Bisnodes kommunranking 2013

Transkript

1 Författare Datum Per Weidenman Maj (15) Bisnodes kommunranking 2013

2 2 (15) Kommunernas lokala näringsliv Bisnodes kommunranking baseras på en årlig undersökning av alla företag i Sveriges 290 kommuner. I undersökningen ingår alla typer av företag och organisationer 1, men de rankinglistor som presenteras här fokuserar på de privatägda aktiebolagen inom kommunernas näringsliv. Det innebär att kommunalt ägda bolag, kommunala förvaltningar, statliga myndigheter, etc. inte ingår i eller påverkar de rankinglistor som presenteras i det följande. Syftet med Bisnodes kommunranking är alltså att beskriva det privatägda näringslivets struktur inom landets kommuner. Grundtanken är att nuläget i det lokala näringslivet avspeglar förutsättningarna för tillväxt och anställningsutvecklingen under kommande år. Bedömda faktorer Alla enskilda företag är naturligtvis unika, vart och ett på sitt sätt. De skiljer sig åt avseende bakgrund, affärsidé, kompetensprofil, kundrelationer, ägarsituation etc. Kommunernas lokala näringsliv är därför mångfacetterat, och det finns inga enkla, entydiga och fullt rättvisande sätt fånga in allt om de lokala företagen. Men ändå är det intressant att försöka beskriva de lokala näringslivens struktur, och hur de olika kommunerna skiljer sig åt avseende nuläge och förutsättningar för framtida utveckling. Bisnodes kommunranking omfattar därför sju faktorer som på olika sätt beskriver nuläget i det lokala näringslivet. Faktor Andel anställda i lokalt förankrade företag Koncentration Andel anställda i utlandsägda företag Andel anställda i nystartade företag Avkastning på totalt kapital Soliditet Omsättningstillväxt Kommentar Visar hur stor andel som arbetar i företag som har huvudkontoret i kommunen. Se sidan 3. Visar hur dominerande storföretagen är ur sysselsättningssynpunkt i kommunen. Se sidan 5. Visar hur stor andel som arbetar i dotterbolag med utländsk koncernmoder. Se sidan 6. Visar hur stor andel som arbetar i företag som startat verksamheten under de senaste 5 åren. Se sidan 7. Visar medianvärdet för nyckeltalet avkastning på totalt kapital bland företagen i kommunen. Se sidan 8. Visar medianvärdet för nyckeltalet soliditet bland företagen i kommunen. Se sidan 9. Visar medianvärdet för nyckeltalet förändring av nettoomsättning bland företagen i kommunen. Se sidan Dock ej enskilda firmor

3 3 (15) Sammanfattande ranking Utöver de sju faktorerna ovan omfattar Bisnodes kommunranking även en sammanfattande ranking av de 290 kommunerna. Denna sammanfattande ranking baseras på den bedömda förutsättningen för positiv anställningsutveckling i det privata näringslivet under kommande år. Modellen för den sammanfattande kommunrankingen beskrivs närmare på sidan 13. I korthet gäller dock följande. För alla 290 kommuner har vi beräknat anställningsutvecklingen i det privata näringslivet under åren 2004 till Under denna period har vi upplevt både högkonjunktur, finanskris och återhämtning. Men trots konjunktursvängningarna, vilka bakomliggande faktorer kan förklara varför sysselsättningen utvecklades bra eller dåligt i de olika kommunernas lokala näringsliv? Genom att analysera sambandet mellan kommunernas näringslivsstruktur och den följande sysselsättningsutvecklingen har vi utvecklat en bedömningsmodell som visar hur de sju faktorerna påverkar den följande anställningsutvecklingen i det privata näringslivet. Denna modell har vi därefter använt för att bedöma kommunernas näringslivsstruktur i nuläget vilka kommuner har bäst respektive sämst förutsättningar för en positiv sysselsättningsutveckling under kommande år? Den sammanfattande rangordningen av kommunerna baseras på denna bedömning, som alltså i sin tur är en sammanvägning av de sju faktorerna som speglar nuläget i det lokala näringslivet. De 20 kommuner med bäst respektive sämst ranking presentera på sidan 13. I följande avsnitt markeras de 20 bäst rankade kommunerna med grön text, medan de 20 sämst rankade markeras med röd text. Andel anställda i lokalt förankrade företag Det stora flertalet företag och speciellt de mindre bedriver sin verksamhet på ett ställe, dvs. verksamheten finns i eller utgår från en viss lokal som finns på en viss adress i en viss kommun. Bland större företag är det dock vanligt att verksamheten bedrivs både på ett huvudkontor och på filialer som kan vara lokaliserade på helt andra platser än där huvudkontoret finns. Ett typexempel är många detaljhandelskedjor, där filialerna kan finnas i de flesta större städer och samhällen. Men även inom industrin är det vanligt att filialerna ( fabrikerna ) finns på helt andra orter än där huvudkontoret är placerat. Den första faktorn mäter alltså andelen anställda i lokalt förankrade företag. Med detta menar vi då: Anställda i sådana företag som helt bedriver sin verksamhet inom kommunen (och där det inte finns några filialer). Anställda på huvudkontor belägna inom kommunen.

4 4 (15) Anställda på filialer i en kommun, men där företagets huvudkontor finns i samma kommun. Motsatsen är förstås anställd på filialer i en kommun, där filialerna hör till företag med huvudkontor på en annan ort (i en annan kommun). Kommunerna med högst andel anställda i lokalt förankrade företag Kommun Län Stödområde andel_lokalanst Öckerö Västra Götalands län 97% Munkfors Värmlands län B 97% Essunga Västra Götalands län 97% Gnosjö Jönköpings län 96% Nordanstig Gävleborgs län B 96% Älmhult Kronobergs län 96% Båstad Skåne län 95% Tibro Västra Götalands län 94% Karlsborg Västra Götalands län B 94% Hjo Västra Götalands län 94% Kommunerna med lägst andel anställda i lokalt förankrade företag Kommun Län Stödområde andel_lokalanst Borlänge Dalarnas län 51% Kiruna Norrbottens län A 50% Burlöv Skåne län 48% Gällivare Norrbottens län A 48% Ludvika Dalarnas län B 43% Olofström Blekinge län 43% Skövde Västra Götalands län 42% Arboga Västmanlands län 40% Hallsberg Örebro län 37% Grums Värmlands län 32%

5 5 (15) Koncentration storföretagens dominans Om alla företag var lika stor hade lika många anställda skulle vi säga att det inte förekom någon koncentration av anställda. Motsatsen är förstås om alla anställda arbetade i ett och samma företag då skulle vi säga att koncentrationen var maximal. Ett vanligt koncentrationsmått är Ginikoefficienten. I det första fallet skulle Ginikoefficienten vara 0, i det andra fallet skulle Ginikoefficienten vara 1. En hög koncentration innebär förstås att storföretagen i högre grad dominerar det lokala näringslivet, och att sysselsättningen i högre grad är beroende av de större företagens utveckling. Men det innebär också att det finns lokala draglok som kan gynna de mindre företagens utveckling. Förekomsten av storföretag medför ofta att det också byggs upp en bredare kompetens i det lokala näringslivet, till exempel avseende inköp, logistik, management, försäljning, etc. Det är därför inte överraskande att de 10 kommunerna med lägst koncentration alla ligger inom stödområde A eller B, vilket framgår av tabellerna nedan. Kommunerna med högst koncentration, där storföretagen dominerar det lokala näringslivet Kommun Län Stödområde gini Älmhult Kronobergs län 0,85 Sandviken Gävleborgs län 0,85 Danderyd Stockholms län 0,84 Mjölby Östergötlands län 0,84 Oxelösund Södermanlands län 0,84 Solna Stockholms län 0,83 Lund Skåne län 0,82 Stockholm Stockholms län 0,82 Götene Västra Götalands län 0,82 Finspång Östergötlands län 0,81 Kommunerna med lägst koncentration Kommun Län Stödområde gini Storuman Västerbottens län A 0,64 Övertorneå Norrbottens län A 0,63 Högsby Kalmar län B 0,63 Rättvik Dalarnas län B 0,63 Åsele Västerbottens län A 0,63 Vilhelmina Västerbottens län A 0,61 Pajala Norrbottens län A 0,60 Arvidsjaur Norrbottens län A 0,58 Sorsele Västerbottens län A 0,56 Bjurholm Västerbottens län A 0,52

6 6 (15) Andel anställda i utlandsägda företag I avsnittet om lokalt förankrade företag ovan beskrevs hur sysselsättningen (i det privata näringslivet) i en kommun kan delas upp i Lokalt förankrade företag inom kommunen Filialer till företag med huvudkontoret på annan ort. I båda dessa fall kan dock företaget vara svenskt eller utlandsägt. Men utlandsägt menar vi här att företaget ingår i en koncern där toppmodern finns i ett annat land än Sverige. Kommunerna med lägst andel anställda i utlandsägda företag Kommun Län Stödområde pctanst_knc4 Båstad Skåne län 1,7% Malå Västerbottens län A 1,2% Öckerö Västra Götalands län 1,0% Överkalix Norrbottens län A 1,0% Gnesta Södermanlands län 1,0% Norsjö Västerbottens län A 0,6% Åsele Västerbottens län A 0,4% Sorsele Västerbottens län A 0,4% Valdemarsvik Östergötlands län 0,1% Bjurholm Västerbottens län A 0,0% Kommunerna med högst andel anställda i utlandsägda företag Kommun Län Stödområde pctanst_knc4 Älmhult Kronobergs län 77,7% Mjölby Östergötlands län 71,5% Perstorp Skåne län 70,4% Finspång Östergötlands län 65,8% Surahammar Västmanlands län 56,2% Bjuv Skåne län 56,0% Bromölla Skåne län 55,6% Hofors Gävleborgs län B 55,5% Emmaboda Kalmar län 55,3% Södertälje Stockholms län 54,0%

7 7 (15) Andel anställda i nystartade företag En viktig aspekt av det lokala näringslivets utveckling är förstås etablering och start av nya företag. Med etablering menar vi då att företag knoppas av eller startas inom ramen för en redan verksam koncern. Det typiska är då att dotterbolag registreras och startas av en redan verksam koncernmoder, som kan vara svensk eller utlandsbaserad 2. Men det kan också vara så att ett nytt koncernmodernolag skapas som ett ägarbolag till redan existerande och verksamma dotterbolag. Med nystartade bolag menar vi här resten, det vill säga. de bolag som startas utan att ingå i en koncern eller att vara statliga/kommunala. Det är dessa genuint nystartade bolag som ligger till grund för följande tabeller. Kommunerna med högst andel anställda i genuint nystartade företag (som är högst fem år gamla) Kommun Län Stödområde pctanst_nyk1 Salem Stockholms län 34,5% Nordanstig Gävleborgs län B 20,7% Orsa Dalarnas län A 19,8% Österåker Stockholms län 19,2% Lomma Skåne län 18,5% Öckerö Västra Götalands län 18,5% Grästorp Västra Götalands län 18,5% Älvdalen Dalarnas län A 18,1% Håbo Uppsala län 18,0% Ekerö Stockholms län 17,9% 2 Ett specialfall är när kommunala bolag startas som en avknoppning med kommunen som ägare och därmed koncernmoder.

8 8 (15) Kommunerna med lägst andel anställda i genuint nystartade företag (som är högst fem år gamla) Kommun Län Stödområde pctanst_nyk1 Boxholm Östergötlands län 2,6% Mjölby Östergötlands län 2,5% Sandviken Gävleborgs län 2,5% Örkelljunga Skåne län 2,3% Filipstad Värmlands län B 2,2% Oxelösund Södermanlands län 2,1% Älmhult Kronobergs län 2,0% Hylte Hallands län 2,0% Munkfors Värmlands län B 1,9% Emmaboda Kalmar län 1,8% Det lokala näringslivets ekonomi Den ekonomiska rankingen baseras på nyckeltal beräknade som medianvärden för respektive kommun. Nyckeltalen har valts för att vara så branschneutrala som möjligt, och utgörs av följande. Avkastning på totalt kapital visar hur effektivt de totala tillgångarna har utnyttjats under året. Soliditet visar hur stor del av de totala tillgångarna som har finansierats med ägarnas satsade kapital och kvarhållna vinstmedel. Förändring av nettoomsättning visar tillväxten som den procentuella förändringen av nettoomsättningen jämfört med föregående år. Avkastning på totalt kapital Kommunerna med högst avkastning på totalt kapital bland de lokala företagen Kommun Län Stödområde med_avktokap Gällivare Norrbottens län A 10,7% Salem Stockholms län 10,4% Hofors Gävleborgs län B 10,3% Norberg Västmanlands län B 10,3% Hammarö Värmlands län 10,1% Kumla Örebro län 10,0% Skellefteå Västerbottens län B 10,0% Sandviken Gävleborgs län 9,8% Essunga Västra Götalands län 9,6% Sollentuna Stockholms län 9,6%

9 9 (15) Kommunerna med lägst avkastning på totalt kapital bland de lokala företagen Kommun Län Stödområde med_avktokap Ragunda Jämtlands län A 4,6% Båstad Skåne län 4,5% Höör Skåne län 4,4% Härjedalen Jämtlands län A 4,3% Örkelljunga Skåne län 4,3% Simrishamn Skåne län 4,2% Färgelanda Västra Götalands län B 4,1% Högsby Kalmar län B 4,0% Storfors Värmlands län B 4,0% Åsele Västerbottens län A 3,9% Soliditet Kommunerna med högst soliditet bland de lokala företagen Kommun Län Stödområde med_solid Falun Dalarnas län 61% Lomma Skåne län 58% Lidingö Stockholms län 57% Danderyd Stockholms län 56% Vellinge Skåne län 55% Nordmaling Västerbottens län B 55% Täby Stockholms län 54% Ekerö Stockholms län 54% Vaxholm Stockholms län 54% Salem Stockholms län 53%

10 10 (15) Kommunerna med lägst soliditet bland de lokala företagen Kommun Län Stödområde med_solid Bräcke Jämtlands län A 38% Lilla Edet Västra Götalands län 38% Olofström Blekinge län 38% Ljungby Kronobergs län 38% Malå Västerbottens län A 37% Hällefors Örebro län B 37% Sorsele Västerbottens län A 36% Överkalix Norrbottens län A 34% Ödeshög Östergötlands län 33% Grästorp Västra Götalands län 31% Omsättningstillväxt Kommunerna med högst förändring av nettoomsättningen bland de lokala företagen Kommun Län Stödområde med_omsf Skinnskatteberg Västmanlands län B 9,2% Gnosjö Jönköpings län 8,3% Torsås Kalmar län 7,8% Grästorp Västra Götalands län 7,8% Salem Stockholms län 7,7% Gällivare Norrbottens län A 7,1% Åtvidaberg Östergötlands län 6,8% Kiruna Norrbottens län A 6,8% Öckerö Västra Götalands län 6,7% Laxå Örebro län B 6,7%

11 11 (15) Kommunerna med lägst förändring av nettoomsättningen bland de lokala företagen Kommun Län Stödområde med_omsf Örkelljunga Skåne län 1,4% Storfors Värmlands län B 1,3% Kinda Östergötlands län 1,2% Färgelanda Västra Götalands län B 1,1% Valdemarsvik Östergötlands län 1,0% Töreboda Västra Götalands län B 0,9% Burlöv Skåne län 0,9% Dorotea Västerbottens län A 0,6% Arvidsjaur Norrbottens län A -0,2% Falun Dalarnas län -1,0% Lokala Superföretag Under åtta års tid har Bisnode och Veckans Affärer utsett årets Superföretag. Urvalet och rangordningen baseras på de svenska aktiebolagens ekonomiska prestationer under de senaste fyra åren. Modellen som används tar hänsyn till och väger samman de enskilda bolagens: Tillväxt Vinst Avkastning Effektivitet Kapitalstruktur Finansiering. De företag som på detta sätt erhåller högsta betyg under fyra år i rad är en exklusiv skara sammanlagt under de åtta åren är det endast drygt 1700 företag som vid ett eller flera tillfällen kommit med på topplistan. Orsaken är förstås de tuffa kraven som modellen ställer. För att kvalificera sig handlar det inte bara om hög tillväxt här krävs långsiktig försäljningstillväxt i kombination med uthållig lönsamhet och en långsiktigt fungerande resurshushållning och finansieringsstrategi

12 12 (15) Kommunerna med flest Superföretag under de senaste åtta åren Kommun Län Stödområde Antal super Stockholm Stockholms län 245 Göteborg Västra Götalands län 105 Malmö Skåne län 48 Uppsala Uppsala län 25 Örebro Örebro län 25 Solna Stockholms län 23 Helsingborg Skåne län 23 Borås Västra Götalands län 22 Jönköping Jönköpings län 21 Lund Skåne län 19 Mölndal Västra Götalands län 19 Norrköping Östergötlands län 18 Halmstad Hallands län 18 Linköping Östergötlands län 16 Kalmar Kalmar län 14 Varberg Hallands län 14 Kungsbacka Hallands län 14 Västerås Västmanlands län 14

13 13 (15) Total kommunranking förutsättningar för anställningstillväxt Den totala kommunrankingen baseras på den bedömda förutsättningen för positiv anställningsutveckling i det lokala privata näringslivet under kommande år. De kommuner som får högst ranking har alltså enligt rankingmodellen bäst förutsättningar för positiv utveckling. Kommunrankingen grundar sig på en undersökning av alla privata företag i alla 290 kommuner (se även sidan 3). Följande sju faktorer har tagits fram för samtliga kommuner och ingår som parametrar i den totala kommunrankingen Faktor Påverkan Kommentar Andel anställda i lokalt förankrade Positivt Se sidan 3 företag Koncentration Positivt Se sidan 5 Andel anställda i utlandsägda företag Negativt Se sidan 6 Andel anställda i nystartade (högst 5 år Positivt Se sidan 7 gamla) företag Avkastning på totalt kapital Positivt Se sidan 8 Soliditet Positivt Se sidan 9 Omsättningstillväxt Positivt Se sidan 10 Utöver de sju faktorerna ovan har den totala rankingmodellen även tagit hänsyn till följande bakgrundsuppgifter för respektive kommun. Kommunstorleken mätt som antalet anställda i de lokala privatägda aktiebolagen, samt det totala antalet anställda inom kommunen. Kommunens plats inom länet: hur stor andel av länets arbetsmarknad som kommunen representerar. Stödområde: om kommunen ingår i stödområde A eller B, vilket på olika sätt påverkar/underlättar att starta och driva företag inom kommunen. Branschstrukturen i det privata, lokala näringslivet. Den nationella konjunkturutvecklingen fram till nuläget. Utfallet av den totala kommunrankingen visas i följande tabeller.

14 14 (15) Kommunerna som sammantaget har bäst förutsättningar för positiv anställningsutveckling under kommande år. Stödområde Trend_totalt Anställda AB Anställda totalt Kommun Län Österåker Stockholms län Ekerö Stockholms län Vellinge Skåne län Tyresö Stockholms län Vaxholm Stockholms län Lund Skåne län Stockholm Stockholms län Knivsta Uppsala län Lomma Skåne län Halmstad Hallands län Boden Norrbottens län A/B Gotland Gotlands län Öckerö Västra Götalands län Båstad Skåne län Nacka Stockholms län Bjurholm Västerbottens län A Orsa Dalarnas län A Lerum Västra Götalands län Huddinge Stockholms län Härnösand Västernorrlands län B

15 15 (15) Kommunerna som sammantaget har sämst förutsättningar för positiv anställningsutveckling under kommande år. Stödområde Trend_totalt Anställda AB Anställda totalt Kommun Län Vadstena Östergötlands län Tidaholm Västra Götalands län Vårgårda Västra Götalands län Boxholm Östergötlands län Uppvidinge Kronobergs län Nybro Kalmar län Örkelljunga Skåne län Laxå Örebro län B Lessebo Kronobergs län Åstorp Skåne län Herrljunga Västra Götalands län Lindesberg Örebro län Finspång Östergötlands län Säffle Värmlands län B Surahammar Västmanlands län Bromölla Skåne län Kungsör Västmanlands län Perstorp Skåne län Torsås Kalmar län Emmaboda Kalmar län