KOMMUNSTYRELSEN. Nämnd. budget

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN Nämnd budget 2015

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Översiktlig beskrivning av nämnden Nämndens uppdrag Verksamhetens omfattning Nämnd/styrelse Förvaltningens organisation Så här styrs kommunen Visionen visar vart vi vill Kommunens omvärldsanalys Nämndens omvärldsanalys Kommunfullmäktiges inriktningar Vår värdegrund, Bitt Valfrihet Nämndens inriktning Mål Ökat inflytande Bemötande och tillgänglighet Hälsosamt liv Trygg kommun Företagsvänlig kommun Minskat försörjningsstöd Fler ska åka kollektivt Minskad energianvändning Minska farliga kemikalier Minskade koldioxidutsläpp Attraktiv arbetsplats Direktiv Direktiv från kommunfullmäktige Direktiv från nämnden Nyckeltal/Verksamhetsmått Prestationsmått Effektmått Personalmått Resursmått Effektmått Ekonomi med kommentarer Driftbudget Investeringsbudget Intern kontroll Intern kontroll Kompetensförsörjningsplan Attrahera/rekrytera Utveckla/behålla Avsluta Analys Policys, planer och program Nämndbudget

3 17 Taxor och avgifter Nämndbudget

4 1 Inledning Kungabacka är en attraktiv kommun att investera och bo i. Kommunens invånare har hög utbildningsnivå och är en till stor del jobbpendlande befolkning. Kungsbacka fortsätter att utvecklas och växa. Bostäder byggs i takt med ambitionerna i det bostadspolitiska programmet. Under de kommande åren kommer Björkris etapp 1 och Kolla Parkstad att slutföras. Spaden kommer att sättas i jorden för Väster om Ån, Tölö Ängar etapp 2 och Aranäs stadsdel etapp 3 och 4 i Kungsbacka stad. I Kullavik kommer Sandlyckan att påbörjas. Särö centrum kommer att bli ett spännande nytt tillskott med mindre lägenheter utanför centrum. Åsa station är nu etablerad och genererar redan många resenärer. Översiktsplanen för Åsa är antagen vilket kommer att leda till en utveckling av bostadsbyggande i Åsa och i de södra delarna av kommunen. Vi räknar med att under 2014/15 införa hyrcyklar så att det blir möjligt att få ett gemensamt system för Regionen. Kattegattleden, en cykelled som sträcker sig från Göteborg till Helsingborg, kommer att invigas under 2015 där kommunen har bidragit med att satsa investerings- och arrendemedel för denna led. I årets budget kommer vi att införa fria resor för pensionärer inom kommunen under lågtrafik. Detta har efterfrågats starkt av våra äldre. Vi tar också ett första steg för att alla våra ungdomar ska få busskort. Vi startar med att ge gymnasieeleverna busskort för att de ska välja kollektivtrafik och därmed etablera goda resvanor redan från början för miljöns skull. När ekonomin sedan tillåter ska vi pröva att också ge elever i grundskolan från årskurs 6 och uppåt tillgång till busskort. Vi ser också över reglerna och utreder så att de elever som väljer en friskola eller bor i växelvisboende ska få tillgång till busskort. Tjolöholmsstiftelsen kommer att fortsätta utveckla magasinet. En byggnad med stor potential till utökad verksamhet som kommer både kommunens invånare och inresta till del. Kommunstyrelsen har under året varit involverade i en utredning kring magasinets bevarande och framtida användning. Kungsbacka behöver fler företagare och fler växande företag. Vi behöver fler företag som är framgångsrika både lokalt, regionalt och internationellt. Kommunen ska driva ett aktivt arbete som underlättar nyetablering av företag. Vi har en bra grund att stå på med många små och mindre företag, som också har en stor tillväxtpotential. Det kräver att kommunen har ett gott bemötande och underlättar för företagsetableringar. Vi kommer fortsätta med en mängd åtgärder för att bli bättre på bemötande och tillgänglighet för våra företag. Kungsbacka är en attraktiv arbetsgivare. Det är genom våra medarbetare och anställda som vi som kommun lämnar en hög service och god kvalitet på alla våra tjänster. Vi har påbörjat ett arbete med att alltmer bli en arbetsgivare för att se till att det finns karriärmöjligheter och möjlighet till kompetensutveckling. Arbetar man i Kungsbacka ska man trivas och det ska vara roligt att gå till jobbet. Vill man arbeta heltid ska man få den möjligheten men om man vill arbeta deltid ska detta också vara möjligt. År 2015 och de närmaste åren kommer att bli viktiga för Kommunstyrelsens fortsatta utvecklingsarbete. Det är som framgår ovan, många frågor som passerar kommunstyrelsen med förvaltning. Under 2014 har det påbörjats ett arbete för att stärka kommunstyrelsens roll att mer strategiskt samordna, leda och följa upp kommunen. Meningen är att det ska stödja och underlätta övriga kommunens arbete och framförallt hitta samverkansytorna. Allt för att skapa nytta för kommuninvånare, brukare och näringsliv. Nämndbudget

