EXAMENSARBETE. Stadsplaneringen i Luleå efter branden Den nya staden som reste sig ur askan. Linda Jakobsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Stadsplaneringen i Luleå efter branden 1887. Den nya staden som reste sig ur askan. Linda Jakobsson"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Stadsplaneringen i Luleå efter branden 1887 Den nya staden som reste sig ur askan Linda Jakobsson Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen, 210 hp Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 Stadsplaneringen i Luleå efter branden 1887 Den nya staden som reste sig ur askan C-uppsats i historia ht 2006 Luleå tekniska universitet Handledare: Staffan Hansson Linda Jakobsson

3 Sammanfattning Luleå stadskärna brann ner till grunden den 11 juni Syftet med uppsatsen är att utreda hur stadsplanen arbetades fram och genomfördes när staden skulle byggas upp på nytt. För att sätta processen i ett sammanhang har jag också gjort en jämförelse med Sundsvall och Umeå som båda brann ner år Under åren som följde efter branden påbörjades och avslutades mängder med olika byggprojekt i Luleå. Befolkningsmängden ökade, både till följd av urbaniseringen och till följd av industrialiseringen. Järnvägens tillkomst spelade en viktig roll för Luleås del, eftersom den inte bara skapade jobb utan också löste det tidigare problemet som befolkningen i staden haft med isolering under vinterhalvåret då hamnen tvingats vara stängd. Den nya stadsplanen skulle göra staden mer brandsäker och modernare. Nya stenhus och bredare rakare gator planerades och uppfördes. Under åren fram till 1900 kom Luleå att få den struktur som staden har än idag. 1

4 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Kapitel Inledning Syfte och frågeställning Metod, material och källkritik Avgränsning Tidigare forskning Varför är detta intressant Disposition...6 Kapitel Bakgrund Branden Luleås ledande herrar...10 Skeppsredare Johan Wilhelm Tegström...10 Handlare Bolivar Napoleon Sundström...11 Stadsingenjör Gustaf Wilhelm Bucht...11 Stadsarkitekt Karl August Smith...12 Kapitel Efter branden Stadsplanering Luleå kyrka talets byggrusch...20 Kapitel Sundsvall Umeå...26 Kapitel Sammanfattande diskussion...30 Källförteckning...32 Bilagor

5 1.1 Inledning Under 1800-talets senare hälft inträffade flera stora stadsbränder i Sverige. Detta berodde på att bebyggelsen i många städer bestod av trähus och att husen stod tätt tillsammans så brandrisken var mycket stor. Minsta gnista spred sig snabbt och kunde tända eld på hela kvarter och förödelsen kunde bli fruktansvärd. Luleå stad hade sedan tillkomsten drabbats av flera bränder och den 11 juni 1887 brann staden igen, och detta var även den största branden. Inga människor omkom i branden men ca 75 fastigheter förstördes. Det som brann var stora delar av stadskärnan och även kyrkan. Den 25 juni året därpå brann likaså Umeå och Sundsvall ner. På samma sätt som i Luleå orsakade bränderna total ödeläggelse av de centrala delarna, och en ny stadskärna måste planeras och byggas upp. Under åren som följde var det många byggprojekt som startades och avslutades i Luleå. Arkitekter och byggmästare rekryterades från andra delar av landet för att bygga upp staden. Branden var en katastrof för dåtidens befolkning men även en början på något nytt. En moderniseringsprocess startade, mycket till följd av urbaniseringen. Infrastrukturen växte och utvecklades i och med att vattenledningar och avlopp drogs och elektricitet blev indraget i husen. I Luleås fall hade järnvägens tillkomst en stor betydelse. Genom att malmtågen började komma skapades nya möjligheter till arbeten vilket ledde till att inflyttningen till Luleå ökade. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med studien är att utreda vilka tillvägagångssätt och mål som låg bakom uppbyggnaden av Luleå stad efter branden Frågeställningarna jag utgår ifrån: Hur planerades den nya staden? Vilka byggnadsmaterial användes? Vilka beslut togs av stadsfullmäktige när uppbyggnaden skulle börja ske? Och vad grundades besluten på? Hur arbetade man för att nå målet? Vilka var aktörerna som bidrog till uppbyggnaden? 1.3 3

6 Metod, material och källkritik Uppsatsen kommer att bygga på en litteraturstudie med kvalitativ metod. En komparation med städerna Umeå och Sundsvall kommer också att göras. Den komparativa delen blir en studie i hur Umeå och Sundsvall blev uppbyggt i jämförelse med Luleå. Det arkivmaterial jag utgått ifrån är protokoll och de beslut som togs i Stadsfullmäktige. Till bakgrunden har Birger Steckzén och Henrik Wennerströms bok Luleå stadshistoria använts. Boken känns tillförlitlig när den till viss del är byggd på protokoll och arkivmaterial. Författarna har också skrivit andra böcker i ämnet lokalhistoria. Steckzén har också arbetat både på riksarkivet och på krigsarkivet. I avsnittet om branden har Luleå hembygdsförenings häfte Luleå i lågor använts. Häftet utgavs till 100-årsminnet av branden Författarna Lundholm, Lindgren och Lundemark är alla kända Luleåprofiler som skrivit mycket hembygds- och lokalhistoria. Inga källhänvisningar har använts i häftet men jag har under arbetet med uppsatsen fått bekräftat att innehållet är tillförlitligt. Detta häfte har också använts i en utställning som Norrbottens museum har haft om branden. Stycket som behandlar tiden direkt efter branden, och hur den nya regleringsplanen för staden växer fram, är baserat på protokoll från stadsfullmäktige samt från tidningen Norrbottens Kuriren. Protokoll som källa är högst tillförlitlig eftersom att flera människor är med och fattar besluten och kontroller görs på protokollet samt att det går att se om besluten fullföljs. Protokollen jag använt mig av är de handskriva original som finns på kommunarkivet. Tidningarna som har använts är originalen förutom 1887 års Norrbottens Kuriren som är från en mikrofilm lånad av Norrbottens Kuriren. De fakta som använts från tidningarna är ofta baserat på vad styrelsen i stadsfullmäktige tog upp på sina möten. En viss prägel av tidningens intresse kan speglas i vad de rapporterat. Till avsnittet om stadens ledande herrar har flera källor använts. Boken Luleå stad är en bilderbok med texter skrivna av kommunarkivarien Thomas E: son Åkerlund. Hans texter känns trovärdiga när det är hans jobb att arbeta med gammalt arkivmaterial. I Georg Palmgrens bok, Stadsingenjörer i Luleå Från den första till den sista har delen om stadsingenjör Bucht använts. Palmgren har själv jobbat som stadsingenjör och distriktslantmätare i Luleå och har också skrivit flera böcker under samma ämne. Texten kan vara färgad av hans personliga åsikter men mycket av materialet är grundat på arkivmaterial från fullmäktige och lantmäteriet. Utdrag från hembygdsföreningens häftesserie Vandra i Luleå stad har också använts. Kapitlet som behandlar kyrkans uppkomst bygger på ett 4

7 minnesblad som trycktes i samband med invigningen av kyrkan, samt på protokoll från stadsfullmäktige och de båda tidningarna Norrbottens Kuriren och Norrbottens Nyheter. I den komparativa delen där Sundsvall och Umeås stadsplanering jämförs har jag använt mig av Den tändande gnistan skriven av Svenåke Boström och Umeå stads historia av Sven Ingemar Olofsson och Karin Eriksson. Dessa två böcker har bra och noggranna källförteckningar. Boken om Umeå är utgiven av Umeå kommunfullmäktige och den är baserad på protokoll och arkivmaterial till största del. Sven Ingemar Olofsson har skrivit flera böcker om övre Norrlands historia och blev också utsedd av kommunfullmäktige i Umeå att skriva boken. 1.4 Avgränsning Uppsatsen kommer att geografiskt sett avgränsas till Luleå. Tidsmässigt är fokuseringen från 1887 då branden utbryter fram tills att en mer modern stadskärna växt fram i början på talet. 1.5 Tidigare forskning Ingen tidigare forskning har gjorts om stadsuppbyggnaden av Luleå efter branden men jag har hittat en C-uppsats Sundsvall, Förödelse och förnyelse i eldens spår av Johanna Lindbom från Mälardalens högskola Denna uppsats har i likhet med min använt Sundsvall som en komparation i hennes fall med Köping. 1.6 Varför är detta intressant Under slutet av 1800-talet industrialiserades Sverige och många städer växte fram i samband med utvidgningen av järnvägsnätet och upprättandet av fabriker. Infrastrukturen i städerna ändrades mycket under denna tid och städerna växte. Det är även intressant att undersöka hur de styrande i staden i och med den nya planeringen försökte undvika nya brandkatastrofer och samtidigt försökte möta den nya tidens krav. Genom att forska i lokalhistoria får man en bas till sitt historiska ursprung och detta bidrar också till ett identitetsskapande. Studien blir historiskt relevant eftersom det är lite forskat i ämnet. 5

