Lika möjligheter Kunskap och innovation Porträtt: Ingegerd Green
|
|
- Sebastian Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lika möjligheter Kunskap och innovation Porträtt: Ingegerd Green Dialog ett artikelurval från år koottuja artikkeleita vuodelta selected articles from the year 2008
2 info D ialog Dialog 2008 Upplaga: 4000 ex. Utgiven: februari 2009 Dialog utges av Rådgivningsgruppen för det nordiska samarbetet om vuxnas lärande Nordisk ministerråd / SVL Store Strandstræde 18 DK-1255 København K tel Chefredaktör: Antra Carlsen, NVL Nordiska redaktörer: Karen Brygmann (DK) Clara Henriksdotter (FI) Sigrún Kristin Magnúsdóttir (IS) Tor Erik Skaar, Hilde Søraas Grønhovd (NO) Erica Sahlin (SE) Gabriella Nordlund (AX) Baltisk redaktör: Raivo Juurak Redaktion: Finlands Folkhögskolförening Annegatan 12 A 18 FIN Helsingfors larry.karkkainen@folkhogskolor.fi Original grafik: General Media Carnac Layout: Larry Kärkkäinen Editerade översättningar (fi, eng): Saara Kurkela Tryck: Oriveden kirjapaino, Orivesi, Finland februari 2009 ISSN: D Pärmbild: Raivo Juurak INNEHÅLL SISÄLTÖ CONTENT Useimpien artikkeleiden lopussa on suomenkielinen lyhennelmä At the end of most of the articles you ll find a summary in English Kära läsare... Hyvä lukija... Dear Reader... Intervju: Ólafur Grétar Kristjánsson Det nordiske kompass, Islandsk formannskap for Nordisk Ministerråd... Norden Norden skal vise gode eksempler... LIKA MÖJLIGHETER Steget ut i arbetet Stepping into Work Den stygge andungen Samtalsdemokrati via Internet Glissent bebodd men tett forbundet på nettet Rom for læring Ekslusionen er massiv Kultur og utdanning i fengsel KUNSKAP OCH INNOVATION Traditionell fortbildning är out En ingång för validering på Åland Yrke og utdanning Yrkesutbildningen spurtar efter lång lunk Samarbetsinlärning nyckel till framgång En klimaklubb for folkeopplysning En god buddy giver mod på uddannelse Sociala kontakter viktiga för språkinlärning Copying the Nordic countries as an innovation European issues New skills for new jobs New online database Porträtt: Ingegerd Green Att omsätta kunskap nyckel till utveckling Dialog 2008
3 Antra Carlsen, huvudredaktör för DialogWeb, NVL huvudkoordinator Kära läsare, Dialog 2008 fokuserar på två viktiga områden inom det livslånga lärandet, lika möjligheter åt alla, samt kunskap och innovation. Båda teman har varit centrala i Norden under året som har gott, har uppmärksammats av det Europeiska året för interkulturell dialog och berörts i globaliseringsdiskussionerna. En av Nordens rikedomar är befolkningarna och den kunskap, kompetens, kreativitet och kulturarv som de har. Detta är en av nycklarna till vår konkurrenskraft, sysselsättning och tillväxt, till våra välfärdsamhällen och till vår insats för en global hållbar utveckling, konstateras på Nordiska Ministerrådets hemsida. Allas kunskap skall räknas med och alla skall få möjligheter att bygga på och utveckla sin kunskap beroende av den livs- eller arbetssituation man befinner sig i. Hur man gör det och vilka metoder som används kan variera från land till land eller mellan olika regioner inom samma land. Men det är viktigt att dela med sig erfarenheter och låta sig inspireras av andra. Att bli chef över sitt liv igen, var ett svårt steg för många deltagare inom ett vuxenutbildningsprojekt som anordnades i Kristianstad i Sverige, konstaterar projektledaren Leif Sivtoft. Men det är ett viktigt resultat; att kunna ta ansvar över sitt eget lärande och utveckling och använda de olika inläringsmöjligheter som finns eller efterlysa nya. Utvalda artiklar från hela Norden och Estland visar hur man stödjer svaga grupper och engagerar dem i lärande, beskriver exempel på nya och alternativa sätt att organisera lärande för att öka tillgång och involvera nya grupper. Samtalsdemokrati via internet, kreativa ämnen inom fängelseundervisning, utbildningsinsatser för romer, interkulturella rundabordssamtal i Estland är bara några av de exempel som presenteras i tidskriften. Ökad dialog mellan utbildning och arbetsliv och bättre samordning av olika utbildningsmöjligheter regionalt eller lokalt är några av de åtgärder som har visat sig kunna skapa innovation inom vuxnas lärande i Norden. Ingegerd Greens erfarenheter från näringsliv bekräftar detta; och som svensk medlem och arbetslivets representant i NVL:s Tänketank har hon bidragit med flera exempel av innovation och framgångsrik lokal utveckling som resultat av samarbete mellan utbildning, forskning och företag. Ingegerd Green efterlyser handlingskraft och omsättning av kunskap som drivande framgångsfaktorer i Norden. Avsnittet om kunskap och innovation visar några exempel på utbildningsarenor i Norden som tar till sig nutidens utmaningar. Innovativa exempel som Team Academy i Finland och den nya Yrkeshögskolan i Sverige presenteras i detta nummer. Studerande i Finland arbetar och lär sig samtidigt, de bygger ett företag under sina studier vilket gör att teorier som man lär omsätts direkt i praxis. Eftergymnasiala yrkesutbildningar i Sverige skall framöver i ännu högre grad leverera varan som passar arbetsmarknadens behov. Valideringsfrågan är inte ny i Norden, men det ligger fortfarande mycket utvecklingspotential inom området. Situationsanpassad användning av kunskapskartläggning, utvärdering och bedömning kan vara ett viktigt och innovativt element inom yrkeslivet eller utbildning. Också hela valideringsprocessen kan förenklas för enskilda användare och genom bredare användning skapa innovativa vägar till jobb eller utbildning. Det isländska förmanskapet har valt att arbeta vidare med valideringsfrågor på nordisk nivå och dessutom också satsa på vägledning och integration, poängterar Ólafur Grétar Kristjánsson, Islands SVLledamot i den inledande intervjun i tidningen. Under 2009 utkommer åtta nummer av DialogWeb, vilka kan läsas på Februarinumret kommer att handla om utmaningar för vuxnas lärande som följd av ekonomikrisen och förändringar inom arbetslivet. Trevlig läsning! Dialog
4 kära läsare rakas lukija dear reader Hyvä lukija, Dialog lehden pääteemoina on kaksi tärkeää elinikäisen oppimisen osa-aluetta: yhtäläiset mahdollisuudet kaikille ja tieto ja innovaatio. Molemmat teemat ovat olleet näkyvästi esillä Pohjoismaissa kuluneena vuonna. Niitä on käsitelty myös Euroopan kulttuurienvälisen vuoropuhelun teemavuoden yhteydessä sekä globalisaatiokeskustelussa. Yksi Pohjoismaiden rikkauksista on niiden väestön tietämys, osaaminen, luovuus ja kulttuuriperintö. Tämä on yksi avaimista alueen kilpailukykyyn, työllisyyteen ja kasvuun, hyvinvointiyhteiskuntiimme ja panostukseemme globaaliin kestävään kehitykseen, todetaan Pohjoismaiden ministerineuvoston kotisivuilla. Kaikkien osaamista tulee arvostaa, ja kaikkien tulee saada mahdollisuus kehittää ja laajentaa osaamistaan ja tietopohjaansa omaan työ- ja elämäntilanteeseen sopivalla tavalla. Osaamisen kehittämisen tapoja on monia maasta tai alueesta riippuen. On kuitenkin tärkeää jakaa kokemuksia ja saada innoitusta muiden kokemuksista. Oman elämän haltuunotto oli vaikea askel monille osallistujille, toteaa Leif Sivtoft, joka johti Ruotsin Kristianstadissa toteutettua aikuiskoulutushanketta. Tämä on kuitenkin merkittävä saavutus: On tärkeää pystyä ottamaan vastuuta omasta oppimisestaan ja kehityksestään, käyttää olemassa olevia oppimismahdollisuuksia tai pyrkiä luomaan uusia. Valituissa pohjoismaisissa ja virolaisissa artikkeleissa kerrotaan, miten erityistä tukea tarvitsevia ryhmiä tuetaan ja tuodaan opiskelun piiriin. Lisäksi esitellään esimerkkejä uusista ja erilaisista tavoista järjestää koulutusta uusille kohderyhmille ja parantaa koulutuksen kysyntää. Lehdessä käsitellään muun muassa virtuaalista keskusteludemokratiaa, taideaineiden käyttöä vankilakoulutuksessa, romaneille suunnattuja koulutushankkeita ja Virossa järjestettyjä kulttuurienvälisiä pyöreän pöydän keskusteluja. Koulutuksen ja työelämän välisen vuorovaikutuksen parantaminen ja tiiviimpi alueellinen tai paikallinen yhteistyö ovat esimerkkejä innovaatioita edistävistä toimista pohjoismaisen aikuisten oppimisen alalla. Tätä kuvaa vahvistavat myös Ingegerd Greenin kokemukset elinkeinoelämästä. Toimiessaan NVL:n ajatushautomossa Ruotsin ja työelämän edustajana hän esitteli monia esimerkkejä onnistuneista innovaatioista ja paikallistason kehityshankkeista, jotka perustuivat koulutuksen, tutkimuksen ja yrityselämän väliseen yhteistyöhön. Ingegerd Greenin mukaan Pohjoismaat tarvitsevat menestyäkseen toimintakykyä ja tiedon muuttamista käytännön osaamiseksi. Tietoa ja innovaatioita käsittelevässä osassa on joitakin esimerkkejä pohjoismaisista koulutusmuodoista, jotka pyrkivät vastaamaan uusiin haasteisiin innovatiivisilla tavoilla. Näihin kuuluvat muiden muassa jyväskyläläinen Tiimiakatemia ja Ruotsin uusi ammattikorkeakoulu. Tiimiakatemian opiskelijat työskentelevät ja opiskelevat samanaikaisesti ja perustavat opiskeluaikanaan yrityksiä, joten he pääsevät soveltamaan oppimiaan teorioita heti käytäntöön. Ruotsalaiset korkea-asteen ammattikoulutukset puolestaan tuottavat vastaisuudessa koulutusta, joka vastaa entistä paremmin työmarkkinoiden tarpeita. Aiemmin hankitun osaamisen tunnustaminen ei ole Pohjoismaissa uusi asia, mutta alalla on edelleen paljon kehittämispotentiaalia. Tilanteeseen sopivaa osaamisen kartoittamista, arviointia ja dokumentointia voidaan käyttää tärkeänä ja innovatiivisena elementtinä työelämässä tai koulutuksessa. Osaamisen tunnustamisprosessia voidaan myös yksinkertaistaa yksittäisten käyttäjien osalta, ja osaamisen tunnustamisen laajemmalla käytöllä voidaan luoda uudenlaisia polkuja työhön tai koulutukseen. Puheenjohtajakaudellaan Islanti on päättänyt kehittää osaamisen tunnustamista pohjoismaisella tasolla ja panostaa lisäksi ohjaukseen ja maahanmuuttajien kotoutukseen, sanoo Pohjoismaiden ministerineuvoston aikuisten oppimisen neuvonantajaryhmän (SVL) islantilainen edustaja Ólafur Grétar Kristjánsson lehden ensimmäisessä haastattelussa. Vuonna 2009 ilmestyy kahdeksan DialogWebin numeroa, jotka ovat luettavissa osoitteessa Helmikuun numero käsittelee talouskriisistä johtuvia aikuisten oppimisen haasteita ja työelämän muutoksia. Mukavia lukuhetkiä! Antra Carlsen, päätoimittaja, NVL:n pääkoordinaattori 4 Dialog 2008
5 Dear Reader! Dialog 2008 focuses on two important areas within lifelong learning: firstly, equal opportunities and, secondly, knowledge and innovation. Both themes have been of central importance in the Nordic region during 2008 and have received considerable attention in conjunction with the European Year of Intercultural Dialogue and in the globalisation debate. The populations of the Nordic countries, with their knowledge, competence, creativity and cultural heritage, constitute one of the region s riches. This fact is one of the keys to safeguarding our competitiveness, employment rate and growth, our welfare societies, and our contribution to global sustainable development, the Nordic Council of Ministers website states. Everyone s knowledge must count, and everyone must have opportunities to complement and develop their competencies in ways that are suitable for their work or overall situation. The ways and methods of competence development can vary from one country or region to another. The main thing, however, is to share experiences and allow oneself to be inspired by others. Regaining control of your own life was a difficult step for many participants of an adult education project led by Leif Sivtoft in Kristianstad, Sweden. However, this is an important result: being able to take responsibility of your own learning and development and making use of the educational opportunities available or asking for new opportunities. Selected articles from the entire Nordic region and Estonia demonstrate how vulnerable groups can be supported and engaged in learning. Moreover, the articles describe examples of new, alternative ways of organising learning in order to boost demand for education and reach new target groups. Deliberative democracy online, creative subjects in prison education, education projects for Roma people and