Rapport från kattprojektet 2014

Transkript

1 Rapport från kattprojektet 2014 Ett samverkansprojekt sammanställt av Länsstyrelsen i Gotlands län, Landsbygdsenheten, Foto.

2 Sammanfattning Kattprojektet 2014 genomfördes av Länsstyrelsen i Gotlands län, Gotlands Katthem, Gotlands Djurskyddsförening, Djurens Rätt Gotland och Distriktsveterinärerna i Roma i samarbete med sponsorer och veterinärer. Syftet var att minska antalet herrelösa katter i länet på sikt och väcka uppmärksamhet kring problemet för att höja kattens status. I projektet blev 134 katter kastrerade, märkta och registrerade i ett djurägarregister. Information om katthållning har lagts ut på flera hemsidor och spridits genom att ca 1500 exemplar av samverkansgruppen för sällskapsdjurs broschyr Att ha hund eller katt har delats ut. Projektet har även synts i lokal och nationell media. Bakgrund I Sverige finns ca 1,1 1.3 miljoner katter (Manimalisrapporten 2009, SCB 2012). Katten är fortfarande ett husdjur som har generellt låg status vilket gör att många djurägare inte vill kosta på en kastrering. Detta i kombination med att katten är det enda husdjur vi släpper ut utomhus utan tillsyn leder till okontrollerad förökning med oönskade kattungar som följd. En del av kattungarna avlivas, ibland på tvivelaktiga sätt, en del växer upp i förvildat tillstånd. Det finns en vanlig men felaktig föreställning om att katter som släpps ut blir vilda och klarar sig själva. Det finns även en äldre syn på katter som lever kvar än idag; att katter är skadedjur som skjuts av när de blir för många. Katters låga status avspeglar sig även i att många kattägare inte vill kosta på sin katt veterinärvård. Detta trots att katter inte på något sätt särskiljs från andra djurslag i djurskyddslagstiftningen. Hur många herrelösa katter som finns är svårt att uppskatta, men siffran brukar nämnas. Tusentals herrelösa katter omhändertas varje år av Länsstyrelserna och de ideella katthemmen. Katter som rör sig löst i samhället löper stor risk att utsättas för fara och lidande från bland annat trafik, brist på föda, kyla och farliga ämnen. Herrelösa katter innebär ett stort djurskyddsproblem i vårt land eftersom de ofta får nedsatt hälsa i form av skador, sjukdomar, parasitangrepp och undernärdhet. Herrelösa och lösspringande katter orsakar dessutom ofta olägenheter för människor i deras omgivning. Det finns en risk att herrelösa katter sprider sjukdomar till människor och andra djur. Parasiter och mask sprider sig ofta via katters avföring i sandlådor där barn leker. På Gotland finns stora problem med katter som förorenar i sandlådor och rabatter och urinmarkerar på utemöbler i vissa bostadsområden. Hanteringen av herrelösa katter är dyr för samhället. Enligt utredningen om en ny djurskyddslag (SOU 2011:75) uppgår Länsstyrelsernas och Polisens kostnader för herrelösa katter till ca 15 miljoner kr under Då är polisens utlägg för veterinär, uppstallning m.m. inte inräknade.

3 Den största delen av kostnaden för hanteringen av herrelösa katter bärs idag av de ca ideella katthem som finns i Sverige. Många tusen katter tas om hand och omplaceras varje år. Kostnaderna för verksamheten uppskattades till ca 74 miljoner kronor år 2011 (Svenska Kattskyddsförbundet 2012). På Gotland omhändertas och omplaceras ca 400 katter varje år av Gotlands Katthem som år 2012 hade nästan kr i veterinärkostnader för bland annat kastrering och ID-märkning av katter. Enligt Manimalisrapporten (2009) har intresset för katter och kattfrågor ökat markant hos media och allmänhet. Problemet med herrelösa katter har också fått stort utrymme i utredningen av den nya djurskyddslagen. Där föreslås bland annat obligatorisk ID-märkning och kastrering av lösspringande katter som inte ska användas i avel. På Gotland genomfördes 2012 en kastreringskampanj finansierad av Svenska Djurskyddsföreningen som var riktad till ägare av ladugårdskatter. Ett 80-tal katter kastrerades och märktes. Ett liknande projekt som inriktade sig på ladugårdskatter genomfördes av Länsstyrelsen i Västra Götalands län I Västmanland genomfördes under 2013 en kastreringskampanj av Länsstyrelsen i Västmanlands län som riktade sig till alla kattägare i länet. Projektet finansierades bland annat av bostadsföretag, försäkringsbolag, kommunen och djurskyddsorganisationer och föll väl ut med ca 250 kastrerade och ID-märkta katter. Projektet fick stor uppmärksamhet i media (Länsstyrelsen i Västmanlands län 2013). Samverkansgruppen för sällskapsdjur på Gotland anser att det enda sättet att minska antalet herrelösa och förvildade katter är genom att höja kattens status som husdjur och att katter kastreras och märks i större utsträckning. Genom att kastrera katterna blir de även friskare, lever längre liv, hankatterna vandrar inte iväg hemifrån och tenderar att urinmarkera mindre. Vid ett möte hösten 2013 bestämde sig därför projektgruppen för katt inom ovan nämnda samverkansgrupp för att genomföra ett projekt likt det som redan genomförts i Västmanland. Syfte och mål Syftet med projektet var att minska antalet herrelösa (övergivna och/eller förvildade) katter i länet samt att på sikt höja kattens status i samhället. Därigenom minskas: kostnader och arbetsinsatser för hanteringen av herrelösa katter, djurskyddsproblem och lidande hos herrelösa katter, risker för spridning av sjukdomar till människor och andra djur (både tama katter och andra djurslag),

4 Målet sanitära och andra problem som herrelösa katter orsakar i de områden där de finns var att så många katter som möjligt i länet skulle kastreras, ID-märkas och registreras i Svenska Kennelklubbens djurägarregister. Ett realistiskt mål bedömdes vara minst 150 katter. att nå ut med information till så många personer som möjligt om katters skötsel och om problemet med okontrollerad fortplantning hos katter. Minst 1000 exemplar av broschyren Att ha hund och katt skulle delas ut. Målgrupp Målgruppen var samtliga kattägare bosatta i Gotlands län. Även allmänheten var en målgrupp för information. Vi ville ha en relativt hög subvention för honkatter, eftersom erfarenheten var att kattägare som äger en honkatt inte vill bekosta den dyrare kastreringen. Tidsplan Oktober 2013: Projektstart. Oktober Februari 2014: Planering, söka sponsorer och marknadsföring. Mars-April 2014: Genomförande av kastrering och ID-märkning samt informationskampanj. Avslutning av projektet. Maj 2014: Slutrapport Genomförande Djurägarna erbjöds subventionerad kastrering, ID-märkning och registrering av sina katter. För att nå djurägarna lades information ut på flera av projektmedlemmarnas och sponsorernas hemsidor. Annonsering gjordes även i den lokala dagspressen. Radio Gotland skrev om projektet innan projektstarten och följde sedan upp med ett radioreportage från en veterinärklinik under projektets gång. Även lokalpressen följde upp med en artikel. Tre veterinärkliniker på Gotland medverkade i projektet. Det var Smådjurskliniken i Visby, Distriktveterinärerna i Roma och Djurklinikerna/Håkan Onsjö. Djurklinikerna har totalt fyra kliniker som är spridda över ön i; Visby, Fröjel, Hemse och Slite. Ett möte hölls med veterinärerna innan projektets start. Kastrering och ID-märkning med chip subventionerades så att kostnaden blev 150 kr för djurägaren oavsett kön på katten. Det innebar en rabatt på ca 380 kr för hankatter och ca 780 kr för honkatter. Djurägaren betalade det subventionerade priset på veterinärkliniken.

5 När projektet var slutfört fakturerade veterinärkliniken projektet den resterande kostnaden. I samband med veterinärbesöket fick djurägarna fylla i en lapp med några frågor om bland annat kattens ålder och om de skulle ha kastrerat katten även utan det subventionerade priset. Gotlands Katthem ansvarade för att den märkta katten blev registrerad i Svenska Kennelklubbens djurägarregister. Ett konto för sponsormedel öppnades av Gotlands Katthem som också ansvarade för administrationen av kontot inklusive hantering av fakturor och utbetalningar. Alla sponsormedel hade inte kommit in när veterinärklinikerna började genomföra kastreringarna. Pengarna fick därför delvis fördelas efter hand de kom in, via mail eller telefon. De fördelades lika mellan klinikerna utom vid det sista tillfället då pengarna gick till de två kliniker som fortfarande hade kattägare på väntelista. Samverkansgruppen för sällskapsdjur på Gotland gav år 2013 ut en broschyr Att ha hund eller katt en broschyr för dig som vill veta mer om vad det egentligen innebär. Denna broschyr trycktes upp i 1500 exemplar och delades ut av veterinärklinikerna och sponsorn Gotlandshem. Sponsorerna och medverkande veterinärkliniker publicerades på Länsstyrelsens hemsida. Resultat Totalt kastrerades 134 katter i projektet, varav 88 honor och 46 hanar. Det ger fördelningen 66 % honor och 34 % hanar. Alla katter chipmärktes, en del märktes även med tatuering. Bara ett par stycken katter var redan märkta. Kastreringsfasen avslutades efter knappt en månad då projektmedlen var använda. Totalt delades 1500 exemplar av informationsbroschyren ut. 55 djurägare lämnade in ifyllda frågelappar för totalt 82 katter. Av dessa framgick att: Majoriteten av de kastrerade katterna var unga, 1-2 år gamla. Den äldsta katten som kastrerades var 14 år gammal. 46 % hade kastrerat och märkt sin katt oavsett projektet. Övriga hade gjort det vid ett senare tillfälle, kanske eller inte alls. Djurägarna hade fått information om projektet via annons i dagstidning, internet eller via tips från släkt och vänner. Djurägarna tyckte att det var ett välkommet projekt som det finns behov av på Gotland. Det skrevs flera artiklar om projektet i lokalpressen och det gjordes reportage i lokalradion. Projektet omnämndes i Aftonbladet under Dagens Ros och i tidningen Kattliv.

6 Kostnad och finansiering Medlemmarna i projektet bekostade den arbetstid som gick åt till att planera och genomföra projektet. Gotlands Katthem bar kostnaden för att registrera de katter som märktes. Projektet sponsrades med totalt kr från 9 sponsorer. Pengarna kom bland annat från djurskyddsorganisationer, ett kommunalt bostadsbolag, företag och privatpersoner. Ett företag sponsrade med 100 chip för märkning. Kostnaden för att kastrera och märka 136 katter var kr. Resterande kr kommer att användas av samverkansgruppen för sällskapsdjur, projektgruppen för katt, i planerade projekt kommande år. Utvärdering och diskussion En utvärdering gjordes vid ett uppföljande möte med projektgruppen där alla var överens om att projektet hade varit framgångsrikt. De konkreta målen nåddes vad gäller informationsmaterialet och nästan vad gäller antalet kastrerade katter. Vi var nöjda med fördelningen av hon-och hankatter då en av målsättningarna varit varit att fler honkatter skulle kastreras. Mötet var dock överens om att det borde ha varit åtminstone en något mindre subvention för honkatter, så att fler katter hade kunnat kastreras inom projektet. Det konstaterades att det varit en lyckad strategi att registreringen av katter i svenska kennelklubbens djurägarregister hade hanterats av Gotlands Katthem, då vi med säkerhet kan säga att alla katter som märktes i projektet även står registrerade på en ägare. Mötet ansåg dock att det hade varit önskvärt att information till djurägare hade skett på fler sätt än via broschyr, veterinär och hemsidor och konstaterade att tyngdpunkten i projektet hade legat på kastrerings/märkningsdelen. Projektgruppen ansåg att även mer riktade projekt behövs framöver. En deltagande veterinärklinik framförde att de ansåg att mer riktade projekt med en avgränsad målgrupp är mer effektiva. De ansåg vidare att subventionen varit för stor och att det borde varit skillnad på kostnaden för han-och honkatter, eftersom ingreppet på honkatter är mycket större. De hade även önskat att den totala summan pengar hade varit klar när kastreringarna började samt att det borde ha kommunicerats bättre att det var först till kvarn som gällde för djurägarna. I övrigt tyckte de att det var ett bra initiativ och ville gärna samarbeta i fler projekt. Det övergripande syftet med kattprojektet 2014 var att minska antalet herrelösa katter i länet och på sikt höja kattens låga status i samhället. Även om bara en del av de katter som kastrerades i projektet skulle ha förökat sig oplanerat, har projektet förhindrat att hundratals oönskade kattungar har kommit till världen och riskerat ett liv som herrelösa. Det är svårt att utvärdera om projektet har bidragit till att höja kattens status, men eftersom projektet väckte en viss uppmärksamhet i olika medier finns en förhoppning om det.

7 Referenser Länsstyrelsen i Västmanlands län, Kattprojekt 2013, kampanj för kastrering av katter. Manimalisrapporten 2009, SOU 2011:75, Ny djurskyddslag Statistiska Centralbyrån, Hundar, katter och andra sällskapsdjur Svenska Kattskyddsförbundet 2013,