EXAMENSARBETE. Stadsplaneringen i Luleå efter branden Den nya staden som reste sig ur askan. Linda Jakobsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Stadsplaneringen i Luleå efter branden 1887. Den nya staden som reste sig ur askan. Linda Jakobsson"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Stadsplaneringen i Luleå efter branden 1887 Den nya staden som reste sig ur askan Linda Jakobsson Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen, 210 hp Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 Stadsplaneringen i Luleå efter branden 1887 Den nya staden som reste sig ur askan C-uppsats i historia ht 2006 Luleå tekniska universitet Handledare: Staffan Hansson Linda Jakobsson

3 Sammanfattning Luleå stadskärna brann ner till grunden den 11 juni Syftet med uppsatsen är att utreda hur stadsplanen arbetades fram och genomfördes när staden skulle byggas upp på nytt. För att sätta processen i ett sammanhang har jag också gjort en jämförelse med Sundsvall och Umeå som båda brann ner år Under åren som följde efter branden påbörjades och avslutades mängder med olika byggprojekt i Luleå. Befolkningsmängden ökade, både till följd av urbaniseringen och till följd av industrialiseringen. Järnvägens tillkomst spelade en viktig roll för Luleås del, eftersom den inte bara skapade jobb utan också löste det tidigare problemet som befolkningen i staden haft med isolering under vinterhalvåret då hamnen tvingats vara stängd. Den nya stadsplanen skulle göra staden mer brandsäker och modernare. Nya stenhus och bredare rakare gator planerades och uppfördes. Under åren fram till 1900 kom Luleå att få den struktur som staden har än idag. 1

4 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Kapitel Inledning Syfte och frågeställning Metod, material och källkritik Avgränsning Tidigare forskning Varför är detta intressant Disposition...6 Kapitel Bakgrund Branden Luleås ledande herrar...10 Skeppsredare Johan Wilhelm Tegström...10 Handlare Bolivar Napoleon Sundström...11 Stadsingenjör Gustaf Wilhelm Bucht...11 Stadsarkitekt Karl August Smith...12 Kapitel Efter branden Stadsplanering Luleå kyrka talets byggrusch...20 Kapitel Sundsvall Umeå...26 Kapitel Sammanfattande diskussion...30 Källförteckning...32 Bilagor

5 1.1 Inledning Under 1800-talets senare hälft inträffade flera stora stadsbränder i Sverige. Detta berodde på att bebyggelsen i många städer bestod av trähus och att husen stod tätt tillsammans så brandrisken var mycket stor. Minsta gnista spred sig snabbt och kunde tända eld på hela kvarter och förödelsen kunde bli fruktansvärd. Luleå stad hade sedan tillkomsten drabbats av flera bränder och den 11 juni 1887 brann staden igen, och detta var även den största branden. Inga människor omkom i branden men ca 75 fastigheter förstördes. Det som brann var stora delar av stadskärnan och även kyrkan. Den 25 juni året därpå brann likaså Umeå och Sundsvall ner. På samma sätt som i Luleå orsakade bränderna total ödeläggelse av de centrala delarna, och en ny stadskärna måste planeras och byggas upp. Under åren som följde var det många byggprojekt som startades och avslutades i Luleå. Arkitekter och byggmästare rekryterades från andra delar av landet för att bygga upp staden. Branden var en katastrof för dåtidens befolkning men även en början på något nytt. En moderniseringsprocess startade, mycket till följd av urbaniseringen. Infrastrukturen växte och utvecklades i och med att vattenledningar och avlopp drogs och elektricitet blev indraget i husen. I Luleås fall hade järnvägens tillkomst en stor betydelse. Genom att malmtågen började komma skapades nya möjligheter till arbeten vilket ledde till att inflyttningen till Luleå ökade. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med studien är att utreda vilka tillvägagångssätt och mål som låg bakom uppbyggnaden av Luleå stad efter branden Frågeställningarna jag utgår ifrån: Hur planerades den nya staden? Vilka byggnadsmaterial användes? Vilka beslut togs av stadsfullmäktige när uppbyggnaden skulle börja ske? Och vad grundades besluten på? Hur arbetade man för att nå målet? Vilka var aktörerna som bidrog till uppbyggnaden? 1.3 3

6 Metod, material och källkritik Uppsatsen kommer att bygga på en litteraturstudie med kvalitativ metod. En komparation med städerna Umeå och Sundsvall kommer också att göras. Den komparativa delen blir en studie i hur Umeå och Sundsvall blev uppbyggt i jämförelse med Luleå. Det arkivmaterial jag utgått ifrån är protokoll och de beslut som togs i Stadsfullmäktige. Till bakgrunden har Birger Steckzén och Henrik Wennerströms bok Luleå stadshistoria använts. Boken känns tillförlitlig när den till viss del är byggd på protokoll och arkivmaterial. Författarna har också skrivit andra böcker i ämnet lokalhistoria. Steckzén har också arbetat både på riksarkivet och på krigsarkivet. I avsnittet om branden har Luleå hembygdsförenings häfte Luleå i lågor använts. Häftet utgavs till 100-årsminnet av branden Författarna Lundholm, Lindgren och Lundemark är alla kända Luleåprofiler som skrivit mycket hembygds- och lokalhistoria. Inga källhänvisningar har använts i häftet men jag har under arbetet med uppsatsen fått bekräftat att innehållet är tillförlitligt. Detta häfte har också använts i en utställning som Norrbottens museum har haft om branden. Stycket som behandlar tiden direkt efter branden, och hur den nya regleringsplanen för staden växer fram, är baserat på protokoll från stadsfullmäktige samt från tidningen Norrbottens Kuriren. Protokoll som källa är högst tillförlitlig eftersom att flera människor är med och fattar besluten och kontroller görs på protokollet samt att det går att se om besluten fullföljs. Protokollen jag använt mig av är de handskriva original som finns på kommunarkivet. Tidningarna som har använts är originalen förutom 1887 års Norrbottens Kuriren som är från en mikrofilm lånad av Norrbottens Kuriren. De fakta som använts från tidningarna är ofta baserat på vad styrelsen i stadsfullmäktige tog upp på sina möten. En viss prägel av tidningens intresse kan speglas i vad de rapporterat. Till avsnittet om stadens ledande herrar har flera källor använts. Boken Luleå stad är en bilderbok med texter skrivna av kommunarkivarien Thomas E: son Åkerlund. Hans texter känns trovärdiga när det är hans jobb att arbeta med gammalt arkivmaterial. I Georg Palmgrens bok, Stadsingenjörer i Luleå Från den första till den sista har delen om stadsingenjör Bucht använts. Palmgren har själv jobbat som stadsingenjör och distriktslantmätare i Luleå och har också skrivit flera böcker under samma ämne. Texten kan vara färgad av hans personliga åsikter men mycket av materialet är grundat på arkivmaterial från fullmäktige och lantmäteriet. Utdrag från hembygdsföreningens häftesserie Vandra i Luleå stad har också använts. Kapitlet som behandlar kyrkans uppkomst bygger på ett 4

7 minnesblad som trycktes i samband med invigningen av kyrkan, samt på protokoll från stadsfullmäktige och de båda tidningarna Norrbottens Kuriren och Norrbottens Nyheter. I den komparativa delen där Sundsvall och Umeås stadsplanering jämförs har jag använt mig av Den tändande gnistan skriven av Svenåke Boström och Umeå stads historia av Sven Ingemar Olofsson och Karin Eriksson. Dessa två böcker har bra och noggranna källförteckningar. Boken om Umeå är utgiven av Umeå kommunfullmäktige och den är baserad på protokoll och arkivmaterial till största del. Sven Ingemar Olofsson har skrivit flera böcker om övre Norrlands historia och blev också utsedd av kommunfullmäktige i Umeå att skriva boken. 1.4 Avgränsning Uppsatsen kommer att geografiskt sett avgränsas till Luleå. Tidsmässigt är fokuseringen från 1887 då branden utbryter fram tills att en mer modern stadskärna växt fram i början på talet. 1.5 Tidigare forskning Ingen tidigare forskning har gjorts om stadsuppbyggnaden av Luleå efter branden men jag har hittat en C-uppsats Sundsvall, Förödelse och förnyelse i eldens spår av Johanna Lindbom från Mälardalens högskola Denna uppsats har i likhet med min använt Sundsvall som en komparation i hennes fall med Köping. 1.6 Varför är detta intressant Under slutet av 1800-talet industrialiserades Sverige och många städer växte fram i samband med utvidgningen av järnvägsnätet och upprättandet av fabriker. Infrastrukturen i städerna ändrades mycket under denna tid och städerna växte. Det är även intressant att undersöka hur de styrande i staden i och med den nya planeringen försökte undvika nya brandkatastrofer och samtidigt försökte möta den nya tidens krav. Genom att forska i lokalhistoria får man en bas till sitt historiska ursprung och detta bidrar också till ett identitetsskapande. Studien blir historiskt relevant eftersom det är lite forskat i ämnet. 5