8 1.7 Disposition Uppsatsen är uppdelad i fem kapitel där första kapitlet behandlar inledningen tillsammans med syfte och frågeställning, metod, material och källkritik, avgränsning, tidigare forskning och varför detta är intressant. Kapitel två innefattar bakgrunden till hur Luleå stad växte fram och hur staden kom att brinna ner. Till hjälp så att läsaren kan få någon uppfattning om vilka som styrde och ställde i staden under uppbyggnaden kommer även ett avsnitt om några av stadens herrar och ledande aktörer att finnas med. I del tre kommer tiden direkt efter branden att behandlas tillsammans med avsnittet om hur den nya stadsplanen växer fram. Detta kapitel kommer även att innehålla avsnitt om hur kyrkan byggdes upp. Den komparativa delen av uppsatsen kommer i kapitel fyra, där städerna Sundsvall och Umeås stadsuppbyggnad ska granskas och jämföras med Luleås. Slutsatser och slutdiskussion kommer att behandlas i det avslutande och femte kapitlet. 6

9 Kapitel 2 Bakgrund över hur staden växte fram och hur den kom att brinna ner. 2.1 Bakgrund Under 1600-talet grundades flera städer längs norrlandskusten för att reglera handeln och stimulera exporten. Städerna Luleå, Piteå, Sundsvall och Torneå grundades 1621 och Umeå 1622 för att kungen bättre skulle kunna kontrollera handeln längs den långa men glest befolkade norrlandskusten. Luleå var först förlagd vid kyrkan i Gammelstad men blev från och med 1649 flyttad till Bodön. Staden flyttades till sin nuvarande plats p.g.a. av det strategiska läget med en bättre hamn. Redan 1653 brann Luleå för första gången och 1657 brann hela staden ner till grunden. Invånarna i staden fick då flytta tillbaka till den gamla staden under uppbyggnaden som tog flera år. 1 Invånarna i 1700-talets Luleå fick genomlida flera svåra perioder. Under 1690-talet drabbades den norra delen av Sverige av hungersnöd. Isolering och brist på transportmedel för att kunna frakta upp nödproviant gjorde att många människor runt om i länet svalt ihjäl. Efter att ryssarna tagit över hela Österbotten 1714 växte rädslan att ryssen skulle attackera även i Norrbotten. År 1716 kom en grupp kosackmarodörer in i länet och plundrade och mördade längs hela kusten innan de till slut blev stoppade av en grupp bönder från Piteå. Bönderna lyckades döda några i gruppen och kosackerna blev tvungna att lämna tillbaka stora delar av sitt plundringsbyte. Innan kosackerna blev ivägjagade hade de hunnit döda ca 20 stycken av de ca 200 människor som då bodde i Luleå, men de misslyckades med att bränna ner staden som varit ett av deras mål. 2 Innan 1700-talets slut hade Luleå brunnit ner och blivit uppbyggt hela fyra gånger. I samband med svensk-finsk-ryska kriget blev Luleå stad ockuperad. Ryssarna hade kommit så långt ner som till Umeå innan freden slöts och Finland avträddes till Ryssland. En omorganisation av förvaltningen skedde och Norrbotten kom att bli ett eget län 1810 och Luleå blev även residensort Kjell Lundholm Luleå i lågor (Luleå hembygdsförening 1987), s Birger Steckzén Luleå stads historia (Uppsala 1921) del 1, s Lundholm, Luleå i lågor s 5-6 7

10 Under perioden skedde en rad förändringar som gynnade stadens utveckling fick Luleå telegrafförbindelse söderut, samma år upprättades stadens första bank, och året därefter upprättades länslasarettet. År 1863 hölls det första stadsfullmäktigemötet. 4 Dock var Luleå fortfarande en liten trästad och hade i början på 1870-talet knappa invånare. Under senare delen av 1800-talet började Sverige industrialiseras. Andelen sysselsatta i jordbruk, boskapsskötsel och fiske minskade drastiskt från 71 % 1870 till under 50 % år Fler människor började jobba i industrin vilket ledde till en ökad inflyttning till städerna. Industrialiseringen spelade en viktig roll för städernas tillväxt längs norrlandskusten och i Norrbotten. I och med den högkonjunktur som skapats av efterfrågan på järnmalm och trävaror i andra delar av världen började städerna längs norrlandskusten att expandera. Ett tidigare problem för den norrländska exporten hade lösts när järnvägen kom hade gellivarebanan börjat byggas, 1888 rullade det första malmtåget in i Luleå och 1893 stod stambanan klar söderut. Den isolering Luleå haft tidigare under vintrarna när isen legat tjock och fartygen inte kunnat komma in i hamn var över. Både passagerare och gods kunde nu transporteras året runt. 6 Bild över Luleå innan branden. I förgrunden syns Gellivaraa hotell och Tegströms hus där branden startade. 4 Steckzén del 2, s Jan Hult Svensk teknik historia (Värnamo 1989) s Lundholm, s 8 8

11 2.2 Branden Den 11 juni 1887 brann nästan hela centrala Luleå ner. Branden startade hos skeppsredare Tegström. Elden sades ha startat genom att pigorna på gården tidigare under kvällen eldat för att värma varmvatten och när askan rakats ut hade glöd följt med oupptäckt. Glöden tros ha legat och pyrt i flera timmar innan elden tagit fart i det bråte och den gamla hög med torrt takspån som funnits på gården. En av pigorna upptäckte att det brann men det var redan för sent att stoppa elden. En officer som tittade ut genom fönstret i den närliggande stadsdelen Notviken hade också sett att det brann och svarta rökmoln och flammor syntes från staden. Larmet gick och stadens kompanier var på plats efter ca en timme för att hjälpa till med släckningsarbetet och över 800 man sattes i beredskap för att rädda staden. Elden var dock svårsläckt. Det hade varit en torr vår, nytjärade sticktak och en vind från nordväster gjorde att elden fortsatte sprida sig. De handsprutor som användes i släckningsarbetet hjälpte föga. I samma kvarter, och granne till Tegström, låg stadens största hotell, Hotell Gellivaraa. Hotellet som var byggt i trä fattade snabbt eld och gästerna fick i sista sekund rädda sig när elden funnit fäste i utomhuslängorna och hotellets spånklädda tak. Efter en kvart var hela kvarteret övertänt. Elden spred sig vidare via taken eftersom många av dessa var tillverkade av eldfarligt spån. När vinden låg på spred sig gnistorna från ett hus till ett annat i en väldigt hög fart, och hela staden var hotad. Carl von Essen som var Luleås brandchef hade sina mannar att arbeta vid brandsprutorna och fler brandsprutor hämtades från ångsnickerifabriken, samt från sågverken Altappen och Karlsvik, men det var förgäves. Elden hade nu vuxit sig så stor att man fick dra sig tillbaka gång på gång. Vinden som låg på från nordväst förde med sig brinnande föremål i luften och dessa landade på kyrkans nytjärade tak som då fattade eld. Kyrktornet antändes och brann som en fackla. Tidigare under natten hade dåvarande pastor Nordmark förstått vilken fara elden utgjorde och hade med hjälp av kyrkvaktmästare N. J. Nilsson räddat de möbler och föremål som gått att flytta från kyrkan. Elden hade spridit sig så snabbt i de centrala delarna av staden att manskapet till slut började riva hus för att förhindra elden från att sprida sig. På morgonen den 11 juni mellan klockan sju och åtta ansågs elden vara kontrollerad och dess våldsamma framfart stoppad. 9

