Allmänläkardagarna Omsorgssvikt. Barn som far illa. Skövde

Transkript

1 Allmänläkardagarna Skövde Barn- och ungdomspsykiater Omsorgssvikt Vad är omsorgsbrist? Hur vanligt är det? Hur reagerar barnen? Vad ska jag säga? Kan vi förebygga? Barn som far illa Barnmisshandel Fysisk Aktiv Passiv Psykisk 1

2 Barn som far illa Barnmisshandel Aktiv Passiv Fysisk Kroppslig misshandel Bristande omvårdnad Failure to thrive Psykisk Avvisande Hån Hot Straff för naturligt och åldersadekvat beteende Ointresse Kontaktlöshet brist på kärlek Barn som far illa Mobbning ~ 15 % i åk 5, 7, 9 mobbade senaste mån. (2003) Psykiskt sjuka föräldrar ~ barn Missbrukande föräldrar ~ barn Bakgrund till omsorgsvikt Riskfaktorer hos föräldrar exempelvis: Misshandel Intellektuell funktionsnedsättning Psykisk sjukdom Personlighetsstörning 2

3 Andra riskfaktorer för att barn ska fara illa Ex. skola mobbning, överkrav Ex. barn omhändertagna av Socialtjänst Ex. barn med funktionshinder Barns reaktioner på omsorgsbrist externalisering internalisering somatisering Barns reaktioner på omsorgsbrist externalisering aggressivetet mobbare missbruk kriminalitet internalisering skuld, skam ångest depression självmordsförsök somatisering magont huvudvärk sömnsvårigheter 3

4 Generella psykiska effekter av omsorgsvikt Skadar: tillit trygghet självkänsla Reaktionsmönstret kan vara typiskt, men inte specifikt Misshandel av mor Enligt uppskattningar (BRÅ, Rädda Barnen m.fl. 2007) barn berörda Barns reaktioner då mor misshandlas Barnet får svårt att tolka olika sociala situationer Barnet tenderar att hantera konflikter antingen med våld eller med passivitet 4

5 De övergivna barnen våld i familjen Gymnasieelever % bevittnat våld i hem 4 % har ofta bevittnat våld i hemmet SOU 2001:8 Barns reaktioner då mor misshandlas Ungefär % får symtom som barn (kan även komma i vuxen ålder) PTSD Skuld Somatisk (yngre framför allt) Depression, suicidalt beteende Utagerande Barn till kvinnor som misshandlas Material: 15 tonåringar (10 flickor, 5 pojkar) Ungdomar har intervjuats i familjer där far misshandlar mor I 11/15 av hemmen förekom alkohol och andra droger 50 % av ungdomarna har gjort självmordsförsök 14/15 har själva upplevt dödshot 14/15 har mobbats i skolan 5

6 Barn till kvinnor som misshandlas Samtliga 5 pojkar har slagit sina flickvänner 50 % av flickorna har blivit slagna av sina pojkvänner De professionella har ej sett förstått reagerat Ur: Katarina Weinehall; doktorsavhandling, Umeå universitet 1997 Föräldrars missbruk Alkoholistfamiljens vardag Omsorgssvikt Kontaktlöshet, isolering Hög stressnivå Flykt a. Rollomkastning Förnekande b. Explosivitet c. Oförutsägbarhet Överlevnadsstrategier Hjälten flicka Syndabocken/rebellen pojke Tapetblomman flicka Clownen pojke 6

7 Barnmisshandel, polisanmälda brott år 7 14 år år ~ 900 ~ (flickor 1 200) (flickor 3 300) (flickor 2 600) BRÅ 2013 Varningssignaler vid barnmisshandel Skadans uppgivna uppkomstsätt stämmer ej: lokalisation och barnets ålder Upprepade skadetillfällen Multipla skador (även olika ålder på skada) Far illa också på annat sätt Varningssignaler vid barnmisshandel Föräldrar söker sent för skadan Barnet berättar om misshandel Psykiska symtom ospecifika Kontaktmönster Depression 7

8 Barnamord (totalt 278 fall) ~ 7 fall per år Gärningsman 80 % en förälder Konflikt mellan föräldrar + psykisk sjukdom Män hämnas på partner Kvinnor ofta depression 50 % suicid Ungefär % inga släktband (endast män) ~ 1/3 av mördarna har fått hjälp för psykiska problem före brottet Reaktion på misshandel Ospecifikt I allvarliga fall PTSD (Post Traumatic Stress Disorder) Huvudsymtom Återupplevande (flash-back, mardrömmar) Psykisk avskärmning, undvikande Förhöjd spänningsnivå, vaksamhet, instabilitet, koncentrationsproblem Polisanmäld våldtäkt mot barn 0 17 år 2011 anmäldes totalt cirka våldtäkter I 91 % av dessa våldtäkter var offren flickor av dessa offer var yngre än 15 år Pojkar som offer vanligen 0 14 år 8

9 Övergreppsindikatorer vid sexuella övergrepp förskolebarn Regression Emotionell störning Kontaktstörning Självdestruktivitet Nya, främmande beteenden Enligt Socialstyrelsen Övergreppsindikatorer hos skolbarn och ungdomar vid sexuella övergrepp Internaliserande Sömnsvårigheter, mardrömmar Ångestattacker Depressioner Mutism Fobier Suicidförsök Övergreppsindikatorer hos skolbarn och ungdomar vid sexuella övergrepp Externaliserande Sexuellt utagerande Rymningar Skolk Skolsvårigheter Missbruk Somatiserande Konversionssymtom Psykosomatiska symtom 9

10 Sam (Karin Edgardh et al.) Gymnasieungdomar Sexuella övergrepp (exkl. exhibitionism) Flickor 12 % (7%) Pojkar 4 % (3%) KUA (låg svarsfrekvens) Flickor 26 % exklusive blottning Pojkar 4 % exklusive blottning Barns reaktioner & barns behov då en närstående är allvarligt sjuk Allmänläkardagarna i Skövde Barn- och ungdomspsykiater 10

11 Varför uppmärksamma barnen? att ha en psykiskt avvikande förälder är den enskilt allvarligaste riskfaktorn för utvecklandet av psykisk ohälsa hos barn. it is evident that parental mental disorder constitutes an important psychiatric risk factor for children. However, the risk is far from inevitable. (Rutter) Varför uppmärksamma barnen? Risker för barnet då förälder drabbas av psykisk eller somatisk sjukdom Oro, rädsla Skuld Känslomässig ensamhet Social isolering Skam Ansvarstagande Mål Att underlätta livssituationen för barn, vars förälder drabbas av allvarlig sjukdom Att ge barnet stöd i sin vardagsmiljö Att motverka psykisk och fysik ohälsa hos barnet på kort och lång sikt 11

12 Omedelbar reaktion Ingen inser ej försvar förnekar Protest, ilska Gråt Apati, tystnad Bekräfta acceptera Efterreaktion (dagar, veckor) Externalisering Internalisering Somatisering Externalisering Utagerande, retlighet Kontaktsvårigheter Koncentrationsproblem, rastlös Ilska: den sjuka/döda sjukvårdspersonal alla vuxna sig själv 12

13 Internalisering Ängslighet Separationsångest Undandragande Depression Sårbarhet Regression Starka minnesbilder Skuld, skam Sorg, saknad Somatisering Sömnproblem Aptitförändring Kroppsliga klagomål Risk för särskilda problem (behov professionell kontakt) Tidigare psykiska problem Föräldrar svåra psykiska problem Svåra hemförhållanden Barnet vittne Suicid, mord dråp Barnet upplevt hot Förnekande Skuld 13

14 Dödsbegrepp <3 år ej definitivt >9 år vuxet Omhändertagande av yngre barn Fysisk närhet Trygga ramar rutiner Berätta (snarast!), var ärlig och konkret Lyssna fråga red ut Acceptera bekräfta alla reaktioner Stöd uttryck i lek och berättelse Info förskola skola Syskon som anhöriga Vardagsrutiner och eget nätverk Delaktighet Skuldkänslor Aktiv uppmärksamhet från vården 14

15 Barn behöver Kunskap om sjukdomen, dess förlopp och behandling Känslomässigt utrymme att reagera Stöd till ett så normalt vardagsliv som möjligt Lag om skyldighet att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd 1/ HSL, LYHS, SOL Barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas om föräldern har Psykisk sjukdom/funktionsnedsättning Allvarlig fysisk sjukdom eller skada Missbruk av alkohol/annat beroendeframkallande Plötslig död 15

16 Vården ska ha Beredskap att uppmärksamma barn Kunskap att möta frågor, tankar och känslor hos barn som anhöriga Riktlinjer för hur stödinsatser ska samordnas, genomföras och följas upp Vården behöver Fungerande kontaktkedjor mellan olika vårdgivare, skol- och barnhälsovård, barnomsorg, socialtjänst samt övriga stödfunktioner/personer Handledning i konkreta situationer Ökad kompetens Metod-/materialstöd Hur mäta resultat av långsiktigt folkhälsoarbete? Forskning stödjer hypotesen att barn, som får kunskap om förälders sjukdom och stöd i sin vardag, mår väl av detta Stora studier saknas beträffande långsiktiga effekter Kvalitativa studier, smågrupper och individer, stödjer hypotesen 16

17 Samtala med barn Allmänläkardagarna i Skövde Barn- och ungdomspsykiater Kommunikation spädbarn Barnet aktivt Barnet minns Tala med barnet 17

18 Kommunikation kolt 1,5 3 år Kroppsspråk Föräldrars stöd Konkret Kontaktlekar Ordsamlande Ritualism Imitera Identifiera Kommunikation förskoleålder 3 5 år Varför? Rim, ramsor, ordlekar Nya vuxenord Fria associationer Funktionella svar Narcissism beröm Kommunikation skolåldern 6 12 år Logisk Talar som en vuxen Kroppslig medvetenhet Kontrakt Tala i enrum Återberätta 18

19 Kommunikation skolåldern 6 12 år Ärlighet Gensvar på tankar Förklara nya vuxenord Samarbete Rättvisa och straff Regler och normer Preadolescens år Regression till preoidipala/oidipala utvecklingsfaser Oral Anal Oidipal Tidig adolescens år Reaktion mot föräldrarna Stark ambivalens till föräldrarna Allt omprövas osäkerhet och självhävdelse Aggression 19

20 Högadolescens år Existensiella frågor Frigörelsen från föräldrarna: förlust, sorg, ensamhet Depression Kommunikation tonåringar Bemöt mig som en vuxen, behandla mig som ett barn Samtal med unga sköra människor Respektera ungdomar och ungdomars känslor Lyssna även om det verkar vara en bagatellartad fråga Säg aldrig jag vet hur du känner eller jag förstår Tala inte ungdomars språk Ur Låt himlen vänta (Sensus/SPES) 20

21 Samtal med unga sköra människor Ha tålamod och var ärlig Klargör dina gränser Dra dig inte för att ställa frågor. Barn och ungdomar som mår dåligt känner lättnad över att någon tar deras ångest på allvar Ur Låt himlen vänta (Sensus/SPES) Allmänt Tolka inte Bekräfta Om du hjälper den unga att öppna upp känslomässigt var beredd att ta hand om reaktionen Sammanfatta Det finns hjälp Avsluta vad händer nu? Exempel på frågor Vad menar du med det? Vad betyder det för dig? Menar du att? Ge mig ett konkret exempel Kolla vad kvantitetsord, som aldrig och alltid står för. Exempelvis, hur rädd? 5 %, 10 %, 100 % Kan det vara på annat sätt? Ur Låt himlen vänta (Sensus/SPES) 21

22 Exempel på frågor Vad får det för konsekvenser? Hjälp den unge att beskriva problemet. Håll dig själv tillbaka till dess han/hon själv hittat sin formulering. Tolka inte utan fråga. Hänvisa vidare kom ihåg att din roll är att vara en stöttande samtalspartner, inte terapeut. Var uppmärksam på när den unge behöver ett kvalificerat, professionellt stöd och se då till att han eller hon får detta. Ur Låt himlen vänta (Sensus/SPES) Att närma sig känsliga områden Utgå från kända, generella förhållanden Ibland upplever unga Jag vet att det händer En del barn får vara med om Som barn kan man vara orolig Kom ihåg I en utsatt livssituation kan det vara svårt att berätta uppföljande samtal?! Fragmentarisk eller motsägelsefull berättelse kan tala för stor utsatthet Mycket traumatiska erfarenheter kan vara bortträngda på grund av hög ångest, skuld, skam, rädsla för konsekvenser 22

23 Våga fråga Orka lyssna Tro på barnet 23