8 1.7 Disposition Uppsatsen är uppdelad i fem kapitel där första kapitlet behandlar inledningen tillsammans med syfte och frågeställning, metod, material och källkritik, avgränsning, tidigare forskning och varför detta är intressant. Kapitel två innefattar bakgrunden till hur Luleå stad växte fram och hur staden kom att brinna ner. Till hjälp så att läsaren kan få någon uppfattning om vilka som styrde och ställde i staden under uppbyggnaden kommer även ett avsnitt om några av stadens herrar och ledande aktörer att finnas med. I del tre kommer tiden direkt efter branden att behandlas tillsammans med avsnittet om hur den nya stadsplanen växer fram. Detta kapitel kommer även att innehålla avsnitt om hur kyrkan byggdes upp. Den komparativa delen av uppsatsen kommer i kapitel fyra, där städerna Sundsvall och Umeås stadsuppbyggnad ska granskas och jämföras med Luleås. Slutsatser och slutdiskussion kommer att behandlas i det avslutande och femte kapitlet. 6

9 Kapitel 2 Bakgrund över hur staden växte fram och hur den kom att brinna ner. 2.1 Bakgrund Under 1600-talet grundades flera städer längs norrlandskusten för att reglera handeln och stimulera exporten. Städerna Luleå, Piteå, Sundsvall och Torneå grundades 1621 och Umeå 1622 för att kungen bättre skulle kunna kontrollera handeln längs den långa men glest befolkade norrlandskusten. Luleå var först förlagd vid kyrkan i Gammelstad men blev från och med 1649 flyttad till Bodön. Staden flyttades till sin nuvarande plats p.g.a. av det strategiska läget med en bättre hamn. Redan 1653 brann Luleå för första gången och 1657 brann hela staden ner till grunden. Invånarna i staden fick då flytta tillbaka till den gamla staden under uppbyggnaden som tog flera år. 1 Invånarna i 1700-talets Luleå fick genomlida flera svåra perioder. Under 1690-talet drabbades den norra delen av Sverige av hungersnöd. Isolering och brist på transportmedel för att kunna frakta upp nödproviant gjorde att många människor runt om i länet svalt ihjäl. Efter att ryssarna tagit över hela Österbotten 1714 växte rädslan att ryssen skulle attackera även i Norrbotten. År 1716 kom en grupp kosackmarodörer in i länet och plundrade och mördade längs hela kusten innan de till slut blev stoppade av en grupp bönder från Piteå. Bönderna lyckades döda några i gruppen och kosackerna blev tvungna att lämna tillbaka stora delar av sitt plundringsbyte. Innan kosackerna blev ivägjagade hade de hunnit döda ca 20 stycken av de ca 200 människor som då bodde i Luleå, men de misslyckades med att bränna ner staden som varit ett av deras mål. 2 Innan 1700-talets slut hade Luleå brunnit ner och blivit uppbyggt hela fyra gånger. I samband med svensk-finsk-ryska kriget blev Luleå stad ockuperad. Ryssarna hade kommit så långt ner som till Umeå innan freden slöts och Finland avträddes till Ryssland. En omorganisation av förvaltningen skedde och Norrbotten kom att bli ett eget län 1810 och Luleå blev även residensort Kjell Lundholm Luleå i lågor (Luleå hembygdsförening 1987), s Birger Steckzén Luleå stads historia (Uppsala 1921) del 1, s Lundholm, Luleå i lågor s 5-6 7

10 Under perioden skedde en rad förändringar som gynnade stadens utveckling fick Luleå telegrafförbindelse söderut, samma år upprättades stadens första bank, och året därefter upprättades länslasarettet. År 1863 hölls det första stadsfullmäktigemötet. 4 Dock var Luleå fortfarande en liten trästad och hade i början på 1870-talet knappa invånare. Under senare delen av 1800-talet började Sverige industrialiseras. Andelen sysselsatta i jordbruk, boskapsskötsel och fiske minskade drastiskt från 71 % 1870 till under 50 % år Fler människor började jobba i industrin vilket ledde till en ökad inflyttning till städerna. Industrialiseringen spelade en viktig roll för städernas tillväxt längs norrlandskusten och i Norrbotten. I och med den högkonjunktur som skapats av efterfrågan på järnmalm och trävaror i andra delar av världen började städerna längs norrlandskusten att expandera. Ett tidigare problem för den norrländska exporten hade lösts när järnvägen kom hade gellivarebanan börjat byggas, 1888 rullade det första malmtåget in i Luleå och 1893 stod stambanan klar söderut. Den isolering Luleå haft tidigare under vintrarna när isen legat tjock och fartygen inte kunnat komma in i hamn var över. Både passagerare och gods kunde nu transporteras året runt. 6 Bild över Luleå innan branden. I förgrunden syns Gellivaraa hotell och Tegströms hus där branden startade. 4 Steckzén del 2, s Jan Hult Svensk teknik historia (Värnamo 1989) s Lundholm, s 8 8

11 2.2 Branden Den 11 juni 1887 brann nästan hela centrala Luleå ner. Branden startade hos skeppsredare Tegström. Elden sades ha startat genom att pigorna på gården tidigare under kvällen eldat för att värma varmvatten och när askan rakats ut hade glöd följt med oupptäckt. Glöden tros ha legat och pyrt i flera timmar innan elden tagit fart i det bråte och den gamla hög med torrt takspån som funnits på gården. En av pigorna upptäckte att det brann men det var redan för sent att stoppa elden. En officer som tittade ut genom fönstret i den närliggande stadsdelen Notviken hade också sett att det brann och svarta rökmoln och flammor syntes från staden. Larmet gick och stadens kompanier var på plats efter ca en timme för att hjälpa till med släckningsarbetet och över 800 man sattes i beredskap för att rädda staden. Elden var dock svårsläckt. Det hade varit en torr vår, nytjärade sticktak och en vind från nordväster gjorde att elden fortsatte sprida sig. De handsprutor som användes i släckningsarbetet hjälpte föga. I samma kvarter, och granne till Tegström, låg stadens största hotell, Hotell Gellivaraa. Hotellet som var byggt i trä fattade snabbt eld och gästerna fick i sista sekund rädda sig när elden funnit fäste i utomhuslängorna och hotellets spånklädda tak. Efter en kvart var hela kvarteret övertänt. Elden spred sig vidare via taken eftersom många av dessa var tillverkade av eldfarligt spån. När vinden låg på spred sig gnistorna från ett hus till ett annat i en väldigt hög fart, och hela staden var hotad. Carl von Essen som var Luleås brandchef hade sina mannar att arbeta vid brandsprutorna och fler brandsprutor hämtades från ångsnickerifabriken, samt från sågverken Altappen och Karlsvik, men det var förgäves. Elden hade nu vuxit sig så stor att man fick dra sig tillbaka gång på gång. Vinden som låg på från nordväst förde med sig brinnande föremål i luften och dessa landade på kyrkans nytjärade tak som då fattade eld. Kyrktornet antändes och brann som en fackla. Tidigare under natten hade dåvarande pastor Nordmark förstått vilken fara elden utgjorde och hade med hjälp av kyrkvaktmästare N. J. Nilsson räddat de möbler och föremål som gått att flytta från kyrkan. Elden hade spridit sig så snabbt i de centrala delarna av staden att manskapet till slut började riva hus för att förhindra elden från att sprida sig. På morgonen den 11 juni mellan klockan sju och åtta ansågs elden vara kontrollerad och dess våldsamma framfart stoppad. 9

