Minnesanteckningar strategidag Sjögeografi. Deltagarförteckning

Transkript

1 1 (9) Affärsavdelningen MINNESANTECKNINGAR Handläggare, direkttelefon : Magnus Wallhagen, Minnesanteckningar strategidag Sjögeografi Tid 17 januari 2013 Plats Rosenvik, Stockholm Dagens agenda 09:30 Presentation Sjögeografi 11:30 Lunch 12:30 Gruppövning SWOT 13:30 Presentation samt kaffe 14:00 Gruppövning Frågeställningarna 15:30 Sammanfattning Deltagarförteckning Anders Elhammar, SGU SGUs arbete fokuseras nu till där behov finns, planen bestäms i samband med kunder och intressenter vad som blir fokusområden. SGU är i behov av främst djupdata. Martin Hagberg, Transas Produktchef, jobbar med försäljning och utveckling av system. Transas behov är framförallt elektronisk sjökortsdata. Markus Greigård, FM Nautisk samordnare av Försvarsmaktens ca 500 fartyg. Behovet är främst störst av nautisk information och kartmaterial. Björn Almqvist, FM Arbetar i produktion i nautiska produkter till försvarsmakten. Man ser att man kommer behöva djupdata till försörjning av deras system i framtiden. Ulf Dyberg, SXK Svenska Kryssarklubben är världens största båtorganisation och främjar båtlivet i Sverige. Äger ett flertal svajbojar, prickar och annan utmärkning. Ser behov av bättre sjökort i strandnära områden.

2 2 (9) Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum Sjöfartsforum är en intresseförening som lobbar för sjöfarten i Sverige. Johan Skogwik, TS Arbetar på Transportstyrelsens Sjö- och Luftfartsavdelning med normering samt tillstånd. Transporstyrelsen har behov av både sjökortsdata och djupdata. Anders Klingström, Sveriges hamnar Arbetar med miljö och säkerhetsfrågor, ser ett behov av djupdata för att bland annat finna lämpliga dumpningsplatser av muddermassa. Alf Norgren, Skärgårdsredarna Branschorganisation för företag i taxi/skärgårdstrafik med fartyg om max 500 passagerare. 75% av deltagarna är inblandade i kollektivtrafik, ca 150 fartyg idag, ser att sjökorten måste bli bättre i grunda områden. Indrek Pöldma, Stockholms sjötrafik Driver och bemannar Waxholmsbolagets fartyg. Ser problem med att sjökortet är dåligt i grunda områden Helma Lindor, SMHI SMHI har marinografer runt om i kusten som bland annat arbetar med landhöjning och korrigering av vattennivåer för detta behövs gemensamma referensytor. Andra delar är mätning av syre på botten samt vågbildsberäkningar och för att få pålitliga modeller så måste de ha tillgång till högupplöst djupdata. Sjöfartsverket Ove Eriksson, SjöV: Affärsdirektör på Sjöfartsverket. Kerstin Hansdotter Sköld, SjöV: Biträdande Affärsdirektör Patrik Wiberg, SjöV: Affärsområdeschef Sjögeografi Ralf Lindgren, SjöV: Systemchef Affärsområde Sjögeografi. Annika Kindeberg, SjöV- Säljchef Affärsområde Sjögeografi Magnus Wallhagen, SjöV: Produktionschef Affärsområde Sjögeografi Mikael Renz, SjöV: IT-Strateg och workshopledare. Fredrik Strömbäck, SjöV: Kundansvarig Affärsområde Sjögeografi Hans Göran Fotmeijer, SjöV: Kundansvarig Affärsområde Sjögeografi Genomgång av målbild 2020 Patrik Wiberg presenterar vilka utmaningar vi står framför samt hur Sjöfartsverkets finansieringsmodell ser ut idag och uppmuntrar även till frågor och synpunkter under dagen. Sjöfartsverkets organisationsskisser gås snabbt igenom som bakgrund till dagens övningar. Målet med dagen är att ta fram information och synpunkter till en strategi för sjögeografi med målbild 2020, som Sjöfartsverket avser att ta fram. Målbild 2020 Patrik och Magnus informerar om de långsiktiga mål som vi har satt upp för verksamheten samt vilka fokusområden som vi ser i

3 3 (9) framtiden. Markus Greigård Fråga om territorialgränsen och sammankoppling mellan Lantmäteriets höjddatabas och djupdatabas. Det går för långsamt, vi måste samordna mellan myndigheter att detta är viktigt. Diskussion om man kan påverka kommunerna att gå samman för att få kostnadsteckning liknande det projekt som pågår i Skåne och kommunerna där. Markus Greigård har drivit på sitt departement i frågan om djupdata och finansiering. En möjlig väg att gå kan vara att gå samman så många aktörer som möjligt både privata aktörer, myndigheter och organisationer för att påverka departementen i rätt riktning. Anders Klingström Djupdatabasen används för många olika ändamål till exempel för att avgöra dumpningsområden. En publik databas ger ett lättare och mer snabbfotat arbete när tillstånd för dumpning ska sökas. Markus Greigård Tekniken måste följa med då det idag är svårt med att hålla papperslösa system ombord på mindre fartyg då de kraven är anpassade för större fartyg. Magnus W Påtalar vikten att när man ska samordna sjömätning så skall det göras med så god kvalitet att man kan använda informationen till flera olika syften. Anders Elhammar SGU menar på att mätningar är färskvara och även om man allmänkarterar kusten så måste den fortfarande uppdateras ev. via ommätning av vissa punkter för att kontrollera vad som hänt i området. Björn Almqivst lyfter frågan om vilka sensorer och mätningsutrustning finns idag på marknaden. Johan Skogwik svara att dessvärre så är det varierande kvalitet av de som mäter i Svenska vatten, både på utrustning och utbildning av operatörer. Detta är ett stort problem och hot mot kvaliteten Inspire direktivet (Magnus Wallhagen) : Martin Hagberg frågar om insamling av RAIS om det är tillsammans med HELCOM. Magnus svarar att det kommer från vårt eget basnät. Magnus visar den harmoniserade djupmodellen mellan östersjöländerna. (Bra för miljökund!) Martin Hagberg påtalar att det finns ett ökande intresse från Sjöfarten att ha exakta djup för att ruttoptimera i avseende på bränsleförbrukning (undvika grunda områden för att minimera squat). Alla: Gillar tanken med en bättre djupdatamodell för att förbättra många

