Kommunalekonomisk utjämning Kommunalekonomisk utjämning år 2006 och 2007, miljoner kronor

Transkript

1 OE 26 SM 0701 korrigerad version Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsår 2007 Economic equalisation for local governments I korta drag Kommunalekonomisk utjämning 2007 Syftet med den kommunalekonomiska utjämningen är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare service oberoende av inkomstförhållanden och opåverkbara strukturella kostnader. Bidragen till kommuner och landsting har ökat kraftigt Statens finansiering av den kommunalekonomiska utjämningen har mellan 2006 och 2007 ökat från 58,1 miljarder kronor till 70,8 miljarder kronor. Förutom stora ökade tillskott från staten, cirka 8 miljarder kronor, har en hel del riktade statsbidrag på utbildningsområdet överförts till kommunalekonomisk utjämning. Mellan 2006 och 2007 har bidragen i utjämningssystemet ökat med 16,2 procent eller 11,5 miljarder kronor. Kommunernas och landstingens finansiering av utjämningssystemet har däremot minskat med 9,7 procent eller 1,2 miljarder kronor. De ökade bidragen har till största del fördelats lika mellan kommunerna och landstingen då det är på regleringsposten som bidragstillskottet främst hamnat. År 2006 var utjämningssystemet underfinansierat vilket medförde att kommunerna och landstingen betalade en regleringsavgift. År 2007 tillförs kommunsektorn mer pengar än vad som omfördelas i de ingående delarna vilket medför ett högt regleringsbidrag. Kommunalekonomisk utjämning år 2006 och 2007, miljoner kronor Kommuner Landsting Kommuner Landsting Anslag Därav Inkomstutjämningsbidrag Inkomstutjämningsavgifter Kostnadsutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsavgifter Strukturbidrag Införandebidrag Regleringspost Tomas Johansson, SCB, tfn , tomas.johansson@scb.se Olle Storm, SCB, tfn , olle.storm@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Offentlig ekonomi OE 26 SM Utkom den 12 april Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.

2 SCB 2 OE 26 SM 0701 Endast sex kommuner och ett landsting delfinansierar utjämningssystemet Utjämningsåret 2007 erhåller 284 kommuner samt 20 landsting och landstingsfria kommuner bidrag från kommunalekonomisk utjämning. Sex kommuner och ett landsting är nettobetalare till utjämningssystemet. Tillsammans finansierade dessa sex kommuner systemet med 1,2 miljarder kronor vilket är en minskning med knappt 800 miljoner jämfört med året före då 12 kommuner var nettobetalare. Kommuner med högst respektive lägst utfall utjämningsåret 2007, totalt Kommun Utfall,. Totalt utfall avgift/bidrag tkr Kommun Utfall,. Totalt utfall bidrag tkr Täby Malmö Danderyd Göteborg Lidingö Norrköping Solna Örebro Vellinge Botkyrka Sundbyberg Eskilstuna Oxelösund Helsingborg Lomma Jönköping Nykvarn Borås Sollentuna Uppsala Relativt sett betalar medborgarna i Danderyds kommun den högsta avgiften, kronor per invånare, vilket är en liten minskning jämfört med år 2006 då kommunen också hade den högsta avgiften. Den beloppsmässigt högsta avgiften har Täby kommun som betalar 348 miljoner kronor. Det är en minskning med 63 miljoner kronor jämfört med 2006 då kommunen också hade den högsta avgiften. Det högsta bidraget har Pajala som erhåller ett bidrag på kronor per invånare. Det är en ökning med cirka kronor per invånare jämfört med år Det högsta bidragsbeloppet har Malmö kommun som får ett bidrag från utjämningssystemet på knappt 3,1 miljarder kronor. Jämfört med 2006 så har de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö fått den största förbättringen av utfallet. Göteborgs och Malmös bidrag har ökat med 466 respektive 387 miljoner kronor. Stockholm som år 2006 hade en avgift på 223 miljoner kronor har år 2006 fått ett bidrag på 427 miljoner kronor. Det är en förbättring på 651 miljoner kronor mellan utjämningsåren. Endast fem kommuner har fått ett försämrat utfall mellan utjämningsåren. Totalt har de fått 15,7 miljoner kronor mindre. Av dessa kommuner har fyra fått lägre bidrag i kronor per invånare år 2007 jämfört med år 2006 och en kommun, Danderyd, har fått minskad avgift i kronor per invånare men på grund av en kraftig befolkningsökning har avgiftsbeloppet ändå ökat något. Det sammanlagda bidrag som de 10 största bidragskommunerna får har sammanlagt ökat från mnkr till mnkr. Ökningen av bidragen för dessa kommuner beror främst på det höga regleringsbidraget. Det höga regleringsbidraget beror främst på två orsaker. Dels på att kostnaden för finansiering av införandebidraget har minskat med cirka 375 miljoner kronor och dels på att statens anslag har ökat med knappt 10 miljarder kronor.

3 SCB 3 OE 26 SM 0701 Stockholms läns landsting har den största bidragsökningen Av landstingen är det endast Stockholms läns landsting som är nettobetalare till utjämningssystemet med en avgift på 729 kronor per invånare. Stockholms avgift har dock minskat med 580 miljoner kronor jämfört med Det är den största förbättringen av utfallet mellan år 2006 och Stockholms avgift till utjämningssystemet har minskat med 318 kronor per invånare. Det landsting som har den största förbättringen per invånare är Östergötlands läns landsting vars bidrag ökat med 492 kronor per invånare. Tack vare statens kraftiga bidragstillskott är det endast ett landsting som får en bidragsminskning. Västerbottens läns landstings bidrag från kommunalekonomisk utjämning minskar dock endast marginellt, minus fyra kronor per invånare eller lite drygt en miljon kronor. Högst bidrag per invånare har Gotlands kommun som får ett bidrag från landstingsutjämningen på kronor per invånare. Det högsta bidragsbeloppet får Region Skåne med ett bidrag på 3,2 miljarder kronor vilket är en ökning med 543 miljoner kronor jämfört med Västra Götalandsregionen får ett bidrag som är något lägre. Landsting med lägst respektive högst utfall utjämningsåret 2007, totalt Landsting Kommun utanför landsting Utfall,. Totalt utfall avgift/bidrag tkr Landsting Utfall,. Totalt utfall bidrag tkr Stockholms Skåne Uppsala Västra Götalands Kronobergs Norrbottens Gotlands kommun Östergötlands Västmanlands Västerbottens

4 SCB 4 OE 26 SM 0701 Innehåll Bidragen till kommuner och landsting har ökat kraftigt 1 Endast sex kommuner och ett landsting delfinansierar utjämningssystemet 2 Stockholms läns landsting har den största bidragsökningen 3 Statistiken med kommentarer 6 Kommunalekonomisk utjämning 6 Dagens utjämningssystem infördes år Inkomstutjämning 6 Inkomstutjämning för kommuner 6 Inkomstutjämning för landsting 7 Kostnadsutjämning 8 Kostnadsutjämning för kommuner 8 Kostnadsutjämning för landsting 8 Strukturbidrag 9 Strukturbidrag för kommuner 9 Strukturbidrag för landsting 10 Införandebidrag 11 Införandebidrag för kommuner 11 Införandebidrag för landsting 11 Regleringspost 12 Regleringsbidrag för kommuner 12 Regleringsbidrag för landsting 12

5 SCB 5 OE 26 SM 0701 Tabeller 13 Teckenförklaring Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Kommunalekonomisk utjämning för landsting Kommunalekonomisk utjämning för kommuner 2007 länsvis, miljoner kronor Kommunalekonomisk utjämning för landsting 2007 länsvis, miljoner kronor Kommunalekonomisk utjämning för kommuner efter folkmängd 2007, miljoner kronor Kommunalekonomisk utjämning för kommuner efter kommungrupp 2007, miljoner kronor 23 7A. Statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner , hela riket, miljoner kronor 24 7B. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner , hela riket, miljoner kronor 24 8A. Statsbidrag och inomkommunal utjämning för landsting , hela riket, miljoner kronor 25 8B. Kommunalekonomisk utjämning för landsting , hela riket, miljoner kronor Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utfall rörliga delar utjämningsåren 2006 och 2007, kronor per invånare Kommunalekonomisk utjämning för landsting, utfall rörliga delar utjämningsåren 2006 och 2007, kronor per invånare 32 Fakta om statistiken 33 Förändrat utjämningssystem från och med utjämningsåret Detta omfattar statistiken 35 Definitioner och förklaringar 35 Inkomstutjämning 35 Kostnadsutjämning 36 Strukturbidrag 39 Införandebidrag 40 Regleringsbidrag/avgift 40 Kommungrupper 40 Så görs statistiken 41 Statistikens tillförlitlighet 42 Bra att veta 42 In English 43 Summary 43 Equalisation for local government 43 List of tables 44 List of terms 44

6 SCB 6 OE 26 SM 0701 Statistiken med kommentarer Kommunalekonomisk utjämning Kommunalekonomisk utjämning består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringspost. Utjämningssystemet skall bidra till att alla kommuner och landsting får likvärdiga ekonomiska förutsättningar oavsett strukturella förhållanden. Systemet består av två separata delsystem, ett för kommuner och ett för landsting. De har dock likartad uppbyggnad. Ett specialfall är den landstingsfria kommunen Gotland som ingår i båda delsystemen. Dagens utjämningssystem infördes år 2005 Under större delen av 1900-talet har statliga bidrag utgått till kommuner och landsting för att utjämna för skillnader i ekonomiska förutsättningar. Modellerna har förändrats ett flertal gånger och i mitten av 1980-talet infördes även avgifter för att finansiera bidragen. Dagens system innebär att flertalet kommuner och landsting får bidrag från det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Dessa bidrag finansieras av staten tillsammans med ett fåtal kommuner och landsting med gynnsamma ekonomiska förutsättningar. Dessa kommuner och landsting ligger i ekonomiskt starka regioner. Den grundläggande skillnaden jämfört med det utjämningssystem som gällde fram till år 2004 är att det generella statsbidraget utgått och ersatts av en i huvudsak statligt finansierad inkomstutjämning. Med den statligt finansierade inkomstutjämningen utvecklas summan av bidrag och avgifter beroende av hur skatteunderlaget utvecklas. För att staten ska kunna sätta en gräns för det belopp man önskar tillföra kommuner och landsting, infördes utjämningsår 2005 ett regleringsbidrag och en regleringsavgift. Det fungerar så att om summan av samtliga bidrag minus de inbetalda avgifterna blir lägre än det belopp staten vill tillföra kommuner och landsting får alla kommuner och landsting ett regleringsbidrag som motsvarar mellanskillnaden. Blir summan högre än anslaget får alla kommuner och landsting betala en regleringsavgift som motsvarar mellanskillnaden. Inkomstutjämning För att även kommuner med svag skattekraft 1 ska klara att bedriva välfärdstjänster utan att kraftigt höja skatten garanterar staten en viss nivå på inkomsterna. Utjämningsbidragen/avgifterna beräknas i kronor per invånare vilken multipliceras med kommunens/landstingets befolkning den 1 november året före utjämningsåret. Mer om inkomstutjämningen kan man läsa i Fakta om statistiken på sidan 35. Inkomstutjämning för kommuner För utjämningsår 2007 är det 12 kommuner som har en skattekraft som överstiger 115 procent av rikets uppräknade medelskattekraft. Dessa kommuner betalar tillsammans en inkomstutjämningsavgift på 3,3 miljarder kronor vilket är en liten ökning med 60 miljoner kronor jämfört med Utfallet från inkomstutjämningen beror dels på kommunens skattekraft och dels på kommunens länsvisa skattesats. Mer finns att läsa i Fakta om statistiken på sidan 35.

