Brickebacken - en hälsosam stadsdel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brickebacken - en hälsosam stadsdel"

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Nota Bene Nr Brickebacken - en hälsosam stadsdel Ett folkhälsoprojekt i Örebro kommun Leif Nilsson Införande av fysisk aktivitet på recept i primärvården i Örebro län

2 Samhällsmedicinska enheten Rapportserier för kunskapsspridning Nota Bene nr Nota Bene är latin och betyder "märk väl". Redaktion Sirkka Elo, tel 019/ Lars Hagberg, tel 019/ Leif Nilsson, tel 019/ Margareta Zander, tel 019/ Textredigering Ingmarie Arvidsson, tel 019/ Samhällsmedicinska enheten ger ut rapportserierna Nota Bene och Laboremus. Med dessa vill vi sprida kunskap om folkhälsa och folkhälsoarbete. Vi vill också bidra med kunskapsunderlag som kan användas i landstingets och kommunernas beslutsprocesser. Målet är en god och jämlik hälsa Samhällsmedicinska enheten är landstingets resurs för folkhälsoarbetet i Örebro län. Vi fungerar som kunskapscenter för alla som vill arbeta för en bättre folkhälsa. Det kan vara politiker och tjänstemän, myndigheter, organisationer, näringsliv, folkrörelser och andra som kan påverka folkhälsan. Vårt arbete koncentreras kring epidemiologi, folkhälsorapportering och analys, planerings- och beslutsstöd samt strategiskt folkhälsoarbete. Vårt yttersta mål är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i Örebro län. e-post www samhallsmedicin Mer om folkhälsoarbetet i Örebro län På vår webbplats får Du veta mer om folkhälsoarbetet i Örebro län. Där kan Du även ta del av material vi publicerat inom folkhälsoområdet. Ansvarig utgivare Thomas Falk, chef Samhällsmedicinska enheten, tel 019/ Tryck Landstingstryckeriet, Örebro läns landsting, 2009 Omslagsbild Microsoft ClipArt ISSN

3 Brickebacken en hälsosam stadsdel Ett folkhälsoprojekt i Örebro kommun Leif Nilsson

4

5 Innehållsförteckning Inledning...5 Projektet Hälsosam stadsdels bakgrund...5 Projektets grundtankar...5 Projektets genomförande...6 Struktur och organisation...6 Aktiviteter inom ramen för de sex målområdena...7 Lägesrapport...7 Teoretisk referensram...9 Lokal hälsopromotion...9 Utveckling av lokala samhällen...9 Socialt kapital och hälsopromotion...9 Samverkan och demokrati...11 Samarbete och förankring...11 Allmänhetens delaktighet...12 Hälsosamma städer...13 Områdesbaserad politik och segregation...14 Sammanfattande slutsatser...17 Utvärderingen...18 Syfte och frågeställningar...18 Metod och informanter...18 Resultat...19 Intervjuer med projektledningen...19 Projektets framväxt...19 Aktörsperspektivet i projektets inledande fas...19 Aktiviteter i inledningsskedet...20 En tidig utvärdering...20 Projektledningens bokslut...21 Intervjuer med representanter för huvudmännen...22 Föreningen Trädet...22 ÖrebroBostäder AB (ÖBO)...23 Örebro kommun...23 Hyresgästföreningen...24 Intervjuer med aktörer...25 En tidig översiktsbild...25 Erfarenheter mot slutet av projekttiden...25 Diskussion...27 Målområdenas och målsättningarnas relevans...27 Projektets förankring och ledning...27 Samverkan och samarbete...27 Medborgarnas delaktighet...28 De prioriterade målgrupperna...28 Folkhälsan i det områdesbaserade arbetet...29 Sammanfattande slutsatser...30 Positiva aspekter...30 Negativa aspekter...30 Referenser...31

6

7 INLEDNING Projektet Hälsosam stadsdels bakgrund Utifrån folkhälsoenkäten Liv och hälsa i Örebro län 2004 (Lindén-Boström, Eriksson, Hagberg, Persson, & Ydreborg, 2006) framträder en bild av Örebro som en stad där hälsoläget ser mycket olika ut beroende på var man bor. För hyreshusområdena innebär detta generellt sett sämre livsvillkor (ekonomi, säkerhet, arbete, stöd och framtidstro), sämre levnadsvanor (alkohol, rökning, kost, motion och övervikt/fetma) och sämre hälsa (allmänt hälsotillstånd, tandhälsa, långvarig sjukdom och psykiskt välbefinnande) än länsgenomsnittet. Bland annat detta fick kommunens processledare för stadsdelsutveckling och kommunens folkhälsostrateg att utarbeta en handlingsplan för hälsa och livskvalitet på lika villkor för åren I denna prioriterades särskilt stöd och insatser, främst för barn och ungdomar, i bostadsområdena Baronbackarna, Brickebacken, Markbacken, Oxhagen, Varberga och Vivalla. Ett speciellt pilotprojekt för certifiering till Hälsosam stadsdel skulle startas i Brickebacken under hösten 2005 och löpa tre år framåt. Exempel på resultatmål för hela satsningen var följande: 2007 ska den sociala sammanhållningen i bostadsområdena ha förbättrats ska mer än 70 procent av de boende i områdena uppleva god hälsa. Antal personer som deltar i medborgarmöten ska fördubblas mellan åren ska 90 procent trivas med den omgivande miljön där de bor. Andelen aktiviteter för barn och ungdomar ska öka. Antalet mötesplatser för små barn och deras familjer ska öka. Tröskeln för fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil ska sänkas. Projektets grundtankar I bostadsområdet Brickebacken finns cirka 3500 invånare. Stadsdelens centrum inrymmer skola, bibliotek, kooperativet Trädet, café, samlingssal, öppen förskola samt en bad- och idrottsanläggning. Kooperativet Trädet erbjuder mötesplatser och aktiviteter för boende i alla åldrar. I området finns också livsmedelsaffär, frisör, kyrka, vårdcentral, grönsaksaffär, kiosk, pizzeria och bostadsbolagets (ÖBO:s) kontor för boservice. Syftet med projektet har varit att prova och utvärdera modellen Hälsosam stadsdel som ett strategiskt verktyg för ett verksamt hälsoarbete i bostadsområdet. Modellen bygger på att skapa goda förutsättningar för människor att förbättra sin hälsa. Fokus riktas främst mot barn, ungdomar och deras föräldrar. Tanken är att det finns sex olika nivåer på en Hälsosam stadsdel vilka utgörs av sex olika målområden. Klarar man ett målområde så är man certifierad på nivå I och när man har klarat alla sex målområden är man fullt certifierad på nivå VI. Arbetet i projektet bygger främst på en samverkan mellan lokala aktörer som föreningar, bostadsbolag, vårdcentral, hyresgästförening, skola, fritidsgård med flera. Det krävs även ett engagemang från politiker och tjänstemän inom olika kommunla förvaltningar och nämnder. Vissa aktörer kan vara enbart finansiärer eller bara utförare eller man kan vara både och. 5

