nr STOCKHOLMS LÄN Olika barn ögon Fokus på SNUVA VIRUSEN PÅ SNUVAN Att glömma är mänskligt TID FÖR MOTION

Transkript

1 nr STOCKHOLMS LÄN Olika barn SNUVA VIRUSEN PÅ SNUVAN Att glömma är mänskligt TID FÖR MOTION ögon Fokus på

2 Notiser Vad gör en fysioterapeut? En andra bedömning? Om du har fått besked om att du har en livs hot ande eller allvarlig sjukdom kan du ha rätt att få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, en så kallad second opinion. Du kan till exempel ha rätt till en second opinion om du har cancer eller någon sjukdom i nerv systemet. Du kan alltid fråga din läkare eller någon annan person på den mottagning som du har besökt. Du kan också kontakta Patientnämnden i Stockholms län för att få hjälp. Telefonnummer: , epost: registrator@pan.sll.se I januari 2014 bestämde riksdagen att fysioterapeut är den nya yrkestiteln för sjukgymnaster. Den som redan är legiti merad sjukgymnast kan ansöka om att få kalla sig fysioterapeut. De som tar sin examen senare blir automatiskt fysio terapeuter. De sjukgymnaster som vill fortsätta att kalla sig sjukgymnaster får göra det. Men man får inte använda båda titlarna man måste välja den ena eller den andra titeln. För dig som patient har namnbytet ingen större betydelse. Du kan gå till en sjukgymnast eller en fysioterapeut, behandlingen är densamma. Nytt blod behövs Att vara blodgivare är att rädda liv. Det tar dig inte lång stund att ge men för den som får blod kan det vara skillnaden mellan liv och död. Blod är en färskvara som inte kan framställas på konstgjord väg, utan måste ges från män niska till människa. Tack vare blodgivare kan tusentals operationer, transplantationer och sjukdomsbehandlingar genomföras varje år. I fjol anmälde sig nya blod givare vid Stockholms läns blodcen traler, ett riktigt bra resultat. Stadens nya blodgivare är ungefär tio år yngre än genom snittet i riket, vilket också är bra, eftersom de hinner ge mer blod under sin livstid. Men fortfarande behövs fler blod givare. På Geblod.nu kan du se hur mycket blod som finns i lager av just din blodgrupp. Där kan du också läsa om vad som krävs för att få lämna blod. Hjälp till ett friskare liv I höst ska Stockholms län få tre hälsomottag ningar, helt nya specialistmottagningar där man ska kunna få råd och hjälp med att sluta röka, förändra sina matvanor, komma igång att motio nera, minska sin alkoholkonsumtion eller på annat sätt styra om sina vanor mot ett sundare liv. Den första hälsomottagningen kommer att ligga vid Handens sjukhus. De två andra, som öppnas senare under hösten, planeras att ligga i Rinkeby-Kista och i Södertälje. För att få komma till hälsomottagningen behöver du en remiss från läkaren på vårdcentralen eller från någon annan vårdgivare. ILLUSTRATIONER JANETTE BORNMARKER Mottagning för kvinnor med beroende och PTSD Ewa-mottagningen tar emot kvinnor som behöver stöd för att förändra sin alkoholkon sumtion. Utöver utredning och behandling för beroende och annan psykisk ohälsa finns även möjlighet till familjeterapi, eftersom oftast hela familjen påverkas när en av familjemed lemmarna dricker för mycket. Personer som lider av posttraumatiskt stress syndrom (PTSD) utvecklar oftare ett beroende av alkohol eller droger som en följd av sitt trauma. Under hösten kommer mottagningen att utöka sitt program med en forskningsstudie för att hjälpa kvinnor med både beroende och PTSD. Ewa-mottagningen ligger på Rosenlunds sjukhus och nås på telefon Hej Stockholmare! Den här tidningen är till för dig. Den ska ge dig nyttig kun skap och goda råd om hälsa och sjukdomar, hjälpa dig att hitta rätt i vården och berätta om nyheter inom vården i länet. Nu behöver vi din hjälp: Berätta vad du skulle vilja läsa om i tidningen 1177 Vårdguiden! Skriv till oss och tipsa vad vi kan skriva om, som skulle vara till nytta för dig. Gå in på 1177.se/sthlm-tidning så hittar du rutan Tipsa tidningen! Vi lottar ut tio praktiska första förbands-kuddar, så om du vill vara med i utlottningen av dem behöver vi din post adress. Om du inte har någon dator får du gärna skriva ett vykort eller ett brev och föreslå artiklar som du tycker skulle vara till nytta. I så fall är adressen: Tidningen 1177 Vårdguiden, Box 6909, Stockholm. Skriv gärna Tips på kuvertet. Gratis klamydia test Glömde du kondomen i somras? Varje år får cirka personer i Stock holms län klamydia. Många vet inte om det eftersom de inte får några symtom. Men om man som kvinna inte får behand ling mot sjukdomen kan man få svårt att bli gravid senare i livet. Du vet väl att du kan beställa ett klamydiatest gratis på nätet? Gå in på 1177.se/klamydia och läs mer. Du som är upp till 23 år kan gå till en ungdomsmottagning och testa dig. Där kan du även ställa frågor om sex och sexualitet och få gratis kondomer. Gå in på UMO.se och sök under Hitta mottagning. Du som är 23 eller äldre kan gå och testa dig för klamydia på en Sesam-mottagning. Gå in på 1177.se och sök på Sesam Vårdguiden nr

3 nr STOCKHOLMS LÄN Olika barn SNUVA VIRUSEN PÅ SNUVAN Att glömma är mänskligt TID FÖR MOTION ögon Fokus på Innehåll nr För syns skull 6 När synen grumlas 8 Ögonbryt 10 Läkaren sa att jag skulle bli blind 11 Så botar du hicka 12 Elias nya säng Så får du hjälpmedel 14 Snuva viruset på snuvan 16 Att glömma är mänskligt 18 Barn tar ofta på sig skulden 20 Jag ville inte belasta familjen 21 Ta dig tid för motion 22 Släpp stressen 24 Olika barn Så tränas barn med autism 26 Morgan fick diagnosen som barn 27 Nyheter i vården Tidningen 1177 Vårdguiden är en information s tidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Sjökvist Redaktör: Kerstin Otterstål Frågor till redaktionen: telefon E-post: vardguiden@sll.se 1177 Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 6909, Stockholm Medicinsk granskning: Henrik Almkvist och Inger Rising Grafisk form & repro: Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto: Ulf Huett Tryck: Quad Graphics, Polen Upplaga: ex Beställning av fler tidningar samt taltidning, telefon Sjukvårdsrådgivning och frågor om hälso- och sjukvården, telefon 1177 Red: Ett synbart dilemma J ag har alltid haft bra syn. Aldrig behövt glasögon eller linser. Men så för några år sedan räckte plötsligt armarna inte till och jag började kisa för att försöka se vad som stod på innehållsförteckningarna. I dag är jag hopplös, jag har läsglasögon överallt i hallen, i tvättstugan, i köket, i vardagsrummet, i sovrummet, på jobbet och i handväskan. Ändå tycker jag att jag saknar dem överallt. Så fort jag ska läsa så är jag helt hjälplös utan dem. Synen är oerhört viktig för oss och det är förvånansvärt hur många av våra sinnesintryck som går just via synen. Läs vårt tema om ögonen och få svar på det mesta från grus i ögonen till vanliga synfel och ögonsjukdomar. För dig som behöver andra typer av hjälpmedel än glasögon, finns nu ett nytt tema om hjälpmedel på 1177.se. Här kan du hitta fakta och infor mation om mer än olika hjälpmedel och hur det går till att få ett. Läs om hjälpmedelscentralerna och Tema hjälpmedel på sidan 12. Hjälp i form av information och stöd är extra viktigt för barn som har en sjuk förälder. Många gånger tar barnen inte bara på sig väldigt mycket jobb utan också mycket skuld. Läs om barnens rätt till stöd på sidan 18 och möt Elina som inte ville belasta familjen när hennes mamma skadades svårt i en olycka. Hur har du det med stressen? Har alla måsten hopat sig så att du börjar känna dig pressad, får ont i magen eller rent av tappar minnet? Läs om stress på sidan 22 och få tips om vad du kan göra för att bli mer medveten och kanske kunna minska på stressen i din vardag. Ett bra sätt, både för att minska stressen och för att må lite bättre, är att röra på sig regelbundet. Att ta sig tid för motion. Det försöker jag göra och för mig fungerar det verkligen. Den lilla tid som jag investerar i att cykla till jobbet i stället för att åka tunnelbana gör att jag både mår bättre och kan hålla stressen på arm längds avstånd. Dessutom slipper jag mycket av förkylningsvirusen på vägen. Mer motion, mindre stress, färre virus tre vinster i ett med andra ord! Anna Sjökvist Chefredaktör 1177 Vårdguiden nr

