Innehåll. 1. Inledning

Transkript

1 Innehåll 1. Inledning 2. Nyttan med LiA 2.1 Vad är Lia? 2.2 Målsättningen med LiA 2.3 Yrkeskompetens, baskompetens och yrkesidentitet 2.4 En bra LiA plats 2.5 Lärarerfarenheter av LiA 3. Vikten av yrkesprov 3.1 Vad är yrkesprov? 3.2 Målsättningen med yrkesprov 3.3 Yrkesteamen 3.4 Lärarerfarenheter av yrkesprov 4. Lagar och läroplaner styr 4.1 Utbildningssystemet i Finland 4.2 Yrkesutbildningen 4.3 Studerande i arbetslivet 4.4 Nya examensgrunderna 1 5. Spelregler för arbetslivsperioden 5.1 Parternas uppgifter och ansvar i korthet 5.2 Utbildningsavtal, inte arbetsavtal 5.3 Instruktioner för lärare God praxis: Optimas samarbete med arbetslivet 5.4 Instruktioner för arbetsplatshandledare Fördjupning: Arbetsplatshandledaren handleder Handledarutbildning 5.5 Instruktioner för studerande 5.6 Yrkesproven = bedömningen av LiA Gammal LiA bedömning 6. Nationella och internationella LiA möjligheter, dvs. LiA utanför närregionen 7. Arbetsgivaren ansvarar för arbetarskyddet 8. Skolan ansvarar för studeranden och försäkringsskydd 9. Utvärdering 9.1 Uppföljning med etaitava

2 9.2 LiA timdagbok 9.3 Feedback från handledaren 9.4 LiA slutrapport 10. Arbetsplatsregister 11. Bidrag och ersättningar 12. Blanketter Källor 2

3 1 Inledning Optimas ansvar är att se till att alla inblandade parter har en gemensam uppfattning om LiA (inlärning i arbetet eller lärande i arbete) och yrkesprov. Det här infopaketet som du nu läser inledningen till, riktar sig till arbetsplatshandledare, studerande och lärare. Infopaketet är inte bara information, utan fungerar samtidigt som Optimas styrdokument för LiA och yrkesprov. Infopaketet gäller läroplansbaserade yrkesinriktade grundexamina, dvs. ungdomsutbildningen. LiA är målinriktad och handledd inlärning som den studerande får ta del av på en arbetsplats. Ett yrkesprov är ett praktiskt arbetsmoment som avgränsas och bedöms. Yrkesprov ska enligt de nya examensgrunderna i första hand utföras på LiA arbetsplatser. Som arbetsplatshandledare och studerande har du genvägar att förlita dig på för att snabbt hitta de viktigaste delarna för dig i infopaketet. Som lärare är det bra att bekanta sig med hela paketet. 3 Texterna är skrivna med nya examensgrunderna som utgångspunkt. Det betyder att t.ex. begreppet examensdel används istället för studiehelhet. Illustrationerna är gjorda av Patricia Forsström. Vid frågor, kontakta Staffan Sunabacka, staffan.sunabacka@optimaedu.fi eller

4 2 Nyttan med inlärning i arbetet 2.1 Vad är LiA? Begreppet LiA, Lärande i arbete, som används inom Optima, motsvarar Utbildningsstyrelsens begrepp Ia som är en förkortning av Inlärning i arbetet. LiA är en inlärningsmetod, inte en skild kurs. LiA är att den studerande lär sig en del av den yrkesfärdighet som ingår i examen genom att han eller hon arbetar ute i arbetslivet. Den studerande får en möjlighet att bekanta sig med och jobba på olika arbetsplatser. Tack vare arbetslivet kan den studerande också specialisera sig inom vissa examensdelar. Dagens LiA påminner om det tidigare lärlingssystemet. LiA gör övergången från skola till arbetsliv smidigare och är för många inkörsporten till arbetslivet. I korthet, LiA: är en målinriktad, handledd och utvärderad inlärning som sker på en arbetsplats. är praktisk övning och inlärning av nya färdigheter en del av examensmålen uppnås genom LiA. omfattar minst 20 studieveckor, det vill säga sammanlagt cirka ett halvt år, i en grundexamen på 120 studieveckor. genomförs utan anställningsförhållande och lön. förutsätter ett skriftligt utbildningsavtal (inte arbetsavtal) mellan arbetsgivaren och skolan. förutsätter personliga studieplaner som omfattar LiA:n. 4 Skillnader och likheter mellan tiden före och efter ibruktagandet av de nya examensgrunderna är: Före: o Minst 20 studieveckor. o Skild bedömning med hjälp av bedömningsblanketten för LiA, men om ett yrkesprov genomförs på LiA:n ska den studerande inte få två vitsord, dvs. ingen separat LiA bedömning görs.

5 o I betyget finns en LiA bilaga med vitsord från LiA perioderna. OBS LiA bilagan är från våren 2009 då yrkesprovsbetyget infördes, inte längre obligatorisk vid Optima. Bilagan faller helt bort i och med att de nya examensgrunderna tas i bruk. Efter: o Minst 20 studieveckor men de nya examensgrunderna uppmuntrar till mera. o Huvudprincipen är att LiA perioden och examensdelen bedöms med ett yrkesprov. LiA bedömning enligt gammal modell slopas, men LiA:ns omfattning och innehåll antecknas i korthet i examensbetyget. Undantag finns, t.ex. om en kort LiA period infaller tidigt under det första läsåret, är det kanske inte lämpligt med ett yrkesprov. I sådana fall tillämpas den gamla LiA bedömningen. Men eftersom det inte längre finns en skild LiA bilaga, noteras vitsordet endast genom att det blir en del av examensdelens bedömning. LiA ger ungdomarna en möjlighet att uppleva olika arbetssituationer i olika arbetsmiljöer och 5 att samarbeta med erfarna handledare som delar med sig av sina erfarenheter. Det här blir en liten arbetslivshistoria i unga år som skulle vara svår att skapa utan LiA. OBS. Om den studerande får lön för arbetet, borde arbetsgivaren göra ett arbetsavtal med den studerande. Det betyder att arbetsgivaren övertar allt (försäkrings)ansvar för den studerande. Dessutom kan lön innebära såpass ensidigt arbete för den studerande, att alla studieveckor som LiA perioden omfattar, kanske inte kan godkännas av Optima. Sommararbete kan i viss utsträckning erkännas som LiA eller valfria studier, framför allt för kombistuderande. Men märkväl, erkännandet kan inte ske i efterskott. Det ska basera sig på en plan som uppgjorts i samarbete med den ansvariga läraren. Arbetet ska vara handlett och bedömt, helst via ett yrkesprov. Också i detta fall ska den studerande fylla i en LiA dagbok. Läraren avgör omfattningen av erkännandet.

