst som kan innebära kortare arbetsdagar och anpassade arbetsuppgifter att arbeta 100% av den individuella förmågan till 100 % lön. Det fungerar i Danmark sedan flera år och borde fungera även i Sverige. Frågan var ny för landstingspolitikerna som dock tog den med sig. HAIKU 3 oktober hölls konferensen Museerna och handikapphistorien organiserat av Upplandsmuseet, HSO i Uppsala län, Nordiska museet och HandikappHistoriska Föreningen. På den välbesökta konferensen presenterades HAIKU-projektet (Handikapphistoria i Kulturarvet), projektet livsbild (Se mer information på museiuppdraget och funktionshinderperspektivet i teori och verklighet, livshistoriskt arkivmaterial, handikapprörelsens framväxt och handikapprörelsen idag samt hur det går att jobba i framtiden. Då konferensdeltagarna kom från olika bakgrunder, verksamheter, geografiska förhållanden etc. berikades de inlagda diskussionspassen med många olika perspektiv och erfarenheter.

6 6 november EN DAG I DITT LIV. Projektet livsbild efterfrågar nu berättelser om vad människor med funktionshinder gör under en vanlig dag. De vill få din berättelse i skrift, tal, bild eller teckenspråk (helst innan 3 december). Mer information finns på Tolktjänst för dig som är döv eller har nedsatt hörsel. Från och med 1 november kan du som är döv, dövblind eller har nedsatt hörsel boka tolk genom e-tjänsten Tolkbeställning i Mina vårdkontakter på webben. Källa: Nyhetsbladet Uppsikten SRF Uppsala läns möte med brukarrådet. Datum: Text, utdrag ur protokoll: Lars Nord har utsetts av styrelsen att ta över ordförandeskapet i rådet. Ny ombudsman för CWUXregionen blir Bengt Bäcke från Borlänge. Michael Wennman berättar att syncentralen har genomgått en översyn som landstingets revisorer har gjort. En rapport har presenterats för syncentralen. I rapporten ges bland annat en positiv bild av syncentralen som samarbetspartner. När man tittat på Nysams statistik har det visat sig att syncentralen i Uppsala har jämförelsevis höga kostnader och att man inte producerar lika mycket som andra syncentraler. Positivt för oss brukare är att syncentralen i Uppsala har relativt gott om resurser. Nysam är ett samarbete mellan flera landsting i framför allt Mellansverige.

7 Fortsättning, utdrag ur protokoll: Bland annat går samarbetet ut på att olika nyckeltal rapporteras in så jämförelser mellan landstingen kan underlättas. Michael berättar vidare att det inte finns några planer på förändringar vad gäller personalen på syncentralen eller tjänsternas innehåll. På fråga berättar Michael att vad han känner till finns inga planer på att införa besöksavgifter. SRF Uppsala län hade årsmöte 14 april. Solweig Lundkvist omvaldes som ordförande och fyra nya ledamöter valdes in i styrelsen. Den 1 september kommer föreningen fira sitt 75 års jubileum med en fest i Uppsala. Michael berättade att landstinget har en internetbaserad tjänst som heter Mina vårdkontakter. Hittills är det premiärvården som använt tjänsten, men även syncentralen ska anslutas till tjänsten under hösten Tjänsten kan till exempel användas till att förnya recept och boka eller avboka möten. Tanken är nu också att man ska kunna läsa sin journal genom att använda en säker inloggning. Denna inloggning gör man antingen med en E- legitimation eller med en engångskod. Michael berättade vidare att man har tagit hjälp av en person med synnedsättning för att säkerställa att det hela fungerar ur tillgänglighetsperspektiv. Projektledare är Benny Eklund på landstinget. Landstinget bedömer att detta inte ska innebära några sekretessproblem.

8 Fortsättning, utdrag ur protokoll: Innan allmänheten får tillgång till tjänsten ska all personal i landstinget få tillgång till tjänsten som ett led i att säkerställa att tjänsten fungerar. På fråga från brukarrådet berättade Michael att man ska kunna spärra tjänsten så att man inte kan få tillgång till sin journal. Marika Lyman från landstinget närvarade för att berätta mer om hur Friare val ska fungera i Uppsala län. Marika har varit projektledare för införandet av Friare val av hjälpmedel som infördes 1 maj i Uppsala län. Alla hjälpmedel i landstingets bassortiment ingår inte i Friare val. Landstinget har tagit fram en lista på de hjälpmedel som är möjliga för brukaren att själv köpa. Listan utarbetades efter riktlinjer som fastställdes av landstingsstyrelsen. Av listan framgår vilket belopp man kan få en rekvisition på och om det finns ett servicekontor kopplat till hjälpmedlet. Listan finns att läsa på val. Man kan också söka efter hjälpmedel och leverantörer på Marika berättade att Uppsala är första landsting att införa Friare val av hjälpmedel efter att försöksprojektet genomförts i Kronobergs, Sörmlands och Stockholms län. Verksamheten fortsätter även i dessa tre län. Försöksverksamheten ansågs vara framgångsrik. Varför fler län kommer att införa fritt val av hjälpmedel. Precis som tidigare kommer förskrivaren göra en bedömning tillsammans med brukare om vilket behov som finns och vilket hjälpmedel som är lämpligt. Sedan kan brukaren välja att få en rekvisition från landstinget till att köpa detta hjälpmedel eller ett motsvarande utifrån att hjälpmedlet finns på den aktuella listan. Marika förtydligar att brukaren alltid kan välja att inte använda Friare val och därmed låna hjälpmedel från