12 De centrala delarna av staden var i stort sett helt förstörda av elden. 18 kvarter var drabbade och förutom stadskyrkan hade flera affärshus, hotellet och även stadshuset brunnit ner. Den våldsammaste branden i Luleås historia var över och till allas glädje hade ingen människa behövt sätta livet till. 7 Dagen efter branden. Förödelsen var som synes stor. 2.3 Luleås ledande Herrar vid tiden för branden Dessa Herrar hade alla en tongivande roll i återuppbyggnaden av staden. Denna roll var olika för de olika personerna men det som de kan sägas ha gemensamt är ett aktivt deltagande i fullmäktige och olika kommittéer som arbetade med återuppbyggnaden. Skeppsredare Johan Wilhelm Tegström ( ) Skeppsredare Tegström var född i Umeå och flyttade till Luleå år I Luleå började han sin aktiva karriär inom handel och affärsliv som källaremästare därefter blev han delägare i Luleå varvsbolag och grundade därefter själv Bergnäs skeppsvarv. 8 Varvet låg på den västra sidan av södra stadsfjärden på Bergnäset. Där tillverkades bland annat Hilma, det största 7 Avsnittet bygger i sin helhet på Erik Lundemark Luleå i lågor, s Luleå stad (Luleå 2005) s 68 10

13 skepp som byggts i Luleå. 9 Han var även med och startade Luleås första bryggeri. Under åren satt han som ledamot i stadsfullmäktige och blev 1874 vald till första ordföranden i hamndirektionen. Den stora branden 1887 startade i Tegströms tvättstuga. Under åren efter branden var Tegström involverad i bryggeriet och diverse nämnder som arbetade med stadsuppbyggnaden. 10 Tegström hade också flera barn, hans dotter Henny Tegström var en av de mest betydelsefulla fotograferna i Luleå. Hon dokumenterade stadens återuppbyggnad från mitten på 1890-talet. Hennes fotografier ligger som grund till det bildarkiv som finns från den tiden. 11 Handlare Bolivar Napoleon Sundström ( ) Handlare Sundström var en av Luleås mest inflytelserika handelsmän och rådsherre. Hans fastighet låg i korsningen Skeppsbrogatan/Rådstugatan och tornet på hans hus kallades i folkmun för lappmössan. Namnet kom av hans omfattande handel med samer och lappmarksprodukter. Bolivar Sundström satt under sina sista år med i stadsfullmäktige och ingick i en mängd olika nämnder och kommittéer som upprättades under stadsuppbyggnaden. Han var också en stor donator till staden. Till läroverket grundade han en stipendiefond, han donerade pengar till byggandet av ett pensionärshem, till lasarettet donerade han en frisängsfond och till kyrkan skänkte han altartavlan och en stiftelse upprättades i hans namn. Stiftelsen till Bolivar Sundströms minne finns fortfarande kvar och förvaltas av Luleå kommun. 12 Stadsingenjör Gustaf Wilhelm Bucht ( ) Ingenjör Bucht föddes i Överluleå den 22 maj. Han gick först tre år i Piteå läroverk och gick sedan som elev hos kommissionslantmätare J. E. Sandström i Öjebyn utanför Piteå. Han utsågs till kartograf vid Norrbottens ekonomiska kartverk Vid sidan av arbetet som kartograf blev Bucht även vald till stadsingenjör i Luleå år År 1884 utsågs han till kartografförman vid Luleåstationen och blev även invald i stadsfullmäktige. Han reste också mycket i sitt jobb, och gjorde mätningar runt om i fjällen. Tillsamman med N. A. Bergström och K. A. Fredholm upprättade han år 1886 en ny jordebok för fastigheterna inom Luleå stadsplan. Bucht var stadsingenjör när branden inträffade så det blev hans uppgift att genomföra kartläggningen och tomtregleringen inom den nya stadsplanen. Han planerade 9 Vandra i Luleås historia, häfte 1 (Älvsbyn 1997) s 4 10 Luleå stad s Vandra i Luleås historia häfte 1 s 4 12 Luleå stad s 64 11

14 staden efter en amerikansk modell med längs- och tvärgator. Tillsammans med stadsarkitekten K. A. Smith arbetade han fram nya gatunamn och kvartersnamn till den nya stadsplanen. Kvarteren betecknades med namn och fastigheterna inom kvarteret med nummer. Staden delades in i sektioner med kvartersnamn av samma slag. Som tidigare användes djurnamn och dessa indelades i grupper. I januari 1892 godtogs förslaget av byggnadsnämnden och fastställdes sen av Magistraten. Bucht var en man med många järn i elden då han personligen uträttade mycket för Luleå stadsuppbyggnad. Han var involverad i de flesta nybyggen, och satt i många nämnder och kommittéer innan han dog bara 46 år gammal. 13 Stadsarkitekt Karl August Smith ( ) Stadsarkitekt och stadsbyggmästare Smith föddes i Stockholm den 19 januari Han studerade vid akademin för de fria konsterna, och utexaminerades därifrån som arkitekt. Han arbetade som arkitekt under flera år i Stockholm, ensam och tillsammans med byggmästare F. O. Lindström. År 1888 blev Smith erbjuden platsen som stadsbyggmästare i Luleå efter den avlidne J. A. Carlsson. Smith blev anställd i Luleå året efter branden så många av hans uppgifter blev att arbeta med nybyggnadsarbeten. I sin egenskap som stadsbyggmästare och arkitekt har han dels gjort ritningar till, dels byggt och lett arbetet eller fungerat som kontrollant vid en mängd av stadens och andra offentliga och enskilda byggnader. Han arbetade t.ex. på den nya brandstationen/elektricitetsverket, kyrkobyggnaden, stadshotellet, och riksbankshuset med flera. Vid sin död var Smith tjänsteledig från sin stadsbyggmästarebefattning och han arbetade istället som kontrollant vid uppbyggnaden av stadshotellet till vilket han även gjort ritningarna. Smith var även medlem i byggnadsnämnden och rådgivare vid byggnadsfrågor. 14 Kapitel 3 Här presenteras tiden direkt efter branden samt hur den nya stadsplanen kom att växa fram. 3.1 Efter branden På eftermiddagen samma dag som elden var släckt samlades styrelsen i stadsfullmäktige tillsammans med borgmästaren och landshövdingen för att diskutera vilka åtgärder som skulle 13 Georg Palmgren Stadsingenjörer i Luleå Från den första till den sista (Luleå 2006) s Norrbottens Kuriren 28/

15 vidtas för de drabbade. Många människor hade förlorat sina hem i branden och hade ingenstans att ta vägen. Under det första mötet beslöts att en nödhjälpskommitté bestående av tolv personer med landshövding Berg som ordförande skulle samla uppgifter om de nödlidande samt vidta åtgärder. Kommittén bestämde att till en början skulle de som förlorat sina hem och som inte hade någonstans att ta vägen skulle kunna få bo tillfälligt i kyrkostugorna i Luleå gamla stad. På samma möte upprättades även en regleringskommitté som utgjordes av byggnadsnämnden och tillsatta personer från samhället som nämnden ansåg kunde hjälpa till. Kommittén fick i uppdrag att upprätta förslag till en plan för reglering av de nerbrunna stadsdelarna. Regleringskommittén fick i startbidrag 500 kronor och nödhjälpskommittén blev tilldelad kronor till en början. 15 Nödhjälpskommitténs första rapport visade att antalet brandskadade uppgick till 600 personer. 400 av dessa var bemedlade och närmare 200 var människor som blivit utfattiga. 16 Försäkringsbeloppet för staden beräknades vara kronor men skulle ha uppgått till det dubbla om alla hus och löst bohag varit försäkrat. Som hjälp till de obemedlade togs beslutet att två baracker innehållande tolv rum för rymmande av 48 personer skulle upprättas. 17 Barackerna för de fattiga var inte de enda provisoriska lösningarna. Byggnadsnämnden godkände många förfrågningar om tillbyggnader, tillfälliga baracker och kontor runt om i staden. 18 Regleringskommittén tillsammans med beredningsnämden hade som en av sina uppgifter att kontrollera hur mycket medel som staden till en början behövde ansöka om att få låna, och få i stadsbidrag. Dagen efter branden hade landshövding Berg tagit emot två telegram. Det första var från Konungen där han uttryckte sitt djupa deltagande över olyckan och begärde vidare underrättelser. Det andra telegrammet kom från civilministern med en förfrågan om ifall medel behövde anskaffas för lindrandet av nöden. 19 Beredningsnämden föreslog till stadsfullmäktige,att med anledning av nödhjälpskommitténs begäran om mer bidrag, att staden skulle godkänna regeringens anbud om allmänna medel. Summan som beredningsnämden föreslog var kr till att börja med. Ledamöterna i stadsfullmäktige tyckte dock att frågan om hur anskaffandet av medel skulle gå tillväga inte 15 Protokoll från Stadsfullmäktige 11/ ibid. 14/ ibid. 15/ ibid. 27/ Norrbottens Kuriren 13/