6 Bara i undantagsfall och av särskilt vägande skäl kan en studerandes LiA ordnas vid Optima eller på något motsvarande sätt. 2.2 Målsättningen med LiA Målet med LiA är att den studerande lär sig en del av den yrkesfärdighet som ingår i examen genom att han eller hon arbetar ute i arbetslivet. Genom LiA närmar sig utbildningen arbetslivets krav, företagens rekrytering underlättas och unga studeranden kommer lättare in i arbetslivet. Vid Optima är en grundexamen 120 studieveckor (normtid 3 år), varav som sagt minst 20 studieveckor ska vara LiA. De årskursvisa målen som följs för LiA är: Första studieåret ska den studerande lära känna branschen och få en inblick i arbetsuppgifterna. Han/hon ska kunna identifiera sig i sin yrkesroll. På basis av sina erfarenheter ska den studerande kunna välja studieinriktning. Andra året ska möjligheten till inövande av rutinarbete erbjudas. Den studerande vidareutvecklar sina yrkeskunskaper och LiA:n kan bereda väg för sommararbete. Den studerande ska på egen hand klara av basuppgifter inom sin bransch. Tredje året kan möjlighet till specialisering och ett stadigvarande arbete erbjudas. Den studerande ska vara självgående inom produktionen. 6 De här årskursvisa målsättningarna anpassas av avdelningarna till branscherna och deras examensdelar. LiA perioderna är placerade med tyngdpunkt på slutet av studierna. De olika branscherna har anpassat placeringen av LiA veckorna i samarbete med arbetslivet. Genom LiA kan arbetslivet: påverka utvecklingen och planeringen av utbildningen. utnyttja Optimas kunnande, expertis och utbildningstjänster. lära känna de ungas förväntningar och tankar. knyta kontakt med kompetent och skräddarsydd arbetskraft.

7 utveckla arbetsplatsens egen inlärningskultur och utbildningen av samtliga arbetstagare. Genom LiA kan Optima och lärarna: förbättra arbetslivets kännedom om utbildningen. förstärka samarbetet kring utbildningsplanering mellan skolan och arbetslivet. möjliggöra lärar och expertbyten. utveckla sin utbildning, öka förtroendet för utbildningen och förstärka skolans popularitet. upprätthålla och utveckla lärarnas yrkeskompetens. skapa mångsidigare bedömning och få mångsidigare inlärningsmiljöer med moderna maskiner och ny teknik. främja livslångt lärande. Genom LiA kan studerandena: inskaffa tidsenliga färdigheter som behövs i arbetslivet. bekanta sig med arbetslivets spelregler och arbetssätt. upptäcka att det finns mycket kvar att lära sig och på det sättet höja motivationen. fördjupa yrkeskompetensen. utveckla sina sociala färdigheter. utveckla ansvarstagande och bli självständigare. skapa kontakter till arbetsgivare vilket kan ge framtida arbetsmöjligheter. 7 Tillsammans med arbetslivsrepresentanter lyckas Optima bra med att erbjuda de studerande en möjlighet att utveckla sin yrkeskompetens och att skaffa sig ett kontaktnät till framtida arbetsplatser. Det samarbetet ska vi värna om och fortsätta utveckla. Studiemotivationen förstärks avsevärt om de studerande i ett tidigt skede kan se kopplingen mellan studierna och ett framtida yrke. Alla borde inse hur viktiga LiA perioderna kan vara för de studerandes framtida yrkesliv.

8 2.3 Yrkeskompetens, baskompetens och yrkesidentitet Under välplanerade LiA perioder kan den studerande utveckla både sin reella yrkeskompetens och sin baskompetens. Det här bidrar i sin tur till utvecklingen av en yrkesidentitet. Den ger individen självförtroende och en stark grund att bygga sitt liv på. Med yrkeskompetens, eller formell kompetens, avses en behörighet som införskaffats och dokumenterats via skolbetyg, intyg, diplom eller dylikt. I arbetslivet efterfrågar man reell kompetens, den verkliga kunskapen som en person har och som personen kan omsätta i verkliga situationer. Den reella kompetensen är svår att utläsa från betyg och intyg. Det utesluter naturligtvis inte att yrkeskompetensen och den reella kompetensen kan överensstämma. Men för en studerande som har svårt att visa sitt kunnande i skolan är LiAperioderna en ypperlig möjlighet, speciellt när yrkesprov utförs på arbetsplatsen. Med baskompetens avses inlärningsfärdigheter, problemlösningsförmåga, interaktions och kommunikationsfärdigheter, samarbetsfärdigheter, etiska och estetiska färdigheter. De flesta arbetsgivare kräver att arbetstagaren har en grundläggande yrkeskompetens, men utöver det önskar man att arbetstagaren också har rätt lämplighet för uppgiften. I ett samhälle som betonar vikten av livslångt lärande får baskompetensen hela tiden en allt större betydelse. För att kunna hänga med i arbetslivets utveckling är färdigheter som utvecklingspotential och vilja att utveckla och lära sig nya saker kanske de bästa verktygen de studerande kan få. 8 En studerande måste på fullt allvar inse vilken stor betydelse attityden och visandet av baskompetens har då han/hon söker arbete. Med begreppet yrkesidentitet avses ett försök att förena den personliga identiteten med yrket. Resultatet kan vara avgörande för den studerandes motivation och utveckling i branschen. Skolan ger kunskap, färdigheter och kontakter till den studerande att bygga sin yrkesidentitet på, men själva förverkligandet av yrkesidentiteten sker oftast i samband med LiA perioderna.

9 Efter en bra LiA period där den studerande fått utrymme att växa självständigt under bra handledning av en föredömlig arbetsplatshandledare, kan plötsligt alla bitar falla på plats. En yrkesidentitet skapas och yrkesstoltheten växer. 2.4 En bra LiA plats Kännetecknen för en bra LiA plats är att: man följer principerna för LiA. den studerande handleds av en utbildad arbetsplatshandledare. arbetarskyddsfrågorna har skötts väl. Inskolningen (introduktionen) är väl planerad och genomförd. arbetsuppgifterna är mångsidiga och motsvarar inlärningsmålen. den studerande får komma med egna förslag och utveckla sina idéer. den studerande får regelbundet respons på sin utveckling. bedömningssamtalet, också kallat utvärderingssamtalet, efter yrkesprovet ges ordentligt med tid, tas på allvar och genomförs enligt trepartsprincipen (studerande, arbetsplatshandledare och lärare deltar) det finns en vilja att utveckla rutinerna vid LiA. 9 Om en LiA plats fungerar bra så är den också en utmärkt plats för ett yrkesprov. Om det däremot inte går att genomföra ett yrkesprov på arbetsplatsen, kanske den inte heller passar för LiA. Regeln är inte helt vattentät, det kan finnas utmärkta LiA platser där den studerande lär sig väldigt mycket och det skulle gå att utföra ett bra yrkesprov. Men kvalitetskrav och produktionstakt tillåter kanske inte att studerande utför arbetsuppgifter självständigt i sådan omfattning som ett yrkesprov skulle kräva. Optimas erfarenhet är att studerandena är krävande i sitt val av LiA plats. De har stora förväntningar på arbetsplatsen. LiA platserna är med sitt kunnande och sin utrustning mycket viktiga för att Optima ska kunna erbjuda sina studerande spetskunnande enligt individuella önskemål.

10 2.5 Lärarerfarenheter av LiA Med god planering, noggranna föreberedelser och bra handledning kan man få en bred och mångsidig utbildning genom LiA. Men en slarvigt genomförd LiA planering kan resultera i att studerande sopar verkstadsgolv eller skalar potatisar i sex veckor. Det finns många exempel på duktiga studerande som erbjudits flera olika arbeten tack vare att de presterat bra på sina LiA platser. Många arbetsgivare är inte intresserade av skolans betygsättning, utan de anställer personal utgående från sina egna bedömningar som gjorts under LiA perioderna. Merparten av de svenskspråkiga yrkesutbildarna är förlagda till små orter där det förefaller vara lättare att få synlighet. Arbetslivet har bättre kunskap om skolorna och vice versa. Tröskeln mellan utbildning och arbetsliv verkar vara lägre på mindre än på större orter. Många av våra duktigaste arbetsplatshandledare är tidigare LiA studerande och det 10 är väldigt vanligt att de gjort sin LiA på samma arbetsplats där de nu jobbar. På Optimas Catering och restaurang avdelning har man ett system med en kontinuerlig LiA verksamhet under hela läsåret och även delvis under sommaren. På det här sättet behöver endast några studerande med samma inriktning vara ute på LiA samtidigt, vilket har bidragit till att det behövs färre LiA platser, endast 30 procent jämfört med tidigare. Endast seriösa arbetsplatser med en verksamhet som motsvarar läroplanens målsättningar används, dvs. platser med behörig personal och arbetsplatshandledare som genomgått Optimas arbetsplatshandledarskolning. Arbetsplatserna ska ha behov av studerande som förväntas utföra riktiga arbetsuppgifter. Ofta fungerar den studerande bättre på LiA platsen än i skolan. Ansvarstagandet växer och likaså studiemotivationen.

11 Utbildningen av arbetsplatshandledare är viktig och den borde Optima satsa mera på! Genom att få ut information om LiA och yrkesprov, får man också LiA platserna och handledarna att ta dem på allvar. LiA/yrkesprov i samband med julkommersen har visat sig vara bra för merkonomstuderande. Man skulle kanske kunna tro att arbetsplatshandledarna inte har tid med studerande då, men så har inte varit fallet. Viktigt är att studerandena börjar LiA:n i god tid innan julruschen börjar, så att de kan fungera mer eller mindre självständigt då ruschen kommer. För mera självständiga och kreativa studerande passar en mindre butik eller ett mindre företag som inte hör till någon kedja bäst. Då finns mera utrymme för egen planering och eget genomförande. Medan studerande som behöver mera handledning, passar bättre i en trygg och färdigplanerad kedjemiljö där egna åsikter/förslag inte förväntas. LiA:n behövs verkligen och den fick bättre stadga med yrkesproven. LiA:n ger variation och kunskap, men sköts tyvärr med varierande framgång. 11 Kan ibland verka orättvis eftersom LiA platserna är så olika. Men en lär sig något och en annan något annat, en LiA period kan inte alltid täcka en hel examensdel. Ibland är det spetskunnande som den studerande får med sig och bra så. Möjlighet att komma i kontakt och jobba med arbetsprojekt, material, metoder som skolan inte har möjlighet att erbjuda. Erbjuder kontakt med arbetslivet på ett naturligt sätt, ger nya infallsvinklar och kunskaper som täcker upp det som skolan förmedlar. LiA:n skolar till ansvarskännande, social kompetens, initiativtagande och självständighet. Ger också studerande insyn och kontakter i arbetslivet samt en chans att visa vad de går för!

12 3 Vikten av yrkesprov 3.1 Vad är yrkesprov? Ett yrkesprov är en arbetssituation som skolan, arbetslivet och de studerande tillsammans planerar, genomför och bedömer. Den studerande övar på centrala arbetsmoment och visar sen vid yrkesprovet vad han eller hon behärskar. Med andra ord, den studerande arbetar som vanligt med sina givna arbetsuppgifter under en LiA period och i slutet avgränsas ett sådant praktiskt arbetsmoment (eller flera moment) och bedöms. Tanken med yrkesprov är att den studerande ska visa att övning har gett färdighet. Vid Optima infördes yrkesprov som en obligatorisk del av yrkesstudierna hösten Yrkesproven i korthet: utgör enligt de nya examensgrunderna den huvudsakliga bedömningen av den studerande under LiA och studerandens yrkeskunnande överlag, men kan kompletteras med övrig bedömning. förekommer under hela utbildningstiden i samtliga yrkesinriktade examensdelar. ordnas i första hand på arbetsplatserna i samband med LiA, men kan också genomföras på skolan eller på en annan plats som utbildningsanordnaren bestämmer. gör LiA mer målinriktad. Genomförs först när studerande har förvärvat det kunnande som behövs för yrkesprovet. I provet utför den studerande samma arbetsuppgifter som annars under sin LiA period. ger den studerande direktrespons på hans/hennes yrkesskicklighet. kan räcka från några timmar till flera dagar beroende på bransch, examensdel och arbetsuppgifter. ska innehålla stöd och handledning före, under och efter proven. godkänns av yrkesteamen och följer läroplanen. 12 Skillnader och likheter mellan tiden före och efter ibruktagandet av de nya examensgrunderna är:

13 Före: o I varje studiehelhet/modul ska finnas ett yrkesprov. o Yrkesproven genomförs både på och utanför skolan. o Yrkesteamet godkänner yrkesprovsplanerna för läsåret, sedan kan de genomföras. o I praktiken har det varit så att uppskattningsvis knappa hälften av yrkesproven ordnats på LiA platser, resten på skolan. Efter: o I varje examensdel ska det finnas åtminstone ett yrkesprov men det kan finnas flera. Särskilt om examensdelen sträcker sig över flera år så är det befogat med flera yrkesprov. o Huvudprincipen är att yrkesprov alltid ska ordnas under en LiA period. Det ska vara ett undantag att yrkesprovet genomförs i skolan. o För yrkesprovet ges ett vitsord som ingår i helhetsbedömningen av examensdelen. Yrkesprovsvitsorden redovisas skilt i ett yrkesprovsbetyg som infördes på Optima våren o Ett yrkesprov kan också omfatta flera examensdelar. Det betyder att flera vitsord kan ges för ett och samma yrkesprov, lika många som antalet examensdelar. 13 Yrkesproven utgör en betydande del av bedömningen av yrkeskunnandet enligt nya examensgrunderna, men inte hela bedömningen. Yrkesproven kan alltså kompletteras med annan bedömning. Yrkesprov kan ibland vara mycket begränsade i fråga om vad som testas av yrkeskunnandet och då krävs kompletterande bedömning. De nya examensgrunderna vill att bedömningen fokuserar på yrkeskunnandet, dvs. arbetsprestationen och processen, inte personen eller vägen till kunskapen. Därför är yrkesproven viktiga.

14 3.2 Målsättningen med yrkesprov I yrkesprovet visar den studerande hur väl han eller hon har tillägnat sig de yrkeskunskaper som arbetslivet förutsätter. Det övergripande målet med yrkesproven är att förbättra och säkerställa kvaliteten på yrkesutbildningen. Underliggande mål är att: förenhetliga bedömningen av de studerande och få arbetslivet med i bedömningen. säkerställa att den studerande har uppnått en sådan yrkesskicklighet som förutsätts i arbetslivet. utveckla examensgrunderna och läroplanerna genom att de yrkesmässiga målen och bedömningskriterierna utgår från den kompetens som krävs i arbetslivet. Yrkesproven fungerar alltså som kvalitetssäkring för utbildningen, och utvecklar indirekt undervisningsarrangemangen samt stöd och handledningstjänster för de studerande. För den studerande är ett yrkesprov som genomförs i en verklig arbetslivssituation ett bevis 14 på praktiskt yrkeskunnande. Endast de moment, som bedömaren tillförlitligt kan beakta, bedöms. Studerande erhåller efter avlagda studier dels examensbetyg över avlagd grundexamen och dels ett yrkesprovsbetyg som infördes på Optima våren Yrkesprovet är ett tillfälle för studerande att visa vad man kan, inte vad man inte kan. Yrkesprovet är ett helhetstest, ett upp till bevis, inte det svåra provet som man inte förstår hälften av. Yrkesprov i grundexamen bör inte förväxlas med fristående examina. I en fristående examen avlägger den studerande examen genom ett eller flera examenstillfällen.

15 3.3 Yrkesteamen För planeringen, genomförandet och utvecklingen av yrkesproven tillsätter skolan ett eller flera organ, vid Optima kallat yrkesteam. Enligt de statliga direktiven kan organet vara branschövergripande, branschspecifikt eller specifikt för den examen eller utbildningsområde som yrkesprovet gäller. Organet kan också vara gemensamt för flera utbildningsanordnare. Inom Optima är yrkesteamen tillsatta branschvist och de består av arbetslivsrepresentanter, lärare och studerande. Yrkesteamen fastställer yrkesproven, var de hålls och hur de bedöms. Arbetslivsmästaren på avdelningen, det vill säga en lärare med arbetslivsmästarutbildning, koordinerar yrkesproven. Representanterna för arbetslivet har en viktig roll i yrkesteamet med tanke på kvalitetssäkringen av yrkesproven. I Optimas yrkesteam ingår: 3 arbetslivsrepresentanter 2 branschlärare 2 3 studerande avdelningschef alternativt enhetschef 15 Samkommunstyrelsens medlemmar och fullmäktiges presidium deltar med närvaro och yttranderätt i yrkesteamen så att en representant finns i varje team. Yrkesteamet utser inom sig en ordförande, en viceordförande samt sekreterare. Såväl ordföranden som viceordföranden utses bland arbetslivsrepresentanterna. Läraren med arbetslivsmästarutbildning fungerar som möteskallare och sekreterare och studerande är protokolljusterare. I arvodesstadgan för Optima samkommun, vilken godkändes av samkommunfullmäktige den , fastställdes mötesarvodet för yrkesteamens arbetslivsrepresentanter till 43 euro. Optimas anställda får mötesarvode för tjänstemän, 40 euro, om mötet är utanför lektionstid och studerande en studievecka i arbetslivskunskap om de sitter med i yrkesteamet minst två år.

16 Yrkesteamen: 1. övervakar att yrkesproven motsvarar examensgrunderna. 2. godkänner årligen planerna för genomförande och bedömning av yrkesprov. 3. övervakar genomförandet av yrkesproven. 4. bestämmer vem som ska bedöma yrkesproven. 5. fastställer yrkesprovsresultaten. 6. behandlar rättelseyrkanden som gäller bedömningen av studerande. 7. utvecklar yrkesproven. Ordförandena för teamen undertecknar yrkesprovsbetygen. 3.4 Lärarerfarenheter av yrkesprov Arbetslivet har lättare att få grepp om yrkesproven än den utdragna LiAbedömningen. 16 En möjlighet för studerande att påvisa sitt verkliga kunnande i verkliga arbetssituationer. För många studerande som inte är så teoretisk starka kan ett lyckat praktiskt yrkesprov höja självförtroendet avsevärt, vilket i sin tur även påverkar deras inställning till teoretiska studier. Bedömningen upplevs som mera rättvis eftersom även de praktiska färdigheterna vägs in. Om man klarat yrkesproven vet man att man är redo för nästa läsår eller arbetslivet. För läraren är det en ypperlig situation att försäkra sig om att inlärning har skett i enlighet med läroplanen. Efter yrkesproven har läraren ännu möjlighet att finslipa olika färdigheter om det visar sig att det brister i hela gruppen eller delar av gruppen. För arbetsgivaren är yrkesproven en garanti för att de studerande har vissa kunskaper och kan utföra vissa moment. Yrkesprovsbetyget påvisar tydligt och konkret de färdigheter den studerande behärskar. Ingen kommer undan med kollektiva insatser där det egentligen är studiekompisarna som presterat det mesta.

17 4 Lagar och läroplaner styr 4.1 Utbildningssystemet i Finland Grundläggande utbildning Den grundläggande utbildningen är avgiftsfri, allmänbildande utbildning. När en elev slutfört grundskolans lärokurs, vanligtvis efter nio år, har han eller hon fullgjort sin läroplikt. Sexåriga barn har rätt till förskoleundervisning året innan de börjar skolan. Inom den grundläggande utbildningen avläggs ingen examen, men den ger behörighet att söka till utbildning på andra stadiet. Den allmänbildande gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Utbildningen efter den grundläggande utbildningen kallas andra stadiet och omfattar gymnasieutbildning och yrkesutbildning (yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina). Gymnasieutbildningen är allmänbildande och förbereder de studerande för studentexamen. Gymnasieutbildningen kan också kombineras med en yrkesutbildning, dvs. kombistudier som ger både en studentexamen och yrkesinriktad grundexamen. Efter gymnasiet kan den studerande söka till tredje stadiet. Gymnasieutbildningen räcker vanligtvis tre år. 17 Läs mera om yrkesutbildningen i följande kapitel Yrkesutbildningen. Högskolesystemet (tredje stadiet) består av universitet och yrkeshögskolor Universiteten koncentrerar sig på vetenskaplig forskning och undervisning grundad på forskningen. Yrkeshögskolorna erbjuder utbildning som är mera praktiskt inriktad och svarar mot arbetslivets behov. Vid universiteten, det vill säga vetenskaps och konsthögskolorna, kan man avlägga lägre och högre högskoleexamina, kandidat och magisterexamina, samt vetenskapliga påbyggnadsexamina, licentiat och doktorsexamina.

18 Att avlägga en yrkeshögskoleexamen räcker 3 till 4,5 år. Ett kriterium för att få avlägga högre yrkeshögskoleexamen är yrkeshögskolexamen eller annan lämplig examen. Dessutom bör man ha cirka tre års arbetserfarenhet inom området, innan studierna kan inledas. Vuxenutbildning enligt principen om livslångt lärande Inom vuxenutbildningen beaktas den studerandes tidigare kunskaper, färdigheter och livssituation i undervisningens innehåll och i undervisningsarrangemangen. Personen som ska inleda studier valideras eller med andra ord, får sitt kunnande erkänt. Vuxenutbildning kan vara bland annat undervisning för grundexamen, studier som ingår i en examen, utbildning som förbereder fristående examina, läroavtalsutbildning och tilläggsutbildning. Utbildningen kan finansieras av den studerande eller vara läroavtals, arbetskrafts eller personalutbildning. Vuxenutbildning ges vid läroanstalter som ingår i utbildningssystemet för ungdomar, vid läroanstalter som ordnar enbart vuxenutbildning, av företag samt som personalutbildning på 18 arbetsplatser. Se karta av utbildningssystemet i Finland. 4.2 Yrkesutbildningen Yrkesutbildningen omfattar grundläggande yrkesutbildning samt yrkesinriktad tilläggsutbildning och fortbildning. Yrkesutbildningen är avsedd både för ungdomar som är på väg in i arbetslivet och för vuxna i arbetslivet. Vuxna kan studera med samma yrkesinriktade grundexamina som mål som de unga. De treåriga yrkesinriktade grundexamina ger omfattande basfärdigheter för uppgifter inom branschen och mera specialiserade kunskaper på något delområde samt allmän behörighet för fortsatta studier vid universitet och yrkeshögskolor.

19 Grundläggande yrkesutbildning anordnas för nästan alla branscher. Cirka 45 procent av årsklasserna i Finland inleder grundläggande yrkesutbildning antingen efter grundskolan eller efter studentexamen. Grundläggande yrkesexamina: är planerade för arbetslivets behov. är treåriga (120 studieveckor). innehåller 90 studieveckor yrkesinriktade examensdelar, varav minst 20 studieveckor LiA Inlärning i arbetet på arbetsplatser. innehåller 20 studieveckor examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen. innehåller 10 studieveckor valfria examensdelar. bygger på den grundläggande utbildningen. räknar tidigare utbildning och arbetserfarenhet till godo, kunnande erkänns. kan avläggas samtidigt som en studerande studerar till studentexamen, så kallade kombistudier: o kompletterande studier i ett gymnasium o yrkesinriktade studier vid yrkesinstitut o sammanlagt 120 studieveckor o (för redan avlagd studentexamen får en studerande cirka 40 studieveckor till godo) 19 Det allmänna syftet med yrkesutbildningen är att höja yrkeskunnandet, utbilda den arbetskraft som arbetslivet behöver, främja sysselsättningen samt stödja livslångt lärande. De som avlagt yrkesinriktad grundexamen har grundläggande yrkesskicklighet inom branschen och den yrkeskompetens som behövs i arbetslivet. Yrkes och specialyrkesexamina är yrkesinriktad tilläggsutbildning. Yrkes och specialyrkesexamina kan avläggas som fristående examina, för vilka förberedande utbildning ordnas.

20 Här under finns en förteckning med de mest centrala lagarna och förordningarna som gäller yrkesutbildningen. Du hittar dem i sin helhet på både finska och svenska i författningsdatabasen Finlex. Den uppdaterade lagstiftningen innehåller redigerade texter, där ändringar som gjorts i en lag eller förordning har skrivits in i författningstexten. Lag om yrkesutbildning (630/1998) I lagen bestäms om grundläggande yrkesutbildning för ungdomar och vuxna samt om examina inom denna utbildning. Lag om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) Lagens syfte är att upprätthålla och öka vuxnas yrkeskompetens, ge studerande färdigheter för självständigt utövande av ett yrke, utveckla arbetslivet, främja sysselsättningen samt stödja livslångt lärande. Statsrådets förordning om yrkesutbildning (811/1998) I förordningen bestäms bland annat om undervisning, utvärdering och rättskydd. Statsrådets förordning om yrkesinriktad vuxenutbildning (812/1998) I förordningen bestäms om bland annat grunderna för examina, examenssystemet och anordnande av examenstillfällen. Statsrådets beslut om examinas uppbyggnad och de gemensamma studierna i den grundläggande yrkesutbildningen (213/1999, den ursprungliga författningen) I beslutet bestäms om studier inom yrkesinriktad grundexamen. Undervisningsministeriets förordning om yrkesinriktade grundexamina (216/2001) I förordningen bestäms om yrkesinriktade grundexamina, utbildningsprogram och examenstitlar. Undervisningsministeriets förordning om grunderna för antagning av studerande inom utbildning för yrkesinriktade grundexamina (772/2006, den ursprungliga författningen) Studerande i arbetslivet LiA och yrkesprov är tillfällen då studerande är ute på arbetsplatserna. Men det finns också andra tillfällen som för ut studerande i arbetslivet i utbildningssyfte. De här är orientering i arbetslivet, läroavtal och fristående examen.

21 Orientering i arbetslivet PRAO Elever i den grundläggande utbildningen (årskurs 1 till 9) har möjlighet att bekanta sig med arbetslivet. Den praktiska arbetslivsorienteringen omfattar vanligtvis två veckor. Också studerande i gymnasiet kan bekanta sig med arbetslivet under en kortare tid. Läroavtal Läroavtalsutbildning går ut på att en studerande, som har fyllt minst 15 år, ingår ett tidsbundet arbetsavtal och blir medlem i en arbetsgemenskap. Den teoretiska utbildningen får den unga vid en läroanstalt och den praktiska på arbetsplatsen. Utbildningens längd varierar i enlighet med den individuella studieplanen. Genom läroavtal är det möjligt att avlägga alla yrkesinriktade grundexamina och yrkes och specialyrkesexamina på andra stadiet. Fristående examen Vuxna kan i fristående examina visa sina yrkesfärdigheter och få ett examensbevis som officiellt bevis på sin yrkeskompetens. En fristående examen är ett förfarande som är oberoende av tidigare utbildning och av hur examinanden har skaffat sig sin yrkeskunskap. Den övervakas av examensnämnder och Utbildningsstyrelsen. De fristående 21 examina avläggs genom yrkesprov i autentiska arbetssituationer. Vid behov föregås examen av förberedande utbildning. Som fristående examen kan yrkesinriktade grundexamina samt yrkes och specialyrkesexamina avläggas. 4.4 Nya examensgrunderna Utbildningsstyrelsen ger examens och läroplansgrunder för olika utbildningsformer och områden samt för examina. Grunderna är en föreskrift som förpliktar utbildningsanordnaren att ta med föreskriftens allmänna mål och centrala innehåll i den läroplan som uppgörs enligt skola eller utbildningsanordnare. Föreskriften garanterar de grundläggande rättigheterna i utbildningen, dvs. jämlikheten, enhetligheten i undervisningen, kvaliteten och rättsskyddet. Utbildningsstyrelsen följer upp de funktionella effekterna av läroplans och examensgrunderna främst i samband med utvärderingen av utbildningen.

22 Från 2008 fram till 2010 tar den grundläggande yrkesutbildningen i bruk nya examensgrunder som ersätter de gamla läroplansgrunderna inom alla studieområden. De här bygger på ett fungerande och nära samarbete med arbetslivet. LiA och yrkesprov får på så sätt en allt större betydelse. De gamla läroplansgrunderna kommer ändå att hänga med så länge som till våren 2012 eftersom de nya examensgrunderna inte tillämpas på studerande som hunnit börja studera enligt de gamla läroplansgrunderna. I de nya examensgrunderna ersätts: läroplansgrunder av examensgrunder studiehelhet av examensdel gemensamma studier av examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen och examensdelar som fördjupar yrkeskompetensen fritt valbara studier av valfria examensdelar gemensamma betoningar + gemensamma baskompetenser av nyckelkompetenser för livslångt lärande...medan den skolvisa läroplanen som baserades på läroplansgrunderna fortsätter att heta den skolvisa läroplanen också då den baseras på de nya examensgrunderna. 22 De nya examensgrunderna ger större valfrihet genom möjligheten att välja: examensdelar som erbjuds lokalt inom branschen examensdelar som fördjupar och breddar yrkeskompetensen examensdelar från en annan yrkesinriktad grundexamen, yrkes eller specialyrkesexamen examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen gymnasiestudier företagsamhetsstudier arbetsplatshandledarutbildning examensdelar som individuellt fördjupar yrkeskompetensen, dessa ges utöver 120 sv valfria examensdelar i den grundläggande yrkesutbildningen, 10 sv

23 Bedömning av kunnande kunnandet, yrkesskickligheten bedöms, inte vägen till kunskapen vitsordsskalan är N1, G2, B3 de studerande ska ha möjlighet att påvisa sitt kunnande på ett mångsidigt sätt och även själv utvärdera sitt kunnande yrkesskickligheten bedöms genom yrkesprov, o vid yrkesproven bedöms i så stor utsträckning som möjligt kunnandet som definieras i kraven på yrkesskicklighet o åtminstone det som fastställs i examensgrunderna o yrkesproven kan kompletteras med annan bedömning föremål för bedömning o behärskande av arbetsprocesserna o behärskande av arbetsmetoder, redskap och material o behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet o nyckelkompetenser för livslångt lärande: lärande och problemlösning interaktion och samarbete yrkesetik hälsa, säkerhet och funktionsförmåga plan för bedömning som ingår personliga studieplanen, se här under 23 Utvärdering av läroprocessen målet är att studerandena vet vad de kan och vad de ännu behöver lära sig, studerandenas självvärderingsförmåga utvecklas utförs av lärarna och arbetsplatshandledarna tillsammans med studerandena ingen numerisk bedömning motiverar, stöder, handleder och aktiverar studerande att uppnå kraven på yrkesskicklighet utvärdering sker med kraven på yrkesskicklighet och bedömningskriterierna som grund sker under hela studietiden

24 dokumenteras i personliga studieplanen, PSP Personlig studieplan, PSP För att den studerandes individuella valfrihet ska förverkligas, ska skolan utgående från den studerandes individuella utgångspunkter för varje studerande göra upp en personlig studieplan (PSP) som uppdateras under hela utbildningen. Planen är ingen nyhet, men i de nya examensgrunderna lyfts planen fram ännu tydligare. Den ska stöda de studerandes karriärplanering och utveckla deras färdigheter till självvärdering. De studerande förbinder sig till planen och motiveras av den under hela utbildningen. Studieplanen görs upp av grupphandledaren och studeranden, tillsammans med studiehandledaren och utbildningsledaren. Den studerande borde få kontinuerlig handledning kring uppgörande, uppföljning och revidering av sin plan samt stöd för självstyrning och utveckling i yrket. Uppföljningen kan genomföras tillsammans med grupphandledaren före, (under) och efter varje examensdel. 24 Planen baserar sig på: Studieplanering Individuella val Framskridande i studierna Och beaktar: Studerandens inlärningsstil Faktorer som försvårar inlärning I planen fastställs: Inlärningsmålen Sätten att avlägga studierna Tidtabellen för studierna Bedömningen utvärderingen av inlärningen PSP ska också innehålla:

25 Studerandens bakgrund, målsättningar och motivation Individuella val Framskridande i studierna Identifiering och erkännande av studerandens kunnande o Läraren informerar, studerande tar initiativ. Sker före en examensdel, inte mitt upp i t.ex. en LiA period. Platserna och tidpunkterna för LiA och yrkesprov Skillnader och likheter mellan tiden före och efter ibruktagandet av de nya examensgrunderna är för LiA: Före: o Minst 20 studieveckor. o Skild bedömning med hjälp av bedömningsblanketten för LiA, men om ett yrkesprov genomförs på LiA:n ska den studerande inte få två vitsord, dvs. ingen separat LiA bedömning görs. o I betyget finns en LiA bilaga med vitsord från LiA perioderna. OBS LiA bilagan är från våren 2009 då yrkesprovsbetyget infördes, inte längre obligatorisk vid Optima. Bilagan faller helt bort i och med att de nya examensgrunderna tas i bruk. Efter: o Minst 20 studieveckor men de nya examensgrunderna uppmuntrar till mera. o Huvudprincipen är att LiA perioden och examensdelen bedöms med ett yrkesprov. LiA bedömning enligt gammal modell slopas, men LiA:ns omfattning och innehåll antecknas i korthet i examensbetyget. Undantag finns, t.ex. om en kort LiA period infaller tidigt under det första läsåret, är det kanske inte lämpligt med ett yrkesprov. I sådana fall tillämpas den gamla LiA bedömningen. Men eftersom det inte längre finns en skild LiA bilaga, noteras vitsordet endast genom att det blir en del av examensdelens bedömning. 25

26 Skillnader och likheter mellan tiden före och efter ibruktagandet av de nya examensgrunderna är för yrkesprov: Före: o I varje studiehelhet/modul ska finnas ett yrkesprov. o Yrkesproven genomförs både på och utanför skolan. o Yrkesteamet godkänner yrkesprovsplanerna för läsåret, sedan kan de genomföras. o I praktiken har det varit så att uppskattningsvis knappa hälften av yrkesproven ordnats på LiA platser, resten på skolan. Efter: o I varje examensdel ska det finnas åtminstone ett yrkesprov men det kan finnas flera. Särskilt om examensdelen sträcker sig över flera år så är det befogat med flera yrkesprov. o Huvudprincipen är att yrkesprov alltid ska ordnas under en LiA period. Det ska vara ett undantag att yrkesprovet genomförs på skolan. o För yrkesprovet ges ett vitsord som ingår i helhetsbedömningen av examensdelen. Yrkesprovsvitsorden samlas också i ett yrkesprovsbetyg som infördes på Optima våren o Ett yrkesprov kan också omfatta flera examensdelar. Det betyder att flera vitsord kan ges för ett och samma yrkesprov, lika många som antalet examensdelar. 26

27 5 Spelregler för arbetslivsperioden 5.1 Parternas uppgifter och ansvar i korthet Det är utbildningsanordnaren, dvs. Optima, som ansvarar för att LiA och yrkesprov genomförs. Utbildningsanordnaren är skyldig att utbilda och informera yrkesteamen, arbetsplatshandledarna och lärarna i planeringen, genomförandet och bedömningen av LiA och yrkesprov. För att allt ska lyckas är det viktigt att alla parter vet vad som gäller, vilka just Dina uppgifter och Ditt ansvar är. Utbildningsanordnaren Optimas uppgift är att: förbereda och ingå skriftliga utbildningsavtal med arbetsplatserna för varje LiAstuderande. ordna med platser för LiA tillsammans med de studerande. sköta informationen till och utbildningen av lärarna och arbetsplatshandledarna. innan utbildningsavtalet undertecknas, fastställa att LiA och yrkesprov kan arrangeras på ett säkert sätt på arbetsplatsen. se till att en anmälan till arbetarskyddsdistriktet inlämnas om studerande under 18 år utför så kallade särskilt skadliga eller farliga arbeten. informera arbetsgivaren om ansvaret för arbetarskydd som det föreskrivs om i 19 i lagen om yrkesutbildning. 27 Arbetsgivarens uppgift är att: ingå ett skriftligt utbildningsavtal med Optima om en enskild LiA studerande. utse en ansvarig arbetsplatshandledare och bedömare av yrkesprovet (borde vara samma person). se till att säkerheten är tryggad på arbetsplatsen. ge Optima information om arbetsförhållandena och arbetsredskapen. Lärarens uppgift är att: informera de studerande om LiA och yrkesprov.

28 ordna med platser för LiA tillsammans med de studerande, upplyser de studerande om Optimas arbetsplatsregister i Wilma. på förhand försäkra sig om att arbetsplatsen passar för LiA och/eller yrkesprov. se till att skriftliga utbildningsavtal sluts med arbetsplatserna för varje LiA studerande. informera Studietorget då en studerande under 18 år ska utföra så kallade särskilt skadliga eller farliga arbeten, så att en anmälan till arbetarskyddsdistriktet inlämnas. handleda och informera arbetsplatshandledare, hjälpa handledarna att bli insatta i studerandens kunskaps och färdighetsnivå, det vill säga fördela arbetsuppgifter på rätt krav och utbildningsnivå. följa upp och övervaka LiA:n genom besök på LiA platserna och eventuellt genom mobiltelefonverktyget etaitava. försäkra sig om den studerandes kunskaper före yrkesprovet tillsammans med arbetsplatshandledaren. bedöma LiA:n genom ett yrkesprov tillsammans med arbetsplatshandledaren och studeranden, bedömningssamtalet sker senast inom en vecka efter att själva yrkesprovet avslutats. Ansvarig för att bedömningen blir på rätt nivå. spara motiveringarna för bedömningen av yrkesprovet och se till att vitsord, platsen för yrkesprovet och beskrivningar av provet förs in på Primus för att registreras på yrkesprovsbetyget. granska studerandens LiA timdagbok. samla in studerandenas LiA rapporter och ordna gemensamt diskussionsstillfälle för klassen. 28 Arbetsplatshandledarens uppgift är att: bekanta sig med målen, uppgifterna och bedömningen kring LiA och yrkesprov. introducera den studerande i rutinerna på arbetsplatsen. ta hänsyn till studerandens kunskaps och färdighetsnivå, det vill säga fördela arbetsuppgifter på rätt krav och utbildningsnivå. handleda den studerande och ge konstruktiv respons. vara i kontakt med läraren.

29 intyga att studeranden varit på plats samt avslutningsvis möjlighet att skriftligt ge kort feedback till studeranden och Optima. planera ett yrkesprov tillsammans med studeranden och läraren. försäkra sig om den studerandes kunskaper före yrkesprovet tillsammans med läraren. bedöma LiA:n genom att bedöma ett yrkesprov tillsammans med läraren och studeranden, bedömningssamtalet sker inom en vecka efter att själva yrkesprovet avslutats. o eller bedöma hela perioden med blanketten LiA bedömning om inte yrkesprov görs på LiA platsen. spara motiveringarna för bedömningen av yrkesprovet. Den studerandes uppgift är att: utarbeta en personlig studieplan (PSP) som omfattar LiA och yrkesprov tillsammans med grupphandledaren. utföra de uppgifter som det avtalats om med läraren och arbetsplatshandledaren och följa överenskommelserna i utbildningsavtalet. fylla i LiA timdagboken dagligen. svara på eventuella frågor som den ansvariga läraren skickar via mobiltelefonverktyget etaitava med hjälp av mobiltelefon eller dator. utföra ett yrkesprov på LiA platsen, göra en självvärdering av hur det gick och delta i bedömningssamtalet som följer efter yrkesprovet. följa arbetsplatsens sekretessbestämmelser, dvs. tystnadsplikt. skriva LiA slutrapport och presentera en del av den för studiekamraterna. 29 Yrkesteamets uppgift är att: godkänna planerna för genomförande och bedömning av yrkesprov. övervaka genomförandet av yrkesproven. bestämma vem som ska bedöma yrkesproven. behandla rättelseyrkanden som gäller bedömningen av studerande.

30 Arbetsplatshandledarna bör, tillsammans med lärarna, vara noggranna med att fördela arbetsmoment med olika svårighetsgrader enligt vad läroplanen förutsätter och utgående från var i utbildningsprogrammet den studerande befinner sig. Allt för att studeranden ska ha största möjliga nytta av LiA perioderna. 5.2 Utbildningsavtal, inte arbetsavtal LiA och yrkesprov på en arbetsplats förutsätter utbildningsavtal mellan Optima och arbetsplatsen. Avtal ingås skilt för varje studerande. Avtalet brukar också benämnas LiA avtal. Det är inte fråga om ett arbetsavtal. Arbetsplatsen ska fylla vissa kriterier för att godkännas som LiA plats. Arbetsplatsen ska ha en tillräcklig produktions och serviceverksamhet, nödvändig arbetsutrustning samt personer med sådan yrkeskunskap, utbildning och arbetslivserfarenhet att de kan skolas till ansvariga arbetsplatshandledare. Arbetsplatsen ska naturligtvis också kunna erbjuda arbetsuppgifter som motsvarar målen för LiA perioden och examensdelen. 30 Utbildningsavtalet innehåller: Parternas kontaktuppgifter. Parternas uppgifter och skyldigheter i korthet. Utbildningsprogram och examensdel. Tidsperioden. Målsättningar och arbetsuppgifter för den studerande. Arbetstiderna på arbetsplatsen eller enbart antalet timmar per vecka i medeltal. o Huvudregeln för de studerandes arbetstid är att arbetstiderna under LiA inte överskrider de arbetstider som fastställs i arbetstidslagen och bestämmelserna om unga arbetstagare. Avvikelser från den här regeln kräver pedagogiska motiveringar. I övrigt följer den studerande arbetsplatsens arbetstider. o Arbetstiderna får inte heller underskrida normala arbetstider för heltidsarbete så att det blir problem för studerandena att få sina studieveckor.

31 Summa summarum: Samma arbetstider ska gälla som för andra arbetstagare lika många timmar per vecka och på samma tider, men minst 35 h/v i medeltal annars kan inte fulla studieveckor godkännas för LiA:n. Oftast handlar det om 37,15 h/v eller 38 h/v i medeltal. Matpausens längd och matarrangemang. o Arbetsplatsen står för lunchen om möjligt, annars äter studeranden på ett av Optimas verksamhetsställen eller sköter lunchen själv och ansöker om måltidsersättning i efterskott. Det som avgör är: Hur långa matpauser? Vilka tider? Följer arbetsplatsens regler, oftast 30 min. Avståndet till Optima, i kombination med matpausernas tidpunkt och längd avgör om det är realistiskt att den studerande ska hinna till ett av Optimas verksamhetsställen för att äta. Arbetskläder och personlig skyddsutrustning, t.ex. skyddskläder, hjälmar, hörselskydd, ögon och ansiktsskydd och andningsskydd. Tilläggsinfo. 31 Ansvarig lärare och eventuellt också studerande fyller i avtalet. Avtalet undertecknas av utbildningsledare och en representant för arbetsplatsen med underskriftsrätt (t.ex. chefen, mellanchefen eller arbetsledaren, som naturligtvis också kan vara handledare. Diskussionen kring arrangemang och innehåll förs hur som helst med handledaren). Avtalet görs i tre exemplar. Originalet av avtalet behåller Optima. Kopior med underskrifter delges arbetsgivaren och studeranden innan LiA:n börjar. Studietorget behöver också kopia/original för upprätthållande av arbetsplatsregister i Wilma. Avtalet kan inte hävas på egen hand av en undertecknad part innan diskussion förts med den andra parten. Avtalet kan inte heller hävas av studeranden på egen hand. Använd blanketten Utbildningsavtal för lärande i arbetet (LiA avtal) (LiA3), du hittar den här.

32 Den studerandes personliga studieplan (PSP), som den studerande gjort tillsammans med läraren, kan bifogas avtalet. I planen avtalas om utbildningens mål och centrala innehåll. Läs mera i delen om nya examensgrunderna. Läs mera om när och hur utbildningsavtalet skrivs i delarna med instruktionerna för lärare, arbetsplatshandledare respektive studerande. 5.3 Instruktioner för lärare FÖRST NÅGRA ALLMÄNNA RÅD Som ansvarig ska du känna LiA platserna och arbetsplatshandledarna. Du ska vara tillmötesgående och samarbetsvillig, men inte blyg för att ta rollen som expert på LiA och yrkesprov. Du ska ge klar och tydlig information om vad som gäller. Arbetsplatshandledarna blir inte stressade av tydliga direktiv, stressade blir de om du som lärare är otydlig och inte berättar vad det handlar om. Kom ihåg att LiA inte är en kurs, utan en inlärningsmetod. Vägled bedömningen av den studerande. Kom ihåg att yrkesprov inte ska avvika från de vanliga arbetsuppgifterna, utan yrkesprov är vanliga, praktiska arbetsmoment som avgränsas och bedöms. Därför borde arbetsplatshandledaren ha tid med yrkesprov på LiA. 32 ERSÄTTNING Det finns timmar öronmärkta för LiA och yrkesprov för lärarna: LiA timmar Beroende på antalet studieveckor och antalet studerande betalas följande timantal ut: 2 3 sv. LiA = 3 h/studerande: förarbete, 1 besök i närregionen* och efterarbete. 4 7 sv. LiA = 4 h/studerande: förarbete, 2 besök i närregionen* och efterarbete sv. LiA = 5 h/studerande: förarbete, 3 besök i närregionen* och efterarbete.

33 *Närregionen är Optimas ägarkommuner, från Karleby i norr till Oravais i söder. Men undantag finns, ibland är det kanske viktigare att upprätthålla kontakter till regelbundna samarbetsparter än att stirra sig blind på kilometrar och kommungränser. Yrkesprov på LiA Om studerande utför yrkesprov under LiA perioden utbetalas YP timmar enligt följande: 3 h/studerande: planering tillsammans med arbetsplatsen, utvärderingsbesök (bedömningssamtalet), dokumentering. Läraren redovisar själv antalet timmar på blanketten Timlista Pi2 09. Om besöket faller bort redovisas bara 2 h/studerande. Då yrkesprov blir mera regel än undantag på LiA (>80%) borde operativa ledningsgruppen överväga att införa ett system där man inte längre behöver redovisa yp timmarna skilt, utan de finns med i periodiseringen precis som LiA timmarna. Istället redovisar läraren för de fall där yrkesprovet uteblivit. För planering och efterarbete, t.ex. rapportinlämning, kan läraren själv reservera timmar i ett yrkesämne i samma examensdel som LiA:n. Detta eftersom LiA är en inlärningsmetod och inte 33 en skild kurs. Enklaste lösningen är att det blir praxis att LiA perioder placeras mitt i läsårsperioder med enbart yrkesämnen. Då finns högst antagligen tid för både för och efterarbete i samma period. Om LiA:n infaller direkt vid läsårets början kan förarbetet göras redan i maj. Reseersättning, dvs. kilometerersättning, utbetalas till läraren enligt kollektivavtal. PLACERINGEN AV LIA PERIODERNA Det är många aspekter som Studietorget försöker ta hänsyn till i sin planering av när LiAperioderna ska infalla under läsåret. Här är några faktorer som beaktas: Alla studeranden kan inte vara ute på LiA samtidigt och därför sker det årskursvist, med undantag av vissa utbildningsprogram som har ut några studeranden åt gången under hela läsåret. Branschernas önskemål som tagits fram i samarbete med arbetslivet.