5 2. Översiktlig beskrivning av nämnden 2.1 Nämndens uppdrag Kommunstyrelsen, KS, planerar, leder, samordnar och följer upp kommunens verksamhet och ekonomi. Bereder alla ärenden till kommunfullmäktige och verkställer kommunfullmäktiges beslut, eller följer upp beslut som verkställs av annan nämnd. Kommunstyrelsen skall med uppmärksamhet följa övriga nämnders verksamhet, bevaka strategiska frågor för den kommunala verksamheten och omvärldsfrågor samt ha det övergripande ansvaret för frågor rörande: personalpolitik övergripande miljöfrågor ekonomi kvalitet, IT och information strukturella förändringar i nämnd- och förvaltningsorganisationen utvecklingen av den kommunala demokratin säkerhet och beredskap internationella frågor samhällsplanering Kommunstyrelsen har särskilt ansvar för vissa frågor enligt KS reglemente i följande egna verksamheter: översiktlig fysisk planering och exploatering (inklusive planprogram) näringslivsfrågor markfrågor, d v s bevakning av kommunens intresse i lantmäterifrågor och i plan- och byggfrågor samt ärenden som är jämförliga med dessa kollektivtrafiken inklusive samordningsansvar för kommunens färdtjänst och andra anropsstyrda transporter medelsförvaltningen kommunens centrala informationsverksamhet och anslagstavla de förvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som inte uppdragits åt annan nämnd arkivmyndighet Kommunstyrelsens förvaltning ansvarar för: Utifrån Kommunstyrelsens beskrivna uppdrag och ansvar genomför Kommunstyrelsens förvaltning de politiska besluten - planerar, leder, följer upp och förbättrar genomförandet av det politiska uppdraget. Ärendeberedning Administration av överförmyndarnämnden Administration av valnämnden Nämndbudget

6 2.2 Verksamhetens omfattning Kommunstyrelsen har 40,5 årsarbetare år Inför 2015 planerar kommunstyrelsen sina nettokostnader enligt följande: Kommunstyrelsens Förvaltning, (Ledning, Ek, HR, Strateger, Samhällsplanering och gemensamhetsfunktioner som köps från Service) 39% Plan 2015 Kungsbacka % Kommunstyrelsen politik Medlemsavgifter 6% 4% Tjolöholm 3% Räddningstjänst 20% Kollektivtrafik, färdtjänst & skolskjuts 27% 2.3 Nämnd/styrelse Kommunstyrelsen, KS, planerar, leder, samordnar och följer upp kommunens verksamhet och ekonomi. KS förbereder alla ärenden till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen sammanträder en gång per månad och består år 2014 av 15 ledamöter och 15 ersättare. Kommunstyrelsen har även ett arbetsutskott med 5 ledamöter som sammanträder fyra gånger per månad. Arbetsutskottet bereder ärenden inför kommunstyrelsens sammanträden. Inom kommunstyrelsen finns: Arbetsutskott som även svarar för budget- och bokslutsberedning Personalutskott Krisledningsnämnd Nämndbudget

7 2.4 Förvaltningens organisation Kommunstyrelsens förvaltnings (KSF) organisation är uppbyggd så att den på bästa sätt ska kunna uppfylla det som finns i kommunstyrelsens uppgift och reglemente. Kommunstyrelsens förvaltning ska planera, leda och samordna kommunens verksamheter och bereda ärende till kommunstyrelsen och dess utskott. Det pågår ett utvecklingsarbete med att förtydliga KSF strategiska roll i kommunen och organisationen kommer sannolikt att ändras till Organisationen 2014 ser ut enligt följande: Samtliga enheter inom KSF är processägare inom sina respektive områden och arbetar med styrning och stöd till hela kommunens organisation. Utöver denna strategiska roll så har man även ett processansvar över sitt område kopplat till kommunstyrelsens egen förvaltning. Den strategiska styrningen sker alltid på KSF. Det operativa arbetet sker antingen genom samverkan / köp av förvaltningen för service eller genom att man samverkar / skapar nätverk med resurser direkt på förvaltningarna. Kommundirektören är tillika förvaltningschef för KSF. Respektive verksamhetschef samt cheferna för näringsliv, HR och ekonomi rapporterar till kommundirektören. Ledningsgruppen på förvaltningen utgörs av förvaltningschef, de tre verksamhetscheferna samt controller, HR-ansvarig och kommunikatör. Näringslivschefen ingår inte i förvaltningens ledningsgrupp då denna funktions arbete är mer externt inriktat. Nämndbudget

8 3 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten Nämndbudget

9 4 Visionen visar vart vi vill Vi har en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i Kungsbacka i framtiden. Visionen pekar ut riktningen och visar vart vi vill. Alla ledare och alla medarbetare har ett ansvar att verka för att vi gemensamt når visionen. Det är de gemensamma ansträngningarna som avgör om vi kommer dit. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Nämndbudget

10 Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök... verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. Nämndbudget

11 5 Kommunens omvärldsanalys I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilde individens krav och möjligheter till att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter till att vara en attraktiv kommun fram till år Sammanfattningsvis, samspelar drivkrafterna med nedanstående trender på så vis att de påverkar vår verksamhet med avseende på våra möjligheter att nå våra mål. 1. Ökad medvetenhet om miljö- och energifrågor 2. Kraven på kommunen ökar. Ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen, med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Planera och bygga samhället så att det fungerar för alla 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan boende och arbete ökar 9. Ökade krav på rörlighet och platsoberoende 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser. Konkurrerar i en högre utsträckning om tjänster Nämndbudget

12 11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut. Mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor 12. Det ideella engagemanget ökar 13. Högre krav på kommunen som arbetsgivare 14. Ökade krav på mer smarta och enkla tjänster inom E-förvaltning De kommunala tjänsterna kommer allt närmare brukarens vardag med e-förvaltning. Nämndbudget

13 6 Nämndens omvärldsanalys Kommunstyrelsen kompletterar den kommungemensamma omvärdsanalysen avseende drivkraft 1 om en växande befolkning och drivkraft 3 om fokus på miljön. De demografiska förändringarna kommer innebära krav på effektivisering. Effektivitetsarbetet behöver ha fokus på såväl yttre såsom inre effektivitet. Styrning och uppföljning är avgörande för att kommunen hela tiden ska bli bättre på att prioritera sina resurser på rätt saker, det vill säga det som politiker och invånarna anser är viktigast. Detta är den yttre effektiviteten. Inom våra verksamheter behöver vi hela tiden förbättra och förädla våra processer så vi skapar mesta möjliga nytta med minsta möjliga resursinsats. Detta är den inre effektiviteten. Kommuninvånare ställer allt högre krav inom flera områden, inte minst miljöfrågor. Det finns ett behov av att enkelt kunna välja rätt i denna hantering i alltifrån att kunna återvinna nära hemmet till valet av bostad som behöver ha nära till kollektivtrafik, gång-, och cykelbanor, samt ha låg energiförbrukning. Kommunstyrelsen kompletterar den kommungemensamma omvärldsanalysens trender: 1. Ökad medvetenhet om miljö- och energifrågor: Hos både boende och näringsliv liksom samhället i övrigt, ökar medvetandet i dessa frågor. Bra miljöalternativ skapar konkurrenskraft vid valet av boplats. Utmaningen är att skapa, smarta och hållbara lösningar så det blir enkelt att leva miljösmart i Kungsbacka. Detta kan bland annat göras med samhällsplanering, IT-lösningar och ett uppmuntrande bemötande i en miljöriktig inriktning. 2. Kraven på kommunen ökar. Det är inte bara externa krav som ökar utan även interna krav på en god intern kontroll och transparens. Det visar de korruptionsaffärer som under den senaste tiden varit under utredning i fler av Sveriges kommuner. 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet: Sociala medier har vidgat möjligheten till samtal med våra kunder. Många organisationer använder denna plattform för att lyssna in sina kunders önskemål och behov. En stor skillnad mot tidigare kanaler såsom hemsidor och trycksaker är att sociala medier inte i första hand är en informationskanal utan ett verktyg för medskapande. De nya kanalerna sätter också tidigare begränsningar i tid och rum för medskapande ur spel. I denna kanal sätts ofta agendan av invånarna, se exempelvis Yimby som är en stark kunskapsdriven lobbyrörelse för att skapa en blandstad med tätare och högre bebyggelse. Invånarna sätter även agendan på de plattformar som är skapade av oss på sociala medier. 13. Högre krav på kommunen som arbetsgivare: Med ökad konkurrens av arbetskraft med rätt kompetens ökar kraven på kommunen att vara en attraktiv arbetsgivare. Framgent behöver vi i högre grad fokusera på kundskap, det vill säga kunskap om kundens uttalade och outtalade behov och hur vi för dialog och kommunicerar detta. Därför behöver vi rekrytera mer människor med sådan kundskap. Idag rekryterar vi oftast kompetens om de tjänster som ska levereras. Framtida behov kan komma att påverka vårt förhållningssätt kring mångfald. I framtiden måste vi rekrytera mångfald för att kompetenssäkra och vara attraktiva och därmed konkurrenskraftiga. 14. Ökade krav på mer smarta och enkla tjänster inom E-förvaltning: Karaktäristiskt för tjänsteproduktion är att kunden är medproducent. Vi behöver därför identifiera vad kunden kan göra själv och när våra insatser ger mesta möjliga värdeskapande per insatt resurs. Det handlar ytterst om att förstå kunden och ge dem bästa möjliga förutsättningar att vara en bra kund. Nämndbudget

14 7 Kommunfullmäktiges inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från 7.1 Vår värdegrund, Bitt Alla som arbetar i ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. 7.2 Valfrihet Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom konkurrensutsättning. Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalité erhålls samt att kvalitén går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och egenregin Nämndbudget

15 8 Nämndens inriktning Kommunstyrelsen anger här inriktning för arbetet i förvaltningen. En viktig utgångspunkt för förvaltningens arbete är att kommunen ska bli en av de bästa kommunerna att bo och verka i när vi jämför oss med andra kommuner i Sverige. Ett gott bemötande, ökat inflytande och god tillgänglighet i mötet ska öka tryggheten och levererad kvalitet för kommunens invånare. Samverkan, tydlighet, öppenhet ska prägla förvaltningens arbete. Kommunstyrelsens förvaltning ska med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intresse och ta initiativ i dessa frågor. Viktiga frågor för perioden är att fortsätta driva kommunens utveckling mot att bli en del av e- samhället och att influera kommunens verksamheter till internationellt samarbete som en del av verksamhetsutvecklingen. Förvaltningen ska bereda kommunstyrelsens frågor ur ett helhetsperspektiv. Nämndbudget

16 9 Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur de vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns en mätning för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Samordning och adressering I kommunens budget anges även vilka nämnder som ska arbeta med respektive mål. Det finns alltid en samordnande nämnd för varje mål med ett särskilt ansvar. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder samordnar arbetet med målet inom kommunen sammanställer vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse ansvarar för att följa upp arbetet och göra en samlad analys bidrar aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas för att nå mål samt följa upp densamma och redovisa till nämnden. Varje nämnd tar egna mål, så kallade resultatmål. Dessa är nedbrytningar av prioriterade mål som gäller för deras verksamhet och vid behov formulerar även nämnderna helt egna resultatmål. Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen. Nämndbudget

17 9.1 Ökat inflytande Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Bemötande och tillgänglighet Beslutats av KF:s formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Bemötande Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Tillgänglighet Hälsosamt liv Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 8,1 8,1 8,2 8,2 9.4 Trygg kommun Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Nämndbudget

18 Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet Företagsvänlig kommun Beslutats av KF:s formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Mätning Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. NKI totalt Unga människors intresse och kunskap om entreprenörskap, arbets- och näringsliv ska öka Beslutats av Mätning Svenskt näringslivs attitydsundersökning 3,9 4 4,1 4,1 Avser frågan som rör skolans attityder till företagande ska erbjuda ett företagsklimat i toppklass jämfört med övriga svenska kommuner Beslutats av Mätning Insikt, SKLs nöjd kund undersökning Minskat försörjningsstöd Beslutats av Nämndbudget

19 KF:s formulering Andelen personer med försörjningsstöd ska minska Mätning Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd 2,5% 2,5% 2,4% 2,3% Andel hushåll med långvarigt försörjningstöd av totalt andelen hushåll med försörjningsstöd 9.7 Fler ska åka kollektivt Beslutats av KF:s formulering Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Mätning Antalet resor med kollektivtrafiken Andelen invånare i Kungsbacka som åker kollektivt, går eller cyklar till sitt arbete ska öka Beslutats av Mätning Andel av arbetspendlingen som görs kollektivt 13% 15% 16% 17% 9.8 Minskad energianvändning Beslutats av KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad Nämndbudget

20 9.9 Minska farliga kemikalier Beslutats av KF:s formulering Användningen av farliga kemikalier i kommunens verksamheter ska minska Mätning Andelen inköpta ej miljömärkta rengöringsmedel 32% 20% 10% 0% 9.10 Minskade koldioxidutsläpp Beslutats av KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 7,5% Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar ,5% -7,5% -7,5% -7,5% 9.11 Attraktiv arbetsplats Beslutats av KF:s formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Mätning Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer , Jämix, antal poäng, max är 180 poäng Andel heltid 97% Timavlönade omräknat till heltid - Nämndbudget

21 10 Direktiv 10.1 Direktiv från kommunfullmäktige Direktiv invånardialog KF:s formulering Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under 2015 ska lämnas till Kommunstyrelsen. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen Direktiv tillgänglighet av handlingar KF:s formulering Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen 10.2 Direktiv från nämnden Kommunstyrelsen har inga egna direktiv för Nämndbudget

22 11 Nyckeltal/Verksamhetsmått 11.1 Prestationsmått Nyckeltal 2012 Riket Budget 2015 Andel miljötjänstebilar 49,9% 52% 60% Antal genomförda invånardialoger i kommunen Effektmått Nyckeltal Hur ser invånarna på sin kommun som en plats att bo och leva på 2012 Riket Rekommendationsbenägenhet av Kungsbacka som boendeort Antal aktiva företag Antal nystartade företag Andelen privata arbetsgivare per 1000 invånare Nöjd-Medborgar-Index, NMI Nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen 6,6 7 6,6 Nöjdhet med servicen vid kontakt med kommunen 6,6 6,8 6,4 Andel som uppfattar ett gott bemötande vid telefonkontakt 80% 89% 86% Möjlighet till information om verksamheten genom personliga möten 6,1 6 Möjligheten att framföra synpunkter genom personliga möten 6,1 6 Hur upplever invånarna att de har inflytande över kommunens verksamhet Hur väl kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling Hur god kommunens webbinformation är till invånarna Antal inlämnade synpunkter Information om vår Tillgänglighet 5,8 6 Efterfrågestyrda öppettider 6,3 6,2 Andel invånare som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar Andel invånare som får kontakt med handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga 59% 69% 79% 42% 42% 44% Hur trygga känner sig invånarna Nöjdhet med hur politikerna lyssnar till invånarnas synpunkter 5 5,1 4,5 Nöjdhet med möjligheter att påverka politiska beslut 4,7 5 4,3 Nämndbudget

23 Nyckeltal 2012 Nöjdhet med möjligheter att påverka kommunens verksamhet 4,7 5 4,2 Nöjdhet med insyn och inflytande 5,4 5,2 4,8 Riket Uppfyllnad av förväntningar till insyn och inflytande 5,4 5,2 4,7 Nämndbudget

24 12 Personalmått 12.1 Resursmått Nyckeltal Totalt antal anställda Andel anställda kvinnor 72% 71% 71% Andel anställda män 28% 29% 29% Totalt antal årsarbetare Andel heltid 88% 97% 97% Andel kvinnor som har heltid 83% 96% 96% Andel män som har heltid 100% 100% 100% Andel deltid 12% 3% 3% Andel kvinnor som har deltid 17% 4% 4% Andel män som har deltid 0% 0% 0% Andel kvinnliga chefer i relation till andel kvinnliga medarbetare 0,93% 0,94% 1,05% Andel manliga chefer i relation till andel manliga medarbetare 1,18% 1,14% 0,86% Antal medarbetare per chef Effektmått Nyckeltal Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Totalt 4,5% 2,8% 5,9% Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 5,2% 3,5% 8% Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Män 2,8% 1,1% 1,1% Fotnot: Sjukfrånvaron ökade markant under. Att den procentuella ökningen blev så stor beror på att det räknas på ett litet underlag. Ökningen ligger helt på långtidsjukfrånvaro och förvaltningen har jobbat med handlingsplaner för att hantera situationen. Prognosen för 2014 är att den långa sjukfrånvaron minskar, vilket torde innebära en total nedgång för helåret och för Nämndbudget

25 13 Ekonomi med kommentarer Kommunfullmäktige beslutade 11 juni 2014 om Kommunbudgeten 2015 och plan Följande avsnitt behandlar ramfördelning av driftbudget 2015 och sammandrag investeringsbudget Driftbudget Ramfördelning driftbudget Ramfördelning/ anslagsbindningsnivå Bokslut Budget 2014 Budget 2015 Kommunstyrelsen politik Medlemsavgifter Tjolöholm Räddningstjänst Kollektivtrafik, färdtjänst & skolskjuts Kommunstyrelsens Förvaltning Kungsbacka Summa Kommentar till ramfördelning driftbudget Budgetramen riktad till Kommunstyrelsens uppdrag utgör tkr Budgetramen är utökad med tkr som kompensation för volym- och prisutveckling samt 920 tkr för personalens löneutveckling. Kompensationen för volym- och prisutvecklingen hänför sig främst till Kollektivtrafiken med tkr. Kostnadsutvecklingen för interna köp från Service utökar ramen enligt index med tkr. I förhållande till föregående års budget har ramen utökats med tkr för fria busskort till pensionärer och gymnasieelever enligt beslut. Ramen är även utökad med tkr för vissa HRinsatser riktade till kommunen som helhet. Beslut om utökade bidrag till Innerstadsbolaget utökar budgetramen med 200 tkr. Ramen för kapitaltjänstkostnader som är sammanhängande med investeringsbudgeten (se nedan) utökas 721 tkr och hänförs främst till ökade investeringar inom Kollektivtrafiken. I samband med att ansvaret för Bostadsanpassningsbidragen går över till Service år 2015 följer den budgetramen med om tkr som då minskas motsvarande hos Kommunstyrelsen. Projektet med Dator som tjänst inom ramen för IT-handlingsplan, avslutas inför år 2015 och ramen minskas med tkr. Under 2014 har ansvaret för vissa IT-verksamhetssystem övergått till Service och övriga nämnder vilket också minskar ramen för Kommunstyrelsen. Ramen för KS politik är beräknad utifrån utfallen de senaste åren inklusive en reserv för utbildning av politiker Nämndbudget

26 13.2 Investeringsbudget Investeringar (belopp i tkr) Investeringar Bokslut Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan Löpande investeringar Kommunstyrelsen Löpande investeringar Kollektivtrafik Övriga investeringar Fastighetsreglering Fastighetsbildning Fastighetsförsäljningar, inkomst Bostadsexploatering övrigt Markförvärv Markförvaltning IT-utvecklingsprojekt Ärendesystem E-hälsa E-process Åsa station Hede Station Bussuppställning KBA Station Särö Centrum Snipen Summa Nämndbudget

27 14 Intern kontroll 14.1 Intern kontroll Beskrivning Nämndens inriktning i arbetet med intern kontroll kommer i högre grad fokusera på tydlighet i styrning och ledning tillsammansmed planering av resurser för att uppfylla mål och uppdrag, dvs vidareutveckling av verksamhets- och ekonomistyrning samt dess integrering. Utifrån Kommunstyrelsens roll att planera, genomföra och följa upp kommunfullmäktiges politiska intentioner är det av stor vikt att det interna arbetet inom KSF fortsätter vidareutvecklas med fokus på extern- och intern effektivitet. Det påverkar i sin tur hur övriga kommunen har möjlighet att nyttja befintliga resurser på effektivare sätt i leveransen av kommunala tjänster. Kommunstyrelsens arbete med den interna kontrollen säkerställer att detta arbete fortsätter och vidareutvecklas. Kommunstyrelsens interna kontroll riktar in sig mot att säkerställa att korruption inte förekommer i. Dels kommer detta att riktas in mot den egna förvaltningen och dels kommer det att riktas in mot att leda och samordna samt följa upp den interna kontrollen hos övriga nämnder. Som ett led i detta utvecklar Kommunstyrelsen i enlighet med kommunen centralt en internkontrollplan. Intern kontroll verksamhetsområden RUTIN/SYSTEM Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/konsek vens Åtgärd Uppföljning Ansvarig tjänsteman Nämndbesluts efterlevnad Brister i rutiner eller arbetssätt kan medföra sämre rättsäkerhet och intern styrning eller att resurser inte används effektivt, sannolikheten är dock måttlig. Kontroll av att nämndbeslut efterlevs Stickprovskontrol - rapporteras i årsredovisningen Controller Delegationsordningens efterlevnad Bristeri rutiner eller arbetssätt kan medföra sämre rättsäkerhet och intern styrningeller att resurser inte används effektivt, sannolikheten är dock måttlig. Kontroll av att delegationsordningen efterlevs Stickprovskontrol - rapporteras i årsredovisningen Controller Nämndbudget

28 Motverka korruption Vidareutveckla rutiner för en god intern kontroll. Brister i dessa rutiner, vilka är möjliga, kan leda till allvarliga konsekvenser Ändamålsenlig delegation- och attestordning med rutiner. Rutiner för upphandling och inköp. Riktade utbildningar. Kontroll av att mottagnings- och beslutsattest följer givna rutiner. Uppföljning av att åtgärderna är genomförda. Rapportering i årsredovisningen Controller/Kommun direktör Diarieföring och ändamålsenligt arkiv Brister påverkar möjligheten för invånare och politiker att påverka den kommunala utvecklingen och ger en sämre rättsäkerhet. Kunskapsbrist om detta kan innebära att lagar och regler inte efterlevs. Utbildning Rutiner Ändamålsenligt ITstöd Uppföljning av att åtgärderna är genomförda. Rapportering i årsredovisningen. Kanslichef Intern kontroll ekonomiområden RUTIN/SYSTEM Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/konsek vens Åtgärd Uppföljning Ansvarig tjänsteman Attestordningens efterlevnad Brister i efterlevnaden kan leda till att icke verksamhetsnära kostnader uppstår och i värsta fall till korruption eller förskingring. Kontroll av att attestordningen efterlevs Stickprovskontroll - rapporteras i årsredovisningen. Controller Att inköp föregås och följer rutiner för upphandling enl. Lagen om offentlig upphandling. Brister i efterlevnad ger möjligheter för korruption eller försskingring. Kontroll av att inköp genomförs enligt rutinerna i e- handelssystemet. Stickprovskontroll rapporteras i årsredovisningen. Controller Deltagarförteckning och syfte i samband konferens eller representation. Brister i efterlevnad kan leda till att icke verksamhetsnära kostnader uppstår. Kontroll av att ruinen efterlevs Stickprovskontroll - rapporteras i årsredovisningen Controller Att redovisningen ger en rättvisande bild. Brist kan leda till fel beslutsunderlag och att gällende regler och lagar inte efterlevs. Kontroll av att väsentliga belopp är reovisade enligt en rättvisande bild med avseende på period, ansvar och konto. Stickprovskontroll - redovisas i årsredovisningen Controller Nämndbudget

29 15 Kompetensförsörjningsplan Kompetensförsörjning är en fortlöpande process för att säkerställa att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov på kort och lång sikt. Kort sagt, att ha rätt kompetens på rätt plats i rätt tid. Kompetensförsörjning är en fortlöpande process för att säkerställa att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov på kort och lång sikt. Kort sagt, att ha rätt kompetens på rätt plats i rätt tid. För att möta de ökade kraven från förtroendevalda, invånare och omgivningen har ett arbete påbörjats att renodla KSF till ett kommunledningskontor som ska arbeta med styrning, uppföljning och koordinering- med uppdrag att fullfölja kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Planering och diskussion för en ändrad struktur kommer att pågå under hösten 2014 och resultatet av detta arbete får naturligtvis påverkan på kompetens-försörjningen. Detta i kombination med att omvandla Kungsbacka till e-kommun kommer att kräva både ny kompetens och nya arbetssätt. Samtidigt som översyn av organisation och struktur genomförs ska en genomlysning också ske av våra kontorslokaler, dels utifrån att vi är trångbodda dels att vi behöver tänka i nya flexibla banor för en effektiv och attraktiv kontorsmiljö. Ökad arbetsbelastning, stora kompetenskrav och nya ärendetyper som ensamkommande flyktingbarn har inneburit att organiseringen av överförmyndarenheten i Kungsbacka, liksom i flera andra kommuner, blivit föremål för en översyn. En utredning har gjorts om eventuellt samarbete med tre andra kommuner. Beslut har ännu inte fattats vilken väg Kungsbacka ska gå, men oavsett om vi slår oss samman med andra kommuner eller blir kvar själva kommer det att påverka kompetens och arbetssätt 15.1 Attrahera/rekrytera För att kunna attrahera och rekrytera medarbetare till kommunstyrelsens förvaltning är vi tydliga med kravspecifikationerna i samband med nyrekrytering samt att göra attraktiva annonser där vi beskriver det intressanta arbetsfält som det är att arbeta centralt inom en kommun och vilken utmaning det är att arbeta i en utvecklingsinriktad kommun, som Kungsbacka. Vi vill hålla hög standard vid rekryteringen så att den upplevs positiv från de som söker. Vi vill utveckla vår attraktionskraft genom att ta emot praktikanter från olika utbildningar och låta dem uppleva så många olika arbetsmoment som är möjligt inom området. När vi tar emot praktikanter ska vi också planera noga för både introduktion, uppföljning och ett bra avslut. Vi behöver hitta nya kanaler för att nå medarbetare med den kompetens kommunen behöver för att utvecklas. En modell för att ta fram ett budskap och hitta rätt kanal är framtagen i projektet Attraktiv arbetsgivare, som nu ska implementeras i hela kommunen. För att attrahera kompetens inom samhällsbyggnads sektorn deltar vi i ett nätverk inom GR där man bland annat pratar om trainee program. Nämndbudget

30 15.2 Utveckla/behålla För att kunna erbjuda en utvecklande arbetsplats och för att behålla rekryterad kompetens vill vi arbeta mer med: Praktisk introduktion för nyanställda t.ex bredvidgång, mentor. Få god kännedom om styrmodellen, KS roll och arbetssätt gentemot de andra nämnderna. Tydligt ledarskap och medarbetarskap. Vad innebär min roll som medarbetare i. Vilket ansvar har jag som chef och medarbetare. Arbeta med förståelse för olika roller och uppdrag. Kompetensutveckling på olika sätt. Lära och dela kunskap. Kontinuerlig påfyllnad. Under senare år har vi rekryterat in många unga personer till förvaltningen. Vi behöver hitta sätt för dessa att skapa nätverk med varandra för att stärka, utveckla och skapa förutsättningar för att vilja stanna kvar och utvecklas inom. Vi måste hitta sätt att överföra kunskap från gamla medarbetare till nya. Med KSF:s nya renodlade roll behöver vi stärka upp och fördjupa kompetens både rent fackmässigt men också i förmåga att jobba strategiskt och processinrikat Avsluta Arbetsgivaren kan få värdefull information från medarbetare som slutar. De kan fortsatt vara ambassadörer för kommunen och det kan vara avgörande hur de upplever avslutet. Vi vill därför utveckla våra - Avslutningssamtal - Och planera för en god kompetensöverföring mellan tidigare anställd och nyanställd 15.4 Analys De kompetensförsörjningsfrågor vi kommer att lägga fokus på under 2015 är: Att stärka upp och fördjupa kompetensen inom förvaltningen. Det handlar både om nödvändig fackmässig kompetens men också förmågan att kunna jobba strategiskt och processinriktat Överföra kunskap och kompetens från gamla till nya När vi nyrekryterar måste vi ha mix både avseende kön, ålder, etnicitet och vi måste lägga större vikt på en bra introduktion både i arbetsuppgifter men också i gruppen för att skapa en positiv miljö. Fortsätta arbetet att stärka upp både ledarskapet och medarbetarskapet. Alla ska veta vilket ansvar de har och alla ska ha förståelse för olika roller och uppdrag Nämndbudget

31 16 Policys, planer och program Gällande policys, planer och program Under hösten 2014 genomförs en översyn av kommunens författningssamling, däribland styrdokument, policys, planer, planer, program och regler. I samband med detta kommer formatet att enas och varje ansvarig att ta ställning till om revidering ska göras. Författningssamlingen kommer att publiceras på Kungsbacka.se. Tabell styrdokument Styrdokument Beslutande /År Nytt Allmän stadga för nämnder och styrelser KF 90/99 Allmänna lokala ordningsföreskrifter KF 31/05 Arbetsmiljöpolicy KF 32/05 Arbetsmiljöpolicy, bilaga till arbetsmiljöpolicy om anvisningar i frågor om hälsorisker i samband med elektromagnetisk strålning KF 129/08 Attestreglemente KF 167/05 Energipolitiskt program KF 36/99 KS 30/09 - Beslut att programmet ska revideras till en energi- och klimatplan Finanspolicy KF 99/05 KSAU 292/11 - KSF fick i uppdrag att revidera finanspolicyn Fördjupad översiktsplan för Anneberg/Älvsåker KF 7/95 Fördjupad översiktsplan för Särö KF 171/99 Fördjupad översiktsplan för Tjolöholm KF 171/08 Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad KF 113/09 Handlingsplan för samhällsstörning KF 196/12 Internationell strategi KF 45/09 Revidering pågår IT-säkerhetspolicy KF 161/99 Redigering pågår till en ITinformations säkerhetspolicy Kommunikationspolicy KF 101/13 Nämndbudget

32 Styrdokument Beslutande /År Nytt Kommunstyrelsens reglemente KF 181/10 Kvalitetspolicy KF 11/12 Lönepolicy KF 256/10 Miljömål KF 21/08 Mål för bostadsbyggande KF 60/14 Mål och strategier för näringslivsarbetet KF 102/10 Nya regler för anläggningsstöd till samlingslokaler KF 151/08 Pensionsbestämmelser för förtroendevalda KF 97/05 Pensionspolicy - Ersättning till förtroendevalda för förlorade pensionärsförmåner Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning KF 37/08 KF 254/10 Policy för barnkonvention KF 166/07 KF 52/12 - Beslut att revidering ska ske 2012 Policy för donationsstiftelser KF 101/98 Policy för drogfri arbetsplats KF 191/08 Policy för jämställdhet KF 88/08 Policy för konkurrensprövning KF 8/11 Policy för ledarskap och medarbetarskap KF 77/05 Policy för rekrytering KF 39/08 Regelverk för utförare/beställarorganisationen KF 62/09 Regler för minnesgåvor Reviderad rutin fastställd av kommundirektör Strategiskt program för utveckling av innerstaden - en del av Kungsbacka centrum KF 169/05 KF 112/11 Taxa för kopior och utskrifter av allmänna handlingar KF 146/09 Vision för Kungsbacka KF 141/05 Översiktsplan för KF 35/06 Översiktsplan för vindkraft KF 89/12 Borgenspolicy KF 123/13 Fördjupad översiktsplan, Åsa KF 156/13 Kulturmiljöprogram KF 8/14 Policy för fordon KF 122/13 Regler för arbete mot klotter och skadegörelse KF 58/13 Regler för handläggning av motioner KF 71/13 Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF- KL) KF 74/14 Nämndbudget

33 Styrdokument Beslutande /År Nytt Allmänna bestämmelser för brukande av den allmännava-anläggningen KF 44/09 Ordningsregler för torghandel KF 94/97 Översiktlig täktplan KF 157/99 Kommunstyrelsens delegeringsförteckning KS 125/13 Handlingsplan för miljöarbetet KS 291/11 Dokumenthanteringsplan för kommunstyrelsen KS 186/01 s omställningsprogram för åren KS 253/12 Regler och riktlinjer för resor och trafiksäkerhet PU 43/07 Nämndbudget

34 17 Taxor och avgifter Gällande taxor och avgifter. Tabell taxor och avgifter Taxa, Avgift Giltig fr o m Beslutad av, datum Anmärkning Taxa för kopior och utskrifter av allmänna handlingar KF 146/09 Nämndbudget

35 Kungsbacka