EXAMENSARBETE. Stadsplaneringen i Luleå efter branden Den nya staden som reste sig ur askan. Linda Jakobsson
|
|
- Joakim Jan Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EXAMENSARBETE Stadsplaneringen i Luleå efter branden 1887 Den nya staden som reste sig ur askan Linda Jakobsson Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen, 210 hp Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
2 Stadsplaneringen i Luleå efter branden 1887 Den nya staden som reste sig ur askan C-uppsats i historia ht 2006 Luleå tekniska universitet Handledare: Staffan Hansson Linda Jakobsson
3 Sammanfattning Luleå stadskärna brann ner till grunden den 11 juni Syftet med uppsatsen är att utreda hur stadsplanen arbetades fram och genomfördes när staden skulle byggas upp på nytt. För att sätta processen i ett sammanhang har jag också gjort en jämförelse med Sundsvall och Umeå som båda brann ner år Under åren som följde efter branden påbörjades och avslutades mängder med olika byggprojekt i Luleå. Befolkningsmängden ökade, både till följd av urbaniseringen och till följd av industrialiseringen. Järnvägens tillkomst spelade en viktig roll för Luleås del, eftersom den inte bara skapade jobb utan också löste det tidigare problemet som befolkningen i staden haft med isolering under vinterhalvåret då hamnen tvingats vara stängd. Den nya stadsplanen skulle göra staden mer brandsäker och modernare. Nya stenhus och bredare rakare gator planerades och uppfördes. Under åren fram till 1900 kom Luleå att få den struktur som staden har än idag. 1
4 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Kapitel Inledning Syfte och frågeställning Metod, material och källkritik Avgränsning Tidigare forskning Varför är detta intressant Disposition...6 Kapitel Bakgrund Branden Luleås ledande herrar...10 Skeppsredare Johan Wilhelm Tegström...10 Handlare Bolivar Napoleon Sundström...11 Stadsingenjör Gustaf Wilhelm Bucht...11 Stadsarkitekt Karl August Smith...12 Kapitel Efter branden Stadsplanering Luleå kyrka talets byggrusch...20 Kapitel Sundsvall Umeå...26 Kapitel Sammanfattande diskussion...30 Källförteckning...32 Bilagor
5 1.1 Inledning Under 1800-talets senare hälft inträffade flera stora stadsbränder i Sverige. Detta berodde på att bebyggelsen i många städer bestod av trähus och att husen stod tätt tillsammans så brandrisken var mycket stor. Minsta gnista spred sig snabbt och kunde tända eld på hela kvarter och förödelsen kunde bli fruktansvärd. Luleå stad hade sedan tillkomsten drabbats av flera bränder och den 11 juni 1887 brann staden igen, och detta var även den största branden. Inga människor omkom i branden men ca 75 fastigheter förstördes. Det som brann var stora delar av stadskärnan och även kyrkan. Den 25 juni året därpå brann likaså Umeå och Sundsvall ner. På samma sätt som i Luleå orsakade bränderna total ödeläggelse av de centrala delarna, och en ny stadskärna måste planeras och byggas upp. Under åren som följde var det många byggprojekt som startades och avslutades i Luleå. Arkitekter och byggmästare rekryterades från andra delar av landet för att bygga upp staden. Branden var en katastrof för dåtidens befolkning men även en början på något nytt. En moderniseringsprocess startade, mycket till följd av urbaniseringen. Infrastrukturen växte och utvecklades i och med att vattenledningar och avlopp drogs och elektricitet blev indraget i husen. I Luleås fall hade järnvägens tillkomst en stor betydelse. Genom att malmtågen började komma skapades nya möjligheter till arbeten vilket ledde till att inflyttningen till Luleå ökade. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med studien är att utreda vilka tillvägagångssätt och mål som låg bakom uppbyggnaden av Luleå stad efter branden Frågeställningarna jag utgår ifrån: Hur planerades den nya staden? Vilka byggnadsmaterial användes? Vilka beslut togs av stadsfullmäktige när uppbyggnaden skulle börja ske? Och vad grundades besluten på? Hur arbetade man för att nå målet? Vilka var aktörerna som bidrog till uppbyggnaden? 1.3 3
6 Metod, material och källkritik Uppsatsen kommer att bygga på en litteraturstudie med kvalitativ metod. En komparation med städerna Umeå och Sundsvall kommer också att göras. Den komparativa delen blir en studie i hur Umeå och Sundsvall blev uppbyggt i jämförelse med Luleå. Det arkivmaterial jag utgått ifrån är protokoll och de beslut som togs i Stadsfullmäktige. Till bakgrunden har Birger Steckzén och Henrik Wennerströms bok Luleå stadshistoria använts. Boken känns tillförlitlig när den till viss del är byggd på protokoll och arkivmaterial. Författarna har också skrivit andra böcker i ämnet lokalhistoria. Steckzén har också arbetat både på riksarkivet och på krigsarkivet. I avsnittet om branden har Luleå hembygdsförenings häfte Luleå i lågor använts. Häftet utgavs till 100-årsminnet av branden Författarna Lundholm, Lindgren och Lundemark är alla kända Luleåprofiler som skrivit mycket hembygds- och lokalhistoria. Inga källhänvisningar har använts i häftet men jag har under arbetet med uppsatsen fått bekräftat att innehållet är tillförlitligt. Detta häfte har också använts i en utställning som Norrbottens museum har haft om branden. Stycket som behandlar tiden direkt efter branden, och hur den nya regleringsplanen för staden växer fram, är baserat på protokoll från stadsfullmäktige samt från tidningen Norrbottens Kuriren. Protokoll som källa är högst tillförlitlig eftersom att flera människor är med och fattar besluten och kontroller görs på protokollet samt att det går att se om besluten fullföljs. Protokollen jag använt mig av är de handskriva original som finns på kommunarkivet. Tidningarna som har använts är originalen förutom 1887 års Norrbottens Kuriren som är från en mikrofilm lånad av Norrbottens Kuriren. De fakta som använts från tidningarna är ofta baserat på vad styrelsen i stadsfullmäktige tog upp på sina möten. En viss prägel av tidningens intresse kan speglas i vad de rapporterat. Till avsnittet om stadens ledande herrar har flera källor använts. Boken Luleå stad är en bilderbok med texter skrivna av kommunarkivarien Thomas E: son Åkerlund. Hans texter känns trovärdiga när det är hans jobb att arbeta med gammalt arkivmaterial. I Georg Palmgrens bok, Stadsingenjörer i Luleå Från den första till den sista har delen om stadsingenjör Bucht använts. Palmgren har själv jobbat som stadsingenjör och distriktslantmätare i Luleå och har också skrivit flera böcker under samma ämne. Texten kan vara färgad av hans personliga åsikter men mycket av materialet är grundat på arkivmaterial från fullmäktige och lantmäteriet. Utdrag från hembygdsföreningens häftesserie Vandra i Luleå stad har också använts. Kapitlet som behandlar kyrkans uppkomst bygger på ett 4