9 Fortsättning, utdrag ur protokoll: landstinget precis som vanligt. Brukaren kan också välja att köpa ett hjälpmedel som redan finns i landstingets ordinarie utbud. Man ska också kunna välja att inte utnyttja Friare val även om man gjorde det senaste gången man fick samma hjälpmedel. Rekvisitionen kan bara användas för att köpa motsvarande hjälpmedel hos en leverantör som kan ta emot en sådan rekvisition. Leverantören får sedan ut pengar för hjälpmedlet genom att lämna in rekvisitionen till landstinget. Om hjälpmedlet kostar mer än det värde som landstinget har fastställt får brukaren lägga till egna pengar. Om hjälpmedlet däremot kostar mindre kan brukaren inte stoppa mellanskillnaden i egen ficka. De hjälpmedel som syncentralen förskriver och som är möjliga att få som friare val lästes upp. De finns under dessa rubriker: - Optiska och förstorande hjälpmedel. - Läs- och anteckningshjälpmedel. - Skrivhjälpmedel för punktskrift. - Räknehjälpmedel med tillbehör. - Hushållshjälpmedel. - Hjälpmedel för klädvård och sömnad. - Klockor - både taktila och talande. - Personvårdshjälpmedel. - Förflyttningshjälpmedel. Marika och Michael berättar att man valt att inte ha för många hjälpmedel på listan från början. Man vill hellre kunna lägga till hjälpmedel än behöva ta bort hjälpmedel. Det föreligger fortfarande vissa oklarheter vad gäller utbildning på hjälpmedel. Landstinget kommer att klargöra sådana frågor inom kort. Enligt konsumentköplagen kan landstinget aldrig ta tillbaka ett hjälpmedel som brukaren köpt via Friare val. Om ett hjälpmedel som man fått via

10 Fortsättning, utdrag ur protokoll: Friare val inte var rätt eller uppfyller det tänkta behovet så ska brukaren behålla hjälpmedlet och ta kontakt med syncentralen för att få ett nytt förskrivet. De regler för garanti som de olika leverantörerna har gäller om hjälpmedlet går sönder. Om garantin ej gäller eller inte finns, så ska landstinget förskriva ett nytt. På fråga från brukarrådet menar Marika och Michael att landstinget ska behålla ett bra och brett utbud. De ser ingen anledning till att oroa sig för att Friare val ska medföra att landstinget ska minska sitt sortiment. Efter en diskussion om försäkringsfrågor konstateras att landstinget alltid måste förskriva ett hjälpmedel om behovet finns och om brukaren saknar detta hjälpmedel. Detta gäller oavsett om ett hjälpmedel har försvunnit eller förstörts i brand eller dylikt. De försäkringar som landstinget har täcker inte enskilda hjälpmedel, men det ska inte ha någon betydelse för brukaren. Följande typer av hjälpmedel är undantagna från Friare val: - Hjälpmedel som kan innebära risk för patienten/brukaren. - Omfattande specialanpassningar. - Hjälpmedel för sjukdom eller funktionsnedsättning som kvarstår mindre än ett år. Hjälpmedel som kräver fackmannamässig kunskap för installation och service. - Hjälpmedel som kostar över ett prisbasbelopp. På starkt önskemål från HRF är även hörseltekniska hjälpmedel undantagna från Friare val. Detta ska dock utredas. På fråga från rådet menade Marika och Michael att det är för tidigt att se hur Friare val fungerar i praktiken. Man lovar dock att återkomma när Friare val pågått en tid. En utvärdering kommer att göras och hälso- och sjukvårdstyrelsen har beställt en rapport under våren Michael önskade också att SRF efterfrågar

11 Fortsättning, utdrag ur protokoll: synpunkter från sina medlemmar om deras erfarenheter av Friare val. Vilka fördelar och nackdelar ser man. Syncentralen och landstinget tar gärna emot respons. Info om Friare val av allmän karaktär kan fås från Infoteket. Nu övergår projektet Friare val till att bli ordinarie verksamhet under hjälpmedel inom landstinget. Beslut: Att även boka ett möte den 29 november. Handikapparkering = Avgiftsfri parkering? Ett beviljat tillstånd för parkering på handikapplats betraktas av många som ett tillstånd att på markerade platser parkera avgiftsfritt. Så är inte fallet. Det finns inom det här området två begrepp. 1. Gatumark. Parkeringsplatser i direkt anslutning till gatuparkering och där marken ägs av kommunen. På sådana parkeringsplatser är parkeringen avgiftsfri. 2. Kvartersmark. Parkeringsplatser på parkeringar utan direkt gatuanslutning och som inte är kommunägda. På sådana parkeringar äger markägaren rätt att ta ut en avgift även på de platser som är avsatta som handikapparkering. Under skylten med handikappsymbolen finns då en skylt med texten avgift. Källa: HSO i Enköpings veckoblad

12 TÄNKVÄRT Härligt driv Vilket härligt driv man har när man gör något man brinner för. Det är egentligen så uppenbart att man i livet mer aktivt borde ägna sig åt sådant som verkligen gör livet meningsfullt och glädjefyllt. Tänk om jag t.ex. fick arbeta med sådant som verkligen är glädjande för mig som person... jag skall se till att det blir så. Källa: , 10:26 Redaktör: Veronika Selin, veronika.selin@c.hso.se, Tfn Ansvarig utgivare: Janne Wallgren, janne.wallgren@c.hso.se, Tfn ,