God Jul. Gott Nytt År. och. tillönskas av Styrelsen. B-Föreningsbrev Avsändare: Nora Släktforskarklubb c/o BM Lundell Trädgårdsgatan 14 H

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "God Jul. Gott Nytt År. och. tillönskas av Styrelsen. B-Föreningsbrev Avsändare: Nora Släktforskarklubb c/o BM Lundell Trädgårdsgatan 14 H"

Transkript

1 B-Föreningsbrev Avsändare: Nora Släktforskarklubb c/o BM Lundell Trädgårdsgatan 14 H No 37 Decembris 2000 tillönskas av Styrelsen God Jul och Gott Nytt År

2 Nora Släktforskarklubb Styrelse: Britt-Marie Lundell, ordförande Trädgårdsgatan 14 H, NORA Birgitta Pettersson, sekreterare Rådstugugatan 38, NORA Birgitta Persson, kassör Alvägen 8, NORA Åke Mossberg Bergslagsgatan 14, NORA Gunnel Molitor Fornaboda 27, LINDESBERG Inga-Stina Persson Anders Wedbergsgatan 6, NORA Ann-Mari Söderberg Mårdstigen 22, NORA FÖRFATTAREN ANSVARAR SJÄLV FÖR INSÄNT MATERIAL. Citat ur Anno Domini får göras om källan anges. Ordföranden Har ordet. Under de två sista åren har ju Anno Domini och Hembygdsföreningen Noraskogs Medlemsblad utkommit i en gemensam skrift. Som framgick av Monica Damell Modins artikel i förra numret, har Hembygdsföreningen valt att f o m hösten 2000 ge ut en egen medlemsskrift. Samarbetet under de här två åren har fungerat alldeles utmärkt, och vi säger TACK för den här tiden. Anno Domoni, som vid det här laget utkommit i 18 år, får f o m detta nummer ett något annorlunda utseende. Den mest påtagliga förändringen är väl, att vi, av praktiska skäl, väljer att ge ut tidningen i A-5 format. Styrelsen hoppas att detta skall tas emot väl av våra läsare. 11. Var jag på gravöl efter Pehr Jansson i Tolvsbörd. 12. Förhör hos N.M.S. I Gammelhyttan 18. Tog rättighetsjärnet i Öskebohyttan. AUGUSTI Patron Hedblad var hos oss och Gyllenspets och Timander kom. 11. Var vi alla till Vassland. 12. Var vi på bröllop hos A.B.S. i Kåfalla. 16. Såddes 1 1/4 råg. 27. Var jag till Nora. 30. Var jag till Finnån på förhör, på aftonen till Stadra. APRIL Var vi till Kåfalla och hälsade på Löjtnant Andersson. 06. Dog P. Floselius. 11. Var vi till Hjulsjö. 13. Förhör hos O.H.S. I Gammelhyttan. 14. Förhör hos O.G.S. I Finnshyttan. 19. Var jag till Hjulsjö och begravde Floselius. 24. Var jag åter till Hjulsjö. 28. Fått en gädda på långrev och abborrar i mjärden. NOVEMBER Var vi till E. Persson i Vassland. Gravander och Arnkvist kom dit efter oss. 06. Blev Finnsjön lagd. 08. Mantalsskrivning. 11. Var vi på bröllop hos L.N.S. i Kohlartorp Finnsjön blev åter ren Finnsjön lagd för andra gången. 30. Var vi till Bm A.B.S. i Kåfalla. JANUARI Gräsligt Snöoväder. 22. Insp. Vallmo kom och stannade över natten. MARS Dog Konungen Gustav den tredje. APRIL Var jag till Nora. 16. Kom Heikensköld till oss. 22. Blev Finnsjön ren Sådde på alla ställen. OKTOBER Var vi alla till Kåfalla. 12. Mantalsskrivning. Ahlmark, Sundman, Carlmark åt middag hos oss. 15. Var vi till Nora på Timanders bröllop. 17. Kom vi hem från bröllopet. 21. Vi var hos O.P.S. till kl. 4 på morgonen. 22. Kom Hedblad till oss. NOVEMBER Var jag på bröllop hos 2

3 begrafningsfärd, yttrade fattigstyrelsen idag, att dennes fordran wore nog högt uppdrifven, då den afledne Enkan egentligen icke varit församlingens fattighjon, och det således varit Gust. Anderssons och dess hustrus Christelige pligt och skyldighet att såsom moder i det närmaste henne försörja; och som Gust. Andersson förut af fattigvården fått emottaga 2 Rdr Bº och derjemte fått för klockor och kista vid hennes begrafning, ansåg fattigvårdsstyrelsen förbemelte man för Lik kista och begrafningshjelp wara hederligen betald med 2 Rdr 3 sk Banco tillskott, så att han med det han förut erhållit fått kännas med en penninghjelp af 6 rdr 32 sk Banco, eller 10 kr Rgs. Något utöver denna summa ansåg sig Järnboås fattigförsörjning ingalunda vilja eller utom obillighet kunna gå. Änka i fråga hette Brita Andersdotter. Hon var född i Björkbrotorp, Järnboås sn. Hon gifte sig Rune Ljungberg Släkt och Hembygdsforskare, Torpinventerare numera bosatt i Örebro, men född och uppvuxen i Lobergstorp, Järnboås, har haft tillfälle att ta del av två dagböcker, skrivna av Järnboåsprästen Johan Thurin under åren Dagboksanteckningarna är mycket kortfattade, men berättar ändå en hel del om en prästs göranden och låtanden. Rune kallar sin nedteckning av dessa dagböcker för AXPLOCK UR EN PRÄSTMANS DAGBÖCKER och välvilligt låter han oss delge våra läsare några av dessa axplock. MARS Predikade jag. Vestman kom till oss. 05. Var jag till Nora på Taxeringen. 09. Predikade B. Fahlecrantz ottosången. Jag högmässan. 10. Förhör hos J.K.S. I Nyhyttan. När det här numret läses av våra medlemmar runt om i Sveriges land står julen för dörren. Jag tar därför tillfället i akt att önska Er alla en riktigt TREVLIG HELG! Britt-Marie Lundell Klubbnotiser Lördagen den 23 september samlades vi, ett 15-tal förväntansfulla släktforskarvänner, vid Lindesbergs Hembygds och Fornminnesförenings skolmuseum i Munkhyttan. Där mottogs vi av Astrid Landström, som bjöd oss stiga in i det lilla röda skolhuset, som inte alls ser ut som skolhus brukar göra. Själva skolsalen, som alltså nu är museum, är belägen på övervåningen. Där fatttas varken de hederliga gamla skolbänkarna, med plats för två elever, katedern eller skolböckerna. T o m skolfröken står där och ser ut över klassen. Att skolgången i Sverige skulle vara obligatorisk fastslogs i folkskolestadgan av 18 juni Det dröjde dock ytterligare några årtionden, innan fasta skolor började finnas i de olika byarna. Munkhyttan, som låg på Hammarby Bruks ägor, fick sin skola genom brukspatron Wedbergs försorg. Vid Hammarby fanns två exakt likadana hus, ett av dem flyttades till Munkhyttan och inreddes till skola. Efter Astrid Landströms mycket intressanta lektion gick vi ut i solskenet och promenerade bort till den plats där Munkhyttans hytta en gång legat. En och annan passade på att redan nu smaka på innehållet i den medhavda kaffekorgen. Några av oss väntade tills vi med bilens hjälp förflyttat oss till kolarkojan och kolmilan, som döljer sig i skogen vid Sqvatthammarshult, inte så långt från Munkhyttans skola. En givande och trevlig utflykt. 3

4 Onsdagen den 25 oktober träffades några av oss på Biblioteket. Vi pratade lite om bouppteckningar och vad de kan innehålla. Där kan man ju i de flesta fall få mycket värdefulla upplysningar, om vilka arvingarna var, om lös och fast egendom samt fordringar och skulder talets första Släktforskardagar anordnades i Linköping augusti. Värdföreningar var Föreningen DIS och Östgöta Genealogiska Förening. Sveriges Släktforskarförbunds ordförande Krister L:son Lagersvärd hade avböjt omval. Vid Riksstämman, som hölls lördagen den 26, fanns två kandidater till posten som förbundsordförande. Dalarnas Släktforskarförbund och Västerås Släktforskarförbund hade nominerat Jon Pallin, Borlänge, och han var även valberedningens kandidat. Genealogiska Föreningen hade nominerat Ted Rosvall, Falköping. Vid den slutna omröstningen fick den förstnämnde 62 röster och den sistnämnde 67. Ny ordförande för Sveriges Släktforskarförbund, för två år Åke Mossberg hade också med sig sin lilla bärbara dator, och visade oss en del nyheter på registerfronten. Britt-Marie Lundell framåt, blev alltså Ted Rosvall. Avgående förbundsordföranden Krister L:son Lagersvärd utsågs till hedersledamot i Sveriges Släktforskarförbund. Erik Carlsson, ordförande i Västgöta Genealogiska Förening mottog budkaveln för Släktforskardagar år Dessa kommer att anordnas i Borås den augusti. År 2002 är det Dalarnas tur. Träffpunkt då blir Borlänge. En Släktforskar och Förtroendemannakonferens kommer att äga rum den 24-25/ på Släktforskarnas Hus, Moskogen, Leksand. BML skuldsedel utfärdas och underskrifves af ledamöterne uti Styrelsen: P. Persson i Wassland ordförande, Anders Persson i Gamelhyttan vice ordförande. Per Persson och Svante Johansson Nyhyttan, Olof Nilsson Lindesby, C.A. Johansson Petersfors, Hans Hansson Kåfallstorp, Israel Israelsson Moshyttan, Anders Ersson Jernboås, Petter Andersson Göranstorp och Olof Persson i Wassland, hvilka alla ansvara, en för alla och alla för en såsom för egen skuld, för fattigvårdens skulds återbetalande. I Järnboås allmänna fattigvårdsstyrelses protokoll den 13 jan 1850 träffar vi på ISRAEL PERSSONS ÄNKA I BJÖRKBROTORP, JÄRNBOÅS som ligger sjuk, och eftersom hon viterligen aldrig legat församlingens fattigvårds försörjning till last, blef på hennes mågs anhållan om hjelp för henne, henne anslaget 2 Rdr Banco. Protokollet den 27 jan samma år upplyser om att Israel Perssons Enkas i Björkbrotorp måg Gustaf Andersson hade yrkat, att han för sin svärmoders vård under sjukdom och till hjelp vid begrafning måtte erhålla 10 Rdr Banco. Fattig.v.styrelsen, som ansåg hans begäran obillig, då det varit hans sonliga pligt att något göra för sin svärmoder, beviljade honom endast en fattig Likkista, efter han förut fått 2 Rdr Bº, hvilke gåfvor gingo i värde till 7 Rdr Rgs, men som han nog orimligt yrkade högre betalning tillsades mannen att till fattigstyrelsen inlemna räkning, hvilken Styrelsen hade att antingen gilla eller afslå. Den 17 februari förekommer ärendet återigen Sedan Gust. Andersson i Mårdshyttan till härvarande fattigvårds styrelse företedt en räkning slutande sig på 10 Rdr Banco, neml. 7 Rdr för underhåll och vård i 7 veckors tid af dess Svärmoder Isr. Pers. Enka från Björkbrotorp under dess sjukdom, och 3 Rdr Bº för hennes kista och 4

5 underhåll, för Man personer finnes för större del arbete vid grufvor och hyttor, men qvinspersoner, isynnerhet flere med oägta Barn, kan sig ej försörja ehuru desse sednare är tilldelt underhåll; med anledning häraf så togs denna sak i öfvervägande, och fann styrelsen att lin och hampa borde inköpas, och detta utlemnas till spånad, samt sedan på auction försäljas, och blifvande förlust påföras fattigvården, men detta beslut fattades likväl under den förutsättning att räntefritt Lån af 300 dr Rmt utaf Länets fattigvård kan erhållas. 2 På grund af förestående beslut uti 1 beslöts det ordföranden i fattigvårds styrelsen genom ansökning ställd till Örebro Läns allmänna fattigvård anhåller om ett räntefritt lån af 300 dr Rmt uppå ett års tid, och beslöts att om lånet bifalles, I Jernbåos Kommunalstämmas Protokoll den 29 Dec omnämns en öfverenskommelse af den 31 December 1877, om ersättning till Rote af fattigvårdsmedel, för fattiga hvilka Roten måste anskaffa husrum och ved nemligen: För en person utan barn För familj utan Barn eller Enka eller Enkling med ett Barn För familj med till och med 2 Barn, Enkling eller Enka med 3 Barn Familj med flere än 2 Barn, Enkling eller Enka med flere än 3 Barn och derutöfver 10 kronor 20 kronor 30 kronor 40 kronor Beslöts att denna afgift betalas vid hvarje års slut och fortfar under Tre år, och sedan vidare till ändring begäres och beslutas efter framstäld proposition, godkände och antog stäm- Min mormor Alma bergström Och hennes anor Min mormors, Alma Bergström, anor har gått att följa till början av 1700-talet. På både faderns och moderns sida är det fråga om gamla smedsläkter. Se figur 1. På faderns sida heter släkten Bergström. Den kommer så långt kyrkböckerna kan redovisa från Skinnskatteberg i Västmanlands län. Anfadern, mormors farfars farfars far hette Jan Mattsson. Han var bosatt i Prästgården, Skinnskatteberg, och hade anställning som bruksdräng. Han var gift med Anna Andersdotter från Högfors församling, Västmanlands län. Jan och Annas son Jan, född år 1737 i Prästgården i Skinnskatteberg, var den förste i släkten som antog namnet Bergström. Han kom att bosätta sig i Kyrkbyn i Skinnskatteberg, där han avancerade till hammarsmedsmästare. Han var gift med Ingebor Mårtensdotter, född 1741 i Västangårdshyttan i Skinnskatteberg. Ingebors mor, Greta Stina Furigg, var sannolikt vallon. Mormors farfars far Jan Bergström var född 1769 vid Sjösmedjan i Skinnskatteberg och gift med Eva Lisa Viveg, född 1770 i Kyrkbyn, Skinnskatteberg. Fadern, som var brukssmed, hette Johan Christopher Viveg och kom från Tyskland. Jan Bergström var en riktig nomad, ständigt flyttande. Bland Bostadsorterna finner man bl.a. Fellingsbro, Malma, Österunda och Hofors, där han slutligen slog sig ner som spiksmed. En bror till Jan, David, var smed i Siljansnäs. Mormors farfar, David Henrik Bergström, föddes den 17 december 1800 i Malma i närheten av Köping. Han gifte sig i Hofors 1826 med Brita Catrina Hagström, född 1799 och dotter till kapten Jonas Hagström i Gävle. Hennes mor var född Cajanus och hade anor från en gammal finsk prästsläkt. Vid giftermålet tjänade David Henrik dräng, men redan året efter giftermålet fick han anställning vid Tjärnäs masugn i Torsåkers församling. Där föddes mormors far Carl Johan den 23 augusti 1827, David Henrik stannade i Tjärnäs i fyra år, innan resan 5

6 Debiteringslängden af den 28 Dec Sedan är du fast, STINA, i detta att söka efter dina förfäder och se hur de arbetade och slet. Hur familjerna har grenat ut sig och just DU, STINA har kommit till detta liv för att fortsätta den strävan på jordelivet, som de började. allmänna fattigvården, och således föras uti en Räkning. De gamla och sjuka fattiga bortaccorderas för år till bästa pris, så väl detta som hus- hyremedel till Rotarne och de fattigas beviljade årsunderstöd, utgår af Socknens gemensamma kassa; vid behof af medel till fattigkassan, bestämmer kommunalstämman på allmän sammankomst huru mycket skall taxeras och utgå enligt faststälda Uppbörds och Forts sid 19 Forts från sid. 17 Protokoll den 27 Dec Som församlingens fattigvårdsstyrelse ser med bekymmer den svåra tid som i denna Vinter kommer att förestå, hafver nu med beräkning af dels de 67 ständigt tilldelade fattigvård för år 1867, funnit att nu dagligen tilltager många fattiga som måste hjälpas, hvarigenom fattigvårdskostnaderna mycket kommer att öfverstiga den år 1866, hvilken på 34 1/12 dels hemman utgör en stor kostnad. Men härtill kommer många som om arbetsförtjenst kunde dem anskaffas, de sjelfva bidraga kunde till sitt 6

7 Medlemsvärvning är ju en fråga som alltid har aktualitet i varje släktforskarförening. Sol-Britt Henningsson har här skrivit ner några av sina funderingar i ämnet. ÄR SLÄKTFORSKNING NÅGOT FÖR DIG, STINA? Nja, säger Du. Var med mig några gånger, när jag sitter och studerar mikrokort och söker efter min farfars farfar och farfars farmor, så ska du se vad spännande det är. Hur går du tillväga? frågar du. Jo, jag börjar att titta i födelseboken och får fram när farfars far är född, vad hans föräldrar heter och var de bor. Sedan går jag över till husförhörslängden, där kan jag bl.a. se om det finns fler barn i familjen. Det är den bok, som prästen skrev i när han gick omkring och förhörde sig om byns folk kunde sin katekes. När prästen kom till ett torp skrev han upp vilka som bodde där, fyllde i om barn blivit födda, vem som dött, vilka som flyttat in eller ut under året. När man tog nattvarden skrevs det upp i en särskild kolumn. Jag har även funnit att hela familjer gått ur statskyrkan och ingått i någon annan församling, till exempel mormonerna eller baptisterna. Sedan finns en kolumn för övriga anteckningar. Där har jag funnit en som blivit dömd för dråp. Han fick sitta i cellfängelse i två år. Vem var det? frågar du. Det var min farfars far. Men hur gick det till då, dråpet? Ja, det vet jag inte än. Då får jag åka till Landsarkivet i Uppsala och söka i domböckerna där, för domböckerna för den aktuella tiden är inte mikrofilmade. Visst är det spännande att leta efter sina förfäder och fundera över hur deras liv varit. Varför hände detta dråp med min farfars far, var han våldsam, full eller var det så att han måste försvara sig? Får jag veta det? fortsatte österut, denna gång till Uhrfors i Åshammar i Gästrikland. Där blev han mästersven. Efter ett år i Uhrfors gick flyttlasset till Tolffors bruk i närheten av Gävle. Vistelsen där varade till någon gång efter 2 september Denna dag tog David Henrik och hans hustru Brita Katarina sista gången nattvarden i Valbo församling. Från Tolffors blev flyttvägen lång efter dåtida förhållanden, ända till Finspång i Risinge församling, Östergötlands län. Familjen bestod nu av fem personer: förutom fadern David Henrik och modern Brita Katarina, av sonen Carl Johan och döttrarna Eva Katarina och Johanna Matilda, 7 resp. 1 år vid inflyttningen. Man hade dessutom dräng och piga: Lars Jansson Sträng och Maria Hagström, en syster till Brita Katarina. I Finspång arbetade Carl Johan med fadern i smedjan. I års husförhörslängd för Risinge församling finner man, att både far och son undergått uppenbar kyrkoplikt för stöld, varvid de i samband med gudstjänsten fick ta plats på en botbänk framme i koret och där of- fentligt bekänna sitt brott och sin ånger och motta avlösning för brottet. Vari stölden bestått nämns inte, men man kan gissa. Smederna arbetade efter ett slags ackordssystem. Av en bestämd kvantitet träkol och tackjärn skulle de framställa en fastställd mängd stångjärn. Blev produktionen mindre, underjärn, blev det avdrag på lönen. Vid större produktion än normen, överjärn, blev det i stället lönetillägg. Men smederna ansåg, att överjärnet tillhörde dem och inte bruksägarna och sålde järnet bl. a. till bönder i trakten. Uppfinningsrikedomen var stor, när det gällde att forsla överjärnet ur smedjan. Oftast lyckades man, men ibland blev man tagen på bar gärning. Var det första resan kunde brukspatronen nöja sig med att dela ut några rapp med tjurpesen på smedens rygg. Upprepades stölden blev det utan förbarmande åtal. När Carl Johan var 22 år, flyttade han till Hults bruk i Kvillinge församling, Östergötlands län. Där blev han smedsdräng 7

8 först hos hammarsmedsmästaren Jonas Westbom, sedan hos hammarsmedsmästaren August Bonnier flyttade han till Lämneå bruk, Tjällmo församling, Östergötlands län, där han blev mästersven, d v s hammarsmedsmästarens närmaste man hade han avancerat till stångjärnssmed blev ett betydelsefullt år för Carl Johan. Den 21 oktober gifte han sig med smedsdottern Emelie Karolina Gillerström, född i Sonstorp i Hällestads församling den 27 februari Carl Johan och Emelie bodde på Lämneå bruk till år De fick åtta barn, varav två dog endast några månader gamla. Även Emelie Karolina var av gammal smedsläkt. Stamfadern hette Gustav Olofsson och var bosatt på Gillerstorp i Östra Vingåkers församling, Södermanlands län. Hans son, min mormors morfars farfar Lars, tog namnet Gillerström efter torpet, där han var född. Han blev mästersmed vid Forsa bruk i Östra Vingåker. Han var gift med Katarina Hybberts (även namnet Hybinette förekommer) av vallonsläkt. Mormors morfars far, Gustav var bosatt i Skönnarbo, Tjällmo församling, där Gustav Adolf var smedsdräng vid Lämneå bruk. Hans son, mormors morfar, Lars Gustav Gillerström, föddes i Skönnarbo den 22 januari Han var gift med Anna Maja Herrman, också hon av gammal smed- adel. Lars Gustav var hammarsmedsmästare vid Nedre Hammaren i Sonstorp i 22 år och vid Lämneå bruk i omkring 23 år. Han arbetade vid 75 års ålder fortfarande som hammarsmed. Lars Gustav och Anna Maja fick nio barn, av vilka Emelie Karolina, min mormors mor var nummer tre började man bygga en martinugn vid Kristinefors bruk i Tjällmo församling, ca 5 km nordväst om Lämneå. Där fick Carl Johan anställning som masugnsarbetare men fick också vara med om att bygga upp ugnen. Den 27 april 1874 var han sysselsatt med takläggning och råkade av någon anledning falla ner från taket. I fallet krossade han huvudet. Döden var ögonblicklig. Emelie Karolina blev nu ensam med fem barn i åldern från sexton till knappt tre år. Hon bodde STYRELSES protokollsbok Protocoll hållet i Jernboås fattigvård Söndagen den 5:te Juni Uplästes efterföljande Sockenstämmo beslut af den 22 sistledne Maj, hvilket skulle nu intagas uti dagens protocoll, till framtida efterrättelse: På derom af Fattigvårdsstyrelsen gjord hemställan, beslöts att Prestbevis af Torpare och Inhyseshjon som från annan Församling vilja inflytta, ej bör af Pastor emottagas, och de i församlingen skrifvas förr än fattigvårdsstyrelsen lemnat sitt bifall. Skulle någon hemmansegare ändock vilja emot sådant bifall på sin jord bosätta dylika personer, vare han skyldig att hos Fattigvårdsstyrelsen ställa borgen för deras framtida underhåll, så att de ej framdeles må komma fattigvården till last och kostnader. Protocoll hållet med Jernboås fattigvårds ledamöter. Jernboås den 21 April Som genom kungörelse så väl alla behövande fattiga, som hvarje Rotes Rotmästare blifvit kallade, och sig nu infunno, företogs frågan om lottning på Rotarne skulle de fattiga fördelas, beslöts efter rådplägning att för nästa fattigår - räknadt från den 1sta nästa Maj till samma tid 1864 de fattiga ej skulle lottas, utan blott graderas och bestämmas deras underhåll för året, hvaremot de fattiga skulle få qvarbo uti hvar sin Rote, som de en längre tid vistas, emot att Roten erhåller af allmänna fattigvården i hushyra 5 a 10 dr som nu skulle bestämmas; alla fattiga få göra sine uttag af Räkenskapsföraren, och alt utgå af 8

9 Efter 5 dagar här i Nora, med underbart väder varje dag, återvände våra släktingar till Minnesota, med, som vi hoppas, trevliga minnen och bilder från det gamla landet. Deras önskan är nu att vi återgäldar besöket, och vi hoppas att så skall ske inom ett år. Vi har redan fått brev och kort från dem med påskrift av de enda svenska ord, som de förstod Tack så mycket. Nu har vi berättat den otroliga sagan om resultatet av mannens i Kalifornien efterforskningar. Till sagan hör, att de båda tremänningarna, på var sin sida om Atlanten, Emil Andersson i Minnesota och Sven-Olov Persson i Sverige, är lika som två bröder. Världen är liten ibland, och detta sammanträffande var för oss som en saga. Tänk vad släktforskning kan ge! Inga-Stina Persson Sven-Olov Persson Som uppföljning av den kortfattade historiken om FAT- TIGVÅRDEN i Sverige, som publicerades i förra numret, återges här några protokoll hämtade ur JÄRNBOÅS FATTIGVÅRDS- till en början kvar på Skönnarbo, dit familjen flyttat i samband med masugnsbygget, men tvingades 1875 tillbaka till Lämneå, där hon bodde inhyses och fick plats som piga på herrgården. Min mormor Alma Karolina Bergström föddes på Lämneå bruk den 8 juli , två år före faderns död, lämnade hon hemmet och fick plats som piga i Kristberg, Östergötlands län. Via Stjärntorps slott vid Roxens norra strand och Örebro kom hon 1888 till Dylta bruk som hushållerska åt Karl Hofgren, som året innan blivit änkling och hade två minderåriga barn. Alma och Karl fick tillsammans två döttrar: Anna (min mor) och Alma. Mormor var en skicklig berättare. Det är många kvällar jag tillbringat i hennes kök, medan hon berättat om sin barndom på Lämneå bruk och om smederna där. Smederna var vidskepliga och trodde på både tomtar och troll. Mormor kunde med inlevelse berätta om hur tomtarna hjälpte till i smedjan om nätterna under förutsättning att smederna skötte sig och höll god ordning. Men om gen i smedjan kastas huller om buller, och det pågick natt efter natt, tills ordningen blivit bättre. Hon berättade också om otroliga händelser, som smederna kunde råka ut för på hemvägen från arbetet, spökhistorier som fick håret att resa sig på en stackars fem-sexåring och som gjorde, att jag knappt vågade gå den branta trappan ner till vårt kök. Det kunde handla om hästen som stannade i den mörka natten, medan körkarlen såg ett begravningsfölje passera mitt över vägen. Eller som den gången, när hennes morfar tappade ett vagnshjul, när han på natten var på väg till hemmet i Skönnarbo. Som tur var, stod morfar på god fot med tomten, som berättade att hjulet låg i Hällestabacken. Morfar fick vandra den långa vägen dit och mycket riktigt. Där låg hjulet, berättade mormor. Och mormor trodde på alla historier, som hon berättade! På gamla dar led mormor av åldersdemens och var under sina sista år mycket förvirrad. Hon var mycket oförsiktig med 16

10 eld och gick i garderoberna med brinnande ljus som belysning. Min mor, som vårdade henne, måste till slut gömma undan tändstickorna för henne. Trots detta lyckades hon gömma undan en ask. En kväll, när mor kom upp till henne för att tända i kaminen, brann det redan för fullt! Och inte nog med det. Hon hade också lyckats tända på gardinerna i rummet. Hade inte mor kommit i tid, hade hela huset brunnit ner. Mormor dog den 25 november 1946, 90 år och 4 månader gammal. Lämneå bruk, som omtalats ovan, har anknytning till våra trakter. Det köptes 1811 av brukspatron Per Vassrin, son till bergsmannen och vice talmannen Per Persson från Vassland i Järnboås församling. 1874, när mormors far Carl Johan Bergström omkom, ägdes bruket av Haddebo bruksbolag. Vi hade också en släktträff lördagen den 23 september, där de få, som finns kvar i Sverige, mötte upp. Som program på släktträffen, förutom Åke Mossbergs visning av gamla Pershyttebilder, granskade vi antavlor och egna medförda gamla album med kort. Alltid var det någon, som visste vem personerna var. Vi lyssnade även till den gamla gruv och vällingklockan i Gamla Pershyttan, då den ringde in helgmål kl Vår farmor ringde nämligen i denna vällingklocka i 17 år, 4 gånger om dagen, på morgonen, före och efter middagstimmen, och när arbetet var slut på kvällen. Ersättningen då var 10:- kronor om året från Perhytte Grufvebolag och 10:- kro- Största släkten finns over there, då 4 av syskonen från Emtaboda utvandrade till Nord- Amerika. Det kunde blivit ett femte syskon. Äldste brodern skickade nämligen biljetter till vår farfar Per Anton och hans fru Maja Stina, men farmor ville inte utvandra. De hade redan 3 barn, och hon hade sina gamla föräldrar. Detta är vad vår far Adolf Persson berättat för oss. Han var yngste sonen och ännu ej född då. I stället blev det systern Matilda Andersson, som reste. Emigranternas ättlingar är nu spridda över hela USA, men mannen i Kalifornien har funnit de flesta, till och med fler än Emil och Lois Andersson kände till. Han har utfört ett fantastiskt arbete åt oss. Vi är honom innerligen tacksamma. Vi hoppas bara, att även han kommer hit till Sverige, så vi kan visa honom, var hans anfäder kommer ifrån. Vi har funnit många, många av hans släktingar. Underligt nog hade han från början samma efternamn som vi, Persson, men det blev amerikaniserat till Peterson

11 kyrkogårdsföreståndaren om han möjligen kände till henne och fick till svar: Jag kände henne mycket väl. Hon var kassör i vår Baptistkyrka i många år, och jag och min bror arrenderar jord av hennes son. Anna Louise Andersson dog 1993 och var begravd på samma kyrkogård. Hon blev 95 år gammal. Philip Gustavsson gav namn och adresser på hennes barn, och mannen i Kalifornien kontaktade dem. Det slog ned som en bomb. De trodde inte att det fanns några levande släktingar kvar i Sverige. Kontakten hade varit bruten, sedan de första emigranterna dött, och svenska språket hade inte följt de kommande generationerna. Så började vi skriva till varandra och berätta om våra släktingar i Sverige och USA, främst Minnesota där en del av emigranternas ättlingar finns. Vi har i höst, i september, haft besök av den som arrenderade ut jord till kyrkogårdsföreståndaren. mormor Augusta och hennes man odlade upp på prärien. Ett mycket trevligt sammanträffande, som gav oss mycket. Vi ordnade så de fick se var Augusta var född, torpet Emtaboda vid sjön Emten i Nya Pershyttan. Vi besökte även torpet Utmålet, där Augustas mor var född. Vidare fick de se en kolmila i Lockhyttan. Emil Anderssons mormors far, Anders Andersson, var nämligen torpare och kolare vid Emtaboda i 30 år, Båda torpen lades ned i början av 1900-talet, och efter 100 år finns bara lite lämningar kvar efter hus och källare. Vi hade även andra utflykter inbokade, t ex ett besök vid huset i Glifsa, Striberg, där Augustas syster bott, liksom besök på kyrkogården och i kyrkan. Vi visade var Augusta Andersson haft sin första plats i Gamla Pershyttan, samt bönhuset, där hon som 18-åring blev medlem i Baptistkyrkan, vilken hon också blev trogen hela livet. Församlingarna som Folkbokförings- Begrepp. Med anledning av Riksskatteverkets planer på att avskaffa församlingsbegreppet, hade Värmlands Släktforskarförening i en motion till årets Riksstämma föreslagit att Sveriges Släktforskarförbund skulle uttala sig för ett bevarande av församlingarna som folkbokföringsbegrepp, och även inlämna en officiell protestskrivelse mot RSV:s planer till bl.a. regering, riksdag och RSV. Detta förslag antogs av Riksstämman. Med anledning av Riksstämmans ställningstagande har Sveriges Släktforskarförbund nu tillställt regeringen en skrivelse, där man föreslår, att Riksskatteverkets förslag, som går ut på att avskaffa församlingarna som grund för folkbokföringen, skall avslås. Riksantikvarieämbetet har, i ett pressmeddelande, framfört liknande synpunkter. Detta meddelande kom samma dag som Sveriges Släktforskarförbund sände in sin skrivelse. Förbundet har även sänt sitt uttalande till ett flertal tidningar. Men än så länge är det bara ett fåtal som intresserat sig för ämnet. Den här frågan bör också uppmärksammas ute bland medlems - organisationerna, som bör försöka påverka riksdagsledamöter och andra politiker på lokal nivå. Den som har tillgång till internet kan läsa Förbundets skrivelse i nättidningen Rötter: (Källor: Angeläget nr 3/00 och Släkthistoriskt Forum nr 4/00) Ordföranden 14 11

12 ATT LYCKAS MED DET OMÖJLIGA Det kom ett brev till Nora Släktforskarklubb från en man bosatt i Kalifornien USA. Han skickade sitt släktträd med förfrågan om någon i vår klubb kände till personerna på det eller visste någon, som han kunde få hjälp av. Detta var i slutet av januari Som tur var, deltog jag (Inga-Stina) i det styrelsemötet. Det var vårt släktträd. Jag kände genast igen namnen, som vi tidigare forskat fram. Vi kommer från var sin bror i Norra Tolsboda. Jag tog brevet, kollade med min bror om vi skulle svara, och så blev det. Svaret sändes som en kväll, och nästa morgon hade vi svar. Mannen i Kalifornien var lika överväldigad som vi över att ha funnit några släktingar. Han berättade mera om sig själv och sina anhöriga, och vi gav honom alla uppgifter, som vi forskat fram på den släktgrenen till i början på 1600-talet. De äldsta uppgifterna funna på Karlskoga Hembygdsarkiv, något som han aldrig kunde ha fått från SVAR. Han var mycket tacksam för alla uppgifter. Vi hade berättat, att vår farfar, Per Anton Andersson i Gamla Pershyttan, hade 4 syskon, som utvandrat till Nord-Amerika i slutet av 1800-talet, men vi hade ingen aning om var de bosatt sig. Vår far hade sagt Svenskbygderna, men Nord-Amerika är ju stort. Som tack för alla uppgifter han fått från oss, erbjöd han sig att försöka hjälpa oss att finna utvandrarna och deras ättlingar. Han frågade om vi inte visste vart de kommit, men i kyrkböckerna stod endast NordAmerika. Ingen fanns kvar att fråga här. Det enda vi kom på var om det kunde finnas en bo- uppteckning efter en syster i Stockholm. Sagt och gjort, vi skrev till Stockholms Stadsarkiv efter bouppteckningen. Där nämndes två av de utvandrade. En syster, Augusta Andersson, var gift med en farmare August Swanson i Montevideo. Den andra systern, Matilda Andersson, var gift med en farmare Nel- Mannen i Kalifornien fann familjen, men frågade igen efter förnamn på farmare Nelson. Han hade funnit 20 stycken farmare Nelson, vars fru hette Matilda, men åldern stämde ej in på vår Matilda. Tyvärr kunde vi inte hjälpa honom. Men efter ytterligare sökning fann han familjen John och Matilda Nelson boende 2 hus från systern Augusta Swanson i Montevideo Minnesota. Nu gällde det att finna deras ättlingar. Han frågade begravningsbyråer i området efter gamla kyrkogårdar. Det finns ju ingen statskyrka i USA utan många olika kyrkor. Han fann våra familjer begravda på en gammal Baptistkyrkogård i Leenthrop Township Chippewa County Minnesota (i närheten av Montevideo). Kyrkogårdsföreståndaren, en svenskättling med namnet Philip Gustavsson, var mycket hjälpsam och fotograferade gravarna, som låg bredvid varandra. Han mindes till och med att det brukade sitta blommor på gravarna på Memorial days. Dessa uppgifter gav mannen i Kalifornien ytterligare information. Det måste finnas ättlingar. Han tog hem dödsattester på familjerna och fann där Augustas dotter, Anna Louise Andersson. Han frågade då igen 12 13

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Erik Martin Douhan

Erik Martin Douhan Erik Martin 1866-05-21 1918-09-05 Brita Cajsa Andersdotter 1827-1833 Jan 1813-1876 Maria Kristina Hermansson 1861-1924 Erik Martin 1866-1918 Nils Herman 1885-1965 Maria Katarina 1889-1918 Erik Johan 1890-1961

Läs mer

Välkommen till vecka 3

Välkommen till vecka 3 Välkommen till vecka 3 I den här lektionen ska vi följa en kvinna bakåt i tiden. Kvinnan avled 1974 och vi ska spåra hennes farfar som var född 1781. Kvinnan har vi valt ut slumpmässigt ur en församling

Läs mer

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Svea Linnéa Kraft 1909 1953 Johanna Charlotta Lundell 1876 1931 Johanna Nylin 1839-1920 Johan Frans Lundell 1840-1924 Anna Stina Hollsten 1807 1843 Anders Jansson

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts Släktforskning Anna Lisas föräldrar, syskon och deras ättlingar Fadern Göras Anders Gustaf Andersson Födelsebok 1833 Grangärde Anders Gustaf f: 18/12 döpt: 19/12 Föräldrar: Faddrar: Anders Olsson och hustru

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Sveriges befolkning 1890 Sida 1

Sveriges befolkning 1890 Sida 1 Sveriges befolkning 1890 Sida 1 Post 3785636 Andersson, Anders f. 1843 i Post 3785615 Andersson, Karl Johan f. 1854 i Arboga landsförs (Västmanlands län, Västmanland) Födelseort i källan: Arboga S:n Post

Läs mer

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp Torpvandring Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00 Utsikt från Backstugan Ånstorp Lerbäcks hembygdsförening Torpinventeringskommittén Bertil Engdahl

Läs mer

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt.

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. kontakt: forskargruppen@telia.com www.håtuna-håbo-tibble.se TORPET KURN, FICK SENARE NAMNET KARLSLUND Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. Inger Löfstedt

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Smedsl ä. Tiderman. genom tiderna. Anders August Sw ä

Smedsl ä. Tiderman. genom tiderna. Anders August Sw ä Smedsl ä kten Tiderman genom tiderna Anders August Sw ä rds anor Stjärnorna tindrade tysta för hundrade år tillbaka och skogen sov. Forsen dånade, hjulen dundrade, gnistorna sprakade, marken skakade hammaren

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON En Släktforskningrapport För ANDERS GÖRAN JOHANNESSON Skapad den 28 februari 2010 "The Complete Genealogy Reporter" 2006-2009 Nigel Bufton Software under license to MyHeritage Family Tree Builder INNEHÅLL

Läs mer

Sakajärvi. Källa: Anteckningar till Gellivare sockens tidigare historia av Jöran Grapenson. Till 200-års minnet

Sakajärvi. Källa: Anteckningar till Gellivare sockens tidigare historia av Jöran Grapenson. Till 200-års minnet Sakajärvi Jag har själv aldrig besökt byn Sakajärvi, men jag har ändå mina rötter i byn. Några av mina anfäder och anmödrar har bott och verkat i byn, under årens gång. Saka är lapska, med saka menas ett

Läs mer

Stamtavla för Maja Lisa Nilsdotter

Stamtavla för Maja Lisa Nilsdotter Stamtavla för Maja Lisa Nilsdotter Generation 1 1. Maja Lisa Nilsdotter. Maja Lisa föddes 1803-03-27 i Gissebo, Hjorted (H). Hon dog 1882-10-20 i Ekedalen, Hjorted (H), 79 år gammal. Hon begravdes 1882-10-27.

Läs mer

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör.

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA J A Lundins farfars släkt i Holmestad Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. 82 Brännebrona... 1 Anor till Nils* Magnusson Lundin... 2

Läs mer

Släktforskning. Gren: Ersson. Upprättad av: Staffan Adolfsson. Socker-Lottas Gård 8 070 873 04 77 e-post an-st@live.se 742 34 ÖSTHAMMAR

Släktforskning. Gren: Ersson. Upprättad av: Staffan Adolfsson. Socker-Lottas Gård 8 070 873 04 77 e-post an-st@live.se 742 34 ÖSTHAMMAR Detta är ett utkast till en artikel om den Erssonska familjen ( 2008-10-11 ) Jag, Staffan, har aldrig träffat min morfar, Gustav (Larsson) Löfstrand. Han dog 1932, 51 år gammal. Som pensionär har jag börjat

Läs mer

Pånvallen en bosättning vid Smalpån

Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen är ett torpställe, som under 1800-talet beboddes av sk dagsverkstorpare. År 1823 hörde Pånvallen under Tunvågens by och finns med på avvittringskartan över

Läs mer

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa!

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! A 1. Knivaledet Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! Publicering från sidan på www.facebook.com/varnhemshistoria hittar du också här på sidan klicka här! Klicka

Läs mer

Claes Wilhelms egen berättelse Tidskrift "Maskinbefälet" Jakobsgatan 24 STOCKHOLM

Claes Wilhelms egen berättelse Tidskrift Maskinbefälet Jakobsgatan 24 STOCKHOLM Claes Wilhelms egen berättelse Tidskrift "Maskinbefälet" Jakobsgatan 24 STOCKHOLM Med anledning av Eder uppmaning i novembernumret lämnar jag härmed följande data ur mitt liv: Född i Skyttorp, Tensta församling

Läs mer

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1 2005-12-03 Sida 1 Tabell 1 Lars Wibom (6102). Ryttare vid Majorens kompani, Livregementets dragoner. Född 1767 i Falu Kristine (W). Död mellan 1797 och 1805. Ryttare vid Majorens kompani tillhörande Livregementets

Läs mer

Brannudden torp nr 51

Brannudden torp nr 51 Brannudden torp nr 51 Torp under Hammarby 1821-1825 Drang Pehr Grail Maja Cajsa Ersdotter Peter Pehrsson f 1795.07 05 ikila f 1796.04.21 ibettna f 1801.07.18 i Bjorkvik drunkn i Bysjon 11/11924 standigt

Läs mer

Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015.

Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015. Ett skåp berättar med hjälp av Arne Karlsson i Målerås. Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015. Skåpet smälter väl in bland övriga

Läs mer

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid.

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Jennys barndom Jenny föddes på en gård som heter Lingmyren i Skarvtjärn, Harmångers socken en 16 juli 1901.Tre

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Selma Josefina gifte sig med Sven i Holmia.

Selma Josefina gifte sig med Sven i Holmia. Buchau - Bochou Carlsson Christiansson Johansson Eriksson Det sägs att det kom två vandrande gesäller någon gång på 1600-tal från Tyskland med efternamnet Buchau. Senare troligen stavat både Buchou, Bouchow

Läs mer

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka

Läs mer

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet Ola Lönnqvist Från vaggan till graven Vi följer en person under 1800-talet Följ noga alla källor och sidor och se till att du förstår hur och var jag hittat informationen som jag skrivit av. På några ställen

Läs mer

Gårdarna runt Mörtsjön

Gårdarna runt Mörtsjön 1 Gårdarna runt Mörtsjön Uthuset Munter-Gustav byggde av locken från salttunnorna vid Morshyttans station 2 När farsan, Sten Bylén, fyllde 90 år, den 12 juni 2004, lovade jag honom en utflykt till Mörtsjön,

Läs mer

Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård.

Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård. 10 Tånnö Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård. Både Tånnö och Torskinge ligger nu i Värnamo kommun. Tånnö kyrka - (från Tånnös

Läs mer

Höga Svedjan. Tåa Johans. torp 316. Under Ubbhult Jonsagård i Kyrkböckerna benämd Höga Svedjan, i folkmun Tåa Johans. Sätila boken sidan 134.

Höga Svedjan. Tåa Johans. torp 316. Under Ubbhult Jonsagård i Kyrkböckerna benämd Höga Svedjan, i folkmun Tåa Johans. Sätila boken sidan 134. Höga Svedjan Tåa Johans torp 316 Under Ubbhult Jonsagård i Kyrkböckerna benämd Höga Svedjan, i folkmun Tåa Johans. Sätila boken sidan 134. Torparen Anders Månsson Anna Bengtsdotter *29.08.1831 Björnlanda

Läs mer

Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26

Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26 Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26 Elsa Elvira Kraft 1908 1985 Svea Linnea Kraft 1909 1953 Elis Georg Kraft 1915 1980 Carl Georg Kraft 1881 1922 Johanna Charlotta Kraft 1856 Jan (Johan) Erik Kraft 1825

Läs mer

pär lagerkvist 1891-1974

pär lagerkvist 1891-1974 pär lagerkvist 1891-1974 BIOGRAFI Föddes i Domprostgården i Växjö 23 maj 1891 Pappa Anders Lagerkvist var bangårdsförman och bodde i en en-rumslägenhet i huset. 1876 gifte han sig med Hanna Magnusson från

Läs mer

Södra Roslagens släktforskarförening 25 år

Södra Roslagens släktforskarförening 25 år Södra Roslagens släktforskarförening 25 år Föredrag av Carl-Göran Backgård Starten 25 år har gått och jag ber er följa med mig i tanken tillbaka till 1989, samma år som Globen invigdes. Det är verkligen

Läs mer

Hur jag fann Eric i USA

Hur jag fann Eric i USA Hur jag fann Eric i USA Följande är ett sammandrag av det föredrag jag hade förmånen hålla vid föreningens årsmöte 19 mars. Hemmaplan Jag började med vad jag kunde finna i Sverige. Min farfars bror Erik

Läs mer

Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar. I tidig ålder dog Bengt (3 maj maj 1889) Uno ( )

Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar. I tidig ålder dog Bengt (3 maj maj 1889) Uno ( ) Mor Anna född Söderbom 1866 1919 JJB:s första fru Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar I tidig ålder dog Bengt (3 maj 1889-23 maj 1889) Uno (1905 1907) Anna Söderbom

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

q Smedgesäl en i Norge a

q Smedgesäl en i Norge a q Smedgesällen i Norge a Sagan är satt med typsnittet Ad Hoc kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på

Läs mer

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg -

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - I Ätt och Bygd nr 125 visades en släkttavla med manliga ättlingar utgående från Nils Olofsson död ca 1557, bosatt på hemmanet Hamnen i

Läs mer

Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad.

Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad. Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad. Hemmansägare Nils Pehrsson Öhlen (Född 15/8, 1826 i Östanå. Död 21/12, 1887) Brita Christina Andersdotter (Född 3/11, 1833 i Överkovland. Död 1/12, 1912)

Läs mer

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet)

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Djursholm 2008-03-14 GRÖNA STUBBEN släktutredning Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Farfars farfars farfars far HÅKAN ANDERSSON Född 1744 i Torps socken i Dalsland, enligt uppgift från 1793.

Läs mer

TORNURET I BÄCKEBO KYRKA

TORNURET I BÄCKEBO KYRKA TORNURET I BÄCKEBO KYRKA Foto: G Petersson GURLITH PETERSSON Jenny de Besche f. Andersdotter 1861 ca 1914 Jenny Charlotta Andersdotter föddes den 5 maj 1861. Enligt Födelse- och dopboken är hon döpt till

Läs mer

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA Familj 1 Henrik Mickelsson, Nybyggare i Mikonheikki, Jukkasjärvi sn., nämnd 1684-1717 [dombok, mtl]. Henrik Mickelssons ursprung är obekant, men enligt domboken för Jukkasjärvi

Läs mer

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell)

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Gerda föddes den 1 september 1882 i Östra Kannebäck. Hon var tredje dottern i familjen. Hennes föräldrar var sjökaptenen

Läs mer

Kallmossen 1. Efter kom Nordströms hit ifrån Gäddsjö.

Kallmossen 1. Efter kom Nordströms hit ifrån Gäddsjö. Kallmossen 1 1. 1869 kom bysmeden Anders Hällström f 1840, hit ifrån Österfärnebo, med hustru Johanna Öbrink f 1842, fick sonen Axel och dotter Katarina. 1872 kom smeddrängen Per Lundberg hit ifrån Torsåker.

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

STORA SOLÖ. 1 mantal frälse.

STORA SOLÖ. 1 mantal frälse. 1 STORA SOLÖ. 1 mantal frälse. NIKOLAI SOCKEN. 1734 1911. En gård från 1734-1833 GÅRD 1 och GÅRD 2 Från 1833 1940. ½ mantal vardera. 2 S:t Solö. 1734 1753. 1734 Pehr???-son h. Maria s. Pähr Pehrsson h

Läs mer

En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR

En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR 1 Ola Lönnqvist En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR Information erhållen 21/8 2011 av Gunnar Frisén: Bror Frisén, far till Gunnar Frisén, född 6 feb 1914. Axel Frisén, släkting i Skövde. Forskning den 21-22/8

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22. Roten

Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22. Roten Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22 Roten Roten ingick i Västerås kompani och hette från början Gammalby. Roten var frälse och bestod av landbönder under Wirsbo och Seglingsbergs Bruk. 1864

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Ekalyckan och Klockarebolet

Ekalyckan och Klockarebolet Ekalyckan och Klockarebolet Föreningen har tre byggnader, Ekalyckan, Klockarebolet och Mölarps kvarn, som genom många frivilliga arbetstimmar har iordningställts och nu vårdas. I början av december hålls

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 6 januari, 1865 Ekenäs, Målilla, Kalmar län

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 6 januari, 1865 Ekenäs, Målilla, Kalmar län Utskriftsdatum: 2014-09-13 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Annummer: Förnamn: Efternamn: 8 Nils Oskar Gustafsson Födelsedatum: Födelseplats: 6 januari, 1865 Ekenäs, Målilla, Kalmar län Dödsdatum:

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: Föräldrar

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: Föräldrar Utskriftsdatum: 2009-10-25 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 80 Gustaf Garström Födelsedatum: Födelseplats: 25 februari, 1778 Sundtorpet, Österåker, Stockholms

Läs mer

2. Omkr 1705 Erik Matsson Anders 1705 Född i Båtstorp. 3. Omkr 1706 Erik Larsson Erik 1706 Född i Båtstorp

2. Omkr 1705 Erik Matsson Anders 1705 Född i Båtstorp. 3. Omkr 1706 Erik Larsson Erik 1706 Född i Båtstorp BÅTSTORP Första gången Båtstorp nämns i skrift är på 1520-talet då det ingår i arvet efter Birgitta Tordsdotter (Bonde) i Smedby. Från början har det varit ett torp (=nyodling) och det mantalssattes ganska

Läs mer

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12 MIN MORS ANOR Probanden är min mor, Jennie Andersson, född i Hunneberga den 31 jan 1913 som mellanbarn till lantbrukare Johannes Olsson och hans hustru Ingrid. Jennie fyllde alltså nyligen 91 år och bor

Läs mer

Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001

Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001 Vimpelås. Torp 324 Foto från 2001 Anders Bengtsson född den 11/9 1843 i Hägnen och hans hustru Christina Olausdotter född 23/10 1845 på Stensgård i Kärrsgärde, båda i Sätila socken. Paret gifter sig år

Läs mer

Hjälpmedel för ovana personer att släktforska inom Håbo kommun

Hjälpmedel för ovana personer att släktforska inom Håbo kommun HAR DU GAMLA ANFÄDER / ANMÖDRAR I HÅBO, ELLER ÄR DU ENBART ALLMÄNT INTRESSERAD? Hjälpmedel för ovana personer att släktforska inom Håbo kommun Håbo Kultur & Hembygdsförening har av tradition arbetat med

Läs mer

Ett släktnamn blir till; Låås-släkten och Lövåsen Torgny Låås

Ett släktnamn blir till; Låås-släkten och Lövåsen Torgny Låås Ett släktnamn blir till; Låås-släkten och Lövåsen Torgny Låås 1 (9) Per Persson Lås 1828-1921 var den förste av mina och Låås-släktens direkta anor som bodde i Lövåsen. Lövåsen var på den tiden en liten

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Historik. Kulturmiljön idag

Historik. Kulturmiljön idag Pauki (Bávgi) I byn Pauki Paukijärvi har några av mina anfäder levt och verkat. Bland annat min mormors mor Brita Lena Olofsdotter, vilken sedan gifte sig och flyttade till Liikavaara, och min mormors

Läs mer

Mina föräldrar och mormor och farmor

Mina föräldrar och mormor och farmor 1 Mina föräldrar och mormor och farmor Här länk till familjeträd i Ancestry Mormor Amanda Gustafva Linna Kankaanranta b.13/3 1862 d. 1945 Från vänster till höger:. Mormor Amanda,farmor Wilhelmina Anttila,

Läs mer

En resa till de sahlinska bruken i Dalsland

En resa till de sahlinska bruken i Dalsland En resa till de sahlinska bruken i Dalsland Åmål är den naturliga startpunkten. Allt vad sahlinarna ägde ligger i vad som nu kallas Åmåls kommun. Varför inte starta med en övernattning? Det finns bra hotell

Läs mer

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837 Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf IngridMaria Isaksdotter Föräldrar till Lars Peter Isaksson: Isac Jonasson och Brita Maria Knutsdotter i Ryd Mormor

Läs mer

Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2)

Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2) 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2) Gift 1935-07-03 med

Läs mer

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö Min mormor Maria Kangas föddes 1872 i byn Lajkola i Finland. Min morfar Johan Erik Kangas var två år yngre och

Läs mer

Per Erik Andersson, Lars Göran Andersson, L G Högberg Brita Ehlert

Per Erik Andersson, Lars Göran Andersson, L G Högberg Brita Ehlert Arne Här kommer en sammanfattning av det jag hittat i kyrkböckerna om Skräddaren Jonas Andersson hans hustru Stina Jönsdotter och deras ättlingar Fig 1, med tyngdpunkt på sonen Anders Jonssons, torparen

Läs mer

Källdalen ligger på skogen mellan Usträngsbo och Ulvsbomuren SV sjön Granramen.

Källdalen ligger på skogen mellan Usträngsbo och Ulvsbomuren SV sjön Granramen. Källdalen C7:1, ek G 82 KG 82 SO Torpkomitténs noteringar från 90-talet Torp under Ramnäs bruk, SV sjön Granramen. Här skall finnas en riktig källa, därav namnet på torpet. Gustav Andersson, Mur-Gustav,

Läs mer

Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29

Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29 Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29 Maja Persdotter 1776-1857 Johan Persson 1776-1843 Stina Jacobsdotter 1802-1873 Sven Jaensson 1800-1873 Maria Jonasdotter 1814-1855 Carl Johan 1833-1833 Johanna 1835-

Läs mer

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2)

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Av Eva Dahlberg och Anders Larsson Flytta och koppla är den metod som används för att skapa en relation, dvs. länka samman personer

Läs mer

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865.

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. Lerums kommunalstämma 1865 Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. S.D. Med anledning af derom gjort kungörande hade af församlingens ledamöter

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Norrbo kom landbonden Erik Isaksson f 1848 och Maria Olsdotter f 1851, hade fyra döttrar, familjen flyttade 1902 till Bro.

Norrbo kom landbonden Erik Isaksson f 1848 och Maria Olsdotter f 1851, hade fyra döttrar, familjen flyttade 1902 till Bro. Norrbo 1. En gård på gränsen mot Hedesunda socken. I början på 1800:talet, brukades gården av landbonden Nils Olsson f 1784 och Stina Olsdotter f 1782, hade tre söner och två döttrar, flyttade till Sälja

Läs mer

Inledning. Med anledning av detta har jag satt ihop ett studiehäfte med frågor som kan bli ett stöd när minnen skall väckas till liv.

Inledning. Med anledning av detta har jag satt ihop ett studiehäfte med frågor som kan bli ett stöd när minnen skall väckas till liv. Mina Minnens Bok Inledning Detta studiematerial har kommit till efter att jag, på uppdrag av Jönköpings stadsarkiv, varit ute på tolv äldreboenden i de mindre kommundelarna. Syftet med besöken på äldreboendena

Läs mer

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 1 Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 Laga skifte infördes i Sverige 1827 med förordning om hur uppdelning av jorden skulle ske. Redan då frågade lantmätaren Sennebybönderna, om man ville

Läs mer

Christian Wilhelm Emil Flors Brevsigill

Christian Wilhelm Emil Flors Brevsigill 18 april 2013 Lasse Ericssons Släkt Sida 1 Christian Wilhelm Emil Flor. Brukspatron på Haddebo Bruk från 1857 till 22 se tember 1879. Christian Wilhelm Emil Flors Brevsigill Född 7 augusti 1829 i Kiel.

Läs mer

Nyhetsbrev # 1. 2013. Stockholm Sverige 20 Mars

Nyhetsbrev # 1. 2013. Stockholm Sverige 20 Mars Nyhetsbrev # 1. 2013 Stockholm Sverige 20 Mars Kära medlemmar, månadsgivare och samarbetspartners! Nytt år, nya utmaningar och möjligheter! Vi är glada att ni vill fortsätta att stödja och följa oss i

Läs mer

Börje i Enet ("Börin") Stamtabell

Börje i Enet (Börin) Stamtabell Börje i Enet ("Börin") Stamtabell Tabell 1 Börje (Börin) Jönsson (1:682). Död 1693 i Enet, Svanaholm, Ås (F) [jane]. Levde i torpet Enet under Svanaholm, Ås Gift med Elin (1:683). Död 26 okt 1684 i Enet,

Läs mer

Sundmanshagen, Värlingsö

Sundmanshagen, Värlingsö Sundmanshagen, Värlingsö Författare: Anita Åström 2010. De flesta som forskar i gamla arkiv kommer inte längre än till 1500-talet men på Riksarkivet i Stockholm nämns Värlingsö redan från mitten av 1300-talet.

Läs mer

Eskilstuna Kanal 1861-1865 Källa AI:19a Sid 218

Eskilstuna Kanal 1861-1865 Källa AI:19a Sid 218 Eskilstuna Kanal 1856-1860 Källa AI:18a Bild 224 Larsson, Johan, Stenhuggare f 1817 3/10. Död 1859 25/1 Pehrsdr, Christina, Enka f 1821 5/3 Jansson, Carl Eric, Murare f 1827 3/5 Holmberg, Fredrica Wilhelmina,

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Han var murare, målare, tapetserare, urmakare, ja, en riktig tusenkonstnär enligt Alfred Andersson i Lövnäs som var en av Lindbloms fiolelever.

Han var murare, målare, tapetserare, urmakare, ja, en riktig tusenkonstnär enligt Alfred Andersson i Lövnäs som var en av Lindbloms fiolelever. SPEL OCH DANS FRÅN FÖRR Ur Andra boken om LOTORP. ABF i Finspång, utan år: "Risinge socken har varit en dansande socken beroende på de stora bruken som fanns på den tiden vid Finspång och Lotorp. Det var

Läs mer

Att dokumentera och känna till sin egen historia 4 Komma i gång en introduktion 7 Intervjuteknik 8

Att dokumentera och känna till sin egen historia 4 Komma i gång en introduktion 7 Intervjuteknik 8 nytt_original_0914 06-09-14 11.30 Sida 3 Innehåll Att dokumentera och känna till sin egen historia 4 Komma i gång en introduktion 7 Intervjuteknik 8 Mitt liv min barndom 10 min ungdom 22 mitt vuxenliv

Läs mer

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång.

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång. Upptäck din familjs släkthistoria! Att släktforska är både spännande och roligt och du lär dig mer om dig själv och dina förfäder under din resa bakåt i tiden. Kanske är du nyfiken på om du är släkt med

Läs mer

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång.

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång. Upptäck din familjs släkthistoria! Att släktforska är både spännande och roligt och du lär dig mer om dig själv och dina förfäder under din resa bakåt i tiden. Kanske är du nyfiken på om du är släkt med

Läs mer

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Adolf Fritiof Bernhard Carlsson 1911-1997 Edeborg Adina Carla Margareta 1895-1976 Märta Adelia Florence Concordia 1891-1985 Etly Augusta Erika Kornelia 1899-1940

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

Fiskarebo. Lundholmen

Fiskarebo. Lundholmen Fiskarebo Lundholmen Sida 52 Backstuga under Lundholmen. Nu tillhör marken Sunnerby Ågård. Sista inv. Johan August Karlsson, f. 1861 i Moheda, och hustrun Eva Nilsdotter, f. 1868 i Blädinge. De flyttade

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Förord. Josefine Wallin

Förord. Josefine Wallin Förord Jag har alltid varit intresserad av historia och kommer ihåg att jag ville börja släktforska när jag var runt åtta år. Kanske inte släktforska i sakens mening men jag ville få reda på historien

Läs mer

Kerstinbo "Hällarna"

Kerstinbo Hällarna Kerstinbo "Hällarna" 1. Torpgrund, kallades "Klaras" på senare år, tidigare kallat "Hällarna". Här bodde i slutet på 1700:talet dagkarlen Lars Olsson f 1760. Han var gift två gånger, först med Karin f

Läs mer

Mina anor från gruvbyn Rämsberget Torgny Låås

Mina anor från gruvbyn Rämsberget Torgny Låås 1(9) Mina anor från gruvbyn Rämsberget Torgny Låås Bilagor (efter texten): - Komprimerad antavla för Anna Carolina Lönn (f. Jansdotter) 1871-1938 - Häradsekonomiska kartan över Rämmen/Rämsberget 1883-1895

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Jonny Nilsson 2013 Det är så här de flesta äldre Mönsteråsare minns husar Skog - i uniform och till häst på hembygdsföreningens årsfest.

Läs mer