Kinas drake och Indiens elefant sid 6. Svårigheter ledde till ändrad strategi sid 12. Den globalt organiserade industrin sid 14

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kinas drake och Indiens elefant sid 6. Svårigheter ledde till ändrad strategi sid 12. Den globalt organiserade industrin sid 14"

Transkript

1 GER INSIKT I TID TEMA: DRA NYTTA AV DE GLOBALA MÖJLIGHETERNA Kinas drake och Indiens elefant sid 6 Svårigheter ledde till ändrad strategi sid 12 Den globalt organiserade industrin sid 14 Outsourcad från Indien till Sverige sid 17

2 Kinas drake och Indiens elefant sid 6 Svårigheter ledde till ändrad strategi sid 12 Den globalt organiserade industrin sid 14 Outsourcad från Indien till Sverige sid 17 GER INSIKT I TID TEMA: DRA NYTTA AV DE GLOBALA MÖJLIGHETERNA Redaktion Ansvarig utgivare Marie Bredberg Innehåll OnTime ska ge insikt i tid OnTime är en branschtidning som tar upp olika aspekter och nyheter inom området utveckling av realtidssystem. OnTime ska ge möjlighet att ställa olika perspektiv mot varandra, och samtidigt visa helheten i teknik- och samhällsutveckling. Redaktionsråd Göran Carlzon, Erichs Communications Per-Ola Malm Per-Göran Nilsson Ingemar Roth Johan Svahn Sten Sörenson Redaktör Eva Holmquist, Jönköping Nätvariant av OnTime Ledare...3 Temaintroduktion...4 Kinas drake och Indiens elefant...6 Ericsson har järnkoll på outsourcing...10 Inledande svårigheter ledde till förändrad outsourcing-strategi...12 Den globalt organiserade industrin ett forskarperspektiv...14 Outsourcad till Sverige...17 Jönköping Box Jönköping (Besöksadress: Slottsgatan 14) Linköping Teknikringen Linköping Växjö Ljungadalsgatan Växjö Övriga orter: Arboga, Borlänge, Enköping, Göteborg, Helsingborg, Hässleholm, Kista, Kristianstad, Malmö, Norrköping, Norrtälje, Trollhättan, Västerås, Örebro och Östersund. E-post Hemsida AB är ett av Sveriges ledande konsultföretag inom systemutveckling, systemintegration, informations- och samhällssäkerhet. Företagets verksamhetsidé är att som attraktiv partner skapa värdefulla och innovativa lösningar för våra kunder. Kunderna fi nns främst inom branscherna försvar, fordon, telekom samt statliga verk och myndigheter med ansvar för infrastrukturer i samhället. Produktion Erichs Communications AB, Linköping Grafisk design Tryck PO. Kommunikation AB Printfabriken Långsiktighet och partnerskap samt närhet till våra kunder är viktigt för. Därför fi nns på 18 orter i Sverige och har ca 500 medarbetare. ingår som ett obundet konsultföretag i Saab-koncernen ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, fl yg och rymd. 2

3 Dra nytta av de globala möjligheterna Avstånden i världen minskar. Jämfört med för bara några år sedan har utvecklingen av kommunikationsteknik, som till stor del drivits fram genom Internet och mobiltelefoni, gett oss helt andra möjligheter att kommunicera med varandra på ett effektivt sätt oavsett var i världen vi befinner oss geografiskt. En annan förändring med långtgående följder är östblockets fall och Kinas integration i världsekonomin. Detta har väsentligt ökat möjligheterna till samarbete med länder, där det funnits en högteknologisk tradition, men där samverkan tidigare varit omöjlig av politiska skäl. Den utveckling som beskrivs ovan har öppnat möjligheten att lägga ut utvecklingsarbete i länder som har en väsentligt lägre kostnadsnivå. Produktionsarbete är något som lagts ut under åtminstone de senaste 30 åren vilket innebär att det inte är något nytt fenomen att outsourca delar av verksamheten. Det som skiljer är typen av arbete som läggs ut. I en värld där konkurrensen hela tiden hårdnar är det viktigt att ständigt vara kostnadsmedveten och kostnadseffektiv. Att outsourca till lågkostnadsländer är helt säkert inte det enda verktyget som krävs för att hantera den hårdnande konkurrensen men det är en komponent som kan användas i samverkan med andra komponenter. Lärdomar från andra branscher Det finns lärdomar att hämta från andra branscher som omvandlats kraftigt när produktion lagts ut. Ett exempel är textil- och konfektionsindustrin där stora delar av produktionen las ut redan under 70-talet, vilket var omvälvande men det ledde inte till branschens undergång. Här finns idag företag som arbetar med högklassig design och det finns ett antal svenska handelsföretag inom branschen som är framgångsrika också internationellt. Även om skillnaderna mellan mjukvarubranschen och textil- och konfektionsindustrin är stora (vilket gör varje jämförelse på det konkreta planet omöjlig) visar ändå en jämförelse på möjligheten att bli framgångsrik i en situation då förutsättningar förändras radikalt. Till stor del är det frågan om att hitta verksamhetens mest värdeförädlande delar, fokusera på dessa och därifrån skapa nya möjligheter. En följd i mjukvarubranschen kan vara att resurskrävande men väldefinierat implementations- och testarbete läggs ut. Detta leder till att mer kraft kan ägnas åt t ex produktplattformar, för att förenkla underhåll och framtagning av produktvarianter, eller på delar som är nära kund och användare, i syfte att än mer förbättra och utveckla innehållet i produkterna. Hitta väldefinierade projekt Viktigt att komma ihåg när det gäller att lägga ut utvecklingsarbete är att det ofta inte är kunskap och kompetens som är begränsande. I länder som är aktuella, t ex Indien och de gamla öststaterna, finns en lång utbildningstradition vilket gör att det finns ett stort antal välutbildade och erfarna ingenjörer. Sedan finns det skillnader i kultur och arbetssätt som givetvis måste beaktas och respekteras. Det som styr vad som kan läggas ut är alltså inte kunskap och kompetens utan möjligheten att hitta delar som är tillräckligt väldefinierade för att kunna utvecklas självständigt. Att lägga ut utvecklingsarbete på lågkostnadsländer är, som sägs ovan, bara en av de komponenter som finns för att öka kostnadseffektiviteten och för att nå målet om halverad utvecklingskostnad. Till skillnad från andra komponenter, som t ex ökat verktygsanvändande och bättre produktplattformar, är outsourcing mer omvälvande då vi här konkret lämnar arbete ifrån oss. Den oro som finns är något som måste respekteras och hanteras. Viktigt är därför att formulera väl genomtänkta strategier för hur möjligheten att lägga ut verksamhet ska utnyttjas på bästa sätt och då också på ett kritiskt sätt avväga mot de alternativ som finns. Världen har blivit mindre, vilket har öppnat nya möjligheter. Om vi utnyttjar dessa nya globala möjligheter på ett välgenomtänkt sätt finns all anledning att se positivt på framtiden! Bengt Rydh, ansvarig för s indiska underleverantörer 3

4 TEMAINTRODUKTION Framgångsrik outsourcing kräver noggrann planering Årets OnTime-tema handlar om att halvera utvecklingskostnaderna. Som produktutvecklande eller tjänsteutvecklande företag står vi inför ständigt ökande konkurrens, vilket innebär att vi hela tiden måste trimma våra verksamhetsprocesser för att skapa förutsättning för långsiktig lönsamhet. Själva begreppet att halvera utvecklingskostnaderna är i sig inget nytt men i och med IT- och telekomkraschen runt millenniumskiftet blev vi smärtsamt påminda om vikten av att sänka våra utvecklingskostnader för att överhuvudtaget ha en chans att hävda oss i den globala konkurrens som successivt blivit allt mer påtaglig. På har vi arbetat med att hjälpa våra kunder att effektivisera sina utvecklingsverksamheter ända sedan starten Processerna (eller arbetssätten) och produkterna är de två dimensionerna vi måste adressera samtidigt när vi ska genomföra förbättringar. Personalen är medlet för att åstadkomma förändringen i sig. I flera tidigare nummer av OnTime har vi belyst erfarenheter från process- och produktförbättringsprojekt. Förbättrande åtgärder som till exempel att utveckla modellbaserat i stället för dokumentbaserat och vikten av att ha en väl genomtänkt produktarkitekturstrategi för att åstadkomma återanvändning och framtagande av produktvarianter. I detta nummer sätter vi fokus på personalen. Kunskapsbildningen har blivit global Globalt verksamma företag har sedan en längre tid förlagt utveckling och produktion i olika delar av världen. Det handlar om att skapa största möjliga flexibilitet för att kunna åstadkomma optimering i verksamheten. Och det handlar inte längre bara om de traditionella kostnads-, kompetens- och materialförsörjningsargumenten utan idag är också kunskapsbildningsprocessen att betrakta som global, vilket innebär att det inte längre är självklart att high end -utveckling leds från väst och att de mindre kvalificerade delarna outsourcas till öst. Globalt företagande idag är att betrakta som globalt i alla sina delar. Infrastruktur, IT-kommunikation och de politiska förutsättningarna gör att utvecklingen går snabbare än vad många framtidsforskare bedömt. I artikeln Den globalt organiserade industrin sammanfattar professor Staffan Laestadius från KTH sin reflektion på globaliseringen ur ett historiskt, nutids- och framtidsperspektiv. På har vi under senare år byggt upp ett nätverk av underleverantörer i Indien. I våra tidiga analysfaser av den globala outsourcing-marknaden undersökte vi förutsättningarna för kostnadseffektiv outsourcing i olika delar av världen. Att det slutliga valet föll på indiska leverantörer har sin grund i att våra behov bäst kunde mötas av dessa mogna och välorganiserade leverantörer. Vår behovsbild har sitt ursprung i vår förmåga att kostnadseffektivt genomföra totalåtagande för våra kunder. Som ett resultat av vårt existerande leverantörsnätverk erbjuder vi också våra kunder, som inte har förutsättningar och intresse av att bygga upp egna underleverantörsrelationer i lågkostnadsländer, att direkt nyttja våra underleverantörskanaler och vår beställarkompetens. Erfarenheterna så här långt är till största delen positiva eftersom vi lagt ner ett stort arbete på att kvalitetssäkra såväl upphandlings- som utvecklingsprocesser samt medvetet endast outsourcat väl definierade utvecklingsuppdrag. Successiv etablering minskar riskerna Ett företag som har lång erfarenhet av att bedriva verksamhet i lågkostnadsländer är Telelogic. Genom en flerstegsraket som började med ett säljkontor i Indien, utökades verksamheten med support och telemarketing för att till för två år sedan även omfatta egen utveckling på kontoret i Bangalore. Före 2004 nyttjade man sig av underleverantörer i Indien till vilka man outsourcade testuppdrag och viss utveckling. Så länge uppdragen var välspecificerade blev resultatet bra men så fort kravbilden var det minsta otydlig blev resultatet det motsatta. Underleverantörernas oförmåga att ta helhetsansvar, bristande kompetenssäkring, begränsad möjlighet till uppföljning och kontroll, förseningar och hög personalomsättning gjorde att det blev svårt att få kontinuitet i utvecklingsarbetet, vilket i sin tur ledde till att man startade egen utveckling i landet. Den successiva etableringen har varit en viktig framgångfaktor och trygghet, som minskat risken för att falla ner i de största fallgroparna. Men man har också goda erfarenheter av outsourcing av helhetsåtagande i sin underleverantörsrelation med ett forskningsinstitut i Ryssland, med vilket man under en 10-årsperiod byggt upp ett väl fungerade samarbete. Här handlar det främst om kompetensförsörjning inom ett spetskompetensområde men kostnadsminskningen är också av väsentlig vikt. Viktigt med strategi för outsourcingen Liksom Telelogic var de initiala argumenten för outsourcing på Ericsson inte kostnadsbesparing. Ericssons outsourcing drog på allvar igång i början av 2000-talet när industrin gick på högvarv och bristen på kompetent personal var stor. Men i och med dotcom-kraschen i början av 2000-talet blev kostnadsbesparingarna det starkaste argumentet. Det gällde att så snabbt som möjligt dra ner kostnaderna. Under nedskärningsåren flyttades successivt mer och mer verksamhet ut till lågkostnadsländer och det gick lättare än man först trodde. På ett år lyckades man lägga ut ett helt signaleringssystem till en underleverantör i Ryssland. I reportaget från Ericsson understryks vikten av att ha en väl genomarbetad strategi för outsourcing. Vad som lämpar sig att lägga ut och vad vi ska behålla hemma är en nyckelfråga. Det är viktigt att behålla beställarkompetensen och integrationsfasen i den egna organisationen. Trots Ericssons framgångar inom outsourcing belyses även vikten av att skapa effektivitet i den egna organisationen. Vi måste komma till rätta med demografiproblemen på hemmaplan. Kan vi hitta en lösning på detta, jobba effektivt och samtidigt säkra den långsiktiga kompetensförsörj- 4