intercultural round table discussions in Estonia are just some of the examples presented in the magazine. Measures that have proved beneficial to innovation in Nordic adult learning include increased dialogue between education and working life and better regional or local coordination of education provision. Ingegerd Green s experiences from the sphere of trade and industry confirm this conclusion. In her capacity as Swedish member and working life representative of the NVL s think tank she brought to our attention many examples of innovations and successful local development that resulted from cooperation between education, research and businesses. According Ingegerd Green, the Nordic countries need to improve their capacity for action and their ability to apply knowledge into practice, as these are crucial success factors for the region. The section on knowledge and innovation names some examples of Nordic educational arenas that really respond to today s challenges. These innovative examples include Team Academy in Finland and the new Swedish postsecondary vocational education system (Yrkeshögskolan). Students at the Finnish Team Academy work and study at the same time and establish business enterprises during their studies. This means that they can apply theory to practice immediately. In Sweden, vocational higher education is going to deliver the goods to an even larger extent than before by supplying education adapted to the needs of the labour market. Recognition of skills and competencies (validation) is not a new issue in the Nordic region, but there is much potential for development in that area. Mapping, assessing and evaluating competence in adaptable and flexible ways can be an important an innovative element in working life and education. The entire validation process can be made simpler from the individual participant s viewpoint, and innovative paths to employment or education can be created through a broader use of validation. The Icelandic chairmanship has chosen to proceed working with validation issues at the Nordic level. Other focus areas include guidance and integration, says the Icelandic member of the Steering Group for the Nordic Cooperation on Adult Learning (SVL) Ólafur Grétar Kristjánsson in the opening interview. Eight issues of DialogWeb will be published in 2009 at The February issue will focus on challenges posed to adult learning by the economical crisis and changes in working life. I hope you enjoy Dialog 2008! Antra Carlsen, Editor-in-chief, NVL Head-coordinator Dialog
6 Intervju Det nordiske kompass, Islandsk formannskap for Nordisk Ministerråd Der legges vekt på å sikre kontinuitet i SVLs arbeid i 2009, oppgavene er klare, fokus skjerpes og arbeidet drives videre. I SVL deles arbeidet i prosesser og prosjekter. De viktigste prosessene er to, den ene er Nettverk for Voksnes Læring (NVL) som støtter opp om det strategiske, nordiske samarbeidet om bredden i voksnes læring og den andre er Nordplus Voksen som gir støtte til samarbeidsprosjekt, nettverk og mobilitet initiert av interessemiljøene. Vi vil gjerne øke synergien mellom disse to, de skal komplettere hverandre enda bedre enn de gjør i dag, sier Ólafur Grétar Kristjánsson. Ólafur Grétar er det islandske medlem i Rådgivningsgruppen for det nordiske samarbejde om voksnes læring, han arbeider ved det islandske utdanningsdepartement. I 2009 skal NVL flyttes til en ny vertsorganisasjon. Den svenske institusjon, Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) som var vert for NVL ble nedlagt i 2008, og det er bestemt at NVLs hovedkontor flyttes til Vox, etat for voksnes læring i Norge. I januar annonseres det etter vertsorganisasjoner for landskoordinatorer, hovedkoordinator og webredaktør og landskoordinatorer. Ólafur er overbevisst om at det er avgjørende for resultatet at NVL er riktig forankret i landene. SVL er klar med plan for implementering av NVL til 2012 som går ut på å sikre kontinuitet i arbeidet, og hindre tap av viktige kunnskaper og ferdigheter. Prioriteringer i det nordiske samarbeidet under islandsk formannskap I 2009 er Island leder for samarbeidet i Nordisk ministerråd under overskriften: Det nordiske kompass. Overskriften refererer til globaliseringens utfordringer og verdigrunnlaget som det nordiske samarbeidet bygger på. Den røde tråd er et kraftig forsterket samarbeid om forskning og innovasjon, ikke minst på klima-, energi- og miljøområdet. Programmet for formannskapet bygger på fire dimensjoner: Nordens Drivkraft, Nordens Styrke, Nordens Klimasvar og et Globalisert Norden. Det legges vekt på betydningen av de menneskelige ressurser, utdanning, vitenskaplig forskning og innovasjon i forhold til de utfordringer som globaliseringen medfører. Prioriteringer innenfor voksnes læring og formannskapskonferanse Som eksempel på prosjekter som SVL arbeider med, nevner Ólafur at det vil fortsatt være fokus på validering av realkompetanse. Det er viktig å fortsette med å styrke voksnes deltaking i læring, øke og forsterke deres kompetanse og kunnskap. Island foreslår at formannskapskonferansen holdes i tilknytning til rådgivningsgruppenes fellesmøte i Island i september, og at det fokuseres bl.a. på validering av voksnes kompetanser. Vi er interessert i å ta arbeidet videre og se på validering som et ledd i strategi for livslang læring. Hvordan gjenspeiles tankene om videreutdanning i validering. Vi mener at det kunne være interessant å undersøke nærmere hvordan validering knyttes til European Qualifications Framework, EQF. Innen EU og OECD mener man at kvalifikasjonsrammen kan forenkle validering og motivere læring. Styrken i det nordiske samarbeidet er god og åpen kommunikasjon. Vi kan stille spørsmål og drøfte tvil. Vi behøver ikke å imponere eller overbevise. Og det vil vi prøve å gjøre på konferansen, se nærmere på forskjellige aspekter av validering. Synergi kan oppnås ved å forene krefter, med å knytte det arbeidet som foregår innen OECD og EU sammen med det nordiske, mener Ólafur Grétar Kristjánsson. Veiledning for voksne Veiledning for voksne er ett annet område som islendinger syns er viktig. I Island er vi kommet ett skritt videre i løpet av de siste årene med gode resultater på tre områder. For det første lykkes det å gjøre teorier om og metoder for validering av realkompetanser til en del av studiene for veiledere. Neste skritt var å sette gang veiledning i alle opplæringssentrene i Island hvor veiledere driver oppsøkende virksomhet. Og sist, men ikke minst viktig er finansiering av veiledning for voksne, slik at voksne, uansett hvor de bor og arbeider, kan få gratis veiledning. Innen SVL er det planer om å granske effekteene av rådgivning og voksenveiledning i de nordiske landene. I løpet av året skal SVL også definere oppgaven nærmere og legge budsjett for forskning på området. Basiskompetanser og integrering av utlendinger Andre fokusområder er basiskompetanser, lesing og skriving. SVL vil fortsatt støtte prosjekt som undersøker voksnes lese- og skriveferdigheter, og følge med i utviklingen av 6 Dialog 2008
7 SVL ja Islannin puheenjohtajakausi Pohjoismaiden ministerineuvostossa Styrken i det nordiske samarbeidet er god og åpen kommunikasjon, sier Ólafur Grétar Kristjánsson. Ólafur Grétar er det islandske medlem i Nordisk Ministerråd styringsgruppe for voksnes læring (SVL). vellykkede undervisningsmetoder. I løpet av 2009 forventes et globaliseringsprosjekt om effekter av forskjellige typer av lese- og skriveundervisning for voksne å bli igangsatt. To delrapporter forventes levert om emnet i 2009, og sluttrapport i Det kommer stadig flere innvandrere til alle de nordiske landene, og derfor er det av stor betydning å kartlegge deres muligheter til utdanning og integrering, kulturelt og sosialt i de nordiske samfunnene. Hvordan integreres nye nordboere i landene og på arbeidsmarkedet. Et seminar er planlagt i Island i juni. Nå foregår det arbeid med to rapporter på området. De skal være ferdige i løpet av Andre oppgaver som drives videre og nye som skal initieres SVL vil undersøke om det er mulig å ta arbeidet med kvalitet i voksenopplæring videre. Ikke bare fokusere på status i landene, men undersøke veier for å ta arbeidet videre og følge opp rapporten som ble presentert i NVLs konferanse om kvalitet i voksnes læring í Nynäshamn i mai Statistikk er ett annet viktig område, det mangler statistikk om voksnes læring. De første skrittene blir tatt av SVL i Vi blir nødt til å starte med å definere og koordinere hvilke opplysninger som er relevant og som vi skal samle inn i landene, slik vi kan sammenligne resultater mellom landene, sier Ólafur Grétar Kristjánsson. Det er åpenbart ingen mangel på oppgaver som SVL vil ta fatt på, men plassen i tidskriftet er avgrenset. Vi går et spennende år i møte med mange utfordringer, og det gjenstår bare å ønske lykke til! Islanti johtaa Pohjoismaiden ministerineuvostoa vuonna Puheenjohtajakauden otsikko pohjoismainen kompassi viittaa pohjoismaiseen yhteistyöhön, joka perustuu yhteiselle arvopohjalle. Punaisena lankana on yhteistyön voimakas lisääminen tutkimuksen ja innovaatioiden alalla. Pohjoismaiden ministerineuvoston aikuisten oppimisen neuvonantajaryhmän SVL:n jatkuvista prosesseista tärkeimmät ovat aikuisten oppimisen verkosto NVL ja Nordplus Aikuiskoulutus -ohjelma. SVL:n islantilaisen jäsenen Ólafur Grétar Kristjánssonin mukaan näiden kahden välistä synergiaa pyritään lisäämään Islannin puheenjohtajakaudella. Islantilaiset ovat valinneet SVL:n projekteista vuoden 2009 painopistealueiksi osaamisen tunnustamisen, ohjauksen, perustaito-opetuksen ja maahanmuuttajien kotouttamisen. Osaamisen tunnustamisen alueella SVL on kiinnostunut mm. tutkimaan, miten tunnustamisprosesseissa voitaisiin käyttää hyväksi eurooppalaista tutkintojen viitekehystä, Kristjánsson sanoo. Ohjauksen osalta tavoitteena on esim. saada käyntiin ohjaustoimintaa kaikissa Islannin aikuiskoulutuskeskuksissa. Kesäkuuksi suunnitellaan seminaaria maahanmuuttajien kotoutuksesta ja työllistymisestä. Lisäksi SVL:ssä aiotaan aloittaa tilastojen keruu ja mahdollisesti jatkaa aikuisten oppimisen laatuun liittyvää työtä. Edessä on siis jännittävä ja haasteiden täyttämä vuosi! The SVL and the Icelandic Presidency of the Nordic Council of Ministers Iceland holds the Presidency of the Nordic Council of Ministers during the year 2009 under the heading The Nordic compass. The heading refers to a Nordic cooperation based on common values. There will be a strong emphasis on increased cooperation in research and innovation. The NVL network of adult learning and the Nordplus Adult programme are the most important long-term processes governed by the Steering Group for the Nordic Cooperation on Adult Learning (SVL). According to the Icelandic member of the SVL Ólafur Grétar Kristjánsson, increasing synergy between these two processes is one of the Steering Group s objectives during Among the SVL s projects, special focus will be placed on validation (recognition of skills and competence), guidance, basic skills training, and integration. Investigating how the European Qualifications Framework could be used in validation processes is an interesting possibility, says Kristjánsson. In the area of guidance, one important goal is establishing guidance in all the adult education centres in Iceland. A seminar on integration and employment of immigrants is planned for June. In addition, the SVL plans to start gathering statistics and possibly to continue its work on quality in adult learning. In other words, the Steering Group can look forward to an exciting year packed with challenges! Islands formandskab i Nordisk ministerråd 2009: Dialog
8 Norden Norden skal vise gode eksempler Børn og kæmpeballon fra en af markedspladserne i Odense i forbindelse med konferencen, hvor borgere søgte ny viden om bæredygtig udvikling. For Norden er der umiddelbart både fordele og ulemper forbundet med klimaforandringerne, mens de fattigste dele af verden står overfor massive problemer, fremhæver klimaforsker. Miljø- og klimaforandringerne er vor tids allerstørste udfordring, mener den danske klima- og energiminister Connie Hedegaard. af Karen Brygmann Vi kan slippe billigere fra varmeregningen, nyde varmere somre under hjemlige himmelstrøg og måske snart høste to gange om året mange steder. Sådan kan nogle af de mere behagelige konsekvenser af klimaforandringerne se ud for os i de nordiske lande i de kommende år, sagde Martin Drews, der er forsker på Danmarks Klimacenter ved Danmarks Meteorologiske Institut, på konferencen One Small Step. Alvorlige påmindelser om, at der også på de nordiske breddegrader er store, nye udfordringer at tage fat på, ser vi dog også, mens isbræerne smelter, og når vi oplever flere og flere kraftige skybrud, som oversvømmer veje, kældre og natur. Vi er under alle omstændigheder nødt til at tilpasse os klimaforandringerne, for vi kan ikke hindre udviklingen helt, selv om vi agerer på den internationalt. Men alle skridt, der 8 Dialog 2008
9 tages i den rigtige retning i såvel Norden som globalt, er ikke desto mindre vigtige, lød det fra Martin Drews. Sikkerhed og velfærd For mens der både er plusser og minusser for Norden ved klimaændringerne, har nogle af verdens fattigste egne udsigt til ødelæggende forandringer, som hele verden efterfølgende vil få at mærke. Eksperter forudser temperaturstigninger på kloden på 3-4 grader ved udgangen af dette århundrede som følge af udledningen af CO2, hvis der ikke skrides alvorligt ind i forhold til den globale opvarmning. Og blot én grads stigning kan betyde meget mindre regn i blandt andet Afrika og vil få enorm effekt for levevilkårene på store dele af kontinentet. Den danske klima- og energiminister Connie Hedegaard, som er en af dem, der vil stå i spidsen for FN s klimatopmøde i København næste år, erkender, at det er utroligt vanskeligt at samle verdens lande om en fælles miljøindsats på én gang. Til tider går udviklingen ubegribeligt langsomt, og det er ikke til at vide, om vi når i mål. Men samtidig oplever jeg, at alvoren ved klimaproblemerne går op for flere og flere borgere og beslutningstagere også i store, strategiske magter som USA og Asien, lød det fra ministeren på konferencen. For eksempel når de får at vide, at der hver dag triller 1000 nye biler ud på gaderne alene i Beijing. Og desuden ved, at vi om 40 år er ca. ni milliarder mennesker på kloden, hvoraf de otte vil leve i det, der i dag karakteriseres som udviklingslande. Vi er nødt til at skabe rammerne for, at alle mennesker kan få del i udvikling og det gode liv uden vor tids overforbrug af energiressourcer. Alternativet er øget ustabilitet og flere krige om blandt andet energireserver, fastslog Connie Hedegaard. Fortæl de gode historier Ministeren mener, at de nordiske lande på mange områder kan tjene som godt eksempel for andre lande på, at der er positive handlemuligheder i forhold til de store udfordringer. Vi har et nordisk brand, som blandt andet er skabt af, at vi som nogle af de første i 1970 erne tog miljødagsordenen alvorligt. Samtidig kan vi vise, at det her ikke handler om, at vi skal klæde os i sæk og aske, som nogle lader til at frygte. Vi skal skabe mere begavede samfund, hvor det som i Danmark lader sig gøre at skabe markant vækst i økonomien over en årrække og samtidig holde et stabilt energiforbrug, sagde hun. Norden skal formidle de gode eksempler på, hvordan store hjemlige virksomheder i dag satser med stor succes på eksport af energiteknologi, og hvordan vi i Norden har omlagt vores forbrug til betydeligt mere vedvarende energi. På den måde kan vi vise andre lande, hvordan man både kan tage dagsordenen om miljø- og klimaproblemer alvorligt og alligevel sikre en udvikling med vækst og velstand, sagde Connie Hedegaard. Pohjoismaat näyttävät esimerkkiä Ympäristön ja ilmaston muutokset ovat aikamme suurin haaste, totesi Tanskan ilmasto- ja energiaministeri Connie Hedegaard pohjoismaisessa One Small Step -konferenssissa. Tanska isännöi Kööpenhaminassa vuonna 2009 pidettävää YK:n ilmastohuippukokousta. Hedegaard myöntää, että kaikkien maailman maiden sitouttaminen yhteisiin ympäristötavoitteisiin on uskomattoman vaikea tehtävä. Toisaalta minusta tuntuu, että ilmasto-ongelmien vakavuus alkaa valjeta yhä useammille, hän sanoo. Kestävää kehitystä käsittelevässä konferenssissa puhui myös ilmastontutkija Martin Drews, joka kertoi että ilmastonmuutos aiheuttaa Pohjoismaissa sekä myönteisiä että kielteisiä muutoksia. Lämmityskustannukset laskevat ja viljelykasvien kasvukausi pitenee, mutta toisaalta rankkasateet ja tulvat lisääntyvät. Maailman köyhimmillä alueilla, kuten Afrikassa, ilmaston lämpenemisen seuraukset ovat kuitenkin äärettömän paljon tuhoisampia. Niinpä kaikki ilmastonmuutosta hidastavat toimenpiteet ovat tärkeitä, vaikkemme voikaan pysäyttää lämpenemistä täysin. Connie Hedegaardin mukaan Pohjoismaat voivat toimia hyvänä esimerkkinä esimerkiksi energiateknologian tuotannossa ja kestävämpien energiamuotojen käytössä. Voimme näyttää muille maille, että ympäristö- ja ilmastoasiat voidaan ottaa vakavasti ja samalla kuitenkin taata kasvu ja hyvinvointi, Hedegaard sanoi. Nordic countries can set an example Climactic and environmental changes are the biggest challenge of our time, said Danish Minister for Climate and Energy Connie Hedegaard, speaking at a Nordic sustainable development conference titled One Small Step. Denmark will be hosting a United Nations climate summit in Copenhagen in December Connie Hedegaard admits that achieving a commitment to common environmental goals by all the UN member states is an incredibly difficult task. On the other hand, I feel that more and more people are starting to understand the seriousness of climate change, she says. Climate researcher Martin Drews, who also spoke at the One Small Step conference, said that climate change is going to have both positive and negative impacts in the Nordic region. Global warming will mean smaller heating bills and a longer growing season for crops, but also more heavy rains and flooding. However, in the poorest regions of the world, like Africa, the consequences of global warming are disastrous. This means that every effort to slow down climate change is important, even though we cannot stop global warming altogether. Connie Hedegaard thinks that the Nordic countries can set a good example in areas like energy technology and using more sustainable energy sources. We can show other countries that it is possible to take climate and environmental issues seriously while still guaranteeing growth and welfare. Dialog
10 Lika möjligheter Stegen ut i arbetet Det här var en viktig kurs för mig och jag hoppas att fler kan få möjlighet att gå liknande kurser utformade även för andra branscher. Det skulle behövas kurser för snickeri, svetsning och många andra områden, anser vaktmästaren Junaid Amin Jabbar. av Erica Sahlin Jabbar var kursdeltagare i projektet Arbete i Närmiljö, som gavs av vuxenutbildningen i Kristianstad, genomfördes i tre steg: en orienteringsfas en förberedelsekurs en yrkesutbildningskurs Allt syftade till att bygga på deltagarnas tidigare erfarenheter och färdigheter från hemlandet. Genom yrkesutbildningen introduceras nya kunskaper som kunde leda till jobb och kontaktnät via praktik och utbildning. Nu drygt ett år efter att kursen avslutades är hälften av dem som fullföljde programmet i jobb. Syftet med projektet var att invandrare med användbar praktisk yrkeskunskap från sitt hemland, skulle erbjudas anpassad utbildning. Anpassad på så sätt att språknivån måste ligga på den som deltagarna förväntas befinna sig på dvs godkänd Sfi C. En viktig förutsättning för att ansträngningarna skulle ge resultat var ju förstås att deltagarna genom utbildningen skulle kunna ta fortsatta steg i sin språkutveckling. I vidare mening var syftet också att skifta från en identitet som bidragsberoende till en identitet som yrkesmänniska med egen försörjning. Jag känner mig pigg och trivs med jobbet, säger Junaid, som tidigare var gymnasielärare i Irak som ser att vanan att ta hand om ungdomar kommer till sin rätt i det nya jobbet som skolvaktmästare. Samarbetsprojekt Enligt Leif Sivtoft var steget att bli chef över sitt eget liv igen svårt för många i pr Projektet delfinansierades av Europeiska socialfonden och drevs från hösten 2004 till december Kristianstads kommun genom VLC stod för intrduktionsfasen och förberedelsekursen. På dem låg ansvaret att organisera en bra språkträning kopplad till yrkesområdet. En annan del av arbetet var att prata attityder och motivera till att ständigt ta nya steg. Här ingick också de första studiebesöken och handledarträffarna. Under förberedelsekursen arbetade man efter teman vatten, värme och ventilation, el och brandsäkerhet och miljö. Man fick också en grundkurs i data. Länsarbetsnämnden bekostade den sista avslutande arbetsmarknadsutbildningen om 40 veckor till fastighetstekniker, vilken genomfördes i utbildningsföretaget Lernias regi. Deltagarna hade introduktionsersättning, försörjningsstöd och/eller ersättning från arbetslöshetskassan under utbildningstiden. Ett modellprojekt att ta efter Projektledaren Leif Sivtoft ledde arbetet. Det viktigaste var att alla kände att de ägde projektet, säger han. För honom handlade det om att hela tiden arbeta med att stärka samarbetet mellan företagen, handledarna, lärarna, deltagarna. Alla ingick i ett ömsesidigt förhållande som skulle hålla länge. Den största utmaningen var enligt Leif att få deltagarna att känna att de var drivare av processen. De skulle följa den röda tråden. Den handlade om deras framtid, deras möjlighet att försörja sig och påverka sin omgivning. För många var att ta steget att bli chef över sitt eget liv igen svårt. I projektet ingick också att ge coaching till de deltagare som inte fick arbete. Marie Lundblad var lärare och arbetade främst med den integrerade språkundervisningen. Något bra läromedel fanns inte utan ett sådant togs fram underhand och blev ett av de många resultaten av projektet. För att ge stöd för andra som vill genomföra liknande projekt tog man fram en metodbok med tids och goda råd. Utbildningen är dessutom mycket väldokumenterad. Länken nedan ger riklig information om sättet att arbeta. Genom loggböckerna kan man följa arbetets gång från början till slut. Den som är intresserad av handboken kan beställa den där genom att skicka ett mail till info@vlc.kristianstad.se. Länkar: Om kursen Om mångfaldsarbete Om kurser om attityder till invandrare på jobbet 10 Dialog 2008
11 Jabbar took part in a project called Arbete i Närmiljö organised by the adult education authorities in Kristianstad, in southern Sweden. The project consisted of three phases: 1) introduction phase, 2) preparatory course, and 3) vocational training course. The content of all three phases was designed to build on participants previous experience and skills. The training course, which consisted of vocational training and on-the-job learning, gave participants new competencies and a contact network that would improve their chances of employment. Now, a little over a year after the course ended, half of those who completed the programme have got jobs. The goal of the project was to establish a training programme targeted at immigrants with practical professional skills acquired in their home countries. The course was adapted to the participants language skills level the minimum requirement was level C in Swedish for Immigrants. Enabling participants to improve their Swedish skills further was crucial for achieving successful results. A broader objective was helping participants to adopt a new identity by moving from benefit dependency towards the role of self-sufficient, skilled professionals. I have lots of energy now and I enjoy my job, says Junaid, who works as a school caretaker. Junaid worked as a senior secondary school teacher in Iraq, and feels that his experience of working with teenagers is an advantage in his new job. Focus on co-operation ojektet Arbete i Närmiljö Regaining control of their own lives was a tough challenge for many participants in the project Arbete i Närmiljö, says Leif Sivtoft Stepping into Work The project was partly financed by the European Social Fund and lasted from autumn 2004 to December The municipality of Kristianstad was responsible for organising the introduction phase and the preparatory course via Kristianstad s Guidance and Learning Centre (VLC). Among their responsibilities was supplying high-quality, professionspecific language instruction for the course. Another aspect of the course was discussing participants attitudes and motivating them to keep moving forward. The first study visits and meetings with supervisors, too, focused on motivation issues. The preparatory course was structured around several themes: water, heating and ventilation, electricity and fire safety, and the environment. The preparatory course included a basic course in computer skills. The Provincial Labour Board financed phase three of the programme, a 40-week employment training course that gave participants the qualification of building maintenance technician. The course was organised by Lernia, an educational services provider. During the training period, participants received introductory compensation, income support and/or compensation from an Unemployment Insurance Fund. This was an important course for me, and I hope that many other people get an opportunity to participate in similar courses. This kind of training should be available in other professional fields, too, such as carpentry and welding, caretaker Junaid Amin Jabbar sums up. by Erica Sahlin A model project The project was coordinated by project manager Leif Sivtoft. My main priority was to ensure that everyone felt a sense of ownership for the project, he says. His role was to continuously work on strengthening the co-operation between the people and organisations involved in the project businesses, supervisors, teachers and participants. All of them were part of a network that was built with long-term cooperation in mind. According to Leif, the biggest challenge was making the course participants feel that they were in charge of the process. They had to keep focused on the ultimate goal, to remember that it was their future, their ability to support themselves and make an impact on society, that was at stake. For many participants, taking the necessary steps to regain control of their own lives proved to be difficult. The project included coaching for those participants who did not find jobs. Marie Lundblad worked as a teacher within the project, mainly within integrated language instruction. No suitable teaching materials were available, so Marie and her colleagues created a set of materials, which was one of the tangible results of the project. A handbook of methods containing tips and advice was compiled to provide support for people who want to set up similar projects. The training course itself is very well documented. The links below contain lots of information (in Swedish) about the methods and approaches used. You can follow the progression of the course from start to finish through the log books. You can order the handbook by e- mail from info@vlc.kristianstad.se Dialog
12 Lika möjligheter Den stygge andungen Baksho Sunder er verken stygg eller en liten andunge. Likhetstrekkene med den stygge andungen ligger i at også hun har forsert noen barrierer for å se sin egenverdi, og komme dit hun er i dag. Hun er en norsk kvinne med en indisk-etnisk minoritetsbakgrunn. av Tor Erik Skaar Historien om den stygge andungen er på ingen måter unik. Det er nok heller ikke historien om Baksho Sunder. Ikke dessto mindre er den interessant. Baksho er en 46 år gammel innvandrerkvinne. Hun er gift, har to døtre og bor i Drammen 5 mil syd for Oslo. Baksho ble født i Punjab i India. Der bodde hun til hun var 14 år. Da gikk ferden til Norge. Da hun flyttet gikk hun på skolen i India på det niende klassetrinnet. På grunn av språkutfordringene startet hun derfor i 7 klasse i norsk skole. Den første tiden på skolen opplevdes som ganske spesiell, all den stund hun ikke kunne et eneste norsk ord. Men med litt ekstra innsatsvilje, lærevillighet og forståelsesfulle klassekamerater, ble det norske språket noe hun gradvis behersket bedre og bedre. Eksotisk innslag De første tre dagene på skolen hadde jeg faktisk med meg min 5 år gamle kusine som tolk. Jeg kunne også litt engelsk, men altfor lite til at jeg kunne bruke det i en samtale, sier hun. Klassekameratene var hyggelig mot henne. Hun representerte et eksotisk innslag som det eneste indiske barnet på skolen. Etter en tid begynte det to indiske jenter til på skolen. Disse fikk god hjelp av Baksho og hennes erfaringer så langt. Det var nok bra for dem, men kanskje ikke så bra for min egen utvikling. Jeg ville så gjerne hjelpe dem med å lære, at det gikk ut over mine egne lærerprosesser, sier Baksho. Da hun et par år senere begynte på videregående skole, behersket hun språket godt nok til å kunne følge undervisningen. Hun er allikevel ikke helt fornøyd med karakterene, og hevder at hun ganske sikkert ville gjort det bedre om språket hadde vært helt på plass. I 1982 var hun den første eleven med indisk opprinnelse som fullførte en videregående skole i Drammen. En svært viktig del for hennes læringsprosess, var at hun fikk gode norske venninner på skolen. Sammen med sine venninner var hun med på alt fra hytteturer til vardetenning, skiturer, svømming og mye annet. Jeg har vært hjemme hos dem, og de har selvfølgelig også vært hjemme hos meg. Foreldrene mine var heldigvis Baksho synes det indiske kastesystemet er enda verre enn rasisme. -Selv når folk flytter ut av landet og blir integrert i samfunn som ikke har denne kasteinndelingen, så tar de med seg kastementaliteten videre, sier hun. liberale, og prøvde ikke å beskytte meg mot å være i kontakt med norske venninner. På den måten ble jeg integrert i det norske samfunnet, sier Baksho. Forkastelig system I India står kastesystemet sterkt. Baksho er selv av lavkasteopprinnelse. Hun synes kastesystemet er enda verre enn rasisme. I en sammenheng hvor man kan oppleve rasisme, så er det som regel snakk om etnisitet. I kastesystemet har alle samme etnisitet, men man velger allikevel å gi hverandre en høyere eller lavere verdi som menneske, avhengig av hvilken kaste man tilhører. 12 Dialog 2008
13 Selv når folk flytter ut av landet og blir integrert i samfunn som ikke har denne kasteinndelingen, så tar de med seg kastementaliteten videre. Dette synes jeg er besynderlig. Alle mennesker er like mye verd uavhengig av kaste. Her i Norge kan jeg sitte sammen med rektor og oppleve at vi er likeverdige, sier hun fornøyd. Baksho sier selv at hun har blitt mer og mer norsk og godt integrert i det norske samfunnet. Det har vært bra for meg å komme fra India. Da har jeg noe annet å sammenligne med. Dette gir perspektiver som for eksempel mine egne døtre ikke har på samme måte. Jeg føler at med dette perspektivet så står jeg av og til i en situasjon hvor jeg kan velge mellom to alternativer. Og mitt valg har hele tiden vært å bli mer og mer norsk, forteller Baksho. I dag jobber hun som adjunkt med opprykk ved Introduksjonssenteret for utlendinger i Drammen kommune. Der diskuterer hun løst og fast med mange forskjellige mennesker med svært ulik bakgrunn. Dette er noe som jeg liker veldig godt. Jeg håper at jeg kan fremstå som et levende og godt eksempel på at man kan lære mye, og bli integrert i dette samfunnet. De jeg underviser vil jo se at jeg greide det, da kan også de greie det. Slik tenker jeg, sier hun. Nå har hun til sammen 7 år med høyere utdanning, og har lyst til å fortsette å lære mer. Fag som interesser henne er blant annet språk, samfunn, historie og data. I 2004 vant hun voksenopplæringsprisen Årets læringshelt Denne årlige prisen deles ut av Voksenopplæringsforbundet til en som til tross for hindringer har brukt aktiv læring for å høyne livskvaliteten og få nye muligheter. Dette har også vært hennes inngangsbillett til prosjektet Fra læringshelt til læringsambassadør hvor hun nå er en aktiv læringsambassadør. Fra læringshelt til læringsambassadør Voksenopplæringsforbundet vil med prosjektet Fra Læringshelt til læringsambassadør bidra til å synliggjøre personer som har tatt utdanning til tross for å ha opplevd læringshindringer. Ønsket er at de kan vise hvilke muligheter som ligger i læring. Læringsheltene har sine unike erfaringer. I dette prosjektet vil de lære å bli trygge på seg selv og å formidle budskapet sitt slik at andre kan oppleve at det er mulig å lære også for meg. De skal rett og slett bli læringsambassadører. Læringsambassadørene kan inviteres til konferanser, skoler, NAV, kort sagt der noen ønsker og kan ha nytte av deres budskap om hvilke utfordringer de har møtt og hvordan de kom videre. Flere av ambassadørene er allerede spurt om å holde innlegg på konferanser og møter. Målsettingen er å utdanne ti læringsambassadører i løpet av prosjektåret. Prosjektet støttes av Vox, det varer fra juni 2007 til august VOFO er koordinator for prosjektet og samarbeider med tre regioner: VOFO Vestfold/Telemark, VOFO Buskerud og VOFO Hedmark. Rumasta ankanpoikasesta selviytyjäksi Baksho Sunder ei ole ruma eikä ankanpoikanen, mutta sadun ankanpojan lailla hän on joutunut selviytymään elämässään monista haasteista. Baksho on kotoisin Intian Punjabista, josta hän muutti 14-vuotiaana Etelä-Norjaan Drammeniin. Tullessaan hän ei osannut sanaakaan norjaa, joten koulunkäynti oli alussa hankalaa. Ahkeruutensa ja luokkatoverien tuen ansiosta Baksho oppi kuitenkin kielen nopeasti, suoritti lukion ja jatkoi opintoja korkeakoulussa. Yhteiskuntaan kotoutumista edisti suuresti se, että Baksho sai hyviä norjalaisia ystäviä. Nykyisin Baksho on naimisissa ja kahden tyttären äiti ja työskentelee Drammenin kunnan maahanmuuttajakeskuksessa opettajana. Baksho Sunderin mielestä Intian kastijärjestelmä on rasismiakin pahempi ilmiö. Hänestä on outoa, että monet intialaiset pitävät yllä kastiajattelua jopa ulkomaille muutettuaan. Baksho itse kokee muuttuvansa tietoisesti koko ajan enemmän norjalaiseksi. Intialaisista juurista on kuitenkin hyötyä hänen työssään maahanmuuttajien parissa. Toivon toimivani elävänä esimerkkinä siitä, että oppiminen ja tähän yhteiskuntaan integroituminen on mahdollista. Vuonna 2004 Norjan aikuisopiskeluliitto valitsi Bakshon vuoden aikuisopiskelijaksi. Hän on mukana myös liiton Læringsambassadør-hankkeessa, jossa oppimisen suurlähettiläät kiertävät oppilaitoksissa, konferensseissa jne. kertomassa kokemuksistaan. The ugly duckling is a survivor Baksho Sunder is neither ugly nor a duckling. However, like the duckling in the fairy-tale, she has had to overcome many challenges to get to where she is now. Baksho grew up in Punjab, India, and moved to Norway at the age of 14. School was difficult at first, as she spoke no Norwegian at all, but she worked hard and learned quickly with the support of helpful classmates. She spent much of her free time with Norwegian friends, which made integration into the Norwegian society easier. Baksho completed senior secondary school and continued her studies at post-secondary level. Now she works as a teacher at the Introduction Centre in Drammen, is married and has two daughters. Baksho Sunder feels that the Indian caste system is even worse than racism, and finds it strange that many Indians maintain the caste mentality even when living abroad. She says that she has consciously chosen to become more and more Norwegian. However, her Indian background gives her useful insights in her work with immigrants. I hope I can demonstrate though my own example that it is possible to learn a lot and to become integrated into this community, she says. In 2004 she received the Learning Hero award of the Norwegian Association for Adult Learning. In the framework of the Association s Learning Ambassador project, she visits educational institutions, conferences etc. to talk about her experiences. Dialog
14 Lika möjligheter Samtalsdemokrati via internet www Medborgardiskussioner på internet kan vara ett sätt att få folk att mera aktivt delta i den demokratiska beslutsprocessen. Unikt finländskt experiment tar reda på nya möjligheter. av Clara Henriksdotter Kunskapseffekten är stor, säger forskningschef Kimmo Grönlund om de medborgardiskussioner som ordnas inom ramen för Åbo Akademis toppenhet för demokratiforskning. Enheten undersöker och utvecklar olika former av deltagardemokrati. I november 2006 inleddes ett experiment med en medborgardiskussion kring kärnkraft då 135 slumpmässigt valda människor samlades för att under en dag få information om och debattera energipolitik och kärnkraft. Diskussionerna skedde i smågrupper. Kärnkraft valdes som tema för att det är ett ämne som berör alla medborgare, men huvudsaken var inte att nå fram till ett entydigt svar utan att forska i hur vetenskapliga teorier om medborgardeltagande stämmer överens med verkligheten. Erfarenheterna från den första medborgardiskussionen, där folk träffades på riktigt, har varit mycket positiva och man går nu ett steg vidare genom att skapa en virtuell plattform där diskussionerna förs på internet. Som bäst rekryteras deltagare och inbjudan har gått ut till slumpmässigt utvalda finländare. Borde ett sjätte kärnkraftverk byggas i Finland? är temat för diskussionen. Deltagarna kan sitta hemma vid sina egna datorer och med hjälp av webbkameror och mikrofoner delta i gruppdiskussioner. Meningen är att diskussionerna så mycket som möjligt ska påminna om äkta diskussioner. Experimentet pågår till april och ska efterhand resultera i konkreta rekommendationer om hur vanliga människors deltagande i den demokratiska beslutsprocessen bäst kan ordnas. Kimmo Grönlund jämför den här typen av medborgardiskussion med de konsensuskonferenser som används vid beslutsfattandet i exempelvis Danmark eller med medborgarjuryer i USA. I Sverige och Finland har inga motsvarande experiment gjorts tidigare. Samtalsdemokrati som komplement Det handlar om komplement, inte konkurrenter till den representativa demokratin, säger Kimmo Grönlund. Till skillnad från den direkta demokratin med t.ex. folkomröstningar och gallupar handlar det om en s.k. deliberativ demokrati. Det är en samråds- eller samtalsdemokrati, ordet kommer från engelskans deliberate och syftar på att man diskuterar och tänker efter. Att gå med i en medborgardiskussion betyder också att man automatiskt går in i en inlärningsprocess eftersom det går ut på att individen tar ställning till frågor på basis av den mångsidiga information som erbjuds. Den virtuella medborgardiskussionen är uppbyggd så att deltagarna via internet får ta del av videobandade föredrag av fyra experter, där två talar för och två mot kärnkraft, samt skriftligt material som ska ge en så bred och objektiv bakgrund som möjligt. Deltagarna har förutom att delta i en gruppdiskussion med max 12 deltagare ledd av en moderator också möjlighet att själva skriva på en anslagstavla som inte är i realtid. Fallgropar finns Den första delen, där man träffades på en fysisk plats, visade att den här formen av process påverkar deltagarna på många sätt. Folk lärde sig mycket om själva sakfrågan men också att lyssna och bättre förstå motståndarens argument. Fördomarna mildrades helt enkelt. Om den virtuella versionen har samma effekt återstår att se när experimentet är slutfört och utvärderat, men Kimmo Grönlund har sina aningar om att deltagandet kan få en viss slagsida. Det är oundvikligt att de som anmäler sig som frivilliga kommer att vara lite yngre personer eftersom det handlar om internet. Vi har också märkt att det lätt blir en obalans i diskussionen såtillvida att kvinnorna har svårare att komma till tals än männen. Väl medveten om vissa fallgropar tror Kimmo Grönlund ändå att den här typen av medborgardiskussion gott kunde användas till exempel vid beslutsfattande på en mera lokal nivå, till exempel då det handlar om att besluta varifrån en kommun ska ta sitt dricksvatten. Bakgrunden till den här typens forskning är att de traditionella formerna för politiskt deltagande lockar allt färre medborgare i de västliga demokratierna och förtroendet för partier och politiker sviktar. Det är en utveckling som oroar både politiker och statsvetare eftersom ett väldigt lågt valdeltagande leder till en legitimitetskris där rättmätiga beslut inte kan garanteras. Därför har man nu gått in för att åtminstone i teorin utveckla nya former av demokrati, där medborgarna kan delta i beslutsfattandet på ett nytt sätt. 14 Dialog 2008
15 Keskusteludemokratiaa netissä Marraskuussa 2006 Suomessa aloitettiin Åbo Akademin järjestämä kansalaiskeskustelukokeilu, jossa 135 ihmistä kokoontui keskustelemaan ydinvoimasta pienryhmissä. Demokratiantutkimuksen huippuyksikön järjestämästä kokeilusta saatiin hyvin myönteisiä kokemuksia, ja seuraava vaihe on virtuaalikeskustelun järjestäminen samasta aiheesta: Pitäisikö Suomeen rakentaa kuudes ydinvoimala?. Keskustelijat osallistuvat ryhmäkeskusteluihin web-kameroiden ja mikrofonien avulla ja perehtyvät aiheeseen videoluentojen ja kirjallisen materiaalin avulla. Kokeilujen tavoitteena on saada aikaan konkreettisia suosituksia siitä, miten tavallisten kansalaisten osallistuminen päätöksentekoon voidaan parhaiten toteuttaa. Uudentyyppisen tutkimuksen taustalla on huoli siitä, että perinteiset poliittisen osallistumisen muodot houkuttelevat yhä harvempia ja luottamus puoluepolitiikkaan horjuu. Tutkimuspäällikkö Kimmo Grönlund painottaa kuitenkin, että deliberatiivisen demokratian eli keskustelu- tai neuvotteludemokratian tarkoituksena on täydentää edustuksellista demokratiaa, ei kilpailla sen kanssa. Grönlundin mukaan kansalaiskeskustelun etuihin kuuluu, että osallistujat oppivat asiatiedon lisäksi paljon myös kuuntelemisesta ja heidän ennakkoluulonsa vähenevät. Joistakin ongelmista huolimatta Grönlund uskoo, että kansalaiskeskustelua voitaisiin hyvin käyttää apuna esimerkiksi kuntatason päätöksenteossa. Islantilaiset oppivat verkossa Islannin kaltaisessa harvaan asutussa maassa joustavat opiskelumahdollisuudet ovat välttämätön edellytys elinikäiselle oppimiselle luvulla maahan perustettiin yhdeksän elinikäisen oppimisen keskusta (Símenntunarmiðstöðvar), joissa on erittäin laaja opintotarjonta. Keskuksilla on yhteinen etäopetusjärjestelmä, joka on yhteydessä koko maan kattavaan oppilaitosten laajakaistaverkkoon. Opiskelu onnistuu siis missä ja milloin vain. Tietotekniikkaa käytetään opetuksessa kaikissa aineissa ja kaikilla koulutustasoilla. Yliopisto- ja korkeakoulusektorilla etäopetustarjontaa olisi kuitenkin syytä laajentaa ja monipuolistaa. Myös etäopetuksen pedagogiikkaa, arviointia ja teknologiaa halutaan kehittää. Islannissa pohditaankin, tulisiko perustaa uusi verkkoyliopisto. Uusi teknologia muuttaa oppimisen luonnetta. Morgunbladet-lehdessä haastatellun yliopistonlehtori Salvör Gissuradóttirin mukaan oppimisesta tulee yksilöllisempää. Ongelmanratkaisun, ryhmätyön ja tiedonhankintataitojen merkitys korostuu aiempaa enemmän, sillä näitä taitoja tarvitaan osaamisyhteiskunnassa. Pelkkä teknologia ja tiedon saatavuus eivät kuitenkaan riitä oppimisen takeeksi. Viime kädessä ratkaisevaa on se, miten me yksilöinä hyödynnämme saatavilla olevia opetusmuotoja. Deliberative democracy goes online In November 2006, Åbo Akademi University organised a deliberative experiment called Citizen Deliberation, where 135 people gathered together to discuss nuclear power in small groups. The experiment was carried out by the university s Interdisciplinary Centre of Excellence, which conducts research on democracy. The next stage will be an online deliberation experiment on the same topic: Should a sixth nuclear power plant be built in Finland? The discussants will participate in group discussions through webcams and microphones, and have access to lectures and reading material produced by experts on nuclear power. The objective of these experiments is to create concrete recommendations for how ordinary citizens can participate in political decision-making. This type of research is prompted by growing concerns about the citizens dwindling interest in traditional political participation and increasing mistrust in party politics. However, deliberative democracy is designed to complement parliamentary democracy, not to compete with it, says Director of Research Kimmo Grönlund. He points out some of the advantages of citizen deliberation: As well as getting factual information, participants learn to listen to others, which leads to less prejudice. Despite minor problems, Grönlund believes that citizen deliberation could be a useful tool in local politics. Distance learning popular in Iceland In a sparsely populated country like Iceland, flexible study opportunities are essential for securing lifelong learning. Nine centres of lifelong learning (Símenntunarmiðstöðvar), established in the 1990s, provide a wide range of courses. The centres have a distance learning system which is connected to the nationwide broadband network used by Icelandic educational institutions. In other words, studying is now possible whenever and wherever. Information technology is used in all subjects and at all education levels. The range of distance education programmes available in higher education is, however, insufficient. Experts want to further develop the pedagogies, evaluation and technology of distance learning, and one possible scenario is a new Icelandic online university. With new technology, the nature of learning is changing. According to university lecturer Salvör Gissuradóttir, interviewed in the Morgunbladet newspaper, learning is becoming more individualised. Problem solving, teamwork, and information-seeking are going to be more important than ever, as these skills are needed in the competence society. However, technology and large amounts of available information are not enough to guarantee learning. Ultimately, the final result depends on how well individual learners make use of the education forms available. Dialog
16 Lika möjligheter Glissent bebodd men tett forbundet på nettet Læringssentrene kan tilby undervisning hvor lærende og underviser er atskilt både i tid og rom. Foto: Nikolaj Bock/norden.org. I ett land som Island med mange glissent bebodde strøk og områder hvor ferdsel til tider er bergrenset, er det opplagt at benytte hver mulighet til å øke fleksibilitet i utdanningen. Med sikte på at gjøre det nemmere for beboerne at delta i videreutdanning og forskjellige studier, bygget man i slutten av siste århundre rundt om landet, en rekke utdanningssenter for etter- og videreutdanning, såkalte Símenntunarmiðstöðvar (Livslang læringssentra). av Sigrún Kristín Magnúsdóttir 16 Dialog 2008
17 Læringssentrene er ni og de er alle bygget opp og utviklet i tett samarbeide med det lokale arbeidsliv, formelle utdanningsinstitusjoner og myndighetene i kommuner og regioner. Utdanningstilbudene omfatter allmennfaglige og yrkesrelaterte kurser så vel som formelle studier. Det siste årene har sentrene bygget opp et avansert fjernundervisningssystem og de er koplet til utdanningsinstitusjonenes landsdekkende hurtig bredbånd. Sentrene kan tilby undervisning hvor lærende og underviser er atskilt både i tid og rom og hvor tekniske hjelpemidler anvendes til formidling av lærestoff og til reell fjernkommunikasjon. Arbeidsformen er med andre ord ikke som i den tradisjonelle skolen hvor de lærende møter i klasserom til undervisning og forelesninger. I starten var det først og fremst fleksibilitet mht. sted man var opptatt av, men nu er det snarere fleksibiliteten mht. tid som er viktigst, ikke minst for voksne. Man kan både lære hvor som helst og når som helst. Dataene og nettet Island er blant de lande i Europa hvor tilgang til bredbånd er best og bruk av nettet er mest utbredt. Når man på nittitallet begynte å anvende datamaskiner i undervisningen var det i primært knyttet til matematikk. Nu er de anvendt stort sett i alle fag og de er ikke bare verktøy i undervisningen men også kilde, levende leksikon og kunnskapsbase. Lærende som har tilgang til Internettet kan søke i en utrulig stor informasjonsbank, de kan finne løsninger på problemer og svar på spørsmål på noen korte øyeblikk. I tillegg kan de delta i samarbeidsprosjekter, støtte og utvikle hverandre i gruppearbeidet og derved danne synergi. I et intervju i Morgunbladet for nylig siteres lektor på Islands pedagogiske universitet, Salvör Gissurardóttir, teknikken vil på lengre sikt, komme til å påvirke læring i den retning at den blir mer rettet etter individuelle behov. Den lærende blir i sentrum og det vil bli lagt mer vekt på problemløsning i undervisningen. Den vil ikke være så tett knyttet til enkelte fag eller fagområder som den har vært. Lærende trenes ikke opp til å tilegne seg masse kunnskap, de skal snarere utvikle sine kompetanser til å søke kunnskap og samarbeide i ulike grupper. I dagens kompetansesamfunn er det ikke lenger behov for ensartet utdanning og at alle kommer ut i arbeidslivet med den samme erfaringer og kunnskaper. Tvert i mot søker man mangfoldighet hvor kreativitet, nyskaping og handlingskraft er nøkkelbegreper. Nytt universitet i Island Læringssentrene tilbyr til sammen og i samarbeide med både videregående skoler og høyskoler et mangfold av utdanninger, utdanningsløp og fag som fjernundervisning eller som ulike kombinerte opplegg. Tilbudene dekker alle utdanningsnivåer og ved mange av de videregående skoler og universiteter kan man velge på hvilken måte man vil studere, enten ved lokalundervisning eller fjernundervisning. Nye nettbaserte metoder er tatt i bruk, og mange kombinerte former benyttes. Det arbeides stadig med å utvikle pedagogikken og finne fram til brukervennlig teknologi. Det er på grunnlag av denne utviklingen att man ønsker å danne ett nytt universitet i Island. Utdanningsministeriet har gitt Þekkingarneti Austurlands, ÞNA, (Østlandets kunnskapsnett) oppgaven med forberedelsene. Siste høst holdt de en konferanse hvor representanter for høyskolene og universitetene kom sammen for å drøfte samarbeidsformer, fjernundervisnings pedagogikk og behovet for samsvar i evaluering. Enn videre for å dele erfaringer og diskutere de forskjellige informasjonssystemene de har i bruk i dag. Nå setter vi diskusjonen om ett nettuniversitet i gang for alvor, sier Stefanía G. Kristinsdóttir lederen for ÞNA. Resultatene fra konferansen viser vei og vil bli brukt i arbeidet med ideologien og målsetningen for universitetet. Resultatene var kortfattet: at det er nødvendig at øke mulighetene og gi mer variert tilbud om fjernundervisning på universitetsnivå. Lærernes kompetanser og kunnskap om fjernundervisning må også utvikles og universitetenes tilbud og forhold ute på landes skal defineres betre. Tilbudene skall utvikles ut i fra den særlige naturbetingede fordeler hver region har. En vei kunne være å opprette en ny institusjon, et nettuniversitet men så er et nødvendig å bestemme hvilken rolle slik skole skulle spille. På grunnlag av det kan man utvikle drift, velge plassering og fagområder sier Stefanía. I læringssentrene er vi særlig interesserte i utviklingen av pedagogikken. Hvordan man kan støtte opp om den, øke kvaliteten, finne ut av hvilken metoder og systemer passer best. Jeg håper at vi kan opprette ett nettuniversitet til høsten, men det er klart at utviklingen vil ta tid. Er skreddersydde tilbud nokk? Selv om teknologien er til stede og tilbudene finnes, er det knapt nok til at sikre kvalitet og at voksnes behov for læring bli møtt. Kompetanser og kunnskap utvikles ikke bare automatisk selv om der er god adgang til teknikk og informasjon. Det som er avgjørende er hvordan vi som enkeltpersoner anvender de rammer som er til stede. Vi er til syvende og sist selv ansvarlig for å dra nytte av de forskjellige undervisningsformene, organiseringen av kurser. Vi skal sørge for å utvikle våre evner til å være dialog med undervisere og samarbeide i forskjellige grupper slik at hele livet klarer å utvikle oss. Suomenkielinen lyhennelmä sivulla 15. Excerpt in English on page 15. Dialog
18 Rom for læring Lika möjligheter Romfolket har i alle år gått under betegnelsen sigøynere. Nå vil de gjerne bli kalt Romfolket. I Norge teller de ikke mer enn rundt 500 stykker. Svært få av disse har fullført en vanlig skolegang på grunnskolenivå, og ingen har noen formell utdannelse over dette. For å fungere bedre i storsamfunnet, vil de nå begynne å lære. av Tor Erik Skaar Om man leser aviser i Norge, kan man lett få inntrykk av at det er til dels store motstridigheter og evigvarende konflikter mellom de forskjellige familieklaner innad i Romfolket. Og til en viss grad er det nok også slik. Sigøynere, eller Romfolket som de nå foretrekker, er et fargerikt og følelsesladet folk. Deres situasjon er vanskelig, da de ønsker å ta vare på sin egenart, og på samme tid fungere i storsamfunnet. De står med andre ord overfor store utfordringer. Når det gjelder formell og strukturell kunnskap, er behovet spesielt stor. Reisende folk Romfolket blir også kalt de omreisende, og er et folk uten land. De legger ut på reise stort sett hvert år. I den senere tid, har det blitt stadig vanskeligere å gjennomføre dette i praksis. De møter motstand og uvillighet hvor de kommer, og mange steder blir de nektet adgang til campingplasser. De reiser som regel i grupper på personer, og i en slik gruppe er alle nært beslektet. Når de er på reisefot, så sørger gruppens ledere for at alle får definerte arbeidsoppgaver. En slik oppgave er blant annet ansvaret for barnas læring så lenge de er ute og reiser. Ofte er det de samme personene år etter år som får disse oppgavene, og slik fungerer de som lærere i miljøet. Reisingen er en svært viktig del av deres kultur. På disse reisene driver de med handel for å tjene penger. De bygger nettverk og mange unge treffer sine kjærester. De er også opptatt av religion, og mange av treffene deres er nettopp i forbindelse med religiøse begivenheter. Det finnes to Romorganisasjoner i Norge. Andreas Muller er 50 år, og nestleder i en av dem; Norsk Romforening. Vi treffer han hjemme sammen med sin kone Marina, og hans yngste datter; Jamaica. Han er vennlig og imøtekommende og forteller mer enn gjerne om Romfolkets forhold til læring. Det viser seg å ikke være all verden: Læring Andreas Muller er sammen med sin kone Marina levende opptatt at Romfolket i større grad enn tidligere får opplæring på mange områder. Slik vil de være bedre rustet til å fungere i storsamfunnet på egne premisser. Vi må nå begynne å lære, sier Andreas. Det er vanskelig å fungere i et moderne samfunn uten å kunne lese og skrive. Mange ønsker å ta seg vanlige jobber, men det er ikke lett når man ikke kan lese eller skrive. Vi ønsker som de fleste andre mennesker, å være selvstendige og sørge for vår egen inntekt. Vi vil som folk flest eie vår egen bolig. Ikke minst trenger vi sårt å kunne det som skal til for å etablere og drive vanlige virksomheter i Norge. Det er viktig for oss å gjøre noe med dette, og derfor haster det med å gjøre noe med kunnskapsnivået blant våre folk, sier han alvorlig. De fleste i Romfolket i dag, mottar midler fra det offentlige. Når man har levd på trygd en stund, så er faren for at man ikke kommer ut av dette systemet overhengende. Vi blir sosialslaver, sier Andreas. Slik kan det ikke fortsette, understreker han. 18 Dialog 2008
19 Uformell kompetanse Selv om de kanskje ikke kan skilte med noen form for utdannelse, så er det mye de kan. Når de reiser rundt, driver de med forskjellige former for handel. Blant annet selger de tepper, og de sliper kniver og annet verktøy. Romkvinner selger også sine spåtjenester. Derfor er de gode på praktisk hoderegning. Men om du gir dem et stykke papir, og spør om de kan gjøre de samme regnestykkene der, så kommer de kort. Den kunnskap de besitter blir ivaretatt og formidlet til kommende generasjoner, slik det alltid har vært gjort. Dette kan være gjennom praktiske eksempler, gjennom sang og musikk, og ikke minst gjennom fortellinger. Offentlig opplæringstilbud Oslo Kommune startet med statlige midler et opplæringsprosjekt for voksne Rom i oktober For å bevege seg bort fra den tidligere klientifiseringen av denne folkegruppen, vil prosjektleder og sosialantropolog Cecilie Skjerdal ta i bruk alternative pedagogiske metoder. Man ønsker å tilrettelegge et undervisningsopplegg som bidrar til at denne minoriteten kan skape respekt for sine tradisjoner og synliggjøre sitt folk og sin kultur i en moderne kontekst. Dette er med andre ord et spesielt tilrettelagt undervisningstilbud. Tilbudet er høyst frivillig, og er ikke knyttet til noen form for motytelser. Deltakerne møter her en lærer som er vant med å jobbe med analfabeter, eller funksjonelle analfabeter. Målgruppen er primært unge voksne, gjerne med egne barn som deltar i grunnskoleundervisning. Tilbudet er utviklet i dialog med Romfolkets egne organisasjoner i Norge. En styringsgruppe ledet av Byrådsavdeling for kultur og utdanning i Oslo kommune, overvåker prosessen. De støtter også skoler som har elever med Rombakgrunn. Voksenopplæringsprosjektet for Romfolket er ment å være komplementært tilbud. På sikt håper man at grunnleggende ferdigheter hos foreldrene vil gi større gjennomførelsesevne for barn i grunnskolen. Tiltaket i Oslo Kommune vitner om en offentlig vilje til å bidra til opprettholdelsen av Romkulturen som minoritet i Norge. Andreas Muller bifaller dette prosjektet. Vi liker dette tilbudet veldig godt. Nå har oppslutningen om dette tilbudet gått litt ned i en periode som følge av interne stridigheter i miljøet. Men vi har tro på at vi skal få ryddet unna disse stridighetene, og da vil oppslutningen igjen ta seg opp. Foreløpig er dette bare et prosjekt, men vi håper at det utvikler seg til et permanent tilbud etter hvert, sier han. Romfolket, tidligere benevnt som Sigøynere, er et tradisjonelt omvandrende folk. De er opprinnelig fra det nordlige India, men finnes i dag over hele verden, selv om de fleste bor i Europa. Mange oppfatter ordet «sigøyner» som nedsettende. Derfor ønsker de fleste nå å bruke betegnelsen Rom, som betyr menneske eller mann. De fleste i Romfolket snakker en form for romanés, et språk som er i tett slekt med moderne indoeuropeiske språk som er i bruk i India. I Norge finnes det en liten kontingent, som i alt teller ca 500 mennesker. Norjan romanit valmiina opintielle Norjassa asuu vain noin 500 romania. Heistä harva on suorittanut peruskoulun loppuun, ja toisen asteen koulutusta ei ole yhdelläkään. Romanien liikkuva elämäntapa tekee formaaliin koulutukseen osallistumisen vaikeaksi. Romaniyhteisöllä on paljon erilaista osaamista, jota välitetään sukupolvelta toiselle, ja vaelluksella perinteisiä tulonlähteitä ovat olleet mm. mattokauppa ja veitsien teroitus. Tällä hetkellä valtaosa romaneista elää kuitenkin sosiaaliturvan varassa. Luku- ja kirjoitustaidottoman ei ole helppoa löytää työtä, toteaa Norjan toisen romanijärjestön varapuheenjohtaja Andreas Muller. Romanit ovatkin suurten haasteiden edessä: Yhtäältä he haluavat säilyttää omaleimaisuutensa, toisaalta nyky-yhteiskunnassa toimiminen edellyttää formaalin koulutuksen antamia tietoja ja taitoja. Romanit haluavat työllistyä ja perustaa yrityksiä kuten muutkin norjalaiset, sanoo Muller. Oslon kaupunki aloitti valtion rahoittaman romanien koulutushankkeen lokakuussa Vaihtoehtoista pedagogiikkaa hyödyntävän hankkeen tavoitteena on muun muassa auttaa romaneja tekemään kansaansa ja kulttuuriaan näkyväksi nykypäivän kontekstissa. Hanke kehitettiin yhteistyössä romanijärjestöjen kanssa. Kohderyhmänä ovat ensisijaisesti nuoret aikuiset, joilla on omia peruskouluikäisiä lapsia. Andreas Mullerin mielestä tällaista toimintaa tarvitaan. Toivottavasti koulutus vakiintuu pysyväksi, hän sanoo. Norwegian Roma ready to embark on education Of the 500 or so Romani people living in Norway, only few have finished lower secondary school and none have post-compulsory schooling. The itinerant lifestyle of the Roma makes it difficult to participate in formal education. Traditional Romani skills and competencies are passed on from generation to generation. The Roma have traditionally earned money on their travels by selling rugs and sharpening knives, etc. At the moment, however, most Roma depend on social benefits. It is not easy to find employment if you can t read or write, Andreas Muller, vice president of one of Norway s two Romani organisations, explains. Indeed, the Roma are currently facing huge challenges. While they want to maintain their distinctive culture, they need the competencies provided by formal education in order to be part of modern society. Like other Norwegians, the Roma want to get jobs and start businesses, Muller says. A training project for Roma was launched by the City of Oslo in October The project uses alternative pedagogy, and its goals include helping the Roma to make Romani culture and people visible in a modern context. The project was planned in collaboration with Romani organisations and targets primarily young adults with school-age children of their own. Andreas Muller welcomes this kind of activity. I hope the training becomes permanent, he says. Dialog