4 tema Ögon F ÖR SYNS S K U L L FOTO: PL A I N PIC TU R E /JO H N ER TE X T GUNILLA ELDH Vårdguiden nr

5 Glaskropp Hjärnans fönster mot världen har ögonen kallats, liksom själens spegel. Mer än fyra femtedelar av alla sinnesintryck som vi får under en dag når hjärnan via ögonen. S ynnerven, som leder impulserna från ögats näthinna till hjärnans syncent rum, består av miljontals nervtrådar. I näthinnans centrum, i den bakre delen av ögat, finns den så kallade gula fläcken. Där är det extra tätt mellan syncellerna och synen är därför som skarpast här. I näthinnans utkanter finns ljuskänsliga celler som gör att vi kan se hyfsat även i skymningsljus. Inuti ögat finns glaskroppen, en geléartad vätskeklump som ger stadga åt ögat och håller näthinnan på plats. Linsen och hornhinnan är delarna av ögat där ljuset bryts. Bra synskärpa kräver att linsen och hornhinnan är i gott skick. Hos yngre kan linsen ställa om sig mellan långa och korta avstånd, men den förmågan försämras när vi blir äldre. Några år efter fyrtio märker många att de behöver läsglasögon för att kunna se skarpt på kort avstånd. Att anstränga ögonen, exempelvis genom att läsa i dålig belysning, är inte farligt. Däremot är det opraktiskt och tröttsamt att läsa i dåligt ljus, säger Anne Odergren, chefsläkare vid Sankt Eriks ögonsjukhus i Stockholm. För lite tårar, så kallade torra ögon, och ögonlocksinflammation kan orsaka bindhinnekatarr eller ögoninflammation, som man säger i dagligt tal. Men de vanligaste orsakerna till bindhinnekatarr är allergier och bakterie- eller virusinfektioner. Oftast har man en pågående förkylning eller så har man varit förkyld nyligen. Bindhinnekatarr kan vara besvärande, men skadar inte ögat och påverkar inte synen. Grus i ögonen, ofta i kombi nation med att de blir rinniga och kladdiga, kan bero på katarr. Enbart en grusig känsla, eller svidande, värkande ögon och tunga ögonlock kan också vara tecken på synstress. Det kan bero på att vi fokuserar länge på en datorskärm eller mobil, bara centimeter från ögonen. Våra ögon är inte anpassade för att fokusera på så kort avstånd så långa stunder som vi gör, de är mest anpassade för att blicka ut över savannen. Om du sitter vid datorn behöver du vila ögonen några gånger per timme. Det hjälper att rikta blicken mot horisonten eller fönstret eller blunda helt och hållet för att de små musklerna som är fästade kring ögat ska slappna av. Blinka gärna ibland och ställ skärmen så att du tittar nedåt. Då skyddar ögonlocken ögonen mot uttorkning. Pupillen är det svarta hålet som släpper in ljuset i ögat och som varierar beroende på hur ljust det är. Våra ögon kräver mycket ljus för att kunna se bra. Men det är också viktigt att skydda ögonen mot direkt solljus. UV-strålning kan ge akuta skador på hornhinnan, så kallad snöblindhet. Besvären uppkommer ofta först ett par timmar efter det att Näthinna Pupill Hornhinna Gula fläcken Lins Kammarvatten Synnerv Regnbågshinna (iris) I LL : CU LTU R A CR E ATI V E /JO H N ER man har varit i solljuset, säger Anne Odergren. Det är UVljuset som gör ögat inflammerat så att det bildas blåsor. När blåsorna brister uppstår små mikroskopiska sår. Såren gör mycket ont samtidigt som man har svårt att öppna ögonen och tårarna rinner. Man kan behandla solsåren på hornhinnan med mjuk görande salva och eventuellt antibiotikasalva. Eftersom skadan oftast är mycket ytlig läker den på ett par timmar, men under den tiden kan det göra väldigt ont. Starkt solljus under lång tid kan också öka risken att drabbas av ögonsjukdomar, som grå starr och glaukom (se artikel på sidan 6). Idag är många medvetna om att solglasögon bör ha ett fullgott skydd mot UV-ljuset och vara CE-märkta. Däremot tänker inte alla på att hur viktigt det är att även skydda barnens ögon med bra solglasögon, säger Anne Odergren. En vagel i ögat kan vara väldigt irriterande, men det är oftast bäst att låta den vara. Den är ofarlig och brister oftast av sig själv och självläker. Om du får skräp i ögat ska du låta bli att gnida det. Om det gör ont kan du vända dig direkt till rådgivningen på Sankt Eriks ögonsjukhus, telefon Många kemiska ämnen kan vara skadliga för ögonen, vare sig de har formen av vätska, gas eller pulver. Den som hanterar kemiska ämnen måste ha rätt skyddsutrustning. Om olyckan ändå skulle vara framme gäller det att agera snabbt. Spola ögonen med en mjuk, ljummen vattenstråle i minst 15 minuter. Ta ur kontaktlinserna om du har sådana, håll isär ögonlocken medan du spolar, titta åt olika håll och blinka ibland. Kontakta sedan Giftinformationscentralen, telefon , för att få veta hur lång spoltid som behövs för just det ämne som du kommit i kontakt med, och om du behöver söka vård, säger Anne Odergren. n 1177 Vårdguiden nr »

6 tema Ögon NÄR SYNEN GRUMLAS Den vanligaste ögonsjukdomen bland äldre, grå starr eller katarakt, innebär att ögats lins blir grumlig. Synförmågan försämras gradvis i takt med att linsen blir mer och mer ogenomskinlig. O ftast kommer besvären smygande med stigande ålder. De vanligaste symtomen är disig och dimmig syn, att man inte upplever färger som lika starka längre, att konturer blir svagare eller dubbla. Man kan också lättare bli bländad och få svårare att se i mörker. Det säger Anne Odergren, chefsläkare vid Sankt Eriks ögonsjukhus i Stockholm. Numera kan man byta ut den grumliga linsen mot en konstgjord. Varje år opereras mer än personer i Sverige för grå starr. Ingreppet görs under lokalbedövning och man får oftast gå hem samma dag. Om man får grå starr när man är yngre kan det bero på att man fått behandling med kortison under lång tid, skador på ögat eller sjukdomar, till exempel diabetes eller regnbågshinneinflammation. Andra riskfaktorer är rökning, skador på ögat eller att ögonen utsatts för mycket solljus, tillägger Anne Odergren. Glaukom, som tidigare kallades grön starr, är en ögonsjukdom som drabbar synnerven. Orsaken är att trycket i ögat ökar. I Sveriges har omkring personer 6 TEXT GUNILLA ELDH FOTO ULF HUETT glaukom och man räknar med att ytterligare har sjukdomen utan att veta om det. Sjukdomen kan komma plötsligt eller smygande, beroende på vilken variant det är. Vid kronisk öppenvinkelglaukom krymper synfältet långsamt, men man kan ofta behålla en ganska god syn i många år, säger Anne Odergren. Eftersom symtomen är så pass diffusa i början kan det gå flera år innan man märker av sjukdomen. Synfältsbortfallet drabbar framför allt sidoseendet och kom penseras då också ofta av det friska ögat. Vid akut trångvinkelglaukom ökar trycket i ögat plötsligt och symtomen kommer direkt. Smärtan är kraftig och synen blir mycket sämre på det öga som är drabbat. En del får också huvudvärk och mår illa. Trångvinkelglaukom är en allvarlig sjukdom som kräver omedelbar behandling hos ögonläkare. Om man har glaukom i släkten är det viktigt att man får sina ögon undersökta hos en ögonläkare när man närmar sig riskåldern, det vill säga vid den ålder då den anhöriga fick sin diagnos, säger Anne Odergren. All behandling av glaukom går ut på att minska trycket i ögat för att bromsa sjukdomsutvecklingen och begränsa skadorna på synnerven. I första hand används ögondroppar. Trångvinkelglaukom opereras akut med laserkirurgi. Även öppenvinkelglaukom kan behandlas med laser om trycket inte kan regleras med ögondroppar. Åldersförändringar i gula fläcken, eller makuladegeneration, drabbar var tionde person mellan 65 och 75 års ålder och var femte person över 75 år. Gula fläcken är det område mitt i ögats näthinna där man ser som skarp ast. Sjukdomen försämrar synen men leder inte till att man blir blind. Det finns två former av sjukdomen, en torr och en våt. Åtta av tio får den torra formen, där förändringarna kommer långsamt och gradvis bryter ner syncellerna i gula fläcken. Vid den torra formen är de första symtomen långsamt försämrad synskärpa, eventuellt kan bokstäver eller delar av bokstäver falla bort när man ska läsa. En del får svårt att känna igen ansikten på långt håll eller tycker att det mesta ser lite grått och suddigt ut, säger Anne Odergren. Den våta formen är betydligt ovanligare och kan komma mer akut. Då bildas nya blodkärl bakom näthinnan som läcker blod och vätska in under gula fläcken. Det skadar gula fläcken och gör att synen försämras relativt snabbt. De vanligaste symtomen är att raka linjer ser krokiga ut. Man kan också plötsligt se en suddig fläck mitt i synfältet, säger Anne Odergren. Skador på näthinnan måste lagas med laserkirurgi, annars kan ögonvätska sippra in bakom hinnan vilket ökar risken för näthinneavlossning. Näthinnan kan också lossna för att glaskroppen som håller den på plats skrumpnar med stigande ålder (se artikel på sidan 11). En allvarlig ögonsjukdom som drabbar en del personer med diabetes är diabetesretinopati, förändringar i ögats näthinna som på sikt kan leda till sämre syn och i vissa fall blindhet om den inte upptäcks i tid. En tredjedel av alla 1177 Vårdguiden nr

7 med diabetes har någon form av näthinneförändringar. Av dem riskerar mellan 10 och 35 procent att få synskador på grund av detta. Sjukdomen beror på att de höjda blodsockervärdena påverkar kroppens blodkärl, bland annat i ögats näthinna. Eftersom man ofta inte märker något av detta förrän det är för sent, är det viktigt att personer med diabetes undersöker näthinnan regelbundet genom ögonbottenfotografering, understryker hon. Även för den som får bestående synskador som inte kan botas finns det hjälp att få. I varje landsting finns minst en syncentral som oftast är knuten till en ögonklinik (se artikel på sidan 21). Där erbjuder man tekniska hjälpmedel och träning i att använda den syn man har kvar optimalt. n Göran har opererats för grå starr Jag är lite synhalt Göran Lundström, 75, har nyligen gått igen om en ögonoperation för att bli av med grå starr, katarakt. Jag är lite synhalt, nu är mitt tidigare sämsta öga det bästa. Men snart kommer jag att se lika bra på båda. Göran är pensionerad teknikjournalist men arbetar fortfarande med teknikmässor. När han var på rutinkontroll hos ögonläkaren upptäckte man att han hade grå starr på båda ögonen. Han fick en remiss till en ögonklinik. Det öga som han såg sämst med opererades först. Ingreppet tog bara minuter och gjorde inte alls ont. Göran har bruna ögon och en intensiv blick bakom glasögonen. Hans högra pupill syns klart medan det vänstra har en tunn slöja. Jag ser också lite dimmigt med det ögat, säger han. Det ögat ska opereras om fyra veckor, något han ser fram emot. Den nya linsen som jag fick i det högra ögat vid första operationen ger en väldig vithet, medan starrögat gör att det mesta ser gult ut. När vi promenerar förbi butiker med starka lampor i skyltfönstren kisar han och drar fram solglasögonen ur kavajfickan. Dem har jag lärt mig att alltid ha med. Grå starr försämrar även färgseendet och Gö ran måste fortfarande konsultera kolleger när det gäller färgval och ljussättning till utställningarna. Senast fick jag höra att jag inte ser blått, skrattar han. När bägge ögonen är opererade kommer synen att bli mer likvärdig. Jag har skrivit en bok om stereobilder, men idag kan jag inte se djupet i dem. Det kommer jag nog att kunna göra då. n 1177 Vårdguiden nr »

8 tema Ögon ÖGONBRYT B rytningsfel kan uppstå om ögats optiska delar inte fungerar optimalt. Då blir bilden suddig, eftersom ljuset inte bryts exakt på näthinnan utan bakom eller framför. Om din optiker säger att du behöver glasögon med till exempel 2 dioptrier, innebär det att du är närsynt. Om du behöver +2 är du översynt eller har ålderssynthet. Siffran är ett mått på ögats brytkraft, det vill säga förmåga att bryta ljuset och ge en korrekt bild av omgivningen. Över +4 och under 10 räknas som mycket kraftiga synfel. Brytningsfel kan innebära att du är närsynt, översynt eller har ett så kallat astigmatiskt synfel. Ålderssynthet är också ett brytningsfel. Närsynthet är ofta ärftlig och brukar utvecklas i tonåren, inte alltid i samma takt på båda ögonen. Översynthet är det vanligaste synfelet hos barn och kan ibland vara svårt att upptäcka vid vanlig synkontroll. Synfelet är ärftligt och ger ibland huvudvärk eller läs- och skrivsvårigheter. Astigmatiskt synfel beror på ojämnheter i ögats hornhinna som gör att ljusstrålarna bryts olika på olika ledder. Ögonen känns ofta ansträngda, man kan se dubbelt och huvudvärk är vanligt. Astigmatiker är dessutom ofta närsynta eller översynta och deras synfel förändras inte mycket över tid. Ålderssynthet uppträder oftast i 40 till 45 års ålder och beror på att ögats egen lins stelnar. Det gör det svårare att se bra på nära håll. Brytningsfel kan oftast korrigeras med glasögon eller linser. Det satsas mycket på forskning och utveckling när det gäller laserbehandling och kirurgi för att korrigera brytningsfel. Med laserbehandling kan man korrigera närsynthet, översynthet och astigmatism och därmed minska behovet av glasögon eller kontaktlinser. Laserbehandling kan däremot inte förhindra ögats normala åldrande. Har du genomgått en laserbehandling för att se 8 bra på långt håll behöver du ändå läsglas ögon från 45 till 50 års ålder, säger Anne Odergren, chefsläk are vid Sankt Eriks ögonsjukhus. Inte heller alla brytningsfel kan korrigeras med laser. Vid kraftiga synfel opererar man i stället ofta in en tunn, flexibel så kallad ICL-lins som minskar eller tar bort synfelet. ICL- linser liknar vanliga kontaktlinser men är anpassade för att kunna sitta inne i ögat strax framför den naturliga linsen. Metoden lämpar sig bäst för personer mellan 20 och 40 år som vill slippa glasögon eller kontaktlinser. Vissa kan ändå behöva svagare glasögon vid vissa tillfällen efter operationen, men de flesta klarar sig utan fram tills ålderssyntheten kommer, säger Anne Odergren. Ålderssynta som använder läsglasögon kan bara se med full skärpa på nära håll, men med så kallade progressiva glas kan man se bra på flera avstånd. En annan lösning är monovision. Då har du en kontaktlins på ena ögat för närseende samtidigt som du ser bra på långt håll med det andra ögat. En åldersstel lins kan också kompenseras genom en relativt enkel operation, så kallad RLE-operation. Även om riskerna för komplikationer vid laserbehandling och kirurgi är minimala, så är inget ingrepp helt utan risk. Eventuella kom plikationer är därför något man bör diskutera med sin opererande läkare innan man bestämmer sig för kirurgi, säger Anne Odergren. På senare år har några aktörer erbjudit kontroversiella kurser där man påstår att deltagarna ska få lära sig att träna bort brytningsfel. Men det finns inga vetenskapliga belägg för att man kan bota brytningsfel med hjälp av synträning. Ögats brytningsförmåga beror på hur stort och långt ögat är. På samma sätt som du inte kan få längre ben genom att springa mycket, kan du heller inte ändra ögats anatomi genom ögonträning. Synen är inte färdig vid födseln, utan utvecklas under barndomen. Att träna ögat tidigt är därför ett effektivt sätt att få bra synförmåga. Det gäller både skelning och brytningsfel. Det fungerar upp till 10-årsåldern, men det är betydligt lättare i 4- till 5-årsåldern än om barnet hunnit bli lite äldre, säger Mona Engström, ortoptist vid Globen Ögonklinik. Behandlingen går ut på att det skelande ögat eller det ögat med störst brytningsfel ska tvingas anstränga sig lite extra. Det sker genom att man sätter en lapp för ögat med bra syn. Utan lappbehandling väljer hjärnan bort det skelande ögat eller ögat med störst brytningsfel. Om det pågår under en längre tid hämmas synutvecklingen och man får ett öga med nedsatt syn. Lappen tar inte bort skelningen eller brytningsfelet. Den är till för att träna syn utvecklingen på det sämre ögat, säger Mona Engström. Själva skelningen kan korrigeras med operation eller behandlas med så kallade prismaglas. Spädbarn skelar ofta tillfälligt, innan samordningen mellan ögonen är färdigutvecklad. Skelning hos barn kan vara ärftlig, och den kan också uppstå när barnet spänner ögonmusklerna för att kompensera något annat brytningsfel. Då kan det räcka med glasögon för att skelningen ska bli bättre. Hos en del vuxna som börjar skela har skelningen oftast legat dold sedan barn domen. Den kan ge sig till känna om du blir stressad eller till exempel får diabetes eller högt blodtryck. Även långa arbetspass framför datorn kan göra att man får problem av sin dolda skelning. Skelning har egentligen inte blivit vanligare. Att problemet ändå ökat väldigt mycket beror på att vi anstränger synen mer idag genom att titta på dator- och mobilskärmar länge. Det har gjort att en dold skelning framträder hos allt fler i vuxen ålder, säger Mona Engström. n 1177 Vårdguiden nr

9 I början var det lite besvärligt, så då fick det bli en liten muta. Du fick en Barbiedocka då, eller hur? Agnes skiner upp och nickar så hennes blonda lockar hoppar. Det är eftermiddag när vi träffas på ögonkliniken men nu sätter Agnes på sig lappen för att ortoptisten ska kunna undersöka synen på det sämre ögat. Hon klättrar upp i stolen och får en skiva i knäet med samma bokstäver som finns på tavlan på väggen mitt Lappen fungerar både om barnet skelar eller har väldigt olika syn på ögonen. Lappen tränar Agnes öga Agnes Gusting, 5 år, har klistermärken på sin ögonlapp. Varje morgon sätter hon på lappen och sedan tar hon av den själv efter vilan på förskolan. Lappen har hon numera utanpå glasögonglaset. Det känns bättre än att ha den på huden, tycker hon. Men då är det viktigt att du inte tjuvtittar åt sidan med det bra ögat, för då får inte ditt sämre öga träna ordentligt, säger Mona Engström, ortoptist vid Globen Ögonklinik i Stockholm. Agnes nickar och ler mot Mona. Ögonlappen har blivit en vana nu, berättar Agnes mamma Cecilia Gusting. Agnes synfel upp täcktes vid fyraårskontrollen och sedan dess har hon haft glasögon och ögonlapp. emot. När Mona pekar på en bokstav på väggtavlan, visar Agnes samma bokstav på sin skiva. Ortoptisten är nöjd med hur Agnes synfel förbätt rats sedan hon började med ögonlapp. Lappen fungerar både om barnet skelar eller har väldigt olika syn på ögonen. På det sättet tvingas det sämre ögat att jobba och bli bättre. Vi föds ju inte med bra syn, utan den utvecklas i och med att vi använder den, säger Mona Engström. Agnes har alltid gillat att rita, pyssla och lägga pärlplattor, men hon verkade inte ha några problem när hon pysslade och ritade så vi misstänkte aldrig att det var något fel, säger Cecilia. Skelning syns ofta men inte alltid, och andra synfel är oftast helt osynliga. Om barnet ser bra på det ena ögat kan det vara särskilt svårt att upptäcka. Därför är fyraårskontrollen så viktig, säger Mona Engström. Vid dagens besök får Agnes även titta genom en prismastav och se in i ett apparat som hjälper ortoptisten att bedöma synfel. Det är en grön stjärna där inne, ropar Agnes. Bra Agnes, säger Mona Engström. Då var vi klara för idag. n 1177 Vårdguiden nr »

10 tema Ögon jag måste komma in direkt. Jag hade inga onda aningar utan trodde att det skulle ordna sig. På sjukhuset konstaterade man att Ulrika hade drabbats av näthinneavlossning och hon blev inlagd direkt för akut operation. Glaskroppen hade lossnat och rivit med sig näthinnan. Nu fäste man näthinnan och bytte ut glaskroppen mot vätska. Efter operationen var jag svullen, gul och blå men det var skönt att det var över, för det trodde jag ju då. Jag hade inte hunnit grubbla så mycket, inte fattat att jag var sjuk. Men bara några dagar efter den första opera tionen var det dags igen. Det var som att en gardin åkte ner för ögat. Redan en månad senare måste ingreppet Det är som att titta genom en sådan där plastpåse som man lägger frukt och grönsaker i. Ulrika fick näthinneavlossning Läkaren sa att jag skulle bli blind Det for omkring en massa svartsot och grums i ögonen. Hos optikern fick jag beskedet att det berodde på åldersförändringar i ögats glaskropp. Sedan gick jag till en ögonläkare som sa att jag skulle bli blind, men det kunde jag inte ta in. Ulrika Ernestam Östberg är konstnär och bildlärare. De senaste åren har varit en omvälvande period i hennes liv. Hon drabbades av näthinneavlossning, men det tog lång tid för henne att inse hur allvarlig situationen var. De första symtomen som plötsligt dök upp vintern 2010, försvann lika snabbt, men några 10 månader senare inträffade något nytt. Det var skolavslutning och vi skulle ha fest. När jag tog på mig något neonfärgat minns jag att färgerna reflekterades på ett konstigt sätt. När jag kom hem efter festen var det som om det satt två vattendroppar i nederkanten på vänster öga, i högra delen av synfältet. När vattendropparna var kvar nästa dag kontaktade Ulrika en ögonmottagning, men de hade ingen tid förrän tre veckor senare. Då ringde jag Vårdguiden som kopplade mig direkt till Sankt Eriks ögonakut. De sa att göras om två gånger, då med gas i stället för vätska. Vid ytterligare en operation den sommaren bytte man till olja. Trots det fortsatte Ulrika sitt hektiska liv med tonårsbarn, undervisning och utställningar. Men den hösten, när jag opererats för femte gången, förstod jag hur allvarligt det var. Jag fick ligga kvar på sjukhuset en vecka och vila. Jag saktade ner, blev sjukskriven en tid och kämpade för mitt öga. I januari 2012 skulle oljan ha gjort sitt och ögat tömdes, men nu såg Ulrika den svarta gardinen igen och ögat måste åter fyllas med olja för att hålla näthinnan på plats. Man ser inte så bra genom olja, det är som att titta genom en sådan där plastpåse som man lägger frukt och grönsaker i. Jag kan bara läsa bokstäver som är minst en decimeter höga, men rörelse, färg och kontraster ser jag även med det opererade ögat. Med båda ögon ser Ulrika dubbelt, men om hon sätter en lapp för ögat, eller en lins som tar bort synen, då kan hon se bra med det andra. Men då har jag inget sidoseende, det är handikappande ibland. Idag går Ulrika Ernestam Östberg på regelbundna kontroller en gång om året. Eventuellt kan oljan behöva bytas ut så småningom. Hon har hittat tillbaka till både sitt konstnärskap och rollen som lärare. Jag har bland annat en kurs för synskadade och i höst ska jag ha utställning, säger hon. n 1177 Vårdguiden nr

11 ... hick... Skrämmas, dricka vatten baklänges eller lova en krona för varje ny hick det finns mängder av knep för att bota hicka. Men varför får vi egentligen hicka? TEXT KERSTIN OTTERSTÅL ILLUSTRATION HELENA ÖHMAN Hicka kan du få till exempel när du äter eller dricker för fort eller om du dricker alkohol eller drycker med kolsyra i. Du kan även få hicka när du skrattar häftigt eller andas in kall luft. Ofta beror hickan på att något irriterar diafragman, den stora andningsmuskeln i nedre delen av bröstkorgen. När diafragman plötsligt drar ihop sig tar man ett snabbt ofrivilligt andetag, men sedan avbryts inandningen hastigt och själva hickljudet uppstår. Det finns några få sjukdomar som kan ge långvarig och besvärlig hicka. Exempelvis kan sjukdomar i magsäck, lungor eller hjärta påverka diafragman. Hicka är en ganska vanlig biverkning av en del läkemedel, till exempel medicin mot hals bränna och vissa nikotinläkemedel. Men ibland får man hicka utan att det går att hitta någon orsak. Hicka är för det allra mesta helt ofarlig och går över av sig själv. Har du däremot ofta hicka som håller i sig länge, mer än några timmar, kan du kontakta en vårdcentral. Du kan alltid ringa 1177 och fråga om råd. Även om det inte finns några bevisade botemedel mot hicka, kan du alltid prova någon av de här huskurerna: Drick kallt vatten, helst från glasets bortre kant, det vill säga medan du lutar dig kraftigt framåt. S välj en tesked lingonsylt eller strösocker. Be någon skrämma dig eller lova dig en krona om du hickar en gång till Tryck tummen hårt mot gommen strax innanför framtänderna. Håll för näsan och drick sakta ett glas vatten. Bit i en citron. Håll andan så länge du kan. Dra i tungan, håll den utsträckt och räkna till 50. Gurgla dig med vatten så länge du kan. Lycka till! Och berätta gärna på 1177 Vård guidens facebooksida vilken metod som fungerade bäst n 1177 Vårdguiden nr

12 Elias nya säng Det är andra gången Elias är här, på Hjälp medel Stockholm. Förra gången var det för att prova ut en rullstol. Det är den han briljerar med när han skrattande snurrar, stegrar och dansar sig fram i vänt rummet. Men idag har han kommit för att prova sängar. TEXT HELENE LUMHOLDT FOTO JONAS HALLQVIST Elias, som är född med en cp-skada, har kommit hit tillsammans med sin mamma och sin arbetsterapeut Brittis Andersson på Habiliteringscenter Nacka. Elias har just fyllt fem år och sover fortfarande i sin gamla spjälsäng. Den börjar bli i minsta laget, och framför allt är det tungt och slitigt för hans mamma, som varje morgon och kväll lyfter honom i och ur sängen. Hon har ont i ryggen. Gertrud Ersson är hjälpmedels konsulent på Hjälpmedel Stockholm. Hon ska hjälpa till att hitta rätt säng till Elias. Tillsammans går de igenom vad de har för behov. En höj- och sänkbar säng skulle underlätta vid natt ningen och öka Elias självständighet, säger Elias arbets terapeut Brittis Andersson. I rummet står en stor säng. Gertrud sänker den till botten läge med manöverkontrollen, och Elias får prova att klättra över från rullstolen till sängen. Sedan får han själv trycka på knapparna. Fascinerad låter han sängen åka upp och ner. Han höjer upp huvudändan och trycker sedan upp fotändan också, så långt det går. Manöverdosan är låsbar. Varje funktion går att låsa för sig, säger Gertrud Ersson. Det var tur det, annars skulle hans syskon kanske vilja prova hela tiden, säger Elias mamma. Efter att ha testat och funderat en stund klarnar be sluten. Det blir en mindre säng i stället, med halvhöga gavlar och grindar. Den blir lagom stor, och det känns tryggt med grindarna. När beställningen på hjälpmedlet har skickats in är det bara att vänta. Vissa hjälpmedel kan man få nästan direkt. Andra, som Elias säng, kan dröja upp till sex veckor. Men då levereras den direkt in i familjens sovrum. De flesta hjälpmedel får man låna gratis. Så är det med Elias säng. Men vissa tillbehör får man själv betala. Till dem hör madras sen. Den får Elias mamma köpa. Dess utom får hon och Brittis Andersson hjälpas åt att kapa den till rätt storlek. Om detta bryr sig inte Elias ett dugg. Han har med lite hjälp nu tagit sig från sängen tillbaka till rullstolen. Nu ska jag åka till förskolan, säger han och ser väldigt glad och bestämd ut. n Hjälpmedel på 1177.se Har du någon form av funktions nedsättning finns en rad hjälpmedel som kan underlätta vardagen. På 1177 Vårdguidens webbplats finns ny och nyttig information under Tema hjälpmedel. Du hittar temat under rubriken Fakta och råd på startsidan. Här kan du leta bland hela landets 12 utbud och hitta fakta om mer än olika hjälpmedel, hur du ska göra om du behöver ett hjälpmedel och hur det går till att prova ut ett. Du kan välja att bara se de hjälp medel som finns där du själv bor eller se vilka som finns i andra delar av landet, om du till exempel har en anhörig i en annan del av landet, som du vill hjälpa. Informationen är uppdelad i olika områden, som syn, hörsel och rör else. Du hittar det nya temat på 1177.se/hjalpmedel Hjälpmedels konsulent Gertrud Ersson lär Elias hantera fjärrkontrollen. Fascinerad låter han sängen åka upp och ner.

13 Så får du hjälpmedel Om du behöver ett hjälpmedel kan du kontakta vårdcentralen eller din vård givare. Beroende på vilket slags hjälp medel det gäller får du sedan kontakt med någon som kan bedöma ditt behov och skriva ut hjälpmedlet. Rörelse Om du behöver ett rörelsehjälpmedel, som en rollator eller en höj- och sänk bar stol, kanske man först behöver göra ett besök hemma hos dig. Tillsammans med den som skriver ut ditt hjälpmedel kan du sedan besöka en hjälpmedels central om du behöver prova ut ett hjälpmedel. Det finns två hjälpmedelscentraler i Stockholm. Hjälp medel Stockholm i Älvsjö och Sodexo Hjälpmedelsservice i Sundbyberg. Förutom rörelsehjälp medel har de också utprovning av medi cinsk apparatur, som andnings apparater och epilepsilarm. Hörsel Behöver du ett hjälpmedel för att du har nedsatt hörsel kan du kontakta en audio nom eller hörselmottagning. På en hör selmottagning kan den som har nedsatt hörsel få hjälp med att till exempel prova ut en hörapparat. Man kan även få andra hörselhjälpmedel, exempelvis lampor som blinkar när telefonen eller dörr klockan ringer. Syn, kommunikation, kognition Om du har starkt nedsatt syn kan du och den som skriver ut dina hjälpmedel besöka en syncentral. Det finns en syn central i Långbro och en vid Sabbats bergs sjukhus. KommSyn, vid Telefonplan, finns till för personer som har nedsatt syn eller en funktionsnedsättning som gör det svårt att kommunicera med andra, eller som gör att man behöver särskilda hjälpmedel för att få vardagen att fung era. Du besöker KommSyn tillsammans med den som skriver ut hjälpmedlen, och du kan även ta med dig din dator, läsplatta eller mobiltelefon för att få hjälp med att hitta bra program eller appar som kan förenkla din vardag. 13

14 Det är samma visa varje år vid den här tiden: Alla nyser, hostar och snyter sig. Så vad kan man göra för att slippa ligga ner bäd dad och snörvla? TEXT KERSTIN OTTERSTÅL Sov och koppla av För att immunförsvaret ska fungera bra behöver du goda sömnvanor. Det är lika viktigt med sömnens kvalitet som att du sover tillräckligt mycket. Även stress kan sänka ditt immunförsvar. Läs mer om stress på sidan 22. Snuva virusen pa snuvan 14 Hjälp immunförsvaret LÅT BARNEN LEKA UTOMHUS Det finns nästan lika många huskurer som det finns virus. Och alla är lika bra eller lika dåliga. Extra vitaminer, vitlökskapslar, ingefära och diverse andra preparat har ingen bevisad verkan. Hittar man något som man tycker lindrar ska man förstås använda det, säger Lars Lindquist, infektions läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Men någon kur som bevisligen stärker kroppens för svar mot infektioner och motverkar förkylningar finns inte. Däremot vet man ganska väl vad som sänker kroppens immunförsvar. Så det bästa du kan göra för att vinna kampen mot virus och bakterier är att hjälpa din kropp att hålla immunförsvaret så starkt som möjligt. Om du dess utom försöker undvika smitta har du en bra chans att slippa höstförkylningen. Man räknar med att förskolebarn får mellan sex och åtta luftvägsinfektioner per år. Det hänger ihop med att deras immunförsvar inte är färdigutvecklat. Infektionerna bygger upp immunförsvaret och är en del av livets skola, säger Malin Rydh-Rinder, barn läkare vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm. Barn som har regelbundna sovvanor och som vistas mycket utomhus får bättre skydd mot infektioner, visar en del studier. Att barn som leker mer utomhus är fris kare kan också bero på att smittan sprids sämre ute. Men utomhuslekar gör även att barnen rör sig mera, vilket gör att hela kroppen mår bättre. Andra sätt att hejda smittan från att spridas hemma och i förskolan är att lära barnen att nysa i armvecket och att tvätta händerna ofta Vårdguiden nr

15 FOTO: SUSA N N E K RO N H O LM /JO H N ER Om du röker sluta med det Rökning är inte bara skadligt för hjärtat, blodkärlen och lungorna, det är också dåligt för immunförsvaret. Flimmerhåren som forslar bort slem från slemhinnorna jobbar betydligt sämre hos den som röker. I stället bildas en gegga i luftvägarna, som virus och senare kanske även bakterier trivs i. Därför blir de som röker sjuka lättare, och får dessutom ofta svårare följdsjukdomar av förkylningar än de som inte röker. KLARA DIG UTAN ANTIBIOTIKA De allra flesta höstförkylningar beror på virus, och mot virus hjälper inte antibiotika. Om kroppen själv får bekämpa sjukdomen blir ditt immunförsvar starkare. När immunförsvaret har vunnit kampen över virusen har de vita blodkropparna lärt sig att känna igen och komma ihåg angriparna. Du går alltså stärkt ur striden. Men även om du får en infektion som orsakas av bakterier kan det vara bra att undvika antibiotika. Om du tar antibiotika riskerar du att även slå ut en del av de tarmbakterier som är viktiga för balansen i mag-tarmkanalen. Följden kan bli svåra diarréer som torkar ut kroppen och sätter ned immunförsvaret. Så håller du dig frisk Det är snuvan och nysning arna som smittar! Under hösten är mängder av virus i farten. Ju färre virus du utsätter dig för, desto mindre är risken att du blir sjuk. Några tips: C ykla eller gå till jobbet eller skolan i stället för att trängas på bussar och i tunnelbanan. Tvätta händerna noga, både när du varit ute på stan och innan du äter. Använd våtservetter eller handsprit om du inte kommer åt tvål och vatten. Försök att inte peta med fingrarna i mun, näsa eller ögon. Var noga med hygienen hemma, dela inte handduk, tvätta ofta. Om du ändå skulle drabbas av ett elakt virus stanna hemma och ta hand om dig! Släpa dig inte till jobbet och smitta andra. FOTO: U LF H U E T T Virus kan överleva i upp emot sju timmar på till exempel ett dörr handtag eller ett trappräcke. Både virus och bakterier smittar också när vi är nära varandra, tar i hand, kramas eller pussas. Ett sätt att minska risken för att bli sjuk är att undvika smitta, säger infektionsläkare Lars Lindquist. Under 2009, när svininfluensan kom, blev alla mer medvetna om vikten av att undvika smitta, inte minst genom att tvätta händ erna noggrant. Möjligen bidrog det till att både influensan och förkylning arna fick mindre spridning. MER INFORMATION 1177.se sök på förkylning, smitta eller virus FOTO: JA KO B FR I DH O LM /JO H N ER UNDVIK SMITTAN Ät bra mat och rör på dig För att hålla kroppens försvar i trim gäller i övrigt samma råd som för att hålla hjärtat friskt och undvika livsstilssjuk domar: Ät näringsriktig mat med mycket frukt och grönt. Träna, promenera, motionera, så mår kroppen bättre. Även om det inte hjälper mot virusen kan du minska risken att bli allvarligt sjuk i följdsjukdomar Vårdguiden nr

16 Depression, stress, dålig sömn eller alkoholmissbruk kan ligga bakom att en människa börjar glömma mer än vanligt. Men ett försämrat minne kan också vara ett tecken på demens. Ett tillstånd som kräver en helt annan form av behandling. Hur ska man veta skillnaden? TEXT HELENE LUMHOLDT ILLUSTRATION KENNETH ANDERSSON mänskligt Att glömma är Alla glömmer vi. Ibland sådant vi borde komma ihåg, som portkoden, och ibland saker som inte spelar någon roll, som vilken färg vi hade på strumporna i förrgår. Många äldre berättar hur de allt eftersom åren går får svårare och svårare att minnas saker som namn, boktitlar och andras födelsedagar. Sådant som lämnat känslomässiga avtryck finns däremot kvar inom dem. De minnena är lätta att plocka fram. Saker som gjort starkt intryck, händelser som präglat oss emotionellt stannar kvar, medan man däremot kan glömma bort vad man åt till frukost. Om det inte var en väldigt speciell frukost förstås, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet. I takt med att vi åldras blir vår kropp skröpligare. Vi hör och ser inte lika bra som när vi var yngre. Vi är inte lika viga, inte lika starka och inte lika snabba som förr. Alla våra kroppsfunktioner försvagas när vi blir äldre. Blodflödet försämras och musk lerna blir stelare, konstaterar Bengt Winblad. Detsamma gäller minnet. Informations överföringen i hjärnan fungerar inte på samma nivå som förr. Ålder är den absolut största riskfaktorn för glömska. Men det är stor skillnad mellan att bli smått disträ på ålderns höst och på att bli dement. Demens är ett samlingsnamn på olika symtom som uppstår som resultat av skador i hjärnan. Beroende på var i hjärnan skadan uppstått ser symtomen olika ut. Demens handlar också om mycket mer än enbart glömska. Andra 16 symtom, som personlighetsförändringar, kroppslig stelhet, oro och sömnstörningar kan uppträda innan glömskan blir påtaglig. Demenssjukdomar delas upp i olika katego rier, beroende på hur skadan uppstått. Den allra vanligaste demensformen är Alz heimers sjukdom. Den står för ungefär sextio procent av alla demenssjukdomar. Det är också den sjukdom som de flesta tänker på när man talar om demens. Mot den kan man ta vissa symtomlindrande mediciner. De hjälper ett Det är stor skillnad mellan att bli smått disträ på ålderns höst och på att bli dement. tag men i det långa loppet tar sjukdomen ändå över. Någon bot finns inte. Forskarna vet inte vad som orsakar alzheimer. De tror att det är ett giftigt äggviteämne amyloid, som angriper nervcellerna i hjärnan och får dem att för t vina, men vet inte varför. Vad de kunnat se är att det finns ärftliga varianter av alzheimer. Fast det är mer korrekt att säga att det är risken för att drabbas som är ärftlig. Långt ifrån alla som bär på anlagen utvecklar sjukdomen. Jag undersökte en man som bar på riskgener från både mamman och pappan, men inte vi sade några som helst tecken på alzheimer. Och han var hundra år, berättar Bengt Winblad. Den ärftliga varianten kan drabba unga människor, redan i trettioårsåldern. Den betyd ligt vanligare, icke ärftliga formen, drabbar framför allt personer över 65 år. Vare sig man är ung eller gammal, har en de mens sjukdom eller inte, är det viktigt att man får en diagnos. Ju förr desto bättre. Det är viktigt eftersom glömskan kan ha helt andra orsaker än en demenssjukdom och därför kräva helt andra åtgärder. Den som är deprimerad drabbas ofta av försämrat minne. Den som stressar mycket likaså. Alkoholmissbruk och dålig sömn kan också göra att man blir glömsk. Dessutom finns det en del mediciner som ger sämre minne som biverkning, säger Bengt Winblad. Men forskarna har på senare tid också upp täckt att demenssjukdomarna inklusive alz heimer har samma riskfaktorer som många andra sjukdomar. Flera studier har visat att högt blodtryck, för höga kolesterolvärden, förstadier till diabetes, övervikt och att man rör sig för lite, ökar risken för demenssjukdomar. Det är risker som går att påverka, faktorer som är behand lingsbara. Det gör en tidig diagnos än viktigare, säger Bengt Winblad. Att man minskar risken för glömska bara genom att leva ett hälsosamt liv är åtminstone ett litet ljus i mörkret, liksom att metoderna för att ställa diagnos har förfinats och förbättrats. Idag mäter vi funktioner i hjärnan på flera sätt, inte bara genom EEG utan genom till exempel blodflöde och sockeromsättning i hjärnan. Vi kan ta prov på ryggmärgsvätskan och 1177 Vårdguiden nr

17 analysera olika ämnen som speglar hjärnans funktion. De proverna, tillsammans med olika neuropsykologiska tester, gör att vi idag kan ställa en säker diagnos kanske tio år tidigare än vi kunde förut, säger Bengt Winblad. Han tycker att alla som oroar sig för sin glömska ska söka hjälp, för att få reda på vad som är vad. Om jag kände mig orolig, om jag till exempel inte hittade i mina vanliga omgivningar, skulle jag söka direkt. Ju tidigare diagnos desto större möjlighet att påverka, säger han. Att de naturläkemedel och det som marknadsförs som medicinsk mat skulle ha någon positiv inverkan på våra minnesfunktioner ställer han sig däremot skeptisk till. Det finns inte tillräckliga vetenskapliga bevis för att det skulle fungera. Det är bara dyrt. Att äta nyttigt i vardagen tror han desto mer på, liksom på att leva ett sunt, stimulerande och gott liv. Där har vetenskapen gett åtskilliga bevis. Att äta god, allsidig kost är bra. Särskilt för äldre som äter allt mindre, är det extra viktigt att äta bra. Att rörlighet, både fysisk och mental, har positiv påverkan på vårt minne är han också säker på. Aktivitet är bra för nervcellerna. Att sitta ensam hemma och bara titta i taket är inte bra, men det vi gör behöver inte vara så märkvärdigt. Det kan vara att titta på tv, lösa sudoku och korsord eller dricka kaffe med grannen. Allt som aktiverar våra nervceller är bra. De behö ver hålla igång för att inte förtvina. n När ska jag oroa mig? Vad kan påverka minnet? Vad är en minnesmottagning? Har ditt eller en närståendes minne plötsligt påtagligt försämrats? Att hålla nervcellerna i form. Var aktiv, lös korsord, läs böcker, sjung och dansa eller titta på fotboll och ta en öl med kompisarna. I Stockholms län finns 12 minnesmottag ningar vid olika geriatriska kliniker: Huddinge, Södertälje, Capio Dalen, Handen, Nacka, Stockholmsgeriatriken Sabbatsberg, Bromma, Danderyd, Jakobs berg, Löwenströmska, Nynäshamn och Norrtälje. Man vänder sig i första hand till sin husläkare eller vårdcentral. En minnesutredning kräver ofta flera besök och består av både fysiska prover som blodprov och hjärnröntgen och psykologiska tester som prövar patient ens förmåga att ta emot och hantera information. Påverkar och skapar glömskan problem i vardagen? Har du eller en närstående plötsligt börjat ändra beteende, bli mer ilsken, väldigt orolig eller rastlös? Om du eller en närstående är frisk i övrigt, sover bra på natten, inte upplever någon särskild stress och ändå har börjat glömma självklara saker, som vägen hem från jobbet eller namnet på barnen ska du kontakta vårdcentralen. Att arbeta med särskilda minnesträn ingsprogram kan hjälpa så länge man håller på, men påverkar knappast för mågan i ett längre perspektiv. Att äta en god och allsidig kost. Att få rätt behandling av andra sjukdomar. Att hålla en lagom vikt. Att få en tidig diagnos Vårdguiden nr

18 Barn som har föräldrar eller syskon med svåra sjukdomar tar ofta på sig skulden för situationen och gör allt för att under lätta för sina föräldrar. Därför är det viktigt att de får stöd och möjlighet att ställa frågor och prata om sina känslor. TEXT MONICA KLASEN MCGRATH FOTO PERNILLE TOFTE Barn tar ofta på sig skulden När en mamma får stroke eller en pappa cancer kan livet bli svårt för barnen. Det gäller förstås även om en förälder blir svårt skadad i en olycka, får en psykisk sjukdom eller har ett missbruk. Om barn inte får information och stöd när deras föräldrar blir svårt sjuka, kan de göra sig egna, ibland värre föreställningar om vad som sker och varför. Det säger Ludmilla von Zweigbergk, folkhälsovetare inom Stockholms läns landsting. Hon arbetar med att omsätta FNs konvention om barns rättigheter inom vården. Skydda föräldern Barn kan avstå från att prata om sådant som de tror kan göra föräldrarna ledsna eller oroliga, och i stället tänka att de måste vara duktiga och hjälpa till för att inte göra det ännu svårare för föräldrarna. Barn försöker skydda sina föräldrar och föräldrar försöker skydda sina barn. Men ofta förstår barn mycket mer än de visar. Därför kan man behöva motivera barnen att fråga om saker som de undrar över, och att berätta hur de känner. Att barnet får veta att föräldern blir väl omhändertagen kan också kännas skönt och ge trygghet, säger Ludmilla von Zweigbergk. Vården har skyldighet En sjuk förälder kan också behöva stöd i sin föräldraroll. De kan till exempel få stöd i hur de kan prata med sitt barn om sin sjukdom. Klarar man inte själv av att prata med sitt barn kan vårdpersonalen göra det, antingen tillsam- MER INFORMATION folkhalsoguiden.se/barnsom arnarstaende Informationen är i första hand avsedd för personal inom vår den, men innehåller tips om litteratur, länkar med mera för både föräldrar och barn. Barnets rätt Barn som lever med närstående som har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, en psykisk störning eller funktions nedsättning, som miss brukar alkohol eller andra droger, eller har en närstå ende som plötsligt avlider, ska särskilt uppmärksam mas och har enligt lag rätt till information, råd och stöd. Barnets rätt stadgas både i FNs konvention om barnets rättigheter (Barnkonventio nen) och sedan år 2010 även i Hälso- och sjukvårdslagen och i Patientsäkerhetslagen. Sajter med information om stöd till barn Stödverksamheter anhoriga.se Nationellt kunskapscentrum för anhöriga umo.se Ungdomsmottagningen på nätet I Stockholm finns det många ställen där barn kan få stöd och hjälp om deras föräldrar är sjuka, skadade, har en funktionsned sättning eller missbruksproblem. kuling.nu Mötesplats för barn som har en förälder med psykisk sjukdom livlinan.org Webbplats som ger stöd och information till unga som lever nära någon med psykisk ohälsa 18 mans med föräldern eller enskilt med barnet. Även små barn, som ännu inte kan prata, känner av att något är fel med föräldern. Då kan föräldern behöva råd kring vad de ska tänka på i förhållande till barnet. De kan också behöva egen avlastning. Vården har en skyldighet att ta reda på hur patientens livs situation ser ut och om det finns barn i familjen. Det är också en förutsättning för att kun na hjälpa och stödja bar nen. n bup.se Barn och ungdomspsykiatrin i Stockholms län cancerfonden.se/sv/prata/samtalsvan Här kan man få kontakt med annan person med erfarenhet av att vara närstående näracancer.se Webbplats för dig som är ung och står nära någon som har cancer BRIS stödtelefon. För barn: Telefon För vuxna, om barn: Telefon bris.se 1177 Vårdguiden nr

19 för barn i Stockholms län Jag ville inte belasta familjen» Ersta Vändpunkten. För barn Fridlyst i Huddinge kommun. HANBA. Stödverksamhet för Randiga huset. För barn som som lever i ett hem där någon missbrukar alkohol eller droger. erstadiakoni.se/vandpunkten För barn som har missbrukande eller psykiskt sjuk förälder. Telefon: barn som närstående i Haninge kommun. hanba.se har mist en förälder eller annan närstående. randigahuset.se Källan. Gruppverksamhet för familjer där en förälder har en psykisk sjukdom eller funktions nedsättning. schizofreniforbundet.se/kallan Maskrosbarn. Ideell förening som stödjer ungdomar som har föräldrar som missbrukar eller är psykisk sjuka. maskrosbarn.org Stödgruppen för barn i familjer där en förälder har en neurolog isk sjukdom eller skada, till ex empel MS, epilepsi, stroke. Telefon: Trygga barnen. För barn med föräldrar som missbrukar droger eller alkohol. Telefon: tryggabarnen.org 1177 Vårdguiden nr

20 Jag ville inte belasta familjen När Elinas mamma skadades svårt i en trafikolycka förändrades allt. Mamma försvann över en natt och pappa lämnades ensam med sin egen sorg och med två små barn. Vi hade behövt någon utomstående som hade kunnat hjälpa oss att sätta ord på och uttrycka våra känslor. TEXT MONICA KLASEN MCGRATH FOTO PERNILLE TOFTE En tidig höstkväll för sjutton år sedan, då Elina Sundströms mamma var på väg hem i bilen efter en fotbollsmatch, krockade hon med en älg. Kollisionen blev kraftig och Elinas mamma fick en så allvarlig nackskada att hon förlamades från bröstet och ner. Hemma väntade Elina, som då var fem år, hennes tvåårige bror och deras pappa. Det skulle dröja sju månader innan mamman kom hem till sin familj igen, och då var livet för alltid förändrat. 20 Det är konstigt, men jag har nästan inga minnen alls från den där första tiden. Mamma hade alltid funnits där och vi levde ett tryggt liv i villaområdet. Från den ena dagen till nästa förändrades allt. Det var en chock som nog var svår att hantera för en femåring. Allt var kaos Hemma hos Elina pratade man inte så mycket om känslor och visade ännu mindre. Efter olyckan fick pappa samla ihop sig för att över huvud taget klara av vardagen. Alla gjorde nog sitt bästa utifrån sina förutsättningar. Men jag ville inte släppa ut mina känslor, trots att allt var kaos inom mig. Å ena sidan var Elina glad att hennes mamma hade överlevt, å andra sidan hade hon fort farande mycket oro och sorg att bearbeta. Men att vara ledsen för min egen skull kändes förbjudet. Det var ju mamma det var synd om. Först som tonåring förstod jag att allt inte var svart eller vitt, antingen eller. Elina hittade sin egen strategi, vilket var att antingen hålla sig undan eller att bjuda till och försöka vara glad. Jag läste någonstans att familjen är som en flock där det måste finnas balans. Om alla är ledsna fungerar inte livet. Min roll blev att inte ställa till mer besvär, det fanns inte rum för mer sorg i familjen, jag trodde nog att någonting skulle brista om jag hade släppt fram alla känslor. En medmänniska När Elina var 14 år gick hon till en sjukgymnast som förstod att hon behövde prata. Sjukgymnasten blev som en terapeut för mig. Hon bekräftade mina känslor, hjälpte mig sortera och sätta ord på dem på ett sätt som ingen annan riktigt hade gjort tidigare. Jag har ofta tänkt att det inte behöver vara en terapeut eller psykolog som blir det viktiga stödet. Det räcker att det är en medmänniska som visar omtanke och förstår hur man har det. Elina säger att både hon och hennes föräldrar hade behövt få stöd långt tidigare. Mitt i chocken hade det behövts någon som kunde ägna tid åt bara oss barn, så att våra föräldrar kunde få tid att bearbeta och få verktyg att hantera situationen. Ödmjuk inför livet Känslan av att vilja vara till lags har följt med Elina upp i vuxen ålder. Hon har haft svårt att ta konflikter och känner ofta skuld. Jag tror det beror på att jag tidigt stod tillbaka och inte levde ut mig själv. Det har varit svårt att få syn på det och bryta mönstret. Att våga släppa fram mina egna känslor och visa dem för andra. Men Elina säger att hennes erfarenheter också är av godo. När man har varit så nära att förlora någon, tror jag att man känner sig ödmjuk inför det man har fått, och inför livet självt. n 1177 Vårdguiden nr