5 ningen har vi all anledning att tro att Sverige långsiktigt ska stå sig väl i den internationella konkurrensen. Vilken roll spelar kulturskillnader? En fråga som vi på ofta får från kunder rör de kulturella olikheternas inverkan på arbetssätt och kvalitet i leveranserna. Vi vet att det inte är problemfritt att lägga ut totalåtagande till en underleverantör på hemmaplan. Hur svårt bör det då inte vara att lägga ut uppdrag till en leverantör på andra sidan jordklotet? Hur skapar man en gemensam bild av vad som ska göras, hur löser vi kommunikationen, äter inte resekostnaderna och den ökande administrationen upp vinsten, o s v? Frågorna är många och så även erfarenheterna. Låt oss lyssna på Dinesh Nagaraju från Bangalore som jobbat både i USA och Sverige. Hans erfarenheter ger oss en intressant vy från en seniorutvecklare på leverantörens sida. Det vi på fått erfara är att man inte nog kan understryka vikten av en god relation som omfattar såväl daglig kontakt som täta personliga möten. Även om kravspecifikationen håller hög kvalitet säger den inte allt. Krav tolkas på olika sätt oberoende av om de utförs av en underleverantör i Sverige, Indien eller Kina. Språket, samtalet och en ömsesidig öppenhet och ärlighet blir centralt för ett lyckat samarbete. Indien har i detta sammanhang stora fördelar med tanke på att så gott som alla inom mjukvaruindustrin pratar och skriver flytande engelska. Dessutom är de mycket väl organiserade för outsourcing genom deras långsiktiga satsning på att införa kvalitetssystem och certifiering enligt till exempel CMM och SPICE. Men Kina ligger hack i häl och deras kunskaper i engelska förbättras snabbt. Detta i kombination med deras andra styrkor som till exempel en väsentligt bättre infrastruktur, lägre kostnadsnivå och lägre löneutveckling gör dem till en tuff utmanare på den globala arenan. Vilket land ligger längst fram? I artikeln om Kinas drake och Indiens I detta nummer av OnTime diskuteras hur man kan dra nytta av de globala möjligheterna. Här ses Per-Ola Malm utanför ett indiskt tempel. elefant understryks just vikten av att söka de zoner som möter dina behov bäst. Våga välja en egen väg och följ inte blint flocken, skriver Fredrik Lindell som är specialiserad på outsourcing till Asien. Den globala strukturomvandlingen befinner sig i ett intensivt skede. Det går fort och det gäller att nyttja möjligheter för att skapa konkurrenskraft på en marknad som bara blir mer och mer global. Kina är än så länge outforskad mark för många företag, med det råder ingen tvekan om att denna världsekonomi inom ett decennium har potential att gå om Indien som ledande outsourcing-nation. Argumenten för outsourcing kan vara vitt skilda företag emellan. Vi vet med säkerhet att den globla strukturomvandlingen befinner sig i en intensiv fas. Hot eller möjlighet? Det finns inget självklart svar på denna fråga. Men det vi vet är att förutsättningarna för att bedriva utvecklingsverksamhet förändras snabbt och att det gäller att se och utnyttja möjligheterna för att skapa största möjliga konkurrenskraft i sin verksamhet. Outsourcing förtjänar definitivt en rubrik i varje utvecklade företags strategiska planering. I följande artiklar och reportage hoppas vi kunna bringa lite mer klarhet i outsourcingmarknadens möjligheter och begränsningar. Vi börjar i Kina. Trevlig resa. Per-Ola Malm, Business Area Manager Telecom/IT 5

6 AV FREDRIK LINDELL Kinas drake och Indiens elefant Få saker intresserar globala aktörer som relationen mellan Indiens elefant och Kinas drake. Hur olika är de? Vem kommer att bli nästa supermakt? Hur kommer det att påverka oss i väst? Vad kan vi göra i Sverige för att ta del av denna nya ekonomi? Frågorna är många, och implikationerna är stora. När denna artikel publiceras i Sverige har Kina för första gången på 44 år öppnat sin södra gräns mot Indien för direkt handel. Detta beslut visar på en förbättrad relation mellan dessa framtida supermakter, och markerar en ny tid för Indien och Kina. I denna artikel öppnar vi dörren till Kina och jämför landet med sin rival och kompanjon Indien. Samtidigt undersöker vi ländernas position i global outsourcing där en förbluffande tydlig sanning håller på att manifestera sig: svenska företag kan inte längre begränsa sig till att välja mellan länder som Indien och Kina, utan de måste istället arbeta proaktivt i hela Asien för att hitta de zoner med bäst strategisk fit. Låter det besvärligt? Inte nödvändigtvis. Laowai och Guangxi Kina är ett land med milsdjupa kontraster, oändliga variationer, överväldigande komplexitet och framför allt 1,3 miljarder själar där få talar engelska. Vid första anblick ter sig landet skrämmande. Från omöjligheten att ta taxi utan översättare till mystiska lagar och intrikata förhandlingsstrategier som till och med FBI skrivit böcker om på 70-talet. Det hjälper inte att vi ofta ser Kina som ett diktatoriskt utvecklingsland som försöker erövra sina grannar och världens oljereserver. Och visst kan det lätt bli lite underligt i denna femtedel av världen vi kallar Kina. Jag minns själv när jag under ett uppdrag i Indien blev påringd av en kollega från Peking, som resolut hävdade att jag var tvungen att komma tillbaka till Peking och rädda en katastrofal situation. Efter några undersökande samtal kastade jag mig på ett plan i Delhi, och tio timmar senare satt jag i Peking för detta ödesdigra möte. Så vad var det som skulle lösas, och som inte på något sätt kunde vänta eller avklaras på telefon? Jo, klienten ville helt enkelt sitta ner och diskutera sin senaste semester i Europa, och sedan avsluta med några frågor huruvida vi verkligen kunde leverera det vi erbjudit dem. Efter teamets kommentarer om Paris, London och Budapest samt ett sanningsenligt ja från undertecknarens sida var det bara att åka till flygplatsen och tillbaka till Delhi medan en lokal kollega skrev under kontraktet. Det kan som sagt bli lite galet i mittens rike. Trots det visar Kina upp en mycket mer resonlig sida om man tar ett seriöst steg in i dess affärsvärld. Globala kinesiska firmor, och de som gör anspråk på internationella klienter, klär sig i en klar och tydlig engelsk språkdräkt. Infrastrukturen är fantastisk, mycket tack vare statens långa utvecklingsplaner. Men framför allt imponerar den kinesiska affärskulturen, som ur ett leverantörsperspektiv har blivit finslipad genom år av exportverksamhet, och nu talar ett enkelt och klart språk: kompetens, risk management, och framför allt klara besparingar för internationella klienter. Faktum är att många av myterna som möter oss laowai ( gammal utanför, slang för utlänningar) mer och mer framstår som destillerade versioner av det vi själva möter i Sveriges vardag. Baserar sig inte exempelvis alla lyckade samarbeten på kontaktnät och ömsesidigt förtroende? I Kina kallas det guangxi och överdrivs lätt till att vara ett mystiskt nätverk som är omöjligt att penetrera. Guangxi eller hederligt svenskt bondförnuft? Gör det någon skillnad? Liknande paralleller finns i överflöd, och mina lokala kollegor påminner mig ofta om att det är vi laowai som felaktigt målar upp dessa överväldigande kulturskillnader och inte våra kinesiska partners på andra sidan konferensbordet. En farlig drake? Jag får ofta frågor om hur det är att jobba i ett kommunistiskt land, med oroade följdfrågor om revolter på landsbygden, brist på olja, Googles besvärliga situationer, och vagt definierade orosmoln som eventuella riskmoment i deras högprofilerade OS Vi som jobbar mot eller i Kina ser istället en mycket mer stabil värld. Vi ser ett land som är månt om att hjälpa nationella och internationella företag att växa i ett mördande kapitalistiskt klimat. Den politiska logiken verkar vara att konkurrens leder till välstånd för hela folket och skulle därför inte kallas kapitalism utan communism with Chinese characteristics. Den nationella stabiliteten är också väldigt god, vilket man förenklat kan härleda till två nyckelfaktorer: tillväxt och besparingar. En nationell årlig tillväxt på mer än 8% visar befolkningen att de de facto får ett bättre liv under regimen, medan Kinas befolknings besparingsmentalitet har gett staten en ofantlig plånbok att vädra ut makroekonomiska frågor som oljebrist och storstatliga konkurser. En kollega skämtade allvarligt när han sade Kina har nog kapital att sätta 100 lokala företag i konkurs för varje lyckad spelare som tar sig över till USA. Kinas outsourcing-marknad Det är få företag som väljer Kina som sin första oursourcing-marknad för inbyggda system, vilket är fullt förståeligt. Faktum är att Kanada är världens näst största outsourcingland efter Indien. Kina är istället överkursen, dit man flyttar sin utveckling när man lyckats i länder som Indien. Detta har blivit extra tydligt under 2004 då vi verkligen började se firmor ta steget över till Kina. Kanske är det därför inte förvånande att alla top-10 indiska utvecklingshus har öppnat gigantiska kontor här hos sin norra granne. Kina har med rätta identifierats som den tyngsta spelaren inom outsourcing av inbyggda system tillsammans med Indien och Ryssland. Speciellt Kina har en lång historia inom både PC och industriell hårdvara, där deras mindre kusin och operativa samarbetspartner Taiwan ses som de facto designer och tillverkare av nästan alla inbyggda system 6