7 minnesblad som trycktes i samband med invigningen av kyrkan, samt på protokoll från stadsfullmäktige och de båda tidningarna Norrbottens Kuriren och Norrbottens Nyheter. I den komparativa delen där Sundsvall och Umeås stadsplanering jämförs har jag använt mig av Den tändande gnistan skriven av Svenåke Boström och Umeå stads historia av Sven Ingemar Olofsson och Karin Eriksson. Dessa två böcker har bra och noggranna källförteckningar. Boken om Umeå är utgiven av Umeå kommunfullmäktige och den är baserad på protokoll och arkivmaterial till största del. Sven Ingemar Olofsson har skrivit flera böcker om övre Norrlands historia och blev också utsedd av kommunfullmäktige i Umeå att skriva boken. 1.4 Avgränsning Uppsatsen kommer att geografiskt sett avgränsas till Luleå. Tidsmässigt är fokuseringen från 1887 då branden utbryter fram tills att en mer modern stadskärna växt fram i början på talet. 1.5 Tidigare forskning Ingen tidigare forskning har gjorts om stadsuppbyggnaden av Luleå efter branden men jag har hittat en C-uppsats Sundsvall, Förödelse och förnyelse i eldens spår av Johanna Lindbom från Mälardalens högskola Denna uppsats har i likhet med min använt Sundsvall som en komparation i hennes fall med Köping. 1.6 Varför är detta intressant Under slutet av 1800-talet industrialiserades Sverige och många städer växte fram i samband med utvidgningen av järnvägsnätet och upprättandet av fabriker. Infrastrukturen i städerna ändrades mycket under denna tid och städerna växte. Det är även intressant att undersöka hur de styrande i staden i och med den nya planeringen försökte undvika nya brandkatastrofer och samtidigt försökte möta den nya tidens krav. Genom att forska i lokalhistoria får man en bas till sitt historiska ursprung och detta bidrar också till ett identitetsskapande. Studien blir historiskt relevant eftersom det är lite forskat i ämnet. 5
8 1.7 Disposition Uppsatsen är uppdelad i fem kapitel där första kapitlet behandlar inledningen tillsammans med syfte och frågeställning, metod, material och källkritik, avgränsning, tidigare forskning och varför detta är intressant. Kapitel två innefattar bakgrunden till hur Luleå stad växte fram och hur staden kom att brinna ner. Till hjälp så att läsaren kan få någon uppfattning om vilka som styrde och ställde i staden under uppbyggnaden kommer även ett avsnitt om några av stadens herrar och ledande aktörer att finnas med. I del tre kommer tiden direkt efter branden att behandlas tillsammans med avsnittet om hur den nya stadsplanen växer fram. Detta kapitel kommer även att innehålla avsnitt om hur kyrkan byggdes upp. Den komparativa delen av uppsatsen kommer i kapitel fyra, där städerna Sundsvall och Umeås stadsuppbyggnad ska granskas och jämföras med Luleås. Slutsatser och slutdiskussion kommer att behandlas i det avslutande och femte kapitlet. 6
9 Kapitel 2 Bakgrund över hur staden växte fram och hur den kom att brinna ner. 2.1 Bakgrund Under 1600-talet grundades flera städer längs norrlandskusten för att reglera handeln och stimulera exporten. Städerna Luleå, Piteå, Sundsvall och Torneå grundades 1621 och Umeå 1622 för att kungen bättre skulle kunna kontrollera handeln längs den långa men glest befolkade norrlandskusten. Luleå var först förlagd vid kyrkan i Gammelstad men blev från och med 1649 flyttad till Bodön. Staden flyttades till sin nuvarande plats p.g.a. av det strategiska läget med en bättre hamn. Redan 1653 brann Luleå för första gången och 1657 brann hela staden ner till grunden. Invånarna i staden fick då flytta tillbaka till den gamla staden under uppbyggnaden som tog flera år. 1 Invånarna i 1700-talets Luleå fick genomlida flera svåra perioder. Under 1690-talet drabbades den norra delen av Sverige av hungersnöd. Isolering och brist på transportmedel för att kunna frakta upp nödproviant gjorde att många människor runt om i länet svalt ihjäl. Efter att ryssarna tagit över hela Österbotten 1714 växte rädslan att ryssen skulle attackera även i Norrbotten. År 1716 kom en grupp kosackmarodörer in i länet och plundrade och mördade längs hela kusten innan de till slut blev stoppade av en grupp bönder från Piteå. Bönderna lyckades döda några i gruppen och kosackerna blev tvungna att lämna tillbaka stora delar av sitt plundringsbyte. Innan kosackerna blev ivägjagade hade de hunnit döda ca 20 stycken av de ca 200 människor som då bodde i Luleå, men de misslyckades med att bränna ner staden som varit ett av deras mål. 2 Innan 1700-talets slut hade Luleå brunnit ner och blivit uppbyggt hela fyra gånger. I samband med svensk-finsk-ryska kriget blev Luleå stad ockuperad. Ryssarna hade kommit så långt ner som till Umeå innan freden slöts och Finland avträddes till Ryssland. En omorganisation av förvaltningen skedde och Norrbotten kom att bli ett eget län 1810 och Luleå blev även residensort Kjell Lundholm Luleå i lågor (Luleå hembygdsförening 1987), s Birger Steckzén Luleå stads historia (Uppsala 1921) del 1, s Lundholm, Luleå i lågor s 5-6 7
10 Under perioden skedde en rad förändringar som gynnade stadens utveckling fick Luleå telegrafförbindelse söderut, samma år upprättades stadens första bank, och året därefter upprättades länslasarettet. År 1863 hölls det första stadsfullmäktigemötet. 4 Dock var Luleå fortfarande en liten trästad och hade i början på 1870-talet knappa invånare. Under senare delen av 1800-talet började Sverige industrialiseras. Andelen sysselsatta i jordbruk, boskapsskötsel och fiske minskade drastiskt från 71 % 1870 till under 50 % år Fler människor började jobba i industrin vilket ledde till en ökad inflyttning till städerna. Industrialiseringen spelade en viktig roll för städernas tillväxt längs norrlandskusten och i Norrbotten. I och med den högkonjunktur som skapats av efterfrågan på järnmalm och trävaror i andra delar av världen började städerna längs norrlandskusten att expandera. Ett tidigare problem för den norrländska exporten hade lösts när järnvägen kom hade gellivarebanan börjat byggas, 1888 rullade det första malmtåget in i Luleå och 1893 stod stambanan klar söderut. Den isolering Luleå haft tidigare under vintrarna när isen legat tjock och fartygen inte kunnat komma in i hamn var över. Både passagerare och gods kunde nu transporteras året runt. 6 Bild över Luleå innan branden. I förgrunden syns Gellivaraa hotell och Tegströms hus där branden startade. 4 Steckzén del 2, s Jan Hult Svensk teknik historia (Värnamo 1989) s Lundholm, s 8 8
11 2.2 Branden Den 11 juni 1887 brann nästan hela centrala Luleå ner. Branden startade hos skeppsredare Tegström. Elden sades ha startat genom att pigorna på gården tidigare under kvällen eldat för att värma varmvatten och när askan rakats ut hade glöd följt med oupptäckt. Glöden tros ha legat och pyrt i flera timmar innan elden tagit fart i det bråte och den gamla hög med torrt takspån som funnits på gården. En av pigorna upptäckte att det brann men det var redan för sent att stoppa elden. En officer som tittade ut genom fönstret i den närliggande stadsdelen Notviken hade också sett att det brann och svarta rökmoln och flammor syntes från staden. Larmet gick och stadens kompanier var på plats efter ca en timme för att hjälpa till med släckningsarbetet och över 800 man sattes i beredskap för att rädda staden. Elden var dock svårsläckt. Det hade varit en torr vår, nytjärade sticktak och en vind från nordväster gjorde att elden fortsatte sprida sig. De handsprutor som användes i släckningsarbetet hjälpte föga. I samma kvarter, och granne till Tegström, låg stadens största hotell, Hotell Gellivaraa. Hotellet som var byggt i trä fattade snabbt eld och gästerna fick i sista sekund rädda sig när elden funnit fäste i utomhuslängorna och hotellets spånklädda tak. Efter en kvart var hela kvarteret övertänt. Elden spred sig vidare via taken eftersom många av dessa var tillverkade av eldfarligt spån. När vinden låg på spred sig gnistorna från ett hus till ett annat i en väldigt hög fart, och hela staden var hotad. Carl von Essen som var Luleås brandchef hade sina mannar att arbeta vid brandsprutorna och fler brandsprutor hämtades från ångsnickerifabriken, samt från sågverken Altappen och Karlsvik, men det var förgäves. Elden hade nu vuxit sig så stor att man fick dra sig tillbaka gång på gång. Vinden som låg på från nordväst förde med sig brinnande föremål i luften och dessa landade på kyrkans nytjärade tak som då fattade eld. Kyrktornet antändes och brann som en fackla. Tidigare under natten hade dåvarande pastor Nordmark förstått vilken fara elden utgjorde och hade med hjälp av kyrkvaktmästare N. J. Nilsson räddat de möbler och föremål som gått att flytta från kyrkan. Elden hade spridit sig så snabbt i de centrala delarna av staden att manskapet till slut började riva hus för att förhindra elden från att sprida sig. På morgonen den 11 juni mellan klockan sju och åtta ansågs elden vara kontrollerad och dess våldsamma framfart stoppad. 9
12 De centrala delarna av staden var i stort sett helt förstörda av elden. 18 kvarter var drabbade och förutom stadskyrkan hade flera affärshus, hotellet och även stadshuset brunnit ner. Den våldsammaste branden i Luleås historia var över och till allas glädje hade ingen människa behövt sätta livet till. 7 Dagen efter branden. Förödelsen var som synes stor. 2.3 Luleås ledande Herrar vid tiden för branden Dessa Herrar hade alla en tongivande roll i återuppbyggnaden av staden. Denna roll var olika för de olika personerna men det som de kan sägas ha gemensamt är ett aktivt deltagande i fullmäktige och olika kommittéer som arbetade med återuppbyggnaden. Skeppsredare Johan Wilhelm Tegström ( ) Skeppsredare Tegström var född i Umeå och flyttade till Luleå år I Luleå började han sin aktiva karriär inom handel och affärsliv som källaremästare därefter blev han delägare i Luleå varvsbolag och grundade därefter själv Bergnäs skeppsvarv. 8 Varvet låg på den västra sidan av södra stadsfjärden på Bergnäset. Där tillverkades bland annat Hilma, det största 7 Avsnittet bygger i sin helhet på Erik Lundemark Luleå i lågor, s Luleå stad (Luleå 2005) s 68 10
13 skepp som byggts i Luleå. 9 Han var även med och startade Luleås första bryggeri. Under åren satt han som ledamot i stadsfullmäktige och blev 1874 vald till första ordföranden i hamndirektionen. Den stora branden 1887 startade i Tegströms tvättstuga. Under åren efter branden var Tegström involverad i bryggeriet och diverse nämnder som arbetade med stadsuppbyggnaden. 10 Tegström hade också flera barn, hans dotter Henny Tegström var en av de mest betydelsefulla fotograferna i Luleå. Hon dokumenterade stadens återuppbyggnad från mitten på 1890-talet. Hennes fotografier ligger som grund till det bildarkiv som finns från den tiden. 11 Handlare Bolivar Napoleon Sundström ( ) Handlare Sundström var en av Luleås mest inflytelserika handelsmän och rådsherre. Hans fastighet låg i korsningen Skeppsbrogatan/Rådstugatan och tornet på hans hus kallades i folkmun för lappmössan. Namnet kom av hans omfattande handel med samer och lappmarksprodukter. Bolivar Sundström satt under sina sista år med i stadsfullmäktige och ingick i en mängd olika nämnder och kommittéer som upprättades under stadsuppbyggnaden. Han var också en stor donator till staden. Till läroverket grundade han en stipendiefond, han donerade pengar till byggandet av ett pensionärshem, till lasarettet donerade han en frisängsfond och till kyrkan skänkte han altartavlan och en stiftelse upprättades i hans namn. Stiftelsen till Bolivar Sundströms minne finns fortfarande kvar och förvaltas av Luleå kommun. 12 Stadsingenjör Gustaf Wilhelm Bucht ( ) Ingenjör Bucht föddes i Överluleå den 22 maj. Han gick först tre år i Piteå läroverk och gick sedan som elev hos kommissionslantmätare J. E. Sandström i Öjebyn utanför Piteå. Han utsågs till kartograf vid Norrbottens ekonomiska kartverk Vid sidan av arbetet som kartograf blev Bucht även vald till stadsingenjör i Luleå år År 1884 utsågs han till kartografförman vid Luleåstationen och blev även invald i stadsfullmäktige. Han reste också mycket i sitt jobb, och gjorde mätningar runt om i fjällen. Tillsamman med N. A. Bergström och K. A. Fredholm upprättade han år 1886 en ny jordebok för fastigheterna inom Luleå stadsplan. Bucht var stadsingenjör när branden inträffade så det blev hans uppgift att genomföra kartläggningen och tomtregleringen inom den nya stadsplanen. Han planerade 9 Vandra i Luleås historia, häfte 1 (Älvsbyn 1997) s 4 10 Luleå stad s Vandra i Luleås historia häfte 1 s 4 12 Luleå stad s 64 11
14 staden efter en amerikansk modell med längs- och tvärgator. Tillsammans med stadsarkitekten K. A. Smith arbetade han fram nya gatunamn och kvartersnamn till den nya stadsplanen. Kvarteren betecknades med namn och fastigheterna inom kvarteret med nummer. Staden delades in i sektioner med kvartersnamn av samma slag. Som tidigare användes djurnamn och dessa indelades i grupper. I januari 1892 godtogs förslaget av byggnadsnämnden och fastställdes sen av Magistraten. Bucht var en man med många järn i elden då han personligen uträttade mycket för Luleå stadsuppbyggnad. Han var involverad i de flesta nybyggen, och satt i många nämnder och kommittéer innan han dog bara 46 år gammal. 13 Stadsarkitekt Karl August Smith ( ) Stadsarkitekt och stadsbyggmästare Smith föddes i Stockholm den 19 januari Han studerade vid akademin för de fria konsterna, och utexaminerades därifrån som arkitekt. Han arbetade som arkitekt under flera år i Stockholm, ensam och tillsammans med byggmästare F. O. Lindström. År 1888 blev Smith erbjuden platsen som stadsbyggmästare i Luleå efter den avlidne J. A. Carlsson. Smith blev anställd i Luleå året efter branden så många av hans uppgifter blev att arbeta med nybyggnadsarbeten. I sin egenskap som stadsbyggmästare och arkitekt har han dels gjort ritningar till, dels byggt och lett arbetet eller fungerat som kontrollant vid en mängd av stadens och andra offentliga och enskilda byggnader. Han arbetade t.ex. på den nya brandstationen/elektricitetsverket, kyrkobyggnaden, stadshotellet, och riksbankshuset med flera. Vid sin död var Smith tjänsteledig från sin stadsbyggmästarebefattning och han arbetade istället som kontrollant vid uppbyggnaden av stadshotellet till vilket han även gjort ritningarna. Smith var även medlem i byggnadsnämnden och rådgivare vid byggnadsfrågor. 14 Kapitel 3 Här presenteras tiden direkt efter branden samt hur den nya stadsplanen kom att växa fram. 3.1 Efter branden På eftermiddagen samma dag som elden var släckt samlades styrelsen i stadsfullmäktige tillsammans med borgmästaren och landshövdingen för att diskutera vilka åtgärder som skulle 13 Georg Palmgren Stadsingenjörer i Luleå Från den första till den sista (Luleå 2006) s Norrbottens Kuriren 28/
15 vidtas för de drabbade. Många människor hade förlorat sina hem i branden och hade ingenstans att ta vägen. Under det första mötet beslöts att en nödhjälpskommitté bestående av tolv personer med landshövding Berg som ordförande skulle samla uppgifter om de nödlidande samt vidta åtgärder. Kommittén bestämde att till en början skulle de som förlorat sina hem och som inte hade någonstans att ta vägen skulle kunna få bo tillfälligt i kyrkostugorna i Luleå gamla stad. På samma möte upprättades även en regleringskommitté som utgjordes av byggnadsnämnden och tillsatta personer från samhället som nämnden ansåg kunde hjälpa till. Kommittén fick i uppdrag att upprätta förslag till en plan för reglering av de nerbrunna stadsdelarna. Regleringskommittén fick i startbidrag 500 kronor och nödhjälpskommittén blev tilldelad kronor till en början. 15 Nödhjälpskommitténs första rapport visade att antalet brandskadade uppgick till 600 personer. 400 av dessa var bemedlade och närmare 200 var människor som blivit utfattiga. 16 Försäkringsbeloppet för staden beräknades vara kronor men skulle ha uppgått till det dubbla om alla hus och löst bohag varit försäkrat. Som hjälp till de obemedlade togs beslutet att två baracker innehållande tolv rum för rymmande av 48 personer skulle upprättas. 17 Barackerna för de fattiga var inte de enda provisoriska lösningarna. Byggnadsnämnden godkände många förfrågningar om tillbyggnader, tillfälliga baracker och kontor runt om i staden. 18 Regleringskommittén tillsammans med beredningsnämden hade som en av sina uppgifter att kontrollera hur mycket medel som staden till en början behövde ansöka om att få låna, och få i stadsbidrag. Dagen efter branden hade landshövding Berg tagit emot två telegram. Det första var från Konungen där han uttryckte sitt djupa deltagande över olyckan och begärde vidare underrättelser. Det andra telegrammet kom från civilministern med en förfrågan om ifall medel behövde anskaffas för lindrandet av nöden. 19 Beredningsnämden föreslog till stadsfullmäktige,att med anledning av nödhjälpskommitténs begäran om mer bidrag, att staden skulle godkänna regeringens anbud om allmänna medel. Summan som beredningsnämden föreslog var kr till att börja med. Ledamöterna i stadsfullmäktige tyckte dock att frågan om hur anskaffandet av medel skulle gå tillväga inte 15 Protokoll från Stadsfullmäktige 11/ ibid. 14/ ibid. 15/ ibid. 27/ Norrbottens Kuriren 13/
16 skulle behandlas ännu. Regleringskommitténs utredningar hade inte hunnit nog långt ansåg styrelsen i stadsfullmäktige. 20 Landshövding Berg meddelade att han skulle ta kontakt med huvudstaden och se om någon hjälp till regleringen av de nerbrunna stadsdelarna kunde erhållas i form av räntefritt lån. 21 En månad senare hade regeringen godkänt den summa som beredningsnämden anslagit. Stadsfullmäktige mottog med tacksamhet kr från regeringen som första bidrag till de brandskadade. Hur mycket pengar som Luleå stad behövde låna av regeringen till att bygga upp staden var ännu inte klart Stadsplanering Det första förslaget på den nya stadsregleringsplanen inkom i september Förslaget var upprättat i Stockholm av ingenjör O. Fröman och stadsplaneringen innehöll breda esplanader och raka linjer. Av brandsäkerhetsskäl skulle den nya stadsplanen innehålla brandgator och det första förslaget var att Storgatan skulle breddas till en 100 fot bred esplanad. 23 På nästa möte i stadsfullmäktige beslutades att staden skulle inköpa diverse eldsläckningsredskap. En brandspruta och en slangkärra skulle införskaffas till en kostnad av kronor. Stadens säkerhet prioriterades högt. Ingenjör Fröman ansökte om en ersättning på 900 kronor för upprättandet av stadsplanen men ärendet uppsköts till nästa sammanträde. 24 Under oktober hade den nya stadsregleringsplanen diskuterats hos både byggnadsnämnden och beredningnämden och på novembermötet i stadsfullmäktige togs regleringen av stadsplanen upp till diskussion igen. Efter överläggningar föreslås vissa ändringar i Frömans tidigare upprättade stadsplan. Byggnadsnämndens förslag var att längdesplanaden skulle bildas genom Storgatans utvidgning åt söder samt att övriga esplanader skulle göras 80 fot breda med 7 fot breda trottoarer. Två körbanor skulle finnas som var och en skulle mäta 24 fot och däremellan en gångbana med en trädallé. Tväresplanaderna skulle förläggas en utefter Rådstugatan och en efter Östra Tullgatan (nuvarande Smedjegatan). Beredningnämden som haft flera 20 ibid. 17/ ibid. 17/ ibid. 15/ ibid. 27/ ibid. 30/
17 sammanträden angående esplanaderna hade företrädesvis kommit fram till samma resultat som byggnadsnämnden. 25 Vid sitt sammanträde den 29 oktober hade beredningsnämden inkommit med en formell begäran att stadsfullmäktige för närvarande enbart skulle behandla den del av planen som rörde de nedbrända delarna av staden. Ärendet framkallade en lång diskussion där räntmästare Waldenström framhöll att man borde antaga stadsplanen i sin helhet och inte bara för de nedbrända delarna samt påpekade de olägenheter som brist på en plan för hela staden skulle föra med sig. Herr Holm instämde och begärde att stadsfullmäktige måste avgöra huruvida hela regleringsplanen skulle överläggas eller bara planen över den nerbrända delen. Rektor Fredholm gick in i diskussionen och ansåg att något sådant beslut inte kunde fattas när frågan ännu inte blivit ordentligt utredd. Efter ytterligare en stunds debatt i ämnet yrkade Herr Sundström på att en kommitté skulle tillsättas för närmare behandling av frågan, och hans förslag antogs efter omröstning med tolv röster mot tio. En kommitté som bestod av fem personer skulle överlägga frågan. Invalda i kommittén blev kartografen Bucht, rektor Fredholm, lantmätare Nyström, herr Sundström och löjtnant Helleberg. Efter det lämnades frågan tills nästa möte. 26 Den kommitté som upprättades på oktobermötet i stadsfullmäktige hade efter flera dagars sammanträde gjort en del ändringar utifrån byggnadsnämndens och Frömans tidigare förslag. Storgatan skulle inte utvidgas på den södra sidan och skulle inte bli vare sig 100 eller 80 fot bred och heller inte ha dubbla körfält eller trädallé. Det nya förslaget var att Storgatan skulle vara 60 fot bred med ungefär tio-tolv fots utvidgning åt varje sida. Tväresplanaderna skulle fortfarande vara 80 fot och gå förbi Rådstugatan och Östra Tullgatan. Kommittéledamöterna löjtnant Helleberg och kartograf Bucht reserverade sig huvudsakligen mot att Storgatan skulle göras till esplanad. 27 På mötet när ändringarna lades fram av den tillsatta kommittén beslöt fullmäktige, efter en mindre diskussion, att enligt beredningsnämdens förslag remittera frågan till hamndirektionen och byggnadsnämnden där de skulle utreda vart järnvägsspåret skulle dras lämpligast i förhållande till stadsplaneregleringen. Det beslutades även att stadsfullmäktige skulle inlämna en ansökan till Konungen om ett anslag för Luleå stads räkning. Ett räntefritt lån på kronor som skulle betalas tillbaka inom loppet av 20 år, 25 ibid. 4/ ibid. 4/ ibid. 25/
18 och dels ett bidrag på kronor utan återbetalningsskyldighet. Dessa medel skulle användas till reglerandet av stadsplanen och till att betala nödvändiga utgifter som följts av branden. 28 Inga fler beslut angående stadsplaneringen togs under den tiden som var kvar av året. Den 9 januari 1888 samlades ledamöterna i stadsfullmäktige igen. Efter överläggningar angående väckt yrkande om att Storgatan skulle bli en 80 fot bred esplanad med ökningen åt söder togs beslutet att så skulle fallet bli. Även uppfattningarna om var brandgatorna borde läggas gick isär. Kommittén föreslog 80 fots esplanader längs Rådstugatan och Östra Tullgatan. Beredningsutskottet ville ha 100 fots bredd på nuvarande Kyrkogatan och Nygatan. Stadsfullmäktige valde till slut de sistnämnda gatorna men minskade bredden till 80 fot. 29 Till styrelsen i stadsfullmäktige inlämnades av Kartograf Bucht ett förslag om ändring på de gamla gatunamnen. Några av de nya namnen han föreslog var Hermelinsgatan, Repslagargatan, Trädgårdsgatan, Tullgatan och Kyrkogatan. 30 En helt ny stadsplan med de nya namnen lämnades in för överläggning och ärendet skickades till länsstyrelsen för godkännande 31 Länsstyrelsen godkände den nya stadsplanen med vissa mindre förändringar. Stadsplanen skickades till Stockholm för att godkännas av Konungen. 32 Efter utredning av kostanden efter branden gjord av regleringskommittén slutade summan på kronor och 20 öre. En framställning till Konungen gjordes då av stadsfullmäktige dels på ett statsbidrag på och dels på ett räntefritt lån på kronor som skulle återbetalas inom 20 år. 33 Anslaget godkändes i ett telegram från Stockholm. Statsbidraget på kronor beviljades och statslånet godtogs på kronor och räntefritt fram till 1893 och därefter med 4 % ränta och 1 % i amortering vid varje årsslut. 34 I juni ett år efter branden i Luleå stad brann även Umeå och Sundsvall ner. Norrbottens Kuriren rapporterade att i Umeå hade nästan hela staden blivit lagd i aska. Förlusterna och nöden var stor och befolkningen hade blivit tvungna att flytta ut till landsbygden. I Sundsvall var förlusterna ännu större då hela människor stod utan bostad. Städernas allmänna bolag hade lidit en förlust på omkring 7 miljoner kronor. Luleborna uppmanades att skänka pengar och gåvor till de brandskadade Protokoll från Stadsfullmäktige 28/ Norrbotten Kuriren 10/ Brev från Bucht till Stadsfullmäktige 14/ Norrbotten Kuriren 21/ ibid. 28/ Protokoll från Stadsfullmäktige 26/ Norrbottens Kuriren 4/ ibid. 29/
19 Luleå stadsplan blir den 5 september fastställd i stadsfullmäktige med några sista obetydliga ändringar. Den 17 oktober blir sedan planen fastställd av Konungen. Sedan påbörjas ett väldigt arbete med att upprätta den nya regleringsplanen. Hus och byggnader skulle planeras, gator skulle breddas och kvarter skulle byta namn och ännu ett amorteringslån beslöts att upptagas på kronor. Då fanns det också medel till de främsta och viktigaste behoven Luleå kyrka I stadsbranden brann även den 100 år gamla kyrkan ner till grunden. Under en lång tid framöver var luleåborna tvungna att söka sig till de provisoriska lokaler som upprättats för gudstjänsterna. Till en början var det oklart hur mycket pengar som skulle betalas ut i brandförsäkring. Eftersom kyrkan var 100 år gammal ville försäkringsbolaget Skandia inte betala ut de kronor som kyrkan var försäkrad för. En värdering av kyrkan gjordes och summan slutade på kr att utbetalas till en början. När summan av försäkringspengarna var satt skulle arkitekt och storlek på den nya kyrkan bestämmas. Vid kyrkostämman den 8 augusti 1887 beslutades det att den nya kyrkan skulle rymma så många som 2000 personer. Kyrkorådet beslutade också att skissritningar på den nya kyrkan skulle göras. Uppdraget kom att utarbetas av de två arkitekterna A.E. Melander och F. Broberg från Stockholm. Skissritningarna diskuterades på kyrkorådet den 29 december samma år tillsammans med ingenjör B. Lundgren och byggmästarna E. Hjelm och G. Svensson. Ritningarna antogs vid kyrkostämman den 30 januari 1888 med vissa mindre förändringar. På samma möte bestämdes det att en kyrkobyggnadskommitté bestående av sju personer skulle inrättas. En rad ledande herrar från Luleå valdes: Rektor K. A. Fredholm, konsul H. J. Sundström, handlare Bolivar Sundström, löjtnant Th. Helleberg, ingenjör J. A. Forsgren, sjökapten J. A Landqvist och byggmästare E. Hjelm. Byggmästare E. Hjelm blev efter en tid emellertid utbytt mot ingenjör B. Lundgren. Det första sammanträdet hölls 13 februari 1888 och fram till november 1893 hade hela 115 sammanträden hållits. 37 I juni 1888 var de slutgiltiga ritningarna klara. Det bestämdes att den gamla kyrkoruinens gråsten skulle räcka till den nya kyrkans grundmur och att det skulle göras plats för tre 36 Steckzén del 2 s Luleå kyrka: minnesblad utgett med anledning av den nya kyrkans invigning den 3 dec.1893 (Luleå 1893) s
20 ringklockor i tornet. Ritningarna godkändes och skickades omgående till Konungen för vidare godkännande. Konungen biföll förslaget efter att ha sett arkitekt Melanders kostnadsförslag på kr. Så fort kommittén fått reda på att förslaget blivit antaget började man leta efter en lämplig byggnadsherre. 38 En annons i Norrbotten Kuriren sattes in: (Till viss del omarbetad med ett modernare språk) Ett uppförande av Luleå stads nya kyrka enligt de ritningar den kungliga majestät godkänt. Arbetet ska påbörjas i vinter och vara klart den 1 oktober Ritning, material förslag och arbetskraft är utfört av arkitekt A. E. Melander och kyrkobyggnadskommitténs ordförande rektor K. A. Fredholm. Spekulanter kan lägga sitt kostnadsförslag före den 1 december. Byggnadskommittén förbehåller sig att antaga eller förkasta inkommande anbud och förslag. 39 Den 6 december vid kommitténs sammanträde övervägdes fem förslag, samtliga av anbuden lämnades in till kyrkostämman för värdering och den 17 december antogs O. Erikssons förslag på kr. Valet av Eriksson från Skara grundades på att samtliga handlingar inlämnats och att han hade många vackra arbetsbetyg samt att hans förslag också var det billigaste. Den 28 februari skrevs kontraktet att kyrkan skulle vara under tak till den 1 oktober 1890 och vara färdig i sin helhet till samma datum året därpå. Två år efter att den gamla kyrkan brunnit ner lades den första grundstenen till Luleå stads nya kyrka. 40 Grävning och murning till grunden fortgick under sommaren 1889 och grunden till kyrkan var klar i november. Under vintern arbetades det huvudsakligen med att göra cementblock eftersom det visat sig att stenblocken från den gamla kyrkoruinen inte räckt till. Summan för cementblocken översteg det kostnadsförslag Melander upptagit och på kyrkobyggnadskommitténs begäran beviljade kyrkostämman byggnadsherre Eriksson mer pengar. Redan i början av sommaren 1890 visade det sig att kyrkobyggmästare Eriksson skulle bli tvungen att överstiga den kontrakterade summan för att få kyrkan färdig. Under sommaren och hösten beviljades det flera förskott på pengar till Eriksson och till slut beslöt kyrkobyggnadskommittén att inte göra fler utbetalningar innan villkoren i kontraktet för vad som skulle vara gjort blev uppfyllt. Byggmästare Eriksson meddelade då att arbetet inte kunde 38 Luleå kyrka: minnesblad utgett med anledning av den nya kyrkans invigning den 3 dec.1893 (Luleå 1893) s Norrbottens Kuriren 23/ Luleå kyrka s
kyrkan tingshuset stadshotellet
kyrkan tingshuset stadshotellet Rådhustorget ett kulturarv av riksintresse "Mitt i Lindesberg ligger Rådhustorget, som under sekellånga tider varit stadens centrum för offentlighet och handel. Ingen annan
Läs merInspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18
2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska
Läs merÄmnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet
Läs merSundsvalls kommunhus. 40 år
Sundsvalls kommunhus 40 år 1977-2017 Norrmalm med Sundsvalls sjukhus På platsen har funnits sjukhus sedan 1875 Historik 1844 Sundsvalls lasarett och kurhus börjar sin verksamhet på Holmgatan 1875 Nytt
Läs merLÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik
LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge
Läs mer1 Ansvarsnämnden beslöt att godkänna protokollet från sammanträdet den 9 september 2013 och att lägga detta till handlingarna.
VISITA Ansvarsnämnden PROTOKOLL 2013-12-09 Sammanträde i Stockholm Närvarande: Ordförande Tom Beyer Ledamöter Anitha Bondestam Ola Johansson Per Olding Vanja Aronson Sekreterare Katarina Alfredsson Övriga
Läs merOrsakerna till den industriella revolutionen
Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen
Läs merLärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund
Lärarhandledning Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok
Läs merKulturslinga i Vimmerby stad
Kulturslinga i Vimmerby stad 19 18 17 16 14 15 15 15 20 21 22 23 24 25 26 27 1 13 2 3 10 12 11 1. Stadshuset Invigt 1976 Lyftet, skulptur av Henry Gustafsson 1984 2. Båtsmansbacken Äldre bebyggelse med
Läs merElevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1
Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde
Läs merSverige under Gustav Vasa
Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö
Läs merSävar kyrkas historik
Sävar kyrkas historik Materialet till denna broschyr blev framtaget i samband med Kulturhusens dag Rum för religion den 8 september 2002. Reviderad 2006. Sävar Kyrka Redan i slutet av 1700-talet var Umeå
Läs merGustav II Adolf. Sveriges regent mellan
Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift
Läs merFAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling
Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.
Läs merHur formas ett land, en stad och dess invånare?
Hur formas ett land, en stad och dess invånare? I Sverige har vi världens äldsta befolkningsstatistik. Redan år 1749 började Tabellverket göra sammanställningar av befolkningen i hela landet och föra statistik
Läs merInstuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen
Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Bild 1 1. I vilken stad började historien om Titanic, Olympic och Britannic? 2. Vem var Lord James Pirrie? 3. Vad var Harland & Wolff? 4. Vad
Läs merDomsagohistorik Gävle tingsrätt
Domsagohistorik Gävle tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Gävle tingsrätt Mellan 1671 och
Läs merHusen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.
Vad finns det egentligen att se i en bruksmiljö? En hel del gamla hus, men vad kan de berätta? Många av husen har spännande namn. Vad är till exempel en Kölna och ett spruthus? Här kan du bland annat läsa
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2012-03-07 1(5)
2012-03-07 1(5) Plats och tid Vidingsjö kyrkby, Sockenstugan, 2012-03-07, kl.18.15 21.10 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Susanna Normann, ordförande Elisabet Wijkström Cenneth Jarlbråten
Läs merBeslutet/domen har överklagats. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande
Beslutet i webbversion 1 (7) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om journal och överlåtelsehandlingar. Prövning av om fastighetsmäklaren i sin journal noterat att han har överlämnat
Läs merMedborgarförslag 2013-12-02
Medborgarförslag 2013-12-02 Att återge Härnösands historia som den beskrevs före de olika utrednings- och utvecklingsprojekten på 1970-talet som Sundsvalls stadsmuseum var rapportansvarig för Härnösands
Läs merFolksam Liv Bolagsordning 1
Folksam Liv Bolagsordning 1 Nuvarande lydelse 2 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom hela riket meddela följande slag av försäkring, nämligen Direkt livförsäkring Såväl individuell som
Läs merPROGRAMHANDLING PLANPROGRAM. Planprogram för del av kvarteret RAN i Centrala stan, UMEÅ KOMMUN, Västerbottens län
1 (9) Planprogram för del av kvarteret RAN i Centrala stan, UMEÅ KOMMUN, Västerbottens län HANDLINGAR Programhandlingen utgörs av denna handling samt en bilagd kulturmiljöstudie. METS SYFTE Syfte med planprogrammet
Läs merMANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA
MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta
Läs merNu gör jag något nytt
Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område
Läs merÖrebro stad. Kulturvårdsnämnden.
Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro stad. Kulturvårdsnämnden. 2016-04-07 Historik Verksamhetstid 1945-1966, handlingarna omfattar tiden 1944-1966 Motion i Stadsfullmäktige 24 maj 1944Herrarna Ruben
Läs merSträdelängan. 1700-talet
Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och
Läs merVikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.
Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna
Läs merGerd Wahlström ANSLAG/BEVIS. Silleruds församling SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kyrkorådet 0 Sammanträdesdatum Kyrkorådet.
Kyrkorådet 0 Plats och tid: Sockenstugan, Sillerud kl. 18.30 Beslutande: Nils-Erik Thorell Ordförande Gerd Wahlström Britta Nilsson Peter Ring Birgitta Rolöf Kyrkoherde Ulla-Britt Svensson Tjänstg. ers.
Läs merFotografier av Piteå under 150 år Rättelser och tillägg till del 1-4
BEVARADE ÖGONBLICK Fotografier av Piteå under 150 år Rättelser och tillägg till del 1-4 Vid arbetet med fotoböckerna har mycket arbete lagts ned för att kontrollera källmaterialet till bildtexterna. Trots
Läs merSelma Lagerlöf Ett liv
ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ORDLISTA änka (sida 6, rad 14) en gift kvinna som förlorat sin man svärfar (sida 12, rad 8) pappa till din fru eller man pjäs (sida 12, rad 6) föreställning på teater myndig (sida
Läs merKarlsborgs fästning 1800 talets JAS
Karlsborgs fästning 1800 talets JAS Inehållsförtekning INEHÅLLSFÖRTEKNING 1 FÖRORD 2 VARFÖR 3 HUR 4 IDAG 7 KÄLLFÖRTECKNING 7 1 Förord Det svenska försvaret och den svenska industrin har mer eller mindre
Läs merSamhällsbyggnadsutskottet
1(15) Plats och tid Kommunkontoret i Mörbylånga, klockan 09.00 11.35 12.30 13.50 i Stora sammanträdesrummet. Beslutande Günter Ruchatz (M), ordförande Bength Andersson (S) Tore Andersson (-) 41-48 Anne
Läs merStorbron. I bakgrunden Norrmalm och magasin längs Selångersån, cirka
Vykort som visar Storbron, Gustav Adolfs-kyrkan och längst till höger Flickskolan. Storbron. I bakgrunden Norrmalm och magasin längs Selångersån, cirka 1900-1910. Storbron - En historisk bro Storbron eller
Läs merBEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag
KYRKORÅDET 2014-10-27 1 (6) Plats och tid Åkersberga Kyrkliga Centrum måndagen den 27 oktober 2014 klockan 19.00-20.50 Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ersättare Övriga Utses justera Gerhard Nuss, Josephine
Läs merJönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum
Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild
Läs merASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet
ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet Lektionsprogram Märk världen, Astrid Lindgrens krigsdagböcker än en personlig skildring av hur dramatiska världshändelser
Läs mer51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG
51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG Av Annika Abrahamsson från Alkb För ganska precis ett år sedan fick jag ett redaktörsuppdrag av en författare med eget förlag, och det skulle visa sig att denne
Läs merHan som älskade vinden
Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden
Läs merNytt revisionsreglemente för Eskilstuna kommuns förtroendevalda revisorer
Kommunstyrelsen 2018-10-29 Kommunledningskontoret Ledningsstaben KSKF/2018:378 Andreas Lindbom 016-710 54 80 1 (2) Kommunstyrelsen Nytt revisionsreglemente för Eskilstuna kommuns förtroendevalda revisorer
Läs merDen karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012
Den karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012 04 oktober 2012 En av Västsveriges främsta och äldsta historiska sevärdheter finns i gamla Råda socken eller i Mölnlycke samhälle i Härryda kommun. Jag
Läs merMin mest spännande krigsupplevelse
Min mest spännande krigsupplevelse LAURI TÖRNI: ASEVELI 1934-1954, Brother in Arms, (Vapenbroder) Jubileumspublikation, New York Fortsättnigskrig,1941-1944 Mars1943, Ontasjö (Ontajärvi), Öst-Karelen Korpral
Läs merENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2
ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 DEMOKRATI I SVERIGE Folkrörelser Under 1800-talet var det många människor, som tyckte att de levde i ett orättvist samhälle. Tillsammans bildade de föreningar, som hade en
Läs merSpöket i Sala Silvergruva
Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har
Läs mer5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.
01-0439 AKTSKRIVELSE Ärende: Begäran om upphävande av styrekonomens nekande av godkännande nr 01/04 1. I ett meddelande av den 11 juni 2001 informerade styrekonomen chefen för personalavdelningen om sitt
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2003/0209(AVC) 15 december 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regionalpolitik, transport och
Läs merProtokoll. Svenska Ölfrämjandet SÖ, styrelsen. Nr: 7 2010/2011. Tid: Lördagen den 11 december 2010, kl. 13.00 17.00
Protokoll Svenska Ölfrämjandet SÖ, styrelsen Nr: 7 2010/2011 Tid: Lördagen den 11 december 2010, kl. 13.00 17.00 Ajournering: Matpaus kl. 15.10 15.35. Plats: Ölrepubliken, Kronhusgatan 2B, Göteborg. Ledamöter:
Läs merHjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla
Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på
Läs merÅrsta slott! Jag tog bort bilden då källa saknades
Vårt Haninge Den som vill släcka och glömma det förflutna är i färd med att förstöra både nutid och framtid. Endast den som förstår det förflutna kan leva lycklig i det nuvarande och medverka till att
Läs merSTADGAR ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHET MEDLEMSKAP
STADGAR Svenska byggnadsvårdsföreningen bildades, under namnet Svenska föreningen för byggnadsvård, för att fortsätta det arbete som påbörjades under Europeiska byggnadsvårdsåret 1975. De ursprungliga
Läs merHantering av konst. Gotlands kommun. Revisionsrapport 2010-12-16. Ramona Numelin
Hantering av konst Gotlands kommun Revisionsrapport 2010-12-16 Ramona Numelin Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund och revisionsfråga... 3 Revisionsfråga... 3 3. Metod... 3 4. Kommunfullmäktiges
Läs merPå grund av det låga antalet närvarande styrelseledamöter kunde vi konstatera att mötet inte var beslutsmässigt.
Protokoll Svenska Ölfrämjandet SÖ, styrelsen Nr: 4 2008/2009 Tid: Lördagen den 23 augusti 2008, kl. 13.00 17.20 Plats: Glorias, Sankt Petri Kyrkogata 9, Lund. Ledamöter: Thomas Nilsson, ordförande Lars
Läs merLÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 1 Fredag 15 januari 2010. Kall vinter
LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 1 Fredag 15 januari 2010 NORRBOTTEN Kall vinter Förra veckan var det riktigt kallt i Norrbotten. Flera affärer i Luleå tvingades stänga för att det var för kallt inne. Det var tomt
Läs merNell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget
1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.
Läs mer1 Ansvarsnämnden beslöt att godkänna protokollet från sammanträdet den 14 juni 2010 och att lägga detta till handlingarna.
SVERIGES HOTELL- OCH RESTAURANGFÖRETAGARE Ansvarsnämnden PROTOKOLL 2010-09-16 Sammanträde i Stockholm Närvarande: Ordförande Tom Beyer Ledamöter Anitha Bondestam Vanja Aronson, per telefon Per Olding Ola
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kyrkofullmäktige 2010-06-17 Sida 1
Kyrkofullmäktige 2010-06-17 Sida 1 Plats och tid Pastoratsgården Örslösa kl. 19.00 21.15 ande Kerstin Hennersten, ordförande Sture Eliasson Göran Kjörk Christina Fredriksson Inger Nyqvist Urban Sand Lennart
Läs merGAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV
GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV Gammelstads kyrkstad är ett världsarv från och med 1996 och ett uppskattat besöksmål för människor från hela världen. Gemensamt för
Läs merKapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron
Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till
Läs merAtt ta avsked - handledning
Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser
Läs merBrandförsvaret i Karlshamn 1664-1997
Brandförsvaret i Karlshamn 1664-1997 1670 Många kommunala uppdrag förekom, särskilt i äldsta tider, vilkas åtaganden betraktades som en borgarplikt. Sådan var rotemästarsysslan vars innehavare hade att
Läs merBNP = konsumtion + investeringar + export - import
Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän
Läs merProtokoll fört vid styrelsens möte 2015-10-13 Plats: Sundsvall Studiefrämjandets lokal
Protokoll fört vid styrelsens möte 2015-10-13 Plats: Sundsvall Studiefrämjandets lokal Närvarande ledamöter: Britt-Marie Edfors Ordförande Carina Östberg Utställnings ansvarig Vice ordförande Jenny Lundin
Läs merKommunstyrelsen. Protokoll 1 (6) Plats och tid Sammaträdeslokal Bullaren, kommunhuset, kl Ledamöter Övriga närvarande
Protokoll 1 (6) Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen 2016-09-28 KS 2016/0481-900 Kommunstyrelsen Plats och tid Sammaträdeslokal Bullaren, kommunhuset, kl 08.30 08.45 Ledamöter Övriga närvarande
Läs mer1873 Stationshuset byggs efter ritningar av arkitekt Kumlin. 1874 Den 8 augusti invigs järnvägen Kalmar Emmaboda.
HISTORIA 11 Nybro stads utveckling Agneta Ericsson och Lotta Lamke på Kalmar läns museum skrev i februari 2006 en byggnadsantikvarisk rapport över Nybros stadsdelar som heter Nybro stadsdelar, Kulturhistoriska
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merÖVERMO GÅRD 1805 2009
ÖVERMO GÅRD 1805 2009 Historik Ägare Karta och bilder Alf D Blomquist 2009 08 2 Övermo Gård 1805-2009 I Leksand finns en gård som i dagligt tal kallas för Ros ns och är granne med förskolan Rosen i Övermo
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsutskottet 2012-10-23 1 (22)
Samhällsbyggnadsutskottet 2012-10-23 1 (22) Plats och tid Kommunkontoret i Mörbylånga klockan 09.00-11.10 Beslutande Övriga deltagande Birgit Åhlund (C), ordförande Jan Kerbosch (M) Anette Håkansson (FP)
Läs merFörvaltningskontoret, kl. 17.30 19.45
1 (11) Plats och tid Förvaltningskontoret, kl. 17.30 19.45 Beslutande Carl-Göran Svensson (c) Madli-Ann Pohla (m) Staffan Olzon (fp) Christer Grankvist (s) Maria Andersson (s) tjänstgör för Lennart Månsson
Läs merfrån kyrka och krog till dagens museum
från kyrka och krog till dagens museum 7 blick ~ stockholm då & nu Närbild av Stockholms stadsmuseums fasad. Foto: Anders Hviid. SSM. Kommunal tvättstuga, kyrka och krog. Alla dessa verksamheter har funnits
Läs merTillägg till planbeskrivning
SAMRÅDSHANDLING 1 (7) Ändring av detaljplan för del av Bergslagssjukhuset, Läkaren 7 Fagersta kommun Västmanlands län Följande detaljplan berörs: S 99 - Stadsplan för Brinellvägens nya sträckning mellan
Läs merÅteruppbyggandet. JOHAN Ny stadsplan? Ska det vara nödvändigt? AMANDA Kan vi inte bara bygga upp våra hus igen på tomterna där dom stod?
Återuppbyggandet 1 Återuppbyggandet Det är 1864. Ronneby ska byggas upp igen efter stadsbranden. Lantmätare Carl Leopold Slöör (1816-1893) och hans sekreterare, löjtnant Tjäder, drar upp riktlinjerna för
Läs merReligion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING
Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket
Läs merKLASATORPET Förslag Klass 1
Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till
Läs merNationella höjdsystem historik
L A N T M Ä T E R I E T 1 (5) 2005-12-16 Nationella höjdsystem historik Introduktion De svenska höjdsystemens historia består till stor del av de tre nationella precisionsavvägningarna, genomförda under
Läs merVerksamhetsrapport för det lokala naturvårdsprojektet Bevara och utveckla natur- och friluftsliv på Gräsön
VERKSAMHETSRAPPORT 2012-02-17 Webbversion Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Verksamhetsrapport för det lokala naturvårdsprojektet Bevara och utveckla natur- och friluftsliv på Gräsön Ur förordningen
Läs merProtokoll från Styrelsemöte FLINS
Protokoll från Styrelsemöte FLINS Föreningen Linköpings Nationalekonomer och Statsvetare Plats: Kårallen, Luxor Datum: 2010 05-19 Närvarande: Charles Westerberg, Robert Johansson, Björn Höckerfelt, Therese
Läs merFULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5)
FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5) Årsmöte Datum: 24 februari 2015 Tid: 19.00 20.30 Plats: Brf Vårvindens festlokal, Vårvädersvägen 6 B Närvarande: 16 områden, 23 röstberättigade 1 Mötets öppnande Ordföranden
Läs merSJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin
SJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 2 2 PROBLEMFORMULERING...
Läs merMELLERUDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr. Kommunala pensionärsrådet (10)
Nr Kommunala pensionärsrådet 2008-09-24 1(10) Plats och tid Konferensrummet på Bergs, Kyrkogatan 5, Mellerud, klockan 09.00 16.00 Beslutande Daniel Jensen (kd) Kerstin Nordström (s) 24-30 Torsten Ström
Läs merFÖR LÄNGE SEN I SVERIGE
ARBETSFRÅGOR FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE Sveriges medeltid 1100-1200-tal MEDELTIDEN s.6 1. Hur kan man sammanfatta medeltiden? a) Som en långtråkig tid då inget hände b) Som en mycket händelserik tid c) Som
Läs merVårdkasens vägförening
Orgnr: 717904-4727 Årsmöte Sida 1 (4) Datum 2008-03-18, kl 19.00-20.20 Plats Stockbygården 1. Öppnande av stämman: Styrelsens ordförande Ulf Gladh hälsade välkommen och öppnade stämman 2. Val av ordförande
Läs merKLASATORPET Förslag Klass 1
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Läs merPlats och tid Förvaltningshuset, Fridtunagatan 2, kl 13.15
2012-03-08 Plats och tid Förvaltningshuset, Fridtunagatan 2, kl 13.15 ande Övriga deltagande Utses att justera Justeringens plats och tid Bengt Nilsson, ordförande Anita Jonasson Kroon Anna Lundblad Mårtensson
Läs merStiftelser att söka 2013
Stiftelser att söka 2013 Norrköpings kommun förvaltar många olika stiftelser som enskilda personer kan söka pengar ur. I år finns det 22 stiftelser att söka ifrån. Stiftelserna är indelade i två grupper:
Läs merSmålandstorpet. År 1995 var Veimar och. som rustats från topp till tå
Smålandstorpet som rustats från topp till tå Att få tillstånd att rusta upp ett torp som ligger i ett naturreservat är inte det lättaste. Men Veimar Samuelsson gick noggrant tillväga och tillslut sa kommunen
Läs merAnslag / Bevis Justeringen har tillkännagetts genom anslag
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott - delegering 2010-01-25 1 Plats och tid Förvaltningsbyggnaden Arvidsjaur klockan 13.00-15.00. Beslutande Jerry Johansson (s),
Läs merReglemente för Älvsbyns kommuns revisorer
Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska
Läs merKulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862
1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.
Läs merGranskning av externa jobbcoacher
1 (5) Stockholm den 2 februari 2010 Granskning av externa jobbcoacher Bakgrund Den 18 december 2008 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att upphandla kompletterande aktörer som ska erbjuda arbetssökande
Läs mer2011-06-15. 2. Val av ordförande för stämman Till ordförande för stämman valdes Anette Eliesersson.
Hulta Samfällighetsförening Protokoll för ordinarie föreningsstämma 2011-06-15 1. Mötets öppnande Ordföranden hälsade alla välkomna och öppnade mötet. Dagordningen justerades med punkt 12a val av ordförande
Läs merReglemente för revisorerna i Hylte kommun
Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll
Läs merVästra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka
Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.
Läs merNärvarande: På årsstämman deltog 32 medlemmar från 27 fastigheter, se bilaga 2.
JAKOBSDALS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Protokoll årsstämma Sida 1 (5) Protokoll från ordinarie årsstämma Tid: Söndagen den 22 mars 2015 kl 19.00 Plats: Hagbyskolans Matsal Närvarande: På årsstämman deltog 32
Läs merSvenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 1/2015 2015-04-14 1 14
Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 1/2015 2015-04-14 1 14 Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 14 april 2015 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga Närvarande: Ledamöter
Läs merStadgar för Stiftelsen Värmlands Museum
KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 1979-05-17 Ersätter: Gäller fr o m: Stadgar för Stiftelsen Värmlands Museum Godkända av kommunfullmäktige den 17
Läs merTommy Eriksson (s), Seth Skagerström (s), Håkan Björndahl (s), Marianne Fältskog (fp), Olof Carlsson (v) 74-81
BYGGNADSNÄMNDEN 2010-11-09 1 Plats och tid Nämndhusets sammanträdesrum kl 14.00 15.25 Beslutande Marie-Louise Karlsson ordförande (s), Johan Söderberg 1:e vice ordförande (s), Katarina Rosenlund-Svensson
Läs merKopia av protokollet
Kopia av protokollet SE-SAM Protokoll nr 4/2014 Protokoll fört vid det 32:a årsmötet med SE-SAM, Swedish Senior Airmen, på Tekniska Museet i Stockholm 2014-04-07 kl 1100-1150. Närvarande: 48 medlemmar
Läs merKYRKORÅDET 2010-2013 2010-05-18 Sida 1 (5)
KYRKORÅDET 2010-2013 2010-05-18 Sida 1 (5) Plats och tid Garvargården kl 18.30 ande Övriga närvarande Justerare Ledamöter Kristina Söder, ordförande Anna Eriksson Thomas Linder Beatrice Söder Sven-Evert
Läs merStatusrapport avseende framlagd motion om anläggning av trottoar vid Godenius väg.
Statusrapport avseende framlagd motion om anläggning av trottoar vid Godenius väg. Bakgrund Vid årsstämman 2014 behandlades motionen Motion gällande anläggning av trottoar, Godenius väg, Gustavsberg. Samfällighetens
Läs mer