8 Projektets sex målområden har följande inriktning: Sänkt tröskel för fysisk aktivitet och hälsosam livsstil (information om goda kostvanor och ett minskat bruk av tobak och alkohol, årlig hälsodag, fysiska aktiviteter, studiecirklar om hälsa). Kontinuerligt arbete med trygghet och säkerhet i stadsdelen (möten med invånarna, förändra negativa aspekter av stadsdelens utformning). Mötesplatser för kultur och gemenskap (skapa och upprätthålla mötesplatser, varierat utbud med mötesplatser för unga, anordna stadsdelens dag, förlägga centrala arrangemang till stadsdelen). Stadsdelens informationssystem (lokalt informationsblad, mötesplats med tillgång till information, datorer med internetuppkoppling). Forum för delaktighet och inflytande (områdesforum, områdesgrupp, politiska möten lokalt, tillgängliga politiker och kommunala tjänstemän). Föräldrastöd (skapa/upprätthålla en familjecentral, erbjuda lättillgängligt stöd). Projektet drivs av en projektledare, vilken är samma person som har ansvaret som processledare för utvecklingsarbetet i stadsdelen Brickebacken. Den planerade budgeten för satsningen var kronor per år under totalt tre år från hösten 2005 till hösten Projektets genomförande Struktur och organisation Projektet startade under hösten 2005 med att en kartläggning genomfördes för att sammanställa vilka förutsättningar och resurser som finns i stadsdelen gällande olika aktörer 1. Här intervjuades representanter från ett 30-tal aktörer som företrädde det lokala näringslivet, studieförbund, ideella föreningar/verksamheter, skolor, kyrkor/samfund, politiker, kommunala verksamheter, sjukvården, bostadsföretag och kulturella verksamheter. Bland annat fick dessa representanter svara på frågor kring vad de vid intervjutillfälle redan gjorde som kunde kopplas till de sex målområden som projektet ämnade prioritera. En arbetsgrupp bildades för att underlätta arbetet med att driva projektet framåt. Gruppen bestod av projektledaren och representanter från bostadsbolaget, hyresgästföreningen, kulturlaget och kommunen (folkhälsoutvecklaren). I slutet av november 2005 arrangerades en första aktörsträff där den tidigare beskrivna kartläggningen redovisades och det gavs även tillfälle för diskussioner mellan de närvarande aktörerna. Mötet bestämde att invigningen av projektet skulle gå av stapeln i februari 2006, med deltagande av lokala aktörer, studieförbund och inbjudna gästföreläsare. Utifrån aktörernas önskemål inleddes hösten med möten för att utveckla arbetet rörande målområdena ett (sänkt tröskel för fysisk aktivitet och hälsosam livsstil), tre (mötesplats för kultur och gemenskap) och fyra (stadsdelens informationssystem). För att få mer stadga och struktur i arbetet med projektet beslutades det också under hösten 2006 att arbetsgruppens styrningsfunktion skulle övertas av en så kallad verksamhetsgrupp inom ramen för föreningen 1 Boman, A-C. (2005) Kartläggning av Brickebackens förutsättningar hösten 2005 ur ett aktörsperspektiv. 6

9 Trädets arbete. Verksamhetsgruppens arbete skulle syfta till att samordna de tillgängliga resurserna för stadsdelsutveckling och folkhälsoarbete genom projektet Brickebacken en hälsosam stadsdel. Medlemmarna i verksamhetsgruppen skulle representera Örebro kommun, Hyresgästföreningen, ÖBO (ÖrebroBostäder AB) och föreningen Trädet. Denna grupp fastställde stadgar och budget för det gemensamma arbetet. Aktiviteter inom ramen för de sex målområdena För att förstå vad projektet har sysslat med utifrån de uppsatta målområdena, kommer här exempel att ges på aktiviteter som har lyfts fram. Alla dessa är inte direkt initierade utifrån projektet, utan kan vara aktiviteter som deltagande aktörer redan tidigare haft på agendan, men som ligger i linje med målområdena. Hälsosam livsstil: barngympa, idrottsskola, fotboll, innebandy, tipsrunda, handboll, cykel orientering, skidor, trygg motion för kvinnor, fotbollsskola, lättgympa, stavgång, gym, simning, dans, rökslutargrupp, föreläsningar, viktminskningsgrupp. Trygghet och säkerhet: trygghetsvandring inventering och åtgärder, stadsdelsvärdar, trafiksäkerhetsarbete, dialogträffar, upprustning av centrum, städdagar, sopvärdar. Mötesplats för kultur och gemenskap: schackturnering, hundklubb, hundträningsplan, gårdspysslare, upprustning av park, föreningen Trädets aktiviteter (stickgrupp, fritidsklubb, barnens dag, Brickebackens dag, torgkvällar, helgfiranden), anhöriggrupper, Brickebergskyrkans aktiviteter, Kulturskolans aktiviteter, babyföreställning av Länsteatern, folkhälsokonferens, frågesportskvällar, Kulturlagets papperskorgsprojekt, bibliotekets lovaktiviteter, kolonilotterna, sommardagskollo. Informationssystem: hemsida, tidningen Brickenytt, affischering, internetuppkopplade datorer på biblioteket, kontaktpersoner för de olika språkgrupperna, informationsskärm på Konsum. Inflytande och delaktighet: områdesgrupp, områdesforum, dialogkvällar kring boendeinflytande, förslagslådor, politiska möten för allmänheten, soprumsfaddrar, tältmöte, boendeenkäter och intervjuer. Föräldrastöd: familjecentral, föräldratelefon, föräldragrupper, kyrkans öppna förskola, ung i Brickebacken. Lägesrapport En praktiserande student från Örebro universitet skrev runt årsskiftet 2007/08 en lägesrapport 2 rörande projektet Brickebacken En hälsosam stadsdel. Rapporten utgår från befintlig dokumentation och intervjuer med de sex personer som ingår i projektets verksamhetsgrupp. Följande framgångsfaktorer identifierades: Verksamhetsgruppen: Samtliga intervjupersoner ansåg att bildandet av verksamhetsgruppen medförde att projektet utvecklades i rätt riktning. Aktiviteter: Projektet har åstadkommit ett rikt och varierat aktivitetsutbud som främjar hälsa. 2 Landström, J. (2008) Projektet Brickebacken en hälsosam stadsdel. 7

10 Kartläggningen: Fem av sex intervjupersoner menade att den inledande kartläggningen är en grundläggande orsak till att projektet har fungerat bra. Själva idén: Den idé projektet bygger på är en framgångsfaktor, eftersom den skapar samarbete riktat mot uppställda målområden. Loggan äpplet: Symbolen för projektet har bidragit till gemenskap, trygghet och en lokal identitet bland invånarna i Brickebacken. Författaren synliggjorde också följande hinder för en positiv utveckling: Svårigheter att nå ut till alla: Samtliga respondenter ansåg att det är svårt att nå ut till alla grupper i området och i synnerhet till invandrargrupperna. Förankringen: Majoriteten av intervjupersonerna menade att förankringen bland politikerna har brustit och att projektet genom detta har tappat mandat. Tomma löften: Samtliga respondenter tycker att det har varit ett hinder att kommunens olika förvaltningar inte genomför de önskningar som boende och verksamhetsgruppen framför. Handlingsplanerna och certifieringen: Intervjupersonerna ansåg att en kontinuerlig granskning av måluppfyllelsen vore lämplig. Otydliga roller: Flera av intervjupersonerna lyfte fram att rollfördelningen i arbetsgrupperna är otydliga och att arbetet därför skulle förbättras genom tydligare roller. 8

11 TEORETISK REFERENSRAM Lokal hälsopromotion Utveckling av lokala samhällen För att förstå hur lokala hälsoprojekt kan implementeras och utvecklas är det viktigt att definiera begreppet community (samhälle, gemenskap, grupp). Inom folkhälsoforskningen går det inte att hitta någon enhetlig definition för detta flitigt använda begrepp. Ofta kan man dock se att två centrala element finns representerade ett förenande och ett relationellt. Detta kan innebära att personerna i gemenskapen har samma geografiska tillhörighet och delar intressen, värderingar och kultur. Ibland definieras begreppet utifrån en känsla av tillhörighet eller social solidaritet (Jewkes & Murcott, 1996). Det finns kritiker som menar att det knappast är platsen som är det viktigaste som förenar människor, vilket gör det svårt att till exempel använda bostadsområdet som utgångspunkt för att mobilisera människors resurser (Petersen, 1996). Det går att urskilja åtminstone tre olika typer av metoder för att utveckla lokala samhällen (community development) social planering, lokal utveckling och social aktion. Social planering går ut på att identifiera och definiera problem och lösningar tillsammans med den lokala befolkningen, vilka i förlängningen ska bli ägare av det som framkommit. Ett fokus på lokal utveckling gör att betoningen hamnar på självhjälp och ömsesidigt utbyte för att bygga ett bättre samhälle. Genom social aktion jobbar folkhälsoarbetaren som katalysator och strateg tillsammans med lokala organisationer för att skapa en social förändring (Wakefield & Poland, 2005). För att förstå problematiken i starkt segregerade bostadsområden krävs det kunskap kring bostadsförhållanden, inkomstförhållanden och sociala förhållanden (Power, 1996). När det gäller folkhälsoarbete på lokal nivå handlar diskussionen mycket om hur man kan mobilisera de goda krafter som finns inom kommunens gränser. Deltagande kan i detta avseende handla om att vara aktiv, att involveras i val och beslut och att kunna se möjligheten att realisera besluten (Schulz, Israel, Zimmerman, & Checkoway, 1995): Community participation is a social process whereby specific groups with shared needs living in a defined geographic area actively pursue identification of their needs, take decisions and establish mechanisms to meet these needs (Rifkin, Muller, & Bichmann, 1988) 3. Man kan inte bara mäta deltagandet genom att räkna antalet personer som kommit på möten och aktiviteter. Det gäller att ge deltagandet en både djupare och bredare betydelse (Bjärås, Haglund, & Rifkin, 1991). För att skapa ett deltagande på gräsrotsnivå krävs det olika strategier beroende på hur lokalsamhället ser ut (Flynn, Ray, & Rider, 1994). Det är viktigt att utgå från det närmaste grannskapet och inte försöka med ett alltför stort geografiskt område. Socialt kapital och hälsopromotion Socialt kapital har blivit ett vanligt begrepp för att illustrera medlemskap i en grupp som skänker individen både fördelar och förpliktelser. Källor till socialt kapital är nätverk och relationer och som konsekvenser medför det makt och materiella fördelar. Socialt kapital är varaktigt, men kräver en investering i tid och energi. Ju mer man använder sig av det sociala 3 Sid

12 kapitalet desto mer växer det. Förutom den relationella och den materiella sidan av socialt kapital kan man också se att begreppet har politiska implikationer (Hawe & Shiell, 2000). Det går således inte att isolera diskussionen om socialt kapital från ekonomiska och politiska strukturer (Wakefield & Poland, 2005). Mycket tyder på att begreppet socialt kapital har både kontextuella och individuella komponenter (Lindström, Merlo, & Östergren, 2002). I en australiensisk studie dras slutsatsen att socialt kapital visserligen har en svag påverkan på människors hälsa i ett grannskap, men att socioekonomiska faktorer som inkomst har en betydligt större betydelse (Ziersch, Baum, MacDougall, & Putland, 2005). Liksom när det gäller begreppet community finns det forskare som menar att teoriresonemanget kring socialt kapital är alltför brett och oprecist, vilket kan göra det svårt att använda för en analys av hälsopromotivt arbete (Carpiano, 2006; Hawe & Shiell, 2000). Det går att finna gemensamma problemområden som berör både community development och socialt kapital, till exempel integrationen i samhället, allmänhetens engagemang och maktrelationer (Wakefield & Poland, 2005). Forskning visar att det finns tre möjliga mekanismer genom vilka socialt kapital kan påverka människors hälsa (Shortt, 2004): Mångskiftande sociala nätverk utövar en skyddande effekt mot vissa sjukdomar. Nivån av socialt kapital kan kopplas till vissa beteenden som påverkar hälsan negativt, till exempel låg fysisk aktivitet, skadlig kriminalitet och självmord. Socialt kapital kan associeras med ett geografiskt områdes kapacitet att göra hälsoservicen tillgänglig för medborgarna. En amerikansk studie av olika grannskap har undersökt lokalsamhällets tillgångar och belastningars betydelse för invånarnas hälsa. Den viktigaste faktorn som lyftes fram i intervjuerna var fysisk och psykologisk säkerhet. Områdets fysiska skönhet ansågs också betydelsefullt, liksom tillgången till en föroreningsfri miljö. En god samhällelig service och en välförsedd livsmedelsbutik stod också högt på önskelistan. Slutligen kunde studien visa att finansiell osäkerhet ledde till negativa stressreaktioner hos invånarna (Altschuler, Somkin, & Adler, 2004). I en svensk studie av en stadsdel i Malmö framträdde fyra olika strategier hos ungdomar för att motivera sitt boende i ett stigmatiserat område. En strategi gick ut på att man identifierade sig med stadsdelen, utifrån att det var deras uppväxtmiljö och att familjerelationerna fanns där. Andra tog en glorifierande ståndpunkt och såg de sociala problemen som något spännande och utvecklande. En tredje referensram betraktade de sociala problemen som ett exempel på en generell trend i hela samhället, alltså något fullt normalt i dagens situation. Den fjärde strategin handlade om att avskilja sin identitet från den negativt upplevda bostadsmiljön, genom att markera att man var annorlunda än de andra som bodde där (Bustos Castro & Lindbladh, 2004). I vetenskapliga kretsar dras ofta slutsatsen att koncentrerad fattigdom och stora ojämlikheter i inkomst leder till höga ohälsotal. Men en amerikansk studie menar istället att det finns större fog för att säga att det är en geografiskt koncentrerad rikedom som ger positiva hälsoeffekter. Främst verkar detta handla om psykiskt kognitiva resurser, som i aggregerad form i ett närområde uppmuntrar till hälsosamma beteenden, självtillit och en positiv syn på livet (Ming, Browning, & Cagney, 2003). Men man ska inte heller underskatta betydelsen av ett bostadsområdes fysiska och estetiska kondition vid en analys av invånarnas intresse för 10

13 hälsofrämjande aktiviteter i området (Cohen, Farley, & Mason, 2003). Det sociala kapitalet bidrar till hälsan genom att omgivningen ger stöd till en social identitet och medverkar positivt till medborgarnas upplevelse av att ha kontroll över sina dagliga liv (Campbell & Jovchelovitch, 2000). Låg nivå av socialt kapital mätt som lågt socialt deltagande och låg tillit till andra är positivt associerat till bristen på tilltro till möjligheten att påverka den egna hälsan (Lindström, 2006). Förhållandet mellan sociala och fysiska bestämningsfaktorer för befolkningens hälsotillstånd kan illustreras med följande modell (figur 1): Bestämningsfaktorer för hälsa Mellanliggande resultat Hälsoeffekter Samhälleliga resurser: - mänskliga - sociala - finansiella Fysisk miljö Jämlikhet och social rättvisa Boendeförhållanden i området. Möjlighet till lärande och utveckling. Lokal samhällsutveckling och möjlighet till arbete. Rådande samhällsnormer, vanor och processer. Socialt sammanhang, medborgerligt engagemang och kollektiv handlingskraft. Hälsopromotion, sjukdomsoch skadeförebyggande arbete och hälso- och sjukvård. Befolkningens hälsotillstånd Figur 1. Modell som illustrerar förhållandet mellan bostadsmiljö, sociala faktorer och hälsa (Anderson, Scrimshaw, Fullilove, & Fielding, 2003). Samverkan och demokrati Samarbete och förankring Många av de viktigaste besluten som påverkar människors hälsa tas på kommunal nivå, till exempel inom skolväsendet (Mittelmark, 2001). Detta innebär att även centrala statliga folkhälsosatsningar behöver en lokal förankring (Mittelmark, 1997). Människors identifikation med hemorten leder med största sannolikhet till att implementering av folkhälsoprogram har störst chans att lyckas om den genomförs exklusivt på det lokala planet. Verksamheter med delat ansvar har svårare att lyckas driva innovativa interventioner (Mittelmark, 1997, 2001). Förankringen av ett centralt projekt på lokal nivå sker oftast stegvis. För det första är viktigt att implementeringen bygger på data med god underbyggnad, dels för att hitta rätt fokus men också för att senare kunna avläsa utvecklingsresultatet (Mittelmark, 1997; von dem Knesebeck, Joksimovic, Badura, & Siegrist, 2002). Nästa steg innebär att anställa en koordinator som kan uppfylla rollen som lokal organisatör, för att mobilisera beslutsfattare och medborgare inom kommunen. Sedan följer själva implementeringen av idéerna och då krävs partnerskap och samarbete mellan de inblandade intressenterna. Den fjärde utvecklingsfasen innebär upprätthållande och konsolidering av insatserna, då de lyckade delarna förhoppningsvis integreras 11

14 som en naturlig del av den kommunala strukturen. Slutligen handlar det om att sprida resultaten till finansiärer och medborgare för att erhålla ett fortsatt stöd för arbetet (Mittelmark, 1997). Det kan finnas situationsbetingade hinder som gör att samarbetet mellan deltagande parter i en hälsointervention gnisslar. Exempel på sådana svårigheter är resursbrist och finansiella problem, konkurrerande prioriteringar, skilda ansvarsområden, dålig koordinering av aktiviteter, personalbrist, skilda målsättningar och okunskap om varandras kompetens (Polivka, Howard Dresbach, Heimlich, & Elliott, 2001). Ett lyckat partnerskap karakteriseras däremot av (Phelan et al., 2003): En delad vision. Deltagarna kompletterar varandra avseende expertis och resurser. Parterna är beredda att satsa den tid och engagemang som krävs för genomförandet. Regelbundna träffar för att diskutera framgångar och hinder i arbetet. Socialt umgänge för att lära känna varandra bättre. En undersökning av 44 folkhälsoprojekt i fem europeiska städer drog slutsatsen att ett gott samarbete mellan de inblandade organisationerna och mellan viktiga nyckelpersoner skapade goda förutsättningar för att lyckas med en intervention. Det gällde också att ligga rätt i tiden, till exempel i relation till lagstiftning och aktuellt politiskt klimat. Bevis på stegvis utveckling och positiva resultat skapade också goda förutsättningar för fortsatt existens. Det går inte heller att komma förbi betydelsen av folkhälsoarbetarnas engagemang och ledarskapets inriktning. Slutligen kan man inte förglömma användarperspektivet där motivation och behov blir styrande för resultatet (Sogoric, Middleton, Lang, Ivankovic, & Kern, 2005). Allmänhetens delaktighet Många FN-deklarationer har slagit fast att medborgarnas delaktighet vid genomförandet av olika hälsosatsningar är av vital betydelse för resultatet. Bland annat kan ett folkligt engagemang medföra att (Rifkin, 1996): Den givna hälsoservicen utnyttjas bättre och blir förhoppningsvis också mer uthållig. Medborgarna kan bidra med sitt engagemang och sin kompetens för att förstärka det offentliga samhällets ibland något begränsade resurser. Människor förändrar i större utsträckning en negativ livsstil då de själva varit delaktiga i samhällsprocessen. Delaktighet ger ökad kunskap och erfarenhet, som i sin tur leder till att människor kan uppnå större kontroll över sitt eget liv. Generellt kan man urskilja två helt motsatta ansatser för att beskriva befolkningens delaktighet i hälsofrämjande arbete en målorienterad och en med sikte på empowerment. Den första innebär att planerare och professionella ställer upp målsättningarna och försöker sedan övertyga allmänheten om dess förträfflighet. Den andra ansatsen uppmuntrar istället befolkningen att göra prioriteringarna och försöker sedan att få de professionella att genomföra dessa. För de målorienterade handlar det främst om att kvantifiera resultaten genom att mäta människors hälsostatus. Ur ett empowermentperspektiv är deltagarnas aktiva inblandning det viktigaste 12