7 SCB 7 OE 26 SM 0701 Danderyds kommun har den högsta skattekraften och får betala en inkomstutjämningsavgift på kronor per invånare, även åren 2005 och 2006 hade kommunen den högsta avgiften i landet. Danderyds avgift har ökat med kronor per invånare jämfört med år Det är den största försämringen av utfallet. Lägst skattekraft och högst bidrag har Årjäng som erhåller ett inkomstutjämningsbidrag på kronor per invånare vilket är en ökning med 50 kronor per invånare jämfört med Kommuner med högst avgift respektive bidrag i inkomstutjämningen Kommun Inkomstutjämning, utjämningsavgift kr per inv. Kommun Inkomstutjämning, utjämningsbidrag kr per inv. Danderyd Årjäng Lidingö Eda Täby Haparanda Sollentuna Högsby Nacka Töreboda Lomma Borgholm Stockholm Berg Vellinge Övertorneå Ekerö -942 Hörby Solna -825 Tomelilla Totalt erhåller bidragskommunerna 48,1 miljarder kronor i bidrag vilket är en ökning med 1,9 miljarder kronor. Sammanlagt tillförs kommunsektorn 44,9 miljarder kronor genom inkomstutjämningen för kommuner. Inkomstutjämning för landsting Utjämningsåret 2007 har endast Stockholms läns landsting en skattekraft som överstiger garantinivån på 110 procent av medelskattekraften. Detta medför att landstinget betalar en inkomstutjämningsavgift på kronor per invånare vilket är en minskning av avgiften med 39 kronor per invånare jämfört med Övriga landsting erhåller inkomstutjämningsbidrag. Högst bidrag får Gotlands kommun som får kronor per invånare vilket är en ökning med 83 kronor per invånare. Skillnaden mellan de landsting som erhåller högst bidrag och betalar högst avgift är mindre än motsvarande för kommuner. Orsaken till detta är att inom alla län finns tydliga skillnader i skattekraft. På länsnivå tar höginkomst- och låginkomstkommuner ut varandra. Stockholms läns landsting betalar 2 miljarder kronor i avgift medan övriga landsting får totalt 15,8 miljarder kronor i bidrag. Landsting med lägst respektive högst utfall i inkomstutjämningen Landsting Inkomstutjämning, utjämningsavgift / bidrag, kr per inv. Landsting Kommun utanför landsting Inkomstutjämning, utjämningsbidrag kr per inv. Stockholms Gotlands kommun Västernorrlands Skåne Uppsala Östergötlands Västra Götalands Jämtlands Västmanlands Kalmar 2 526

8 SCB 8 OE 26 SM 0701 Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet skall däremot inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. Utjämningen sker till den kostnad som kommunen eller landstinget skulle ha haft om verksamheten bedrivits vid en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Mer om kostnadsutjämningen kan man läsa i Fakta om statistiken på sidan 36. Kostnadsutjämning för kommuner Summan av kommunernas bidrag ska motsvaras av summan av kommunernas avgifter. Utjämningsåret 2007 medför det att 146 kommuner får bidrag och 144 kommuner betalar avgift. Totalt omfördelar kostnadsutjämningen för kommuner knappt 4,9 miljarder kronor. Högst bidrag har Dorotea i Västerbottens län som får kronor per invånare vilket är en ökning med 321 kronor per invånare jämfört med år Högst avgift har Umeå i Västerbottens län som betalar kronor per invånare. Umeås kostnadsutjämningsavgift har ökat med 247 kronor per invånare jämfört med Kommuner med högst avgift respektive bidrag för kostnadsutjämningen Kommun Kostnadsutjämning, utjämningsavgift kr per inv. Kommun Kostnadsutjämning, utjämningsbidrag kr per inv. Umeå Dorotea Lund Åsele Solna Sorsele Oxelösund Ragunda Luleå Bräcke Piteå Pajala Karlstad Berg Karlshamn Strömsund Växjö Arjeplog Bollebygd Vilhelmina Kostnadsutjämning för landsting Summan av landstingens bidrag ska motsvaras av summan av landstingens avgifter. Utjämningsåret 2007 får 9 landsting bidrag och de övriga landstingen betalar avgift. Den 1 november 2006 bodde 66,2 procent av Sveriges befolkning i bidragslandstingen vilket främst beror på att Stockholms läns landsting, Region Skåne och Västra Götalandsregionen tillhör denna kategori. Kostnadsutjämningen för landsting omfördelar knappt 1,2 miljarder kronor vilket är betydligt mindre än omfördelningen mellan kommuner. Högst bidrag får Norrbottens läns landsting med kronor per invånare, vilket är en minskning med 126 kronor per invånare jämfört med utjämningsår Högst avgift betalar Uppsala läns landsting med kronor per invånare. Det är en minskning med 35 kronor per invånare jämfört med år 2006.

9 SCB 9 OE 26 SM 0701 Landsting med högst avgift respektive bidrag i kostnadsutjämningen Landsting Kostnadsutjämning, utjämningsavgift kr per inv. Landsting Kostnadsutjämning, utjämningsbidrag kr per inv. Uppsala Norrbottens Kronobergs -848 Västernorrlands 546 Hallands -583 Stockholms 187 Jönköpings -410 Västra Götalands 175 Västmanlands -359 Gävleborgs 165 Strukturbidrag Strukturbidraget är ett fast invånarbaserat bidrag som kommuner och landsting ska erhålla årligen och tills vidare. Strukturbidraget finansieras av staten. Bidragsbeloppet baseras på folkmängden per den 1 november året före utjämningsåret. Mer om strukturbidraget finns i Fakta om statistiken på sidan 39. Strukturbidrag för kommuner Strukturbidrag på sammanlagt drygt 1,5 miljarder kronor erhåller 94 kommuner. 21,8 procent av befolkningen är boende i dessa kommuner. Högst strukturbidrag erhåller Gällivare med motsvarande kronor per invånare. Av de 10 kommunerna med högst strukturbidrag ligger nio i Norrbotten och en kommun i Västerbotten. Strukturbidraget baseras på två faktorer, dels utfallet i kostnadsutjämningen 2004 i de två delmodellerna glest befolkningsunderlag samt näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder 2, dels kompensation för den bidragsminskning kommunen fått över en viss gräns beroende på det nya utjämningssystemet 3. Av de tio kommunerna med högst bidrag har alla utom två blivit kompenserade för båda faktorerna. Högst kompensation beroende på att regionalpolitiska delmodeller tagits bort från kostnadsutjämningen har Pajala där kronor per invånare av totalt kronor per invånare består av den kompensationen. Den kommun som kompenseras mest på grund av övriga förändringar i utjämningssystemet är Gällivare som får kronor per invånare. 2 SFS 2004:773 11, andra stycket. 3 SFS 2004:773 11, tredje stycket.

10 SCB 10 OE 26 SM 0701 Kommuner med högst strukturbidrag Kommun Strukturbidrag Kr per inv. Bidragsminskning, kr per inv. därav Glest befolkningsunderlag samt näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder, kr per inv. Gällivare Kiruna Övertorneå Pajala Jokkmokk Överkalix Storuman Kalix Haparanda Arvidsjaur Strukturbidrag för landsting Fem landsting och den landstingsfria kommunen Gotland erhåller strukturbidrag på sammanlagt 658 miljoner kronor. Sammanlagt bor cirka 11,3 procent av landets befolkning i dessa regioner. Högst strukturbidrag får Gotlands kommun som får kronor per invånare. Strukturbidraget baseras på två faktorer, dels utfallet i kostnadsutjämningen 2004 i komponenten små landsting som ingick i delmodellen för hälso- och sjukvård 4, dels kompensation för den bidragsminskning landstinget fått över en viss gräns beroende på det nya utjämningssystemet 5. Av de sex landsting som erhåller strukturbidrag har endast ett landsting kompenserats enligt båda faktorerna, Jämtlands läns landsting. Högst kompensation beroende på att regionalpolitiska delmodeller tagits bort från kostnadsutjämningen får Gotlands kommun med kronor per invånare. Det landsting som kompenseras mest på grund av övriga förändringar i utjämningssystemet är Norrbottens läns landsting som får 869 kronor per invånare. Fyra av sex landsting som får strukturbidrag erhåller även införandebidrag. Landsting med strukturbidrag Landsting därav Strukturbidrag Kr per inv. Bidragsminskning, kr per inv. Små landsting, kr per inv. Gotlands k:n Jämtlands Norrbottens Blekinge Västerbottens Kronobergs SFS 2004:773 12, andra stycket. 5 SFS 2004:773 12, tredje stycket.

11 SCB 11 OE 26 SM 0701 Införandebidrag Kommuner och landsting som får en bidragsminskning på grund av införandet av dagens utjämningssystem har rätt till ett rörligt införandebidrag för den del av bidragsminskningen som inte ersätts av strukturbidraget. Införandebidraget finansieras av staten. De kommuner och landsting som förlorar på det nya systemet kompenseras med ett införandebidrag under högst sex år. Införandebidraget är invånarbaserat och baseras på folkmängden den 1 november året före utjämningsåret. Mer om införandebidraget finns i Fakta om statistiken på sidan 40. Införandebidrag för kommuner För utjämningsåret 2007 är det 98 kommuner som tillsammans får dela på cirka 462 miljoner kronor. Det är en minskning med 375 miljoner kronor i bidrag för totalt 27 kommuner. Av Sveriges befolkning bor knappt 16 procent i kommuner som erhåller införandebidrag. Högst införandebidrag har Danderyds kommun med ett bidrag på 905 kronor per invånare. Danderyds införandebidrag har minskat med 255 kronor per invånare jämfört med utjämningsåret Av de tio kommuner med högst införandebidrag hade alla en så pass kraftig beräknad bidragsminskning att de även får strukturbidrag 6. Fem av kommunerna erhåller även strukturbidrag för de regionalpolitiska delmodeller som numera är utlyfta från kostnadsutjämningen 7. De tio kommunerna med högst införandebidrag 2007 Kommun Införandebidrag Kr per inv. Strukturbidrag Kr per inv. Bidragsminskning, kr per inv. Därav Glest befolkningsunderlag samt näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder, kr per inv. Danderyd Lomma Kiruna Gällivare Sandviken Luleå Avesta Smedjebacken Hofors Degerfors Införandebidrag för landsting För utjämningsåret 2007 är det fem landsting som tillsammans får dela på cirka 235 miljoner kronor. Införandebidraget har minskat med 113 miljoner kronor och ett landsting jämfört med år Ungefär en tiondel av Sveriges befolkning, 10,3 procent, bor i landsting som erhåller införandebidrag. Högst införan- 6 Strukturbidrag enligt 11 tredje stycket enligt lag (SFS 2004:773) om kommunalekonomisk utjämning 7 Strukturbidrag enligt 11 andra stycket enligt lag (SFS 2004:773) om kommunalekonomisk utjämning

12 SCB 12 OE 26 SM 0701 debidrag har Norrbottens läns landsting med ett bidrag på 263 kronor per invånare vilket är en minskning med 72 kronor per invånare jämfört med år Av de fem landstingen med införandebidrag hade tre landsting en så pass kraftig beräknad bidragsminskning att de även får strukturbidrag 8. Landsting med införandebidrag 2007 Landsting Införandebidrag kr per inv. Strukturbidrag kr per inv. Därav Bidragsminskning, kr per inv. Små landsting, kr per inv. Norrbottens Västernorrlands 250 Västerbottens Jämtlands Gotlands kommun Regleringspost Med den statligt finansierade inkomstutjämningen växer statens bidrag till kommunsektorn i takt med den förväntade löne- och sysselsättningsutvecklingen i riket. För att statens bidrag inte ska öka okontrollerat samtidigt som staten i förväg ska veta hur stora resurser som tillförs kommunsektorn finns ett regleringsbidrag och en regleringsavgift. Regleringsbidraget/-avgiften beräknas som ett enhetligt belopp per invånare för varje delsektor för sig. Regleringspostens storlek baseras på folkmängden den 1 november året före utjämningsåret. Utjämningsåret 2007 är det första året sedan kommunalekonomisk utjämning infördes som regleringsbidrag utgick till kommuner och landsting. Mer om regleringsposten finns i Fakta om statistiken på sidan 40. Regleringsbidrag för kommuner Summan av bidragen och avgifterna för inkomst- och kostnadsutjämning samt struktur- och införandebidrag till kommunerna för utjämningsåret är lite drygt 46,8 miljarder kronor. Det är 8,3 miljarder kronor lägre än statens anslag till kommunerna i anslaget kommunalekonomisk utjämning. Detta medförde att alla kommuner fick ett regleringsbidrag på drygt 913 kronor per invånare. Regleringsbidrag för landsting Summan av bidragen och avgifterna för inkomst- och kostnadsutjämning samt struktur- och införandebidrag till landsting utjämningsår 2007 är drygt 14,7 miljarder kronor. Det är 937 miljoner kronor mindre än statens anslag till landstingen. För att hela anslagsramen ska utnyttjas får alla landsting ett regleringsbidrag på knappt 103 kronor per invånare. Regleringsbidrag/-avgift per sektor Sektor Utjämningsår mnkr mnkr mnkr Kommuner , , Landsting , , Strukturbidrag enligt 12 tredje stycket enligt lag (SFS 2004:773) om kommunalekonomisk utjämning

13 SCB 13 OE 26 SM 0701 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Economic equalisation for municipalities Län Kommun Folkmängd den 1 nov Inkomstutjäm- ning; bidrag(+)/ avgift(-), Kostnads utjämning; bidrag(+)/ avgift(-), Strukturbidrag, Införande bidrag, Regleringsbidrag(+)/ regleringsavgift(-), Kr/inv Utfall Tkr Hela riket Stockholms Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Uppsala Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala

14 SCB 14 OE 26 SM 0701 Län Kommun Folkmängd den 1 nov Inkomstutjäm- ning; bidrag(+)/ avgift(-), Kostnads utjämning; bidrag(+)/ avgift(-), Strukturbidrag, Införande bidrag, Regleringsbidrag(+)/ regleringsavgift(-), Kr/inv Utfall Tkr Hela riket Älvkarleby Östhammar Södermanlands Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Östergötlands Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Jönköpings Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Kronobergs Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö

15 SCB 15 OE 26 SM 0701 Län Kommun Folkmängd den 1 nov Inkomstutjäm- ning; bidrag(+)/ avgift(-), Kostnads utjämning; bidrag(+)/ avgift(-), Strukturbidrag, Införande bidrag, Regleringsbidrag(+)/ regleringsavgift(-), Kr/inv Utfall Tkr Hela riket Älmhult Kalmar Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Gotlands Gotland Blekinge Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Skåne Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla

16 SCB 16 OE 26 SM 0701 Län Kommun Folkmängd den 1 nov Inkomstutjäm- ning; bidrag(+)/ avgift(-), Kostnads utjämning; bidrag(+)/ avgift(-), Strukturbidrag, Införande bidrag, Regleringsbidrag(+)/ regleringsavgift(-), Kr/inv Utfall Tkr Hela riket Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Hallands Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Västra Götalands Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Göteborg Götene Herrljunga Hjo Härryda Karlsborg Kungälv Lerum Lidköping Lilla Edet Lysekil Mariestad Mark Mellerud Munkedal Mölndal Orust Partille Skara Skövde Sotenäs Stenungsund Strömstad

17 SCB 17 OE 26 SM 0701 Län Kommun Folkmängd den 1 nov Inkomstutjäm- ning; bidrag(+)/ avgift(-), Kostnads utjämning; bidrag(+)/ avgift(-), Strukturbidrag, Införande bidrag, Regleringsbidrag(+)/ regleringsavgift(-), Kr/inv Utfall Tkr Hela riket Svenljunga Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö Värmlands Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Örebro Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Västmanlands Arboga Fagersta Hallstahammar

18 SCB 18 OE 26 SM 0701 Län Kommun Folkmängd den 1 nov Inkomstutjäm- ning; bidrag(+)/ avgift(-), Kostnads utjämning; bidrag(+)/ avgift(-), Strukturbidrag, Införande bidrag, Regleringsbidrag(+)/ regleringsavgift(-), Kr/inv Utfall Tkr Hela riket Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Dalarnas Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Gävleborgs Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Västernorrlands Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Jämtlands Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre

19 SCB 19 OE 26 SM 0701 Län Kommun Folkmängd den 1 nov Inkomstutjäm- ning; bidrag(+)/ avgift(-), Kostnads utjämning; bidrag(+)/ avgift(-), Strukturbidrag, Införande bidrag, Regleringsbidrag(+)/ regleringsavgift(-), Kr/inv Utfall Tkr Hela riket Östersund Västerbottens Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Norrbottens Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå

20 SCB 20 OE 26 SM Kommunalekonomisk utjämning för landsting Economic equalisation for county councils Landsting Kommun utanför landsting Folkmängd den 1 nov Inkomstutjämning; bidrag(+)/ avgift(-), Kostnadsutjämning; bidrag(+)/ avgift(-), Strukturbidrag, Införandebidrag, Regleringsbidrag(+)/ regleringsavgift(-), Kr/inv Utfall Tkr Hela riket Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands kommun Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

21 SCB 21 OE 26 SM Kommunalekonomisk utjämning för kommuner 2007 länsvis, miljoner kronor 3. Economic equalisation for municipalities by county, SEK millions Län Antal kommuner Inkomstutjämning; netto Kostnads- utjämning; netto Strukturbidrag Införandebidrag Regleringsbidrag(+)/ regleringsavgift(-) Utfall Mnkr Kr/inv Hela riket Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

22 SCB 22 OE 26 SM Kommunalekonomisk utjämning för landsting 2007 länsvis, miljoner kronor 4. Economic equalisation for county councils, SEK millions Län Inkomstutjämning; netto Kostnadsutjämningbidrag Struktur- netto Införandebidrag Regleringsbidrag(+)/ regleringsavgift(-) Utfall Mnkr Kr/inv Hela riket Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

23 SCB 23 OE 26 SM Kommunalekonomisk utjämning för kommuner efter folkmängd 2007, miljoner kronor 5. Equalisation for municipalities by population, SEK millions Folkmängd Struktur Införande bidrag bidrag Antal Inkomstutjämning; utjämning; Kostnads kommuner netto netto Regleringsbidrag(+)/ regleringsavgift(-) Utfall Mnkr Kr/inv Hela riket Kommunalekonomisk utjämning för kommuner efter kommungrupp 2007, miljoner kronor 6. Equalisation for municipalities by municipality group, SEK millions Folkmängd Antal kommuner Inkomstutjämning; netto Kostnads utjämning; netto Struktur bidrag Införande bidrag Regleringsbidrag(+)/ regleringsavgift(-) Utfall Mnkr Kr/inv Hela riket Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Övriga kommuner, mer än inv Övriga kommuner, inv Övriga kommuner, mindre än inv

24 SCB 24 OE 26 SM A. Statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner , hela riket, miljoner kronor 7A. Government grants and intramunicipal equalisation for municipalities, total, SEK millions År Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Bidrag Avgifter Bidrag Avgifter Generella stats bidrag Över gångs regler 1 Avdrag för finansiering av övergångs regler m.m. Summa bidragsinkomster Fasta och rörliga införandetillägg är i förekommande fall minskade med rörliga införandeavdrag. 7B. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner , hela riket, miljoner kronor 7B. Equalisation for municipalities, total, SEK millions År Bidrag Avgifter Bidrag Avgifter Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Införandebidrag Reglerings bidrag/ avgift Utfall Kommunal ekonomisk utjämning

25 SCB 25 OE 26 SM A. Statsbidrag och inomkommunal utjämning för landsting , hela riket, miljoner kronor 8A. Government grants and intramunicipal equalisation for county councils, total, SEK millions År Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Bidrag Avgifter Bidrag Avgifter Generella statsbidrag Över gångs regler 1 Avdrag för Summa bidragsinkomster finansiering av övergångsregler m.m Fasta och rörliga införandetillägg är i förekommande fall minskade med rörliga införandeavdrag. 8B. Kommunalekonomisk utjämning för landsting , hela riket, miljoner kronor 8B. Equalisation for county councils, total, SEK millions År Kostnadsutjämning Bidrag Inkomstutjämning Avgifter Avgifter Bidrag Strukturbidrag Införandebidrag Regleringsbidrag/ avgift Utfall Kommunalekonomisk utjämning

26 SCB 26 OE 26 SM Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utfall rörliga delar utjämningsåren 2006 och 2007, kronor per invånare 9. Equalisation for municipalities 2006 and 2007, total, SEK per resident Län Kommun Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Införandebidrag Totalt utfall Stockholms Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Uppsala Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Södermanlands Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Östergötlands Boxholm Finspång