12 De centrala delarna av staden var i stort sett helt förstörda av elden. 18 kvarter var drabbade och förutom stadskyrkan hade flera affärshus, hotellet och även stadshuset brunnit ner. Den våldsammaste branden i Luleås historia var över och till allas glädje hade ingen människa behövt sätta livet till. 7 Dagen efter branden. Förödelsen var som synes stor. 2.3 Luleås ledande Herrar vid tiden för branden Dessa Herrar hade alla en tongivande roll i återuppbyggnaden av staden. Denna roll var olika för de olika personerna men det som de kan sägas ha gemensamt är ett aktivt deltagande i fullmäktige och olika kommittéer som arbetade med återuppbyggnaden. Skeppsredare Johan Wilhelm Tegström ( ) Skeppsredare Tegström var född i Umeå och flyttade till Luleå år I Luleå började han sin aktiva karriär inom handel och affärsliv som källaremästare därefter blev han delägare i Luleå varvsbolag och grundade därefter själv Bergnäs skeppsvarv. 8 Varvet låg på den västra sidan av södra stadsfjärden på Bergnäset. Där tillverkades bland annat Hilma, det största 7 Avsnittet bygger i sin helhet på Erik Lundemark Luleå i lågor, s Luleå stad (Luleå 2005) s 68 10

13 skepp som byggts i Luleå. 9 Han var även med och startade Luleås första bryggeri. Under åren satt han som ledamot i stadsfullmäktige och blev 1874 vald till första ordföranden i hamndirektionen. Den stora branden 1887 startade i Tegströms tvättstuga. Under åren efter branden var Tegström involverad i bryggeriet och diverse nämnder som arbetade med stadsuppbyggnaden. 10 Tegström hade också flera barn, hans dotter Henny Tegström var en av de mest betydelsefulla fotograferna i Luleå. Hon dokumenterade stadens återuppbyggnad från mitten på 1890-talet. Hennes fotografier ligger som grund till det bildarkiv som finns från den tiden. 11 Handlare Bolivar Napoleon Sundström ( ) Handlare Sundström var en av Luleås mest inflytelserika handelsmän och rådsherre. Hans fastighet låg i korsningen Skeppsbrogatan/Rådstugatan och tornet på hans hus kallades i folkmun för lappmössan. Namnet kom av hans omfattande handel med samer och lappmarksprodukter. Bolivar Sundström satt under sina sista år med i stadsfullmäktige och ingick i en mängd olika nämnder och kommittéer som upprättades under stadsuppbyggnaden. Han var också en stor donator till staden. Till läroverket grundade han en stipendiefond, han donerade pengar till byggandet av ett pensionärshem, till lasarettet donerade han en frisängsfond och till kyrkan skänkte han altartavlan och en stiftelse upprättades i hans namn. Stiftelsen till Bolivar Sundströms minne finns fortfarande kvar och förvaltas av Luleå kommun. 12 Stadsingenjör Gustaf Wilhelm Bucht ( ) Ingenjör Bucht föddes i Överluleå den 22 maj. Han gick först tre år i Piteå läroverk och gick sedan som elev hos kommissionslantmätare J. E. Sandström i Öjebyn utanför Piteå. Han utsågs till kartograf vid Norrbottens ekonomiska kartverk Vid sidan av arbetet som kartograf blev Bucht även vald till stadsingenjör i Luleå år År 1884 utsågs han till kartografförman vid Luleåstationen och blev även invald i stadsfullmäktige. Han reste också mycket i sitt jobb, och gjorde mätningar runt om i fjällen. Tillsamman med N. A. Bergström och K. A. Fredholm upprättade han år 1886 en ny jordebok för fastigheterna inom Luleå stadsplan. Bucht var stadsingenjör när branden inträffade så det blev hans uppgift att genomföra kartläggningen och tomtregleringen inom den nya stadsplanen. Han planerade 9 Vandra i Luleås historia, häfte 1 (Älvsbyn 1997) s 4 10 Luleå stad s Vandra i Luleås historia häfte 1 s 4 12 Luleå stad s 64 11

14 staden efter en amerikansk modell med längs- och tvärgator. Tillsammans med stadsarkitekten K. A. Smith arbetade han fram nya gatunamn och kvartersnamn till den nya stadsplanen. Kvarteren betecknades med namn och fastigheterna inom kvarteret med nummer. Staden delades in i sektioner med kvartersnamn av samma slag. Som tidigare användes djurnamn och dessa indelades i grupper. I januari 1892 godtogs förslaget av byggnadsnämnden och fastställdes sen av Magistraten. Bucht var en man med många järn i elden då han personligen uträttade mycket för Luleå stadsuppbyggnad. Han var involverad i de flesta nybyggen, och satt i många nämnder och kommittéer innan han dog bara 46 år gammal. 13 Stadsarkitekt Karl August Smith ( ) Stadsarkitekt och stadsbyggmästare Smith föddes i Stockholm den 19 januari Han studerade vid akademin för de fria konsterna, och utexaminerades därifrån som arkitekt. Han arbetade som arkitekt under flera år i Stockholm, ensam och tillsammans med byggmästare F. O. Lindström. År 1888 blev Smith erbjuden platsen som stadsbyggmästare i Luleå efter den avlidne J. A. Carlsson. Smith blev anställd i Luleå året efter branden så många av hans uppgifter blev att arbeta med nybyggnadsarbeten. I sin egenskap som stadsbyggmästare och arkitekt har han dels gjort ritningar till, dels byggt och lett arbetet eller fungerat som kontrollant vid en mängd av stadens och andra offentliga och enskilda byggnader. Han arbetade t.ex. på den nya brandstationen/elektricitetsverket, kyrkobyggnaden, stadshotellet, och riksbankshuset med flera. Vid sin död var Smith tjänsteledig från sin stadsbyggmästarebefattning och han arbetade istället som kontrollant vid uppbyggnaden av stadshotellet till vilket han även gjort ritningarna. Smith var även medlem i byggnadsnämnden och rådgivare vid byggnadsfrågor. 14 Kapitel 3 Här presenteras tiden direkt efter branden samt hur den nya stadsplanen kom att växa fram. 3.1 Efter branden På eftermiddagen samma dag som elden var släckt samlades styrelsen i stadsfullmäktige tillsammans med borgmästaren och landshövdingen för att diskutera vilka åtgärder som skulle 13 Georg Palmgren Stadsingenjörer i Luleå Från den första till den sista (Luleå 2006) s Norrbottens Kuriren 28/

15 vidtas för de drabbade. Många människor hade förlorat sina hem i branden och hade ingenstans att ta vägen. Under det första mötet beslöts att en nödhjälpskommitté bestående av tolv personer med landshövding Berg som ordförande skulle samla uppgifter om de nödlidande samt vidta åtgärder. Kommittén bestämde att till en början skulle de som förlorat sina hem och som inte hade någonstans att ta vägen skulle kunna få bo tillfälligt i kyrkostugorna i Luleå gamla stad. På samma möte upprättades även en regleringskommitté som utgjordes av byggnadsnämnden och tillsatta personer från samhället som nämnden ansåg kunde hjälpa till. Kommittén fick i uppdrag att upprätta förslag till en plan för reglering av de nerbrunna stadsdelarna. Regleringskommittén fick i startbidrag 500 kronor och nödhjälpskommittén blev tilldelad kronor till en början. 15 Nödhjälpskommitténs första rapport visade att antalet brandskadade uppgick till 600 personer. 400 av dessa var bemedlade och närmare 200 var människor som blivit utfattiga. 16 Försäkringsbeloppet för staden beräknades vara kronor men skulle ha uppgått till det dubbla om alla hus och löst bohag varit försäkrat. Som hjälp till de obemedlade togs beslutet att två baracker innehållande tolv rum för rymmande av 48 personer skulle upprättas. 17 Barackerna för de fattiga var inte de enda provisoriska lösningarna. Byggnadsnämnden godkände många förfrågningar om tillbyggnader, tillfälliga baracker och kontor runt om i staden. 18 Regleringskommittén tillsammans med beredningsnämden hade som en av sina uppgifter att kontrollera hur mycket medel som staden till en början behövde ansöka om att få låna, och få i stadsbidrag. Dagen efter branden hade landshövding Berg tagit emot två telegram. Det första var från Konungen där han uttryckte sitt djupa deltagande över olyckan och begärde vidare underrättelser. Det andra telegrammet kom från civilministern med en förfrågan om ifall medel behövde anskaffas för lindrandet av nöden. 19 Beredningsnämden föreslog till stadsfullmäktige,att med anledning av nödhjälpskommitténs begäran om mer bidrag, att staden skulle godkänna regeringens anbud om allmänna medel. Summan som beredningsnämden föreslog var kr till att börja med. Ledamöterna i stadsfullmäktige tyckte dock att frågan om hur anskaffandet av medel skulle gå tillväga inte 15 Protokoll från Stadsfullmäktige 11/ ibid. 14/ ibid. 15/ ibid. 27/ Norrbottens Kuriren 13/

16 skulle behandlas ännu. Regleringskommitténs utredningar hade inte hunnit nog långt ansåg styrelsen i stadsfullmäktige. 20 Landshövding Berg meddelade att han skulle ta kontakt med huvudstaden och se om någon hjälp till regleringen av de nerbrunna stadsdelarna kunde erhållas i form av räntefritt lån. 21 En månad senare hade regeringen godkänt den summa som beredningsnämden anslagit. Stadsfullmäktige mottog med tacksamhet kr från regeringen som första bidrag till de brandskadade. Hur mycket pengar som Luleå stad behövde låna av regeringen till att bygga upp staden var ännu inte klart Stadsplanering Det första förslaget på den nya stadsregleringsplanen inkom i september Förslaget var upprättat i Stockholm av ingenjör O. Fröman och stadsplaneringen innehöll breda esplanader och raka linjer. Av brandsäkerhetsskäl skulle den nya stadsplanen innehålla brandgator och det första förslaget var att Storgatan skulle breddas till en 100 fot bred esplanad. 23 På nästa möte i stadsfullmäktige beslutades att staden skulle inköpa diverse eldsläckningsredskap. En brandspruta och en slangkärra skulle införskaffas till en kostnad av kronor. Stadens säkerhet prioriterades högt. Ingenjör Fröman ansökte om en ersättning på 900 kronor för upprättandet av stadsplanen men ärendet uppsköts till nästa sammanträde. 24 Under oktober hade den nya stadsregleringsplanen diskuterats hos både byggnadsnämnden och beredningnämden och på novembermötet i stadsfullmäktige togs regleringen av stadsplanen upp till diskussion igen. Efter överläggningar föreslås vissa ändringar i Frömans tidigare upprättade stadsplan. Byggnadsnämndens förslag var att längdesplanaden skulle bildas genom Storgatans utvidgning åt söder samt att övriga esplanader skulle göras 80 fot breda med 7 fot breda trottoarer. Två körbanor skulle finnas som var och en skulle mäta 24 fot och däremellan en gångbana med en trädallé. Tväresplanaderna skulle förläggas en utefter Rådstugatan och en efter Östra Tullgatan (nuvarande Smedjegatan). Beredningnämden som haft flera 20 ibid. 17/ ibid. 17/ ibid. 15/ ibid. 27/ ibid. 30/

17 sammanträden angående esplanaderna hade företrädesvis kommit fram till samma resultat som byggnadsnämnden. 25 Vid sitt sammanträde den 29 oktober hade beredningsnämden inkommit med en formell begäran att stadsfullmäktige för närvarande enbart skulle behandla den del av planen som rörde de nedbrända delarna av staden. Ärendet framkallade en lång diskussion där räntmästare Waldenström framhöll att man borde antaga stadsplanen i sin helhet och inte bara för de nedbrända delarna samt påpekade de olägenheter som brist på en plan för hela staden skulle föra med sig. Herr Holm instämde och begärde att stadsfullmäktige måste avgöra huruvida hela regleringsplanen skulle överläggas eller bara planen över den nerbrända delen. Rektor Fredholm gick in i diskussionen och ansåg att något sådant beslut inte kunde fattas när frågan ännu inte blivit ordentligt utredd. Efter ytterligare en stunds debatt i ämnet yrkade Herr Sundström på att en kommitté skulle tillsättas för närmare behandling av frågan, och hans förslag antogs efter omröstning med tolv röster mot tio. En kommitté som bestod av fem personer skulle överlägga frågan. Invalda i kommittén blev kartografen Bucht, rektor Fredholm, lantmätare Nyström, herr Sundström och löjtnant Helleberg. Efter det lämnades frågan tills nästa möte. 26 Den kommitté som upprättades på oktobermötet i stadsfullmäktige hade efter flera dagars sammanträde gjort en del ändringar utifrån byggnadsnämndens och Frömans tidigare förslag. Storgatan skulle inte utvidgas på den södra sidan och skulle inte bli vare sig 100 eller 80 fot bred och heller inte ha dubbla körfält eller trädallé. Det nya förslaget var att Storgatan skulle vara 60 fot bred med ungefär tio-tolv fots utvidgning åt varje sida. Tväresplanaderna skulle fortfarande vara 80 fot och gå förbi Rådstugatan och Östra Tullgatan. Kommittéledamöterna löjtnant Helleberg och kartograf Bucht reserverade sig huvudsakligen mot att Storgatan skulle göras till esplanad. 27 På mötet när ändringarna lades fram av den tillsatta kommittén beslöt fullmäktige, efter en mindre diskussion, att enligt beredningsnämdens förslag remittera frågan till hamndirektionen och byggnadsnämnden där de skulle utreda vart järnvägsspåret skulle dras lämpligast i förhållande till stadsplaneregleringen. Det beslutades även att stadsfullmäktige skulle inlämna en ansökan till Konungen om ett anslag för Luleå stads räkning. Ett räntefritt lån på kronor som skulle betalas tillbaka inom loppet av 20 år, 25 ibid. 4/ ibid. 4/ ibid. 25/

18 och dels ett bidrag på kronor utan återbetalningsskyldighet. Dessa medel skulle användas till reglerandet av stadsplanen och till att betala nödvändiga utgifter som följts av branden. 28 Inga fler beslut angående stadsplaneringen togs under den tiden som var kvar av året. Den 9 januari 1888 samlades ledamöterna i stadsfullmäktige igen. Efter överläggningar angående väckt yrkande om att Storgatan skulle bli en 80 fot bred esplanad med ökningen åt söder togs beslutet att så skulle fallet bli. Även uppfattningarna om var brandgatorna borde läggas gick isär. Kommittén föreslog 80 fots esplanader längs Rådstugatan och Östra Tullgatan. Beredningsutskottet ville ha 100 fots bredd på nuvarande Kyrkogatan och Nygatan. Stadsfullmäktige valde till slut de sistnämnda gatorna men minskade bredden till 80 fot. 29 Till styrelsen i stadsfullmäktige inlämnades av Kartograf Bucht ett förslag om ändring på de gamla gatunamnen. Några av de nya namnen han föreslog var Hermelinsgatan, Repslagargatan, Trädgårdsgatan, Tullgatan och Kyrkogatan. 30 En helt ny stadsplan med de nya namnen lämnades in för överläggning och ärendet skickades till länsstyrelsen för godkännande 31 Länsstyrelsen godkände den nya stadsplanen med vissa mindre förändringar. Stadsplanen skickades till Stockholm för att godkännas av Konungen. 32 Efter utredning av kostanden efter branden gjord av regleringskommittén slutade summan på kronor och 20 öre. En framställning till Konungen gjordes då av stadsfullmäktige dels på ett statsbidrag på och dels på ett räntefritt lån på kronor som skulle återbetalas inom 20 år. 33 Anslaget godkändes i ett telegram från Stockholm. Statsbidraget på kronor beviljades och statslånet godtogs på kronor och räntefritt fram till 1893 och därefter med 4 % ränta och 1 % i amortering vid varje årsslut. 34 I juni ett år efter branden i Luleå stad brann även Umeå och Sundsvall ner. Norrbottens Kuriren rapporterade att i Umeå hade nästan hela staden blivit lagd i aska. Förlusterna och nöden var stor och befolkningen hade blivit tvungna att flytta ut till landsbygden. I Sundsvall var förlusterna ännu större då hela människor stod utan bostad. Städernas allmänna bolag hade lidit en förlust på omkring 7 miljoner kronor. Luleborna uppmanades att skänka pengar och gåvor till de brandskadade Protokoll från Stadsfullmäktige 28/ Norrbotten Kuriren 10/ Brev från Bucht till Stadsfullmäktige 14/ Norrbotten Kuriren 21/ ibid. 28/ Protokoll från Stadsfullmäktige 26/ Norrbottens Kuriren 4/ ibid. 29/

19 Luleå stadsplan blir den 5 september fastställd i stadsfullmäktige med några sista obetydliga ändringar. Den 17 oktober blir sedan planen fastställd av Konungen. Sedan påbörjas ett väldigt arbete med att upprätta den nya regleringsplanen. Hus och byggnader skulle planeras, gator skulle breddas och kvarter skulle byta namn och ännu ett amorteringslån beslöts att upptagas på kronor. Då fanns det också medel till de främsta och viktigaste behoven Luleå kyrka I stadsbranden brann även den 100 år gamla kyrkan ner till grunden. Under en lång tid framöver var luleåborna tvungna att söka sig till de provisoriska lokaler som upprättats för gudstjänsterna. Till en början var det oklart hur mycket pengar som skulle betalas ut i brandförsäkring. Eftersom kyrkan var 100 år gammal ville försäkringsbolaget Skandia inte betala ut de kronor som kyrkan var försäkrad för. En värdering av kyrkan gjordes och summan slutade på kr att utbetalas till en början. När summan av försäkringspengarna var satt skulle arkitekt och storlek på den nya kyrkan bestämmas. Vid kyrkostämman den 8 augusti 1887 beslutades det att den nya kyrkan skulle rymma så många som 2000 personer. Kyrkorådet beslutade också att skissritningar på den nya kyrkan skulle göras. Uppdraget kom att utarbetas av de två arkitekterna A.E. Melander och F. Broberg från Stockholm. Skissritningarna diskuterades på kyrkorådet den 29 december samma år tillsammans med ingenjör B. Lundgren och byggmästarna E. Hjelm och G. Svensson. Ritningarna antogs vid kyrkostämman den 30 januari 1888 med vissa mindre förändringar. På samma möte bestämdes det att en kyrkobyggnadskommitté bestående av sju personer skulle inrättas. En rad ledande herrar från Luleå valdes: Rektor K. A. Fredholm, konsul H. J. Sundström, handlare Bolivar Sundström, löjtnant Th. Helleberg, ingenjör J. A. Forsgren, sjökapten J. A Landqvist och byggmästare E. Hjelm. Byggmästare E. Hjelm blev efter en tid emellertid utbytt mot ingenjör B. Lundgren. Det första sammanträdet hölls 13 februari 1888 och fram till november 1893 hade hela 115 sammanträden hållits. 37 I juni 1888 var de slutgiltiga ritningarna klara. Det bestämdes att den gamla kyrkoruinens gråsten skulle räcka till den nya kyrkans grundmur och att det skulle göras plats för tre 36 Steckzén del 2 s Luleå kyrka: minnesblad utgett med anledning av den nya kyrkans invigning den 3 dec.1893 (Luleå 1893) s

20 ringklockor i tornet. Ritningarna godkändes och skickades omgående till Konungen för vidare godkännande. Konungen biföll förslaget efter att ha sett arkitekt Melanders kostnadsförslag på kr. Så fort kommittén fått reda på att förslaget blivit antaget började man leta efter en lämplig byggnadsherre. 38 En annons i Norrbotten Kuriren sattes in: (Till viss del omarbetad med ett modernare språk) Ett uppförande av Luleå stads nya kyrka enligt de ritningar den kungliga majestät godkänt. Arbetet ska påbörjas i vinter och vara klart den 1 oktober Ritning, material förslag och arbetskraft är utfört av arkitekt A. E. Melander och kyrkobyggnadskommitténs ordförande rektor K. A. Fredholm. Spekulanter kan lägga sitt kostnadsförslag före den 1 december. Byggnadskommittén förbehåller sig att antaga eller förkasta inkommande anbud och förslag. 39 Den 6 december vid kommitténs sammanträde övervägdes fem förslag, samtliga av anbuden lämnades in till kyrkostämman för värdering och den 17 december antogs O. Erikssons förslag på kr. Valet av Eriksson från Skara grundades på att samtliga handlingar inlämnats och att han hade många vackra arbetsbetyg samt att hans förslag också var det billigaste. Den 28 februari skrevs kontraktet att kyrkan skulle vara under tak till den 1 oktober 1890 och vara färdig i sin helhet till samma datum året därpå. Två år efter att den gamla kyrkan brunnit ner lades den första grundstenen till Luleå stads nya kyrka. 40 Grävning och murning till grunden fortgick under sommaren 1889 och grunden till kyrkan var klar i november. Under vintern arbetades det huvudsakligen med att göra cementblock eftersom det visat sig att stenblocken från den gamla kyrkoruinen inte räckt till. Summan för cementblocken översteg det kostnadsförslag Melander upptagit och på kyrkobyggnadskommitténs begäran beviljade kyrkostämman byggnadsherre Eriksson mer pengar. Redan i början av sommaren 1890 visade det sig att kyrkobyggmästare Eriksson skulle bli tvungen att överstiga den kontrakterade summan för att få kyrkan färdig. Under sommaren och hösten beviljades det flera förskott på pengar till Eriksson och till slut beslöt kyrkobyggnadskommittén att inte göra fler utbetalningar innan villkoren i kontraktet för vad som skulle vara gjort blev uppfyllt. Byggmästare Eriksson meddelade då att arbetet inte kunde 38 Luleå kyrka: minnesblad utgett med anledning av den nya kyrkans invigning den 3 dec.1893 (Luleå 1893) s Norrbottens Kuriren 23/ Luleå kyrka s

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Bild 1 1. I vilken stad började historien om Titanic, Olympic och Britannic? 2. Vem var Lord James Pirrie? 3. Vad var Harland & Wolff? 4. Vad

Läs mer

1 Ansvarsnämnden beslöt att godkänna protokollet från sammanträdet den 9 september 2013 och att lägga detta till handlingarna.

1 Ansvarsnämnden beslöt att godkänna protokollet från sammanträdet den 9 september 2013 och att lägga detta till handlingarna. VISITA Ansvarsnämnden PROTOKOLL 2013-12-09 Sammanträde i Stockholm Närvarande: Ordförande Tom Beyer Ledamöter Anitha Bondestam Ola Johansson Per Olding Vanja Aronson Sekreterare Katarina Alfredsson Övriga

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Tillsyn enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.

Tillsyn enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. Beslut Datum 2013-05-07 Diarienummer 1363-4455/2011 Makarna NN Bjurholms kommun 916 81 Bjurholm Tillsyn enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. Slutsatser 1. Boverket riktar ingen kritik

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

Stiftelser att söka 2013

Stiftelser att söka 2013 Stiftelser att söka 2013 Norrköpings kommun förvaltar många olika stiftelser som enskilda personer kan söka pengar ur. I år finns det 22 stiftelser att söka ifrån. Stiftelserna är indelade i två grupper:

Läs mer

TEXT MATS WICKMAN. Nedan. Mynttorget, vy från kanalen, 1870-tal. Ur Skandias arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria. FÖRETAGSHISTORIA / 01 / 15

TEXT MATS WICKMAN. Nedan. Mynttorget, vy från kanalen, 1870-tal. Ur Skandias arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria. FÖRETAGSHISTORIA / 01 / 15 BRANDKONTORET BRANDKONTORET. Skandinaviens äldsta verksamma försäkringsbolag har specialiserat sig på brandförsäkringar. Här kan fastighetsägare i Stockholm till och med teckna försäkringar för all framtid.

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kyrkofullmäktige 2010-06-17 Sida 1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kyrkofullmäktige 2010-06-17 Sida 1 Kyrkofullmäktige 2010-06-17 Sida 1 Plats och tid Pastoratsgården Örslösa kl. 19.00 21.15 ande Kerstin Hennersten, ordförande Sture Eliasson Göran Kjörk Christina Fredriksson Inger Nyqvist Urban Sand Lennart

Läs mer

Asbjörn Nyhus Niklas Magnusson 2009-06-15, i direkt anslutning till sammanträdets avslutning. ... Per Strengbom. ... Asbjörn Nyhus

Asbjörn Nyhus Niklas Magnusson 2009-06-15, i direkt anslutning till sammanträdets avslutning. ... Per Strengbom. ... Asbjörn Nyhus Kommunstyrelsen 1 (8) Plats och tid Ulvesundsskolans aula, måndagen den 15 juni 2009, klockan 17.00-18.00. Beslutande Per Strengbom (S), ordförande, Margareta Johansson (S), Rolf Lindgren (S), Sergio Estrada

Läs mer

Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma

Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma Falsterbo Vägförening den 8 juli 2013 på Flommens GK, Falsterbo. Närvarande: se bifogad närvaroförteckning. Vägföreningens ordföranden Bo Ejlertsson hälsade

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKORÅDET 2013-11-18 1 (6) Plats och tid Ledamöter Tjänstgörande ers Ersättare Övriga Åkersberga Kyrkliga Centrum 18 november kl.19.30-20.20 Leif Törnquist, Mia Hinndal Bellander, Lars Starkerud, Marianne

Läs mer

1 Ansvarsnämnden beslöt att godkänna protokollet från den 15 september 2014 och att lägga detta till handlingarna.

1 Ansvarsnämnden beslöt att godkänna protokollet från den 15 september 2014 och att lägga detta till handlingarna. VISITA Ansvarsnämnden PROTOKOLL 2014-12-15 Sammanträde i Stockholm Närvarande: Ordförande Tom Beyer Ledamöter Sten Fylkner Jan Kristiansson Michaël Koch Per Olding Sekreterare Katarina Alfredsson 1 Ansvarsnämnden

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm.

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Stadgar för Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Föreningen bildades den 27 mars 1913 Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf är föreningens höge beskyddare 1 Föreningen, vars benämning är Föreningen

Läs mer

Kommande bostadsprojekt.

Kommande bostadsprojekt. Kommande bostadsprojekt. K Malmbryggshagen tredje etappen 112 bostäder K Strandängen, Brandholmen 179 bostäder K Jakten, Brandholmen 130 bostäder K Västra Skeppsbron, Hamnen 200 bostäder K Linjalen, Fågelbo

Läs mer

06.05.2008 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25

06.05.2008 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25 1 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25 sammanträdet Plats Kommunalgården Närvarande ledamöter (samt anteckning om vem som fungerade som ordförande) Sjövall Edgar - ordförande Andersson

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Förvaltningskontoret, kl. 17.30 19.45

Förvaltningskontoret, kl. 17.30 19.45 1 (11) Plats och tid Förvaltningskontoret, kl. 17.30 19.45 Beslutande Carl-Göran Svensson (c) Madli-Ann Pohla (m) Staffan Olzon (fp) Christer Grankvist (s) Maria Andersson (s) tjänstgör för Lennart Månsson

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 9 Fredag 19 mars 2010. Norrbottningar vill åka tåg

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 9 Fredag 19 mars 2010. Norrbottningar vill åka tåg LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 9 Fredag 19 mars 2010 NORRBOTTEN Norrbottningar vill åka tåg Många som bor i Norrbotten och Västerbotten vill att Norrbothnia-banan ska byggas. Det visar en ny undersökning där 1 000

Läs mer

KOMMUNFULLMÄKTIGE Sammanträdesdatum Sida 2010-01-27 1-9

KOMMUNFULLMÄKTIGE Sammanträdesdatum Sida 2010-01-27 1-9 2010-01-27 1-9 Plats och Tid Stadshuset 18.30-19.35 Beslutande Enl bilagd förteckning, sid 2 Övriga deltagande Kommunchef Svante Melander Kommunsekreterare Irene Larsson Kommunutredare Ida Rådman Utses

Läs mer

1 Ansvarsnämnden beslöt att godkänna protokollet från sammanträdet den 14 juni 2010 och att lägga detta till handlingarna.

1 Ansvarsnämnden beslöt att godkänna protokollet från sammanträdet den 14 juni 2010 och att lägga detta till handlingarna. SVERIGES HOTELL- OCH RESTAURANGFÖRETAGARE Ansvarsnämnden PROTOKOLL 2010-09-16 Sammanträde i Stockholm Närvarande: Ordförande Tom Beyer Ledamöter Anitha Bondestam Vanja Aronson, per telefon Per Olding Ola

Läs mer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer 1 Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunal lag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,

Läs mer

Se bilagd förteckning

Se bilagd förteckning Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Sid Kommunstyrelsen 2007-07-19 1 Plats och tid torsdag 19 juli 2007 kl. 19.00-20.35 Beslutande Se bilagd förteckning Övriga deltagande Utses att justera Justeringens plats

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 21 Fredag 18 juni 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 21 Fredag 18 juni 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 21 Fredag 18 juni 2010 NORRBOTTEN Vatten-pengar stoppas Många kommuner i Norrbotten får flera miljoner kronor som ersättning för förstörda marker och älvar. Men nu kan pengarna stoppas.

Läs mer

Stiftelser att söka ur 2013

Stiftelser att söka ur 2013 Stiftelser att söka ur 2013 Norrköpings kommun förvaltar många olika stiftelser som enskilda personer kan söka pengar ur. I år finns det 22 stiftelser att söka ifrån. Stiftelserna är indelade i två grupper:

Läs mer

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall?

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall? En svår konst modellen för Alingsås konsthall? EN UTREDANDE RAPPORT AV Jousette Carlsson Kulturverkstan 2010 SAMMANFATTNING Med väldigt små medel har Alingsås konsthall lyckats placera sig på Sveriges

Läs mer

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS: REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Riktlinjer för 1 mur och plank

Riktlinjer för 1 mur och plank Riktlinjer för 1 Varför mur, plank eller staket? Mur av tegel som följer samma material och färg som intilliggande bebyggelse. Förr i tiden satte man ofta upp staket och murar för att hägna in boskap eller

Läs mer

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket. Vad finns det egentligen att se i en bruksmiljö? En hel del gamla hus, men vad kan de berätta? Många av husen har spännande namn. Vad är till exempel en Kölna och ett spruthus? Här kan du bland annat läsa

Läs mer

DISTRIKTSÅRSMÖTESPROTOKOLL. 2008-02-16 Kl 13.00. Hotell Aurum, Skellefteå

DISTRIKTSÅRSMÖTESPROTOKOLL. 2008-02-16 Kl 13.00. Hotell Aurum, Skellefteå ÖVRE NORRA BILSPORTFÖRBUNDET ÖVRE NORRA BILSPORTFÖRBUNDET DISTRIKTSÅRSMÖTESPROTOKOLL 2008-02-16 Kl 13.00. Hotell Aurum, Skellefteå 1 Årsmötets öppnande Övre Norra Bilsportförbundets ordförande Kenneth

Läs mer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer 1 REGLEMENTE FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGES REVISORER Antagen av kommunfullmäktige 28 maj 2007 98. 1 Revisionens formella reglering För revisionsverksamheten gäller

Läs mer

DOM 2015-10-16 Stockholm

DOM 2015-10-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060203 2015-10-16 Stockholm Mål nr P 2510-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom i mål nr P 3330-13, se bilaga KLAGANDE

Läs mer

Ingång till handelsregistren

Ingång till handelsregistren Fotograf Rolf Boström/Landsarkivet i Härnösand Ingång till handelsregistren Landsarkivet i Härnösand Handelsregistret är ett register över alla enskilda näringsidkare, handelsbolag, kommanditbolag samt

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Grafiska museets historik

Grafiska museets historik Grafiska museets historik Några av våra maskiner Överst: Vingheidelbergare. Till höger: Sättmaskin. Museets historik Av STIG NILSON Ve det land som glömmer sin historia, har någon sagt. Orden kan säkert

Läs mer

Restvärdesräddning i museer och kyrkor

Restvärdesräddning i museer och kyrkor Restvärdesräddning i museer och kyrkor Erfarenheter från pågående utvecklingsarbete inom Svenska kyrkan Västerås John Rothlind 021 10 76 17 john.rothlind@svenskakyrkan.se Seminarium brandskydd och restvärdesräddning

Läs mer

PROTOKOLL Plan- och byggnämndens presidium

PROTOKOLL Plan- och byggnämndens presidium 1 (14) Paragrafer 1-12 Plats och tid Kommunhuset i Klippan, Sammanträdesrum 1, kl. 13.00 ande Övriga närvarande Torsten Johansson, ordförande Kent Lodesjö Jesper Hansen Göran Lönnqvist, stadsarkitekt Roger

Läs mer

Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland

Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland 2012-01-30 19 48 Kommunstyrelsen 2012-08-13 159 398 Arbets- och personalutskottet 2012-06-18 151 321 Dnr 12.33-008 jankf23 Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKORÅDET 2012-05-28 1 (12) Plats och tid Åkersberga Kyrkliga Centrum måndagen den 28 maj klockan 19.30-20.40 Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ersättare Leif Törnquist, Mia Hinndal Bellander, Lars Starkerud,

Läs mer

Stadgar för Leader Kustbygd

Stadgar för Leader Kustbygd Stadgar för Leader Kustbygd 1 Föreningens namn Leader Kustbygd ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Hyltebruk i Hylte kommun. 3 Verksamhetsområde Föreningens geografiska verksamhetsområde

Läs mer

FRP 2015 - Information

FRP 2015 - Information FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred

Läs mer

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande KUNGSBACKA KOMMUN NOV 2002 Inledning BAKGRUND OCH SYFTE Bebyggelsen i och kring Gottskär, har under de senaste decennierna

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

Kommunstyrelsen 2010-12-28 1

Kommunstyrelsen 2010-12-28 1 Kommunstyrelsen 2010-12-28 1 Plats och tid Kommunhuset kl. 16.00-16.50 Beslutande Övriga deltagande Jan-Erik Wallin (M), ordförande Onni Vehviläinen (M) Göran Persson (M) Lars Gezelius (M) Sven-Olof Johansson

Läs mer

Fullmäktigesalen i Harmånger. 1. Upprop, val av justerare/rösträknare jämte tid och plats för protokollets justering.

Fullmäktigesalen i Harmånger. 1. Upprop, val av justerare/rösträknare jämte tid och plats för protokollets justering. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunfullmäktige KALLELSE Ledamöter Ersättare och övriga för kännedom Plats: Fullmäktigesalen i Harmånger. Tid: Måndag 24 september 2012 kl. 18:00. 1. Upprop, val av justerare/rösträknare

Läs mer

Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag.

Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag. 2014-10-13 Historik Historik för. Verksamhetstid 1862- Handlingarna omfattar tiden 1859-1999 Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag (ÖLTAB)

Läs mer

Kommunfullmäktige har 2013-03-26 42 antagit planförslaget för Ullarp 1:74 m. Beslutet härom är anslaget på kommunens anslagstavla 2013-04-03

Kommunfullmäktige har 2013-03-26 42 antagit planförslaget för Ullarp 1:74 m. Beslutet härom är anslaget på kommunens anslagstavla 2013-04-03 Datum 2013-04-04 Kommunstyrelseförvaltningen 0346-88 60 00 stadsbyggnad@falkenberg.se Detaljplan för Ullarp 1:74 m fl Hallands län Meddelande om antagande av planförslag. Kommunfullmäktige har 42 antagit

Läs mer

Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 1/2015 2015-04-14 1 14

Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 1/2015 2015-04-14 1 14 Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 1/2015 2015-04-14 1 14 Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 14 april 2015 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga Närvarande: Ledamöter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2014:539 Utkom från trycket den 25 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

Läs mer

Sammanträdesprotokoll 2014-06-16 Samhällsbyggnadsnämnden

Sammanträdesprotokoll 2014-06-16 Samhällsbyggnadsnämnden 1(13) Tid och plats 2014-06-16 - i Kommunhuset klockan 14.00. Beslutande Övriga deltagande Justering Justerare Martin Gustavsson (C) - ordförande Bjarne Daa (S) - 2:e vice ordförande Erkki Ekman (FP) -

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

Anders Brännström, sekreterare. Åsa Karlsson-Öhrström. Plats och tid Kulturkontoret i Lindesberg, kl 17.00-18.00. Beslutande.

Anders Brännström, sekreterare. Åsa Karlsson-Öhrström. Plats och tid Kulturkontoret i Lindesberg, kl 17.00-18.00. Beslutande. Plats och tid Kulturkontoret i Lindesberg, kl 17.00-18.00 ande Bo Jönsson (c) ordförande Birgitta Duell (m) Magnus Nordkvist (m) Malin Laurberg (c) Åsa Karlsson-Öhrström (fp) Sivert Juneholm (v) Hans-Olof

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA STADGAR för Företagarna Göteborg ansluten till organisationen FÖRETAGARNA Dessa stadgar bygger på normalstadgar som ändrades vid kongressen i Umeå 2008. Dessa stadgar godkändes av den nationella föreningens

Läs mer

Ulla Christensson Ljunglide (M), ordförande Eva Abrahamsson (M)

Ulla Christensson Ljunglide (M), ordförande Eva Abrahamsson (M) Plats och tid Kommunhuset, "Alvö", Kungshamn, 5 juli 2012, kl 09.30-10:25 Beslutande Övriga deltagare Ulla Christensson Ljunglide (M), ordförande Eva Abrahamsson (M) Bo Hallgren, förvaltningschef Torgny

Läs mer

Protokoll fört vid styrelsemöte i SRRS/C. 2004-11-18 kl. 19.00 Telefonmöte.

Protokoll fört vid styrelsemöte i SRRS/C. 2004-11-18 kl. 19.00 Telefonmöte. Protokoll fört vid styrelsemöte i SRRS/C 2004-11-18 kl. 19.00 Telefonmöte. Deltagare: Ordf. Magnus Forsberg, Karin Nilsson, Maria Hjelm, Reidar Otterbjörk, Päranders Wärja och fr o m 115 Patrik Steen.

Läs mer

Protokoll Styrelsemöte 1 11/12

Protokoll Styrelsemöte 1 11/12 PROTOKOLL Kårstyrelsen Kårhuset Lund, 25 augusti 2011 Linus Svensson, mötessektreterare Protokoll Styrelsemöte 1 11/12 Tid: Torsdag 18 augusti klockan 18.00 Plats: Perstorprummet, Kårhuset Närvarande Styrelsen

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun 2007-04-16 1(6) Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2007-01-31 18 och gäller från och med 2007-02-01. Ersätter Kommunfullmäktige beslut 2003-03-26 106. Revisionens

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 8 2014 2014-12-16

Svenska Läkaresällskapet Nr 8 2014 2014-12-16 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 16 december 2014. Närvarande Ledamöter: Kerstin Nilsson (KN) (Ordförande), Stefan Lindgren (vice ordförande), Mats Holmström (MHm)

Läs mer

Protokoll från Styrgruppsmöte 2 för projekt SeaGIS Videomöte den 16 oktober 2012

Protokoll från Styrgruppsmöte 2 för projekt SeaGIS Videomöte den 16 oktober 2012 Protokoll från Styrgruppsmöte 2 för projekt SeaGIS Videomöte den 16 oktober 2012 1. Mötets öppnande och konstaterande av styrgruppsmedlemmar samt deltagare. Mötet öppnades klocka 09.10 av projektledare

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

FILIPSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kultur- och föreningsutskottet 17 juni 2009 1 (9 )

FILIPSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kultur- och föreningsutskottet 17 juni 2009 1 (9 ) Kultur- och föreningsutskottet 17 juni 2009 1 (9 ) Plats och tid: Nämndhuset kl. 9.00-10.30 Beslutande: Torbjörn Parling, ordförande Bengt-Olov Persson Marian Väpnargård Ersättare: Övriga deltagande: Inger

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 1 Fredag 15 januari 2010. Kall vinter

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 1 Fredag 15 januari 2010. Kall vinter LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 1 Fredag 15 januari 2010 NORRBOTTEN Kall vinter Förra veckan var det riktigt kallt i Norrbotten. Flera affärer i Luleå tvingades stänga för att det var för kallt inne. Det var tomt

Läs mer

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg Guide och riktlinjer för uteserveringar i Falkenberg Denna guide och dessa riktlinjer är framtagna av Stadsbyggnadskontoret inom Falkenbergs kommun och antagna av Kommunstyrelsen 2015-02-03. Guide och

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag 2007-08-09 1(13) Plats och tid Nämndrummet, Skillingehus Kl 14.00-16.20 Beslutande Jan Andersson (c) Gunnel Elg (kd) Christer Holmgren, tjg. ers. för Sofie Larsson (m) Sören Ståhlgren (s) Sonja Kling (s)

Läs mer

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet.

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet. BRÄCKE KOMMUN 2007-08-28 1(5) Reglemente för Bräcke kommuns revisorer Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Beslut Datum 2015-07-02 Diarienummer 3961/2014 Process 3.5.1 Sundsvalls kommun, stadsbyggnadskontoret 851 85 Sundsvall Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser 1.

Läs mer

Ove Karlesand (M), ordförande Bo Sjölin (MP), ledamot Kerstin Lindgren (FP), ledamot

Ove Karlesand (M), ordförande Bo Sjölin (MP), ledamot Kerstin Lindgren (FP), ledamot 1(8) Plats och tid Kommunkontoret i Mörbylånga, klockan 09.00 09.30 Beslutande Ove Karlesand (M), ordförande Bo Sjölin (MP), ledamot Kerstin Lindgren (FP), ledamot Övriga närvarande Marie-Christine Svensson,

Läs mer

Vårdkasens vägförening

Vårdkasens vägförening Orgnr: 717904-4727 Årsmöte Sida 1 (4) Datum 2008-03-18, kl 19.00-20.20 Plats Stockbygården 1. Öppnande av stämman: Styrelsens ordförande Ulf Gladh hälsade välkommen och öppnade stämman 2. Val av ordförande

Läs mer

Tonny Fernerud (S), Ann-Catrin Cederlund (S), Madelene Eriksson (C), Peder Kostet (V), Carina Sjölund (M), Ingrid Gummeson (KD)

Tonny Fernerud (S), Ann-Catrin Cederlund (S), Madelene Eriksson (C), Peder Kostet (V), Carina Sjölund (M), Ingrid Gummeson (KD) Barn- och utbildningsnämnden 1 (11) Plats och tid Hellqvistsalen, Kommunhuset, onsdagen den 17 april 2013, klockan 16.00-17.30 Beslutande Taito Arkkukangas (S), Maija-Liisa Åsenbrygg (S), Tauno Arbelius

Läs mer

På grund av det låga antalet närvarande styrelseledamöter kunde vi konstatera att mötet inte var beslutsmässigt.

På grund av det låga antalet närvarande styrelseledamöter kunde vi konstatera att mötet inte var beslutsmässigt. Protokoll Svenska Ölfrämjandet SÖ, styrelsen Nr: 4 2008/2009 Tid: Lördagen den 23 augusti 2008, kl. 13.00 17.20 Plats: Glorias, Sankt Petri Kyrkogata 9, Lund. Ledamöter: Thomas Nilsson, ordförande Lars

Läs mer

FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5)

FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5) FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5) Årsmöte Datum: 24 februari 2015 Tid: 19.00 20.30 Plats: Brf Vårvindens festlokal, Vårvädersvägen 6 B Närvarande: 16 områden, 23 röstberättigade 1 Mötets öppnande Ordföranden

Läs mer

Information från kommunstyrelsens sammanträde 2010-03-03

Information från kommunstyrelsens sammanträde 2010-03-03 ) 1 (5) Presskontakt: Nina Gregoriusson, informatör Båstads kommun, 0431-777 20, 070 858 77 20 PRESSMEDDELANDE 2010-03-05 Information från kommunstyrelsens sammanträde 2010-03-03 Komplettering till informationen

Läs mer

Björnberg-Enckell, Maria. Elving-Andersén, Christina. Lundsten, Lars medlem, från 9 ( 7) Träskman, Anhild

Björnberg-Enckell, Maria. Elving-Andersén, Christina. Lundsten, Lars medlem, från 9 ( 7) Träskman, Anhild JOHANNES FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 11/2014 FÖRSAMLINGSRÅDET Tid: 11.11.2014 kl. 17.30. Servering från kl. 17. Plats: Högbergssalen, Högbergsgatan 10 E 2 våningen Närvarande: Westerlund, Johan kyrkoherde,

Läs mer

Föreningslån till Fegens bygdegårdsförening. (AU 130) KS 2015-163

Föreningslån till Fegens bygdegårdsförening. (AU 130) KS 2015-163 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2015-05-05 138 Föreningslån till Fegens bygdegårdsförening. (AU 130) KS 2015-163 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets

Läs mer

Föreningslån till Fegens bygdegårdsförening. KS 2015-163

Föreningslån till Fegens bygdegårdsförening. KS 2015-163 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-04-28 130 Föreningslån till Fegens bygdegårdsförening. KS 2015-163 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Protokoll. Svenska Ölfrämjandet SÖ, styrelsen. Nr: 7 2010/2011. Tid: Lördagen den 11 december 2010, kl. 13.00 17.00

Protokoll. Svenska Ölfrämjandet SÖ, styrelsen. Nr: 7 2010/2011. Tid: Lördagen den 11 december 2010, kl. 13.00 17.00 Protokoll Svenska Ölfrämjandet SÖ, styrelsen Nr: 7 2010/2011 Tid: Lördagen den 11 december 2010, kl. 13.00 17.00 Ajournering: Matpaus kl. 15.10 15.35. Plats: Ölrepubliken, Kronhusgatan 2B, Göteborg. Ledamöter:

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 1 1979-01-22 beviljade Länsstyrelsen i Stockholms län Organisationsnummer registrering av Fjällhöjdens samfällighetsförening 716417-0560 /Anders Brodd STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 Stadgar för samfällighetsförening,

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Byggnadsnämnden Sammanträdesdatum 1(11) 2010-04-20

Byggnadsnämnden Sammanträdesdatum 1(11) 2010-04-20 Byggnadsnämnden Sammanträdesdatum 1(11) Plats och tid Mörby centrum, Tranholmen. Kl. 18.30-19.52 Paragrafer 47-57 ande Gösta Eberstein (m) ordförande Eva Wretman (m) Bertil Salomonsson (m) Peter Sjöblom

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 28 Fredag 16 september 2011 NORRBOTTEN Det finns jobb hos LKAB LKAB behöver anställa nya medarbetare. Dom kommande tre åren behöver gruvföretaget 1200 nya arbetare. - Vi försöker få

Läs mer

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 1 (1) KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 2014-01-30 VÄLKOMMEN Kommunstyrelsen i Höganäs kommun kallas till sammanträde. Datum och tid: 2014-01-30, kl 17:45 Plats: Stadshuset, Sessionssalen Ledamot som är förhindrad

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKORÅDET 2014-04-28 1 (8) Plats och tid Åkersberga Kyrkliga Centrum måndagen den 28 april 2014 klockan 19.30 21.05 Ledamöter Gerhard Nuss, Josephine Emtevik, Birgitta Karlsson, Lars Starkerud, Leif Lanner,

Läs mer

Protokoll från kårstyrelsemöte söndag 20/02-2012 hemma hos Monica kl 18:30-20:30

Protokoll från kårstyrelsemöte söndag 20/02-2012 hemma hos Monica kl 18:30-20:30 Protokoll från kårstyrelsemöte söndag 20/02-2012 hemma hos Monica kl 18:30-20:30 Närvarande: Martin Fogel Monica Larsson Gustav Karreskog Frida Söderling Eva Kindbladh Linus Behrenfeldt Love Andersson

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Planbeskrivning Samrådshandling

Planbeskrivning Samrådshandling Planbeskrivning Samrådshandling Datum 2010-06-08 Dnr BMR/2010:28 Bygg-, miljö- och räddningsförvaltningen Detaljplan för fastigheten Svalan 10 inom Sparreholm, Flens kommun, Södermanlands län Handlingar

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

a) Samnhällsbyggnadsnämndens föredragningslista upptog inte något som behöver tas upp av styrelsen.

a) Samnhällsbyggnadsnämndens föredragningslista upptog inte något som behöver tas upp av styrelsen. PROTOKOLL FÖRT VID STYRELSEMÖTE I FIGEHOLMS SAMHÄLLSFÖRENING DEN 21 AUGUSTI 2013 Närvarande: Kerstin Hemmingsson (ordf), Lennart Ericsson (suppl.), Roland Johansson, Inger Nicklagård, Sven Gunnar Persson,

Läs mer