Instruktion. för fältinventering av brukarblock. Version 5

Transkript

1 Instruktion för fältinventering av brukarblock Version 5

2 Innehåll 1 Inledning Blockdatabasen behöver uppdateras Instruktionen används för blockinventering Tillförlitliga uppgifter underlättar för alla Vad ska inventeras? 3 2 Block och blockdatabasen Vad är ett block? Vad är ett skifte? Vad används blockdatabasen till? Varför ska bara jordbruksmark registreras? 4 3 Åkermark och betesmark olika ägoslag i blockdatabasen På jordbruksmark bedrivs jordbruksverksamhet Vad är jordbruksmark? 5 4 Blockgränser Var går gränsen? Hantering av GPS i inventeringsarbetet i fält När ska block delas? När ska block slås ihop? Borttag av block Ägoslag Kategorisering av block 9 5 Bedömning av åkermark Lämplig att plöja Åkermark bedöms i olika steg Särskild hantering för stödrätter 11 6 Bedömning av betesmark Villkor som gäller grunddefinitionen av betesmark Villkor som tillkommer för gårdsstödet och nya åtaganden med allmänna värden fr.o.m Delning av block med både gårdsstöd och allmänna värden Delning av block med både gårdsstöd och särskilda värden Betesmark bedöms i olika steg Gårdsstöd och allmänna värden Särskilda värden Särskild hantering för stödrätter 21 7 Begreppslista 22

3 1 Inledning 1.1 Blockdatabasen behöver uppdateras Sveriges blockdatabas ska uppdateras, eftersom det konstaterats att de geografiska datauppgifterna inte håller en tillräckligt hög kvalité. Jordbruksverket leder därför ett projekt där samtliga block i den befintliga blockdatabasen ska ses över och inventeras. Inventeringen sker antingen genom skärminventering eller genom fältinventering. Vid inventeringen av blocken ska en bedömning göras av vad som är godkänd jordbruksmark. Denna instruktion ska standardisera uppdateringsarbetet av blockdatabasen. 1.2 Instruktionen används för blockinventering Denna version, nummer 5, ska du använda vid fältinventeringar som uförs från och med Du som är fältinventerare ska använda denna instruktion när du fastställer gränserna för block. På Ladan finns ytterligare information, se praktiska frågor under inventeringsfliken. Glöm inte att även följa instruktionen för skärminventering av brukarblock och kvalitetskraven. Den här instruktionen handlar om vilken mark som ska anses vara jordbruksmark, d.v.s. åkermark och betesmark. All jordbruksmark ska vara blocklagd, dvs. sådan mark som har åtminstone ett av stöden gårdstöd, miljöersättningar eller kompensationsbidrag eller olika kombinationer av dessa tre. Instruktionen ska användas för att hanteringen ska bli likformig. För att en korrekt areal ska kunna fastställas i blockdatabasen är det viktigt att du följer instruktionen vid bedömningar och mätningar. Du ska inventera marker med både gårdsstöd, allmänna värden och särskilda värden. Särskilda värden där åtagandet gick ut 2009 ska du inventera som om de har ett åtagande för särskilda värden. Alvarbeten, skogsbeten, fäbodbeten, restaureringsmark, mosaikbetesmark och våtmarker inventeras i särskild ordning och ingår därför inte i instruktionen. 1.3 Tillförlitliga uppgifter underlättar för alla Syftet med blockinventeringen är att uppgifterna ska användas för korrekta utbetalningar. Med tillförlitliga uppgifter i blockdatabasen blir det också enklare för jordbrukaren att ansöka om stöd. Dessutom underlättas länsstyrelsernas kontrollarbete i framtiden. 1.4 Vad ska inventeras? Din uppgift som inventerare när du är ute i fält är att bedöma om arealen på blocket är jordbruksmark, d.v.s. betesmark eller åkermark fastställa gränserna för blocket genom att bedöma om gränserna på kartan stämmer med verkligheten bedöma storleken på blocket för år 2010 Tänk på att för att kunna genomföra inventeringar får inte marken vara så täckt med snö att man inte längre kan se vad som växer på marken och därmed kan man inte avgöra fodervärdet. Ett block med heltäckande snölager även om det är relativt tunt är inte lämpligt att fältinventera. Avvakta med att inventera marker som är översvämmade eller mycket blöta. Din bedömning har stor betydelse för jordbrukaren och det är därför viktigt att den är korrekt. 3

4 2 Block och blockdatabasen 2.1 Vad är ett block? Ett block är ett avgränsat område med jordbruksmark. Blocket ska antingen innehålla åkermark eller betesmark. Ett block kan alltså inte innehålla både åkermark och betesmark. Blocket avgränsas av fasta avgränsningar. Exempel på fasta avgränsningar är vägar, stenmurar, skog, bebyggelse, diken och sjöar. Blocket kan också avgränsas av församlingsgränser eller regiongränser. På ett block kan bara en jordbrukare ha jordbruksmark. 2.2 Vad är ett skifte? Innanför blockets gränser finns ett eller flera skiften. Ett skifte är en yta där jordbrukaren odlar en specifik gröda t.ex. korn, slåttervall eller betesmark. 2.3 Vad används blockdatabasen till? Blockdatabasen ska innehålla uppgifter om områden som är jordbruksmark enligt EU:s definitioner. Det förekommer att jordbrukare använder mark i sin jordbruksverksamhet som inte uppfyller EU:s krav på jordbruksmark. Utgångspunkten är att sådan mark inte ska ingå i blockdatabasen. När jordbrukare söker arealbaserade stöd används blockdatabasen för att ge varje jordbrukare information om vilka block som finns på jordbrukarens marker. Denna information skickas ut till jordbrukarna på så kallade blockkartor. Om jordbrukaren vill anmäla ett nytt block till blockdatabasen ritar jordbrukaren in det nya blocket på blockkartan. När jordbrukarna ansöker om stöd i den så kallade SAM-ansökan anger jordbrukarna vilka skiften som finns på blocket och hur stort varje skifte är. För arealbaserade stöd beror stödets storlek på hur mycket areal jordbrukaren söker stöd för, och som myndigheterna kan godkänna vid en kontroll av ansökan. En av de mest grundläggande kontrollerna av ansökan är att blocket är tillräckligt stort för den ansökta arealen. Arealen för de olika skiftena inom blocket läggs då ihop och den sammanlagda arealen får inte vara större än vad arealen är inom blocket. 2.4 Varför ska bara jordbruksmark registreras? Direktstöd är en kompensation till jordbrukarna för att priset på jordbruksprodukter sjunkit efterhand som handeln inom och utanför EU-området har blivit friare när tullar och andra gränsskydd minskat. Miljöersättningar är en betalning för de tjänster som jordbrukaren utför för att bevara natur- och kulturvärden eller minska jordbrukets negativa påverkan på miljön. För de arealbaserade direktstöden är det viktigt att jordbrukarna bara får stöd för areal där jordbruksprodukter produceras, eller skulle kunna produceras, alltså för produktiv jordbruksmark. Därför ska blockdatabasen bara innehålla jordbruksmark. 4

5 3 Åkermark och betesmark olika ägoslag i blockdatabasen Blockdatabasen ska innehålla uppgifter om åkermark och betesmark. Jordbruksmark är ett samlingsnamn för åkermark och betesmark och innefattar den stödberättigande arealen. 3.1 På jordbruksmark bedrivs jordbruksverksamhet Det främsta kännetecknet på jordbruksmark är att den används för jordbruksverksamhet. Jordbruksverksamhet är produktion av jordbruksprodukter eller skötsel för att bevara marken som jordbruksmark t.ex. en träda eller en betesmark. Mark som används för annan verksamhet och där den verksamheten påtagligt begränsar möjligheterna att bedriva jordbruksverksamhet, är därför inte jordbruksmark och ska inte finnas i blockdatabasen. Sådan verksamhet kan t.ex. vara golfbana, ridbana, kapplöpning, camping, parkering eller uppställningsplats för jordbruksredskap. Undantaget är när den andra verksamheten bedrivs under en begränsad period, så att den i praktiken inte påverkar möjligheterna till jordbruksverksamhet, t.ex. tävlingar. En sådan period kan vara någon vecka per år eller några få dagar några gånger om året beroende på vilken verksamheten är. Jordbruksverksamhet kan dock förekomma i skidbackar. 3.2 Vad är jordbruksmark? Med jordbruksmark avses åkermark och betesmark. I begreppet betesmark ingår även slåtterängar. Som betesmark räknas också alvarbete, skogsbete, fäbodbete och mosaikbetesmark. Exempel på mark som inte är jordbruksmark är tomtmark, skog, dammar och vägar. Skogsmark Skogsmark är inte jordbruksmark. Många gånger är det svårt att avgöra när ett område övergår ifrån att vara jordbruksmark till att vara skogsmark. Om det inte finns någon tydlig trädgräns beror övergången dels på trädtätheten, dels på om markvegetationen är tillräckligt duglig som foder till djur och dels på syftet med träden på området. Om syftet med skötseln av området snarare är att gynna trätillväxten, till skillnad från att gynna skötsel av betesmark eller djurhållning, så anses området vara skog. Vägar Vägar är inte jordbruksmark och ska ritas bort enligt artikel 131 i förordning (EG) nr 1782/2003. Vägar som inte används som permanenta körvägar, dvs. som tillfälligt används för att ta sig ut på åkermark eller betetsmark får räknas in. Vägen får då inte vara förbättrad eller helt belagd med t.ex. grus, täckbark, asfalt, oljegrus. Med förbättrad menas hur vägen ser ut vid inventeringen. Om vägen är bevuxen fastän den historiskt har förbättrats kan den vara godkänd. För åkermark gäller att marken där körvägen ligger på ska vara lämplig att plöja. När du inventerar åkermark och betesmark på skärm ska du rita bort de vägar som du är säker på är permanenta. Vid inventering i fält ska alla permanenta körvägar ritas bort. För ytterligare vägledning se Ladan. Växthus Växthus ska ingå i blocket vid inventering på skärm (såvida det inte framgår att växthuset är raserat). Vid inventering på plats, när det går att se den faktiska verksamheten i växthuset, ska dock växthus ritas bort om: det är anlagt hårdgolv (betong/cement/grus etc) och inte används för odling av stödberättigande gröda (t.ex. outnyttjad lokal, verkstad, upplag/förvaring). Växthus med hårdgolv där det odlas en stödberättigande gröda t.ex. i drivbänk ska således ingå i blocket. 5

6 Skyddszoner Skyddszoner är generellt jordbruksmark. Om det är sökt skyddszon på ett block så var försiktig med att rita bort zoner som är lite lurviga mot vattendragen. Skyddszonerna kan ofta vara oslagna och se sämre skötta ut. Däremot måste ägoslaget vara åkermark även på skyddszonen. Ligger gränsen ute i vattnet eller om det finns ett annat ägoslag mellan åkermarken och vattnet (t.ex. träd- eller buskbevuxna ytor, rasbranter) ska de ytorna ritas bort från blocket. 6

7 4 Blockgränser Du som fältinventerar måste jämföra samtliga delar av blockgränsen med blockkartan. Detta innebär att för i stort sett alla block som inventeras måste du följa blockgränsen runt blocket. Om du i fält konstaterar skillnader mellan karta och verklighet ska de verkliga gränserna ritas in på kartan. För att mäta avstånd ska du använda DGPS eller ortofoto/gps i handdator. Observera att stegning inte är tillåten som mätmetod 4.1 Var går gränsen? Kvalitetskravet enligt Rådets förordning 73/2009 artikel 17 är att blockdatabasen ska ha en kvalitet motsvarande kartdatabaser upprättade i skala 1: vilket enligt JRC (kommissionens forskningsorgan) motsvarar ett geometriskt medelfel på 2,5 m. Vissa brytpunkter kan ha ett större fel, vissa mindre, men strävan ska vara att hålla en sådan noggrannhet att medelfelet inte överskrider 2,5 m. Om du upptäcker fel i blockets avgränsning på mer än 2,5 m i skala 1:3000 ska du rätta dem, om den felaktiga ytan är mer än 0,01 ha. Tydliga fel ska rättas även om de är mindre än 0,01 ha. Gränsen på 0,01 ha ska inte ses som en absolut gräns utan som en ungefärlig gräns på hur pass stort ett fel måste vara för att du ska rätta det. Meningen är inte att du hela tiden noggrant ska mäta avvikelser innan du fattar ett beslut, utan tanken är att du ska bygga upp en känsla för när ett fel behöver rättas. Då du kontrollerar block med geometrifel (till exempel spikar ) ska du också rätta dem, även om dessa korrigeringar endast ger obetydliga arealförändringar. När du kontrollerar blockgränser som grundar sig på mer subjektiva bedömningar som trädområdesindelning eller en otydlig gräns mellan betesmark och skog är det i praktiken mycket svårt att använda sig av gränsen 2,5 m. I dessa fall gäller det att skapa sig en uppfattning om gränsen är rimlig eller inte, genom att jämföra ortofoto med verkligheten i fält. 4.2 Hantering av GPS i inventeringsarbetet i fält Inventering i fält och kontroll i fält ska jämställas med varandra. Kvalitetskraven för blocket är densamma i båda fallen. Vid inventering är det viktigt att inte endast arealuppgiften tas fram utan också en rätt geometri som kan användas i olika sammanhang. Geometrin från fält ska överföras till blockdatabasen och göras tillgänglig i Multikuben. När DGPS används ska den fånga geometrin. Med DGPS avses GPS med en lägesnoggrannhet på 1,5 meter eller bättre. 1. I första hand ska handdator med aktuellt ortofoto och aktuella blockgränser användas. Till handdatorn ska GPS med en hög noggrannhet vara kopplad. I fältarbetet verifieras att blockgränserna är korrekta. Ej korrekta gränser redigeras på plats. När man inte är säker på gräns ska DGPS användas för att fånga aktuell gräns. 2. I de fall som DGPS inte kan användas eller tillräcklig noggrannhet inte kan erhållas då DGPS inte finns tillgänglig, funktionen saknas, GPS-signaler är för svaga eller korrigeringsignal från SWEPOS över GSM-nätet inte kan erhållas, ska GPS-funktionen användas som orienteringshjälp och till hjälp för att manuellt bestämma gränsen. Redigering ska i övrigt ske enligt ovan. 3. Om handdator med aktuella block inte finns tillgänglig ska polygonen fångas med en DGPS genom att mäta in hela blocket. Det DGPS-mätta blocket läses sedan in blockdatabasen genom Multikuben. 4. I de fall varken handdator eller DGPS finns tillgängliga ska papperskarta i skala 1:5 000 användas. Inritning/korrigering ritas in på kartan i fält. Det inritade/korrigerade blocket redigeras sedan i Multikuben. För GPS-användning se vidare manual för handdatorn. 7

8 4.3 När ska block delas? Du ska dela ett block om det fysiskt är avgränsat eller om det innehåller både åkermark och betesmark. Block ska även delas om det är flera brukare på blocket. Om det finns linjära odlingshinder som skär igenom blocket hanteras det olika beroende på bredden av odlingshindret samt om det ligger i åkermark eller i betesmark: När ska åkermarksblock delas? Om ett odlingshinder (till exempel väg, dike eller stenmur) helt delar ett block på ett eller flera ställen ska blocket delas. Om bredden på odlingshindret är upp till 4 m och utgör en gräns mellan odlingsenheter, kan delningen göras mitt i elementet. Om odlingshindrets bredd överstiger 4 meter ska blockgränsen gå i kanten av odlingshindret så att det blir en dubbel blockgräns. Observera att det finns undantag i stödområde 9, se avsnitt 8.2. Ibland kan det finnas en kort förbindelse mellan skiftena men det allmänna intrycket är ändå att det är skilda odlingsenheter. Det kan till exempel vara körvägar mellan skiften eller en trumma som överfart över ett dike. Om du som kontrollant inte anser att den här marken kommer att plöjas eller på annat sätt brukas som den övriga marken, kan det vara lämpligt att dela blocket och se detta som skilda odlingsenheter med genomgående odlingshinder. Om ett odlingshinder finns inom ett block men inte kan anses dela blocket, kan odlingshindret ingå i blockarealen om bredden är upp till 2 meter. Detta gäller linjära odlingshinder. Om bredden på odlingshindret är över 2 meter ska det ritas bort från blocket. B1 Figur till vänster: Om bredden på det interna odlingshindret (B1) är upp till 2 m brett kan det inkluderas i blockarealen. Om bredden är över 2 m ska det tas bort från blocket. Figur till höger: Om bredden på odlingshindret (B2) som delar blocket är upp till 4 m brett kan det inkluderas i blockarealen genom att blocket delas i två nya block med en enkellinje som läggs mitt i elementet. Är odlingshindret som delar blocket bredare än 4 m ska blocket delas med en dubbel linje som läggs på var sida om odlingshindret. Observera att det finns undantag i stödområde 9. När ska betesmarksblock delas? Det finns inget självändamål i att försöka dela dessa block om de består av flera skiften, såvida det inte är större bäckar som djuren inte kan ta sig över eller bilvägar. Vägar som inte är permanenta körvägar eller andra linjeelement som är smalare än 2 meter och som ingår naturligt i betesmarken, ska inte leda till en blockdelning eller ritas bort från arealen. Linjeelement i gårdsstödet får inte överstiga en bredd av två meter. För miljöersättningarna finns ingen begränsning för linjeelement. 4.4 När ska block slås ihop? Blocken ska slås ihop om det inte finns några fysiska eller administrativa gränser mellan blocken. Med fysiska gränser menas exempelvis vägar, vattendrag eller permanenta stängsel. Med administrativa gränser menas exempelvis en regiongräns eller att det är olika lantbrukare söker stöd på blocken. Block med olika ägoslag får inte slås ihop. Två block ska inte slås ihop om man endast söker miljöersättning för en del och gårdsstöd för en del av marken eller om blocken har olika kategorier (se kapitel 4.7). Tillfälliga staket och fastighetsgränser i en blockgräns utgör i sig inget hinder för blocksammanslagning men är en indikation på att det kan vara olika lantbrukare på blocken. Slå endast ihop block i klara fall. B2 8

9 4.5 Borttag av block Om ett helt block påträffas som inte är jordbruksmark ska det tas bort. Orsak till borttag anges i noteringsfältet. 4.6 Ägoslag För varje block ska du ange ägoslag, d.v.s. åker eller bete. 4.7 Kategorisering av block Alla block du inventerar ska kategoriseras. Kategorierna är Gård/Miljö och Miljö. Detta gäller för både åkermark och betesmark. 9

10 5 Bedömning av åkermark Det viktigaste med din bedömning av åkermark är att den ska ge ett underlag för kommande stödhantering. Dessutom ska den visa om jordbrukarstöden hanterats korrekt fram till nu. 5.1 Lämplig att plöja Åkermark är ett fält i åkerbruk som används eller kan användas till växtodling eller bete och som är lämpligt att plöja. Åkermarken ska kunna plöjas utan större förberedande åtgärder. En väldigt stenbunden mark eller mark där tuvorna växt sig mycket stora är oftast inte lämplig att plöja. I begreppet lämplig att plöja ska tolkas in att marken ska vara lämplig att plöja med dagens teknik och med ett för orten normalt maskinbestånd samt för platsen normal driftsinriktning. Denna bedömning blir endast aktuell när marken inte plöjts under ett flertal år. Det kan exempelvis vara långliggande vall eller träda. Observera att marken inte nödvändigtvis är lämplig att plöja även om det är möjligt. Detta kan till exempel vara fallet om den är stenbunden, trädbevuxen, våt eller särskilt ojämn, så att särskilda åtgärder krävs innan plöjning och odling kan återupptas. Träda Åkermark kan ligga i träda, dvs. marken används inte för närvarande till odling eller bete. Åkermark i träda måste ändå underhållas så att den inte försumpas eller växer igen. Mark som legat i träda en längre period och som inte har underhållits kan upphöra att vara jordbruksmark. Det inträffar när det krävs omfattande åtgärder, t.ex. dikning och röjning, innan den kan tas i bruk som åker igen. Även mark som används till fruktodling och som inte är tomtmark räknas som åkermark. Mark godkänns som åkermark om man tillfälligt har ett surhål, ett upplag av ensilagebalar eller tillfälligt har maskiner uppställda på marken. Impediment på åkermark Impediment på åkermark ska alltid ritas bort om de är större än 0,01 ha. Exempel på impediment på åkermark är åkerholmar och stenrösen. Upplag på åkermark Permanenta upplag Permanenta upplag är inte godkänd jordbruksmark. Ett permanent upplag har legat länge eller kommer att användas under en längre tid för något annat än odling. Exempel på permanenta upplag är områden som används för permanent förvaring av jordbruksredskap och foder, skrotade fordon och jordbruksmaskiner, gamla ris- eller timmerupplag, jordmassor eller förstört grovfoder. Ytor som närmast permanent upptas av tillfälliga upplag ska inte heller vara godkänd jordbruksmark. Exempel på sådana ytor är de foder och maskinupplag som ofta finns nära gården. Tillfälliga upplag Tillfälliga upplag ritas inte bort från blocket. Tillfälliga upplag har legat en kortare tid och de kommer att tas bort inom en snar framtid. Med andra ord är jordbruksmarken fortfarande i användning. Du som fältinventerar kan inte med säkerhet veta om ett upplag som vid inventeringen verkar tillfälligt kommer att föras bort eller inte. Upplaget får bedömas utifrån dess skick vid inventeringen och eventuella uppgifter från brukaren. Det är viktigt att du dokumenterar ditt ställningstagande. Exempel på tillfälliga upplag är årets rundbalar, tillfällig uppställning av jordbruksredskap, massaved från nyligen genomförd avverkning, gödsel som ska spridas ut på blocket kommande säsong. 1 0

11 5.2 Åkermark bedöms i olika steg Mark som inte är åkermark ska inte ingå i blocket. När du bedömer vad som är åkermark ska du ta ställning till om marken är lämplig att plöja eller inte. Uppgifter som du behöver ta reda på är blockets storlek För att underlätta bedömningen av vad som är åkermark, bör du utgå från följande frågor. Besvara frågorna i den ordning de kommer. 1. Är marken jordbruksmark? Rita bort mark inom blocket som uppenbart inte är jordbruksmark. Ex. tomtmark, damm, väg, impediment eller permanenta upplag. Rita bort övrig mark som t.ex. skog, område där åtgärd gjorts för att gynna virkesproduktionen. 2. Är marken åkermark? Är marken lämplig att plöja? Rita bort mark som inte är lämplig att plöja, eller blockdela med betesmark eller ändra ägoslag på hela blocket. 3. Finns det impediment på marken? Om ja, rita bort impediment som är större än 100 m Finns det permanenta upplag på marken? Om ja, rita bort upplag som är större än 100 m Finns det mer åkermark än den som nu är inkluderad i blocket? Om ja, utöka blocket med de områden som är åkermark. Det området ska ligga i direkt anslutning till blocket och det ska inte finns något skäl till att blockgränsen ska ha den aktuella dragningen. 5.3 Särskild hantering för stödrätter Se kapitel

12 6 Bedömning av betesmark Det viktigaste med din bedömning av betesmark är att den ska ge ett underlag för kommande stödhantering. Dessutom ska den visa om jordbrukarstöden hanterats korrekt fram tills nu. För betesmark inklusive slåtteräng finns två olika definitioner som du ska utgå från när du gör din bedömning av blockets utbredning och som kan leda till att du måste dela det block du inventerar i två eller flera block. De två definitionerna du ska utgå ifrån är: Definitionen av betesmark 2005, grunddefinitionen. Definition av betesmark 2009, gårdsstödsdefinitionen. För att ett block ska kunna berättiga till gårdsstöd måste det uppfylla både grunddefinitionen och gårdsstödsdefinitionen. Den stora skillnaden mellan de båda definitionerna är att det i gårdsstödsdefinitionen finns en begränsning av antalet träd, mer information om detta finns senare i kapitlet. Vi börjar med att beskriva vad som gäller för grunddefinitionen av betesmarker. 6.1 Villkor som gäller grunddefinitionen av betesmark: Marken ska användas till bete. För slåtterängar gäller att hela ytan ska slås och skördas. Marken ska inte vara lämplig att plöja. På marken ska det växa gräs, örter eller ris som är dugligt som foder åt djuren. Marken får inte vara skog. Områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som betesmark. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som betesmark. Med användas till bete menas att mark som inte används som betesmark inte heller ska godkännas. Marken ska vara betad de senaste två åren för att betraktas som betesmark. Om det bara har gjorts tillfälligt uppehåll i betet eller om marken inte betats under det aktuella året ska marken godkännas som betesmark. Slåtteräng är samma ägoslag som betesmark, skillnaden ligger i hävden som i en slåtteräng består av slåtter med klippande eller skärande redskap. Fornåker på jordbruksmark kan betraktas som betesmark. Detsamma gäller för gammal åkermark med betydande förekomst av växtarter och vegetationstyper som visar på långvarig slåtter- eller beteshävd. Gräs, örter eller ris betraktas som dugligt till foder om djuren äter det. Om marken saknar gräs, örter och ris eller domineras av arter som djuren ratar är marken inte att betrakta som betesmark. Exempel på detta kan vara ytor som till övervägande del består av till exempel obetad veketåg, nässlor, skräppor eller endast består av skuggtåliga arter som inte är smakliga för djuren. Med ris avses endast vissa former av ris till exempel ljung. Ljung är normalt inte tillräckligt för att godkänna marken som betesmark utan det är endast om ljungen är hävdpräglad som marken kan betraktas som betesmark. Lövsly räknas inte som ris i detta samanhang. Vid insläpp och utfodringsplatser uppstår ofta ytor där växttäcke saknas. Det är normalt godkänt i betesmarken. Detsamma gäller ytor under fristående gamla vidkroniga träd där växtlighet saknas. Med trätillväxt menas trädbeståndets ekonomiska tillväxt. Ett sätt att gynna trätillväxten är till exempel att vid röjning ställa ut träden jämnt över marken. Tillväxten av biomassa är i sig inte att betrakta som trätillväxt i detta samanhang. 1 2

13 Impediment på betesmark Impediment är mark som är olämplig för jordbruksproduktion och är därför inte jordbruksmark. Impediment i betesmarker hanteras idag likadant för både gårdsstödet och miljöersättningen med allmänna värden. För miljöersättningar med särskilda värden gäller dock andra regler för naturliga impediment och buskar. Naturliga impediment För betesmarker finns en begränsning på hur mycket naturliga impediment som får förekomma i form av exempelvis sand, sten, bar jord eller berg i dagen. Områden med dessa impediment som är större än 0,01 ha ska ritas bort. För miljöersättningar med särskilda värden ska naturliga impediment större än 0,1 ha ritas bort. Naturliga impediment mindre än 0,01 ha gårdsstöd och allmänna värden Om impediment som är mindre än 0,01 ha ändå utgör en betydande andel av blockets areal ska blockets areal minskas med den uppskattade arealen om den är 5 procent eller högre. Naturliga impediment mindre än 0,1 ha särskilda värden Om impediment som är mindre än 0,1 ha ändå utgör en betydande andel av blockets areal ska blockets areal minskas med den uppskattade arealen om den är 10 procent eller högre. Buskar Ytor större än 0,01 hektar där träd- och buskskikt är så tätt att marken är svåråtkomlig för betes djuren är inte betesmark oavsett typ av vegetation och ska ritas bort. Om buskar som är mindre än 0,01 ha ändå utgör en betydande andel av blockets areal ska blockets areal minskas med den uppskattade arealen om den är 5 procent eller högre. För miljöersättningen för särskilda värden finns ingen begränsning för träd- och buskområden så länge villkoren för grunddefinitionen är uppfyllda. För särskilda värden gäller därför att områden med träd- och buskskikt som är större än 0,01 hektar är så tätt att marken är svåråtkomlig för betesdjuren ska ritas in som som avvikelseyta. Kulturbärande landskapselement som inte ska ritas bort Den del av landskapselementen som ligger inom blocket får räknas in i arealen för landskapselementen brunn, källa, fornlämningslokal, fägata, gärdesgård av trä, jordvall, gropvall, odlingsröse, stentipp, stenmur samt öppet dike. Dessa landskapselement ska alltså inte ritas bort oavsett storlek. För byggnadsgrund och överloppsbyggnad gäller att de maximalt får uppgå till 200 m 2 för att inte ritas bort förutsatt att de inte utgör den yttre blockgränsen. För utförligare beskrivning se Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:4) om direktstöd. För gårdsstödet gäller att linjeelement inte får överstiga en bredd av två meter. För miljöersättningarna finns ingen begränsning för linjeelement. Småvatten och sjöar Marken ska kunna betas varje år och får inte ha en permanent vattenspegel. Blöta marker med vegetation duglig som foder är betesmark. Marker med tillfälligt högt vattenstånd under någon del av året exempelvis på grund av kraftigt regn eller snösmältning kan också betraktas som betesmark. För block som ingår i något slags våtmarksåtagande finns undantag. För dessa ska hela den vattenoch våtmarksareal som godkänts av länsstyrelsen ingå i blocket. När du inventerar ett block innehållande både betesmark och våtmark ska blocket lämnas över till kvalitesgranskare för bedömning. Ersättningsberättigande element Om marken har ersättningsberättigande element, finns detta angivet i åtagandeplan eller i särskilt beslut. Dessa element är undantagna från de stödberoende reglerna om naturliga impediment och buskar. Elementets läge, kategori och godkänd omfattning finns angivet tillsammans med en kort beskrivning av elementet och dess skötselkrav. 1 3

14 Dessa element ska ingå i blockarealen. Om du noterar avvikelser ska hela elementet ritas bort från arealen. Övriga impediment För övriga impediment, t.ex. vägar eller byggnader (som inte är överloppsbyggnader), gäller att de ska ritas bort, om storleken på impedimentet sammanlagt är 0,01 hektar eller större. Upplag på betesmark Permanenta upplag Permanenta upplag är inte godkänd jordbruksmark. Exempel på permanenta upplag är områden som används för permanent förvaring av jordbruksredskap och foder, skrotade fordon och jordbruksmaskiner, gamla ris- eller timmerupplag, jordmassor eller förstört grovfoder. Ytor som närmast permanent upptas av tillfälliga upplag ska inte heller vara godkänd jordbruksmark. Ett permanent upplag har legat länge eller kommer att användas under en längre tid för något annat än odling. Tillfälliga upplag Tillfälliga upplag ritas inte bort från blocket. Tillfälliga upplag har legat en kortare tid och de kommer att tas bort inom en snar framtid. De är i användning. Du som fältinventerar kan inte med säkerhet veta om ett upplag som vid inventeringen verkar tillfälligt kommer att föras bort eller inte. Upplaget får bedömas utifrån dess skick vid inventeringen och eventuella uppgifter från brukaren. Det är viktigt att du dokumenterar ditt ställningstagande. Exempel på tillfälliga upplag är årets rundbalar, tillfällig uppställning av jordbruksredskap, massaved från nyligen genomförd avverkning, gödsel som ska spridas kommande säsong. 6.2 Villkor som tillkommer för gårdsstödet och nya åtaganden med allmänna värden fr.o.m Trädantal Inom gårdsstödet finns det en begränsning i hur stor mängd träd som får finnas inom den ersättningsberättigade arealen. En del trädrika områden som enligt grunddefintionen bedöms vara betesmark kommer därmed helt eller delvis att underkännas som betesmark i gårdsstödet. Riktvärdet för marker med enbart gårdsstöd eller marker med gårdsstöd som har miljöersättning för allmänna värden är 60 träd per hektar plus 10 som räknemarginal. Riktvärdet för gårdsstödsmarker som har miljö ersättning för särskilda värden eller tilläggsersättning och därmed också en fastställd åtagandeplan upprättad av länsstyrelsen är 100 träd per hektar plus 10 som räknemarginal. Hur träden ska räknas finns beskrivet under rubriken Metod för indelning i trädområden. 6.3 Delning av block med både gårdsstöd och allmänna värden Marker med både gårdsstöd och miljöersättning med allmänna värden hanteras på olika sätt beroende på när blocket gick in i åtagandet för allmänna värden. A. Har blocket gårdsstöd och miljöersättning med allmänna värden där åtagandet ingicks år 2009 eller senare hanteras de på samma sätt, det finns alltså inga regler som skiljer sig åt mellan gårdsstödet och miljöersättningen. Blocket ska alltså inte delas. B. Har blocket gårdsstöd och allmänna värden där åtagandet ingicks 2008 eller tidigare finns det skillnader i regler mellan stöden. Om blocket ska delas eller inte beror på om marken med allmänna värden uppfyller definitionen för gårdsstödet eller inte. Nedan följer en beskrivning för hur du ska hantera dessa block. 1 4

15 1. Som vanligt ritar du till en början bort sådan mark från blocket som inte är jordbruksmark, exempelvis skog, byggnader etc. 2. Om det finns trädområden på blocket som du inte kan godkänna i gårdsstödet, så ska blocket delas. Detta beror på att i åtagandet för allmänna värden som ingicks 2008 eller tidigare underkänns inte marker med mer än 60 träd/ha. Marker med mer än 60 träd per hektar godkänns i miljöersättningen men inte i gårdsstödet. Tänk på att block som delas inte ska bli mindre än 0,1 hektar. Kvarvarande del av blocket som är mindre än 0,1 hektar ska istället ritas bort. Ex. Vi har ett block på 2 ha med gårdsstöd och miljöersättning med allmänna värden. Totalt sett på blocket finns mer än 60 träd per hektar. Det finns ett tydligt trädräkningsområde (område X) på 1 ha där de flesta träden finns. Nu måste vi dela blocket så att området med för mycket träd bildar ett eget block med enbart miljöersättning. Det andra blocket (med mycket färre träd) kommer att bestå av gårdsstöd och miljöersättning, se bild. Ett ursprungligt block (2 ha) Område X med många träd Område med få träd Två nya block Område X med många träd Miljö Område med få träd Gård och miljö Det nya blocket med enbart miljöersättning ska ha kategori miljö. Om det bara hade varit gårdsstöd på detta block eller åtagande 2009 eller senare så hade område X ritats bort helt från blocket. 6.4 Delning av block med både gårdsstöd och särskilda värden När du inventerar block med gårdsstöd och miljöersättningar för särskilda värden ska du använda dig av rutinen som beskrivs i kapitel 6.3 med undantag för följande. Områden med mer än 100 träd per hektar som klarar grunddefinitionen för betesmark ska utgöra egna block. För att en delning av block ska kunna göras måste blocken bli minst 0,1 hektar stora. Kvarvarande del av blocket som är mindre än 0,1 hektar ritas istället bort. 6.5 Betesmark bedöms i olika steg I detta avsnitt beskrivs hur du ska gå till väga när du bedömer om blocket är jordbruksmark eller inte. Om blocket är jordbruksmark ska det antingen klassas som betesmark eller åkermark. Om du behöver lämna över ett block till expert för bedömning ska du använda dig av nyckelordslistan på Ladan. När du ska bedöma om blocket är betesmark måste du göra det i olika steg: Uppfyller blocket grunddefinitionen för betesmark? Dela blocket om delar av det inte klarar gårdsstödsdefinitionen. 1 5

16 6.6 Gårdsstöd och allmänna värden För att underlätta bedömningen av vad som är betesmark för gårdsstöd och allmänna värden, ska du utgå från följande frågor. Besvara frågorna i den ordning de kommer. 1. Är marken jordbruksmark? Rita bort mark som uppenbart inte är jordbruksmark, t.ex. tomtmark, damm, väg, impediment eller permanenta upplag. Rita bort skog och områden där åtgärd gjorts för att gynna trätillväxt. 2. Är marken betesmark? Rita bort de områden som saknar gräs, örter, ris som är lämpliga som foder. Är marken olämplig att plöja? Används marken till bete? Betesmark som endast ett enstaka år inte används till bete får godkännas. Alla frågorna ska besvaras med ja. Fortsätt sedan med frågorna nedan. Tänk på att för slåtteräng behöver marken inte användas till bete. Den ska årligen slås med skärande redskap och skördas. Om det finns mer betesmark i direkt anslutning till blocket och det inte finns något skäl till att blockgränsen ska ha den aktuella dragningen får angränsande mark läggas till blockets storlek förutsatt att marken tillhör samma brukare. Marken måste också uppfylla alla kriterier för betesmark. Ändra blockgränsen. Nu har du ett block som motsvarar arealen som uppfyller grunddefinitionen för betesmark. 3. Uppfyller all areal i blocket kraven för gårdsstödet och allmänna värden med hänsyn tagen till naturliga impediment och buskar? Rita bort det som inte uppfyller kraven och är större än 0,01 hektar. 4. Uppfyller all areal i blocket kraven för gårdsstödet med hänsyn tagen till antal träd? Finns områden med >60 träd/ha? Se metod för indelning i trädområden. 6.7 Särskilda värden Åtagande för skötsel av betesmarker är 5-åriga åtaganden där brukaren får betalt för det arbetet som skötseln av marken innebär. För allmänna värden gäller generella skötselvillkor och för särskilda värden finns möjlighet att anpassa skötseln mer genom särskilda skötselvillkor. Att en betesmark har fått särskilda värden innebär att länsstyrelsen har fastställt att den har särskilda natur- och kulturvärden som behöver särskild skötsel och att de gjort ett fältbesök. Alla betesmarker och slåtterängar som har särskilda värden har en åtagandeplan som innehåller bland annat skötselvillkor och krav på hur vegetationen ska se ut för marken. För att veta vad som gäller på en mark med särskilda värden ska du innan du genomför inventeringen läsa igenom åtagandeplanen för blocket. I åtagandeplanen kan du exempelvis se områden med buskar och träd som ska sparas exempelvis stora buskage eller igenväxningsvegetation. Detta finns angivet under övrigt eller i villkoret vegetationens utseende. Om avsteg görs från åtagandeplanen så ska det motiveras. Kontakta länsstyrelsen om du är osäker på om du ska rita bort områden som har blivit fastställda som särskilda värden. Du kan läsa mer om åtagandeplaner i riktlinjer för länsstyrelsens arbete med åtagandeplaner. 1 6

17 För att underlätta bedömningen av vad som är ersättningsberättigande betesmark i gårdsstödet på mark som har särskilda värden, ska du utgå från följande frågor. Besvara frågorna i den ordning de kommer. 1. Är marken jordbruksmark? 2. Är marken betesmark? 3. Uppfyller all kvarvarande areal kraven för gårdsstödet med hänsyn tagen till naturliga impediment? Rita bort det som inte uppfyller kraven från blocket och är större än 0,01 upp till 0,1 hektar, lägg som en avvikelseyta i handdatorn som naturligt impediment (natimp). För naturliga impediment större än 0,1 hektar görs ingen avvikelseyta utan allt ritas bort. 4. Uppfyller all kvarvarande areal kraven för gårdsstödet med hänsyn tagen till buskar? Rita bort det som inte uppfyller kraven från blocket och är större än 0,01 hektar, lägg som en avvikelseyta i handdatorn som buskar. Observera att det inte finns någon övre gräns för avvikelse ytans storlek. Det får alltså i en betesmark finnas hur många buskar som helst. Se bedömning av buskar och naturliga impediment på Ladan. 5. Tillämpa metod för indelning i trädområden Tips till dig som inventerare: Om det är uppenbart att ett trädområde kommer att underkännas behöver du inte rita bort impedimenten innan du gör trädområden. Småvatten och sjöar För betesmarker med särskilda värden ska du i första hand följa reglerna för vatten i grunddefinitionen. Områden med permanent vattenspegel kan berättiga till miljöersättning under förutsättning att grunddefinitionen av betesmark är uppfylld observera att detta bl a innebär att marken måste användas till bete och att det måste växa gräs, örter eller ris som är dugligt som foder åt djuren. Om dessa kriterier är uppfyllda ska ett block avgränsas mellan gränsen för gårdsstöd och gränsen för åtadandeplanen och ges kategori miljö. Minsta blockstorlek är 0,1 ha. 1 7

18 Flödesschema för bedömning av betesmark och slåtterängar Är marken jordbruksmark? Ja Nej. Ta bort marken från blockdatabasen. Är marken betesmark? (Ja krävs på alla frågor för ett Ja) Är den olämplig att plöja? Används den till bete? Är den bevuxen med gräs, örter och ris som är dugligt till foder? Ändra vid behov gränserna för blocket. Nej. Är marken slåtteräng? Ja Ja Nej. Är marken åkermark? Finns områden med naturliga impediment som överstiger 0,01 ha? Finns områden med buskage som överstiger 0,01 ha? JA. Byt ägoslag på blocket. Nej. Ta bort marken från blockdatabasen. Ja Nej Gårdsstöd och allmänna värden, rita bort. Särskilda värden, gör avvikelseyta för Nat imped mellan 0,01-0,1 ha, >0,1 ritas bort för buskar gör avvikelseyta >0,01 ha Nej Finns trädområden större än 0,1 hektar inom blocket med en trädtäthet högre än 60 träd per hektar? (Se metod för indelning i trädområden) Finns trädområden större än 0,1 ha inom blocket med en trädtäthet högre än 100 träd per ha? (Se metod för indelning i trädområden) Nej Ja. Om det finns ett miljöstödsåtagande från 2008 eller tidigare så dela blocket efter dessa områden. Om miljöstödsåtagande är från 2009 eller saknas ska dessa områden ritas bort. KLAR! Nej KLAR! JA. Dela blocket. KLAR! KLAR! 1 8

19 Metod för indelning i trädområden Så här gör du 1. Se över betesmarksblocket och avgränsa de trädområden där träden står tätast. 2. Börja med det område där träden står som allra tätast. Räkna antalet träd per hektar genom att dividera antalet träd med områdets areal. 3. Om det är mer än 60 träd respektive 100 träd per hektar i trädområdet ska du dela blocket, se kapitel 6.3 och Fortsätt med nästa trädområde där träden står tätt. Fortsätt tills du har tagit bort alla täta trädområden som inte klarar täthetskraven. 5. Bedöm till sist resten av betesmarksblocket, alltså de öppnare delarna. Om du är osäker, ska du räkna antalet träd per hektar även på de öppnare områdena. 6. Du behöver inte räkna träd per hektar i ett trädområde om det är uppenbart att det finns över 60 eller 100 träd per hektar. Du behöver inte heller räkna träd per hektar om det är uppenbart att trädområdet klarar gränsen. Trädområden För de trädtäta såväl som de mer öppna trädområdena gäller att: de ska vara sammanhängande de är minst 0,1 ha de får inte överlappa fler block eller markklasser. När du delar in marken i trädområden, tänk på att: områden där det är uppenbart att trädtätheten underskrids eller överskrids ska vara så stora som möjligt, där behöver du heller inte räkna träden undvik områden med komplicerade former undvik områden som binds ihop av smala passager träddungar mindre än 0,1 ha och enstaka träd kan ingå i de öppna trädområdena. Tänk dock på att alla träd på ytorna under 0,1 ha också ska ingå i bedömningen av täthet (se steg 5 ovan) om du vill göra någon notering finns möjlighet i avvikelseskiktet, träd. Max antal träd per hektar för gårdsstöd gäller max 60 träd per ha plus 10 som räknemarginal. för gårdsstöd i kombination med miljöersättning med åtagande för allmänna värden gäller max 60 träd per ha plus 10 som räknemarginal. för gårdsstöd i kombination med miljöersättning med åtagande för särskilda värden gäller max 100 träd per ha plus 10 som räknemarginal. Vilka träd ska räknas? Träd i brösthöjd (1,3 m över markytan) som har en stam med en diameter på 10 cm eller mer ska räknas. Träd med stammar som växer på en gemensam yta på maximalt 1 kvadratmeter ska räknas som ett (1) träd. Döda träd och ringbarkade träd ska inte räknas. 1 9

20 Bildexempel Här finns några bildexempel på hur du kan dela in betesmarken i trädområden och identifiera vilka som ska bli gårdsstödsblock respektive miljöersättningsblock. Observera att bilderna inte är skalenliga! Bild 1 En betesmark på 1 ha där brukaren har sökt gårdsstöd och har ett miljöersättningsåtagande med allmänna värden. På marken finns två trädområden som är större än 0,1 ha A och B. Det återstående, mer öppna området C består av öppen betesmark med enstaka träd och två dungar i nordväst respektive nordöst. Arealen på dessa två dungar understiger 0,1 ha och kan således inte utgöra egna trädområden trots att de har en likartad trädtäthet. A är 0,20 ha, där växer 19 st träd. B är 0,15 ha, där växer 15 st träd. C är 0,65 ha, där växer 32 st träd. A C B På trädområdena A och B överskrids gränsen på 60 träd per ha. Område C klarar gränsen. Om blocket gick in i miljöersättningsåtagande 2008 eller tidigare ska områdena A och B utgöra egna miljöersättningsblock. Om brukaren ansöker om miljöersättningsåtagande 2009 eller 2010 ska område A och B inte blockläggas (samma gäller om bara gårdsstöd hade sökts på marken). Under alla omständigheter ska område C bli ett eget block. Bild 2 En betesmark på 2 ha där brukaren har sökt gårdsstöd och har ett miljöersättningsåtagande med särskilda värden. På marken finns två trädområden som är större än 0,1 ha A och C. De två återstående områdena B och D är helt öppna. I trädområde A ingår den öppna ytan i nordväst eftersom denna är mindre än 0,1 ha och således inte kan utgöra ett eget trädområde. Den öppna ytan D är ett eget trädområde eftersom det är större än 0,1 ha. A B C Antalet prickar motsvarar inte antalet träd. D A är 0,55 ha, där växer 65 st träd B är 0,45 ha C är 0,50 ha, där växer 60 st träd D är 0,50 ha På trädområdena A och C överskrids gränsen på 100 träd per ha. Eftersom åtagande för särskilda värden finns på blocket ska områdena A och C bli egna miljöersättningsblock. Även områdena B och D blir egna block. 2 0

21 Bild 3 En betesmark på 1 ha där brukaren har sökt gårdsstöd och söker nytt åtagande för miljöersättningen med allmänna värden. Träden står med likartad trädtäthet på hela betesmarken och därför finns endast ett enda trädområde. På betesmarken växer 52 stycken träd. Eftersom trädtäthetsgränsen på 60 träd per hektar inte överskrids är marken ersättningsberättigande för både gårdsstöd och miljöersättnings åtagande för allmänna värden på betesmarken. A Bild 4 En slåtteräng på 1 ha där brukaren endast har sökt gårdsstöd. På marken finns tre trädområden A, B och C. Trädområde C där träden står som tätast klarar inte trädtäthetsgränsen på 60 träd per hektar. Då brukaren endast har sökt gårdsstöd på blocket ska område C inte ingå i något block. A B C Område A där träden står näst mest tätt klarar trädgränsen om 60 träd per hektar. Samma gäller för trädområde B. Område A och B utgör det nya gårdsstödsblocket. Område C ritas bort. 6.8 Särskild hantering för stödrätter När du ritar bort områden p.g.a. att de är annat ägoslag ska du avgöra om ytan uppenbart inte heller var jordbruksmark Exempel på uppenbara fall kan vara skog och byggnader som stod på marken Igenväxning kan normalt inte härledas så långt bakåt som till I handdatorns noteringsfält ska du ange följande: Börja med nyckelordet SR2010. Antalet hektar, ex. 1,5 ha skog, som säkert inte var jordbruksmark Motivering till varför marken inte var godkänd jordbruksmark

22 7 Begreppslista Allmänna värden Lantbrukaren kan få miljöersättning för betesmark och slåtterängar med allmänna värden. Alvarbete Lantbrukaren kan få miljöersättning för alvarbete på Öland eller Gotland. Länsstyrelsen fastställer alvarbete. Arealbaserade stöd Stöd som grundar sig på jordbrukarens arealinnehav. Block Ett varaktigt avgränsat område med jordbruksmark. Blockdatabas En databas som innehåller uppgifter om vilka block som är jordbruksmark enligt EU:s definitioner. Direktstöd Samlingsnamn för stöd från EU till jordbrukarna för att priset på jordbruksprodukter sjunkit. Döda träd Även ringbarkade träd räknas som döda. Ersättningsberättigande element Ett undantag från reglerna om ett tätt träd- och buskskikt och naturliga impediment som kan göras om det finns särskilda skäl d v s om det finns särskilda natur- eller kulturvärden knutna till odlingslandskapet. Famnstake Famnstake är ett mätinstrument. Den ser ut som en triangel eller ett stort (A) som är öppen nedtill och var förr 1 famn= 3 alnar= 6 fot= 178 cm mellan de nedre spetsarna, numera 2 meter. Fägata Drivningsväg för boskap mellan gården eller byn och betesmarken, omgiven av stenmurar eller trägärdsgårdar. Fäbodbete Lantbrukaren kan få miljöersättning för fäbodbete. Länsstyrelsen beslutar vilka fäbodar som ger ersättning och fastställer också arealen fäbodbete. Gropvall Vall av jord eller stenblandad jord uppförd som gräns eller hägnad. Gropvallen består av ett dike och en stenblandad eller stensatt jordvall. Oftast är diket på den sida av vallen som vetter mot marken där boskapen gick när gropvallen anlades. Vanligast i Västergötland, Halland och Skåne. Grässvål Hävdad markvegetation av gräs, örter eller ris som är dugliga till foder. Vegetationen är så tät att de olika växternas rötter har vävts ihop till ett sammanhållet rotskikt. Gårdsstöd Stöd från EU för jordbruksmark som lantbrukaren brukar och redovisar i sin SAM-ansökan. Hamlat träd Träd präglat av kontinuerlig lövtäkt eller möjligt att återuppta i hamling. Hamling innebär att träden beskärs på hösten för att förstärka fodret till gårdens djur. Impediment Mark som är olämplig för jordbruk, till exempel berghällar, kärr. Jordvall Vall av jord eller stenblandad jord uppförd som gräns eller hägnad. Kompensationsbidrag Syftet med stödet är att stärka den regionala ekonomin och att främja ett öppet och varierat odlingslandskap i områden med sämre förutsättningar för jordbruksproduktion. Markklass Den typ av betesmarksåtagande som lantbrukaren har på marken, exempelvis betesmark med särskilda värden, slåtteräng med allmänna värden. Miljöersättningar Miljöersättningar är en betalning för de tjänster som jordbrukaren utför för att bevara natur- och kulturvärden eller minska jordbrukets negativa påverkan på miljö För betesmarker och slåtterängar kan brukaren få miljöersättning för allmänna värden respektive särskilda värden. Särskilda värden innebär höga natur- eller kulturvärden som behöver särskild skötsel. Mosaikbetesmark Betesmarker med stor andel naturliga impediment. Nyckelordslista Lista med olika nyckelord som du som inventerar ska använda när du lämnar över ett block till expert för bedömning. 2 2

23 Referensareal Varje jordbruksblock har en så kallad referensareal. I de flesta fall är referensarealen den summering av all den areal per jordbruksblock som lantbrukaren ansökte om och fick utbetalt för föregående år. Restaureringsmark Lantbrukaren kan få miljöersättning för att restaurera betesmarker och slåtterängar. SAM-ansökan I SAM-ansökan ansöker jordbrukaren om stöd, t.ex. gårdsstöd och miljöersättningar. Jordbrukaren kan göra sin SAMansökan på Internet via e-tjänsten SAM Internet eller på en pappersblankett, SAM-blanketten. Sambete Ett sambete innebär att flera lantbrukare har sina djur på samma mark. Skifte Ett skifte är en del av ett block och utgör en yta där jordbrukaren odlar en specifik gröda. Skogsbete Lantbrukaren kan få miljöersättning för skogsbete. Skogsbete fastställs av länsstyrelsen. Skräppor Vanligt förekommande ogräs. Skyddszon En skyddszon är en vallbesådd zon eller remsa utmed ett vattenområde, det vill säga vattendrag, sjö, hav, damm eller våtmark. Skyddszonen ska ligga på åkermark i direkt anslutning till vattenområdet. Stödrätter För att en lantbrukare ska kunna få gårdsstöd måste han ha stödrätter. En stödrätt ger rätt till utbetalning för ett hektar jordbruksmark. Särskilda värden Lantbrukaren kan få miljöersättning för betesmark och slåtterängar med särskilda värden, d.v.s. höga natur- eller kulturvärden som behöver särskild skötsel. Vad som är särskilda värden fastställs av länsstyrelsen genom att en åtagandeplan upprättas. Teknisk tolerans På ett kvadratiskt block är den tekniska toleransen 3 %. På övriga block motsvarar den tekniska toleransen ca 5 %. Tillfälliga staket Staket som lantbrukaren med stor sannolikhet flyttar på. Träda När man lägger mark i träda innebär det att man inte odlar ordinarie grödor på marken. Trätillväxt Ett annat ord för trätillväxt är virkesproduktion. I instruktionen menas med detta ord inte bara den trätillväxt som blir resultatet när man planterar skog i rader utan även tillväxt av sly. Upplag Något som placerats på jordbruksmarken, t.ex. fordon, foder eller rishögar. Utvald miljö En form av miljöersättning där länsstyrelsen bedömer vilka projekt eller åtgärder som bäst gynnar natur-, kultur- och rekreationsvärden och som därför kan få ersättning i det enskilda länet. Åtagandeplan Upprättas av länsstyrelsen och anger hur mark och djur ska skötas. För att lantbrukaren ska kunna få miljöersättning måste han gå in i ett 5-årigt åtagande för allmänna eller särskilda värden. Ägoslag Ett annat ord för marktyp, t.ex. betesmark eller åkermark. Överloppsbyggnad Byggnad som hör samman med tidigare markanvändning/hushållning. 2 3