Tema. Tjänsteansvaret

Transkript

1 Tema Tjänsteansvaret Cirkulär 2005:

2 Tjänsteansvaret

3

4 Innehåll 1 Innehåll Förkortningar 3 Förord 7 1 Inledning Tillämpningsområde Förvaltningslagen Medbestämmandelagen Rättspraxis Samråd Sekretess 11 2 Huvuddragen i tjänsteansvaret Allmänt Det straffrättsliga ansvaret och verkningar på 13 anställningen av brott 2.3 Det disciplinrättsliga ansvaret och verkningar 15 på anställningen av tjänsteförseelser 2.4 Schematisk översikt över reglerna 16 3 Beslutande myndighet Vilken myndighet beslutar? Myndighetens sammansättning Statens ansvarsnämnd Omröstning Skadeståndsskyldighet för handläggningsfel 23 4 JKs och JOs tillsyn 25 5 Tvister 27 6 Disciplinansvaret Disciplinpåföljder 29

5 2 Innehåll 6.2 Villkor för disciplinpåföljd Vissa tillämpningsfrågor Rättsfall Översikt över förfarandet Exempel på underrättelse i ärende om disciplinpåföljd Exempel på beslut om disciplinpåföljd 42 7 Åtalsanmälan Regler om åtalsanmälan Exempel på beslut om åtalsanmälan 47 8 Yttrande till en allmän domstol i ett brottmål Brottmålsdom och anställningen Exempel på yttrande till domstol om brottmålsdoms betydelse för anställningen 52 9 Schematisk översikt över reglerna Litteraturförteckning 55 Bilaga 1 Uppgifter från åklagare och allmän domstol 57 Bilaga 2 Brev till åklagaren med begäran om kopia av 61 beslut om åtal Bilaga 3 Brev till tingsrätten med begäran om dom 62 respektive lagakraftbevis Bilaga 4 Brev till hovrätten med begäran om dom 63 respektive lagakraftbevis Bilaga 5 Brev till Högsta domstolen med begäran om beslut om prövningstillstånd 64 Sakregister 65

6 Förkortningar 3 Förkortningar AD Arbetsdomstolen eller arbetsdomstolens domar AF Anställningsförordningen (1994:373) ag ato at BrB Cirk Ds F Arbetsgivare(n) Arbetstagarorganisation Arbetstagare(n) Brottsbalken (se lagboken) Arbetsgivarverkets cirkulär Departementsserien Förordning FL Förvaltningslagen (1986:223) FT FöHA Förvaltningsrättslig Tidskrift Föreskrifter för tillämpningen av huvudavtalet (Cirk 2000:A 3) HA Huvudavtalet (Cirk 2000:A 3) InskrL JK Lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att överklaga Justitiekanslern eller årsboken JK-beslut

7 4 Förkortningar JO KAF KU L LAS LFA LJK LJO LOA LRA MBL my NJA Riksdagens ombudsmän eller årsboken Justitieombudsmännens ämbetsberättelse F (1976:1021) om statliga kollektivavtal, m.m. Konstitutionsutskottets betänkande Lag Lagen (1982:80) om anställningsskydd Lagen (1994:261) om fullmaktsanställning Lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn Lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän Lagen (1994:260) om offentlig anställning Lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Myndighet Nytt juridiskt arkiv I (Högsta domstolens domar) PF Personalföreträdarförordningen (1987:1101) Prop. LAS Prop. LOA Proposition 1981/82:71 Proposition 1993/94:65

8 Förkortningar 5 Prop. MBL RB SFS SOU Proposition 1975/76:105, bilaga 1 Rättegångsbalken Svensk Författningssamling Statens offentliga utredningar VF Verksförordningen (1995:1322) Ö Övergångsbestämmelser

9 6

10 Förord 7 Förord I detta cirkulär lämnas en översiktlig redogörelse för bestämmelserna om tjänsteansvaret på det statliga arbetstagarområdet. Cirkuläret innehåller också förslag till formulär för underrättelse, yttrande och beslut. I avsnitten 1-5 behandlas vissa allmänna frågor om brott och tjänsteförseelser. I avsnitten 6-8 tas upp de åtgärder som myndigheten kan behöva vidta med anledning av sådana gärningar. Reglerna om uppsägning och avskedande p.g.a. personliga förhållanden behandlas i Cirk 1997:A 6, Anställningsskydd, avsnitten 8 och 9. Cirkuläret ersätter Cirk 1994:A 7.

11 8

12 Inledning 9 1 Inledning 1.1 Tillämpningsområde Cirkuläret gäller arbetstagare hos myndigheterna under regeringen, dock inte - arbetstagare som är lokalanställda av svenska staten utomlands och som inte är svenska medborgare (jfr 3 4 LOA), - arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd eller i skyddat arbete (jfr 3 5 LOA). FL gäller i princip Undantag 1.2 Förvaltningslagen Förvaltningslagen (FL) ska tillämpas vid handläggningen a v förvaltningsärenden. Vissa bestämmelser i FL gäller dock endast i ärenden som innefattar myndighetsutövning. Myndighetsutövning definieras som "utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart förhållande (prop. 1985/86:80 s. 55, se även prop. 1988/89:113 s. 12 ff. och Ds Ju 1983:7 s. 207 ff.). FL gäller därför i princip i de ärenden som aves i cirkuläret (jfr prop. 1975:78 s. 167, 1985/86:80 s. 55 och prop. LOA s. 125 f.). Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från FL, gäller den bestämmelsen (3 FL). LOA och andra författningar innehåller vissa bestämmelser, se p. 6.5, i de ärenden det här är fråga om.

13 10 Inledning 1.3 Medbestämmandelagen Arbetsgivaren har ingen skyldighet att samverkansförhandla enligt MBL före beslut om disciplinansvar eller åtalsanmälan. Detta framgår av 42 2 st LOA (prop. LOA s. 135 f.). Talan vid domstol Inte överklagande ADs domar 1.4 Rättspraxis Tvister om disciplinansvar prövas enligt regler i LRA av AD eller av tingsrätt och därefter av AD. En arbetstagare får inte överklaga en myndighets beslut hos regeringen, en förvaltningsdomstol eller en förvaltningsmyndighet när en tvist som rör beslutet ska handläggas enligt LRA. Det framgår av 1 lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att överklaga (InskrL). ADs domar finns på Arbetsdomstolens hemsida, Se även Domstolsverkets hemsida som länkar till domstolsväsendets rättsinformation. 1.5 Samråd Om en myndighet är tveksam i en fråga som avses i detta cirkulär, t.ex. om en tjänsteförseelse kan medföra disciplinpåföljd, kan myndigheten samråda med Arbetsgivarverket. Arbetsgivarverket har lämnat över till några myndigheter att inom sina verksamhetsområden företräda staten i tvister i sådana ärenden som avses i cirkuläret (se Cirk 2004:2). I sådana fall bör samråd i stället ske med den myndigheten.

14 Inledning Sekretess I ärenden som avses i detta cirkulär kan frågor om sekretess komma upp. Arbetsgivarverket hänvisar i denna del till Cirk 1996:A 15.