16 skulle behandlas ännu. Regleringskommitténs utredningar hade inte hunnit nog långt ansåg styrelsen i stadsfullmäktige. 20 Landshövding Berg meddelade att han skulle ta kontakt med huvudstaden och se om någon hjälp till regleringen av de nerbrunna stadsdelarna kunde erhållas i form av räntefritt lån. 21 En månad senare hade regeringen godkänt den summa som beredningsnämden anslagit. Stadsfullmäktige mottog med tacksamhet kr från regeringen som första bidrag till de brandskadade. Hur mycket pengar som Luleå stad behövde låna av regeringen till att bygga upp staden var ännu inte klart Stadsplanering Det första förslaget på den nya stadsregleringsplanen inkom i september Förslaget var upprättat i Stockholm av ingenjör O. Fröman och stadsplaneringen innehöll breda esplanader och raka linjer. Av brandsäkerhetsskäl skulle den nya stadsplanen innehålla brandgator och det första förslaget var att Storgatan skulle breddas till en 100 fot bred esplanad. 23 På nästa möte i stadsfullmäktige beslutades att staden skulle inköpa diverse eldsläckningsredskap. En brandspruta och en slangkärra skulle införskaffas till en kostnad av kronor. Stadens säkerhet prioriterades högt. Ingenjör Fröman ansökte om en ersättning på 900 kronor för upprättandet av stadsplanen men ärendet uppsköts till nästa sammanträde. 24 Under oktober hade den nya stadsregleringsplanen diskuterats hos både byggnadsnämnden och beredningnämden och på novembermötet i stadsfullmäktige togs regleringen av stadsplanen upp till diskussion igen. Efter överläggningar föreslås vissa ändringar i Frömans tidigare upprättade stadsplan. Byggnadsnämndens förslag var att längdesplanaden skulle bildas genom Storgatans utvidgning åt söder samt att övriga esplanader skulle göras 80 fot breda med 7 fot breda trottoarer. Två körbanor skulle finnas som var och en skulle mäta 24 fot och däremellan en gångbana med en trädallé. Tväresplanaderna skulle förläggas en utefter Rådstugatan och en efter Östra Tullgatan (nuvarande Smedjegatan). Beredningnämden som haft flera 20 ibid. 17/ ibid. 17/ ibid. 15/ ibid. 27/ ibid. 30/

17 sammanträden angående esplanaderna hade företrädesvis kommit fram till samma resultat som byggnadsnämnden. 25 Vid sitt sammanträde den 29 oktober hade beredningsnämden inkommit med en formell begäran att stadsfullmäktige för närvarande enbart skulle behandla den del av planen som rörde de nedbrända delarna av staden. Ärendet framkallade en lång diskussion där räntmästare Waldenström framhöll att man borde antaga stadsplanen i sin helhet och inte bara för de nedbrända delarna samt påpekade de olägenheter som brist på en plan för hela staden skulle föra med sig. Herr Holm instämde och begärde att stadsfullmäktige måste avgöra huruvida hela regleringsplanen skulle överläggas eller bara planen över den nerbrända delen. Rektor Fredholm gick in i diskussionen och ansåg att något sådant beslut inte kunde fattas när frågan ännu inte blivit ordentligt utredd. Efter ytterligare en stunds debatt i ämnet yrkade Herr Sundström på att en kommitté skulle tillsättas för närmare behandling av frågan, och hans förslag antogs efter omröstning med tolv röster mot tio. En kommitté som bestod av fem personer skulle överlägga frågan. Invalda i kommittén blev kartografen Bucht, rektor Fredholm, lantmätare Nyström, herr Sundström och löjtnant Helleberg. Efter det lämnades frågan tills nästa möte. 26 Den kommitté som upprättades på oktobermötet i stadsfullmäktige hade efter flera dagars sammanträde gjort en del ändringar utifrån byggnadsnämndens och Frömans tidigare förslag. Storgatan skulle inte utvidgas på den södra sidan och skulle inte bli vare sig 100 eller 80 fot bred och heller inte ha dubbla körfält eller trädallé. Det nya förslaget var att Storgatan skulle vara 60 fot bred med ungefär tio-tolv fots utvidgning åt varje sida. Tväresplanaderna skulle fortfarande vara 80 fot och gå förbi Rådstugatan och Östra Tullgatan. Kommittéledamöterna löjtnant Helleberg och kartograf Bucht reserverade sig huvudsakligen mot att Storgatan skulle göras till esplanad. 27 På mötet när ändringarna lades fram av den tillsatta kommittén beslöt fullmäktige, efter en mindre diskussion, att enligt beredningsnämdens förslag remittera frågan till hamndirektionen och byggnadsnämnden där de skulle utreda vart järnvägsspåret skulle dras lämpligast i förhållande till stadsplaneregleringen. Det beslutades även att stadsfullmäktige skulle inlämna en ansökan till Konungen om ett anslag för Luleå stads räkning. Ett räntefritt lån på kronor som skulle betalas tillbaka inom loppet av 20 år, 25 ibid. 4/ ibid. 4/ ibid. 25/

18 och dels ett bidrag på kronor utan återbetalningsskyldighet. Dessa medel skulle användas till reglerandet av stadsplanen och till att betala nödvändiga utgifter som följts av branden. 28 Inga fler beslut angående stadsplaneringen togs under den tiden som var kvar av året. Den 9 januari 1888 samlades ledamöterna i stadsfullmäktige igen. Efter överläggningar angående väckt yrkande om att Storgatan skulle bli en 80 fot bred esplanad med ökningen åt söder togs beslutet att så skulle fallet bli. Även uppfattningarna om var brandgatorna borde läggas gick isär. Kommittén föreslog 80 fots esplanader längs Rådstugatan och Östra Tullgatan. Beredningsutskottet ville ha 100 fots bredd på nuvarande Kyrkogatan och Nygatan. Stadsfullmäktige valde till slut de sistnämnda gatorna men minskade bredden till 80 fot. 29 Till styrelsen i stadsfullmäktige inlämnades av Kartograf Bucht ett förslag om ändring på de gamla gatunamnen. Några av de nya namnen han föreslog var Hermelinsgatan, Repslagargatan, Trädgårdsgatan, Tullgatan och Kyrkogatan. 30 En helt ny stadsplan med de nya namnen lämnades in för överläggning och ärendet skickades till länsstyrelsen för godkännande 31 Länsstyrelsen godkände den nya stadsplanen med vissa mindre förändringar. Stadsplanen skickades till Stockholm för att godkännas av Konungen. 32 Efter utredning av kostanden efter branden gjord av regleringskommittén slutade summan på kronor och 20 öre. En framställning till Konungen gjordes då av stadsfullmäktige dels på ett statsbidrag på och dels på ett räntefritt lån på kronor som skulle återbetalas inom 20 år. 33 Anslaget godkändes i ett telegram från Stockholm. Statsbidraget på kronor beviljades och statslånet godtogs på kronor och räntefritt fram till 1893 och därefter med 4 % ränta och 1 % i amortering vid varje årsslut. 34 I juni ett år efter branden i Luleå stad brann även Umeå och Sundsvall ner. Norrbottens Kuriren rapporterade att i Umeå hade nästan hela staden blivit lagd i aska. Förlusterna och nöden var stor och befolkningen hade blivit tvungna att flytta ut till landsbygden. I Sundsvall var förlusterna ännu större då hela människor stod utan bostad. Städernas allmänna bolag hade lidit en förlust på omkring 7 miljoner kronor. Luleborna uppmanades att skänka pengar och gåvor till de brandskadade Protokoll från Stadsfullmäktige 28/ Norrbotten Kuriren 10/ Brev från Bucht till Stadsfullmäktige 14/ Norrbotten Kuriren 21/ ibid. 28/ Protokoll från Stadsfullmäktige 26/ Norrbottens Kuriren 4/ ibid. 29/

19 Luleå stadsplan blir den 5 september fastställd i stadsfullmäktige med några sista obetydliga ändringar. Den 17 oktober blir sedan planen fastställd av Konungen. Sedan påbörjas ett väldigt arbete med att upprätta den nya regleringsplanen. Hus och byggnader skulle planeras, gator skulle breddas och kvarter skulle byta namn och ännu ett amorteringslån beslöts att upptagas på kronor. Då fanns det också medel till de främsta och viktigaste behoven Luleå kyrka I stadsbranden brann även den 100 år gamla kyrkan ner till grunden. Under en lång tid framöver var luleåborna tvungna att söka sig till de provisoriska lokaler som upprättats för gudstjänsterna. Till en början var det oklart hur mycket pengar som skulle betalas ut i brandförsäkring. Eftersom kyrkan var 100 år gammal ville försäkringsbolaget Skandia inte betala ut de kronor som kyrkan var försäkrad för. En värdering av kyrkan gjordes och summan slutade på kr att utbetalas till en början. När summan av försäkringspengarna var satt skulle arkitekt och storlek på den nya kyrkan bestämmas. Vid kyrkostämman den 8 augusti 1887 beslutades det att den nya kyrkan skulle rymma så många som 2000 personer. Kyrkorådet beslutade också att skissritningar på den nya kyrkan skulle göras. Uppdraget kom att utarbetas av de två arkitekterna A.E. Melander och F. Broberg från Stockholm. Skissritningarna diskuterades på kyrkorådet den 29 december samma år tillsammans med ingenjör B. Lundgren och byggmästarna E. Hjelm och G. Svensson. Ritningarna antogs vid kyrkostämman den 30 januari 1888 med vissa mindre förändringar. På samma möte bestämdes det att en kyrkobyggnadskommitté bestående av sju personer skulle inrättas. En rad ledande herrar från Luleå valdes: Rektor K. A. Fredholm, konsul H. J. Sundström, handlare Bolivar Sundström, löjtnant Th. Helleberg, ingenjör J. A. Forsgren, sjökapten J. A Landqvist och byggmästare E. Hjelm. Byggmästare E. Hjelm blev efter en tid emellertid utbytt mot ingenjör B. Lundgren. Det första sammanträdet hölls 13 februari 1888 och fram till november 1893 hade hela 115 sammanträden hållits. 37 I juni 1888 var de slutgiltiga ritningarna klara. Det bestämdes att den gamla kyrkoruinens gråsten skulle räcka till den nya kyrkans grundmur och att det skulle göras plats för tre 36 Steckzén del 2 s Luleå kyrka: minnesblad utgett med anledning av den nya kyrkans invigning den 3 dec.1893 (Luleå 1893) s

20 ringklockor i tornet. Ritningarna godkändes och skickades omgående till Konungen för vidare godkännande. Konungen biföll förslaget efter att ha sett arkitekt Melanders kostnadsförslag på kr. Så fort kommittén fått reda på att förslaget blivit antaget började man leta efter en lämplig byggnadsherre. 38 En annons i Norrbotten Kuriren sattes in: (Till viss del omarbetad med ett modernare språk) Ett uppförande av Luleå stads nya kyrka enligt de ritningar den kungliga majestät godkänt. Arbetet ska påbörjas i vinter och vara klart den 1 oktober Ritning, material förslag och arbetskraft är utfört av arkitekt A. E. Melander och kyrkobyggnadskommitténs ordförande rektor K. A. Fredholm. Spekulanter kan lägga sitt kostnadsförslag före den 1 december. Byggnadskommittén förbehåller sig att antaga eller förkasta inkommande anbud och förslag. 39 Den 6 december vid kommitténs sammanträde övervägdes fem förslag, samtliga av anbuden lämnades in till kyrkostämman för värdering och den 17 december antogs O. Erikssons förslag på kr. Valet av Eriksson från Skara grundades på att samtliga handlingar inlämnats och att han hade många vackra arbetsbetyg samt att hans förslag också var det billigaste. Den 28 februari skrevs kontraktet att kyrkan skulle vara under tak till den 1 oktober 1890 och vara färdig i sin helhet till samma datum året därpå. Två år efter att den gamla kyrkan brunnit ner lades den första grundstenen till Luleå stads nya kyrka. 40 Grävning och murning till grunden fortgick under sommaren 1889 och grunden till kyrkan var klar i november. Under vintern arbetades det huvudsakligen med att göra cementblock eftersom det visat sig att stenblocken från den gamla kyrkoruinen inte räckt till. Summan för cementblocken översteg det kostnadsförslag Melander upptagit och på kyrkobyggnadskommitténs begäran beviljade kyrkostämman byggnadsherre Eriksson mer pengar. Redan i början av sommaren 1890 visade det sig att kyrkobyggmästare Eriksson skulle bli tvungen att överstiga den kontrakterade summan för att få kyrkan färdig. Under sommaren och hösten beviljades det flera förskott på pengar till Eriksson och till slut beslöt kyrkobyggnadskommittén att inte göra fler utbetalningar innan villkoren i kontraktet för vad som skulle vara gjort blev uppfyllt. Byggmästare Eriksson meddelade då att arbetet inte kunde 38 Luleå kyrka: minnesblad utgett med anledning av den nya kyrkans invigning den 3 dec.1893 (Luleå 1893) s Norrbottens Kuriren 23/ Luleå kyrka s

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

Sävar kyrkas historik

Sävar kyrkas historik Sävar kyrkas historik Materialet till denna broschyr blev framtaget i samband med Kulturhusens dag Rum för religion den 8 september 2002. Reviderad 2006. Sävar Kyrka Redan i slutet av 1700-talet var Umeå

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

1 Ansvarsnämnden beslöt att godkänna protokollet från sammanträdet den 9 september 2013 och att lägga detta till handlingarna.

1 Ansvarsnämnden beslöt att godkänna protokollet från sammanträdet den 9 september 2013 och att lägga detta till handlingarna. VISITA Ansvarsnämnden PROTOKOLL 2013-12-09 Sammanträde i Stockholm Närvarande: Ordförande Tom Beyer Ledamöter Anitha Bondestam Ola Johansson Per Olding Vanja Aronson Sekreterare Katarina Alfredsson Övriga

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet

Läs mer

Kulturslinga i Vimmerby stad

Kulturslinga i Vimmerby stad Kulturslinga i Vimmerby stad 19 18 17 16 14 15 15 15 20 21 22 23 24 25 26 27 1 13 2 3 10 12 11 1. Stadshuset Invigt 1976 Lyftet, skulptur av Henry Gustafsson 1984 2. Båtsmansbacken Äldre bebyggelse med

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Gerd Wahlström ANSLAG/BEVIS. Silleruds församling SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kyrkorådet 0 Sammanträdesdatum Kyrkorådet.

Gerd Wahlström ANSLAG/BEVIS. Silleruds församling SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kyrkorådet 0 Sammanträdesdatum Kyrkorådet. Kyrkorådet 0 Plats och tid: Sockenstugan, Sillerud kl. 18.30 Beslutande: Nils-Erik Thorell Ordförande Gerd Wahlström Britta Nilsson Peter Ring Birgitta Rolöf Kyrkoherde Ulla-Britt Svensson Tjänstg. ers.

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2012-03-07 1(5)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2012-03-07 1(5) 2012-03-07 1(5) Plats och tid Vidingsjö kyrkby, Sockenstugan, 2012-03-07, kl.18.15 21.10 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Susanna Normann, ordförande Elisabet Wijkström Cenneth Jarlbråten

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Samhällsbyggnadsutskottet

Samhällsbyggnadsutskottet 1(15) Plats och tid Kommunkontoret i Mörbylånga, klockan 09.00 11.35 12.30 13.50 i Stora sammanträdesrummet. Beslutande Günter Ruchatz (M), ordförande Bength Andersson (S) Tore Andersson (-) 41-48 Anne

Läs mer

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA STADGAR för Företagarna Göteborg ansluten till organisationen FÖRETAGARNA Dessa stadgar bygger på normalstadgar som ändrades vid kongressen i Umeå 2008. Dessa stadgar godkändes av den nationella föreningens

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Domsagohistorik Gävle tingsrätt

Domsagohistorik Gävle tingsrätt Domsagohistorik Gävle tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Gävle tingsrätt Mellan 1671 och

Läs mer

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 1 1979-01-22 beviljade Länsstyrelsen i Stockholms län Organisationsnummer registrering av Fjällhöjdens samfällighetsförening 716417-0560 /Anders Brodd STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 Stadgar för samfällighetsförening,

Läs mer

Fotografier av Piteå under 150 år Rättelser och tillägg till del 1-4

Fotografier av Piteå under 150 år Rättelser och tillägg till del 1-4 BEVARADE ÖGONBLICK Fotografier av Piteå under 150 år Rättelser och tillägg till del 1-4 Vid arbetet med fotoböckerna har mycket arbete lagts ned för att kontrollera källmaterialet till bildtexterna. Trots

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsutskottet 2012-10-23 1 (22)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsutskottet 2012-10-23 1 (22) Samhällsbyggnadsutskottet 2012-10-23 1 (22) Plats och tid Kommunkontoret i Mörbylånga klockan 09.00-11.10 Beslutande Övriga deltagande Birgit Åhlund (C), ordförande Jan Kerbosch (M) Anette Håkansson (FP)

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2003/0209(AVC) 15 december 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regionalpolitik, transport och

Läs mer

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Bild 1 1. I vilken stad började historien om Titanic, Olympic och Britannic? 2. Vem var Lord James Pirrie? 3. Vad var Harland & Wolff? 4. Vad

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKORÅDET 2014-10-27 1 (6) Plats och tid Åkersberga Kyrkliga Centrum måndagen den 27 oktober 2014 klockan 19.00-20.50 Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ersättare Övriga Utses justera Gerhard Nuss, Josephine

Läs mer

PROGRAMHANDLING PLANPROGRAM. Planprogram för del av kvarteret RAN i Centrala stan, UMEÅ KOMMUN, Västerbottens län

PROGRAMHANDLING PLANPROGRAM. Planprogram för del av kvarteret RAN i Centrala stan, UMEÅ KOMMUN, Västerbottens län 1 (9) Planprogram för del av kvarteret RAN i Centrala stan, UMEÅ KOMMUN, Västerbottens län HANDLINGAR Programhandlingen utgörs av denna handling samt en bilagd kulturmiljöstudie. METS SYFTE Syfte med planprogrammet

Läs mer

Vårdkasens vägförening

Vårdkasens vägförening Orgnr: 717904-4727 Årsmöte Sida 1 (4) Datum 2008-03-18, kl 19.00-20.20 Plats Stockbygården 1. Öppnande av stämman: Styrelsens ordförande Ulf Gladh hälsade välkommen och öppnade stämman 2. Val av ordförande

Läs mer

Granskning av externa jobbcoacher

Granskning av externa jobbcoacher 1 (5) Stockholm den 2 februari 2010 Granskning av externa jobbcoacher Bakgrund Den 18 december 2008 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att upphandla kompletterande aktörer som ska erbjuda arbetssökande

Läs mer

Stadgar för Föreningen Energikontor Sydost Antagna vid Energikontor Sydost konstituerande styrelsemöte den 00 månad 2006.

Stadgar för Föreningen Energikontor Sydost Antagna vid Energikontor Sydost konstituerande styrelsemöte den 00 månad 2006. Stadgar för Föreningen Energikontor Sydost Antagna vid Energikontor Sydost konstituerande styrelsemöte den 00 månad 2006. 1 Firma Föreningens firma är Energikontor Sydost. Föreningen är ideell. 2 Säte

Läs mer

Tommy Eriksson (s), Seth Skagerström (s), Håkan Björndahl (s), Marianne Fältskog (fp), Olof Carlsson (v) 74-81

Tommy Eriksson (s), Seth Skagerström (s), Håkan Björndahl (s), Marianne Fältskog (fp), Olof Carlsson (v) 74-81 BYGGNADSNÄMNDEN 2010-11-09 1 Plats och tid Nämndhusets sammanträdesrum kl 14.00 15.25 Beslutande Marie-Louise Karlsson ordförande (s), Johan Söderberg 1:e vice ordförande (s), Katarina Rosenlund-Svensson

Läs mer

GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV

GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV Gammelstads kyrkstad är ett världsarv från och med 1996 och ett uppskattat besöksmål för människor från hela världen. Gemensamt för

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Värmlands Museum

Stadgar för Stiftelsen Värmlands Museum KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 1979-05-17 Ersätter: Gäller fr o m: Stadgar för Stiftelsen Värmlands Museum Godkända av kommunfullmäktige den 17

Läs mer

Förvaltningskontoret, kl. 17.30 19.45

Förvaltningskontoret, kl. 17.30 19.45 1 (11) Plats och tid Förvaltningskontoret, kl. 17.30 19.45 Beslutande Carl-Göran Svensson (c) Madli-Ann Pohla (m) Staffan Olzon (fp) Christer Grankvist (s) Maria Andersson (s) tjänstgör för Lennart Månsson

Läs mer

FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5)

FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5) FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5) Årsmöte Datum: 24 februari 2015 Tid: 19.00 20.30 Plats: Brf Vårvindens festlokal, Vårvädersvägen 6 B Närvarande: 16 områden, 23 röstberättigade 1 Mötets öppnande Ordföranden

Läs mer

Brandförsvaret i Karlshamn 1664-1997

Brandförsvaret i Karlshamn 1664-1997 Brandförsvaret i Karlshamn 1664-1997 1670 Många kommunala uppdrag förekom, särskilt i äldsta tider, vilkas åtaganden betraktades som en borgarplikt. Sådan var rotemästarsysslan vars innehavare hade att

Läs mer

Medborgarförslag 2013-12-02

Medborgarförslag 2013-12-02 Medborgarförslag 2013-12-02 Att återge Härnösands historia som den beskrevs före de olika utrednings- och utvecklingsprojekten på 1970-talet som Sundsvalls stadsmuseum var rapportansvarig för Härnösands

Läs mer

Stiftelser att söka 2013

Stiftelser att söka 2013 Stiftelser att söka 2013 Norrköpings kommun förvaltar många olika stiftelser som enskilda personer kan söka pengar ur. I år finns det 22 stiftelser att söka ifrån. Stiftelserna är indelade i två grupper:

Läs mer

ÖVERMO GÅRD 1805 2009

ÖVERMO GÅRD 1805 2009 ÖVERMO GÅRD 1805 2009 Historik Ägare Karta och bilder Alf D Blomquist 2009 08 2 Övermo Gård 1805-2009 I Leksand finns en gård som i dagligt tal kallas för Ros ns och är granne med förskolan Rosen i Övermo

Läs mer

1873 Stationshuset byggs efter ritningar av arkitekt Kumlin. 1874 Den 8 augusti invigs järnvägen Kalmar Emmaboda.

1873 Stationshuset byggs efter ritningar av arkitekt Kumlin. 1874 Den 8 augusti invigs järnvägen Kalmar Emmaboda. HISTORIA 11 Nybro stads utveckling Agneta Ericsson och Lotta Lamke på Kalmar läns museum skrev i februari 2006 en byggnadsantikvarisk rapport över Nybros stadsdelar som heter Nybro stadsdelar, Kulturhistoriska

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kyrkofullmäktige 2010-06-17 Sida 1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kyrkofullmäktige 2010-06-17 Sida 1 Kyrkofullmäktige 2010-06-17 Sida 1 Plats och tid Pastoratsgården Örslösa kl. 19.00 21.15 ande Kerstin Hennersten, ordförande Sture Eliasson Göran Kjörk Christina Fredriksson Inger Nyqvist Urban Sand Lennart

Läs mer

Kommunfullmäktige. Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: Reviderad senast: FÖRFATTNINGSSAMLING. Revisionsreglemente

Kommunfullmäktige. Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: Reviderad senast: FÖRFATTNINGSSAMLING. Revisionsreglemente Kommunfullmäktige Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: 2006-11-27 Reviderad senast: 2016-10-31 FÖRFATTNINGSSAMLING Revisionsreglemente 2/8 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionens roll...

Läs mer

Protokoll fört vid styrelsens möte 2015-10-13 Plats: Sundsvall Studiefrämjandets lokal

Protokoll fört vid styrelsens möte 2015-10-13 Plats: Sundsvall Studiefrämjandets lokal Protokoll fört vid styrelsens möte 2015-10-13 Plats: Sundsvall Studiefrämjandets lokal Närvarande ledamöter: Britt-Marie Edfors Ordförande Carina Östberg Utställnings ansvarig Vice ordförande Jenny Lundin

Läs mer

Se bilagd förteckning

Se bilagd förteckning Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Sid Kommunfullmäktige 2007-03-22 1 Plats och tid Torsdag 22 mars 2007 kl 19.00-19.50 Beslutande Se bilagd förteckning Övriga deltagande Utses att justera Justeringens plats

Läs mer

1 Ansvarsnämnden beslöt att godkänna protokollet från sammanträdet den 14 juni 2010 och att lägga detta till handlingarna.

1 Ansvarsnämnden beslöt att godkänna protokollet från sammanträdet den 14 juni 2010 och att lägga detta till handlingarna. SVERIGES HOTELL- OCH RESTAURANGFÖRETAGARE Ansvarsnämnden PROTOKOLL 2010-09-16 Sammanträde i Stockholm Närvarande: Ordförande Tom Beyer Ledamöter Anitha Bondestam Vanja Aronson, per telefon Per Olding Ola

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Protokoll. Svenska Ölfrämjandet SÖ, styrelsen. Nr: 7 2010/2011. Tid: Lördagen den 11 december 2010, kl. 13.00 17.00

Protokoll. Svenska Ölfrämjandet SÖ, styrelsen. Nr: 7 2010/2011. Tid: Lördagen den 11 december 2010, kl. 13.00 17.00 Protokoll Svenska Ölfrämjandet SÖ, styrelsen Nr: 7 2010/2011 Tid: Lördagen den 11 december 2010, kl. 13.00 17.00 Ajournering: Matpaus kl. 15.10 15.35. Plats: Ölrepubliken, Kronhusgatan 2B, Göteborg. Ledamöter:

Läs mer

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet. 01-0439 AKTSKRIVELSE Ärende: Begäran om upphävande av styrekonomens nekande av godkännande nr 01/04 1. I ett meddelande av den 11 juni 2001 informerade styrekonomen chefen för personalavdelningen om sitt

Läs mer

Stadgar för Leader Linné

Stadgar för Leader Linné Stadgar för Leader Linné 1 Föreningens namn Leader Linné ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Alvesta, med Alvesta, Ljungby, Markaryd, Värnamo, Växjö och Älmhults kommuner som verksamhetsområde,

Läs mer

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm.

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Stadgar för Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Föreningen bildades den 27 mars 1913 Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf är föreningens höge beskyddare 1 Föreningen, vars benämning är Föreningen

Läs mer

Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma

Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma Falsterbo Vägförening den 8 juli 2013 på Flommens GK, Falsterbo. Närvarande: se bifogad närvaroförteckning. Vägföreningens ordföranden Bo Ejlertsson hälsade

Läs mer

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund Lärarhandledning Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok

Läs mer

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Nya City-saneringen Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Helheter eller kontraster i ett stadsrum och i en stadsdel? 151120 Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se

Läs mer

KYRKORÅDET 2010-2013 2010-05-18 Sida 1 (5)

KYRKORÅDET 2010-2013 2010-05-18 Sida 1 (5) KYRKORÅDET 2010-2013 2010-05-18 Sida 1 (5) Plats och tid Garvargården kl 18.30 ande Övriga närvarande Justerare Ledamöter Kristina Söder, ordförande Anna Eriksson Thomas Linder Beatrice Söder Sven-Evert

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden. Miljö- och byggnadsnämndens förvaltning

Miljö- och byggnadsnämnden. Miljö- och byggnadsnämndens förvaltning 1 (9) Plats och tid Kommunkontoret, Sunne, klockan 13.00 15.00 Paragrafer Beslutande Anders Folkesson (C) Mats Eriksson (C), ersättare för Elisabeth Karlsson (C) Arne Olsson (M), ordförande Maria Widlund

Läs mer

PROTOKOLL Plan- och byggnämnden

PROTOKOLL Plan- och byggnämnden 1 (14) Plats och tid Kommunhuset, Sessionssalen 13:30 14:30 ande Övriga närvarande Utses att justera Justeringens plats och tid Torsten Johansson, ordförande Kent Lodesjö Ann-Charlotte Pihl-Larson Gunilla

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060306 DOM 2016-04-26 Stockholm Mål nr P 10682-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-11-13 i mål P 2259-15, se bilaga KLAGANDE H-LJ MOTPART 1. Stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer 1 REGLEMENTE FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGES REVISORER Antagen av kommunfullmäktige 28 maj 2007 98. 1 Revisionens formella reglering För revisionsverksamheten gäller

Läs mer

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG 3 MARS 2015 Det talade ordet gäller Herr Republikens President och Fru Jenni Haukio, Excellenser, mina damer och

Läs mer

Stadgar för Samhällsvetarsektionen

Stadgar för Samhällsvetarsektionen Stadgar för Samhällsvetarsektionen Antagna av Samhällsvetarsektionens Stormöte 2013-05-22 Fastställda av Umeå Studentkårs Fullmäktige 2013-09-25 Kap. 1 Ändamål 1 Samhällsvetarsektionen (hädanefter sektionen)

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING HÖGANÄS KOMMUN Ersätter KFS 2001:06 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr 07:06 2007:16 REVISIONSREGLEMENTE Reglemente för revisorerna i Höganäs kommun Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 17 Föreningsbidrag 2011... 19 18 Redovisning av intern kontrollplan för 2010... 20 19 Budgetramar 2012 2014... 21 20 Mål och satsningar 2011-2014... 22 21 Reglemente för fritids- och

Läs mer

Statusrapport avseende framlagd motion om anläggning av trottoar vid Godenius väg.

Statusrapport avseende framlagd motion om anläggning av trottoar vid Godenius väg. Statusrapport avseende framlagd motion om anläggning av trottoar vid Godenius väg. Bakgrund Vid årsstämman 2014 behandlades motionen Motion gällande anläggning av trottoar, Godenius väg, Gustavsberg. Samfällighetens

Läs mer

Socialnämndens arbetsutskott

Socialnämndens arbetsutskott 1 Plats och tid: Stadshuset, sammanträdesrum blå, 2013-09-24, kl 13:15-14:45 Beslutande: Anders Malm (M) ordförande Mikael von Krassow (S) Gun-Inger Sjögren (S) Christina Hanstål (M) tjänstgörande ersättare

Läs mer

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck.

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck. Förord 1 september 1939 invaderar Tyskland Polen och detta var början till andra världskriget. Det blev ett krig som varade i 6 hemska år. Över 20 miljoner icke- stridande miste sina liv. 6 miljoner människor

Läs mer

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 1 (1) KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 2014-01-30 VÄLKOMMEN Kommunstyrelsen i Höganäs kommun kallas till sammanträde. Datum och tid: 2014-01-30, kl 17:45 Plats: Stadshuset, Sessionssalen Ledamot som är förhindrad

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun

Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun Beslut 1(4) 2008-01-17 Dnr 432-18180-06 Delgivningskvitto Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun BESLUT Länsstyrelsen förklarar Casselska

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

Socialväsendet i Karlshamn 1664-1997

Socialväsendet i Karlshamn 1664-1997 Socialväsendet i Karlshamn 1664-1997 1698 Till ett hospitals eller fattighus inrättande hade Per Jönsson Rings efterlevande hustru Ingeborg, vanligen kallad Ingeborg Richert den 30 maj 1698 donerat sin

Läs mer

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.

Läs mer

06.05.2008 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25

06.05.2008 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25 1 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25 sammanträdet Plats Kommunalgården Närvarande ledamöter (samt anteckning om vem som fungerade som ordförande) Sjövall Edgar - ordförande Andersson

Läs mer

Stadgar för föreningen LEADER Terra et Mare

Stadgar för föreningen LEADER Terra et Mare 1 Stadgar för föreningen LEADER Terra et Mare 1 Föreningens firma Föreningens firma är LEADER Terra et Mare. 2 Föreningens ändamål Föreningen har som mål att genomföra EU-programmet LEADER Terra et Mare

Läs mer

(eventuella extra personer i källaren och på vinden) Mursmäckan möter publiken utanför rådhuset.

(eventuella extra personer i källaren och på vinden) Mursmäckan möter publiken utanför rådhuset. Rollista Sara, Oscar, Stiftbyggmästaren Casper Seurling Murarmästaren Samuel Handelsman Magnus Tegner Landshövding Mikael Ancarswärd Överintendent C.F. Adelcrantz Kung Gustav III Magistratens sekreterare

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

2011-06-15. 2. Val av ordförande för stämman Till ordförande för stämman valdes Anette Eliesersson.