15 resultatet i sig, vilket utvärderas med hjälp av kvalitativa metoder. Kanske är det så att båda dessa synsätt har orealistiska förväntningar på det resultat de vill uppnå. Istället bör utgångspunkten vara att båda ansatserna kan ge viktiga bidrag till förståelsen, men det gäller att inte låsa upp sig vid ett linjärt resonemang utan istället vara dynamiskt inriktad för ökad öppenhet och flexibilitet (Rifkin, 1996). Det finns många hinder på vägen mot större delaktighet för medborgarna avseende hälsopromotiva insatser i lokalsamhället. Ett problem består i att de professionella aktörerna inte har den adekvata utbildningen på folkhälsoområdet. Det är också så att starka kommersiella intressen sprider varor och information som kan gå helt stick i stäv med lokala hälsoinitiativ. Ibland saknas relevant statistik och information om var de största hälsoproblemen finns, vilket skapar svårigheter att motivera beslutsfattare att satsa nödvändiga resurser. Många hälsopromotiva insatser är dessutom alltför kortsiktiga för att kunna visa det önskade resultatet, vilket delvis kan härledas till att finansieringen vanligen är osäker. Därför krävs ett stort arbete för att mobilisera resursstarka intressenter från alla samhällsområden. Detta förutsätter att stor energi läggs ner på samverkan och samarbete över organisationsgränser. Det finns förmodligen en övertro på att hälsopromotiva insatser kan utjämna orättvisor i samhället, men de kan åtminstone fungera som katalysatorer för en sådan utveckling (Guldan, 1996). Hälsosamma städer Projektet Healthy Cities har fått stor spridning över hela världen. Medborgarnas delaktighet har varit ett viktigt element i denna satsning. Det finns forskare som anser att idén har fungerat tillfredsställande (de Leeuw & Skovgaard, 2005), men det förekommer också kritiker som menar att det finns få exempel på att man lyckats med att skapa ett underifrånperspektiv. Istället är det de professionella folkhälsoexperterna som tagit över och styrt agendan utifrån sina tankar och idéer (Petersen, 1996). Folkhälsoarbetarna utövar i praktiken sin makt genom toppstyrda program, samtidigt som de i teorin förordar en emancipatorisk underifrån styrd ansats (Laverack & Labonte, 2000). Det finns forskare som menar att begreppet empowerment många gånger används av hälsoprofessionerna för att skapa en illusion bland medborgarna att det finns en valmöjlighet, när det i verkligheten redan i förväg är bestämt hur resultatet ska se ut (Powers, 2003). För att komma fram till en verklig delaktighet för samhällsmedborgarna blir det därför viktigt att ta hänsyn till faktorer som sociala identiteter, sociala föreställningar och makt (Campbell & Jovchelovitch, 2000). Speciellt viktigt blir det att engagera etniska minoriteter och ungdomar, eftersom dessa båda grupper ofta hamnar utanför de traditionella påverkanskanalerna (Power, 1996). Exempel på strategier för att främja hälsa i städer är (Freudenberg, 2000; Power, 1996): 13

16 God tillgång till kvalitativ primärvård. Ökad kunskap i hälsofrågor. Reducering av riskbeteenden. Ökat socialt stöd. Minskad stigmatisering och marginalisering. Stöd till en politik som är hälsofrämjande. Förbättrad fysisk stadsmiljö. Tillfredsställande av människors grundläggande behov. Skapande av stödjande sociala miljöer. Minskning av inkomstskillnader. En större blandning av olika grupper av människor. Bättre och mer långsiktig lokal service. Bättre transporter mellan olika stadsdelar. Mycket tyder också på att de frivilliga krafter som engagerar sig i hälsofrämjande aktiviteter i de flesta fall är att betrakta som en elit, vilken för det mesta inte är representativ för medborgarna i allmänhet (Jewkes & Murcott, 1998). För att undvika detta har man i England prövat ett system med en folklig jury, där representativt utvalda medborgare i marginaliserade och utsatta bostadsområden under 4-5 dagar frågar ut representanter för samhällets organisationer och myndigheter. Syftet kan till exempel vara att tydliggöra det lokala samhällets behov och styrkor genom att specificera rekommendationer för framtida utvecklingsprocesser (Kashefi & Mort, 2004). Det finns många barriärer för att utsatta bostadsområden ska utvecklas i positiv riktning, exempelvis dåligt socialt stöd, låg standard, brist på service, låg utbildningsnivå, hög arbetslöshet, isolering och stigmatisering, små påverkansmöjligheter och stor koncentration av sociala problem (Power, 1996). För att interventioner ska lyckas med att skapa mer hälsosamma stadsmiljöer kan följande strategier vara användbara (Freudenberg, 2000): Inkludera alla intressenter i hela implementeringsprocessen. Skräddarsy aktiviteter som tillmötesgår skilda behov i befolkningen. Välj realistiska mål för samarbetet. Skapa förtroende över tid genom att tillsammans värdera gemensamma erfarenheter. Skapa offentliga mötesplatser för diskussioner kring lösningar av hälsoproblem. Förfäkta ett långsiktigt perspektiv och motstå frestelsen till snabba utvägar. Områdesbaserad politik och segregation I en doktorsavhandling analyseras statlig och lokal politik avseende segregerade bostadsområden i några svenska storstadsförorter (Palander, 2006). Den visar att vissa svagheter i utsatta bostadsområden kan relateras till området som geografisk plats, medan andra problem 14

17 har samband med dess invånare. Segregationen tenderar att befästa en skev social hierarki och en kulturell hegemoni som emanerar ur ojämlika maktrelationer. Sammanfattningsvis dras slutsatserna att boendesegregationen karakteriseras av följande problem: Social exkludering. Begränsade utvecklingsmöjligheter. Dålig social sammanhållning. Stigmatisering och utsatthet. Befästande av sociala och kulturella maktstrukturer. Sverige fick en socialt inriktad områdesbaserad urbanpolitik under 1990-talet. Fördelar med denna typ av insatser är att resurser koncentreras och att dessa interventioner är relativt billiga och lätthanterliga. Nackdelen är den geografiska avgränsningen som inkluderar vissa befolkningsgrupper och exkluderar andra. Risken finns också att problemen flyttas mellan olika bostadsområden i staden. I värsta fall kan fokus på några utpekade områden rent av förstärka den tidigare negativa stigmatiseringen. En ytterligare svaghet med en områdesbaserad åtgärd är att den i de flesta fall inte kommer åt orsakerna bakom problemet, eftersom detta kräver ett mer övergripande nationellt perspektiv. Den lokala politiken måste därför förankras i den generella bostads-, social-, utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken. I avhandlingen dras följande övergripande slutsatser: Områdesbaserade åtgärder medför en begränsad rumslig handlingskompetens och segregationens huvudsakliga orsaker finns bortom de områdesbaserade åtgärdernas räckvidd. Vad som gjorts inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen är dock inte resultatlöst. ( ) dessa åtgärdsprogram kan förbättra boendemiljön och situationen för den enskilde (Palander, 2006) 4. Paradoxalt nog kan åtgärdsprogrammen genom att stärka de boende socioekonomiskt medföra att utflyttningen från det aktuella bostadsområdet ökar och därmed riskerar segregationen att återskapas. De målområden som passar bäst för ett områdesbaserat arbete är de som fokuserar på språk, utbildning, skola, attraktivitet och trygghet, folkhälsa och slutligen demokrati och deltagande. Däremot verkar det betydligt svårare att ta sig an frågor som rör sysselsättning och socialbidragsberoende. När det gäller utvecklingsområden som förbättrad folkhälsa och demokratiskt deltagande anses dessa visserligen passa för områdesbaserat arbete, men de kan vara svåra att hantera ur andra aspekter. Ett bostadsområde präglas till stor del av den eller de ägandeformer som finns för lägenheterna och/eller husen. Mycket tyder på att de som äger sin bostad har en bättre hälsostatus, främst utifrån sin socioekonomiska position och de därmed tillhörande sociala och psykologiska signaler som detta sänder ut. En svensk studie bekräftar att det finns ett samband mellan förtidspension och bostadsform, där ägandet av bostad är kopplat till minskad risk för förtidspensionering (Hartig & Fransson, 2006). I en forskningsöversikt konstateras att i utsatta bostadsområden ökar risken för att barn föds med låg vikt, att barn och ungdomar oftare utvecklar beteendeproblem, skaderisken är större och barn i dessa områden utsätts i större utsträckning för misshandel (Sellström & Bremberg, 2006). Låga hushållsinkomster kan associeras till många olika negativa hälsoindikatorer hos barn och ungdomar (Emerson, 4 Sid

18 Graham, & Hatton, 2006). Ekonomisk stress visar sig ha en signifikant relation till låg självuppskattad hälsa bland svenska föräldrar (Olivius, Östergren, Hanson, & Lyttkens, 2004). I en översikt av goda exempel på hur hälsopromotion kan bidra till ökad social inkludering redovisas 52 projekt i 13 europeiska länder (EuroHealthNet, 2004). Metoderna bygger främst på ansatser som främjar hälsosamma livsstilar, uppmuntrar empowerment och som bygger upp det sociala kapitalet. De målgrupper som framträder är framförallt barn och unga, ensamstående föräldrar, etniska minoriteter, äldre människor, långtidsarbetslösa och fattiga grupper i befolkningen. För att stärka den sociala inkluderingen är vissa värden och principer centrala. Först och främst handlar det om att respektera individerna och deras egen förmåga att handla. Känslan av delaktighet blir här central. En annan viktig aspekt är att bryta stigmatiseringen av individer och grupper, eftersom denna ofta bidrar till vidmakthållandet av den sociala exkluderingen. Slutligen är det ofta nödvändigt att ha ett könspersektiv på problemområdet för att kunna bryta den negativa trenden. För att uppnå en ökad social inkludering krävs det bättre samverkan mellan professionerna inom den sociala sektorn och hälso- och sjukvården. Här finns det hinder som till exempel byråkratiska organisationer och skilda kulturer mellan yrkesgrupperna. Framsteg kan också uppnås genom nätverksarbete för att stärka samarbetet mellan samhället, organisationer, föreningar och företag. Detta för att få alla att sikta mot en gemensam målsättning. För att uppnå uthållighet och långsiktighet i satsningarna gäller det att utbilda lokalsamhället så att de kan ta huvudansvaret för arbetet. Självklart måste det också byggas upp relationer med regionala och nationella organ som kan stödja insatserna både finansiellt och strukturellt. 16

19 Sammanfattande slutsatser De viktigaste tillgångarna för invånarnas hälsa utifrån ett bostadsområdes uppbyggnad är en känsla av säkerhet, områdets fysiska skönhet och en god samhällelig service. Människors hälsa är starkt kopplad till deras sociala identitet och upplevelsen av att ha kontroll över sitt liv. Folkhälsoprojekt måste förankras lokalt, ha en ansvarig koordinator och uppmuntra samarbete genom partnerskap. Hälsopromotiva insatser måste ha ett långsiktigt perspektiv för att ha en chans att lyckas. Samverkan och samarbete över organisationsgränser kanske inte kan utjämna orättvisor i samhället, men det kan åtminstone fungera som en katalysator i rätt riktning. Det finns en risk att professionella folkhälsoexperter driver sin egen agenda i toppstyrda projekt, trots att de säger sig förorda en emancipatorisk underifrån styrd process. Det är speciellt viktigt att stimulera etniska minoriteters och ungdomars aktivitet, eftersom de inte har tillgång till de traditionella påverkanskanalerna. Även de frivilliga krafter som jobbar med hälsofrämjande aktiviteter riskerar att utvecklas till en elit ur ett medborgarperspektiv. Samverkansprojekt inom folkhälsoområdet bör välja realistiska målsättningar för sitt samarbete. Områdesbaserade satsningar kan medföra att problemen flyttar till andra stadsdelar och riskerar även att späda på de stigmatiseringar som eventuellt redan existerar. Folkhälsa är ett målområde som passar för ett områdesbaserat arbete, även om vissa insatser kräver ett mer övergripande nationellt perspektiv. 17

20 UTVÄRDERINGEN Syfte och frågeställningar Huvudsyftet med utvärderingen har varit att bedöma projektets värde utifrån både aktörs- och befolkningsperspektiv. Med aktör menas i detta avseende projektets fyra huvudmän (Örebro kommun, föreningen Trädet, Hyresgästföreningen och ÖrebroBostäder) och de 30-tal organisationer, föreningar, verksamheter och näringsidkare som varit mer eller mindre engagerade i genomförandet av Hälsosam stadsdel i Brickebacken. Som en utgångspunkt för att förstå projektets betydelse har följande frågeställningar kommit i fokus: Hur har aktörernas delaktighet och inflytande säkerställts? Hur har samarbetet fungerat mellan olika aktörer? Har de tillgängliga resurserna varit tillräckliga för projektets genomförande? Har projektets aktiviteter nått fram till de tänkta målgrupperna? Har de sex prioriterade målområdena varit de rätta? Metod och informanter Två gruppintervjuer har genomförts med projektledningen. Den första gjordes under våren 2006 med projektledaren, kommunens hälsoutvecklare och den lokalt ansvariga stadsdelsutvecklaren från ÖBO. Den andra intervjun utfördes hösten 2008 och då deltog projektledaren och hälsoutvecklaren. Representanter för de fyra huvudmännen intervjuades under våren 2008 vid fyra separata tillfällen. Föreningen Trädet representerades av den verksamhetsansvariga chefen, ÖBO av förvaltningschefen och en stadsutvecklare (tidigare i projektledningen), kommunen av enhetschefen för stadsdels- och kulturutveckling och Hyresgästföreningen representerades av två lokala företrädare. Under våren 2006 genomförde projektledningen 26 intervjuer med 30 personer som representerade ett 20-tal föreningar, organisationer eller verksamheter. Två år senare våren 2008 gjorde utvärderaren två gruppintervjuer med sammanlagt sex aktörer. 18

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Om att skapa goda livsmiljöer

Om att skapa goda livsmiljöer Om att skapa goda livsmiljöer Bostadsområdet en stödjande miljö Ohälsan i samhället ökar och det är därför viktigt att arbeta förebyggande. Eftersom bostadsområdet är en plats där människor tillbringar

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Handlingsplan Stadsdelsutveckling

Handlingsplan Stadsdelsutveckling Kommunstyrelsen Datum 0 (12) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd Helena Andersson Tsiamanis 016-710 22 79 ESKILSTUNA KOMMUN Handlingsplan Stadsdelsutveckling 2012-2015 Remiss Yttranden ska lämnas

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan Minnesanteckningar Bästa föräldrastöd i samverkan 110301 Inledning Landstingets Samhällsmedicinska enhet tillsammans med Regionförbundet Örebro jobbar sedan 1 oktober 2010 med ett samverkans och utvecklingsarbete

Läs mer

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid viktigt samverkan stöd kunskap erfarenhet nätverk politik förebygga samhälle Samverkan mot suicid guide för att inleda eller utveckla befolkningsinriktad suicidprevention Utvecklingen av suicidalitet kan

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg 01054 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2015 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 4 Invånarna

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

En bra start i livet (0-20år)

En bra start i livet (0-20år) En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan 28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Fritidsplan för Skurups kommun

Fritidsplan för Skurups kommun Styrdokument 1 (12) Fritidsplan för Skurups kommun 1 Styrdokument 2 (12) Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24 Innehåll Inledning... 3 Värdegrund... 4 Stöd och service... 6 Fritids- och rekreationsområden...

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5: Protokoll Sammanträdesdatum Sida 2014-04-28 15(20) Kommunfullmäktige Dnr 13.K0374 106 Folkhälsopolitiskt program, aktivitetsplan 2014-2017 Sammanfattning Kommunens folkhälsoråd har i uppdrag att genom

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

vår hälsa länets möjlighet

vår hälsa länets möjlighet vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Hälsa vid funktionsnedsättning

Hälsa vid funktionsnedsättning Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012 2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se 3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt)

Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt) Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt) Skicka ifyllda projektbeskrivningar med epost till HFS-nätverkets sekretariat. Letter of Intent måste däremot

Läs mer