Karin Lundqvist PERSPEKTIV PÅ NÄTVERKSSAMHÄLLETS FRAMVÄXT MOT EN NY EKONOMI OCH EN NY ARBETSVÄRLD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Karin Lundqvist PERSPEKTIV PÅ NÄTVERKSSAMHÄLLETS FRAMVÄXT MOT EN NY EKONOMI OCH EN NY ARBETSVÄRLD"

Transkript

1 Karin Lundqvist PERSPEKTIV PÅ NÄTVERKSSAMHÄLLETS FRAMVÄXT MOT EN NY EKONOMI OCH EN NY ARBETSVÄRLD

2 TITEL (svensk): Perspektiv på nätverksamhällets framväxt mot en ny ekonomi och en ny arbetsvärld TITLE (english): Perspectives on the rise of the network society towards a new economy and a new world of work FÖRFATTARE/AUTHOR: Karin Lundqvist SERIE/SERIES: VINNOVA Rapport VR 2001:10 ISBN ISSN PUBLICERINGSDATUM/DATE PUBLISHED: Maj 2001/May 2001 UTGIVARE/PUBLISHER: VINNOVA Verket för Innovationssystem/The Swedish Agency of Innovation Systems, Stockholm REFERAT (syfte, metod, resultat): Rapporten Perspektiv på nätverksamhällets framväxt mot en ny ekonomi och en ny arbetsvärld är ett resultat av forsknings- och utvecklingsprogrammet MTO, Människa Teknik Organisation. Karin Lundqvists uppdrag var att knyta samman den internationella diskussionen om nätverksamhällets framväxt med de konkreta erfarenheterna av omvandlingen av svenskt närings- och arbetsliv. Förhoppningsvis kommer rapporten att ge ett bidrag till vår förståelse för omvandlingens innebörd. Perspektiv på nätverksamhällets framväxt mot en ny ekonomi och en ny arbetsvärld är den tredje utgivningen av MTO-programmets publikationsserie. Under programmets avslutande år 2001 på Verket för Innovationssystem, VINNOVA, planeras två ytterligare utgivningar. En publikation inriktas på lärdilemmor i arbetslivet och den andra publikationen aktualiserar ett användarperspektiv på tekniska och organisatoriska förändringar. ABSTRACT (aim, method, results): We are entering a new era, centered around the new information and communication technologies, which are fundamentally restructuring society. This report focuses on how traditional corporations are being transformed into network enterprizes and what the consequencies will be for the world of work. The aim is to reveal the new patterns in order to give a platform for debate and research about the future of work and how work and technology can be designed to fit human needs. I VINNOVAs Verket för innovationssystem publikationsserier redovisar forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. De flesta VINNOVA-publikationer finns att läsa eller ladda ner via VINNOVA The Swedish Agency for Innovation Systems publications are published at

3 Perspektiv på nätverkssamhällets framväxt mot en ny ekonomi och en ny arbetsvärld Karin Lundqvist 1

4 2

5 Förord Kapitalismen består, men ändrar form, när ekonomin blir global och världen länkas samman via elektroniska nätverk. Detta skapar nya förutsättningarna för samhällsutvecklingen. IT-bubblan har spruckit och konjunkturen vänt ner, men låt inte detta skymma sikten för nätverkssamhället. Konjunkturcykler är inneboende fenomen i det kapitalistiska systemet; dessa kommer vi inte undan. Riskkapitalet är ständigt på jakt efter nya investeringsobjekt. Förhoppningar om snabba klipp driver entreprenörer och riskkapitalister (ofta flockvis) till att leta upp nya fält för affärsverksamhet. En mängd e- handels- och dotcom-företag har följaktligen startats i rasande fart. Våra synfält och föreställningsförmågor begränsas av det rådande paradigmet, vilket gör att det tar sin tid innan innovativa tillämpningar både uppstår och får genomslag. Samhället och organisationerna måste hinna ställas om, vilket illustreras av den hittillsvarande IT-utvecklingen, som ju ingalunda har gått på räls. Sambandet mellan ny teknik och produktivitetsökningar har visat sig vara synnerligen komplicerat. Slutsatsen blir att den nya ekonomin och Internetrevolutionen påverkar i lika hög grad de traditionella företagen och arbetsvärlden som kulturen och vardagslivet. Den är något som är betydligt större än e- handeln och de nya dotcom-företagen. Att vi trätt in i en ny era, centrerad kring IT och elektroniska nätverk, som bidrar till att omvandla hela samhället, stod klart för mig efter läsningen av den första delen av Manuel Castells trilogi om nätverkssamhällets framväxt. Castells monumentala verk är en viktig inspirationskälla och ram för den här skriften, som fokuserar på vad som händer med företag, organisationsstrukturer och arbetsvärld, närmare bestämt i skärningsfältet mellan dessa. Jag vill tydliggöra det nya framväxande mönster, som vi ännu bara kan skönja konturerna av. Framställningen spänner över ett vittomfattande fält, vilket jag ser som en nödvändighet för att få perspektiv på den nuvarande samhällsomvandlingen. Förhoppningsvis kastar den ett visst ljus över den process som leder till bildandet av nätverksföretag och uppkomsten av ett flexiblare arbetsliv. Jag hoppas att skriften, skall stimulera till debatt i breda kretsar och ge ett avstamp för diskussioner och forskning om hur arbetslivet framgent bör gestalta sig. 3