15 12

16 Huvuddragen i tjänsteansvaret 13 2 Huvuddragen i tjänsteansvaret 2.1 Allmänt Det finns både ett straffrättsligt och ett disciplinrättsligt ansvar för arbetstagare hos staten som begår brott i tjänsten eller annars åsidosätter sina skyldigheter i anställningen. 2.2 Det straffrättsliga ansvaret och verkningar på anställningen av brott Straffrättsligt ansvar gäller också vid brott utom anställningen. Åtalsanmälan Den som är skäligen misstänkt för att i sin anställning ha begått brott ska anmälas till åtal. Detta gäller om misstanken avser a) tjänstefel (grovt tjänstefel), mutbrott eller brott mot tystnadsplikt (20 kap. 1-2 och 3 1 st brottsbalken, BrB) eller b) annat brott, om det kan antas föranleda någon annan påföljd än böter. Detta framgår av 22 LOA. I vilka fall åtalsanmälan ska ske anges närmare i avsnitt 7. Vilken myndighet som beslutar om åtalsanmälan anges i avsnitt 3.

17 14 Huvuddragen i tjänsteansvaret Prövning av åklagare och allmän domstol Om åtalsanmälan har skett, prövar den allmänna åklagaren om åtal ska väckas. Väcker åklagaren åtal, prövar tingsrätten om arbetstagaren är skyldig till brottet och i så fall vilken påföljd som ska dömas ut. Tingsrättens dom kan överklagas till hovrätt. Hovrättens dom kan i sin tur i vissa fall komma under prövning av Högsta domstolen. Prövningen hos åklagare och allmän domstol sker enligt reglerna främst i rättegångsbalken (RB) och BrB. Påföljder för brott Yttrande från myndigheten Påföljderna för brott är de som anges i och 31 kap. BrB, t.ex. böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. Avgörande för valet mellan påföljderna och för straffmätningen är bl.a. brottets straffvärde (se 29 och 30 kap. BrB). Domstolen ska både vid straffmätningen och när det gäller att välja mellan fängelse samt villkorlig dom och skyddstillsyn ta hänsyn till om den tilltalade till följd av brottet drabbats av eller om det finns grundad anledning anta att han eller hon kommer att drabbas av avskedande eller uppsägning från anställning. Föreligger en sådan omständighet får domstolen, om särskilda skäl påkallar det, döma till lindrigare straff än som är föreskrivet för brottet. Domstolen har därför i regel anledning att inhämta yttrande från den myndighet som prövar denna fråga för att få veta ommyndigheten avser att säga upp eller avskeda arbetstagaren om han eller hon fälls till ansvar (29 kap. 5 1 st. p. 5 och 2 st. samt 30 kap. 4 1 st BrB, se vidare avsnitt 8). Om ett antagande om avskedande eller uppsägning visat sig felaktigt kan domstolen på ansökan av åklagaren eller den dömde undanröja påföljden och döma till ny påföljd för brottet (38 kap. 2 a BrB, se vidare avsnitt 8).

18 Huvuddragen i tjänsteansvaret 15 Om åtal har väckts eller åtalsanmälan har skett utgör detta hinder mot att inleda eller fortsätta ett redan påbörjat disciplinärt förfarande (18 1 st LOA och p. 2.3). Sedan gärningen prövats i straffrättslig ordning, kan disciplinpåföljd för förseelsen meddelas endast om den bedömts inte utgöra brott och orsaken till denna bedömning är någon annan än bristande bevisning (18 2 st LOA). Hinder mot disciplinpåföljd föreligger således inte om åtalet ogillas på grund av att de subjektiva brottsrekvisiten inte varit styrkta (prop. LOA s. 86). Samråd med Arbetsgivarverket Avskedande eller uppsägning Om åklagaren beslutar att inte väcka åtal eller en domstol ogillar ett åtal, bör ett ärende om disciplinpåföljd inte inledas utan att myndigheten har samrått med Arbetsgivarverket ( jfr 18 2 st LOA, prop. LOA s. 86, prop. 1975:78 s. 195, Ds Ju 1983:7 s. 289 f. och JO 1985/86 s. 54). Om en arbetstagare döms av en allmän domstol för brott - inom eller utom anställningen - som visar att han uppenbarligen är olämplig att inneha sin anställning, kan det bli aktuellt att avskeda arbetstagaren eller att säga upp honom (se Cirk 1997:A 6 om Anställningsskydd). 2.3 Det disciplinrättsliga ansvaret och verkningar på anställningen av tjänsteförseelser LOA, AF Förseelsen Disciplinansvaret regleras i LOA och 13 AF. Det disciplinrättsliga ansvaret avser fall då en arbetstagare uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt sina skyldigheter i anställningen och felet med hänsyn till samtliga omständigheter inte är ringa. Det är de speciella krav som ställs på den offentliga verksamheten och allmänhetens intresse av att den handhas på ett korrekt sätt som är det huvudsakliga skälet till reglerna om disciplinansvar (AU 1993/94: AU 16 s. 15).

19 16 Huvuddragen i tjänsteansvaret Ansvaret avser dock inte förseelser som har lett till åtal eller måste anmälas till åtal av myndigheten. I v ilka fall åtalsanmälan måste ske behandlas i avsnitt 7. Påföljder Beslutande myndighet Uppsägning, avskedande Talan mot beslut Det fel som kan föranleda disciplinpåföljd kallas tjänsteförseelse. Påföljden för en tjänsteförseelse är varning eller löneavdrag (se avsnitt 6). Frågor om disciplinpåföljd prövas av arbetsgivaren, i regel den myndighet hos vilken arbetstagaren är anställd (3 AF, se vidare avsnitt 3). Om en arbetstagare har begått en grov eller upprepad tjänsteförseelse, som visar att han eller hon uppenbarligen är olämplig att inneha sin anställning, kan arbetstagaren sägas upp eller avskedas i stället för att dömas till disciplinpåföljd (Cirk 1997:A 6 Anställningsskydd). Vilken myndighet som beslutar om uppsägning eller avskedande anges i avsnitt 3 och det angivna cirkuläret. Talan mot beslut om disciplinansvar kan enligt reglerna i LRA väckas vid AD eller vid tingsrätt och därefter fullföljas till AD. 2.4 Schematisk översikt över reglerna En schematisk översikt över reglerna finns i avsnitt 9.

20 Beslutande myndighet 17 3 Beslutande myndighet 3.1 Vilken myndighet beslutar? Det är i allmänhet den myndighet hos vilken arbetstagaren är anställd som prövar frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan eller anställningens upphörande (3 AF). En särskild föreskrift om vilken myndighet som beslutar kan dock ha meddelats i instruktionen, se t.ex. 11 i SFS 1988:368. För arbetstagare som anställs av regeringen, arbetstagare med verksledande ställning och vissa andra arbetstagare, prövas dock dessa frågor i stället av Statens ansvarsnämnd (se p. 3.2.). Flera anställningar Underrättelse om flera anställningar En arbetstagare kan ha mer än en statlig anställning eller vikariat (19 AF, Ö p. 4 till AF). För det fallet har i motiven till tidigare 15 kap. 3 LOA angivits, att frågan om t.ex. avskedande från en anställning hos en myndighet prövas av den myndigheten, även om arbetstagaren också är anställd hos någon annan myndighet (prop. 1975/76:105, bilaga 2 s. 265). Det är angeläget att den myndighet som överväger att avskeda eller säga upp en arbetstagare på grund av personliga skäl skyndsamt underrättar den andra myndigheten om den uppkomna frågan, bl.a. med hänsyn till tvåmånadersfristerna i 7 3 st och 18 2 st LAS. Omständigheterna kan vara sådana att arbetstagare bör avskedas från den ena anställningen men inte från den andra (jfr prop. 1975/76:105, bilaga 2 s. 265).

21 18 Beslutande myndighet Samråd mellan beslutande myndigheter Som framgår av det som nu har nämnts kan det i ett uppkommet ärende om anställningens upphörande på grund av brott eller tjänsteförseelse vara skilda myndigheter som beslutar om avskedande respektive uppsägning. Detta gäller bl.a. i de fall då Statens ansvarsnämnd (Ansvarsnämnden) prövar frågor om avskedande, (se p. 3.2). I detta fall kan det vara regeringen eller verksmyndigheten som prövar om arbetstagaren bör sägas upp. Ett annat exempel är att en arbetstagare har flera anställningar hos skilda myndigheter (jfr prop. 1975/76:105, bilaga 2 s. 265). Det har i prop. 1984/85:117 (s 23) framhållits att det måste gagna båda parter i det offentliga anställningsförhållandet att få till stånd en samlad bedömning av frågan huruvida en arbetstagare bör sägas upp eller i stället avskedas från en anställning med anledning av brott som arbetstagaren har begått. Det är därför nödvändigt att en myndighet, som avser att besluta om anställningens upphörande, samråder med den andra myndigheten, t.ex. Ansvarsnämnden, innan förfarandet inleds. Underrättelse från underlydande till beslutande myndighet Om en myndighet får kännedom om att en arbetstagare hos myndigheten är misstänkt för eller har dömts för ett sådant brott eller har gjort sig skyldig till en sådan tjänsteförseelse, som kan antas medföra verkningar för anställningsförhållandet, ska den omedelbart underrätta den myndighet (högre organ inom myndigheten) som prövar sådana frågor som avses i cirkuläret. Detta är viktigt med hänsyn bl.a. till tvåmånadersfristerna i 7 3 st och 18 2 st LAS. Detsamma gäller upplysningar av betydelse som därefter kommer till myndighetens kännedom. Angående frågan när en myndighet ska anses ha fått kännedom om en inträffad händelse, se Cirk 1997:A 6 p. 9.1.

22 Beslutande myndighet 19 Tas upp självmant eller efter anmälan Sådana frågor som avses i cirkuläret tas i regel upp av myndigheten på eget initiativ, eventuellt efter anmälan från en underlydande myndighet (organ). Myndigheten avgör fritt om en anmälan från en enskild ska tas upp till prövning eller inte. Anmälaren kan inte överklaga en myndighets beslut att inte ta upp ett ärende till prövning. Myndigheten är dock skyldig att i personalansvarsnämnden (se p ) ta upp ett ärende till slutlig prövning, om ärendet har anmälts av JK eller JO. Personalansvarsnämnden Beslut under handläggningen 3.2 Myndighetens sammansättning I VF finns bestämmelser om hur en myndighet ska vara sammansatt när den beslutar i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden (t.ex. avskedande eller uppsägning). VF tillämpas i den omfattning som regeringen föreskriver i instruktionen för myndigheten (1 VF). Som regel ankommer det på personalansvarsnämnden med myndighetens chef som ordförande att besluta i dessa frågor (19 VF). Nämndens närmare sammansättning regleras i myndighetens instruktion. Sådana föreskrifter i myndighetens instruktion och VF innebär inte att myndigheten i personalansvarsnämnden måste pröva frågor som uppkommer under den förberedande handläggningen. Ordföranden i nämnden får sålunda besluta om sådan skriftlig underrättelse i disciplinärende som avses i 17 LOA (jfr 17 FL) eller om någon annan åtgärd under den förberedande handläggningen. Frågan i vad mån ordföranden får delegera denna befogenhet till en annan ledamot av organet eller till en utomstående befattningshavare har berörts av Cars i FT 1976 s Han säger där att åtminstone de viktigare avgörandena knappast bör delegeras. Det gäller i första hand beslut om att utfärda

23 20 Beslutande myndighet underrättelse i disciplinärende eller att avskriva ett ärende utan att inleda ett disciplinförfarande (jfr JO 1985/86 s. 183 ff.). Däremot är det regelmässigt mest ändamålsenligt att ordföranden uppdrar åt en tjänsteman vid myndigheten att svara för utredningen och övriga förberedande åtgärder. Det slutliga beslutet Om förfarandet har inletts eller om anmälan har gjorts av JK eller JO, måste det slutliga beslutet meddelas av personalansvarsnämnden även om det innebär att disciplinpåföljd inte ska åläggas eller att avskedande, uppsägning eller avstängning inte ska ske (jfr JO 1975/76 s. 475 och 1979/80 s. 454). Detta gäller självfallet även ett sådant beslut om avstängning som meddelas under handläggningen av ett ärende (jfr 34 2 st LAS). Personalföreträdare Personkretsen Personalföreträdare, som finns hos myndigheten, ska i likhet med andra ledamöter delta vid avgörandet av frågor om disciplinansvar, uppsägning, avskedande, avstängning eller åtalsanmälan, när personalansvarsnämnden (myndighetens styrelse) behandlar sådana frågor. Detta följer av 7 PF. 3.3 Statens ansvarsnämnd I vissa fall ska en fråga om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller avskedande (däremot inte uppsägning) avgöras av Statens ansvarsnämnd (Ansvarsnämnden) i stället för den myndighet hos vilken arbetstagaren är anställd. Detta gäller, beträffande fråga om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande, dels arbetstagare som anställs av regeringen och arbetstagare som utan att vara anställda genom beslut av regeringen har en verksledande eller därmed jämförlig ställning (34 1 st LOA), dels andra arbetstagare för vilka regeringen föreskrivit att

24 Beslutande myndighet 21 nämnden ska besluta i sådana frågor (34 2 st LOA). När det gäller ordinarie domare samt andra arbetstagare med fullmakt enligt det som regeringen bestämmer beslutar Statens ansvarsnämnd i frågor om avskedande, avstängning och läkarundersökning (15 LFA). Beträffande avgränsning av gruppen arbetstagare som har en verksledande ställning utan att vara anställda av regeringen, se prop. 2002/03:47. Regeringen har med stöd av bemyndigandena i 34 2 st LOA och 15 LFA meddelat sådana föreskrifter, bl.a. i verksinstruktioner. Anmälan till Statens ansvarsnämnd Uppkommer en fråga om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller avskedande som ska prövas av Statens ansvarsnämnd, ska detta genast anmälas till nämnden (15 1 st AF). En sådan anmälan ska göras av den myndighet som ska pröva frågor om anställningens upphörande (15 2 st och 3 AF). Reglerna i 15 1 och 2 st AF om skyldighet för myndighet att göra anmälan till Ansvarsnämnden gäller inte beträffande chefen för en domstol, en arrendenämnd eller en hyresnämnd (15 3 st). Uppgifter i anmälan Anmälningsplikten måste anses innefatta, att myndigheten i sin anmälan närmare ska ange genom vilka påstådda gärningar från arbetstagarens sida som fråga uppkommit. Ifrågasätts t.ex. åtalsanmälan, bör det anges vilken gärning som arbetstagaren skäligen är misstänkt för att ha begått i sin anställning och som kan anses utgöra brott. Motsvarande gäller i fråga om disciplinansvar. Det är sålunda med hänsyn till förfarandet vid Ansvarsnämnden viktigt att det handlande från arbetstagarens sida som anmälan avser är så noga preciserat som möjligt.

25 22 Beslutande myndighet Beslutanderätt vid flera anställningar Uppgifter om anställningar JK och JO Samråd Anmälan från enskild Om en arbetstagare samtidigt har en annan anställning, som inte är av det slag som anges i första stycket ovan, ankommer det enligt 34 LOA på Ansvarsnämnden att pröva här avsedda frågor för båda anställningarna (se prop. 1975/76:105, bilaga 2 s. 265 f.). Det är angeläget att den myndighet, som gör en anmälan till nämnden, i förekommande fall uppger i anmälan, att arbetstagaren, utöver den anställning som avses i första stycket ovan, också har en annan statlig anställning. I uppgiften bör anges vid vilken myndighet arbetstagaren har denna anställning samt benämningen för den. Ansvarsnämnden tar även upp ärenden på anmälan av JK eller JO (jfr SOU 1992:60 s. 278 och avsnitt 4). Angående samråd i vissa fall mellan vederbörande myndighet och Ansvarsnämnden (se p. 3.1). Frågan om en arbetstagare har handlat brottsligt eller annars felaktigt kan inte komma under Ansvarsnämndens prövning på anmälan av någon enskild person (jfr 15 2 st AF). 3.4 Omröstning Deltar flera i ett beslut om disciplinansvar, åtalsanmälan eller anställnings upphörande ska föreskrifterna i 29 kap. RB om omröstning tillämpas (20 AF). Av föreskrifterna följer bl.a. att vid lika röstetal ska den mening gälla som är gynnsammast för arbetstagaren. Avvikande mening När beslut fattas av flera gemensamt kan den som deltar i avgörandet reservera sig mot detta genom att låta anteckna avvikande mening. Den som inte gör det ska anses ha biträtt beslutet (19 1 st FL). Föredraganden och andra tjänstemän som är med om den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet har rätt att få av-

26 Beslutande myndighet 23 vikande mening antecknad (19 2 st FL och prop. 1985/86:50 s. 34 ff.). Avvikande mening ska anmälas innan beslutet expedieras eller ges till känna på något annat sätt. Om beslutet inte ska ges till känna, ska anmälan göras senast när det får sin slutliga form genom protokolljustering eller på liknande sätt (19 3 st FL). 3.5 Skadeståndsskyldighet för handläggningsfel Om en myndighet i ärende om disciplinansvar bryter mot LOA eller mot föreskrifter om beslutande organ (3 AF, 34 LOA och 15 LFA) eller om omröstning (20 AF), kan myndigheten åläggas skadeståndsskyldighet med motsvarande tillämpning av reglerna om skadestånd i LAS (20 1 s t LOA, AU 1993/94: AU 16 s. 14 f.).

27 24

28 JKs och JOs tillsyn 25 4 JKs och JOs tillsyn JK och JO har tillsyn över arbetstagare hos offentliga myndigheter, bl.a. sådana arbetstagare som avses i cirkuläret. Deras befogenheter framgår av 5-7 LJK och 6-7 LJO (jfr KU 1986/87:2, prop. 1986/87:160, prop. LOA och AU 1993/94: AU 16 s. 24). Bland de befogenheter som tillkommer JK och JO kan nämnas följande: a) JK eller JO får som särskild åklagare väcka talan mot en arbetstagare som har begått ett brott genom att åsidosätta vad som åligger honom i tjänsten (5 LJK och 6 LJO). b) Har en arbetstagare åsidosatt vad som åligger honom i hans tjänst och kan felet beivras genom disciplinärt förfarande, får JK och JO göra anmälan till den som har befogenhet att besluta om disciplinpåföljd (jfr SOU 1992:60 s. 278). c) Anser JK eller JO det vara påkallat att en arbetstagare avskedas från sin anställning får han göra anmälan om detta inom sex månader efter det att den åberopade omständigheten har inträffat till den som har befogenhet att besluta om avskedande (jfr 13 LOA). d) Har en myndighet meddelat ett beslut mot en arbetstagare i ett ärende om tillämpningen av bestämmelser om disciplinansvar enligt 14 LOA, får JK eller JO föra talan vid domstol inom tre veckor från det att beslutet meddelades (jfr 40 LOA).

29 26 JKs och JOs tillsyn e) Har en arbetstagare sökt ändring vid domstol i ett beslut som avses under d) och har beslutet tillkommit efter anmälan av JK eller JO eller har även han sökt i beslutet, är han ensam arbetstagarens motpart i tvisten (7 2 st LJK och 7 2 st LJO). I arbetstvister där JK eller JO för talan tillämpas inte bestämmelserna i 4 kap. 7 och 5 kap. 1 st LRA om skyldighet att påkalla tvisteförhandling med arbetstagarens organisation före rättegången (7 3 st LJK och 7 3 st LJO). Bestämmelser om handläggning av sådana ärenden om disciplinansvar eller avskedande som prövas efter anmälan av JO eller JK finns i 6 LJO och i 6 LJK.

30 Tvister 27 5 Tvister Om tvister p.g.a. beslut om disciplinansvar hänvisas till översikten i p Beträffande huvuddragen i tvisteförfarandet kan dock följande nämnas. LRA Talefrister Tvisteförhandling Företrädare för staten JK och JO Talan mot beslutet förs enligt LRA. Arbetstagaren får alltså inte överklaga beslutet, se InskrL och prop. 1985/86:80 s. 55. Talan enligt LRA mot ett beslut om disciplinpåföljd ska väckas inom tre veckor från den dag då arbetstagaren fick del av beslutet (39 LOA). En talan, som enbart avser yrkande om skadestånd för brott mot reglerna om förfarandet, ska anmälas hos motparten och väckas vid domstol inom de tider som anges i 41 LAS (20 LOA, 42 LAS). Angående preskriptionsinvändning, se nedan. Om arbetstagarens organisation avser att föra talan mot beslutet eller talan om skadestånd, ska organisationen dessförinnan påkalla tvisteförhandling med motparten i frågan (4 kap. 7 och 5 kap. 1 st LRA, se Cirk 1999:A 4 (MBL) s. 140). Förhandlingen förs på endast en nivå (22 HA och Cirk 2000:A 3 s ). Arbetsgivarverket eller den myndighet som verket bestämmer företräder i regel staten såväl vid som utom domstol i arbetstvister i frågor som avses i detta cirkulär (9 KAF). I den mån Arbetsgivarverket överlämnar sin befogenhet till en annan myndighet sker detta genom särskilda föreskrifter eller beslut (3 KAF, jfr Cirk 2004:2). Under vissa omständigheter är JK eller JO arbetstagarens motpart i de här avsedda tvisterna. Se om detta i avsnitt 4.

31 28 Tvister Preskriptionsinvändning Invändning om att rätten till talan enligt LRA är förlorad (preskription) beaktas av en domstol endast efter invändning av motparten (prop. 1974:77 s. 178, AD 1984:62). När tvisteförhandling äger rum före talans väckande, ska preskriptionsinvändningen göras vid den första förhandlingen i ärendet och annars när parten första gången för talan i målet, dvs. i regel när han avger svaromål. Görs invändningen senare beaktas den inte, om motparten framhåller att invändningen har gjorts för sent (AD 1980:85 med särskilt yttrande av ordföranden, 1982:161 och 1987:32). Om arbetstagarsidan inte godtar preskriptionsinvändningen ska sakfrågan ändå behandlas på vanligt sätt i den fortsatta tvisteförhandlingen. Verkställighet Avstängning enligt LAS Ett beslut om löneavdrag som disciplinpåföljd får inte verkställas förrän beslutet har prövats slutligt eller rätten till talan har förlorats (35 LOA, jfr 39 ). Om en myndighet säger upp en arbetstagare från hans anställning får han inte avstängas från arbetet på grund av de omständigheter som föranlett uppsägningen annat än om det finns särskilda skäl (34 2 st LAS, prop. 1975:78 s. 166 och Lunning, Toijer, Anställningsskydd, 8 uppl. s. 586 f. med där avgivna rättsfall). Överväger en myndighet i något speciellt fall att ta upp en fråga om avstängning enligt 34 2 st LAS, bör myndigheten samråda med Arbetsgivarverket. Frågor om avstängning vid uppsägning eller avskedande behandlas i prop. LOA s. 97 ff. och Cirk 1997 A 6.

32 Disciplinansvaret 29 6 Disciplinansvaret 6.1 Disciplinpåföljder Disciplinpåföljderna är varning och löneavdrag under högst 30 dagar. En arbetstagare får inte samtidigt meddelas både varning och löneavdrag (15 LOA). Storleken av löneavdraget framgår av 13 AF. 6.2 Villkor för disciplinpåföljd För att disciplinpåföljd ska få meddelas krävs att samtliga nedan angivna villkor är uppfyllda. Villkor 1) Arbetstagaren har uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt sina skyldigheter i anställningen. 2) Felet är inte ringa. 3) Felet består inte i att arbetstagaren har deltagit i en strejk eller i en därmed jämförlig stridsåtgärd. 4) Felet utgör inte sådant brott som myndigheten ska anmäla till åtal. Bestämmelser m.m st. LOA, prop. LOA s. 85 ff st. LOA, prop. LOA s. 124 f st LOA, prop. 1975:78 s. 254, jfr Cirk 1997:A 6 s LOA, prop. LOA s. 87 ff.

33 30 Disciplinansvaret Villkor 5) Ingen åtgärd har vidtagits för att väcka åtal (dvs. gärningen har inte anmälts till åtal och brottmålsförfarande, t.ex. förundersökning enligt 23 kap. RB, har inte heller av annan anledning inletts mot arbetstagaren) 1) 6) Att gärningen vid prövning i straffrättslig ordning av någon annan orsak än bristande bevisning inte ansetts vara något brott. 7) Anställningen hos myndigheten består eller anställningen har upphört genom att arbetstagaren har övergått från en myndighet till en annan inom domstols-, åklagar- respektive polisväsendet. (Att arbetstagaren sedan felet begicks fått någon annan anställning hos samma myndighet hindrar inte att han åläggs disciplinpåföljd för felet.) Bestämmelser m.m st LOA, prop. LOA s. 86, jfr avsnitt st LOA, prop. LOA s. 86 och LOA, prop. LOA s. 87, 126, prop. 175:78 s. 195, 249, 255 f. Ang flera anställningar, se Cirk 1997:A 6 p ) Om en disciplinpåföljd redan har hunnit beslutas, får den emellertid verkställas även efter det att åtal har väckts. Domstolen har då enligt 29 kap. 5 1 st p. 8 BrB möjlighet att beakta disciplinpåföljden, när domstolen bestämmer straffet (se prop. 1987/88:120 s. 96 och Ds Ju 1983:7 s. 409.

34 Disciplinansvaret 31 Villkor 8) Uppsägning har inte skett från någondera sidan. 9) Arbetstagaren ska inte avavskedas eller sägas upp p.g.a. tjänsteförseelsen. 10) Förseelsen ligger inte längre tid tillbaka än två år innan arbetstagaren fick en skriftlig underrättelse om vad som anförs mot honom eller henne eller en motsvarande underrättelse av JK eller JO. Bestämmelser m.m st LOA, prop. 1975:78 s. 195 prop. 1975:78 s LOA, 21 LJO, 17 FL, prop. LOA s. 125 f., 146, jfr KU 1975/76:22 s. 30, 58, 77, prop. 1975/76:52 s. 26 Förseelsen 6.3 Vissa tillämpningsfrågor Disciplinpåföljd kan åläggas en arbetstagare inte bara om den skyldighet arbetstagaren åsidosätter är angiven i en författning utan även i det fallet att den är reglerad i ett avtal. Om en arbetstagare t.ex. har en bisyssla i strid med en bestämmelse i ett kollektivavtal, kan han eller hon åläggas disciplinansvar om felet inte är ringa. Det krävs inte heller att skyldigheten över huvud taget är reglerad i skriftlig form. Även åsidosättande av vad som åligger arbetstagaren pga. anställningens beskaffenhet kan alltså medföra disciplinansvar (jfr prop. 1975:78 s. 192 f. och Westerhult, FT 1980 s. 207). Om en förseelse ska leda till en disciplinpåföl jd eller inte bör enligt föredragande departementschef bedömas på samma sätt som i fråga om det straffrättsliga ansvaret, dvs. på grundval av samtliga omständigheter (prop. LOA s. 85 och 124 f.).

35 32 Disciplinansvaret Löneavdrag Missbruksfall Tidigare disciplinpåföljd Löneavdrag som disciplinpåföljd ska tillämpas restriktivt (prop. 1975:78 s. 161). Angående disciplinansvar vid misskötsamhet som kan antas ha samband med alkoholmissbruk, se Cirk 1997:A 6 p Angående befattning med narkotika se Cirk 1997:A 6 p JO har 1975 s. 431 gjort allmänna uttalanden om användningen av löneavdrag som disciplinpåföljd för arbetstagare med grava alkoholproblem, jfr AD 1979:87. Angående möjligheten att vid bestämmande av disciplinpåföljd beakta, att arbetstagaren tidigare har ålagts sådan påföljd för någon annan förseelse, se prop. 1975:78 s Om en myndighet tvekar mellan att säga upp eller avskeda en arbetstagare från anställningen och att meddela honom eller henne disciplinpåföljd men väljer det senare alternativet, kan myndigheten låta sin tvekan komma till uttryck i beslutet. Det möter alltså inget hinder att myndigheten i beslutet uttalar att arbetstagaren vid ytterligare tjänsteförseelse kan komma att sägas upp eller avskedas (jfr Cirk 1997:A 6 p.8.2.1). Beslutande myndighet Verkställighet Skadestånd Angående beslutande myndighet och myndighetens sammansättning vid beslutet, se avsnitt 3. Ett beslut om löneavdrag som disciplinpåföljd får inte verkställas förrän beslutet har prövats slutligt eller rätten till talan har förlorats (35 LOA, jfr 39 ). Föreskrifterna om skadestånd i 38, 41 och 42 LAS ska tillämpas i ärende om disciplinansvar vid brott mot LOA eller mot föreskrifter om beslutande organ eller om omröstning (20 1 st LOA, prop. 1978/79:84, jfr prop. 1984/85:117 s. 25 f.).

36 Disciplinansvaret 33 Inte nåd Undantagna arbetstagare Högsta domstolen har funnit att varning avser ett ämne som inte är föremål för nåd (NJA 1980 s. 676). Skälet till detta torde vara att disciplinansvar har ansetts vara en fråga av privaträttslig art. Arbetstagare, som kan meddelas disciplinpåföljd enligt specialförfattningar, är undantagna från LOAs regler om disciplinpåföljd (21 p. 1 LOA). Det gäller den som meddelas disciplinpåföljd enligt lagen (1994:1811) om disciplinpåföljd inom totalförsvaret m.m. för förseelser som omfattas av den lagen (prop. 1994/95:6). Detsamma gäller arbetstagare inom hälsooch sjukvård 1) och veterinärer 2) (21 p. 2 och 3 LOA, prop. 1975:78 s. 160, 194, 248 f.). I fråga om uppsägning, avskedande och åtalsanmälan gäller däremot samma regler som för övriga arbetstagare. 6.4 Rättsfall Arbetsdomstolen har prövat frågor om åläggande av disciplinpåföljd i följande fall enligt tidigare gällande 10 kap. 1 LOA, som skiljer sig från 14 LOA i fråga om vad som avses med ringa fel. Om en förseelse ska leda till disciplinpåföljd eller inte bör enligt departementschefen bedömas på samma sätt som i fråga om det straffrättsliga ansvaret, dvs. på grundval av samtliga omständigheter (prop. LOA s. 85 och 124 f.). Disciplinpåföljd har ålagts i följande fall: AD 1977:44 En posttjänsteman har brutit mot föreskrifter om utdelning av gruppkorsband, sänkt antal löneavdrag. 1) Se lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. 2) Se förordningen (1994:845) om behörighet att ut öva veterinäryrket, m.m.

37 34 Disciplinansvaret AD 1977:162 AD 1977:170 AD 1978:48 AD 1980:161 AD 1982:80 AD 1985:120 AD 1989:17 AD 1989:70 En polisassistent har i egenskap av förman under tjänstgöring tillåtit och deltagit i spritförsäljning, varning. En vårdare vid kriminalvårdsanstalt har brustit i sin tillsynsplikt, varning i stället för löneavdrag. En åklagare har beslutat om åtal på grundval av en ofullständig förundersökning, varning. En polisinspektör har under tjänstgöring nattetid lagt sig att vila under tre timmars tid, varning. En byrådirektör vid ett yrkesinspektionsdistrikt har dröjt i över ett års tid med att expediera beslut om åtalsanmälan i två fall, varning. En polisinspektör lämnade under tjänstgöring som vakthavande befäl polisstationen en timme före tjänstgöringens slut under påstående att han skulle utöva fysisk träning. I stället begav han sig i ett privat ärende till en plats ca 10 mil från polisstationen där han inte var möjlig att nå. Länsstyrelsen ålade honom 15 löneavdrag för detta. AD ändrade inte påföljden. En avdelningschef vid Kriminalvårdsstyrelsen har beslutat om permission för intagen utan att tillse eller försäkra sig om att den intagne skulle bli föremål för tillräcklig tillsyn, 20 löneavdrag. AD ändrade inte påföljden. En lokförare har vägrat att utföra beordrat övertidsarbete, varning.

38 Disciplinansvaret 35 AD 1992:74 AD 1999:69 En vikarierande övertillsynsman vid häkte har av oaktsamhet inte verkställt hovrättsbeslut om frisläppande av häktad, varning. En polisman som underlåtit att verkställa beslut om att en förvarstagen utlänning skulle försättas på fri fot, varning. AD 1999:106 Officer som ej efterkommit ett beslut att avveckla en förtroendeskadlig bisyssla, varning. AD 2000:5 AD 2000:20 AD 2000:96 En anställd vid SJ uppträdde olämpligt mot kollegor i tjänst, under en privat resa med ett SJ-tåg, varning. En polisman som bl.a. uteblev från ett arbetspass, varning. Anställd inom kriminalvården som sovit under nattlig tjänstgöring, varning. Disciplinpåföljd har inte ålagts i följande fall: 1) AD 1977:43 AD 1978:154 AD 1982:18 En posttjänsteman har brutit mot föreskrifter om utdelning av gruppkorsband, ringa fel. En sjuksköterska vid kriminalvårdsanstalt har överträtt förbudet mot handel med intagen, ringa fel. En professor vid universitet har bl.a. vägrat att efterkomma universitetsstyrelsens anmodan att komma in med förslag till ny studieplan och litteraturförteckning, ringa fel. 1) Vissa fall där tjänsteförseelse inte har ansetts styrkt har tagits med därför att de belyser de krav som AD ställt på bevisningen.

39 36 Disciplinansvaret AD 1984:44 AD 1985:10 AD 1985:99 AD 1986:15 Fråga om en överkontrollör vid postverket har brutit i sin informationsskyldighet beträffande kassabrist och misstanke om brott, tjänsteförseelse inte styrkt. Fråga om två polismän i samband med omhändertagande enligt lagen omomhändertagande av berusade personer m.m. gjort sig skyldiga till tjänsteförseelse genom att brista i tillsynen över den omhändertagne, tjänsteförseelse inte styrkt. Fråga om tillsynsman vid kriminalvårdsanstalt gjort sig skyldig till tjänsteförseelse genom att lämna felaktiga uppgifter under telefonsamtal i ärende om placering av intagen i avskildhet, tjänsteförseelse inte styrkt. En polisman avlossade ett varningsskott med sitt tjänstevapen genom den låsta dörren till ett badrum där en person som skulle gripas befann sig. Fråga om polismannen därigenom gjorde sig skyldig till tjänsteförseelse. Beslut om varning undanröjdes därför att felet ansågs ringa. Även frågor om det förhållandet att åklagare inlett förundersökning men beslutat att inte väcka åtal utgjort hinder mot att ålägga disciplinpåföljd samt om arbetsgivaren i AD fick åberopa nya omständigheter till stöd för sin talan. AD 1989:123 Fråga om en polisassistent utövat en otillåten bisyssla enligt 6 kap. 1 (numera 7 ) LOA. Beslut om varning undanröjdes därför att bisysslan innebar ringa risk för förtroendeskada.

40 Disciplinansvaret 37 AD 1991:99 Ett departementsråd med bisyssla i form av terminsaffärer i hälftenägt bolag. Bisysslan ansågs inte omfattas av bisyssleförbudet i 6 kap. 1 (numera 7 ) LOA. AD 1997:8 Polisman som uttryckt sig olämpligt i samband med ett ingripande, men som bett om ursäkt kort efteråt. AD 2002:78 Överste som gav löneförhöjning till en arbetstagare vars pensionsavgång var nära förestående, gärningen var med hänsyn till tidigare praxis ringa.

41 38 Disciplinansvaret 6.5 Översikt över förfarandet Angående hänvisningarna till FL, se p. 1.2 Åtgärder Bestämmelser Förarbeten m.m. A 1 Skriftlig underrättelse till at om tillfälle att yttra sig 1) 2 Ev. muntlig handläggning, m.m. 17 LOA, 9, 15, 17 FL 14 FL prop. LOA s. 125 f., jfr prop. 1975:78 s. 167, 169, 197, p Exempel se s. 41 B Beslut om att meddela disciplinpåföljd 1 Beslutande my 3 AF, 34 LOA, I Ansv Exempel se s. 42 p. 3.1, 3.2 och 3.3 Beslutet fattas i allmänhet av personalansvarsnämnden hos my I för my, 19 VF p. 3.2 Personalföreträdare deltar Omröstningsregler Avvikande menining I för my, 7 PF 20 AF 19 FL p. 3.2 p. 3.4 p ) Angående kraven på utredning för att inleda disciplinförfarande, jfr JO 1975/76 s. 478.

42 Disciplinansvaret 39 Åtgärder Bestämmelser Förarbeten m.m. 2 Beslutet ska ha skriftlig form Uppgift i beslutet om grunden för detta Uppgift i beslutet om hur talan förs mot beslutet (fullföljdshänvisning) 3 Sättet för att meddela beslutet och tidpunkten då at får del av beslutet 1) 29 VF 20 FL 21 FL (jfr 39 LOA) 21 FL, (jfr 39 LOA) C Tvist om beslutet att meddela disciplinpåföljd Avsnitt 5 1 Förhandling på begäran av ato Talan väcks av ato eller at om ändring i beslutet 2) Förlust av talan 4 kap. 7 LRA, 7 kap. HA 37 och 39 LOA, 4 kap. 5 LRA jfr 35 och 39 LOA Cirk 2000:A 3 Cirk 2000:A 3 Prop. LOA s ) Även ett beslut att disciplinpåföljd inte ska meddelas ska delges arbetstagaren. 2) Om talan förs mot ett beslut om meddelande av löneavdrag, kan möjligen domstolen endast efter ett särskilt alternativyrkande från statens företrädare i målet meddela lindrigare disciplinpåföljd, t.ex. varning (jfr prop. 1975:78 s. 171).

43 40 Disciplinansvaret Åtgärder Bestämmelser Förarbeten m.m. 2 Beslutet får inte verkställas förrän det har prövats slutligt eller rätten till talan har förlorats 35 LOA D Talan om skadestånd för brott mot vissa handläggningsregler 20 LOA, 4 kap. 7 LRA, 7 kap. HA Avsnitt 5, prop. LOA s. 127, prop. 1978/78: Exempel på underrättelse i ärende om disciplinpåföljd Enligt 17 FL ska part ges tillfälle att yttra sig över uppgift som tillförts ett ärende av annan än parten. Det är arbetsgivaren som måste styrka att arbetstagaren fått den möjligheten. Nedan ges ett exempel på hur en underrättelse kan se ut i ett ärende om disciplinpåföljd enligt 14 LOA. Om underrättelsen sänds med post anses den ha kommit arbetstagaren tillhanda när den blivit tillgänglig för denne även om han/hon tagit del av den först senare eller inte alls. (jfr prop. 1981/82:71 s. 132 och NJA 1976 s. 87). Om det finns anledning att anta att arbetstagaren håller sig undan eller vistas på okänd ort kan det av bevisskäl vara lämpligt att underrättelsen sänds i rekommenderat brev till den senast kända adressen (prop. 1981/82:71 s. 128 och AD 1988:77). Det finns också möjlighet att använda sig av delgivning enligt 17 2 st FL.

44 Disciplinansvaret 41 (Arbetstagarens namn) Ort, datum Underrättelse i ärende om disciplinpåföljd (X-myndigheten) kommer att pröva frågan om att meddela Dig disciplinpåföljd enligt 14 lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA). Med disciplinpåföljd menas varning eller löneavdrag. Anledningen till detta är följande: (uppgift om vad som anförs mot arbetstagaren, jfr prop. 1975:78 s. 197). Du får härmed enligt 17 förvaltningslagen (1986:223) tillfälle att inom... dagar från det att Du fick del av denna underrättelse skriftligen eller muntligen yttra Dig om vad som sägs i denna skrivelse. Denna underrättelse lämnas enligt 17 LOA. NN X-myndigheten

45 42 Disciplinansvaret 6.7 Exempel på beslut om disciplinpåföljd Nedan ges ett exempel på hur ett beslut om disciplinpåföljd kan utformas. Tidpunkten då arbetstagaren fick del av beslutet måste kunna styrkas, angående sättet att meddela beslutet se 21 3 st FL, observera reglerna i 35 och 39 LOA om att beslutet om löneavdrag inte får verkställas innan det vunnit laga kraft samt den tre veckor långa överklagandefristen. Om arbetstagaren själv eller någon annan är närvarade när beslutet meddelas bör det antecknas i protokollet. Det bör också tas in uppgift om vad den personen sagt. (X-myndigheten) Utdrag ur PROTOKOLL fört vid sammanträde med (X-myndighetens) personalansvarsnämnd den... Närvarande Myndighetens chef NN, ordförande , personalföreträdare -, ", AA, sekreterare Beslut om disciplinpåföljd enligt 14 Lagen (1994:260) om offentlig anställning 1 XX föredrar fråga om att meddela YY disciplinpåföljd.

46 Disciplinansvaret 43 2 Personalansvarsnämnden fattar följande Beslut 1. (Varning) (X-myndigheten) meddelar YY varning. Beslutet fattas med stöd av 14 lagen (1994:260) om offentlig anställning. (Löneavdrag) (X-myndigheten) meddelar YY löneavdrag under dagar. Beslutet fattas med stöd av 14 lagen (1994:260) om offentlig anställning och 13 anställningsförordningen (1994:373). 2. (Redogörelse för omständigheterna i ärendet och skälen för beslutet.) 3. Om YY vill söka ändring i beslutet, ska han väcka talan inom tre veckor från den dag då han fick del av beslutet. Om YY inte gör detta, är rätten till talan förlorad. Talan ska väckas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. (4. ZZ har avvikande mening och yttrar...) (5. Beslutet avkunnas i YYs närvaro.) Vid protokollet AA Justerat (datum) NN (ZZ)

