Botniaregionen Norrlands största arbetsmarknadsregion

Transkript

1 Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Botniaregionen Norrlands största arbetsmarknadsregion Utredningar & rapporter nr 2 Sep 2009 Referent: Olof Häggström 1 (27)

2 Förord Syftet med föreliggande rapport är att beskriva befolkningen och dess livsbetingelser i den nya arbetsmarknadsregion som Botniaregionen kommer att utgöra. Rapporten belyser områdena boende, arbete, utbildningsnivå, pendlig och fritid. Utgångspunkten för studien är Umeåregionen tillsammans med Örnsköldsviksviks arbetsmarknadsregion. Analysen ska ses som ett första steg till att utveckla en ny LA-region med de möjligheter som Botniabanan ger. Dokumentet har tagits fram inom Stadsledningskontorets utvecklingsavdelning av Olov Häggström. Stadsledningskontoret Annalena Löfgren Sep (27)

3 Innehåll Förord...2 Inledning...4 Regionförstoring...5 Botniabanan...6 Metod...6 Befolkning...7 Befolkningsstorlek...7 Åldersfördelning...9 Utbildning...10 Pendling...13 Arbetsmarknad...14 Fördelning mellan branscher...15 Förvärvsarbete...17 Branschbredd och kreativa näringar...17 Fritid...19 Sammanfattning...21 Referenser...22 Bilaga 1 - Bildande av lokala arbetsmarknader...23 Bilaga 2 Samtliga LA och folkmängd...24 Bilaga 3 - Ubildningsnivå i samtliga LA år 2007, år...26 TABELL 1: BEFOLKNING UMEÅ LA, ÖRNSKÖLDSVIK LA OCH BOTNIA 7 TABELL 2: TOTAL FOLKMÄNGD BOTNIA, GÄVLE LA, JÖNKÖPING LA, LULEÅ LA, ÖREBRO LA 8 TABELL 3: UTBILDNINGSNIVÅ UMEÅ LA, ÖRNSKÖLDSVIK LA OCH BOTNIA 11 TABELL 4: UTBILDNINGSNIVÅ BOTNIA, GÄVLE LA, JÖNKÖPING LA,LULEÅ LA, ÖREBRO LA 12 TABELL 5: UTBILDNINGSNIVÅ ÅR 2007, ÅR EFTER ANDEL EFT.GYMN.UTB. 3 ÅR EL. MER 12 TABELL 6: UTBILDNINGSNIVÅ ÅR 2007, ÅR EFTER ANDEL MED FORSKARUTBILDNING 13 TABELL 7: ANDEL SYSSELSATTA/BRANSCH UMEÅ LA, ÖRNSKÖLDSVIK LA OCH BOTNIA 16 TABELL 8: ANDEL SYSS./BRANSCH, BOTNIA, GÄVLE, JÖNKÖPING, LULEÅ, ÖREBRO 16 TABELL 9: NATTBEFOLKNING & FÖRVÄRVSINTENSITET, UMEÅ LA, ÖRNSKÖLDSVIK LA, BOTNIA 17 TABELL 10: NATTBEF. & FÖRV.INT, BOTNIA, Ö-VIK LA, JÖNKÖPING LA, GÄVLE LA, ÖREBRO LA 17 TABELL 11: BRANSCHBREDD LA HELA RIKET, 30 STÖRSTA 19 TABELL 12: FRITIDSAKTIVITETER I URVAL I BOTNIAREGIONEN 20 FIGUR 1: KARTA ÖVER BOTNIAREGIONEN MED OMLAND 4 FIGUR 2: KARTA ÖVER BOTNIAREGIONEN 5 FIGUR 3: LOKALA ARBETSMARKNADERS FOLKMÄNGD SORTERAT EFTER STORLEK 7 FIGUR 4: ÅLDERSFÖRDELNING UMEÅ LA, ÖRNSKÖLDSVIK LA OCH BOTNIA 10 FIGUR 5: ÅLDERSFÖRDELNING BOTNIA, GÄVLE LA, JÖNKÖPING LA, LULEÅ LA, ÖREBRO LA 10 Sep (27) 3

4 Inledning Den här rapporten handlar om vilka nya förutsättningar och möjligheter Umeåregionens arbetsmarknad har vid den regionförstoring som möjliggörs av byggandet av Botniabanan. Genom en utökad arbetspendling över kommungränserna kan Umeås och Örnsköldsviks lokala arbetsmarknader knytas samman till en gemensam lokal arbetsmarknad. Förbättrade kommunikationer mellan Umeå och Örnsköldsvik skapar förutsättningar för ökad pendling och utbyte av arbetskraft, något som gynnar båda parter. Vi har valt att kalla regionen för Botniaregionen. Fortsättningsvis används begreppet Botniaregionen i rapporten. Se avgränsning nedan. Figur 1 Sep (27) 4

5 Regionförstoring Utredningar & rapporter nr 2 Umeå är en stad som växer. De senaste 40 åren har stadens befolkning fördubblats och för att fortsätta växa är en robust, ekonomiskt hållbar arbetsmarknad en förutsättning. I dagsläget är Umeå centralort i en lokal arbetsmarknad som även omfattar Bjurholm, Nordmaling, Robertfors, Vindeln och Vännäs. Örnsköldsvik kommun utgör i sin tur en egen lokal arbetsmarknad. Bildandet av lokala arbetsmarknader sker utifrån hur pendlingsmönstret ser ut på kommunnivå. 1 Att genom regionförstoring stärka de lokala arbetsmarknaderna i Umeå och Örnsköldsvik är ett sätt att hävda sig i den internationella konkurrensen när det gäller lokalisering av produktion och utveckling. Regionförstoring är dessutom eftersträvansvärt av andra anledningar. Lokala arbetsmarknader med en stor befolkning har exempelvis bättre tillväxtförutsättningar än regioner med en liten befolkning. Stora, diversifierade lokala arbetsmarknadsregioner gör det lättare att hitta jobb för båda parter i en familj och bättre förutsättningar till nytt jobb vid arbetslöshet samtidigt som 2 företagen har lättare att hitta kompetent arbetskraft. Inte minst kan regionförstoringens fördelar bli synliga i ett mikroperspektiv. Exempelvis för en familj som är socialt etablerade i en stad och en familjemedlem blivit arbetslös kan pendling till ett arbete på en annan ort vara ett väldigt bra alternativ till att hela familjen ska flytta, trots den tidsförlust pendlingen innebär. Figur 2 1 I bilaga 1 redogörs kriterierna för Statistiska centralbyråns indelning av lokala arbetsmarknader. 2 Regionförstoring Hur kan åtgärder i transportsystemet bidra till vidgade lokala arbetsmarknadsregioner. (2001) Nutek Sep (27)

6 Kartan ovan visar Botniaregionen och även Botniabanans dragning. Den tunnare markeringen visar Stambanans dragning. Regionens totala yta är kvadratkilometer vilket är ungefär lika stort som Skåne och Bohuslän tillsammans. Botniabanan Motiven bakom byggandet av Botniabanan är flera. Ett är att avlasta stambanan som i dagsläget är hårt belastad och på grund av detta drabbas av störningar i tågtrafiken. Kapaciteten är dessutom begränsad på grund av att tågen måste vara lättare lastade och köra saktare än på en modern järnväg på grund av att banan har många skarpa kurvor och backar. På Botniabanan kommer godstågen kunna köra snabbare och vara lastade tyngre. Maxhastigheten på Botniabanan är 250 km/h. Tillsammans kan dessutom Stambanan och Botniabanan fungera som ett dubbelspår vilket effektiviserar transporter. Godstågtrafiken kommer således ha lättare att konkurrera med lastbilstrafiken vilket har positiva miljöaspekter. En annan viktig aspekt av byggandet av Botniabanan är persontrafiken. Tack vare Botniabanan förbättras såväl de regionala persontransporterna som de interregionala, längst hela norrlandskusten och söderut till Stockholm. Detta underlättar arbetspendling mellan Umeå och Örnsköldsvik men också mellan Örnsköldsvik, Sollefteå och Härnösand. 3 Fritidsresor mellan Umeå och Örnsköldsvik för att ta del av fritidsaktiviteter, kulturliv, idrott och shopping är en annan del av persontrafiken som gynnas av Botniabanan. Metod I rapporten jämförs skillnader och likheter mellan Umeås lokala arbetsmarknad (LA) och Örnsköldsvik LA. Botniaregionen jämförs också med fyra andra lokala arbetsmarknader. I diagrammet nedan visas de lokala arbetsmarknader som befolkningsmässigt är ungefär lika stora som Botniaregionen och därför kan vara aktuella för jämförelsen. Regionindelningen som används är Statistiska centralbyråns indelning i lokala arbetsmarknader som grundar sig på den faktiska pendlingen mellan kommuner. 4 De som valts för jämförelsen är Luleå LA, Gävle LA, Jönköping LA och Örebro LA. Dessa är jämförbara med Botniaregionen främst i termer av befolkningsstorlek men också näringslivets struktur och samtliga saknar geografisk närhet till en storstadsregion och alla har universitet 3 Botniabanan Förväntningar i tid och rum på regional utveckling och resande (2005) Backa Fredrik Brandt 4 I bilaga 1 redogörs kriterierna för Statistiska centralbyråns indelning av lokala arbetsmarknader 6 Sep (27)

7 eller högskola på huvudorten. I Bilaga 2 är Sveriges alla 87 lokala arbetsmarknader och deras folkmängd listade. Analysen består av 3 olika områden; befolkning, utbildning och arbetsmarknad. Figur 3 Befolkning Befolkningsstorlek Det finns som sagt många fördelar med en stor befolkning på den lokala arbetsmarknaden. Utbudet på arbetskraft blir större och den samlade kompetensen bredare. Detta ökar regionens attraktionskraft mot företag och dessutom är det en förutsättning för en robust arbetsmarknad då arbetstagaren har bättre möjligheter att hitta ny sysselsättning vid arbetslöshet. Detta innebär dessutom att en större lokal arbetsmarknad i högre grad attraherar företag än en mindre arbetsmarknad. I tabellen nedan visas befolkningens storlek i Umeås nuvarande arbetsmarknad, Örnsköldsviks lokala arbetsmarknad och i Botniaregionen. Ålder Umeå LA Örnsköldsvik LA Botnia Totalt Tabell 1 Sep (27) 7

8 I nästa tabell visas folkmängden i de 25 största lokala arbetsmarknaderna. Umeå LA och Örnsköldsvik LA presenteras som Botniaregionen. De regioner som jämförs med Botniaregionen i rapporten är kursiva i tabellen. Dessa är Örebro LA, Jönköping LA, Gävle LA och Luleå LA. De valdes för att de är strukturellt, befolkningsmässigt och i geografiskt jämförbara med Botniaregionen. Vi kan se att Botniaregionen är landets 9:e största lokala arbetsmarknad och har drygt fler invånare än både Gävle LA och Luleå LA. Jönköping LA är ungefär lika stor och Örebro LA har drygt fler invånare än Botniaregionen. I figur 4 visas ett diagram med folkmängden i Norrlands samtliga lokala arbetsmarknaders samt Botniaregionen. Vi kan se att Botniaregionen skulle bli Norrlands största lokala arbetsmarknad. Lokal arbetsmarknad Folkmängd (2007) 1. Stockholm-Solna LA Tabell 2 2. Malmö-Lund LA Göteborg LA Linköping LA Västerås LA Örebro LA Jönköping LA Trollhättan LA Botniaregionen Skövde LA Kristianstad LA Norrköping LA Karlstad LA Gävle LA Eskilstuna LA Luleå LA Falun-Borlänge LA Borås LA Sundsvall LA Växjö LA Halmstad LA Kalmar LA Östersund LA Karlskrona LA Skellefteå LA Sep (27) 8

9 Figur 4 Åldersfördelning I figur 5 nedan visas hur demografin i regionen skulle påverkas av en regionförstoring. Det finns vissa tydliga skillnader mellan åldersfördelningen i Umeå LA och Örnsköldsvik LA. Den största skillnaden finns i gruppen 20-29åringar där andelen är knappt 10 % större i Umeå LA jämfört med Örnsköldsvik LA, vilket är helt naturligt då Umeå är en utpräglad studentort. Dessutom är andelen äldre något högre i Örnsköldsvik. Sep (27) 9

10 Figur 5 I jämförelsen med andra lokala arbetsmarknader nedan kan vi se att åldersfördelningen är relativt likartad i samtliga regioner. Den största avvikelsen är den höga andelen åringar i Umeå LA. Detta trots att övriga regioner också har högskola eller universitet på huvudorten. Figur 6 Utbildning En högutbildad arbetskraft har en stor betydelse för att framgångsrikt konkurrera inom en specifik industri. Man kan dessutom räkna med att i framtiden kommer ännu fler arbeten att vara kunskapsintensiva. Umeå universitets inverkan på utbildningsnivån i regionen är tydlig i tabellen nedan. I Örnsköldsvik, som har en svagare tradition av högre studier, har en klart Sep (27)

11 lägre andel av arbetskraften slutfört en eftergymnasial utbildning. Störst är skillnaden i andel personer med forskarutbildning. Det är 10 gånger vanligare att ha en forskarutbildning i Umeå LA än i Örnsköldsvik LA. Utb.nivå (28-64 år) (2007) Umeå LA Örnsköldsvik LA Botniaregionen Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Förgymnasial utbildning 9 år (10 år) 2122 (3 %) 1320 (5 %) 3442 (4 %) 4824 (7 %) 2599 (10 %) 7423 (8 %) Gymnasial utb. 2 år (30 %) 9939 (37 %) (32 %) Gymnasial utb. 3 år 9774 (15 %) 4533 (17 %) (15 %) Eftergymnasial utb., kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning, minst 3 år (15 %) 3567 (13 %) (15 %) (26 %) 4398 (17 %) (24 %) Forskarutbildning 2070 (3,1 %) 81 (0,3 %) 2151 (2,3 %) Tabell 3 I tabellen nedan jämförs utbildningsnivån i Botniaregionen med fyra andra lokala arbetsmarknadsregioner. Generellt är alla regioner relativt likartade. Botniaregionen skiljer sig dock från de övriga då andelen med minst treårig eftergymnasial utbildning och andelen med forskarutbildning är markant högre där än i övriga regioner. Luleå LA har näst högst andel personer med forskarutbildning men den ligger ändå längre än i Botniaregionen. Detta förhållande är en konkurrensfördel mot övriga regioner då tillgång till välutbildad arbetskraft är viktigt för många företag. Åldersindelningen år är vald utifrån att så hög andel som möjligt ska ha avslutat sin utbildning. Sep (27) 11

12 Lokal arbetsmarknad Utbildningsnivå år 2007, år. 5 Antal individer (28-64 år) Uppgift saknas Förgymnasial utb. Gymnasial utb. Eftergymnasial utb. kortare än 9 år 9 år högst 2 år 3 år kortare än 3 år minst 3 år Foskarutb. (folkskola motsv.) (grundskola) Botnia Gävle LA Jönköping LA % 4 % 8 % 32 % 15 % 15 % 24 % 2,3 % 1 % 7 % 12 % 34 % 17 % 14 % 16 % 0,4 % 1 % 7 % 12 % 32 % 17 % 14 % 18 % 0,4 % Luleå LA ,6 % 3 % 8 % 35 % 17 % 15 % 20 % 1 % Örebro LA Tabell 4 0,8 % 7 % 10 % 33 % 17 % 14 % 18 % 0,6 % I ett riksperspektiv ligger Botniaregionen mycket bra till, på en tredje plats när det gäller andel eftergymnasial utbildning och regionen har högst andel forskarutbildade i hela landet. Se tabellerna nedan. Utbildningsnivå år 2007, år sorterat efter andel eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer, hela riket topp 10 samt Botniaregionen Lokal arbetsmarknad eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer (%) Forskarutbildning (%) LA0374 Umeå LA 26,4 3,1 LA0301 Stockholm LA 26,2 1,9 LA0331 Göteborg LA 23,7 1,6 Botniaregionen 23,6 2,3 LA0323 Malmö-Lund LA 22,1 1,6 LA0304 Linköping LA 20,5 1,8 LA0385 Luleå LA 20,0 1,0 LA0322 Karlskrona LA 19,8 0,5 LA0339 Karlstad LA 19,6 0,6 LA0367 Östersund LA 19,1 0,5 LA0313 Växjö LA 18,4 0,6 Tabell 5 5 Statistiska centralbyrån Sep (27)

13 Utbildningsnivå år 2007, år sorterat efter andel forskarutbildning, hela riket topp 10 samt Botniaregionen Lokal arbetsmarknad eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer forskarutbildning LA0374 Umeå LA 26,4 3,1 Botniaregionen 23,6 2,3 LA0301 Stockholm LA 26,2 1,9 LA0304 Linköping LA 20,5 1,8 LA0331 Göteborg LA 23,7 1,6 LA0323 Malmö-Lund LA 22,1 1,6 LA0385 Luleå LA 20,0 1,0 LA0339 Karlstad LA 19,6 0,6 LA0313 Växjö LA 18,4 0,6 LA0302 Nyköping-Oxelösund LA 15,7 0,6 LA0345 Örebro LA 17,9 0,6 Tabell 6 Pendling För att en regionförstoring enligt Statistiska centralbyråns kriterier ska ske måste Botniabanan innebära en stor ökning av daglig arbetspendling mellan Umeå och Örnsköldsvik. Minskade restider är en absolut nödvändighet för att daglig arbetspendling ska vara ett alternativ för en stor andel av de som förvärvsarbetar. Trots förkortade restider är det svårt att säga hur regionförstoringen kommer att se ut på sikt då Örnsköldsvik också kommer att få förbättrade kommunikationer med Härnösands och Kramfors kommuner. Andra viktiga faktorer för integreringen av närliggande arbetsmarknadsregioner är förutom förkortade restider t ex näringslivsstruktur, traditioner och arbetslöshetsnivåer. 6 Det är alltså inte bara restiden och arbetsmarknaderna i kommunerna som påverkar pendlingsmönster utan i hög grad också hur väl man identifierar sig med grannkommunen. En förändrad länsindelning till en Region övre Norrland skulle exempelvis kunna vara en bra förutsättning för utökat pendlingsutbyte mellan Umeå och Örnsköldsvik. Enligt en studie som genomfördes vid Umeå universitet 2002 är förväntningarna hos befolkningen både i Umeå och i Örnsköldsvik relativt låga på en ökad arbetspendling med tåg mellan orterna. Befolkningen i Nordmaling har däremot höga förväntningar på en ökad daglig arbetspendling. 7 De nuvarande planerna för tågtrafiken är 12 dubbelturer varje dag. Det innebär i stort sett trafik varje timme från Umeå till Örnsköldsvik och vice versa. Restiden 6 NUTEK (2001) 7 Backa Fredrik Brandt. (2005) Sep (27)

14 skiljer sig något åt mellan expresståg som stannar färre gånger och tåg som stannar på alla stationer. Restiden för expresståget förväntas bli cirka minuter. Detta innebär en reducering av restiden med ungefär 50 % då det tar ungefär 90 minuter att åka buss mellan Umeå och Örnsköldsvik i dagsläget. Under åren var dock endast 10 % av arbetsresorna i Sverige längre än 40 minuter. 8 För att Örnsköldsvik ska upptas i Umeås lokala arbetsmarknadsregion krävs som sagt en radikal ökning av pendling jämfört med nuvarande nivåer. Örnsköldsvik är unik kommun på det sätt att den har en nästintill självförsörjande arbetsmarknad. Det innebär att arbetspendling till andra kommuner är på mycket låga nivåer. Det är endast Gotland och Kiruna som kan jämföras med Örnsköldsvik i detta avseende var det 227 personer som arbetspendlade dagligen från Örnsköldsvik till Umeå. Det är under 1 % av de sysselsatta som bor i Örnsköldsvik. För att Örnsköldsvik ska upptas i Umeås lokala arbetsmarknadsregion krävs en åttafaldig ökning av pendlingen vilket innebär drygt 1700 fler personer ska börja pendla dagligen. Att nå denna nivå är dock inte rimligt på kort sikt men bör ses som en målsättning i ett längre tidsperspektiv. Den omvända pendlingsströmmen, från Umeå till Örnsköldsvik var år 2006 drygt 200 personer. I sammanhanget är det också viktigt att se till de mellanliggande pendlingsströmmarna mellan orterna efter banan. Förutom arbetspendlingen måste hänsyn också tas till fritids- och serviceresor samt studeranderesor till Umeå universitet. Arbetsmarknad I Örnsköldsviks kommun finns över 2500 aktiva företag. Skogs-, verkstads- och processindustrin är stora branscher där många företag har en högteknologisk produktion. Ofta är denna kompetens ett resultat av nära samarbete mellan företag på orten, Umeå universitet, Mittuniversitetet och samhället. Örnsköldsvik är världsledande inom bioraffinaderi, hybridteknik, processindustriell teknologi och automation. De största företagen är BAE Systems, M-real, Hägglunds Drives, Domsjö fabriker och Sanmina SCI. 9 Tillverkningsindustrin är den i särklass största näringen i Robertsfors kommun där 24 % av de sysselsatta arbetar. Jordbruksnäringen är en annan stor näringsgren. Där återfinns 9 % av alla arbetstillfällen i kommunen. 10 Den största privata arbetsgivaren är Element Six som har cirka 150 anställda. 11 Vindelns kommun har många små företag. Hela 96 % av företagen har 0 4 anställda. Tillverkningsindustrin är den i särklass största näringsgrenen, mer än 8 Backa Fredrik Brandt (2005) 9 Örnsköldsviks kommuns näringslivsavdelning (juni 2009) 10 Statistiska Centralbyrån (uppgifter gällande helår 2006) 11 Sep (27)

15 var tredje arbetstillfälle finns här. 12 och Indexator AB. De största privata arbetsgivarna är Cranab AB Även Vännäs kommuns näringsliv karaktäriseras av mycket småföretagande. Tack vare att Vännäs är beläget centralt i Umeåregionen samt stambanans genomfart genom kommunen är förutsättningen för transport- och logistiksektorn mycket bra. Många företag återfinns också just i dessa branscher. Tillverkningsindustrin är en annan viktig sektor. Jord- och skogsbruk är viktiga näringar i landets minsta kommun Bjurholm. Kommunen har en kort beslutväg och en god relation med näringslivet, något som lett till att man sedan 2001 varit Norrlands mest företagsvänliga kommun, enligt Svenskt näringsliv. 13 Även i Nordmaling är tillverkningsindustrin en viktig näringsgren. Kommunens goda kommunikationer, i dagsläget E4 och sjöfarten ger kommunen goda förutsättningar för tillväxt. Umeå är den största kommunen i Botniaregionen. Här finns ungefär företag. Tillverkningsindustrin är även i Umeå en betydelsefull näringsgren. Stora privata arbetsgivare är exempelvis Volvo Lastvagnar, Komatsu, Ålö samt SCA. Tjänstesektorn har vuxit mycket under de senaste 10 åren. En viktig förutsättning för Umeås tillväxt de senaste 40 åren har varit Umeå universitet och universitetssjukhuset (NUS). Den rådande lågkonjunkturen kan ha påverkat siffrorna. Fördelning mellan branscher I tabellen nedan ser vi andelen sysselsatta i respektive branschområde i Umeå LA och dessutom hur fördelningen skulle se ut i Botniaregionen. Örnsköldsviks starka skogs- och tillverkningsindustri samt Umeås fokusering på forskning, utbildning och vård påverkar tydligt sysselsättningens branschfördelning. Den mångfald denna mix innebär bör ses som en styrka för regionen när det gäller konkurrens och förutsättningar för en robust arbetsmarknad. Redan idag finns ett gott samarbete mellan universitet och näringsliv, något som bör utvecklas ytterligare. 12 Statistiska Centralbyrån (uppgifter gällande 2006) 13 Sep (27)

16 Antal samt andel sysselsatta per bransch 2007 i Umeå LA, Ö-vik LA och Antal Botniaregionen samt andel sysselsatta per bransch 2007 i Umeå LA, Ö-vik LA och Näringsgren Botniaregionen Umeå LA Ö-vik LA Botnia Näringsgren Umeå LA Ö-vik LA Botnia Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 1306 (1,9) 682 (2,6) 1988 (2,1) Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 1306 (1,9) 682 (2,6) 1988 (2,1) Utvinning av mineral, tillverkningsindustri 9761 (13,9) 6490 (24,6) (16,8) Utvinning av mineral, tillverkningsindustri 9761 (13,9) 6490 (24,6) (16,8) Energi- o vattenförsörjning, avfallshantering 889 (1,3) 221 (0,8) 1110 (1,1) Energi- o vattenförsörjning, avfallshantering 889 (1,3) 221 (0,8) 1110 (1,1) Byggindustri 4024 (5,7) 2118 (8) 6142 (6,3) Byggindustri 4024 (5,7) 2118 (8) 6142 (6,3) Handel och kommunikation (16,3) 4245(16,1) (16,2) Handel och kommunikation (16,3) 4245(16,1) (16,2) Personliga och kulturella tjänster 4772 (6,8) 1456 (5,5) 6228 (6,4) Personliga och kulturella tjänster 4772 (6,8) 1456 (5,5) 6228 (6,4) Finansiell verksamhet, företagstjänster mm 7812 (11,1) 2445 (9,3) (10,6) Finansiell verksamhet, företagstjänster mm 7812 (11,1) 2445 (9,3) (10,6) Offentlig förvaltning mm (5,5) 1089 (4,1) 4935 (5,1) Offentlig förvaltning mm (5,5) 1089 (4,1) 4935 (5,1) Forskning, utveckling, utbildning (15,6) 2586 (9,8) (14) Forskning, utveckling, utbildning (15,6) 2586 (9,8) (14) Vård och omsorg (21) 4554 (17,3) (20) Vård och omsorg (21) 4554 (17,3) (20) Näringsgren okänd 770 (1,1) 483 (1,8) 1253 (1,3) Näringsgren okänd 770 (1,1) 483 (1,8) 1253 (1,3) Totalt (100) (100) (100) Totalt (100) (100) (100) Tabell 7 Tabell 7 Även i jämförelsen med liknande lokala arbetsmarknader i övriga landet är Även Botniaregionens i jämförelsen med inriktning liknande på forskning, lokala arbetsmarknader utbildning och vård i övriga tydlig. landet Man har är även Botniaregionens inriktning på forskning, utbildning och vård tydlig. Man har även en marginellt högre andel sysselsatta inom jord- och skogsbruk. en marginellt högre andel sysselsatta inom jord- och skogsbruk. Andel sysselsatta per bransch 2007 i Botniaregionen samt jämförbara LA Andel sysselsatta per bransch 2007 i Botniaregionen samt jämförbara LA Näringsgren (%) Botnia LA Gävle LA Jönköping LA Luleå LA Örebro LA Näringsgren (%) Botnia LA Gävle LA Jönköping LA Luleå LA Örebro LA Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 2,1 1,2 1,9 1,7 1,9 Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 2,1 1,2 1,9 1,7 1,9 Tillverkning, utvinning 16,8 22,7 21,5 13,7 16,5 Tillverkning, utvinning 16,8 22,7 21,5 13,7 16,5 Energi, vatten, avfall 1,1 1,2 0,7 1,2 0,8 Energi, vatten, avfall 1,1 1,2 0,7 1,2 0,8 Byggindustri 6,3 7 5,4 7,9 6,7 Byggindustri 6,3 7 5,4 7,9 6,7 Handel och kommunikation 16,2 15, ,4 18,8 Handel och kommunikation 16,2 15, ,4 18,8 Personliga och kulturella tjänster 6,4 7,2 6,2 6,9 6,4 Personliga och kulturella tjänster 6,4 7,2 6,2 6,9 6,4 Finansiell verksamhet mm. 10,6 11,5 9, ,6 Finansiell verksamhet mm. 10,6 11,5 9, ,6 Offentlig förvaltning mm. 5,1 6,6 5,6 8,3 6,3 Offentlig förvaltning mm. 5,1 6,6 5,6 8,3 6,3 Forskning, utveckling, utbildning 14 9, ,3 11,4 Forskning, utveckling, utbildning 14 9, ,3 11,4 Vård och omsorg 20 16,2 18,5 18,5 18,5 Vård och omsorg 20 16,2 18,5 18,5 18,5 Näringsgren okänd 1,3 1,5 1 0,9 0,9 Näringsgren okänd 1,3 1,5 1 0,9 0,9 Totalt Totalt Tabell 8 Tabell Sep (27)

17 Förvärvsarbete En regionförstoring skulle påverka den sammantagna förvärvsintensiteten inom den lokala arbetsmarknaden. I tabellen nedan visas antalet förvärvsarbetande (nattbefolkning) i Umeå lokala arbetsmarknad och dessutom hur stort detta antal är i Botniaregionen. Förvärvsintensiteten visar förvärvsarbetande som andel av kommunens befolkning i åldersgruppen år. Vi kan notera att förvärvsintensiteten är drygt 1 % högre i Botniaregionen än i Umeåregionen (Umeå LA). Region Nattbefolkning (20-64 år) Förvärvsintensitet Kvinnor Män Kvinnor Män Umeå LA % 79 % Örnsköldsvik LA % 84 % Botnia LA % 80 % Tabell 9 Nattbefolkning förvärvsarbetande med bostad i kommunen/regionen. Förvärvsintensitet förvärvsarbetande som andel av kommunens befolkning i åldersgruppen (här år). (Uppgifterna gäller år 2007) Alla regioner i jämförelsen har en relativt liknande förvärvsfrekvens. Jönköping LA ligger dock något över de övriga. Trots att Umeås stora antal studenter påverkar förvärvsfrekvensen negativt har Botniaregionen den näst högsta förvärvsfrekvensen. I åldersgruppen år är det drygt personer som förvärvsarbetar i Botniaregionen. Region Nattbefolkning (20-64 år) Förvärvsintensitet Botnia LA ,2 % Gävle LA ,8 % Jönköping LA ,2 % Luleå LA ,6 % Örebro LA ,7 % Tabell 10 Nattbefolkning förvärvsarbetande med bostad i kommunen/regionen. Förvärvsintensitet förvärvsarbetande som andel av kommunens befolkning i åldersgruppen (här år). (Uppgifterna gäller år 2007) Branschbredd och kreativa näringar För att se hur branschbredden i Umeå LA och Örnsköldsvik LA skulle påverkas av en regionförstoring har jag valt att undersöka vilka branscher som finns representerade i respektive region idag och hur branschbredden skulle se ut i en Botniaregion. För detta har jag använt SNI-data på 5-siffernivå. SNI betyder Svensk Näringsgrensindelning och bygger på EU:s standard, NACE Rev.2. SNI är Sep (27)

18 primärt en aktivitetsindelning. Produktionsenheter, som företag och arbetsställen klassificeras efter den aktivitet som bedrivs. Ett företag, arbetsställe kan ha flera aktiviteter (SNI-koder). I Umeåregionen finns 539 olika branscher representerade och i Örnsköldsvik finns 444 olika branscher representerade. Bland Örnsköldsviks 444 branscher finns 45 som inte finns i Umeåregionen. Det innebär att en regionförstoring även skulle innebära en ökad branschbredd för Botniaregionen och totalt 584 olika branscher inom regionen. Inom begreppet kreativa näringar ryms en mängd olika branscher som beskriver en koppling mellan kultur, kreativitet och näringsliv. Begreppet omfattar exempelvis; reklam, arkitektur, musik, scenkonst, design, film och förlagsverksamhet. 14 Forskaren Richard Florida talar om teknologi, talang och tolerans som förklaringsmodell till förnyelse och tillväxt i vissa regioner. 15 I Botniaregionen är nästan 900 personer sysselsatta inom någon näring som betraktas som kreativ. Örnsköldsvik står för cirka 100 av dessa 900 arbetstillfällen. I tabellen nedan visas de 30 lokala arbetsmarknaderna med störst branschbredd. Vi ser att Botniaregionen hamnar på en nionde plats med 584 branscher representerade Bland jämförelsekommunerna hamnar Botniaregionen före Luleå och Gävle men efter Jönköping och Örebro. 14 Storstadspolitik 3:2004 Kreativa näringar 15 Kreativa näringar en tillväxtsektor? Anne Kolmodin (2008) Institutet för tillväxtpolitiska studier Sep (27)

19 Lokal arbetsmarknad Befolkning Antal branscher 1. Stockholm-Solna Malmö-Lund Göteborg Örebro Västerås Linköping Jönköping Skövde Botniaregionen Kristianstad-Hässleholm Karlstad Borås Trollhättan-Vänersborg Sundsvall Halmstad Norrköping Eskilstuna Kalmar Växjö Falun-Borlänge Luleå Gävle Varberg Östersund Lidköping-Götene Karlskrona Skellefteå Gotland Nyköping-Oxelösund Hudiksvall Tabell 11 Fritid Förutom arbetsresor innebär Botniabanan en möjlighet för fritidsresor. Botniaregionen kan erbjuda en mängd fritidsaktiviteter av olika slag. Dessa blir tillgängliga tack vare de täta tågförbindelserna mellan Umeå och Örnsköldsvik. Det gör att dagsutflykter mellan städerna för att ta del av kultur, shopping och fritidsaktiviteter blir ett alternativ på ett helt annat sätt än idag. 19 Sep (27)

20 Fritidsaktiviteter i urval Inomhusbad 16 Museer 23 Golfbanor 7 Naturreservat 70 Skidanläggningar 10 Ishallar 8 Kulturscener 20 Tabell 12 Exempelvis finns det 16 inomhusbad och 23 museer inom regionens gränser. I Umeåregionen finns fem golfklubbar, tillsammans med Örnsköldsviks två klubbar kan Botniaregionen alltså erbjuda spel på sju olika golfbanor. Är man intresserad av friluftsliv finns ungefär 70 naturreservat att tillgå i regionen. För den som är intresserad av alpin utförsåkning finns 10 skidanläggningar att tillgå och 8 ishallar för skridskoaktiviteter. Norra delarna av Höga kusten ligger i Örnsköldsviks kommun. Området tillhör sedan år 2000 UNESCO:s lista över världsarv. I Botniaregionen finns en mängd scener för olika typer av kulturarrangemang. Det finns över 20 olika scener i varierande storlek. I Örnsköldsvik finns även Swedbank arena som har plats för cirka 7200 åskådare. Där arrangeras hockey, konserter, dansuppvisningar, nationella och internationella idrottstävlingar mm. Umeås ansökan till att bli Europas kulturhuvudstad 2014 stöds av samtliga kommuner i Botniaregionen. Sep (27)

21 Sammanfattning Botniabanans tillkomst kommer att knyta samman Umeåregionens och Örnsköldsviks lokala arbetsmarknader. Ett större utbyte av arbetskraft mellan Umeå och Örnsköldsvik innebär en mer robust arbetsmarknad och en större branschbredd. Botniaregionen blir Norrlands största lokala arbetsmarknad och dessutom är regionens befolkning en av landets mest välutbildade. Botniaregionen har dessutom ett rikt utbud av fritidsaktiviteter för såväl invånare som turister. Regionen kan erbjuda allt ifrån en mängd idrottsaktiviteter, kultur och en storslagen natur. Botniaregionen får invånare, vilket gör den till Norrlands största arbetsmarknadsregion. En fjärdedel av arbetskraften har läst 3 år eller mer på högskola vilket gör regionens arbetskraft till landets tredje mest välutbildade. Botniaregionen ligger högst i landet vad gäller forskarsutbildad arbetskraft. I Botniaregionen finns 584 branscher representerade. Det innebär 45 nya branscher till de 539 som finns i Umeåregionen. De största näringsgrenarna i Botniaregionen är vård och omsorg, tillverkningsindustri, handel och kommunikation samt forskning och utbildning. Botniabanan innebär att invånarna får tillgång till ett betydligt bredare fritids- och kulturutbud. Sep (27)