6 Som både forskare och konsult har jag följt arbetslivets utveckling under ett kvartssekel. Under den tiden har jag iakttagit många förändringar, men inga av den dignitet som de vi nu är med om. Med de elektroniska nätverken har vi fått en ny samordnande teknik, som upphäver avståndet mellan platser och möjliggör direktkoppling mellan spridda enheter världen över. Detta minskar betydelsen av traditionella hierarkiska kommandostrukturer och bryter mark för en ny organisationsform; nätverket. Skriften, som är finansierad av Nuteks MTO-program (MTO = relationen mellan Människa, Teknik och Organisation), är en något korrigerad och uppdaterad version av den interimsupplaga, som kom ut i november förra året. Jag vill speciellt tacka professor emeritus Gunnela Westlander och MTO-programmets handläggare Dan Sjögren för intresse, uppmuntran och stöd under arbetets gång. Tack också till Ann Katrin Bäcklund som rådde mig att börja med empirin och lägga avsnittet om Castells teori om nätverkssamhället sist i rapporten. Förhoppningsvis blir innebörden i begreppen därigenom klarare för läsaren. Du som har synpunkter på något i skriften, maila gärna till mig på adress: Stockholm i mars 2001 Karin Lundqvist fil dr i sociologi Castor Analys AB Nybrogatan 15, 4 tr Stockholm 4

7 Innehåll 1. Den nya ekonomin...7 Går kapitalismen in i en ny fas?...7 Syfte och uppläggning Hur fånga det som är i vardande?...13 Debatten om den nya ekonomin Internet och de nya affärsmodellerna...23 Värdekedjan och kapitalflödet...23 Den gamla strategin: Totaltidsrationalisering...24 Den nya strategin: Maximera varje länk i kedjan...25 Varje länk i värdekedjan kan effektiviseras via Internet...34 Från marknadsplatsen till marknadsrummet...43 Nätet är på väg att bli ryggraden i den informationella ekonomin...46 Uppstår en splittring och en ny buntning av affärsprocesserna till följd av Internet?...49 Hinder på vägen Nätverksföretagen i den globala ekonomin...54 Visionen om det globala elektroniska nätverksföretaget...55 Hur berörs leverantörsnätverken?...59 Klusterbildningar...62 Interorganisatorisk samverkan...62 Intraorganisatorisk samverkan...64 Internet som samordnande teknik...65 Nätverket - en organisationsform mellan marknaden och hierarkin...66 Vad kan globalisering och IT tänkas innebära för nätverksbildningen?

8 4. Arbetsvärlden...73 Samhällsutvecklingen en kort repetition...73 Hur utvecklas Sveriges näringsoch sysselsättningsstruktur?...77 Arbetets karaktär i nätverkssamhället...81 Nya personalstrategier arbetsgivarnas dilemman...85 Individens frikoppling i det gränslösa arbetet...88 Nätverkssamhällets arbetsvärld - en diskussion Nätverkssamhällets kännetecken...94 Vad utmärker övergången till en ny samhällsfas?...94 De nya ekonomiska förutsättningarna...96 Den verkliga virtualitetens kultur den fiktiva massmediala kulturen framstår som verklig...99 Omstrukturering av tid och rum Klyftan mellan nätet och jaget Exkurs om det komplicerade sambandet mellan ny teknik och produktivitetsökningar Referenser

9 Kapitel 1. Den nya ekonomin Går kapitalismen in i en ny fas? USA har haft en rekordlång högkonjunktur, som har varat i nära tio år. Produktiviteten och tillväxten har varit stark, samtidigt som arbetslösheten och inflationen uppvisat låga värden. 1 Kombinationen är unik. Många bedömare har länge hävdat att den amerikanska ekonomin gått in i en ny fas. Med viss fördröjning klev Sverige på tåget; tillväxten har inte varit så stark sedan 1960-talet, inflationen har på senare tid varit nästan obefintlig och arbetslösheten har sjunkit. Frågan är hur läget skall tolkas. Är denna ekonomiska boom en konsekvens av IT-revolutionen? Den nya ekonomin har tills helt nyligen varit på allas läppar. Debatten har kommit att präglas av Internet, de nya IT-företagen och den kraftiga börsuppgången. Många verkar ha satt likhetstecken mellan Internetföretagen och den nya ekonomin. Spricker IT-bubblan så faller också den nya ekonomin. Nu har IT-bubblan spruckit och den amerikanska högkonjunkturen har mattats. Den psykologiska pendeln har svängt, hushållen har blivit mer försiktiga och lagren av osålda varor ökar. Dollarn har till följd av inflödet av kapital till IT-sektorn från främst Japan och Opec-länderna blivit övervärderad, vilket slår mot handeln. Jämförelser görs med Japan, som just genomgått en tioårig lågkonjunktur efter en femtonårig ekonomisk boom, inledd på 1970-talet. Nu förutspår vissa bedömare att Europa för en tid skall komma att fungera som världsekonomins motor. Den västeuropeiska ekonomin går bra; den svenska bedöms vara fortsatt stark, trots vissa tecken på nedgång i konjunkturen. 2 Det ekonomiska läget är för närvarande mycket svårbedömt. En sak är dock klar; vi kommer även fortsättningsvis att få leva med konjunktursvängningar och börsbubblor, eftersom de är inneboende fenomen i det kapitalistiska systemet. Laura Tyson (tidigare chefsrådgivare åt president Clinton) hävdar att konjunkturcyklerna visserligen består, men att parametrarna håller på att förändras 3. Produktiviteten i USA började öka 1990 och accelererade från 1996 och har i genomsnitt 1 Business Week, Febr 14, Specialrapport om America s Boom. 2 Exportrådets marknadsöversikt, refererad i SVD Ekonomi 14 mars Business Week, Jan

10 legat på 2,5 procent per år. Med tanke på att en långsiktig ekonomisk tillväxt kräver teknologiska förändringar och rationaliseringar så borde det mesta av produktivitetsökningarna fortfarande ligga framför oss, hävdar hon. Historien visar emellertid att tillväxtspåret ingalunda är spikrakt. Den här rapporten skall inte behandla konjunkturcykler och börsutveckling, utan syftet är att kasta ljus över frågan om vi är med om en genomgripande ekonomisk och samhällelig omvandlingsprocess, av det slag som tidigare orsakats av den industriella revolutionen. Går kapitalismen och samhället in i en ny fas? Läget är för närvarande svårtytt, eftersom förändringarna ännu inte kan avläsas i den officiella statistiken. Det tar, som bekant, tid innan tendenser blir till medelvärden och spridningar. Nya fenomen kan inte heller alltid fångas med hjälp av de gamla kategorierna och begreppen. Inte heller förmår aggregerade statistiska data visa på den motsägelsefyllda verklighet som präglar en omställningssituation. Utfallet av en begynnande strukturell omvandling kan inte till fullo beläggas empiriskt, eftersom det ännu inte tydliggjorts. Däremot kan man analysera de förändringskrafter som verkar och de motsättningar som uppstår mellan de gamla strukturerna och de nya framväxande. Hur dessa motsättningar, som har både positiva och negativa sidor, löses upp eller överbryggas påverkar förloppet och resultatet av förändringsprocessen. Förändringstakten är dessutom mycket svår att förutsäga. Vilket utfallet blir kan den empiriska forskningen först så småningom ge svar på. Manuel Castells har i sin uppmärksammade trilogi, The Information Age: Economy, Society and Culture, , redan genomfört en analys av samhällsutvecklingen fram till mitten av 1990-talet. En avsevärd mängd av den samhällsforskning som producerats på senare år har syntetiserats till en modell av det globala samhället och dess drivkrafter. Framställningen styrks av en stor mängd empiriska data. I och med Castells verk, som liknats vid Marx Kapitalet i fråga om visionär kraft, har forskningen fått en ny plattform att utgå ifrån. Styrkan ligger, enligt min mening, i att han integrerar ett så omfattande forskningsfält. Ämnesspecialister finner säkerligen både tveksamheter och bristande djup i Castells i många stycken svårgenomträngliga text. Det viktiga är emellertid, enligt min mening, inte alla enskildheterna, utan den breda, summerande och integrerande ansatsen, som givit oss en ny plattform för den fortsatta diskursen om vart samhället är på väg. Först nu, när alla tre volymerna volymerna översatts till svenska, har debatten om Castells syn på nätverkssamhället börjat fart. Läsningen 8

11 kräver att man omprövar gängse tänkesätt, vilket är den process som tar sin tid. Castells introducerar nämligen en rad nya abstrakta begrepp, the network society, the culture of real virtuality the space of flows och timeless time, för att nämna de viktigaste. Därigenom får vi en begreppsapparat för att kunna tolka den nya verkligheten i vardande. Analysen, speciellt i volym I: The Rise of the Network Society, utgör ett viktigt avstamp för min framställning. Utifrån det rika materialet har jag försökt ta fasta på de grundläggande dragen i nätverkssamhället och de krafter som driver utvecklingen. Sammanställningen redovisas i slutkapitlet om nätverkssamhällets kännetecken. 4 För framställningen och analysen av det som rör mitt specialområde och det som utgör fokus för den här rapporten; närings- och arbetslivets omvandling, utgör Castells analys av nätverkssamhället endast ramen. I dessa kapitel utgår jag i huvudsak från kompletterande källor. Att samhällets omvandling är en synnerligen komplicerad process, förknippad med motsägelser och konflikter, framgår inte alltid när situationen analyseras på makronivå. Det mönster som framträder vid en viss tidpunkt kan liknas vid ett lapptäcke, som under historiens lopp fogats samman i samspelet mellan teknisk förändring, kampen mellan aktörerna på arbetsmarknaden och konfliktfyllt socialt handlande. 5 För att förstå mönstret måste de olika lagren av sociala orsaksförhållanden friläggas. Först när krafterna är identifierade är det möjligt att rekonstruera det mönster som karakteriserar den nya samhällsfasen. Det är den ansatsen som Castells säger sig tillämpa i sin trilogi. Av Castells friläggning av de krafter som verkar och åtföljande rekonstruktion av mönstren framgår, att vi redan trätt in i nätverkssamhället, som representerar en helt ny fas i kapitalismens utveckling. Den industriella kapitalismen har ersatts av den informationella, där IT blivit den nya produktivkraften, dvs den nya basen för tillväxt. I det globala nätverkssamhälle som börjat ta form, skapas mervärde inte längre främst genom materiell produktion, utan genom att bearbetning av information och utveckling av kunskap, framvuxen och förmedlad genom den nya informationsteknologin. (Med IT menar här informa- 4 Castells har sedan trilogin skrevs stramat åt och korrigerat sitt resonemang samt skissat på en mer sammanhängande teori i en artikel i British Journal of Sociology (Jan/March 2000) som svar på recensioner och kommentarer från kända forskare som Giddens, Tourraine, Hall m fl. Artikeln finns översatt i Ord& Bild nr 6/2000. Den fick jag kännedom om när min första rapportupplaga redan var utgiven. I denna något reviderade version har jag gjort smärre korrigeringar och tillägg med utgångspunkt från denna, i mitt tycke, klargörande artikel. 5 Castells 1996:240. 9

12 tions- och kommunikationstekniken inbäddad i ett socialt sammanhang. Castells talar både i termer av en ny produktivkraft och ett nytt tekniskt paradigm. Innebörden är densamma.) Lester Thurow 6 visar hur de klassiska konkurrensfördelarna, naturresurser, tillgång till kapital respektive billig arbetskraft, har spelat ut sin roll och hur kompetens nu börjar bli den enda varaktiga konkurrensfördelen. Kompetens är den parameter som idag är avgörande för konkurrensekvationen. För att göra sig gällande i en tid när kommunikationsteknikens framsteg gjort att hela världens råvaror, kapital och arbetskraft i princip blivit tillgängliga krävs att allt större beroende av att utveckla kunskap. Kunskapskapitalism är en annan beteckning på den nya eran, som innebär en fundamental förändring av den ekonomiska basen. 7 Kombinationen av snabb teknisk utveckling och en global marknad öppnar nya horisonter. IT, bioteknik och nanoteknik (atomslöjd) är de tre tekniker som har potentialen att omvandla vårt sätt att leva och arbeta och som under de närmaste decennierna kommer att skapa många nya industrier. När det digitala telenätet byggdes ut blev datorn ett medel för kommunikation, vilket enligt Castells, markerar inträdet i nätverkssamhället. IT i vid mening håller på att revolutionera informationsutbytet och kapitalflödena, minska de hinder som den geografiska distansen utgör, samt skapa samverkansformer som annars inte skulle vara möjliga. Via ett världsomspännande nätverk av datorer flödar information i realtid över globen utan hänsyn till nationsgränser och tidszoner. Världen har fått en ny rytm och nätverket konstituerar den nya sociala morfologin, i vilken IT är en integrerad beståndsdel. Informationsålderns dominerande funktioner och processer organiseras mer och mer kring nätverk, hävdar Castells. IT är en förutsättning för de dynamiska nätverkens expansion. Potentialen ligger i nätverkens möjligheter att snabbt och flexibelt kunna omformas och expandera. De elektroniska och sociala nätverksstrukturerna uppvisar dessutom en allt större konvergens. Det är inte bara ekonomin och tekniken som förändras; det är lika mycket en social omvandlingsprocess. De gamla motsättningarna och grunderna för att strukturera relationen mellan arbete och kapital, kultur och identitet håller på att erodera bort och nya former växer fram. Inledningsvis kan vi konstatera att omvandlingen från vertikala till horisontella nätverksföretag i praktiken redan har inletts; storföretagen växer genom fusionering samt outsourcar och optimerar delar av 6 Thurow, 1996:67. 7 Burton- Jones,

13 verksamheten globalt, vilket resulterar i nya företagsallianser. Samtidigt bildas nya Internetbaserade företag i snabb takt. Internet öppnar samtidigt en mängd nya möjligheter inte bara för nyföretagande, utan också för rationaliseringar, produktutveckling, försäljning och kundanpassning i de traditionella företagen. Här står vi ännu bara i början av en rationaliseringsprocess med stor potential. Arbets- och produktionsprocesserna är emellertid fortfarande samhällets nav; nätverksföretagen breder ut sig över globen. Relationen mellan arbete och kapital förändras därmed på ett grundläggande sätt, vilket ger upphov till en ny arbetsfördelning och en ny social skiktning. Tecken tyder på att vi går mot en polarisering mellan en ny framväxande kosmopolitisk kunskapselit och den traditionella lokala arbetskraften. Arbetsvärlden blir dessutom mer instabil och individualiserad. I nätverkssamhällets arbetsvärld förutspås humankapitalet få en mycket stark ställning, eftersom konkurrensfördelarna, i mycket högre grad än i tidigare epoker, kommer att bygga på människors förmåga att utveckla och använda sig av information och kunskap. Traditionella arbets- och karriärmönster är i upplösning. Efter företagens omfattande organisationsslimningar och personalneddragningar under den djupa lågkonjunkturen i skiftet har tillfällighets- och projektanställningarna ökat både i USA och i Sverige. Det märks inte minst på personaluthyrningsföretagens dramatiska tillväxt. Arbetsmarknaden blir mer flexibel och individualiserad, en utveckling som har både positiva och negativa inslag. Jag vill understryka att det inte är den nya tekniken i sig som skapar tillväxten, men rätt använd blir den ett oundgängligt redskap. Det krävs en genomgripande social och kulturell omställning för att informationsteknologin vid mening verkligen skall bli en produktiv kraft. Företagen måste positionera sig rätt i det globala marknadsspelet. Organisationspyramiden blir på sikt en relik, eftersom de elektroniska nätverken möjliggör snabb och samordning både internt och externt. De nya verksamheter som växer fram är mer kunskapsintensiva än tidigare och kräver intellektuella färdigheter hos personalen. Förändringstrycket skapar en stark känsla av utsatthet inte bara hos individerna, utan även hos företag och samhälle. Individernas upplevelse av osäkerhet märks inte minst genom de ständiga rapporter om stress och utbrändhet som fortplantas via massmedia. Syfte och uppläggning Med den här explorativa studien vill jag försöka fånga en utveckling i vardande och teckna konturerna av framtidens samhälle. Jag hoppas att 11

14 den bild som framträder skall kunna ge både debatten och forskningen om arbetslivet en ny plattform att utgå ifrån. Diskussionen har hittills i huvudsak handlat om ekonomin i snäv mening; huruvida vi befinner oss i en ny ekonomi eller ej till följd av informationsteknologin. Jag vill komplettera debatten genom att visa att omvandlingen berör hela samhället. I fokus för analysen står emellertid närings- och arbetslivets förändringsprocess. En huvudfråga är hur informationsteknologin fungerar som produktivkraft och vilka nya affärsstrategier och organisationslösningar som mot den bakgrunden växer fram. En annan är hur arbetet och arbetsvillkoren omstruktureras. Syftet är inte att ge någon representativ bild av läget, utan att försöka spåra vart vi är på väg, vilket jag bl a gör genom att belysa utvecklingen i spjutspetsföretagen, dvs de företag som går i bräschen och visar vägen för de övriga. De belysande fallen har jag till stor del erhållit från affärstidskrifter och dagspress. I affärstidskrifterna återges både var företagen affärsstrategiskt befinner sig idag, men också många visioner om och planer på hur Internet skall komma att revolutionera affärerna. I VD:arnas beskrivningar av företagens framgångar berättas sällan om vedermödorna. I den övergripande statistiken kan man inte heller utläsa något om stenarna på vägen. Många krafter verkar; vad som till syvende och sidst kommer ut av omställningsprocessen är fortfarande delvis en öppen fråga. Mycket av framtiden har dock redan programmerats in under historiens lopp, så framtiden ligger ingalunda helt öppen. Utgångspunkten är alltså, att vi befinner oss i början av en ny ekonomisk och samhällelig fas. Med Castells terminologi; vi träder in i nätverkssamhället. Sedan jag påbörjade det här arbetet hösten 1999 har det kommit ut ett par svenska framtidsstudier. Främst tänker jag på de åtta expertpaneler, som tagit fram Teknisk Framsyn, men även på Institutet för verkstadsteknisk forskning (IVF), som publicerat Scener ur framtiden, i sju delar. När jag fick dessa rapporter i min hand på försommaren 2000 var jag så gott som färdig med mitt arbete. Jag känner mig emellertid lättad över att efter genomläsningen kunna konstatera, att de resultat som befinner sig på gränsytan mellan våra rapporter verkar vara i samklang, vilket validerar den bild jag har tecknat. Många av rönen i nämnda rapporter har jag dessutom direkt använt mig av för att fördjupa vissa av resonemangen. Rapporterna har dock olika karaktär och fokus. Teknisk framsyn och Scener ur framtiden listar utvecklingstrender inom ett antal områden utgående från teknikens inverkan på samhällsutvecklingen Den förstnämnda rapportserien har en bredare teknisk utgångspunkt, medan den sist- 12

15 nämnda i första hand är inriktad mot verkstadsindustrin och dess arbetsvillkor. I båda rapportserierna görs dessutom vidare utblickar i samhället. I fokus för min framställning står alltså skärningsfältet mellan företagsoch arbetsvärld. Perspektivet är samhällsvetenskapligt och min ambition är att försöka klargöra centrala sociala mönster i omvandlingsprocessen. Jag utgår främst från internationell forskning och debatt. I detta inledande kapitel följer efter en kort metodutvikning en genomgång av hur den nya ekonomin debatteras och därefter (i kapitel 2) kommer jag in på vad som utgör mitt egentliga fokus, nämligen hur globaliseringen och Internet förändrar affärsstrategier och -modeller. De framväxande nätverksorganisationerna i den globala ekonomin behandlas i ett separat kapitel (nr 3). Mot denna bakgrund analyseras den nya arbetsvärlden (kapitel 4). Efter att ha presenterat empirin avslutar jag med en redogörelse för vad jag anser vara kärnan i Castells teoribildning om nätverkssamhället (kapitel 5). Därigenom hoppas jag att innebörden i hans framställning och begrepp skall framstå tydligare för läsaren. Allra sist följer en exkurs om det komplicerade sambandet mellan ny teknik och produktivitetsökningar. Hur fånga det som är i vardande? Jag vill, som nämnts, försöka fånga en utveckling i vardande. Den kan, som tidigare diskuterats, inte beläggas empiriskt eftersom den ännu inte helt och fullt är förverkligad. Hur nuläget egentligen skall tolkas råder det fortfarande stor osäkerhet om. Av historien kan man lära sig mycket om framtiden, mycket upprepar sig fastän i nya skepnader. Under kapitalismen har det exempelvis alltid funnits konjunktursvängningar. Den extremt långvariga period av högkonjunktur som rått i USA jämförs med 60-talets. Om man utgår ifrån att historien bara upprepar sig kan man hamna i en fälla, eftersom den samtidigt innebär genombrott för något nytt. Klart är emellertid att den historiska utvecklingen karakteriseras av kriser och åtföljande utvecklingsfaser baserade på olika typer av genombrott (alfabetiseringen, ångmaskinen, elektriciteten, maskinen, det löpande bandet, automationen för att bara nämna några). Dessa har dock varit mer eller mindre genomgripande och av olika betydelse för mänskligheten och samhällsutvecklingen. Om vi har trätt in en kvalitativt ny utvecklingsfas, så innebär det att världen i vissa stycken måste beskrivas annorlunda än tidigare. Sam- 13

16 hället tar en ny gestalt, som det gäller att kunna se. 8 Om man betraktar världen med den gamla linsen ser man inte embryot till det nya, eftersom det framstår som en avvikelse från det gängse. Det nya framväxande finns ännu bara på marginalen. 9 För att inte tala om hur lång tid det tar innan det som är nytt fått genomslag i den officiella statistiken. Statistikens kategoriseringar blir föråldrade med tiden. Ett tydligt exempel är branschstatistiken, som inte fångar de nya branscher som uppstått och därmed inte den branschförskjutning som skett. Kategorin service har därför fått inrymma de mest skiftande verksamheter och därigenom bidragit till att snedvrida debatten om serviceekonomin (detta diskuteras längre fram). Nätverksekonomins betydelse återspeglas inte heller i den ekonomiska statistiken. Nätverksekonomin bygger på idéer, varumärken och nya sätt att arbeta, dvs på immateriella tillgångar. Det gäller överhuvudtaget för kunskapsintensiv verksamhet. I konsultföretagens bokslut värderas datorerna mer än konsulterna och personalutbildning redovisas som en kostnad. Den traditionella affärsredovisningen, som baseras på värdet på fysiska tillgångar, är föråldrad, menar bl a Baruch Lev 10 vid Stern University i New York, som i en studie har visat att den finansiella informationen endast styr tio procent av börskursernas variationer. Det är den förväntade framtida intjäningsförmågan som styr värderingen, vilket är en anledning till att många nya High tech-företag är så högt värderade. (Microsoft med sina anställda har ett marknadsvärde på 600 miljarder dollar, medan Mc Donalds med sina tio gånger så många anställda endast har en tiondel av detta marknadsvärde.) Många företag anstränger sig idag för att försöka värdera det intellektuella kapitlet, som kan delas upp i humankapital och strukturkapital. Det förra består av medarbetarna och deras kompetens, medan det senare utgörs av sådant som varumärken, patent, kundrelationer, organisation, arbetssätt mm. 11 Även kategorierna för att analysera organisationer och arbete som härrör från den gamla ekonomin behöver sannolikt revideras. När det gäller att beskriva och förstå de nya processorienterade arbetsformerna har de gamla stela kategorierna för arbetsanalys blivit föråldrade, 8 Kuhn, 1962, har visat hur dominerande vetenskapliga paradigm styr tolkningarna och hindrar nya paradigm att bryta igenom. 9 Projektgruppe Automation und Qualifikation, 1980, diskuterar statistikproblemet i omvandlingsperioder. 10 Fast Company, Jan-Febr 2000: New Math for a New Economy. 11 Edvinsson & Malone, Kunskap som självständig tillväxtfaktor betonades tidigt av den sk edogena tillväxtteorin. Se Paul Romer,

17 hävdar Westlander. 12 Hon menar att intresset för ett djupare studium av work- practice, dvs hur arbetet ute på arbetsplatserna faktiskt går till har ökat i samband med utveckling av nya IT-system. Gamla befattningar fylls med nytt innehåll och gamla befattningar graderas upp med nya beteckningar. När samhället skiftar gestalt måste vi tillgripa nya metaforer. Metaforerna påverkar vår varseblivning och har stor betydelse för vår uppfattning av världen. 13 Vad betyder det att vi liknar organisationer vid pyramider respektive nätverk? I Internetvärlden lanseras sajter, portaler och dotcoms. Metaforer, symboler och ikoner spelar allt större roll i cyberrymden och bidrar till att forma en ny kultur. En teknokultur med en ny vokabulär utvecklas: exempel på en sådan är information space, wired, online, plugged in, surfing, brow- sing osv. 14 Castells bidrar med begrepp som IT-paradigm, informationell, tidlös tid, flödesrum, den verkliga virtualitetens kultur, för att nämna de viktigaste. Debatten om den nya ekonomin Debatten om den nya ekonomin har, som jag tidigare nämnt, kommit att präglas av Internet, de nya IT-företagen och börsutvecklingen. Vi har gått in i en ny ekonomisk fas, där informationsteknologin i vid mening blivit en produktivkraft som triggar ekonomin. Somliga hävdar att vi är med om en ekonomisk revolution. Några anser till och med att de gamla lagbundenheterna har satts ur spel. Det finns ekonomer som hävdar att inflationen skulle vara död och begraven och att riksbankerna jagar ett inflationsspöke. Efter börsnedgången har debatten ändrat tonläge. Inflationen är en av de springande punkterna i ekonomernas värdering av den nya ekonomin. Inflationen kommer till uttryck i en allmän stegring av prisnivån som leder till en försämring av penningvärdet. Inflationen är negativ genom att den urholkar konkurrenskraften och ger underskott i bytesbalansen. Den omfördelar också förmögenheter och inkomster. Sparare förlorar och låntagare vinner. Placerarna kräver högre avkastning på kapitalet och räntehöjningar blir nödvändiga. För ekonomerna är det alltså den unika kombinationen av låg inflation, låg arbetslöshet, hög produktivitet och stark tillväxt som vållar huvud- 12 Westlander, Se Morgan, Images of organizations, 1997, som analyserar organisationer som maskiner, organismer, hjärnor, kulturer och politiska system. 14 Palmer& Richards, Get Knetted i Journal of Knowledge Management Vol 3, no 3,

18 bry. Man får inte glömma att det ligger en medveten politik bakom den här utvecklingen. Västvärldens regeringar har under 90-talet lagt om kursen och inflationsbekämpning har varit ett av de främsta målen. Den här politiken, som är framkallad av globaliseringen och det ökade internationella beroendet, brukar kallas för the golden straightjacket. Världens börser och penningmarknader har bundits samman via telekommunikation, vilket gör att de kan reagera snabbt på minsta förändring. Skillnader i avkastning mellan olika länder tenderar därför att utjämnas när kapitalet tillåts flöda fritt från ett land till ett annat. Omvärlden framtvingar en låginflationspolitik, som innebär en stramare budget, avregleringar och behovet att öka attraktionskraften på de internationella marknaderna via förmånliga skattesystem, god infrastruktur och utbildad arbetskraft. För att få del i en stigande standard, måste den nationella suveräniteten ges upp. Sverige har i sina huvuddrag accepterat de här reglerna. 15 Enligt teorin om de fria marknadskrafterna skall det ekonomiska systemet fungera friktionsfritt. I praktiken finns en rad hinder, såsom flaskhalsar i systemet och trögheter i anpassningen mellan utbud och efterfrågan, vilka driver fram inflation. Det brukar vanligtvis uppstå brist på arbetskraft och insatsvaror i en överhettad ekonomi, vilket kan ge ökande löner och högre priser. Man kan emellertid finna en mängd olika förklaringar till inflationen, vilket komplicerar bilden. Olika skolor har sina teorier. 16 IT-revolutionen i kombination med globaliseringen ökar hastigheten på kapitalflödet på den internationella penningmarknaden och på sikt i alla system genom de nya affärsmodeller, som ökar kapitalomsättningen. Friktionen minskar och det mesta går snabbare. Det kan tänkas motverka djupgående konjunktursvängningar. Globaliseringen har underlättats genom de avregleringar av de amerikanska transportmarknaderna i vid mening, som påbörjades under Reagan och som fortsatt under Clintonregimen. Även Europa påverkas, fastän strukturerna fortfarande är fastare här. Avregleringarna innebar att varor och kapital började kunna flöda fritt över gränserna, vilket skapar förutsättningar för stordrift och ökad konkurrens. Samtidigt uppstår nya obalanser i systemet, som vi idag saknar kännedom om. Den viktigaste anledningen till att vi skulle vara av med inflationen hänförs den nya ekonomins rationaliseringspotential och prispressande effekter. 15 Klas Eklund, föredrag om den nya ekonomin, ABF våren Eklund,

19 Många faktorer har samverkat, menar Sahlman, som hävdar följande framgångsscenario. 17 Fokuseringen på affärsprocesserna och omstruktureringen av organisationerna ( reengineeringen ) har drivit ineffektiviteten ut ur systemet. Helt nya företag som Dell Computers och Home Depot har uppstått. De nya affärsmodellernas tillkomst låg väl i tid med avregleringen av transport- och finansmarknaderna i mitten av 70-talet. Detta röjde mark för nykomlingar. Nya tekniker som mikroprocessorn och gentekniken introducerades ungefär samtidigt. I kombination med god tillgång till riskkapital skapade detta en god cirkel av entreprenörskap och investeringar. Internet började på allvar att spridas 1994 med nya möjligheter till rationaliseringar. En rad nya företag (sk dotcoms) kunde direkt börja tillämpa de nya effektiva affärsmodellerna. Auktioner för leverantörer av halvstandardiserade komponenter startade on-line på Internet. Leverantörerna tvingades att delta vare sig de ville eller ej, men insåg snart att även de kunde minska sina kostnader. Nya möjligheter att rationalisera verksamheter via Internet uppstår ständigt, bl a genom e-handel och nya former för distribution som gör grossister och detaljhandlare överflödiga som hos Dell Computers. (Dessa nya möjligheter kommer att behandlas längre fram i rapporten.) De nya företagen får en prispressande effekt inte minst på de gamla och traditionella, vilket ökar produktiviteten och motverkar inflationen. Idag är denna ekonomi huvudsakligen ett amerikanskt fenomen, menar Sahlman, men eftersom vi lever i en global tidsålder kommer den att sprida sig. Många hävdar att centralbankerna idag försöker bekämpa en inflation som inte längre finns. Det finns en rad krafter som motverkar inflation. Automation och outsourcing av funktioner pressar tillbaka lönerna. En stor utslagning av underleverantörer till följd av konkurrensen på e- handelsplatserna förväntas komma. Den hotande arbetskraftsbristen motas för närvarande tillbaka genom automation och rationaliseringar av personalintensiva enklare tjänster. Det finns många skillnader mellan USA och Europa. Arbetsmarknaden är mer reglerad och tillgången till riskkapital har varit mindre för att nämna ett par. Riskkapitalet har emellertid nu blivit globalt, vilket flödena till Sveriges dotcoms och IT-företag visat. Detta är faktorer som kan påverka tillväxtmöjligheterna. Sverige har emellertid sedan slutet av 1980-talet och under hela 1990-talet vidtagit ett stort antal strukturåtgärder för att återhämta ekonomin och förändra villkoren för företagsamheten. Till dessa hör sänkningar av bolagsskatten och marginal- 17 Sahlman,

20 skatten, införandet av en enhetlig 30 procentig avkastningsskatt på kapital och borttagningen av förmögenhetsskatten på onoterade bolag. Vidare har man övergivit de centrala löneförhandlingarna, genomfört avregleringar av kreditmarknaden och flera statliga marknader (såsom telekommunikationer, elmarknaden, finanssektorn). Dessutom har en rad statliga verksamheter privatiserats. 18 Under historiens lopp har det förekommit regelbundna växlingar; återkommande strukturkriser med likartade förlopp har avlöst varandra. Dagens utveckling sedan strukturkrisen på 1970-talet uppvisar, enligt ekonomhistoriken Lennart Schön, stora likheter med utvecklingen från kris till expansiv omvandling i samband med den andra industriella revolutionen Den första industriella revolutionen kom i slutet av 1700-talet med ångmaskinen och då stod England i omvälvningens centrum. Den andra industriella revolutionen, som tog fart i slutet av 1800-talet, baserades på elektriciteten och utvecklingen av motorerna, vilket skapade förutsättningar för ett mer utvecklat industrisamhälle och en geografisk vidgning till Central- och Nordeuropa. I slutet av 1900-talet kom den tredje industriella revolutionen med elektroniken i centrum och en ytterligare vidgad geografisk bas till Öst- och Sydostasien. Det har förflutit ungefär ett sekel mellan varje teknisk revolution. Under mellanperioden har tillämpningarna av tekniken utvecklats, ångmaskinen, motorn och förbränningsmotorn samt under innevarande sekel tillämpningar av elektroniken. Här är vi bara i början. Schön menar att det i mycket har handlat om att utveckla en infrastruktur med stor genomslagskraft för samhällets utveckling. Infrastrukturen har stått i centrum för den följande strukturcykeln mellan de industriella revolutionerna och den har bidragit till att accelerera tillväxten och vidga världsekonomin. I första fasen byggdes järnvägarna, i den andra utvecklades elektrifieringen, bilismen och flyget och idag i den tredje utvecklas Internet som ny infrastruktur med bas i den elektroniska revolutionen. Infrastrukturens utbyggnad leder till stora omvälvningar i hela samhället och förändrar förutsättningarna i många avseenden. Som vi ser upprepas omvandlingsmönstret. Bastekniken förändras och möjliggör utvecklingen av en infrastruktur som vidgar ekonomins geografiska räckvidd. I Castells termer skulle man kunna säga att tiden 18 Artikel under DN debatt 8 aug 2000 av Magnus Henrekson, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. 19 Schön, 200:524 ff. 18

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

En modern svensk ekonomisk historia

En modern svensk ekonomisk historia En modern svensk ekonomisk historia Tillväxt och omvandling under två sekel LENNART SCHÖN Fjärde upplagan iw) Studentlitteratur INNEHÅLL Förord till första upplagan 7 Förord till andra upplagan 9 Förord

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Vart tar världen vägen?

Vart tar världen vägen? Vart tar världen vägen? SBR, 24 november 2015 Klas Eklund Senior economist Stor ekonomisk osäkerhet USA: konjunkturen OK Europa och Japan: svagt Kina och Emerging Markets: bromsar in Ny fas i den globala

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster.

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster. Avtalsrörelsen avgörande för konkurrenskraften! Ett vanligt argument som framförs i debatten kring avtalsförhandlingarna är att det egentligen inte spelar någon större roll för industrins konkurrenskraft

Läs mer

Ny teknik slår igenom när den är gammal

Ny teknik slår igenom när den är gammal Januari 2007 Ny teknik slår igenom när den är gammal Tekniska genombrott tar mycket längre tid än man tror. Och för att de ska få någon effekt krävs en rad följduppfinningar. Ångkraften, elektriciteten

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Bo Dahlbom. www.viktoria.se/dahlbom. Professor vid IT-universitetet i Göteborg. Forskningschef på Interactive Institute. Medlem av Regeringens IT-råd

Bo Dahlbom. www.viktoria.se/dahlbom. Professor vid IT-universitetet i Göteborg. Forskningschef på Interactive Institute. Medlem av Regeringens IT-råd Bo Dahlbom Professor vid IT-universitetet i Göteborg Forskningschef på Interactive Institute Medlem av Regeringens IT-råd Makten över framtiden, Liber 2003 Sveriges framtid, Liber 2007 www.viktoria.se/dahlbom

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA JANUARI 2015 Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 Enligt Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 är

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

DN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck.

DN debatt: Så kan arbetslösheten sänkas. Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck. DN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck. Många tror att ny teknik och rationaliseringar gör att en stor del av

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

REGERINGEN N2016/03446/KSR

REGERINGEN N2016/03446/KSR pypii Regeringsbeslut I 2 IP? REGERINGEN 2016-05-12 N2016/03446/KSR Näringsdepartementet Konkurrensverket 103 85 Stockholm KONKURRENSVERKET Avd,*V A nr jt fj 2 ^ ^ ^ r Dnr 3ti/c?Ml> KSnr/,/, / AktfaH /

Läs mer

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg.

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg. Organisationsteori (7,5hp) Introduktion Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, 751 26 Uppsala Michael Allvin (kursansvarig) e-post. michael.allvin@soc.uu.se tel. 018-471 51

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

I grafen ser du sambandet mellan BNP per capita och ekonomisk tillväxt. Just nu har fattiga länder alltså i snitt högre tillväxt än rika länder.

I grafen ser du sambandet mellan BNP per capita och ekonomisk tillväxt. Just nu har fattiga länder alltså i snitt högre tillväxt än rika länder. 1 GRUNDKURS I NATIONALEKONOMI: MAKROEKONOMI Tentamen NAMN: MATRIKELNR: Examinator: Jonas Lagerström Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, språklexikon Förklara alltid dina svar tydligt och visa att du förstår

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Sveriges framtid (2007) www.aktivering.se www.sust.se

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Sveriges framtid (2007) www.aktivering.se www.sust.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef Sveriges framtid (2007) Aktivera dina medarbetare (2011) www.aktivering.se www.sust.se 1 Förändring Samhället förändras De sista 5 åren med Internet Facebook, Twitter

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project leadership and Conflict management

XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project leadership and Conflict management GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för arbetsvetenskap KURSPLAN XX5100 XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project

Läs mer

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Aktiespararnas Summer Campus 2009 22-24 juni i Tällberg, Dalarna 1 Utkommer den 19 augusti 2009 Ekerlids Förlag 2 Turbulenta

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s Faktafrågor 1. Den ekonomiska tillväxten i ett land kan studeras på kort och lång sikt. Vad kallas den förändring som sker: s. 167 168 a) på lång tid (mer än fem år) b) på kort tid (mindre än fem år) 2.

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Partssamverkan för effektiva produktionssystem

Partssamverkan för effektiva produktionssystem Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall Den svenska partsmodellen

Läs mer

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M Kompendium nationalekonomi Makro Hip2 Vt 2014 Det ekonomiska kretsloppet och multiplikatoreffekten Det har vi talat om tidigare och man bör kunna det nu också. Konjunkturer

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden www.svensktnaringsliv.se DECEMBER 2014 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2014 Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden Innehåll Sammanfattande slutsatser....

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Vår syn på lönebildning

Vår syn på lönebildning Unionens lönepolitiska plattform 2016-2019 Vår lönepolitik uttrycker våra gemensamma värderingar om löneökningarnas storlek, hur dessa ska fördelas och hur vårt inflytande ska gå till. Lönepolitikens syfte

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

SVERIGE - EN SOCIAL OCH EKONOMISK HISTORIA

SVERIGE - EN SOCIAL OCH EKONOMISK HISTORIA SVERIGE - EN SOCIAL OCH EKONOMISK HISTORIA SUSANNA HEDENBORG MATS MORELL (RED.) tw) Studentlitteratur Innehåll 13 Inledning Susanna Hedenborg och Mats Moreli DEL 1 LÅNGSIKTIG UTVECKLING 29 KAPITEL 1 Den

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete 161102/Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra tre verktyg: kunskap, nätverk och finansiering och

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

www.framtidsstudier.se Sverige i framtiden Joakim Palme Institutet för Framtidsstudier När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb,

Läs mer

Med sikte på framtiden

Med sikte på framtiden Med sikte på framtiden inspirationstexter extrakongress 17 18 mars 2007 i Stockholm Med sikte på framtiden Socialdemokratin är en folkrörelse på demokratins grund. Partiets politiska vision för samhället

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Makrokommentar. November 2016

Makrokommentar. November 2016 Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Bra, men inte tillräckligt

Bra, men inte tillräckligt Bra, men inte tillräckligt Den kinesiska centralbanken meddelade i juni att den har för avsikt att öka flexibiliteten i landets växelkursregim. Ett positivt men blygsamt och otillräckligt första steg för

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag

Läs mer

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Kan hållbar kapitalism lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Världsekonomin är i kris och kortsiktigt kvartalstänkande förvärrar många av dagens miljöproblem.

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

UID FutureMap Den Nya Ledarskapsmodellen!

UID FutureMap Den Nya Ledarskapsmodellen! UID FutureMap Den Nya Ledarskapsmodellen! En ny Ledarskapsmodell - för världen efter finanskrisen 2009 Den individ och verkamhet som saknar en UID riskerar att försvinna i den globala reapriskonkurrensen.

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88:A221 av Lars Werner m. fl. (vpk)

Motion till riksdagen 1987/88:A221 av Lars Werner m. fl. (vpk) Motion till riksdagen 1987/88: av Lars Werner m. fl. (vpk) om allas rätt till arbete Arbetslöshetsstatistikens baksida Sverige lever i dag i slutskedet av en högkonjunktur- en högkonjunktur som har gått

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Sveriges myndigheter i statens (medborgarnas?) tjänst

Sveriges myndigheter i statens (medborgarnas?) tjänst Sveriges myndigheter i statens (medborgarnas?) tjänst 1 Marknad Sverige år 1900 Bo Dahlbom Sverige år 2000 Bo Dahlbom Det moderna miraklet 200 000 150 000 Bnp per person i Sverige 100 000 50 000 5 000

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Sten Gellerstedt LO Adjungerad professor Luleå tekniska universitet LOs förbund rapporterar om fler utarmade jobb Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer