Brickebacken - en hälsosam stadsdel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brickebacken - en hälsosam stadsdel"

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Nota Bene Nr Brickebacken - en hälsosam stadsdel Ett folkhälsoprojekt i Örebro kommun Leif Nilsson Införande av fysisk aktivitet på recept i primärvården i Örebro län

2 Samhällsmedicinska enheten Rapportserier för kunskapsspridning Nota Bene nr Nota Bene är latin och betyder "märk väl". Redaktion Sirkka Elo, tel 019/ Lars Hagberg, tel 019/ Leif Nilsson, tel 019/ Margareta Zander, tel 019/ Textredigering Ingmarie Arvidsson, tel 019/ Samhällsmedicinska enheten ger ut rapportserierna Nota Bene och Laboremus. Med dessa vill vi sprida kunskap om folkhälsa och folkhälsoarbete. Vi vill också bidra med kunskapsunderlag som kan användas i landstingets och kommunernas beslutsprocesser. Målet är en god och jämlik hälsa Samhällsmedicinska enheten är landstingets resurs för folkhälsoarbetet i Örebro län. Vi fungerar som kunskapscenter för alla som vill arbeta för en bättre folkhälsa. Det kan vara politiker och tjänstemän, myndigheter, organisationer, näringsliv, folkrörelser och andra som kan påverka folkhälsan. Vårt arbete koncentreras kring epidemiologi, folkhälsorapportering och analys, planerings- och beslutsstöd samt strategiskt folkhälsoarbete. Vårt yttersta mål är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i Örebro län. e-post www samhallsmedicin Mer om folkhälsoarbetet i Örebro län På vår webbplats får Du veta mer om folkhälsoarbetet i Örebro län. Där kan Du även ta del av material vi publicerat inom folkhälsoområdet. Ansvarig utgivare Thomas Falk, chef Samhällsmedicinska enheten, tel 019/ Tryck Landstingstryckeriet, Örebro läns landsting, 2009 Omslagsbild Microsoft ClipArt ISSN

3 Brickebacken en hälsosam stadsdel Ett folkhälsoprojekt i Örebro kommun Leif Nilsson

4

5 Innehållsförteckning Inledning...5 Projektet Hälsosam stadsdels bakgrund...5 Projektets grundtankar...5 Projektets genomförande...6 Struktur och organisation...6 Aktiviteter inom ramen för de sex målområdena...7 Lägesrapport...7 Teoretisk referensram...9 Lokal hälsopromotion...9 Utveckling av lokala samhällen...9 Socialt kapital och hälsopromotion...9 Samverkan och demokrati...11 Samarbete och förankring...11 Allmänhetens delaktighet...12 Hälsosamma städer...13 Områdesbaserad politik och segregation...14 Sammanfattande slutsatser...17 Utvärderingen...18 Syfte och frågeställningar...18 Metod och informanter...18 Resultat...19 Intervjuer med projektledningen...19 Projektets framväxt...19 Aktörsperspektivet i projektets inledande fas...19 Aktiviteter i inledningsskedet...20 En tidig utvärdering...20 Projektledningens bokslut...21 Intervjuer med representanter för huvudmännen...22 Föreningen Trädet...22 ÖrebroBostäder AB (ÖBO)...23 Örebro kommun...23 Hyresgästföreningen...24 Intervjuer med aktörer...25 En tidig översiktsbild...25 Erfarenheter mot slutet av projekttiden...25 Diskussion...27 Målområdenas och målsättningarnas relevans...27 Projektets förankring och ledning...27 Samverkan och samarbete...27 Medborgarnas delaktighet...28 De prioriterade målgrupperna...28 Folkhälsan i det områdesbaserade arbetet...29 Sammanfattande slutsatser...30 Positiva aspekter...30 Negativa aspekter...30 Referenser...31

6

7 INLEDNING Projektet Hälsosam stadsdels bakgrund Utifrån folkhälsoenkäten Liv och hälsa i Örebro län 2004 (Lindén-Boström, Eriksson, Hagberg, Persson, & Ydreborg, 2006) framträder en bild av Örebro som en stad där hälsoläget ser mycket olika ut beroende på var man bor. För hyreshusområdena innebär detta generellt sett sämre livsvillkor (ekonomi, säkerhet, arbete, stöd och framtidstro), sämre levnadsvanor (alkohol, rökning, kost, motion och övervikt/fetma) och sämre hälsa (allmänt hälsotillstånd, tandhälsa, långvarig sjukdom och psykiskt välbefinnande) än länsgenomsnittet. Bland annat detta fick kommunens processledare för stadsdelsutveckling och kommunens folkhälsostrateg att utarbeta en handlingsplan för hälsa och livskvalitet på lika villkor för åren I denna prioriterades särskilt stöd och insatser, främst för barn och ungdomar, i bostadsområdena Baronbackarna, Brickebacken, Markbacken, Oxhagen, Varberga och Vivalla. Ett speciellt pilotprojekt för certifiering till Hälsosam stadsdel skulle startas i Brickebacken under hösten 2005 och löpa tre år framåt. Exempel på resultatmål för hela satsningen var följande: 2007 ska den sociala sammanhållningen i bostadsområdena ha förbättrats ska mer än 70 procent av de boende i områdena uppleva god hälsa. Antal personer som deltar i medborgarmöten ska fördubblas mellan åren ska 90 procent trivas med den omgivande miljön där de bor. Andelen aktiviteter för barn och ungdomar ska öka. Antalet mötesplatser för små barn och deras familjer ska öka. Tröskeln för fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil ska sänkas. Projektets grundtankar I bostadsområdet Brickebacken finns cirka 3500 invånare. Stadsdelens centrum inrymmer skola, bibliotek, kooperativet Trädet, café, samlingssal, öppen förskola samt en bad- och idrottsanläggning. Kooperativet Trädet erbjuder mötesplatser och aktiviteter för boende i alla åldrar. I området finns också livsmedelsaffär, frisör, kyrka, vårdcentral, grönsaksaffär, kiosk, pizzeria och bostadsbolagets (ÖBO:s) kontor för boservice. Syftet med projektet har varit att prova och utvärdera modellen Hälsosam stadsdel som ett strategiskt verktyg för ett verksamt hälsoarbete i bostadsområdet. Modellen bygger på att skapa goda förutsättningar för människor att förbättra sin hälsa. Fokus riktas främst mot barn, ungdomar och deras föräldrar. Tanken är att det finns sex olika nivåer på en Hälsosam stadsdel vilka utgörs av sex olika målområden. Klarar man ett målområde så är man certifierad på nivå I och när man har klarat alla sex målområden är man fullt certifierad på nivå VI. Arbetet i projektet bygger främst på en samverkan mellan lokala aktörer som föreningar, bostadsbolag, vårdcentral, hyresgästförening, skola, fritidsgård med flera. Det krävs även ett engagemang från politiker och tjänstemän inom olika kommunla förvaltningar och nämnder. Vissa aktörer kan vara enbart finansiärer eller bara utförare eller man kan vara både och. 5

8 Projektets sex målområden har följande inriktning: Sänkt tröskel för fysisk aktivitet och hälsosam livsstil (information om goda kostvanor och ett minskat bruk av tobak och alkohol, årlig hälsodag, fysiska aktiviteter, studiecirklar om hälsa). Kontinuerligt arbete med trygghet och säkerhet i stadsdelen (möten med invånarna, förändra negativa aspekter av stadsdelens utformning). Mötesplatser för kultur och gemenskap (skapa och upprätthålla mötesplatser, varierat utbud med mötesplatser för unga, anordna stadsdelens dag, förlägga centrala arrangemang till stadsdelen). Stadsdelens informationssystem (lokalt informationsblad, mötesplats med tillgång till information, datorer med internetuppkoppling). Forum för delaktighet och inflytande (områdesforum, områdesgrupp, politiska möten lokalt, tillgängliga politiker och kommunala tjänstemän). Föräldrastöd (skapa/upprätthålla en familjecentral, erbjuda lättillgängligt stöd). Projektet drivs av en projektledare, vilken är samma person som har ansvaret som processledare för utvecklingsarbetet i stadsdelen Brickebacken. Den planerade budgeten för satsningen var kronor per år under totalt tre år från hösten 2005 till hösten Projektets genomförande Struktur och organisation Projektet startade under hösten 2005 med att en kartläggning genomfördes för att sammanställa vilka förutsättningar och resurser som finns i stadsdelen gällande olika aktörer 1. Här intervjuades representanter från ett 30-tal aktörer som företrädde det lokala näringslivet, studieförbund, ideella föreningar/verksamheter, skolor, kyrkor/samfund, politiker, kommunala verksamheter, sjukvården, bostadsföretag och kulturella verksamheter. Bland annat fick dessa representanter svara på frågor kring vad de vid intervjutillfälle redan gjorde som kunde kopplas till de sex målområden som projektet ämnade prioritera. En arbetsgrupp bildades för att underlätta arbetet med att driva projektet framåt. Gruppen bestod av projektledaren och representanter från bostadsbolaget, hyresgästföreningen, kulturlaget och kommunen (folkhälsoutvecklaren). I slutet av november 2005 arrangerades en första aktörsträff där den tidigare beskrivna kartläggningen redovisades och det gavs även tillfälle för diskussioner mellan de närvarande aktörerna. Mötet bestämde att invigningen av projektet skulle gå av stapeln i februari 2006, med deltagande av lokala aktörer, studieförbund och inbjudna gästföreläsare. Utifrån aktörernas önskemål inleddes hösten med möten för att utveckla arbetet rörande målområdena ett (sänkt tröskel för fysisk aktivitet och hälsosam livsstil), tre (mötesplats för kultur och gemenskap) och fyra (stadsdelens informationssystem). För att få mer stadga och struktur i arbetet med projektet beslutades det också under hösten 2006 att arbetsgruppens styrningsfunktion skulle övertas av en så kallad verksamhetsgrupp inom ramen för föreningen 1 Boman, A-C. (2005) Kartläggning av Brickebackens förutsättningar hösten 2005 ur ett aktörsperspektiv. 6

9 Trädets arbete. Verksamhetsgruppens arbete skulle syfta till att samordna de tillgängliga resurserna för stadsdelsutveckling och folkhälsoarbete genom projektet Brickebacken en hälsosam stadsdel. Medlemmarna i verksamhetsgruppen skulle representera Örebro kommun, Hyresgästföreningen, ÖBO (ÖrebroBostäder AB) och föreningen Trädet. Denna grupp fastställde stadgar och budget för det gemensamma arbetet. Aktiviteter inom ramen för de sex målområdena För att förstå vad projektet har sysslat med utifrån de uppsatta målområdena, kommer här exempel att ges på aktiviteter som har lyfts fram. Alla dessa är inte direkt initierade utifrån projektet, utan kan vara aktiviteter som deltagande aktörer redan tidigare haft på agendan, men som ligger i linje med målområdena. Hälsosam livsstil: barngympa, idrottsskola, fotboll, innebandy, tipsrunda, handboll, cykel orientering, skidor, trygg motion för kvinnor, fotbollsskola, lättgympa, stavgång, gym, simning, dans, rökslutargrupp, föreläsningar, viktminskningsgrupp. Trygghet och säkerhet: trygghetsvandring inventering och åtgärder, stadsdelsvärdar, trafiksäkerhetsarbete, dialogträffar, upprustning av centrum, städdagar, sopvärdar. Mötesplats för kultur och gemenskap: schackturnering, hundklubb, hundträningsplan, gårdspysslare, upprustning av park, föreningen Trädets aktiviteter (stickgrupp, fritidsklubb, barnens dag, Brickebackens dag, torgkvällar, helgfiranden), anhöriggrupper, Brickebergskyrkans aktiviteter, Kulturskolans aktiviteter, babyföreställning av Länsteatern, folkhälsokonferens, frågesportskvällar, Kulturlagets papperskorgsprojekt, bibliotekets lovaktiviteter, kolonilotterna, sommardagskollo. Informationssystem: hemsida, tidningen Brickenytt, affischering, internetuppkopplade datorer på biblioteket, kontaktpersoner för de olika språkgrupperna, informationsskärm på Konsum. Inflytande och delaktighet: områdesgrupp, områdesforum, dialogkvällar kring boendeinflytande, förslagslådor, politiska möten för allmänheten, soprumsfaddrar, tältmöte, boendeenkäter och intervjuer. Föräldrastöd: familjecentral, föräldratelefon, föräldragrupper, kyrkans öppna förskola, ung i Brickebacken. Lägesrapport En praktiserande student från Örebro universitet skrev runt årsskiftet 2007/08 en lägesrapport 2 rörande projektet Brickebacken En hälsosam stadsdel. Rapporten utgår från befintlig dokumentation och intervjuer med de sex personer som ingår i projektets verksamhetsgrupp. Följande framgångsfaktorer identifierades: Verksamhetsgruppen: Samtliga intervjupersoner ansåg att bildandet av verksamhetsgruppen medförde att projektet utvecklades i rätt riktning. Aktiviteter: Projektet har åstadkommit ett rikt och varierat aktivitetsutbud som främjar hälsa. 2 Landström, J. (2008) Projektet Brickebacken en hälsosam stadsdel. 7

10 Kartläggningen: Fem av sex intervjupersoner menade att den inledande kartläggningen är en grundläggande orsak till att projektet har fungerat bra. Själva idén: Den idé projektet bygger på är en framgångsfaktor, eftersom den skapar samarbete riktat mot uppställda målområden. Loggan äpplet: Symbolen för projektet har bidragit till gemenskap, trygghet och en lokal identitet bland invånarna i Brickebacken. Författaren synliggjorde också följande hinder för en positiv utveckling: Svårigheter att nå ut till alla: Samtliga respondenter ansåg att det är svårt att nå ut till alla grupper i området och i synnerhet till invandrargrupperna. Förankringen: Majoriteten av intervjupersonerna menade att förankringen bland politikerna har brustit och att projektet genom detta har tappat mandat. Tomma löften: Samtliga respondenter tycker att det har varit ett hinder att kommunens olika förvaltningar inte genomför de önskningar som boende och verksamhetsgruppen framför. Handlingsplanerna och certifieringen: Intervjupersonerna ansåg att en kontinuerlig granskning av måluppfyllelsen vore lämplig. Otydliga roller: Flera av intervjupersonerna lyfte fram att rollfördelningen i arbetsgrupperna är otydliga och att arbetet därför skulle förbättras genom tydligare roller. 8

11 TEORETISK REFERENSRAM Lokal hälsopromotion Utveckling av lokala samhällen För att förstå hur lokala hälsoprojekt kan implementeras och utvecklas är det viktigt att definiera begreppet community (samhälle, gemenskap, grupp). Inom folkhälsoforskningen går det inte att hitta någon enhetlig definition för detta flitigt använda begrepp. Ofta kan man dock se att två centrala element finns representerade ett förenande och ett relationellt. Detta kan innebära att personerna i gemenskapen har samma geografiska tillhörighet och delar intressen, värderingar och kultur. Ibland definieras begreppet utifrån en känsla av tillhörighet eller social solidaritet (Jewkes & Murcott, 1996). Det finns kritiker som menar att det knappast är platsen som är det viktigaste som förenar människor, vilket gör det svårt att till exempel använda bostadsområdet som utgångspunkt för att mobilisera människors resurser (Petersen, 1996). Det går att urskilja åtminstone tre olika typer av metoder för att utveckla lokala samhällen (community development) social planering, lokal utveckling och social aktion. Social planering går ut på att identifiera och definiera problem och lösningar tillsammans med den lokala befolkningen, vilka i förlängningen ska bli ägare av det som framkommit. Ett fokus på lokal utveckling gör att betoningen hamnar på självhjälp och ömsesidigt utbyte för att bygga ett bättre samhälle. Genom social aktion jobbar folkhälsoarbetaren som katalysator och strateg tillsammans med lokala organisationer för att skapa en social förändring (Wakefield & Poland, 2005). För att förstå problematiken i starkt segregerade bostadsområden krävs det kunskap kring bostadsförhållanden, inkomstförhållanden och sociala förhållanden (Power, 1996). När det gäller folkhälsoarbete på lokal nivå handlar diskussionen mycket om hur man kan mobilisera de goda krafter som finns inom kommunens gränser. Deltagande kan i detta avseende handla om att vara aktiv, att involveras i val och beslut och att kunna se möjligheten att realisera besluten (Schulz, Israel, Zimmerman, & Checkoway, 1995): Community participation is a social process whereby specific groups with shared needs living in a defined geographic area actively pursue identification of their needs, take decisions and establish mechanisms to meet these needs (Rifkin, Muller, & Bichmann, 1988) 3. Man kan inte bara mäta deltagandet genom att räkna antalet personer som kommit på möten och aktiviteter. Det gäller att ge deltagandet en både djupare och bredare betydelse (Bjärås, Haglund, & Rifkin, 1991). För att skapa ett deltagande på gräsrotsnivå krävs det olika strategier beroende på hur lokalsamhället ser ut (Flynn, Ray, & Rider, 1994). Det är viktigt att utgå från det närmaste grannskapet och inte försöka med ett alltför stort geografiskt område. Socialt kapital och hälsopromotion Socialt kapital har blivit ett vanligt begrepp för att illustrera medlemskap i en grupp som skänker individen både fördelar och förpliktelser. Källor till socialt kapital är nätverk och relationer och som konsekvenser medför det makt och materiella fördelar. Socialt kapital är varaktigt, men kräver en investering i tid och energi. Ju mer man använder sig av det sociala 3 Sid

12 kapitalet desto mer växer det. Förutom den relationella och den materiella sidan av socialt kapital kan man också se att begreppet har politiska implikationer (Hawe & Shiell, 2000). Det går således inte att isolera diskussionen om socialt kapital från ekonomiska och politiska strukturer (Wakefield & Poland, 2005). Mycket tyder på att begreppet socialt kapital har både kontextuella och individuella komponenter (Lindström, Merlo, & Östergren, 2002). I en australiensisk studie dras slutsatsen att socialt kapital visserligen har en svag påverkan på människors hälsa i ett grannskap, men att socioekonomiska faktorer som inkomst har en betydligt större betydelse (Ziersch, Baum, MacDougall, & Putland, 2005). Liksom när det gäller begreppet community finns det forskare som menar att teoriresonemanget kring socialt kapital är alltför brett och oprecist, vilket kan göra det svårt att använda för en analys av hälsopromotivt arbete (Carpiano, 2006; Hawe & Shiell, 2000). Det går att finna gemensamma problemområden som berör både community development och socialt kapital, till exempel integrationen i samhället, allmänhetens engagemang och maktrelationer (Wakefield & Poland, 2005). Forskning visar att det finns tre möjliga mekanismer genom vilka socialt kapital kan påverka människors hälsa (Shortt, 2004): Mångskiftande sociala nätverk utövar en skyddande effekt mot vissa sjukdomar. Nivån av socialt kapital kan kopplas till vissa beteenden som påverkar hälsan negativt, till exempel låg fysisk aktivitet, skadlig kriminalitet och självmord. Socialt kapital kan associeras med ett geografiskt områdes kapacitet att göra hälsoservicen tillgänglig för medborgarna. En amerikansk studie av olika grannskap har undersökt lokalsamhällets tillgångar och belastningars betydelse för invånarnas hälsa. Den viktigaste faktorn som lyftes fram i intervjuerna var fysisk och psykologisk säkerhet. Områdets fysiska skönhet ansågs också betydelsefullt, liksom tillgången till en föroreningsfri miljö. En god samhällelig service och en välförsedd livsmedelsbutik stod också högt på önskelistan. Slutligen kunde studien visa att finansiell osäkerhet ledde till negativa stressreaktioner hos invånarna (Altschuler, Somkin, & Adler, 2004). I en svensk studie av en stadsdel i Malmö framträdde fyra olika strategier hos ungdomar för att motivera sitt boende i ett stigmatiserat område. En strategi gick ut på att man identifierade sig med stadsdelen, utifrån att det var deras uppväxtmiljö och att familjerelationerna fanns där. Andra tog en glorifierande ståndpunkt och såg de sociala problemen som något spännande och utvecklande. En tredje referensram betraktade de sociala problemen som ett exempel på en generell trend i hela samhället, alltså något fullt normalt i dagens situation. Den fjärde strategin handlade om att avskilja sin identitet från den negativt upplevda bostadsmiljön, genom att markera att man var annorlunda än de andra som bodde där (Bustos Castro & Lindbladh, 2004). I vetenskapliga kretsar dras ofta slutsatsen att koncentrerad fattigdom och stora ojämlikheter i inkomst leder till höga ohälsotal. Men en amerikansk studie menar istället att det finns större fog för att säga att det är en geografiskt koncentrerad rikedom som ger positiva hälsoeffekter. Främst verkar detta handla om psykiskt kognitiva resurser, som i aggregerad form i ett närområde uppmuntrar till hälsosamma beteenden, självtillit och en positiv syn på livet (Ming, Browning, & Cagney, 2003). Men man ska inte heller underskatta betydelsen av ett bostadsområdes fysiska och estetiska kondition vid en analys av invånarnas intresse för 10

13 hälsofrämjande aktiviteter i området (Cohen, Farley, & Mason, 2003). Det sociala kapitalet bidrar till hälsan genom att omgivningen ger stöd till en social identitet och medverkar positivt till medborgarnas upplevelse av att ha kontroll över sina dagliga liv (Campbell & Jovchelovitch, 2000). Låg nivå av socialt kapital mätt som lågt socialt deltagande och låg tillit till andra är positivt associerat till bristen på tilltro till möjligheten att påverka den egna hälsan (Lindström, 2006). Förhållandet mellan sociala och fysiska bestämningsfaktorer för befolkningens hälsotillstånd kan illustreras med följande modell (figur 1): Bestämningsfaktorer för hälsa Mellanliggande resultat Hälsoeffekter Samhälleliga resurser: - mänskliga - sociala - finansiella Fysisk miljö Jämlikhet och social rättvisa Boendeförhållanden i området. Möjlighet till lärande och utveckling. Lokal samhällsutveckling och möjlighet till arbete. Rådande samhällsnormer, vanor och processer. Socialt sammanhang, medborgerligt engagemang och kollektiv handlingskraft. Hälsopromotion, sjukdomsoch skadeförebyggande arbete och hälso- och sjukvård. Befolkningens hälsotillstånd Figur 1. Modell som illustrerar förhållandet mellan bostadsmiljö, sociala faktorer och hälsa (Anderson, Scrimshaw, Fullilove, & Fielding, 2003). Samverkan och demokrati Samarbete och förankring Många av de viktigaste besluten som påverkar människors hälsa tas på kommunal nivå, till exempel inom skolväsendet (Mittelmark, 2001). Detta innebär att även centrala statliga folkhälsosatsningar behöver en lokal förankring (Mittelmark, 1997). Människors identifikation med hemorten leder med största sannolikhet till att implementering av folkhälsoprogram har störst chans att lyckas om den genomförs exklusivt på det lokala planet. Verksamheter med delat ansvar har svårare att lyckas driva innovativa interventioner (Mittelmark, 1997, 2001). Förankringen av ett centralt projekt på lokal nivå sker oftast stegvis. För det första är viktigt att implementeringen bygger på data med god underbyggnad, dels för att hitta rätt fokus men också för att senare kunna avläsa utvecklingsresultatet (Mittelmark, 1997; von dem Knesebeck, Joksimovic, Badura, & Siegrist, 2002). Nästa steg innebär att anställa en koordinator som kan uppfylla rollen som lokal organisatör, för att mobilisera beslutsfattare och medborgare inom kommunen. Sedan följer själva implementeringen av idéerna och då krävs partnerskap och samarbete mellan de inblandade intressenterna. Den fjärde utvecklingsfasen innebär upprätthållande och konsolidering av insatserna, då de lyckade delarna förhoppningsvis integreras 11

14 som en naturlig del av den kommunala strukturen. Slutligen handlar det om att sprida resultaten till finansiärer och medborgare för att erhålla ett fortsatt stöd för arbetet (Mittelmark, 1997). Det kan finnas situationsbetingade hinder som gör att samarbetet mellan deltagande parter i en hälsointervention gnisslar. Exempel på sådana svårigheter är resursbrist och finansiella problem, konkurrerande prioriteringar, skilda ansvarsområden, dålig koordinering av aktiviteter, personalbrist, skilda målsättningar och okunskap om varandras kompetens (Polivka, Howard Dresbach, Heimlich, & Elliott, 2001). Ett lyckat partnerskap karakteriseras däremot av (Phelan et al., 2003): En delad vision. Deltagarna kompletterar varandra avseende expertis och resurser. Parterna är beredda att satsa den tid och engagemang som krävs för genomförandet. Regelbundna träffar för att diskutera framgångar och hinder i arbetet. Socialt umgänge för att lära känna varandra bättre. En undersökning av 44 folkhälsoprojekt i fem europeiska städer drog slutsatsen att ett gott samarbete mellan de inblandade organisationerna och mellan viktiga nyckelpersoner skapade goda förutsättningar för att lyckas med en intervention. Det gällde också att ligga rätt i tiden, till exempel i relation till lagstiftning och aktuellt politiskt klimat. Bevis på stegvis utveckling och positiva resultat skapade också goda förutsättningar för fortsatt existens. Det går inte heller att komma förbi betydelsen av folkhälsoarbetarnas engagemang och ledarskapets inriktning. Slutligen kan man inte förglömma användarperspektivet där motivation och behov blir styrande för resultatet (Sogoric, Middleton, Lang, Ivankovic, & Kern, 2005). Allmänhetens delaktighet Många FN-deklarationer har slagit fast att medborgarnas delaktighet vid genomförandet av olika hälsosatsningar är av vital betydelse för resultatet. Bland annat kan ett folkligt engagemang medföra att (Rifkin, 1996): Den givna hälsoservicen utnyttjas bättre och blir förhoppningsvis också mer uthållig. Medborgarna kan bidra med sitt engagemang och sin kompetens för att förstärka det offentliga samhällets ibland något begränsade resurser. Människor förändrar i större utsträckning en negativ livsstil då de själva varit delaktiga i samhällsprocessen. Delaktighet ger ökad kunskap och erfarenhet, som i sin tur leder till att människor kan uppnå större kontroll över sitt eget liv. Generellt kan man urskilja två helt motsatta ansatser för att beskriva befolkningens delaktighet i hälsofrämjande arbete en målorienterad och en med sikte på empowerment. Den första innebär att planerare och professionella ställer upp målsättningarna och försöker sedan övertyga allmänheten om dess förträfflighet. Den andra ansatsen uppmuntrar istället befolkningen att göra prioriteringarna och försöker sedan att få de professionella att genomföra dessa. För de målorienterade handlar det främst om att kvantifiera resultaten genom att mäta människors hälsostatus. Ur ett empowermentperspektiv är deltagarnas aktiva inblandning det viktigaste 12

15 resultatet i sig, vilket utvärderas med hjälp av kvalitativa metoder. Kanske är det så att båda dessa synsätt har orealistiska förväntningar på det resultat de vill uppnå. Istället bör utgångspunkten vara att båda ansatserna kan ge viktiga bidrag till förståelsen, men det gäller att inte låsa upp sig vid ett linjärt resonemang utan istället vara dynamiskt inriktad för ökad öppenhet och flexibilitet (Rifkin, 1996). Det finns många hinder på vägen mot större delaktighet för medborgarna avseende hälsopromotiva insatser i lokalsamhället. Ett problem består i att de professionella aktörerna inte har den adekvata utbildningen på folkhälsoområdet. Det är också så att starka kommersiella intressen sprider varor och information som kan gå helt stick i stäv med lokala hälsoinitiativ. Ibland saknas relevant statistik och information om var de största hälsoproblemen finns, vilket skapar svårigheter att motivera beslutsfattare att satsa nödvändiga resurser. Många hälsopromotiva insatser är dessutom alltför kortsiktiga för att kunna visa det önskade resultatet, vilket delvis kan härledas till att finansieringen vanligen är osäker. Därför krävs ett stort arbete för att mobilisera resursstarka intressenter från alla samhällsområden. Detta förutsätter att stor energi läggs ner på samverkan och samarbete över organisationsgränser. Det finns förmodligen en övertro på att hälsopromotiva insatser kan utjämna orättvisor i samhället, men de kan åtminstone fungera som katalysatorer för en sådan utveckling (Guldan, 1996). Hälsosamma städer Projektet Healthy Cities har fått stor spridning över hela världen. Medborgarnas delaktighet har varit ett viktigt element i denna satsning. Det finns forskare som anser att idén har fungerat tillfredsställande (de Leeuw & Skovgaard, 2005), men det förekommer också kritiker som menar att det finns få exempel på att man lyckats med att skapa ett underifrånperspektiv. Istället är det de professionella folkhälsoexperterna som tagit över och styrt agendan utifrån sina tankar och idéer (Petersen, 1996). Folkhälsoarbetarna utövar i praktiken sin makt genom toppstyrda program, samtidigt som de i teorin förordar en emancipatorisk underifrån styrd ansats (Laverack & Labonte, 2000). Det finns forskare som menar att begreppet empowerment många gånger används av hälsoprofessionerna för att skapa en illusion bland medborgarna att det finns en valmöjlighet, när det i verkligheten redan i förväg är bestämt hur resultatet ska se ut (Powers, 2003). För att komma fram till en verklig delaktighet för samhällsmedborgarna blir det därför viktigt att ta hänsyn till faktorer som sociala identiteter, sociala föreställningar och makt (Campbell & Jovchelovitch, 2000). Speciellt viktigt blir det att engagera etniska minoriteter och ungdomar, eftersom dessa båda grupper ofta hamnar utanför de traditionella påverkanskanalerna (Power, 1996). Exempel på strategier för att främja hälsa i städer är (Freudenberg, 2000; Power, 1996): 13

16 God tillgång till kvalitativ primärvård. Ökad kunskap i hälsofrågor. Reducering av riskbeteenden. Ökat socialt stöd. Minskad stigmatisering och marginalisering. Stöd till en politik som är hälsofrämjande. Förbättrad fysisk stadsmiljö. Tillfredsställande av människors grundläggande behov. Skapande av stödjande sociala miljöer. Minskning av inkomstskillnader. En större blandning av olika grupper av människor. Bättre och mer långsiktig lokal service. Bättre transporter mellan olika stadsdelar. Mycket tyder också på att de frivilliga krafter som engagerar sig i hälsofrämjande aktiviteter i de flesta fall är att betrakta som en elit, vilken för det mesta inte är representativ för medborgarna i allmänhet (Jewkes & Murcott, 1998). För att undvika detta har man i England prövat ett system med en folklig jury, där representativt utvalda medborgare i marginaliserade och utsatta bostadsområden under 4-5 dagar frågar ut representanter för samhällets organisationer och myndigheter. Syftet kan till exempel vara att tydliggöra det lokala samhällets behov och styrkor genom att specificera rekommendationer för framtida utvecklingsprocesser (Kashefi & Mort, 2004). Det finns många barriärer för att utsatta bostadsområden ska utvecklas i positiv riktning, exempelvis dåligt socialt stöd, låg standard, brist på service, låg utbildningsnivå, hög arbetslöshet, isolering och stigmatisering, små påverkansmöjligheter och stor koncentration av sociala problem (Power, 1996). För att interventioner ska lyckas med att skapa mer hälsosamma stadsmiljöer kan följande strategier vara användbara (Freudenberg, 2000): Inkludera alla intressenter i hela implementeringsprocessen. Skräddarsy aktiviteter som tillmötesgår skilda behov i befolkningen. Välj realistiska mål för samarbetet. Skapa förtroende över tid genom att tillsammans värdera gemensamma erfarenheter. Skapa offentliga mötesplatser för diskussioner kring lösningar av hälsoproblem. Förfäkta ett långsiktigt perspektiv och motstå frestelsen till snabba utvägar. Områdesbaserad politik och segregation I en doktorsavhandling analyseras statlig och lokal politik avseende segregerade bostadsområden i några svenska storstadsförorter (Palander, 2006). Den visar att vissa svagheter i utsatta bostadsområden kan relateras till området som geografisk plats, medan andra problem 14

17 har samband med dess invånare. Segregationen tenderar att befästa en skev social hierarki och en kulturell hegemoni som emanerar ur ojämlika maktrelationer. Sammanfattningsvis dras slutsatserna att boendesegregationen karakteriseras av följande problem: Social exkludering. Begränsade utvecklingsmöjligheter. Dålig social sammanhållning. Stigmatisering och utsatthet. Befästande av sociala och kulturella maktstrukturer. Sverige fick en socialt inriktad områdesbaserad urbanpolitik under 1990-talet. Fördelar med denna typ av insatser är att resurser koncentreras och att dessa interventioner är relativt billiga och lätthanterliga. Nackdelen är den geografiska avgränsningen som inkluderar vissa befolkningsgrupper och exkluderar andra. Risken finns också att problemen flyttas mellan olika bostadsområden i staden. I värsta fall kan fokus på några utpekade områden rent av förstärka den tidigare negativa stigmatiseringen. En ytterligare svaghet med en områdesbaserad åtgärd är att den i de flesta fall inte kommer åt orsakerna bakom problemet, eftersom detta kräver ett mer övergripande nationellt perspektiv. Den lokala politiken måste därför förankras i den generella bostads-, social-, utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken. I avhandlingen dras följande övergripande slutsatser: Områdesbaserade åtgärder medför en begränsad rumslig handlingskompetens och segregationens huvudsakliga orsaker finns bortom de områdesbaserade åtgärdernas räckvidd. Vad som gjorts inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen är dock inte resultatlöst. ( ) dessa åtgärdsprogram kan förbättra boendemiljön och situationen för den enskilde (Palander, 2006) 4. Paradoxalt nog kan åtgärdsprogrammen genom att stärka de boende socioekonomiskt medföra att utflyttningen från det aktuella bostadsområdet ökar och därmed riskerar segregationen att återskapas. De målområden som passar bäst för ett områdesbaserat arbete är de som fokuserar på språk, utbildning, skola, attraktivitet och trygghet, folkhälsa och slutligen demokrati och deltagande. Däremot verkar det betydligt svårare att ta sig an frågor som rör sysselsättning och socialbidragsberoende. När det gäller utvecklingsområden som förbättrad folkhälsa och demokratiskt deltagande anses dessa visserligen passa för områdesbaserat arbete, men de kan vara svåra att hantera ur andra aspekter. Ett bostadsområde präglas till stor del av den eller de ägandeformer som finns för lägenheterna och/eller husen. Mycket tyder på att de som äger sin bostad har en bättre hälsostatus, främst utifrån sin socioekonomiska position och de därmed tillhörande sociala och psykologiska signaler som detta sänder ut. En svensk studie bekräftar att det finns ett samband mellan förtidspension och bostadsform, där ägandet av bostad är kopplat till minskad risk för förtidspensionering (Hartig & Fransson, 2006). I en forskningsöversikt konstateras att i utsatta bostadsområden ökar risken för att barn föds med låg vikt, att barn och ungdomar oftare utvecklar beteendeproblem, skaderisken är större och barn i dessa områden utsätts i större utsträckning för misshandel (Sellström & Bremberg, 2006). Låga hushållsinkomster kan associeras till många olika negativa hälsoindikatorer hos barn och ungdomar (Emerson, 4 Sid

18 Graham, & Hatton, 2006). Ekonomisk stress visar sig ha en signifikant relation till låg självuppskattad hälsa bland svenska föräldrar (Olivius, Östergren, Hanson, & Lyttkens, 2004). I en översikt av goda exempel på hur hälsopromotion kan bidra till ökad social inkludering redovisas 52 projekt i 13 europeiska länder (EuroHealthNet, 2004). Metoderna bygger främst på ansatser som främjar hälsosamma livsstilar, uppmuntrar empowerment och som bygger upp det sociala kapitalet. De målgrupper som framträder är framförallt barn och unga, ensamstående föräldrar, etniska minoriteter, äldre människor, långtidsarbetslösa och fattiga grupper i befolkningen. För att stärka den sociala inkluderingen är vissa värden och principer centrala. Först och främst handlar det om att respektera individerna och deras egen förmåga att handla. Känslan av delaktighet blir här central. En annan viktig aspekt är att bryta stigmatiseringen av individer och grupper, eftersom denna ofta bidrar till vidmakthållandet av den sociala exkluderingen. Slutligen är det ofta nödvändigt att ha ett könspersektiv på problemområdet för att kunna bryta den negativa trenden. För att uppnå en ökad social inkludering krävs det bättre samverkan mellan professionerna inom den sociala sektorn och hälso- och sjukvården. Här finns det hinder som till exempel byråkratiska organisationer och skilda kulturer mellan yrkesgrupperna. Framsteg kan också uppnås genom nätverksarbete för att stärka samarbetet mellan samhället, organisationer, föreningar och företag. Detta för att få alla att sikta mot en gemensam målsättning. För att uppnå uthållighet och långsiktighet i satsningarna gäller det att utbilda lokalsamhället så att de kan ta huvudansvaret för arbetet. Självklart måste det också byggas upp relationer med regionala och nationella organ som kan stödja insatserna både finansiellt och strukturellt. 16

19 Sammanfattande slutsatser De viktigaste tillgångarna för invånarnas hälsa utifrån ett bostadsområdes uppbyggnad är en känsla av säkerhet, områdets fysiska skönhet och en god samhällelig service. Människors hälsa är starkt kopplad till deras sociala identitet och upplevelsen av att ha kontroll över sitt liv. Folkhälsoprojekt måste förankras lokalt, ha en ansvarig koordinator och uppmuntra samarbete genom partnerskap. Hälsopromotiva insatser måste ha ett långsiktigt perspektiv för att ha en chans att lyckas. Samverkan och samarbete över organisationsgränser kanske inte kan utjämna orättvisor i samhället, men det kan åtminstone fungera som en katalysator i rätt riktning. Det finns en risk att professionella folkhälsoexperter driver sin egen agenda i toppstyrda projekt, trots att de säger sig förorda en emancipatorisk underifrån styrd process. Det är speciellt viktigt att stimulera etniska minoriteters och ungdomars aktivitet, eftersom de inte har tillgång till de traditionella påverkanskanalerna. Även de frivilliga krafter som jobbar med hälsofrämjande aktiviteter riskerar att utvecklas till en elit ur ett medborgarperspektiv. Samverkansprojekt inom folkhälsoområdet bör välja realistiska målsättningar för sitt samarbete. Områdesbaserade satsningar kan medföra att problemen flyttar till andra stadsdelar och riskerar även att späda på de stigmatiseringar som eventuellt redan existerar. Folkhälsa är ett målområde som passar för ett områdesbaserat arbete, även om vissa insatser kräver ett mer övergripande nationellt perspektiv. 17

20 UTVÄRDERINGEN Syfte och frågeställningar Huvudsyftet med utvärderingen har varit att bedöma projektets värde utifrån både aktörs- och befolkningsperspektiv. Med aktör menas i detta avseende projektets fyra huvudmän (Örebro kommun, föreningen Trädet, Hyresgästföreningen och ÖrebroBostäder) och de 30-tal organisationer, föreningar, verksamheter och näringsidkare som varit mer eller mindre engagerade i genomförandet av Hälsosam stadsdel i Brickebacken. Som en utgångspunkt för att förstå projektets betydelse har följande frågeställningar kommit i fokus: Hur har aktörernas delaktighet och inflytande säkerställts? Hur har samarbetet fungerat mellan olika aktörer? Har de tillgängliga resurserna varit tillräckliga för projektets genomförande? Har projektets aktiviteter nått fram till de tänkta målgrupperna? Har de sex prioriterade målområdena varit de rätta? Metod och informanter Två gruppintervjuer har genomförts med projektledningen. Den första gjordes under våren 2006 med projektledaren, kommunens hälsoutvecklare och den lokalt ansvariga stadsdelsutvecklaren från ÖBO. Den andra intervjun utfördes hösten 2008 och då deltog projektledaren och hälsoutvecklaren. Representanter för de fyra huvudmännen intervjuades under våren 2008 vid fyra separata tillfällen. Föreningen Trädet representerades av den verksamhetsansvariga chefen, ÖBO av förvaltningschefen och en stadsutvecklare (tidigare i projektledningen), kommunen av enhetschefen för stadsdels- och kulturutveckling och Hyresgästföreningen representerades av två lokala företrädare. Under våren 2006 genomförde projektledningen 26 intervjuer med 30 personer som representerade ett 20-tal föreningar, organisationer eller verksamheter. Två år senare våren 2008 gjorde utvärderaren två gruppintervjuer med sammanlagt sex aktörer. 18

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN Presentation FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN I en attraktiv kommun som jobbar för allas framtid mår, och trivs, människor bra. Skärgårdskommun nära storstad 26 000 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län Program 13.00 15.00 17.00 Välkomna - projektets bakgrund, syfte och mål. Nuläge Föräldrastöd i det regionala arbetet Folkhälsoinstitutet Elsa Rudsby Strandberg,

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Ett utbildningsmaterial om:

Ett utbildningsmaterial om: Fritidsvetarna Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier Hur skapar vi arenor för bildning? Hur skapar vi goda närmiljöer? Ett utbildningsmaterial om: - mötesplatser/bildningsarenor för alla, - aktiva

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5: Protokoll Sammanträdesdatum Sida 2014-04-28 15(20) Kommunfullmäktige Dnr 13.K0374 106 Folkhälsopolitiskt program, aktivitetsplan 2014-2017 Sammanfattning Kommunens folkhälsoråd har i uppdrag att genom

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete Mats Anderberg Bakgrund Svårigheter att implementera kunskapsbaserade ANDTstrategier och -insatser på lokal nivå Kontextuella

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11 Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11 Den 11 mars möttes nära 130 personer i Eslövs medborgarhus för att under en dag fokusera på hur samverkan kan vara ett

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

Utvärdering Bygd och stad i balans

Utvärdering Bygd och stad i balans Utvärdering Bygd och stad i balans UTIFRÅN-PERSPEKTIV UTVÄRDERINGENS UTFORMNING SNABBGENOMGÅNG AV UTFALL SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Etapp 1: Utveckla servicegrad utanför centralorten Syfte: Att utveckla

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1 Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete Föredrag den 17 februari 2012 Marie Fridolf 0709-812963 www.ideelle.se Utveckla samarbetet! Värdegrunden Ett nytt systemtänk Samarbetets

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer