ETT NYTT SÄTT ATT INNOVERA OCH PRODUCERA I BOSTÄDER?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "ETT NYTT SÄTT ATT INNOVERA OCH PRODUCERA I BOSTÄDER?"

Jonas Simon Pettersson
för 8 år sedan
Visningar:

1 ETT NYTT SÄTT ATT INNOVERA OCH PRODUCERA I BOSTÄDER? Ett förslag till hur en idé att radikalt förändra byggandet skall kunna realiseras. Dr Sarah Philipson, assistant professor i Marketing, Hägskolan i Gävle och Linnéuniversitetet.

2 PROBLEMET Bostadsbyggandet idag vänder sig i stort sett enbart till den rikaste tredjedel av befolkningen Nybyggda bostäder säljs för kr/kvm För att bygga bostäder till majoriteten av befolkningen måste priserna ner till kr/kvm De allmännyttiga bostadsföretagens uppgift är att förse denna majoritet av befolkningen med bostäder!

3 PROBLEMET Ett hushåll med 2 vuxna och ett barn måste lägga 45-50% av hushållets nettoinkomst för att betala hyran för ett 70 kvms boende i nyproduktion Snarare än att betala mer måste de anpassa sig genom att minska ytorna; ofta under det socialt acceptabla Produktionskostnaderna måste därför minska Vi måste därför fråga oss om det finns någon produktivitetsutveckling i byggindustrin Byggnadsprisindex visar en dramatisk real kostnadsökning

4 BYGGNADSPRISINDEX, SCB, EFTER LIND & SONG (2012:5)

5 LIND & SONG (2012), BEKOSTAD AV SVERIGES BYGGINDUSTRIER, SÄGER ATT BYGGNADSPRISINDEX ANTAGLIGEN UNDERSKATTAR PRODUKTIVITETSUTVECKLINGEN. TROLIGEN ÄR FÖRÄDLINGSVÄRDETS UTVECKLING ETT BÄTTRE MÅTT

6 PRODUKTIVITETSUTVECKLING? Även om man satte tilltro till denna parts-stödda bedömning kan man konstatera att även med detta mått är produktivitetsutvecklingen minimal, 25% på 32 år! Olander & Widén (2010) däremot påstår att produktivitet är omöjligt att mäta Vilket måste ses som nonsens när det blir allt mer omöjligt för en stor del av samhällsmedborgarna att betala vad en bostad kostar idag.

7 INGEN UTVECKLING Enligt en studie gjord för Statskontoret av Bantkas (2008), beror de ökande kostnaderna på en ökande grad av monopolisering i den svenska byggindustrin Den s.k. multifaktor -produktiviten, ett nationalekonomiskt mått, har från 1958 till 2005 gått ner från 0,015 till 0,004 Det innebär att det inte längre görs några investeringar för att förbättra produktiviteten i sektorn Det finns alltså små incitament för en ökad produktiviteten. Skall en förändring ske måste fastighetsägare börja ställa krav.

8 OLIGOPOL 2004 var det företag som sysslade med entreprenadverksamhet, men hälften av alla lägenheter byggs av fyra företag, Skanska, NCC, Peab och JM. Andelen är mycket större i storstäderna Av de tio största byggföretagen år 1991 fanns år 2002 bara fyra kvar

9 SMÅ FLERFAMILJSHUS Jag och många av er kan bygga små flerfamiljshus (4 lgh) för kr per kvm, inte baracker, utan riktiga bostäder Dessa skulle kunna vara ett alternativ för landsorten och storstädernas ytterområden men i de flesta svenska kommuner är det i praktiken ett duopol på byggrätter; två av de stora byggnadsföretagen delar på alla rättigheter För stora flerfamiljshus i storstäderna måste andra lösningar till!

10 KONSEKVENS Med lägre produktivitet än andra branscher, blir boende och kontorslokaler en väsentligt större del av köparnas kostnader, relativpriserna ökar

11 UTVECKLING? Grön glaserad toalett, pigsty -modell, Eastern Han dynastin, Kina A.D. Modern toalett

12 KAN BYGGNADSINDUSTRIN LÄRA AV ANDRA? Elektronikbranschen har under 30 år använt ett nytt sätt att innovera

13 PRODUKTIVITETSUTVECKLINGEN I ELEKTRONIKINDUSTRIN

14 KOSTNADERNA ÄR NU EN MILJONTEDEL AV DE FÖR TRETTIO ÅR SEDAN! OAVSETT MÅTT ÄR BYGGBRANSCHENS UTVECKLING INTE GYNNSAM I JÄMFÖRELSE MED ELEKTRONIKINDUSTRIN

15 HUR GJORDE ELEKTRONIKINDUSTRIN? 1980 tvingade de amerikanska konkurrensmyndigheterna IBM, International Business Machines, som sedan 1930-talet haft monopol på att tillverka datamaskiner att börja upphandla (outsourca) stora delar av sin tillverkning Förhoppningen var att genom att skapa underleverantörer, så skulle på sikt marknaden bli konkurrensutsatt

16 TRADITIONELL OUTSOURCING Nackdelar för det köpande företaget: De får stå för allt konstruktionsarbete Kostnaden för att överföra information till de som skall ge offerter är hög Kostnaden för att utvärdera offerterna är hög De kan därför göra ett begränsat antal offertförfrågningar Produktivitetsvinsten blir liten, eftersom allt är givet Lanseringen av en ny produkt är lång, eftersom utvecklingsarbetet är komplicerat

17 INTE DET GAMLA VANLIGA IBM hade kunnat göra den outsourcing som avkrävdes dem på genom traditionellt sätt Istället valde de en ny form av outsourcing, senare kallad wintelism (Windows and Intel). Den innebar att de inte specificerade komponenten i detalj, utan endast ett antal inputoch output-karaktäristiska för komponenten.

18 EN NY FORM AV OUTSORCING WINTELISM Denna nya form hade ett antal viktiga fördelar för det köpande företaget: De behövde enbart konstruera arkitekturen. Informationsöverföringen för att underleverantörerna skulle kunna svara på offertförfrågan var relativt liten. De kan därför ta in många offerter. Stor produktivitetsvinst, stor skillnad mellan offerter när det är gjort på olika sätt Lanseringen av nya produkter kunde ske relativt snabbt, eftersom man endast behövde utveckla produktarkitekturen och interfacen. Den stora vinsten var att tusentals leverantörer kunde arbeta fram kreativa lösningar på komponenterna

19 INDUSTRIELLA SYSTEM Industriella system skapas genom att komplexa produkter med komplexa produktstrukturer, bryts upp i komponenter, därför att produktägaren anser att andra kan göra komponenten bättre eller billigare. Så länge det rör sig om traditionell outsourcing är dock komponenttillverkaren helt i händerna på det köpande företaget. Först när ett flertal företag efterfrågar identiska eller liknande komponenter uppstår en marknad och ett industriellt system skapas. Dessutom måste tillräckligt många leverantörer kunna leva på komponenten för att inte de köpande företagen skall bli beroende. Produktstruktur

20 VAD SKULLE DETTA KUNNA INNEBÄRA I BYGGANDET? Kraven på en Wintelism -lösning är en minimal, men ändå nödvändig specifikation av komponenter, som företaget skall köpa och standardiserade interface mellan komponenter tillverkade av olika företag kan sammanfogas enkelt till en färdig produkt. För att omsätta det som elektronikindustrin har gjort inom byggande, måste man specificera byggandets produktstruktur och de standardiserade interface som behövs. Grovt sett skulle detta kunna se ut på följande sätt:

21 ARKITEKTURNIVÅ Grund och struktur Kanaler för försörjningssystem (i den mån man inte byter gemensamma försörjningssystem mot individuella) Interface, övergångar mellan struktur och komponenter

22 KOMPONENTER Lock för komponenter Försörjningssystemkomponenter Kallvatten Varmvatten Avlopp Energi förutom el El Tilluft Frånluft Funktionskomponenter

23 UTVÄRDERING AV OFFERTER PÅ KOMPONENTER Offerter skulle behöva utvärderas utifrån flera parametrar: Investeringskostnad Utnyttjande av arkitekturen Driftskostnader för komponent Konsumtion Service av komponenterna Livslängd Kravet är att det finns konkurrens och att företag kan delvis leva på det. Låt oss säga att vi vill ha minst 5 företag som vardera kan sälja badrum à kr per styck (en omsättning på 100 MKr), då krävs en årlig produktion av lägenheter.

24 DET FINNS ETT FÖRSÖK Nakagin Capsule Tower byggdes 1972 för bostäder och kontor i Shimbashi, Tokyo Det ritades av arkitekten Kisho Kurokawa, och är en av de få realiserade exemplen på Japanese Metabolism, en inriktning inom efterkrigstidens japanska arkitektur

25 VARFÖR LYCKADES DET INTE KUROKAWA SKAPA ETT NYTT INDUSTRIELLT SYSTEM?

26 DET KRÄVS KRITISK MASSA! Det krävs standardiserade interface, övergångar, mellan olika komponenter i produktstrukturen. En tillräckligt stor enskild aktör som IBM var kan själv stå för den kritiska massan och dessutom föreskriva interfacen för de företag som skall försörja systemet; skapa en s.k. de facto standard. Men i de fall ett industriellt system av detta slag måste skapas av många kommersiella aktörer måste förhandlade standards skapas. De volymer som är nödvändiga för att en marknad skall uppstå för komponenterna.

27 ETT NYTT SYSTEM KAN BYGGAS GENOM ATT ALLMÄNNYTTIGA BOSTADSFÖRETAGEN GÖR GEMENSAM UPPHANDLING MED STANDARDISERADE INTERFACE MELLAN KOMPONENTER

28 HUR INTERFACE SKAPAS EXEMPLET MOBILTELFONI

29 STANDARDS BODY

30 THE PATENT POOL

Relevanta dokument

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Varför byggs så få hyresrätter 1. Hyresrätten skattemässigt missgynnad 2. För lite