47 44

48 Åtalsanmälan 45 7 Åtalsanmälan 7.1 Regler om åtalsanmälan En arbetstagare som är skäligen misstänkt för att i sin anställning ha begått brott ska anmälas till åtal, om misstanken avser brott enligt 20 kap. 1 och 2 samt 3 1 st BrB eller annat brott, om det kan antas föranleda någon annan påföljd än böter (22 LOA, prop. LOA s. 88 ff.). Detta innebär att myndigheten är skyldig att göra åtalsanmälan om dessa förutsättningar är uppfyllda. 20 kap. 1-2 och 3 1 st BrB avser 1. tjänstefel och grovt tjänstefel (1 ), 2. mutbrott (2 ), 3. brott mot tystnadsplikt (3 1 st). skäligen misstänkt brott annan påföljd än böter Såsom framgår av ordalydelsen i 22 LOA krävs för anmälningsskyldighet inte att myndigheten anser det styrkt att arbetstagaren har begått brottet utan endast att han är skäligen misstänkt för brottet. Uttrycket "skäligen misstänkt" innebär att åtalsanmälan måste ske även om misstanken inte är så stark att sannolika skäl kan anses föreligga (jfr uttryckssätten i 24 kap. 1 och 25 kap. 1 RB). Med brott avses en gärning för vilken det i BrB eller i någon annan lag eller författning är stadgat ett sådant straff som anges i BrB (1 kap. 1 BrB). Frågan om "annat brott" kan antas föranleda någon annan påföljd än böter har behandlats i SOU 1992:60 s Där anförs:

49 46 Åtalsanmälan "Det kan självfallet ibland vara svårt för den som har att överväga om åtalsanmälan ska göras att bedöma sannolikheten för att strängare påföljd än böter kommer att dömas ut. Svårigheten ska emellertid inte överdrivas. Praxis när det gäller ofta förekommande bötesbrott är relativt fast och lättillgänglig. Om det är oklart vilken påföljd som kan komma i fråga ska brottet anmälas till åtal." Beslutande myndighet Uppföljning av åtalsanmälan Angående beslutande myndighet, myndighetens sammansättning vid beslutet, omröstning och samråd mellan myndigheter, se avsnitt 3. En myndighet, som har gjort åtalsanmälan, måste följa upp ärendet så att myndigheten kan iaktta gällande tidsfrister m.m., se bilaga. Detsamma gäller om myndigheten av någon annan anledning känner till att ett brottmålsförfarande pågår. 7.2 Exempel på beslut om åtalsanmälan Nedan följer ett exempel på hur ett beslut om åtalsanmälan enligt 22 LOA kan utformas. Arbetstagaren ska få en kopia av anmälan. Om arbetstagaren själv eller någon annan är närvarade när beslutet meddelas bör det antecknas i protokollet. Det bör också tas in uppgift om vad den personen sagt.

50 Åtalsanmälan 47 (X-myndigheten) Utdrag ur PROTOKOLL fört vid sammanträde med (X-myndighetens) personalansvarslnämnd den. Närvarande Myndighetens chef NN, ordförande , personalföreträdare -, "- AA, sekreterare Beslut om åtalsanmälan enligt 22 Lagen (1994:260) om offentlig anställning 1 XX föredrar fråga om att anmäla YY till åtal enligt 22 LOA. 2 Personalansvarsnämnden fattar följande Beslut 1. (X-myndigheten) beslutar att till åtal anmäla YY som skäligen misstänkt för att i sin anställning har begått (brottsrubricering). Beslutet fattas med stöd av 22 lagen (1994:260) om offentlig anställning.

51 48 Åtalsanmälan 2. (Redogörelse för omständigheterna i ärendet och skälen för beslutet.) (3. ZZ har avvikande mening och yttrar...) Vid protokollet AA Justerat (datum) NN (ZZ)

52 Yttrande till en allmän domstol i ett brottmål 49 8 Yttrande till en allmän domstol i ett brottmål Strafflindringsregler 8.1 Brottmålsdom och anställningen En domstol ska både vid påföljdsvalet och vid straffmätningen ta hänsyn till om den tilltalade till följd av brottet drabbats av eller om det finns grundad anledning anta att han kommer att drabbas av avskedande eller uppsägning från anställning eller av annat hinder eller synnerlig svårighet i yrkes- eller näringsutövning (30 kap. 4 och 29 kap. 5 1 st p. 5 BrB). Föreligger sådana omständigheter, får domstolen, om särskilda skäl påkallar det, döma till lindrigare straff än som är föreskrivet för brottet (29 kap. 5 2 st BrB). Vad nu sagts gäller också om någon annan omständighet föreligger som påkallar att den tilltalade får ett lägre straff än brottets straffvärde motiverar (29 kap. 5 1 st p. 8 BrB). Sådana omständigheter kan vara andra arbetsrättsliga följder av ett brott än avskedande eller uppsägning t.ex. omplacering eller disciplinpåföljd (jfr prop. 1987/88:120 s. 94). Yttrande till domstolen Domstolen har därför i regel anledning att inhämta yttrande (i regel från den myndighet hos vilken arbetstagaren är anställd) i frågan om arbetstagaren kommer att avskedas, sägas upp eller drabbas av någon annan arbetsrättslig påföl jd, t.ex. omplacering eller avstängning. Angående motiven till strafflindringsreglerna, se prop. 1987/88:120 s. 92 ff. och 95 ff.

53 50 Yttrande till en allmän domstol i ett brottmål Omprövning av påföljd Beslutande I anslutning till reglerna om att domstolen ska ta hänsyn till bl.a. uppsägningar och avskedanden har införts en regel om möjlighet till omprövning av ådömd påföljd i vissa fall, se 38 kap. 2 a BrB (prop. 1987/88:120 s. 111 ff.). Där föreskrivs att domstolen, efter ansökan av åklagaren eller den dömde, får undanröja den ådömda påföljden och döma till ny påföljd för brottet, om ett antagande om avskedande eller uppsägning som beaktas vid påföljdsvalet eller straffmätningen visat sig felaktigt. Enligt motiven till bestämmelsen ska en omprövning göras om den arbetsrättsliga påföljden kan förutsättas ha haft stor betydelse för påföljdsbestämningen eller straffmätningen. Bestämmelsen avses bli tillämpad endast i sådana undantagsfall då det skulle framstå som närmast stötande för den allmänna rättskänslan, om den gamla påföljden fick bestå (prop. 1987/88:120 s. 112). Yttrandet avges av den myndighet som beslutar om avskedande respektive uppsägning av arbetstagaren eller om andra arbetsrättsliga påföljder, t.ex. omplacering eller avstängning. Beslut om anställningens upphörande ankommer på olika myndigheter (se 3 AF, 34 LOA och 15 LFA). Det kan därför ibland finnas skäl att yttrande avges av mer än en myndighet, t.ex. av Ansvarsnämnden och av den myndighet som prövar frågan om uppsägning (se närmare i avsnitt 3). Om myndigheten vet att arbetstagaren utöver anställningen vid myndigheten även har en annan anställning, bör myndigheten nämna detta för domstolen (jfr p. 3.1, 3.2 och 3.3). Om det inte är osannolikt att myndigheten kommer att omplacera, säga upp eller avskeda arbetstagaren, om han fällts till ansvar i huvudsak enligt åtalet, bör myndigheten