7 Peking som vi gärna kommer ihåg det... vi finner i konsumentprodukter som laptops och flatscreen TV. Kina har lyckats hålla kvar både know-how och utvecklingsprocesser lokalt. Större städer som Beijing, Tianjing och Guangzhou har länge supportat främst Japan och Korea, men också uppkomlingar som Dalian, Shenyang och Zhuhai har på 2000-talet nått en kritisk massa klienter i väst. Många skryter om signifikanta kostnadsbesparingar i jämförelse med klassiska oursourcingzoner, och Kinas nya IPR-lagar om immateriella rättigheter har på allvar slagit igenom även i mindre firmor. Som runtresan-de laowai ser vi detta med egna ögon i det nuförtiden skrala utbud av piratkopierade DVDer, eller det faktum att det dyra priset på Absolut Vodka indikerar att det verkligen är... just det... Absolut Vodka. Men en tydlig sanning står klar: outsourcing i Kina är fortfarande svårare än i Indien, och det kräver energi, god vilja och framför allt spenderad tid hos underleverantörer. Århundradets match: Indien mot Kina Det finns många sätt att visualisera skillnaderna mellan Kina och Indien. Vissa skriver om Indiens elefant som säkert vandrar mot framgång, medan Kina representeras av en snabbt stigande drake. Andra ser istället till grekiska sagor om haren och sköldpaddan, och ytterligare andra pratar om stridande globala zoner. Själv är jag förtjust i vägmodellen. Den beskriver Indien som en tungt trafikerad, snirklig väg fylld med väghål, medan Kina är en bred, nästan tom, motorväg med en enda stor vägg förtretligt lagd mitt över alla filerna. Alliterationen syftar korrekt på att Indien är 7

8 ... och Peking som det ser ut idag, en modern metropol med 18 miljoner innevånare. relativt lättillgängligt, men att man alltid måste manövrera sig genom de oändliga små dagliga problemen. Kina, å andra sidan, ses som ett land där det första steget är det svåraste. Efter det är det relativt fri körning på den kinesiska affärsmotorvägen. Den kinesiska motorvägsmuren Om du just idag letar efter rätt land att outsourca en mindre utveckling under 2006, så leta inte vidare. Gå tryggt till Indien. Kinas språkförbistring är fortfarande dess främsta problem. Det känns aldrig särskilt övertygande att få sina förstahandsintryck genom tolkar och kollegor, och framgångsrika internationella företag har tydliga och handfasta processer för att inte gå vilse i Babels torn. Det hjälper heller inte att enbart de största firmorna i Kina har bemödat sig att certifieras enligt den västerländska kvalitetsstandarden CMM, vilket annars är ett bra signum för kvalitet. Den kinesiska motorvägen Om du istället blickar längre fram än till nästa kvartalsrapport, eller om du till och med har varor med potentiell försäljningspotential i Asien... ja, då blir Kina ett högst intressant alternativ. Språkförbistring går att övervinna, och det är viktigt att knipa sig i armen och komma ihåg att Kina verkligen kan leverera och har gjort så i flera decennier till sina grannar i öst. Samtidigt är det en rekommenderad strategi att investera i en opartisk, certifierad tolk som efter möten och middagar kan gå igenom vad som sades, mening efter mening. Låt oss nu undersöka vad Kina har att erbjuda som ett av världens främsta outsourcingländer. 8

9 Låga priser och lägre löneökning Först och främst är Kina helt enkelt billigare än Indien för samma kvalitet, speciellt när man åker utanför högkostnadszoner som Peking, Shanghai och Guangzhou till de många attraktiva alternativen. Kina har dessutom lägre löneutveckling inom R&D än Indien, vilket kommer att ge stort genomslag de närmsta 5 åren. Financial Times studier visar tydligt att Indien har mer än 50% högre löneökning årligen än Kina, vilket också understöds av s besök i regionerna. Kanske blir det extra tydligt då vi noterade att hotellpriser i Bangalore gick från 125 till 210 USD på 6 månader. Detta är naturligtvis oroande siffror för företag i väst som lägger alla sina ägg i Indiens korg. Tillgänglighet på arbetskraft Kina examinerar en enorm mängd civilingenjörer per år, mångdubbelt Indien. Många söker sig till internationella MBA-skolor i Kina eller utomlands. Dessa studenter talar utmärkt engelska, och är nu projektledare och middle management bland våra underleverantörer och kunder. Varje år ser vi exempelvis studenter förbättra sin engelska på dagar eller kvällar, i enbart Peking. Överlägsen nationell infrastruktur Kina har en fantastisk infrastruktur, med 91% av sitt vägnät asfalterat mot Indiens 46% och en nationell bandbredd som vuxit 120 gånger de senaste 4 åren och som 2005 klarade 43 Gbit/sekund. Detta är relevant utifrån ett projekt management perspektiv, då Kina med lätthet klarar de mest avancerade verktyg för distribuerad modellbaserad utveckling vi använder oss av i väst. Utveckla. Bygg. Sälj. Slutligen erbjuder Kina en otroligt viktig fördel: Försäljningsmöjligheter. Många företag märker att de produkter de tillverkar eller utvecklar i Kina också kan säljas på den lokala marknaden med hjälp av välutvecklade och säkra distributionskanaler. Kina är i detta avseendet långt mer intressant än Indien, med en tydligt utvecklad konsumentmarknad inom alla tänkbara områden. Dessa anledningar, och många andra, bidrar till att experter ser Kina passera Indien som outsourcingland Att välja rätt är delvis att inte välja alls Vi kan alla lära oss en mycket viktig lärdom från de senaste åren i Indien: Vi måste bli mer selektiva i var vi outsourcar och inte blint följa våra kollegor i industrin. Lämmeltåget till Indien har resulterat i stigande priser och resursbrist, speciellt i städer som Delhi, Hyderabad, Mumbai och naturligtvis Bangalore. McKinsey & Company estimerar att nästan hälften av alla jobb inom teknisk mjukvaruutveckling teoretiskt går att flytta offshore. I dagsläget har färre än jobb outsourcats, vilket både visar på en enorm potential, men också indikerar att det finns andra relevanta faktorer än pris och kvalitet som styr våra beslut för in- eller outsourcing. Allting pekar dock mot att outsourcingmarknaden enbart är i sin linda, och experter är eniga att länder som Indien inte enskilt kan möta det fortsatta behovet. Framtidens outsourcing kan därför inte nöja sig med ett single-country perspective, utan man måste istället jobba proaktivt med att hitta rätt zoner för just sina egna behov. Vi har tydligt sett att ett bredare outsourcingperspektiv ger bättre resultat, där Indien och Kina ofta fungerar som utmärkta komplement tillsammans med de mindre länderna i Sydostasien eller vara grannar i Europa. Det är ett ypperligt tillfälle för svenska företag att ta steget ut till den internationella outsourcingmarknaden eller vidareutveckla sina nuvarande outsourcingstrategier. I Bangalore och Baoding, i Delhi och Dalian, ser vi samma fenomen: Svenska firmor har en stark framtid. I Sverige. Och utanför. Fredrik Lindell är före detta konsult för McKinsey & Company. Initiativtagare, rådgivare och operativt affärsstöd i s globala outsorcingarbete. Fredrik är expert på outsourcingfrågor med fokus på Indien, Kina och Sydostasien. Idag jobbar Fredrik aktivt i större Kina med bas i Peking. 9