2011-06-15. 2. Val av ordförande för stämman Till ordförande för stämman valdes Anette Eliesersson. Hulta Samfällighetsförening Protokoll för ordinarie föreningsstämma 2011-06-15 1. Mötets öppnande Ordföranden hälsade alla välkomna och öppnade mötet. Dagordningen justerades med punkt 12a val av ordförande

Läs mer

Planeringskommittén för renovering och ombyggnad av Övernäs skola

Planeringskommittén för renovering och ombyggnad av Övernäs skola Planeringskommittén för renovering och ombyggnad av Övernäs skola Protokoll fört vid planeringsgruppens möte nummer 4 den 16 augusti 2013 Plats: Lunchmöte. Nautical Tid: 11.00-12.50 Närvarande: Krister

Läs mer

Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 1/2015 2015-04-14 1 14

Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 1/2015 2015-04-14 1 14 Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 1/2015 2015-04-14 1 14 Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 14 april 2015 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga Närvarande: Ledamöter

Läs mer

Erik Liljencrantz, ordförande (m), Bertil Carlsson, 2:e vice ordförande (s), Lars Gustavsson (s), Katarina Rosenlund-Svensson (s), Bengt Hult (fp)

Erik Liljencrantz, ordförande (m), Bertil Carlsson, 2:e vice ordförande (s), Lars Gustavsson (s), Katarina Rosenlund-Svensson (s), Bengt Hult (fp) BYGGNADSNÄMNDEN 2013-08-27 1 Plats och tid AVA-huset, plan 3, rum 611. Kl 15.00-16.00 Beslutande Erik Liljencrantz, ordförande (m), Bertil Carlsson, 2:e vice ordförande (s), Lars Gustavsson (s), Katarina

Läs mer

Tonny Fernerud (S), Ann-Catrin Cederlund (S), Madelene Eriksson (C), Peder Kostet (V), Carina Sjölund (M), Ingrid Gummeson (KD)

Tonny Fernerud (S), Ann-Catrin Cederlund (S), Madelene Eriksson (C), Peder Kostet (V), Carina Sjölund (M), Ingrid Gummeson (KD) Barn- och utbildningsnämnden 1 (11) Plats och tid Hellqvistsalen, Kommunhuset, onsdagen den 17 april 2013, klockan 16.00-17.30 Beslutande Taito Arkkukangas (S), Maija-Liisa Åsenbrygg (S), Tauno Arbelius

Läs mer

Förslag till ändrad valdistriktsindelning och indelning i valkretsar i Västerås inför de allmänna valen 2014

Förslag till ändrad valdistriktsindelning och indelning i valkretsar i Västerås inför de allmänna valen 2014 2011-11-16 Dnr Valnämndens kansli Gunnar Lignell/Mari Eriksson Valnämnden Förslag till ändrad valdistriktsindelning och indelning i valkretsar i Västerås inför de allmänna valen 2014 Valnämndens behandling

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 1 Fredag 15 januari 2010. Kall vinter

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 1 Fredag 15 januari 2010. Kall vinter LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 1 Fredag 15 januari 2010 NORRBOTTEN Kall vinter Förra veckan var det riktigt kallt i Norrbotten. Flera affärer i Luleå tvingades stänga för att det var för kallt inne. Det var tomt

Läs mer

UTLÅTANDE ÖVER UTSTÄLLNING

UTLÅTANDE ÖVER UTSTÄLLNING 2010-06-24 DETALJPLAN FÖR NISSAFORS 1:155 M.FL (STRANDUDDEN) I GNOSJÖ KOMMUN UTLÅTANDE ÖVER UTSTÄLLNING ÄRENDEHANTERING Ägarna till stamfastigheten Nissafors 1:155 ansökte i juni månad 2009 om planläggning

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/06 Mål nr A 162/04

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/06 Mål nr A 162/04 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/06 Mål nr A 162/04 Sammanfattning En arbetsplats var försatt i blockad av SEKO. På arbetsplatsen arbetade arbetstagare som var medlemmar i Byggnadsarbetareförbundet. Arbetstagarna

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll 112(11) Plats Tid Erikstorps torsdagen den 12 december 2002 Kungsgård kl. 17.30 18.00 Sammanträdesprotokoll Ledamöter Se sidan 2 Tjänstgörande ersättare Se sidan 2 Ersättare Se sidan 2 Övriga Se sidan

Läs mer

Protokoll från Styrelsemöte FLINS

Protokoll från Styrelsemöte FLINS Protokoll från Styrelsemöte FLINS Föreningen Linköpings Nationalekonomer och Statsvetare Plats: Kårallen, Luxor Datum: 2010 05-19 Närvarande: Charles Westerberg, Robert Johansson, Björn Höckerfelt, Therese

Läs mer

Kopia av protokollet

Kopia av protokollet Kopia av protokollet SE-SAM Protokoll nr 4/2014 Protokoll fört vid det 32:a årsmötet med SE-SAM, Swedish Senior Airmen, på Tekniska Museet i Stockholm 2014-04-07 kl 1100-1150. Närvarande: 48 medlemmar

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket. Vad finns det egentligen att se i en bruksmiljö? En hel del gamla hus, men vad kan de berätta? Många av husen har spännande namn. Vad är till exempel en Kölna och ett spruthus? Här kan du bland annat läsa

Läs mer

Plats och tid Berga församlingsgård, 2012-06-11, kl. 18.00 19.40

Plats och tid Berga församlingsgård, 2012-06-11, kl. 18.00 19.40 2012-06-11 Plats och tid Berga församlingsgård, 2012-06-11, kl. 18.00 19.40 Beslutande Susanna Normann, ordförande Per Ingvarsson Majbritt Kindberg, ersättare för Elisabet Wijkström Cenneth Jarlbråten

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

Anslag / Bevis Justeringen har tillkännagetts genom anslag

Anslag / Bevis Justeringen har tillkännagetts genom anslag Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott - delegering 2010-01-25 1 Plats och tid Förvaltningsbyggnaden Arvidsjaur klockan 13.00-15.00. Beslutande Jerry Johansson (s),

Läs mer

Ove Karlesand (M), ordförande Bo Sjölin (MP), ledamot Kerstin Lindgren (FP), ledamot

Ove Karlesand (M), ordförande Bo Sjölin (MP), ledamot Kerstin Lindgren (FP), ledamot 1(8) Plats och tid Kommunkontoret i Mörbylånga, klockan 09.00 09.30 Beslutande Ove Karlesand (M), ordförande Bo Sjölin (MP), ledamot Kerstin Lindgren (FP), ledamot Övriga närvarande Marie-Christine Svensson,

Läs mer

Protokoll 1. Se bifogad uppropslista

Protokoll 1. Se bifogad uppropslista Protokoll 1 Plats och tid Timrå kommunhus 17:00-17.50 ande Övriga närvarande Se bifogad uppropslista Annica Sjödin, kommunsekreterare Sten Ekström, revisionens ordförande, 22 Utses att justera Benny Eriksson

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

Tomteboda stationshus

Tomteboda stationshus Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda stationshus, Solna socken, Solna kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2006:17 Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda

Läs mer

Sundsvall [Y 8] Id: Y 8 Namn: Sundsvall Kommun: Sundsvall Socken: - Huvudsaklig karaktärstyp: Stadsmiljö Andra karaktärstyper: -

Sundsvall [Y 8] Id: Y 8 Namn: Sundsvall Kommun: Sundsvall Socken: - Huvudsaklig karaktärstyp: Stadsmiljö Andra karaktärstyper: - Sundsvall [Y 8] 1 Detta är en värdebeskrivning som ska förklara och förtydliga värdena inom riksintresset. Id: Y 8 Namn: Sundsvall Kommun: Sundsvall Socken: - Huvudsaklig karaktärstyp: Stadsmiljö Andra

Läs mer

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet.

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet. BRÄCKE KOMMUN 2007-08-28 1(5) Reglemente för Bräcke kommuns revisorer Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKORÅDET 2013-11-18 1 (6) Plats och tid Ledamöter Tjänstgörande ers Ersättare Övriga Åkersberga Kyrkliga Centrum 18 november kl.19.30-20.20 Leif Törnquist, Mia Hinndal Bellander, Lars Starkerud, Marianne

Läs mer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer 1 Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunal lag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,

Läs mer

Karlsborgs fästning 1800 talets JAS

Karlsborgs fästning 1800 talets JAS Karlsborgs fästning 1800 talets JAS Inehållsförtekning INEHÅLLSFÖRTEKNING 1 FÖRORD 2 VARFÖR 3 HUR 4 IDAG 7 KÄLLFÖRTECKNING 7 1 Förord Det svenska försvaret och den svenska industrin har mer eller mindre

Läs mer

STADGAR för Militärsällskapet i Stockholm

STADGAR för Militärsällskapet i Stockholm 1 (5) STADGAR för Militärsällskapet i Stockholm Stadgarna antogs vid ordinarie allmänt sammanträde den 26 april 2016 1 Militärsällskapets ändamål Militärsällskapet i Stockholm skall främja stärkt försvarsvilja,

Läs mer