20 Lika möjligheter Eksklusionen er massiv Danmark er meget langt fra ambitionen om, at 95 procent af alle unge skal gennemføre en ungdomsuddannelse, og at mindst halvdelen af en årgang skal tage en videregående uddannelse i Det er bydende nødvendigt at gøre op med de senere årtiers individualisering og øgede kulturelle barrierer i uddannelsessystemet, mener journalist og forfatter Lars Olsen. af Karen Brygmann Chancen for at opleve succes såvel i folkeskolen som ved erhvervs- eller videregående uddannelser er uhyre ulige blandt danske unge. Uddannelsessystemet er gennemsyret af sociale og kulturelle barrierer, som skiller cirka en sjettedel fra, nemlig de svagest stillede, fremhæver forfatter og journalist gennem en årrække ved LO-fagbevægelsens nyhedsbrev A4, Lars Olsen, i sin debatbog Den nye ulighed. Det er typisk børn og unge af ufaglærte eneforsørgere med ringe tilknytning til arbejdsmarkedet og til dels unge med indvandrerbaggrund, som har meget vanskeligt ved at honorere kravene i uddannelsessystemet. Demokratiseringen af uddannelsesmiljøerne og den øgede statslige uddannelsesstøtte resulterer ikke i reelt forbedrede muligheder for de svagest stillede, påpeger Lars Olsen. Sæt ind på flere fronter Han efterlyser en ny debat om uligheden og en indsats, som sætter ind på flere fronter. Problemet må blandt andet løses gennem nye uddannelsespolitiske tiltag, understreger han. Der skal sættes tidligt ind med den nødvendige støtte over for de elever, der klarer sig dårligt i skolen. Måske kan initiativer som lektiecafeer og helhedsskoler, bemandet af lærere og pædagoger, yde en væsentlig del af den støtte, som ikke findes på hjemmefronten, foreslår Lars Olsen. Desuden bør selve strukturen og kulturen i uddannelsessystemet i højere grad tage udgangspunkt i, at to tredjedel af familierne i dag rent faktisk ikke har en længerevarende akademisk uddannelse i bagagen. Der bør findes en anden balance imellem individ og fællesskab og mellem teori og praksis, eksempelvis ved at indføre praktikperioder og konkrete projekter undervejs i flere af de videregående uddannelser, lyder opfordringen. Lars Olsen har skrevet debatbøgerne Den nye ulighed, 2007 og Det delte Danmark, Begge er udkommet på forlaget Gyldendal. Ansvaret er ens eget Årsagen til, at så mange ikke klarer sig, skal blandt andet findes i reformer af såvel folkeskolen som videregående uddannelser. De har introduceret kulturer som ansvar for egen læring, der stiller krav om, at elever og studerende i stigende grad selv søger viden, arbejder selvstændigt samt vælger og tilrettelægger dele af uddannelsen på egen hånd. Det er betingelser, som børn af højtuddannede, der blandt andet kan hente hjælp hos deres forældre hjemme ved middagsbordet, trives fint med, men som for de svageste bliver ekskluderende barrierer. Den stigende akademisering af en lang række mellemlange videregående uddannelser som blandt andet sygeplejerske- og lærerstudiet vil blot øge det igangværende udskilningsløb, forudser forfatteren. Der skal sættes tidligt ind med den nødvendige støtte over for de elever, der klarer sig dårligt i skolen, siger Lars Olsen. Foto: Magnus Fröderberg/norden.org 20 Dialog 2008
Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users
Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Har vägledning någon effekt? - Voice of Users Jag tänker Jag tycker Jag tycker Jag tänker Voice of users - bakgrund Nordiskt forskningsprojekt
Läs merSvensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011
Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users Kort presentation Tomas Mjörnheden Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg Planeringsledare för - Studerandeuppföljning
Läs merAlla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar
Läs merKunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden
Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic
Läs merHållbar utveckling i kurser lå 16-17
Hållbar utveckling i kurser lå 16-17 : Jag tillhör akademin / My position is in the School of Jag tillhör akademin / My position is in the School of Humaniora och medier / Humanities and Media Studies
Läs merFrån extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling
Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling Maria Göransdotter, Designhögskolan, Umeå Universitet Margareta Erhardsson, Universitetspedagogiskt
Läs merHealth café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Läs merMake a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13
Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing
Läs merInformation technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document
Läs merKlicka här för att ändra format
på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project
Läs merInnovation in the health sector through public procurement and regulation
Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution
Läs merUppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk
Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education
Läs merWhat s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete?
What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete? Internationella programkontoret Statlig myndighet under Utbildningsdepartementet Uppdrag:
Läs merWriting with context. Att skriva med sammanhang
Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer
Läs merKursplan. EN1088 Engelsk språkdidaktik. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. English Language Learning and Teaching
Kursplan EN1088 Engelsk språkdidaktik 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 English Language Learning and Teaching 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter genomgången kurs ska studenten
Läs merAnvändning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning
Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Internationaliseringsdagarna 2016 2016-11-02 Anders Clarhäll Participant Report Form Identification of the Participant and General Information (Motivation)
Läs merBOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström
BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen
Läs merGoals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")
Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen") 1 1. Mål för doktorsexamen 1. Goals for doctoral exam Kunskap och förståelse visa brett
Läs merStiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies
Läs merThe reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils
The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils Shortly on our work Number of received pupils: - 300 for school year 2014-2015 - 600 for school year 2015-2016 - 220 pupils aug-dec 2016 - ca. 45
Läs merCHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
Läs merKursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1
Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education
Läs merUtbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen)
Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen) Mårten Almerud Internationaliseringsansvarig Pedagogiska institutionen Umeå
Läs merStad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017
Smart@Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Digitaliseringsavdelningen the World s most engaged citizens Stad + Data = Makt Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017 Photo: Andreas Fernbrant Urbanisering
Läs merUtvärdering SFI, ht -13
Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because
Läs merValidation making competences visible Pär Sellberg National Validation Coordinator The Swedish Agency for Higher Vocational Education
Validation making competences visible Pär Sellberg National Validation Coordinator The Swedish Agency for Higher Vocational Education Validation of NFIL becomes central for matching individuals to the
Läs merMethods to increase work-related activities within the curricula. S Nyberg and Pr U Edlund KTH SoTL 2017
Methods to increase work-related activities within the curricula S Nyberg and Pr U Edlund KTH SoTL 2017 Aim of the project Increase Work-related Learning Inspire theachers Motivate students Understanding
Läs merPEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media
PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The
Läs merFORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP
FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation
Läs merFK Electrodynamics I
FK8003 - Electrodynamics I Respondents: 18 Answer Count: 6 Answer Frequency: 33,33 % 5. Overall impression Overall I am satisfied with this course 4 3 (50,0%) Don't know 0 (0,0%) 6. Student contribution
Läs merThe road to Recovery in a difficult Environment
Presentation 2010-09-30 The road to Recovery in a difficult Environment - a presentation at the Workability International Conference Social Enterprises Leading Recovery in Local and Global Markets in Dublin
Läs merWe speak many languages
Våra medarbetare pratar över 40 språk. Många har själva gjort den resan du gör nu. We speak many languages Many of our employees come from other countries themselves and have followed the same path you
Läs merÖvergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan
Välkommen Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Vår presentation European Agency? Vad är VET? VET i Karlstad Final Conference, VET
Läs merSupport for Artist Residencies
1. Basic information 1.1. Name of the Artist-in-Residence centre 0/100 1.2. Name of the Residency Programme (if any) 0/100 1.3. Give a short description in English of the activities that the support is
Läs merEvaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II
Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program
Läs merSWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate
Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish
Läs merHär kan du sova. Sleep here with a good conscience
Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort
Läs merCOPENHAGEN Environmentally Committed Accountants
THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique
Läs merHär kan du checka in. Check in here with a good conscience
Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet
Läs merhttp://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/
Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job
Läs merInledningsanförande av Ylva Johansson, Arbetsmarknadsoch etableringsminister
Promemoria English program below Arbetsmarknadsdepartementet Preliminärt program för nordisk konferens om framtidens arbete med fokus på hur den teknologiska utvecklingen påverkar jobben och behoven av
Läs merAdding active and blended learning to an introductory mechanics course
Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Ulf Gran Chalmers, Physics Background Mechanics 1 for Engineering Physics and Engineering Mathematics (SP2/3, 7.5 hp) 200+ students
Läs merNätverksseminarium. Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org
Nätverksseminarium Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org Agenda NMR:s vision för samarbete Samarbetsprogram för MR-U NVL i Norden och på Färöarna Nytta av nätverkande
Läs merFÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR
FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt
Läs merBlekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner.
Get ready for the rest of your life. Source Swedish Social Insurance Agency introduced new rules in 2010. Sick leave became time-limited to three months. Target group Individuals in social isolation with
Läs merFortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version
Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949
Läs merEtt hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch
Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree
Läs merAdjunkt / Lecturer Lektor / Senior Lecturer Docent eller professor / Associate Professor (Sw. docent) or Professor
Denna enkät syftar till att ge en bild av lärares arbete med hållbar utveckling i Högskolan Dalarnas utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Den vänder sig till dig som varit eller kommer att vara
Läs merAgenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är
Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan
Läs merGeoGebra in a School Development Project Mathematics Education as a Learning System
Karlstad GeoGebra in a School Development Project Mathematics Education as a Learning System Dé dag van GeoGebra Zaterdag 19 oktober 2013 GeoGebra Instituut Vlaanderen, Brussell 1 2 GeoGebra in a School
Läs merThe Municipality of Ystad
The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:
Läs merSvenskt ramprogramsdeltagande i en internationell jämförelse. Tomas Åström
Svenskt ramprogramsdeltagande i en internationell jämförelse Tomas Åström tomas.astrom@faugert.se 070-517 86 21 Empiri i tre delar 2 Referenserna Åström T et al. (2017): Norwegian participation in Horizon
Läs merExportmentorserbjudandet!
Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet
Läs merKursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1
Kursplan FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Accounting and Control in Global Enterprises 15 Higher Education Credits *), Second Cycle
Läs merStrategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången
2014 05 19 Jari Rusanen Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången Programdagarna 2014 Hasseludden Aktiviteterna måste vara länkade till målen för programmet samt
Läs merIsolda Purchase - EDI
Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language
Läs merMis/trusting Open Access JUTTA
Mis/trusting Open Access JUTTA HAIDER, @JUTTAHAIDER Open Access och jag - en kärleksrelation JUTTA HAIDER, @JUTTAHAIDER Open Access har blivit vuxen, vuxen nog att tåla konstruktiv kritik. Vetenskap såsom
Läs merPreschool Kindergarten
Preschool Kindergarten Objectives CCSS Reading: Foundational Skills RF.K.1.D: Recognize and name all upper- and lowercase letters of the alphabet. RF.K.3.A: Demonstrate basic knowledge of one-toone letter-sound
Läs merNVL och nätverkande i Norden. Antra Carlsen, huvudkoordinator www.nordvux.net
NVL och nätverkande i Norden Antra Carlsen, huvudkoordinator www.nordvux.net Nordiskt samarbete inom LLL Policy NMR:s strategiplan (MR U 2011 13) Norden en ledande, dynamisk kunskaps och kompetensregion
Läs merSkill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands
Skill-mix innovation in the Netherlands dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands m.kroezen@erasmusmc.nl The skill-mix innovation of interest BEFORE AFTER How did the Netherlands
Läs merICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC
ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC SVERDs HÖSTKONFERENS DEN 22 OKTOBER, 2015. KK-STIFTELSEN STOCKHOLM Fil. Dr. Ebba Ossiannilsson, V Ordförande SVERD, ansvarig för ICDE ON_BOLDIC Fil. Dr. Ebba Ossiannilsson
Läs merAnställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik BESLUT FN (131204) Till Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets
Läs merENTERPRISE WITHOUT BORDERS Stockholmsmässan, 17 maj 2016
ENTERPRISE WITHOUT BORDERS Stockholmsmässan, 17 maj 2016 JAW Junior Achievement Worldwide JA-YE Junior Achievement Young Enterprise European Commission Creating more enterprising and entrepreneurial
Läs merMO8004 VT What advice would you like to give to future course participants?
MO8004 VT2017 Answer Count: 7 1. What was the best aspect of the course? What was the best aspect of the course? Improvement of fortran programming skill, gain some knowledge from several phenomenon, improvement
Läs merSøknadsfrist for å delta i benchlearningsamarbeidet er fredag 2. juni. Påmeldingsskjema
Del dine erfaringer med rektorer i Norge og Sverige Utdanningsdirektoratet og Skolverket i Sverige har invitert seksti skoleledere som har gjennomført rektorutdanning til et Benchlearningsamarbeid. Målet
Läs merWorkplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:
Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian
Läs merThe Swedish system of Contract Archaeology
The Swedish system of Contract Archaeology An analysis of current opinions Appendix 1 Poll questions Poll questions The poll questions are presented in Swedish and translated to English. The images on
Läs merEU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet
EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet Seminarium 1:6 Föreläsare Urban Funered, urban.funered@finance.ministry.se Offentliga Rummet, Norrköping, 26 Maj 2009 Urban Funered
Läs merEnglish. Things to remember
English Things to remember Essay Kolla instruktionerna noggrant! Gå tillbaka och läs igenom igen och kolla att allt är med. + Håll dig till ämnet! Vem riktar ni er till? Var ska den publiceras? Vad är
Läs merDVA336 (Parallella system, H15, Västerås, 24053)
DVA336 (Parallella system, H15, Västerås, 24053) Respondents: 28 Answer Count: 9 Answer Frequency: 32,14 % Teaching methods The teaching methods in the course, that is their practical implementation and
Läs merCUSTOMER READERSHIP HARRODS MAGAZINE CUSTOMER OVERVIEW. 63% of Harrods Magazine readers are mostly interested in reading about beauty
79% of the division trade is generated by Harrods Rewards customers 30% of our Beauty clients are millennials 42% of our trade comes from tax-free customers 73% of the department base is female Source:
Läs merService och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC
Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets
Läs merSwedish framework for qualification www.seqf.se
Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the
Läs merUnit course plan English class 8C
Hanna Rüngen Wallner Unit course plan English class 8C Spring term 2018-01-11 w.2-8 forgery safe robbery burglar crime scene Mål och syfte med arbetsområdet Utveckla sin förmåga att: - kommunicera i tal
Läs merKvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson
Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the
Läs merD3.4 Documentation of Training no 1 including input for D3.5 Evaluation Report. Sweden
D3.4 Documentation of Training no 1 including input for D3.5 Evaluation Report Sweden Transparense project This document has been conducted within the framework of project Transparense Increasing Transparency
Läs merThe Academic Career Path - choices and chances ULRIKKE VOSS
The Academic Career Path - choices and chances ULRIKKE VOSS The Academic Path Professur söks i konkurrens 5llsvidareanställning D O K T O R S E X Postdoktor!dsbegränsad max 2 år enligt avtal Biträdande
Läs merSVENSK STANDARD SS :2010
SVENSK STANDARD SS 8760009:2010 Fastställd/Approved: 2010-03-22 Publicerad/Published: 2010-04-27 Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 11.140 Sjukvårdstextil Sortering av undertrikå vid
Läs merKursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2.
Kursvärdering - sammanställning Kurs: 2AD510 Objektorienterad programmering, 5p Antal reg: 75 Program: 2AD512 Objektorienterad programmering DV1, 4p Antal svar: 17 Period: Period 2 H04 Svarsfrekvens: 22%
Läs merPost-2015 Sustainable Development Goals. Var står vi nu? Vad innebär det för oss?
Post-2015 Sustainable Development Goals Var står vi nu? Vad innebär det för oss? Processen Flera led, delvis parallellt men samordnat High level panel klar maj 2013 Rio+20 juni 2012 Open Working Group
Läs merLäkemedelsverkets Farmakovigilansdag
Swedish Medical Products Agency s Patient- and Consumer Advisory Board Brita Sjöström May 29, 2018 Patientrådet@mpa.se https://lakemedelsverket.se/patient-konsument-rad The vision of the Swedish Medical
Läs merSamverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor
Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor Resultat från en intervjustudie i Finland, Norge och Sverige Mötesplats social hållbarhet Uppsala 17-18 september 2018 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense
Läs merSurfaces for sports areas Determination of vertical deformation. Golvmaterial Sportbeläggningar Bestämning av vertikal deformation
SVENSK STANDARD SS-EN 14809:2005/AC:2007 Fastställd/Approved: 2007-11-05 Publicerad/Published: 2007-12-03 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 97.220.10 Golvmaterial Sportbeläggningar
Läs merStatistik ICM
Statistik ICM 2015-2017 2016-09-23 Rebecka Herdevall Uppgifter från interimsrapporteringen i MT+ 1 juni 2016 Totalt antal rapporterade mobiliteter för svenska lärosäten 70 60 61 50 40 30 20 21 Antal rapporterade
Läs merThe Swedish National Patient Overview (NPO)
The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background
Läs merKTH Global Development Hub to build Mutual Innovation Capacity. Challenge Driven Education For Global Impact
KTH Global Development Hub to build Mutual Innovation Capacity Challenge Driven Education For Global Impact KTH Global Development Hub - An opportunity for strategic partnership Today s students want to
Läs merDrivkrafter hinder mervärde
2013 03 06 Ulf Hedbjörk Universitets och högskolerådet Internationell mobilitet Drivkrafter hinder mervärde Ny myndighet: Universitets och högskolerådet HSV VHS YH UHR IPK KRUS Tre studier från UHR under
Läs mer6 th Grade English October 6-10, 2014
6 th Grade English October 6-10, 2014 Understand the content and structure of a short story. Imagine an important event or challenge in the future. Plan, draft, revise and edit a short story. Writing Focus
Läs merSvenska kulturfonden. The Swedish Cultural Foundation in Finland
Svenska kulturfonden The Swedish Cultural Foundation in Finland Svenska kulturfonden FOTOFABRIKEN Svenska kulturfonden delar varje år ut cirka 36 miljoner euro i understöd till utbildning, kultur och svenskspråkig
Läs merTransition of care workers to assistant nurses recognition of prior learning in in-service training
Transition of care workers to assistant nurses recognition of prior learning in in-service training Dr. Andreas Fejes Senior Lecturer/Postdoctoral Fellow Linköping University, Sweden Step for skills -
Läs merChapter 1 : Who do you think you are?
Arbetslag: Gamma Klass: 9A Veckor: 34-39 År: 2019 Chapter 1 : Who do you think you are?. Syfte Förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter. Formulera sig och kommunicera i tal
Läs merProjektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen
Examensarbete Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Malin Carlström, Sandra Mårtensson 2010-05-21 Ämne: Informationslogistik Nivå: Kandidat Kurskod: 2IL00E Projektmodell
Läs merKursplan. FR1050 Franska: Skriftlig språkfärdighet I. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. French Written Proficiency I
Kursplan FR1050 Franska: Skriftlig språkfärdighet I 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 French Written Proficiency I 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Kursen syftar till att utveckla
Läs merNordic Casemix Centre (NCC) (Nordiskt center för patientgruppering r.f)
Nordic Casemix Centre (NCC) (Nordiskt center för patientgruppering r.f) Mona Heurgren Chair of Board NCC Head of Unit Unit for development of Quality and Efficiency Studies The National Board of Health
Läs merProtokoll Föreningsutskottet 2013-10-22
Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.
Läs merStudieteknik för universitetet 2. Books in English and annat på svenska
Studieteknik för universitetet 2 Books in English and annat på svenska Inte bara svenska till engelska Vardagsspråk till akademiskt språk Böcker på engelska. Lektioner, diskussioner och tentor på svenska.
Läs mer