10 AV KENT OLOFSSON Ericsson har järnkoll på outsourcing Det första som möter oss när vi kliver in i receptionen på Ericsson i Älvsjö är en ryss som förklarar inpasseringssystemets finesser för en nyanställd indier. Att det här är ett globalt företag råder det med andra ord ingen som helst tvekan om. och som säljs till en stadigt minskande marknad och som inte längre har någon strategisk betydelse för företaget är en lysande kandidat för outsourcing. En revolutionerande produkt på en tillväxtmarknad som företaget vill satsa hårt på är däremot knappast det som ligger först i kön för att läggas ut. Ericssons globala tänkande märks också på att företaget lärt sig använda outsourcing på ett effektivt sätt och här vet man nu rätt bra vad som fungerar och vad man ska akta sig för. En av Ericssons experter på området är Lars-Olof Gustafsson som är manager för General Operations på en design unit och i den egenskapen ansvarar han för en del av den verksamhet som Ericsson lagt ut på underleverantörer i utlandet. Outsourcingen på Ericsson tog fart på allvar i början av 2000-talet när industrin gick på högvarv och skrek efter kompetent personal. Att Ericsson då intresserade sig för outsourcing berodde inte främst på att man ville spara pengar. Pengar var inte den största drivkraften på den tiden utan det var flexibiliteten, förmågan att snabbt kunna expandera ett område, säger Lars-Olof Gustafsson. Det gick inte att få tag i tillräckligt med bra ingenjörer i Sverige och på våra lokalbolag för att ge oss den flexibilitet vi behövde vilket gjorde att vi gick till externa leverantörer utomlands. Lärorik krasch Sedan kom dotcom-kraschen och plötsligt gällde det att sänka kostnaderna snabbt och mycket. Det var något som outsourcing också kunde hjälpa till med eftersom det snabbt gick att dra ner kostnaderna för verksamheten genom att outsourca delar till lågkostnadsländer. En av de erfarenheter som man gjorde på Ericsson under den här tiden var att det faktiskt var enklare att snabbt lägga ut verksamheter än man tidigare trott. Det vi lärde oss under nedskärningsåren var att det vi tidigare trodde var nästan omöjligt gick relativt enkelt att genomföra, säger Lars-Olof Gustafsson. Lars-Olof Gustafsson på Ericsson arbetar idag med outsourcing på ett sätt som ansågs omöjligt för bara sju år sedan. Ett exempel på det är att Ericsson nu har lagt ut hela sin verksamhet för Signaling System 7, SS7, till Ryssland. Hade vi sagt för sju år sedan att vi skulle flytta den här verksamheten till Ryssland hade man sagt att det var omöjligt, men nu har vi gjort det på under ett år, säger Lars- Olof Gustafsson. Nu innebär inte det här att det bara är att flytta över vilken verksamhet som helst till underleverantörer. Det gäller att ha en strategi för vad som lämpar sig väl för outsourcing och vad som måste behållas inom den egna organisationen. Effektivast är att lägga ut hela funktioner eller produkter. Om man inte har tidigare erfarenhet är det vanligt att man börjar med mindre kritiska och rutinartade uppdrag, dels för att minimera risken och lära sig själv och dels för att stegvis bygga upp verksamheten hos den leverantör som man valt. När det gäller att välja ut vilka produkter som kan läggas ut så finns det en rad saker man ska ta med i beräkningen. Hur strategisk är produkten, vilken fas i livscykeln ligger den i och vad har den för potential inför framtiden är några av de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till för att kunna ta ett beslut om den kan läggas ut eller ej, säger Lars-Olof Gustafsson. Så en produkt som har många år på nacken Behåll beställarkompetensen Sedan finns det också sådant som företaget aldrig får riskera att tappa vid outsourcing och det gäller då framför allt en sak. Beställarkompetensen är oerhört viktig och den får vi aldrig tappa, säger Lars-Olof Gustafsson. Indirekt innebär det att åtminstone en viss kritisk kompetens när det gäller produktdesign måste finnas kvar inom organisationen. För att behålla beställarkompetensen måste vi ha kvar en del strategisk designkompetens, säger Lars-Olof Gustafsson. Vi måste ha tillgång till kompetent personal som vet vad olika komponenter kostar att utveckla. Annat som bör behållas inom organisationen är integrationsprocessen, dvs hur produkten ska sättas ihop och paketeras, strategiska komponenter som företaget vill behålla som företagshemligheter och viktig forskning. Tittar vi på Ericsson och utvecklingen av deras televäxlar innebär det till exempel att datasäkerhet är ett område som ökar i strategisk betydelse inom telecom i och med introduktionen av IP-baserade protokoll. Den typen av kompetens vill man behålla inom företagets väggar. Säkerhet kommer att bli ett viktigt område i framtiden och då vill vi behålla utvecklingen här hemma av strategiska skäl så det är då inte förstahandsvalet för outsourcing, säger Lars-Olof Gustafsson. Så vissa delar av produktutveckling och tillverkning kan företagen vilja behålla inom organisationen av strategiska skäl, men det finns inget som säger att inte det kan skötas av ett Ericsson-kontor i Kina eller Indien lika väl som i Sverige i framtiden. Så hur ser det 10

11 ut för Sverige? Har vi en chans att klara oss i konkurrensen med Kina, Indien, öststaterna med flera? Jag var väldigt pessimistisk förut, men vi lär oss ständigt och nu tror jag att vi har en rejäl chans att klara oss i konkurrensen, säger Lars-Olof Gustafsson. Blandade åldrar ett måste En förutsättning för det är att vi i Sverige klarar av kompetensförsörjningen till företagen samt att vi måste lyckas med att få till en bra åldersmix. Att bara ha anställda i medelåldern innebär inte bara avsaknaden av ungdomlig drivkraft och syn på verksamheten utan det bidrar också i högsta grad till en ofördelaktig kostnadsbild för företaget. Ett problem vi har på Ericsson liksom på de flesta andra storföretag i Sverige är att de flesta av de anställda är i medelåldern och uppåt och det ger en ofördelaktig kostnadsbild jämfört med länder som har en sund åldersfördelning, säger Lars-Olof Gustafsson. En nyutexaminerad ingenjör kostar inte mer än en ingenjör i öststaterna. Så om vi bara kan få in fler ungdomar kan vi få en konkurrenskraftig lönekostnad samtidigt som vi får in nya unga hungriga medarbetare som gärna vill visa vad de går för. För att det ska fungera så krävs det att de nyexaminerade har de baskunskaper som företaget efterfrågar redan vid examinationen. Ericsson har därför börjat samarbeta tätare med universiteten för att kunna visa vilken sorts kompetens som är viktig för den som vill jobba på Ericsson efter examen. Genom att sedan låta studenterna jobba med Ericssons produktionssystem under exjobben kan Ericsson se vilka som lämpar sig bäst för de jobb som finns och därmed kvalitetssäkra rekryteringen. Ett annat område där företagen i Sverige måste bli bättre om vi ska stå oss i den internationella konkurrensen är effektiviteten. Vi har inte pratat så mycket i termer av effektivitet i Sverige tidigare, men idag är effektiviteten en avgörande konkurrensfaktor, säger Lars-Olof Gustafsson. Det kanske går att göra utvecklingen billigare i Kina eller Indien om man bara ser till timpriset, men har vi en effektivare process i Sverige kan vi i slutändan göra jobbet billigare. Sedan bör vi också försöka lära oss en del av de länder som vi idag använder för outsourcing. Den kanske viktigaste lärdomen vi bör dra är deras förmåga att snabbt flytta folk mellan olika projekt. I Sverige ses det ibland som en fördel om man suttit på samma position i många år medan man i Indien kan rotera mellan olika positioner vart och vartannat år och kan på så sätt snabbt användas i helt nya projekt. Man bygger en förmåga att snabbt sätta sig in i nya arbetsuppgifter och flexibiliteten blir därmed mycket hög. Ett problem som vi också kan råka ut för är att det kan vara svårt att behålla viktig kompetens i nedgångsfaser. Även om företaget vet att den här kompetensen kommer att vara viktig om några år när konjunkturen vänder kan det vara svårt att behålla nyckelpersoner. Där har företag som jobbar med flera branscher samtidigt en fördel. En möjlig lösning på problemet är att företag där konjunkturcyklerna tar ut varandra samverkar med varandra. Vi måste börja nätverka mellan företag för att tillfälligt kunna låna ut nyckelpersoner till andra företag då det råder lågkonjunktur i vår bransch, säger Lars-Olof Gustafsson. Så domedagsprofetiorna om att industrin i Sverige snart nog skulle stå chanslös mot lågkostnadsländerna som vi outsourcar till behöver inte alls besannas. Om vi bara använder outsourcing på rätt sätt kommer det istället vara en nyckelkomponent som ger oss de konkurrensfördelar vi behöver för att stå oss internationellt. 11

12 AV KENT OLOFSSON Inledande svårigheter ledde till förändrad outsourcing-strategi Att lägga verksamhet i Indien behöver inte nödvändigtvis betyda att man anlitar en underleverantör utan man kan också göra som Telelogic och starta sin egen verksamhet där. Något som kan ha sina fördelar. Telelogic är ett svenskt mjukvaruföretag som bygger olika sorters verktyg för att underlätta arbetet för mjukvaruutvecklare runt om i världen. Det är också ett företag som har lång erfarenhet av att verka i Indien och som vet vilka skillnader det finns mellan att driva en egen verksamhet utomlands jämfört med att anlita underleverantörer för outsourcing. Telelogics historia i Indien börjar redan i mitten av 1990-talet när företaget etablerade en distributör i landet, ett eget säljkontor startades alldeles i början av Tanken var att man då skulle slippa ha en distributör i landet, men några större ambitioner än så fanns egentligen inte. Så kom då dotcom-kraschen år 2001 och i likhet med en mängd andra företag började Telelogic se sig om efter möjligheter att sänka sina kostnader och då såg Indien med sina låga lönekostnader mycket intressant ut. Företaget beslutade sig för att lägga ut en del av supporten till kontoret i Indien. Förutom att det blev billigare blev det nu också lättare att ge support till den asiatiska marknaden eftersom Indien av naturliga skäl ligger bättre i fas med tidszonerna där än vad Sverige gör. Att Telelogic redan hade ett bolag i Indien underlättade en del när det gällde administrationen som finns runt omkring att starta en ny verksamhet och så hade företaget också rätt person för jobbet. Vi hade en kille på vårt kontor här i Malmö med rötter i Indien som arbetade med support här i Sverige och han kunde flytta ner och dra igång verksamheten snabbt, säger Pär Madsen, utvecklingschef på Telelogic. Några år senare startades också en telemarketingverksamhet på kontoret i Indien, men några planer på att lägga ut utvecklingsprojekt till det lokala bolaget fanns ännu inte. Istället arbetade man med en underleverantör i Indien som skötte testning och viss utveckling för Telelogic. Det fungerade dock inte helt perfekt. Noggranna instruktioner krävs Så länge det rörde sig om väl specificerade uppgifter gick det bra, men om underleverantören skulle ta ett helhetsansvar blev det värre. Projekt där vi var väldigt tydliga fungerade bra, men om vi var lite luddigare då fungerade det inte, säger Ingemar Ljungdahl, CTO på Telelogic. Det var också problem med tidsplaner som inte höll och personalomsättningen hos underleverantören var hög, vilket gjorde det svårt att få någon riktig kontinuitet i arbetet. För två år sedan beslöt därför Telelogic att bygga upp en egen utvecklingsavdelning på kontoret i Indien istället för att outsourca uppdrag till underleverantören. En av de stora fördelarna med att ha verksamheten under det egna taket istället för att lita till en extern leverantör är att Telelogic nu kan få kontroll över verksamheten på ett helt annat sätt. Man kan kontrollera mer om man har sitt eget utvecklingskontor till exempel när det gäller rekryteringar, säger Ingemar Ljung- 12

13 dahl. Vi kan nu rekrytera de personer vi tycker är bäst för arbetsuppgiften medan man mer får ta det leverantören vill erbjuda vid outsourcing. En annan fördel är att det nu inte råder något som helst tvivel om att det är Telelogic och deras produkter som står i första rummet. Något som inte alltid var så självklart när man arbetade med en underleverantör som hade många kunder och en del av dem betydligt större än Telelogic. Om en större kund behöver mer resurser med en viss kompetens så prioriteras de omedelbart framför mindre kunder, säger Pär Madsen. I och med att man nu har en egen utvecklingsavdelning som utvecklar produkter kan man också locka personer i Indien som är intresserade av just den typen av arbete istället för att bara producera tjänster som annars är vanligt bland indiska it-företag. Förhoppningsvis ska det också göra det enklare att behålla folk lite längre. En utmaning för oss var att få folk att stanna längre och det blir lättare om vi kan erbjuda interna karriärvägar för dem som vill jobba med produkter, säger Pär Madsen. Så istället för att folk stannar på samma position i två-tre år i snitt så kanske man kan höja snittiden till fyra-fem år i stället. Outsourcing fortfarande intressant Nu har inte Telelogic slutat helt med att använda sig av outsourcing. Man samarbetar för närvarande med ett forskningsinstitut i Ryssland som fungerar som underleverantör till Telelogic när det gäller kompilatorteknik. En kompilator är väldigt enkelt uttryckt ett program som tar programkod som skrivits av en programmerare och omvandlar det till binärkod och då kan datorn köra koden som ett program. Det här en väldigt nischad verksamhet där det kan vara svårt att få tag i experter och den ryska underleverantören har just den kompetens som Telelogic behöver. Här är det alltså inte bara frågan om att göra det billigare än i Sverige utan också att få tag i personer som det kan vara svårt att rekrytera här i landet. Några stora skillnader i arbetssätten mellan Ryssland och Indien är svåra att peka på, men det finns en del mer kulturella skillnader. Det är inte samma affärskultur i Ryssland som i Indien, säger Pär Madsen. I Ryssland är de mer intresserade av att leverera en produkt istället för att kunna sälja en timme till som kan vara fallet med underleverantörer i Indien. Det är heller inte samma krav på att tydligt specificera vad som ska göras vilket kan krävas i Indien. I Ryssland är de mer intresserade av själva produkten och vill gärna vara med och komma med egna idéer. Ryssarna är mer proaktiva och vill ta hand om produkten så mycket de får, säger Pär Madsen. Nackdelen med att outsourca verksamhet till Ryssland istället för till Indien är kostnaden. Jag skulle säga att det är ungefär 50 procent dyrare att lägga ut utveckling till Ryssland än till Indien, säger Pär Madsen. Trots det är det fortfarande billigare att sköta utvecklingen i Ryssland än i Sverige, men om priset skulle vara det enda viktiga kriteriet så har Indien ett klart försprång. Tittar vi på prisskillnaden mellan utveckling i Sverige och i Indien rör det sig om betydande skillnader. I runda slängar rör det sig om en kostnad som ligger på 20 procent av vad det skulle kosta i Sverige, säger Pär Madsen. Konkurrera inte med pris Med de prisskillnaderna kan man undra hur vi ska stå oss i konkurrensen här i Sverige? I och för sig ökar kostnaderna i Indien snabbt, men eftersom skillnaden är så stor till att börja med dröjer det innan Indien kommer upp i vår lönenivå. Så att försöka konkurrera med pris genom att försöka jobba effektivare här i Sverige lär inte räcka till. Mycket av outsourcingen just nu är att man lägger ut ett välspecificerat jobb som exempelvis implementation eller testning som ska utföras och kostnaden är då en femtedel i Indien mot i Sverige så det blir svårt för oss att konkurrera med det oavsett hur mycket vi försöker förbättra vår produktivitet, säger Ingemar Ljungdahl. Så det vi måste satsa på är att komma högre upp i värdekedjan och kontrollera vad det är som är nästa steg i produkten eller tjänsten som man utvecklar. Med andra ord gäller det att försöka ligga ett steg före när det gäller att se vilka produkter och tjänster som kommer att bli framgångsrika i framtiden och sedan använda en kombination av utveckling i Sverige och på egna kontor i andra länder samt använda outsourcing för att ha ett konkurrenskraftigt företag även i framtiden. Pär Madsen och Ingemar Ljungdal på Telelogic har erfarenhet av både lyckade satsningar och svårigheter med outsourcing. 13

14 AV STAFFAN LAESTADIUS Den globalt organiserade industrin ett forskarperspektiv Globalt organiserad industriell verksamhet är inte ett fenomen från millennieskiftet utan har sina rötter ett halvsekel tillbaka i tiden. Min roll i det här sammanhanget är att bidra med ett översiktligt forskarperspektiv på en process som en del upplever som en explosion av möjligheter och andra som en explosion av hot men som i samtliga fall kan betraktas som konsekvensen av fundamentala obalanser i världsekonomin. På samma sätt som vindarna fyller ut tryckskillnader mellan låg- och högtryck i den atmosfär som omger oss utnyttjar företag globala obalanser ifråga om kostnader, kompetens, marknadstillväxt, arbetskraftstillgång. Och liksom det globala vädret ständigt genererar nya tryckskillnader kan vi räkna med att också den globala ekonomin ständigt kommer att generera nya obalanser värda att exploatera. Men karaktären på obalanserna förändras över tiden liksom de tekniska och industriella förutsättningarna att hantera/nyttiggöra dem. Vad som är hot eller möjlighet är dessutom inte helt självklart, och beror därtill på vilket perspektiv man anlägger. I det följande ska jag granska detta lite närmare. Möjligheterna till global kommunikation har ökat kraftigt Redan på 1960-talet började den akademiska forskningen visa intresse för den omvandling av det internationella företagandet som vi idag ömsom kallar outsourcing/insourcing/ offshoring och ömsom inordnar i den mer generella termen globalisering. Jag bidrog själv vid sekretariatet för framtidsstudier med ett par studier om framväxten av ett globalt produktionssystem. Men den politiska frågan på 1970-talet var mindre relaterad till den globala produktionen; då gällde det om låglöneimporten skulle ta jobben ifrån oss i de gamla industriländerna eller om vi i grunden tjänade på de billiga industrivaror vi kunde köpa. Låt oss betrakta processen i ett långsiktigt tidsperspektiv: internationell handel har alltid förekommit: ur ett millennieperspektiv har den exotiska olikheten mellan kontinenter och regioner givit incitament till globalt omspännande handel. Under de senaste 100 åren vi snävar nu snabbt in till ett sekulärt perspektiv har möjligheterna till global kommunikation i vid mening ökat kraftigt och inte minst asiatiska länder har visat stor förmåga till lärande och inhämtning av det försprång Europa och USA skaffade sig i industrialismens barndom. Utrikeshandeln kom då mer att gälla ungefär samma varor som vi också kunde producera. Efter andra världskriget nu mäter vår tidsaxel i decennieskala märks detta i den ständigt ökande importen av mogna industriprodukter. Produktcykelteorin för internationell handel från 60-talet fångar detta väl: när TV-apparaterna inte längre är sofistikerade utan mogna produkter som kan masstillverkas i föga kompetenskrävande processer lämpar sig de arbetskraftsintensiva asiatiska länderna bättre. Vi i västvärlden får uppgradera till mer avancerad verksamhet. Men 60- och 70-talen representerade något mer än att japanerna lärde sig tillverka bilar (med tiden av allt bättre kvalitet), koreanerna jumprar och Singapore TV-apparater. Internationella företag i första hand de med ursprung i väst lärde sig att organisera själva tilllverkningsprocessen på global nivå. Erfarenheter från andra världskrigets globala krigföring, förbättrade kommunikationssystem samt en med detta sammanhängande kompetens i corporate management gjorde att allt fler företag organiserade produktionen globalt. Bilen var inte längre en bil utan en komplex systemlösning bestående av delsystem vars produktion kunde sourcas till de enheter som var mest lämpade för produktionen. Amerikanen Hymer och ungraren Adam beskrev redan i tidigt 60-tal out- och insourcingens fundamentala mekanismer. Man kan säga att 60- och 70-talens företag hade att balansera mellan ett produktionsoch ett marknadsperspektiv: det fanns och finns förutom de rena kostnads-, kompetens- och materialförsörjningsargumenten också skäl att förlägga produktionen nära existerande och potentiella marknader. Produktionslösningarna balanserade också på global nivå mellan scale and scope. Globala skillnader i kompetens minskar snabbt Med tiden och nu hamnar vi i decennieskalans senare del blir också kunskapsbildningsprocesserna allt mer globala. Mekanismerna här är många och ser naturligtvis lite olika ut om man analyserar vad som händer på nationell nivå och vad som händer på företagsnivå. Och vi står mitt ibland dem just nu: många länder inte minst asiatiska har visat sig utomordentligt framgångsrika i sina catching up-strategier. Läroprocesserna är helt enkelt snabbare än vad många analytiker trodde bara för några decennier sedan. Den snabba kompetens- och kunskapsuppbyggnaden äger också rum på andra och mer sofistikerade områden än vad den konventionella visdomen trott. I korthet har obalanserna vad gäller kompetens och kunnande minskat snabbare (åtminstone mellan delar av de asiatiska samhällena och delar av Europa/USA) än vad gäller traditionella ekonomiska variabler som kostnads- och lönenivåer. Samtidigt har förutsättningarna för globalt företagande fortsatt att utvecklas - här kommer Internet men också andra kommunikationsstrukturer in i bilden. Och kunskapen om hur man orkestrerar distribuerade kognitiva och kreativa processer (med starka inslag av tacitness) har vuxit; de är långt ifrån så linjära och rationella som den traditionella projektledningsläran lärde ut. Därmed läggs grunden för en mer totalomfattande företagsverksamhet där de globalt organiserade kunskapsbildningsprocesserna kan betraktas som pricken över i. Globalt verksamma företag har sedan en tid väsentliga delar av sin R&D, produktutveckling, mjukvaruproduktion och designverksamhet spridd över stora delar av världen. Dagens optimeringsproblem är dessutom mer komplext än gårdagens: inte 14

15 ens de högteknologiska marknadernas high-endsegment växer självklart snabbast i väst. Så balansen mellan låga kostnader, hög kompetens, kravfyllda kunder och snabb marknadsutveckling ger delikata avvägningsproblem i företagens sourcingstrategier. Asiatiska företag etablerar sig i västländerna Problemet blir inte mindre av svårigheterna att hålla centrala kompetensmoment in-house och forma företagsspecifik kompetens i de komplexa innovations- och utvecklingsnätverk som nu upprättas på global nivå. Avsikten är ju inte direkt att man ska lära upp potentiella konkurrenter! Dessutom, och det tycker jag som forskare är spännande, har de globala läroprocesserna resulterat i att företag med bl a asiatiskt ursprung nu etablerar sig hos oss på liknande sätt som våra företag etablerar sig i t ex Indien och Kina. Mest bekanta är kinesiska Huaweis och ZTE:s etablering i Kista. Nu är den genomsnittliga verkligheten inte alltid lika lyckosam som de mest lyckade exemplen kan antyda. Den upplevda möjligheten att drastiskt sänka sina kostnader kan få företag att överskatta sin kompetens att hantera global management, kvalitetsfrågor, teknologiöverföring, lärandeprocesser, kulturskillnader och möjligheterna att utnyttja ett genomsnittligt lågt löneläge. Alla sourcingprojekt är inte lika lyckosammma som de som fått plats i detta nummer av OnTime. 15

16 Inte minst de spektakulära lönekostnadsskillnaderna mellan t ex Kina/Indien och Europa krymper när man skrapar på ytan. Kvalificerade industriprocesser är inte ens personalintensiva i Kina och då förlorar lönerna i betydelse. Därtill kommer att lönerna stiger snabbt för just den personal som europeiska företag efterfrågar; t o m Bangalore börjar bli dyrt. Nya obalanser skapas Detta skapar nya obalanser i länder som Kina där ojämlikheterna ökar. De välutbildade efterfrågas allt mer medan de lågutbildade (de är dessutom många) får allt svårare att finna sysselsättning i den allt mer automatiserade industrin som måste konkurrera på global nivå. Och det improduktiva jordbruket stöter bort stora skaror böndernas barn drar till städernas modernitet. Kinas och Indiens försök att hantera sina obalanser och konsekvenserna av det förtjänar en egen artikel. Här kan vi inskränka oss till att konstatera att många av de lågutbildade fortfarande hamnar i klassiska arbetskraftsintensiva fabriker med dålig arbetsmiljö. Förhoppningsvis är detta övergående processer, även om problemet är omfattande och lär bestå så länge som de smutsiga fabrikerna upplevs som bättre än det enorma och lågproduktiva jordbruket. Under lång tid framöver lär detta ha en återhållande effekt på den globala löneutvecklingen; också för de mer högutbildade eftersom beståndet av sådana fylls på i takt med moderniseringen. Xian, Chengdu och Chonquing är nya konkurrenskraftiga världsstäder i det inre av Kina som många i Sverige ännu inte ens hört talas om. Våra föreställningar om high tech kastas på ända Ska man sammanfatta en översiktsartikel som denna i sig en sammanfattning - får det bli en reflektion kring det centrala innehållet i det moderna sourcingfenomenet. I det som nu sker utmanas de gamla föreställningarna om vad som är high-tech och vad som är lowtech, liksom den konventionella visdomen över vad vi kan göra här och vad de andra kan göra hos sig. Över hela världen kan företag nu organisera komplexa utvecklings- och produktionsprocesser där anställda i Bangalore arbetar i processer ledda från Sverige och anställda i Kista i processer ledda från Beijing. Dessa omställningar för det är vad det handlar om - innebär utmaningar för alla inblandade. Mitt arbete som forskare i industriell dynamik går ut på att tillsammans med mina doktorander studera dessa processer mer i detalj. Förhoppningsvis ska det resultera i kunskaper som bidrar till att göra alla till vinnare i denna globala strukturomvandling. Staffan Laestadius är professor i industriell dynamik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Ämnet, som är en del av industriell ekonomi, handlar om mekanismerna bakom industriella och tekniska förändringar. Forskningen vid hans enhet vid KTH handlar bl a om hur nya konkurrensmönster växer fram i den globala ekonomin. Det är en forskning som fokuserar på innovations- och kunskapsbildningsprocesser - f n med fokus på svenska och kinesiska internationellt verksamma företag. 16

17 AV KENT OLOFSSON Outsourcad till Sverige Att flytta utvecklingsprojekt offshore innebär normalt att arbetet utförs utomlands, men det finns också en variant där utvecklare flyttas från utlandet till Sverige istället. Dinesh Nagaraju är just en utvecklare som flyttat från Bangalore i Indien till Jönköping för att jobba i ett projekt. Anledningen till att Dinesh Nagaraju tog det långa steget från 11-miljonersmetropolen Bangalore till det något mindre Jönköping var att en av s kunder, Saab Avitronics, behövde hjälp med att utveckla ett speciellt kommunikationsprotokoll med SNMP-funktionalitet i ett projekt och hade inte tillgång till de resurser som behövdes inom de egna väggarna vid tillfället. Istället för att försöka rekrytera denna väldigt specifika kompetens inom Sverige enbart för detta projekt så riktades blickarna mot Indien och outsourcingföretagen där. Från början var tanken också att det skulle skötas som ett vanligt outsourcingprojekt med utvecklingen förlagd i Indien. Men det har sina fördelar att sitta nära de andra som arbetar i projektet och i slutänden visade det sig att det var praktiskt att ta hit en expert från Indien till Sverige och låta honom slutföra projektet på plats. Experten i fråga var just Dinesh Nagaraju som tidigare också arbetat med projekt i USA och alltså inte var någon nybörjare när det gäller den här formen av omvänd outsourcing. När vi pratar med Dinesh i ett kylslaget Jönköping, som inte liknar Bangalore för fem öre denna milt sagt svala dag i maj, så är vår första undran om han ser några stora skillnader mellan att jobba i Indien, USA och Sverige. Mer likheter än skillnader Och visst finns det skillnader, men det handlar inte så mycket om hur man arbetar i projekten. Här är det betydligt mer som förenar än som skiljer arbetet åt i länderna. Arbetsmetoderna är ungefär desamma och givetvis kan du inte gärna skriva programkod på ett helt annat sätt i Indien än i Sverige. Kommunikationen skulle kunna vara ett problem, men eftersom alla på jobbet både i Indien och Sverige kan engelska och de flesta fackuttryck inom mjukvaruutveckling är just på engelska i alla länder ställer inte det till något problem. Några enorma skillnader i arbetsmoral eller stressnivå tycker sig inte Dinesh heller se. Stressnivån beror helt på hur projektet är planerat och det tror jag är lika både i Indien och i Sverige, säger Dinesh Nagaraju. Om planeringen håller är stressnivån låg, men om den spricker av någon anledning kan det bli stressigt oavsett var man jobbar. Just i planeringen kan det dock synas vissa skillnader. I varje fall om man ska gå efter vad Dinesh har sett hittills under sina två månader i Sverige. I några av projekten som jag jobbade med i Indien blev det en del förvirring när kunden ville ha produkten klar vid en viss tid och den tiden berodde på andra faktorer än de rent tekniska vilket gjorde att vi var tvungna att ta in mer folk snabbt för att kunna bli klara i tid, säger han. Saab som jag jobbar hos nu verkar vara mycket bra på att planera sina projekt och ha realistiska tidsramar vilket gör att projekten flyter på bra här. Trafiken en mardröm När vi undrar vad den största skillnaden är med att jobba i Sverige jämfört med i Indien så 17

18 Dinesh Nagaraju ser inga skillnader i arbetsmoral och stresstålighet mellan Sverige och Indien. är det inte arbetsmetoder, klimatet, svenskarnas kynne eller ens vår mat som Dinesh tänker på i första hand utan det är hur snabbt och enkelt det är att ta sig till jobbet på morgnarna. Trafiken i Bangalore är nämligen inte att leka med. Det kan ta två-tre timmar bara att ta sig in till kontoret om man bor en bit bort vilket ger väldigt långa arbetsdagar och du blir väldigt trött i slutet av dagen, säger Dinesh Nagaraju. Orsaken till att det tar så lång tid är att den stora befolkningen skapar enorma bilköer och att kollektivtrafiken inte alls är lika utbyggd som i Sverige. Man kör en halv meter och sedan får man stanna och så kör man en halv meter igen innan man stannar igen vilket kan vara väldigt frustrerande, säger Dinesh Nagaraju. I Sverige kan man hoppa på en buss som dessutom alltid går i tid och den går direkt till jobbet utan att hacka sig fram i trafiken. Svårigheterna att ta sig till jobbet någorlunda snabbt leder till att arbetstiderna i Indien av nödvändighet blir mycket mer flexibla än i Sverige. Vi kan komma till kontoret i stort sett när som helst bara vi arbetar de timmar vi ska och får jobbet gjort, säger Dinesh Nagaraju. I praktiken innebär det att många kommer in lite före lunch och jobbar till sent på kvällen. Det är något som de indiska outsourcingföretagen kan ha mycket nytta av i sina kontakter med kunderna i Europa. Ska du ha en telefonkonferens med någon i Europa så kan vi köra konferensen på kvällstid i Indien vilket är förmiddag eller eftermiddag i Europa och det innebär att båda teamen kan sitta på normal arbetstid och konferera trots att det finns en betydande tidsskillnad mellan länderna., säger Dinesh Nagaraju. Lätt att hitta personal Den stora befolkningen ger också en stor fördel för mjukvaruindustrin. Bangalore är något av Indiens Silicon Valley och här samlas Indiens bästa utvecklare och konkurrerar om jobben på de runt mjukvaruföretag som finns här. Företagen har därmed aldrig några problem med att snabbt hitta personal med exakt den kompetens som de behöver för tillfället. Sedan är företagen här också mycket bra på att snabbt flytta över personal till nya projekt. Företaget som Dinesh jobbar för heter Mphasis och räknas med sina anställda bara som ett medelstort mjukvaruföretag i Bangalore, men det har ett eget team som bara sysslar med att se till att rätt person alltid ska finnas på rätt plats. Vi har ett resurshanteringsteam som försöker matcha den kompetens som efterfrågas med den kompetens som finns tillgänglig hos oss för tillfället och i det här fallet så såg de att min kompetens passade för det här projektet och att jag hade möjlighet att ta uppdraget, säger Dinesh Nagaraju. En stor skillnad mellan Sverige och Indien är den sociala infrastrukturen och klasskillnaderna. Ett exempel på det är att pappaledigheten i Indien begränsar sig till tre dagar. Sedan finns det heller inte samma utbyggda barnomsorg som i Sverige, men det är inget större problem för de flesta för i Indien tar storfamiljen över ansvaret till stor del. Vi har stora familjer med flera generationer som bor nära eller tillsammans och som kan sköta barnen så vi har inte den sorts barnomsorg som ni har här, säger Dinesh Nagaraju. Dinesh har som sagt också arbetat i USA och där arbetar man också på ungefär samma sätt som i Indien och Sverige med sina utvecklingsprojekt, men det finns en klar skillnad jämfört med framför allt Sverige och det är intresset för att använda de jobb man gör som en språngbräda för att starta egna företag. I Sverige verkar många vara mest intresserade av att ha ett säkert jobb medan amerikanerna vill kunna starta eget. Något som också lockar Dinesh. När man jobbar så här får man då och då idéer om hur saker kan göras annorlunda och man ser också vad folk vill köpa och hur mycket de kan vara beredda att betala och man får en bra uppfattning om vad som skulle kunna fungera som en egen affärsidé, säger han. På det hela taget trivs Dinesh bra i Sverige och är det något han saknar så är det faktiskt mer TV. I Indien har jag tillgång till över 200 kanaler på engelska och hindi medan jag bara har några få kanaler att välja på och eftersom jag gillar att zappa runt bland kanalerna är det något jag saknar, säger han. 18

19 satsar på rökfria ungdomar sponsrar Rökfri ungdom, en kampanj som just nu bedrivs på landets mellanstadieskolor. Informationskampanjen Rökfri ungdom bedrivs av organisationen Hem och Skola och syftar till att barn och ungdomar ska förbli rökfria. Den huvudsakliga målgruppen är mellanstadieelever. Statistiken visar nämligen att majoriteten av dem som börjar röka gör det på sommarlovet innan de börjar i sjuan. Varje dag börjar eller provar ett 70-tal barn och ungdomar att röka och många av dem som börjar tidigt med tobak blir aldrig kvitt sitt beroende. Inom ramen för kampanjen kommer man bland annat att anordna gruppdiskussioner och dela ut ett nyproducerat informationsmaterial. Dessutom ingår en massiv affischkampanj där exempelvis kända idrottare och artister uttalar sig negativt om tobak. 19

20 Modelldriven utveckling i praktiken sid 6 Modellbaserad utveckling ger Extreme Makeover sid 12 Modellbaserad testautomation styrd av gränssnitt sid 15 Sänk kostnaderna med modellbaserad utveckling sid 19 HALVERA UTVECKLINGSKOSTNADEN Nr 1 april 2006 GER INSIKT I TID T E M A : L E D L A G E T M O T S E G E R Nr 2/3 juni 2004 GER INSIKT I TID Avsändare: AB Box 1017, Jönköping B Porto betalt Nästa nummer Det är en internationell trend att allt fl er produkter och arbetssätt ska vara certifi erade, speciellt inom sjukvård, luftfart och försvar. Certifi ering berör dock inte bara produkter, utan kan även omfatta tjänster som IT-säkerhet och systemsäkerhet. För att uppfylla certifi eringskraven måste företagen ofta specialutbilda personal, ta fram handböcker som reglerar verksamheten, bedriva systemutveckling och testning efter gällande normer, låta oberoende instanser eller myndigheter certifi era den färdiga produkten etc. Att först utveckla en produkt enligt egna metoder och i efterhand söka ett godkännande eller certifi ering innebär alltid en högre kostnad. Man riskerar samtidigt att väsentliga delar av produktutvecklingen måste göras om. Höstens nummer av OnTime har certifi ering som tema. Vi kommer att belysa vikten av att tänka efter före, för att bibehålla konkurrenskraft och kostnadseffektivitet. G ER INSIKT I T ID Kommer OnTime till rätt adress? Har du någon kollega som skulle vilja få ett eget exemplar av OnTime? Eller vill du själv ha tidningen skickad till en annan adress? Skicka i så fall ett till så ordnar vi det. Samma adress går även bra att använda om du vill bli struken från utskickslistan eller om tidningen går till en felaktig adress. Har du läst alla? Tidigare nummer av OnTime med anknytning till detta nummer. OnTime Känner du till receptet för framgångsrik projektledning? sid 4 Varför Vasa sjönk:tio problem i mjukvaruprojekt och några motmedel sid 6 Ska projektledaren vara teknisk specialist? sid 16 Du kan ladda ner tidningarna som PDF-dokument från tidningens hemsida: Nr 1-06 Halvera utvecklingskostnaden Nr 3-05 Affärsmässighet i systemutveckling Nr 2/3-04 Led laget mot seger

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Jag fokuserar på Kina, Japan, Sydkorea och

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Intervju Hägglunds Drives AB

Intervju Hägglunds Drives AB Hösten 2004 Intervju Hägglunds Drives AB En intervju inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. Intervju med: Production Manager Leif Eriksson INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

ÅTTA STARKA SKÄL! DÄRFÖR VÄLJER DE FLESTA OSS FÖR EN FRAMGÅNGSRIK FÖRETAGSAFFÄR. Rätt köpare, rätt säljare och rätt pris i mer än 35 år

ÅTTA STARKA SKÄL! DÄRFÖR VÄLJER DE FLESTA OSS FÖR EN FRAMGÅNGSRIK FÖRETAGSAFFÄR. Rätt köpare, rätt säljare och rätt pris i mer än 35 år 8 ÅTTA STARKA SKÄL! DÄRFÖR VÄLJER DE FLESTA OSS FÖR EN FRAMGÅNGSRIK FÖRETAGSAFFÄR. Rätt köpare, rätt säljare och rätt pris i mer än 35 år Egentligen är det helt naturligt att vi är Sveriges ledande företagsmäklare.

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G Vi har världens roligaste uppdrag! När våra kunder är framgångsrika har vi lyckats. Vårt arbete går ut på att hjälpa ambitiösa organisationer

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Varför politiska konflikter just nu? Kina,

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Följ med! ETT SAMARBETE MELLAN HÖGSKOLA, KOMMUN, REGION, BRANSCHORGANISATIONER OCH NÄRINGSLIV 1 Gör du som vi ser potentialen i 50 miljarder uppkopplade

Läs mer

C O M B I T E C H P R O J E K T C E N T R U M. Om konsten att delegera fram tid.

C O M B I T E C H P R O J E K T C E N T R U M. Om konsten att delegera fram tid. C O M B I T E C H P R O J E K T C E N T R U M Om konsten att delegera fram tid. Att plocka russinen ur kakan är ganska trevligt. Speciellt när du kan visa att det är ekonomiskt försvarbart. För när det

Läs mer

EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER. Logistik Lean production. Ekonomi Produktionsteknik. Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE

EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER. Logistik Lean production. Ekonomi Produktionsteknik. Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER Logistik Lean production Ekonomi Produktionsteknik Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE Våra ämnesområden Våra kurser täcker följande ämnesområden. För att se hela vårt

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Hur tjänar man pengar på sina uppfinningar?

Hur tjänar man pengar på sina uppfinningar? Ledarskap Affärsutveckling Affärsjuridik Hur tjänar man pengar på sina uppfinningar? Företagarförbundet 2007-05-21 Vilka är vi på B-Open Nordic? Vi hjälper företag inom ledarskap, affärsutveckling och

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Scanacons erfarenheter av Kinaetablering. SET seminarie; Industriell vattenrening en Svensk paradgren. Rosenbad, 100526

Scanacons erfarenheter av Kinaetablering. SET seminarie; Industriell vattenrening en Svensk paradgren. Rosenbad, 100526 Scanacons erfarenheter av Kinaetablering SET seminarie; Industriell vattenrening en Svensk paradgren Rosenbad, 100526 Innehåll Om Scanacon Vår etablering i Kina Varför? Hur? Erfarenheter! Våra tips till

Läs mer

Globala värdekedjor och flytt av verksamhet

Globala värdekedjor och flytt av verksamhet Globala värdekedjor och flytt av verksamhet Daniel Lennartsson SCB Stockholm 27 september Disposition 1. Bakgrund EU projekt 2. Metod 3. Begrepp 4. Publicering 5. Resultat EU projekt Globala värdekedjor

Läs mer

Maskininvesteringar. Gör rätt från start. Låt oss hjälpas åt - för att få lönsamhet på din maskin. Mycket snabbare.

Maskininvesteringar. Gör rätt från start. Låt oss hjälpas åt - för att få lönsamhet på din maskin. Mycket snabbare. Maskininvesteringar Gör rätt från start Låt oss hjälpas åt - för att få lönsamhet på din maskin. Mycket snabbare. 12 minuter kan ge dig 12 månader Om du funderar på att köpa en ny maskin, ge oss 12 minuter

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Vart försvann synergieffekterna?

Vart försvann synergieffekterna? Vart försvann synergieffekterna? Ett case om effektivisering av kundservice Inledning Ibland får vi tillåtelse av våra uppdragsgivare att berätta vad vi gör. Då är vår ambition att försöka ge så god insikt

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Bufab Lann är specialister inom skärande bearbetning med tillverkning av svarvade komponenter sedan 40-talet.

Bufab Lann är specialister inom skärande bearbetning med tillverkning av svarvade komponenter sedan 40-talet. Bufab Lann är specialister inom skärande bearbetning med tillverkning av svarvade komponenter sedan 40-talet. Small components. Big business. På 40-talet var Bufab Lann en liten men gedigen svarvarverkstad.

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable.

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable. våra värderingar we are reliable Vi kan produktion, vi agerar långsiktigt och vi satsar helhjärtat för att leva upp till kundernas förväntningar i fråga om kvalitet, leveransprecision och service. AQs

Läs mer

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa Strategiexperten och managementkonsulten Johan Mathson, Sundbyberg, gör endast ett fåtal föreläsningar per år. De flesta gör han utomlands, men nu är det klart att han kommer till business to businessmässan

Läs mer

Rapport Småföretagarnas tankar om företagarrollen. Undersökning i FöretagarFörbundets medlemspanel september 2011

Rapport Småföretagarnas tankar om företagarrollen. Undersökning i FöretagarFörbundets medlemspanel september 2011 Rapport Småföretagarnas tankar om företagarrollen Undersökning i FöretagarFörbundets medlemspanel september 2011 Fakta om undersökningen och om panelen Undersökningen genomfördes med webbenkäter, 14-19

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel Hot & Cold Grupp F!! Hur gick det för er? Jämförelse med tidigare plan Initialt följde vi vår plan fram till det första marknadsmötet då vi

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Insikt. kräver kunskap, erfarenhet och förståelse

Insikt. kräver kunskap, erfarenhet och förståelse Insikt kräver kunskap, erfarenhet och förståelse Målet är utveckling... håller inte måttet Företag med teknologibaserad utveckling står idag inför många utmaningar. Den viktigaste är utan tvekan förmågan

Läs mer

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra!

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra! Välj rätt affärssystem för att din organisation ska blomstra! - En guide till dig som funderar på att byta eller investera i ett ERP system. Innehåll Därför är ett affärssystem viktigt för tillväxten...

Läs mer

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys.

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Vi genomför företagsöverlåtelser baserat på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Förmågan att träffa rätt För oss på Avantus är det viktigt med personlig rådgivning, kom binerat

Läs mer

Lösningar för ventilation

Lösningar för ventilation lindab ventilation Lösningar för ventilation Vår vision Lindab skall uppfattas som världens bästa varumärke i VVS-branschen. Mission Vår mission är att göra det möjligt för alla människor att åtnjuta

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Erfarenhetsutveckling för projektledare År av erfarenhet på nio månader

Erfarenhetsutveckling för projektledare År av erfarenhet på nio månader Erfarenhetsutveckling för projektledare År av erfarenhet på nio månader Hur kommer det sig att utvecklingsprojekt så ofta drar ut på tiden? Och varför överstiger kostnaderna nästan alltid budget? Ett skäl

Läs mer

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

De t Mobil Tim gl as e t

De t Mobil Tim gl as e t Det Mobila Timglaset Det mobila timglaset Det mobila timglaset är framtaget för att öka förståelsen för hur en organisation påverkas och kan höja sin effektivitet genom att införa mobil ärendehantering.

Läs mer

150 år av erfarenhet och nytänkande

150 år av erfarenhet och nytänkande 150 år av erfarenhet och nytänkande 1 Lyhörda och proaktiva Vi har valt Beijer Industri som huvudleverantör eftersom de är lyhörda och proaktiva. De har det tekniska kunnandet som krävs för att hålla vår

Läs mer

2011-01-20 Asfaltdagen 2011. Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson

2011-01-20 Asfaltdagen 2011. Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson 2011-01-20 Asfaltdagen 2011 Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige Per Andersson Varför bildades Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda SPP skapar möjligheter Hållbara pensionslösningar för företag och anställda Du behöver inte kunna allt. Det gör vi. SPP hjälper dig att ta bra beslut om pensioner. Att ha hand om människors pensionspengar

Läs mer

Fallstudie Lars Höglund AB

Fallstudie Lars Höglund AB Hösten 2004 Fallstudie Lars Höglund AB En fallstudie inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. INNEHÅLLSFÖRTECKNING LARS HÖGLUND AB, TÖCKSFORS...1

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Talent Management 2013

Talent Management 2013 Talent Management 2013 Bakgrund Talent Management är en viktig fråga för svenska företag. Det har andra undersökningar tydligt visat. Internationella undersökningar visar att företag som arbetar strukturerat

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen?

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Undersökning presenterad på Radar i2i FREDRIK RUNNQUIST R.Rev. 1.0 Sida 2 av 13 Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Vad händer? Alla verksamheter

Läs mer

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch Fastighetsbranschen En hotad framtidsbransch Framtidsbranschen? Hur ser framtidsutsikterna ut för fastighetsbranschen? Vad kan hota vår tillväxt och vilka möjligheter bör vi försöka ta tillvara? Det finns

Läs mer

Tio tips för att lyckas med mobila lösningar

Tio tips för att lyckas med mobila lösningar Tio tips för att lyckas med mobila lösningar 2 Tio tips för att lyckas med mobila lösningar Mobila lösningar för arbetsorderhantering, tidrapportering, checklistor, besiktningsprotokoll med mera har visat

Läs mer

Pressmeddelande. För mer information kontakta. Håkan Östlund VD & ägare Göthes AB. Tidigare VD & delägare Industribeslag Sjögren AB

Pressmeddelande. För mer information kontakta. Håkan Östlund VD & ägare Göthes AB. Tidigare VD & delägare Industribeslag Sjögren AB Pressmeddelande Måndag 6 oktober 2014 Den 2 oktober 2014 blev Industribeslag Sjögren AB en del av Göthes koncernen, ett förvärv som stärker och breddar Göthes position på OEM-marknaden inom lås, beslag

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 eworkbarometern SOMMAREN 2014 Innehåll Om eworkbarometern 3 Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens 12 Flexibilitet 17 Uppdrag

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. örnsköldsvik

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Vi kallar det Collaborative Business Experience

Vi kallar det Collaborative Business Experience Att jobba hos oss Vi kallar det Collaborative Business Experience Tänk dig att arbeta i ett företag som är övertygat om att sättet att samarbeta är lika viktigt som resultatet du uppnår. Tänk dig att arbeta

Läs mer

Hur arbetar en intraprenör?

Hur arbetar en intraprenör? Hur arbetar en intraprenör? Fördjupningsuppgift i entreprenörskap / entreprenörskap och företagande En entreprenör är som du vet en person som är idérik, lösningsfokuserad, kreativ, riskvillig och driven.

Läs mer

En snabbare och starkare affärspartner

En snabbare och starkare affärspartner En snabbare och starkare affärspartner Varför blir vissa företag mer framgångsrika än andra? Beror det på kortare time to market, innovationstakten eller produktionskostnaden? Svaret är ovillkorligen ja

Läs mer

Företag D är ett globalt läkemedelsföretag och är ett av världens största företag inom branschen.

Företag D är ett globalt läkemedelsföretag och är ett av världens största företag inom branschen. Enactverktyg: Vad är ett företag värt? Denna övning är en värderings- och diskussionsövning som kan användas med grupper för att diskutera olika sätt att se på riskbedömning och värdering av företag. Den

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

Swedbanks Stora småföretagarenkät

Swedbanks Stora småföretagarenkät Swedbanks Stora småföretagarenkät Internetbank för vardagen, personlig rådgivare för affärerna! Sammanfattning av undersökningen Swedbanks Stora småföretagarenkät är en undersökning av småföretagens behov

Läs mer

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB FM-standarder IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB Global marknad kräver globalt tänkande ISO International Organization for Standardization CEN Europeiska standardiseringskommittén

Läs mer

Managing the IT Business program

Managing the IT Business program Managing the IT Business program Karlöf-Hiltmann Management och Informator har satt samman en unik modul för utbildning och utveckling av personer med nuvarande eller kommande managementansvar inom ITtunga

Läs mer

Effektivare marknadsföring och kommunikation

Effektivare marknadsföring och kommunikation Effektivare marknadsföring och kommunikation Effektivare marknadsföring och kommunikation med fokus på resultat! Idag upplever vi alla oavsett om vi arbetar inom näringslivet eller i offentlig sektor ständigt

Läs mer

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 FÖRETAG SOM VÄXER Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 JOHN LYDHOLM Vd Sverige LINDA SANTESSON Avdelningschef, region Öst Vad får ett företag att växa? Vilka utmaningar finns i en växande organisation? Vad

Läs mer

Vilken termin ska man åka?

Vilken termin ska man åka? Under höstterminen 2012 åkte jag till Kina som utbytestudent till ett universitet som heter Shanghai Jiao Tong University (SJTU). Jag valde Jiao Tong för att det ligger i min favoritstad Shanghai och är

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

RESE GOLF FRILUFTS MÄSSA UPPSALA

RESE GOLF FRILUFTS MÄSSA UPPSALA RESE GOLF FRILUFTS MÄSSA UPPSALA Fyrishov 19-20 oktober 2013 Tre spännande mässor på samma plats vid samma tidpunkt! Resemässa - Golfmässa - Friluftsmässa Vill du möta tusentals människor som är intresserade

Läs mer

Lösningar för en bättre arbetsvardag

Lösningar för en bättre arbetsvardag Lösningar för en bättre arbetsvardag Effektivare, tryggare och roligare Effectplan tar organisationen från en konventionell budget till en verksamhetsplanering där ni arbetar med rullande och aktivitetsbaserade

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Programmering. Hur, var, när och varför. 22 November. Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com

Programmering. Hur, var, när och varför. 22 November. Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com Programmering Hur, var, när och varför 22 November Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com Agenda Om mig Programmering Vad är? Varför kunna? Hur använda kunskapen? Framtiden Sammanfattning Q+A 2 Om mig Arbetat

Läs mer

NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter.

NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter. NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter. Som medlem i IUC Sjuhärads NätVerkstan ingår ditt företag i ett nätverk där

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer