Användningsforum möte 1 29/ på Handisam

Transkript

1 Användningsforum möte 1 29/ på Handisam Medverkande: Peter Krantz, Lena Warstrand, Daniel Forslund, Gunilla Flakstad, Anna Gillqvist, Christian Norlin, Jonas Söderström, Fredrik Jonsson, Mikael von Otter, Tomas Berns, Susanna Laurin, Jan Gulliksen, Alexandra Weilenmann, Annelie Ekelin, Per-Olof Hedvall, Jens Henriksson, Mia Ahlgren, Carola Löfstrand Kansliet: Hans von Axelsson, Magnus Lagercrantz, ElseMarie Brisenhorn Ordförande Peter Krantz hälsade alla välkomna och presenterade dagens agenda. Hans von Axelson berättade bakgrunden till hur och varför användningsforum kom till (se särskild dokumentation). Alla ledamöter presenterade sig själva, sin bakgrund och hur de ser på uppdraget, användningsforum, användbarhet och tillgänglighet (se särskild dokumentation). Under presentationerna gav också ledamöterna förslag på inspel och frågeställningar som forumet kan eller bör ta ställning till. Fler områden kom upp under den fortsatta dialogen. Dagen avslutades med dialog kring hur arbetet i Användningsforum bör fortgå Inspel till användningsforum Interna system o Medarbetare, interna it-system och arbetsmiljö. It-utveckling är också en fråga om god arbetsmiljö, systemutvecklarna måste ta detta på allvar. Man får ju en ergonomiskt anpassad stol men ber man om en anpassad dator så är man nästan jobbig. Man får inte glömma de som finns på insidan som ska använda system. Förutsättningar för användbarhet och tillgänglighet o Möjligheten att använda it och hjälpmedel. Vi har stora möjligheter idag, men det förutsätter att hjälpmedel finns och kunskap kring hur man använder dem. Det är ett stort problem med att man inte har kunskap om sitt hjälpmedel. Att möjligheten finns betyder inte att det används. o Men hur är det med den digitala förmågan? Dålig kunskap om sina hjälpmedel. Saker kan vara tillgängliga men inte användbara t.ex. SVTs talande textremsa. o Det finns en övertro på de användarorienterade lösningarna, man ser inte att vad som kan vara lätt för dig kan vara svårt för mig. Även om det finns allmänna krav på hur saker ska utformas, men det handlar också om att ge användare andra möjligheter genom att presentera rejäla alternativ för konsumenter. Om man skapar en ny digital miljö så kommer det inte passa alla, men man måste

2 våga och vara beredd att se till att de grupper som den inte passar har andra rätt stödtjänster som ser till att alla har en möjlighet att använda eller konsumera det generella utbudet. Det är viktigt att se användarfrågorna ur ett konsumentperspektiv, intressentdialog och kontinuerligt förbättringsarbete. o Många berörs av it men kanske inte direkt är i kontakt med it på samma sätt. De håller heller inte i agendan kring it. Det finns mycket att göra kring användbarhet och dessa grupper (länkat till bilder om unga, hundar och äldre). o Användningsforum relaterar ju till e-förvaltningen och funktionshinderspolitiken men det finns också annan problematik att se till t.ex. segregationen i samhället. Man kanske inte ska använda ordet it-projekt utan verksamhetsprojekt. o Hur organiserar man delaktighet? Här kanske vi behöver visa fler exempel på hur man kan göra det på olika nivåer. o Värdet av t.ex. socialt deltagande. o Kommentar från senare under dialogen men som hör hemma här: Kring användningsforums roll. Det förtjänar att förtydligas. I pressmeddelandet står peka på förutsättningar. Förutsättningar har vi inte pratat så mycket om idag. o Instämmer, har också tolkat det att det handlar om vilka är de mest effektiva förutsättningarna? Som behöver uppfyllas för att samhället ska kunna röra på sig. Detta ligger i utbildning, lust, kultur, inte i det djuplodande tekniska grejerna, Vad är det som gör att medborgare ändrar beteende och väljer att använda moderna it-tjänster? Användaren i fokus och metoder o Vi finns för användarna det får vi inte glömma. Vad kan vi göra för att göra det bättre för dem? Vi borde träffa användare. Vad är problemen? Vad kan vi göra? Hur tar vi tillvara på innovationsidéer hos användarna? Involvera användare vilket vi är dåliga på idag. o Titta till metoderna, vi ska inte döma ut det som finns men hur kan vi göra det mer lekfullt och anpassa det på ett bättre sätt till de som ska använda teknik eller liknande? Att gå nära användarna och lyssna in, vad gör att vissa idéer kommer igenom och blir starka? Användaren är central. o Två exempel på behov: ett kring ipads o politiker och ett kring tävling t.ex. forskar Grand Prix. Utifrån dessa exempel: viktigt att se till behov som ligger nära användbarhet och vilkas behov och vilket behovet är? o Då det har gått ut kring användningsforum så har folk hakat upp sig på användartester, det kan alltså finnas förväntningar från omvärlden. o Vi har pratat mycket genom åren om mainstream användbarhet, men sällan mätt var det här kul att använda tjänsten? Går också att utveckla kring feedback loopar. Hitta metoder för att få feedback för att få till en bättre process. Mobilitet användargränssnitt i smarta mobiler och surfplattor o Interaktion flyttar ut från skärmen o Mobilitet viktigt ur ett funktionshindersperspektiv

3 Mätbara mål och effekter o Vad har vi för mätbara mål? Hur ser vi effekterna av exempel? o Det står också i uppdraget att vi ska ta fram exempel, men vi bör också se till effekter utav användningsforum. o Exempel är bra men kan vi också sätta andra värden på det får det större genomslag. Vi måste in i det svåra området att hitta något att mäta. o Något kring det onödiga arbetet, spilltid. Det går att ha en diskussion kring dessa effekter för de får konsekvenser. Upphandling, standarder och definitioner o Vad menar vi med användbarhet och tillgänglighet? Vilka definitioner har vi, det varierar nog. Vi bör se till dokument och definitioner som finns inom standardisering och se om vi kan använda dem. (vidare diskussion om detta finns senare i anteckningarna) o En aspekt vi bör fundera på. Upphandlarens påverkan en stor möjlighet att påverka. o Standarder kom upp, dels det formella ISO, CEN, SIS men också andra. Standarder appliceras på olika sätt, det kan vara så att det finns en rädsla man idag för att försöka. Det är viktigt att se till positiva exempel snarare än dåliga exempel. o Användningsforum skulle kunna se över standarder. Centrala system som får stor inverkan på andra system eller användning o Exempel är e-legitimationer, mina meddelanden, patientjournaler etc. Vilka "produkter" ska bli slutresultaten och hur de ska kommuniceras ut? Under inspelsdialogen ovan kom även frågor kring kommunikation upp. Dessa har sammanfattats här: Kommunikation o Från ord till handling o Hur bra saker vi än gör så måste det nå ut. Vi måste också nå spridning från användningsforumet. o Funderade på en sak: klagar vi bara och ser till bristande användbarhetsproblem? Det är så tråkigt om vi bara gör detta. En parallell till sjukvårdsområdet är friskvård. Användbarhetsarbetet känns som sjukvård vad blir då friskvårdsarbete kopplat till det? Vad är drivkraften? Vi har närmat oss User center design. Drivkraften borde vara ordet: lust. o Olika sätt att sprida exempel, helst inte tjocka rapporter utan att vi bör se att det vi gör också får någon sorts effekt och detta bör vi kunna visa på.

4 Dialogen om kommunikation inleddes med en repetition utifrån de sista fyra bilderna i kansliets presentation av uppdraget (se särskild dokumentation). Vad ska vi producera? I uppdraget står exempel och rekommenderande modeller. o Peter: Formalia är att vi ska lämna en rapport till regeringen den 15/5 med en plan för vad vi avser arbeta kring. Vi bör alltså ta en fundering kring detta, vilka områden eller teman vill vi arbeta kring. o Vi bör också ta en diskussion om några grundkriterier för ett gott exempel. Och vi bör också diskutera hur ska vi sprida ut detta? o Kommentar: Användningsforum bör inte vara en gnällgrej utan sprida goda exempel, Men så fort man skickar ut ett gott exempel så hittar något fel med det. Alltså bör vi se till processer och sätt att jobba snarare. o Kommentar: Instämmer med att vi inte ska ta fram ett enskilt exempel. Det som behövs är modeller, och arbetet bakom som t.ex. arbetet bakom en site. Då kan vi också pröva och mäta och sedan visa på det. o Kommentar: Angående förutsättningar offentlig upphandling av it-stöd och andra verksamheter. Kravställarna måste från början ha kunskap om offentlig upphandling. Man kan inte ställa andra krav än ekonomiska nu, vilket blir ett problem för att utveckling. En viktig sak att tänka på: det kanske handlar om att lokalpolitiker bör utbildas i vilka krav som går att ställa i upphandlingsförfarandet. o Kommentar: Håller med kring offentlig upphandling, det är ett svårt område. Vilket leder till tanken om inköparkompetens behöver förbättras. Användningsforum kan se över vilka kompetensområden som behöver vässas, t.ex. inköparkompetens. o Peter: ett sådant område kan behövas mer fakta om, där man kan beställa sådant. Kommentar: Vi får ju passa oss för att bara se till offentlig sektor. o Kommentar: Håller också med kring upphandling, det handlar inte bara om att ställa krav utan också våga släppa kravbilden och ställa mindre krav, utmana leverantörer. Stimulera idéskapandet och den fria innovationskraften. Mer målbeställa visionärt snarare än vi vill ha en knapp, våga tänka friare, skapa den sortens utmaningar från forumet. o Kommentar: Angående upphandling om något ska förändras så måste det komma uppifrån och ner. o Kommentar: Att våga vara visionär, mycket system och it bygger på feghet. Det ska sparas pengar, ersätta det gamla. o Kommentar: Ser på det på ett annat sätt, det händer inte att ett system läggs ner, det gamla finns kvar. Någon del i organisationen vill ha kvar det här, det ger lager på lager av system. o Kommentar: Min första tanke om det här är att vi sitter här pga. av att något inte är riktigt bra. Det är en grund, vi behöver förbättra något. Vore intressant att se till varför blir det inte bättre vi vet hur man bygger tillgängliga system men varför händer det inte mer? Här bör vi analysera? Men ändå inte vara

5 gnällspikar? Vad är det som fattas? Min andra tanke är, löser vi fel problem? Ett tredje tanke är vad det finns för motkrafter. Vi försöker göra men det finns de som kämpar emot. Detta skulle jag vilja se denna samlade enorma kompetens ta tag i. Kan vi komma lite längre på varför blir det inte bättre när vi egentligen vet bättre? o Kommentar: En risk att skapa en vi och dom situation om vi pratar om motkrafter. Tyvärr är det ofta så kring varför blir det inte bättre? De som jobbar med teknik är inte intresserade, man ser ju alltid sin egen grej som viktigast. Som systemvetare så ser man inte användbarhet. Vilket är beundransvärt men leder till problematik. o Kommentar: Igen varför blir det inte bättre? En ledningsfråga. De måste ta till sig det här. Kanske att göra ett dokument för ledningsnivå? Detta arbetas det kring inom ISO. Kan man påvisa att det finns en risk med saker och så blir det en ledningsfråga. Ex om banker i USA, de ville ha data med användbarhet och tillgänglighet. De gjorde ett dokument som blev en standard om hur saker ska utvärderas, detta kan vara ett sätt. o Peter: Har den standarden använts i Sverige? o Svar: Inte som jag känner till. o Angående olika speciallösningar det som det pratats en del om idag vi ska inte ha speciallösningar, borde vara totalförbjudna. All funktionshinderspolitik strävar efter inkluderande lösningar. Det är inte okay i it-världen heller att prata särlösningar. Lösningar ska fungera för all kunder. o Peter: Tolkar det som en tydlig signal, särlösningar som goda exempel ska vi undvika. Peter summerade vad som diskuterats och vad vi vill titta på: Varför det inte blir rätt? motkrafter, ledningsfrågan. Konkreta grejer: e-legitimation, det finns områden som är behållare för andra tjänster, kanske behöver vi göra en särskild insats inom sådana områden. Kan man inte använda e-leg så blir många andra tjänster krångliga. Också konkreta kriterier för våra exempel: verkligt, visionärt, inte gnällspikssexempel, effekt av användbarhet, vägledande, fokus på inkluderande lösningar inte särlösningar Hur ska vi sprida resultatet av det vi kommer fram till? o Kommentar: Det är kul med do it möten hackatons, få dit folk och sätta en uppgift i händerna på dem, fixa det här inom några nya områden. o Kommentar: Inget svar men reflektion, det finns ju olika delar i det här vi kommer presentera områden där det behövs mer arbete, mer kunskap, saker som lämpar sig för att inbjuda till workshops, det varierar väldigt mycket. Men man kan ju se två enkla ex: e-leg och flasheländet.

6 o Finns det områden där vi kan identifiera problem som vi är eniga om så bör det kunna spridas ganska snabbt. o PTS tävlingar kan vara ett sätt att sprida. o Vi sitter med stor kompetens och kan ju sprida genom våra egna kanaler. o Mässor nämns som ett exempel på att sprida. o Vi kommer inte ifrån att dokumentera det vi gör. En årsrapport riskerar att bli hyllvärmare. Kanske strukturera områdesvis vad vi gör. o Måste få ut saker mellan rapporterna. Mellan rapporterna ska den grundläggande kommunikationen ligga. o Rapport i tidningsformat nämndes. o Kommentar: Olika exempel kan ju ha olika målgrupper, så en diskussion bör tas vid varje exempel. o Många vill ha föreskrifter. o Peter: Lite oroad för att om vi har en webbplats för användningsforum så kommer drive by shootingen. Vi får se över och skaffa en kanal för att publicera. o Kommentar: Hur kommer kommunikationen i fråga om inspel utifrån att se ut? Hur får vi det? o Kommentar: Det bästa sättet kan vara att utmana aktörer att komma med lösningar (ex challange.com) det är en inspirerande modell hjälp oss att lösa mer kreativt som inte bara blir goda exempel i en hög utan konkret action. o Kommentar: Att få in inspel bör vi fokusera på att diskutera. En utmaning, vi får säkert massor inspel men alla kanske inte passar, så vi kanske ska ha en plan för hur vi sköter den dialog. o Kommentar: Digitala agendan har öppenhet som ledstjärna, så har vi ett forum där man kan kommentera så följer vi öppenheten. o Peter: Jag ser gärna att arbetet präglas av öppenhet. Att det går att läsa mötesanteckningar och så. Men det kan ju bli hetsiga diskussioner, men har inget problem med detta så vill jag gärna att vi presenterar så mycket som möjligt öppet. o Webbsändning av möten går att göra allt ifrån billigt till väldigt avancerat.

7 Peter summerade kring spridning: Do it möten Workshops Inriktningar tävlingar PTS Mässor, konferenser Allmänt: per sak se över hur ska vi sprida Någon form av webbnärvaro Utmana andra att komma med lösningar Vi behöver tydliggöra att vi tar emot exempel och inspel. En idé om att skilja på målgrupper för de exempel som tas fram Kommunikation mellan oss i gruppen? o Idéer: e-postlista, facebookgrupp, projektplatsen eller liknande. Beslut: Vi börjar med e-postlista för att sedan bygga ut vid behov. o De medel vi har ska användas på bästa sätt, Hans redogjorde för de praktiska förutsättningarna. T.ex. vi vill göra en enkät eller intervjuer. Vi är en del av en statlig myndighet. Pengarna kommer ifrån PTS, så vi bestämmer vad vi vill ha, sätter upp en kravspecifikation, ser över lämpliga upphandlingsformer och genomför antigen en direkt upphandling eller vid högre belopp ett annat upphandlingsförfarande. Det finns ju också ramavtal och kommer nya ramavtal som KAM upphandlar. o En enklare variant är att mot universitet som är en statlig myndighet så kan det göras lite enklare. Detta ska undersökas närmare. o Budgeten är 2 miljoner per år och då ingår driva kansli, resor, möten m.m. vi får mejsla ut hur mycket medel som finns till annat. o Fråga: Om vi har idéer hur gör vi då? o Hans: Det bästa vore om vi kör svara alla principen har man en idé så är det bra att alla får ta dela det på mailinglistan. Då får man igång dialogen. o Förslag kommer in, men måste också diskuteras på möten. Och är vi då överens så tar vi det i praktiken. Avgränsningar och definitioner Som ett svar på oklarheter har kansliet tagit fram en PM om avgränsningar och definitioner (se särskild dokumention). Kommentarer från ledamöterna i Användningsforum efterfrågas. Nästa möte o Slutet av november. Vi skickar ut kalenderbokning som vi gjorde sist.