4 4 (9) skilda delar. Oavsett om det gäller navigering eller miljö. Patrik Wiberg inbjuder till diskussion med FM för att titta på att förbättra sekretessdelen, Björn kommer att dra i de trådarna så att vi får information om vilka områden som är hemligast. Diskussion om det stora behovet av digitala havsgränser. Försvarsmakten och SGU påtalar om bristen att vi inte har detta är väldigt pinsamt. Många gånger så skiljer sig gränserna nämnvärt från våra grannländers. Sjömäta Sverige Diskussioner runt sjömätning i vilka vatten. Regeringen kommer inom kort ta beslut om inre vattenvägar (Transportstryrelsen) och det kan påverka var vi bör fokusera vår sjömätning. Moderna sjökortsprodukter - Gemensam referensyta är en viktig fråga, Patrik och Magnus visar hur illa det är i våra sjökort idag på vissa ställen. Martin Hagberg lyfte frågan om information om referensytan finns tillgängligt i kvalitetsobjektet i våra celler, vi tar med frågan hem och undersöker. Transas håller med om att reda ut våra referensnivåer snarast är en riktig bedömning. Frågan kom även upp om i vilka områden vi har vilka skallager. Martin Hagberg berättar att Brittish Admirality Pilot books som paket så ECDIS-tillverkare kan integrera dessa i systemen, detta bör bevakas. Magnus kopplade detta samband med NTI och vi jobbar på i vilket format informationen skall distribueras. Martin Hagberg tycker att Print on demand är helt rätt väg att gå samt att britterna får trycka våra kort i större omfattning. Ralf Lindgren inbjuder till samarbete med SGU för backscatter efter all vår sjömätning på grund att vi inte har resurser eller kompetens att behandlar informationen. Anders Klingström ställer fråga att samköra olika register ex. vrakregister vid remissförfrågningar om muddringar och dumpningar.

5 5 (9) Övning 1 SWOT för Sjögeografi Sveriges hamnar, Skärgårdsredarna, Transas, SGU, SMHI, Försvarsmakten, Transportstyrelsen: Styrkor: Kvalitetssäkring Kompetens Service Tillgänglighet Kommunikation Trovärdighet Avtal med andra aktörer Externa intressenter t ex. EU Möjliggör sjöfart Fritidsbåtsprodukter Positiv miljöpåverkan Bra teknik/teknikutveckling Efterfrågan/behov ökar Fler enheter med sensorer Vi klarar oss inte utan Sjögeografi Tillgång till data Möjligheter Trovärdighet Ny teknik Papperslös navigering, för stora och små Kundanpassade produkter Samverkan med fler privata aktörer Kvalitetssäkring vid samverkan EU Utveckling av produkter kunden vill ha Mona Lisa Ökande behov av marin infrastruktur/resurser pga EU direktiv Ökad säkerhet Miljövinster Nya möjligheter Svagheter: Avtal med andra aktörer Långa ledtider Delat ansvar med olika myndigheter I områden som ej är modernt sjömätta; varierande och bristande kvalitet och upplösning Finansieringsmodell Ekonomi (Dyrt) Sekretessregler Tidskrävande (dataframställning) Övertro till data hos användarna (då mycket ej är modernt sjömätt) För få sensorer Kompetensbrist hos användare av sensorer Hot: Finansieringsmodell Sekretesskrav EU Nyttjande GNSS Sjösäkerhet och miljö Ekonomi /Dyrt Sekretessregler Övertro till data Tidskrävande Varierande kvalitet Dålig koll på departementsnivå Om dålig tillgänglighet hittar brukare egna vägar/lösningar Tappad kunskap hos användare

6 6 (9) Sjöfartsverket: Styrkor: Sjögeografi är hett Kompetens Internationell arena Färdiga koncept Databaser Erfarenhet Hela kedjan (från sjömätning produktion) Stort förtroende internationella forum Ledning sjögeografi Efterfrågan finns av produkter God renommé Sjökort = positiv produkt VI riktar oss till flera typer av användare Skapar infrastruktur, miljö och sjöfart Lojala medarbetare Teknik för underlätta uttag driftsatt Möjligheter Vår kunskap och teknik behövs i många områden Nya produkter, nya tjänster, ny finansiering Nya produkter, marknadsföring av dessa Ökat samarbete med intressenter Samverkan Färdiga utredningsförslag Många nyttor måste sättas på pränt Spara pengar till staten via samordning Statlig finansiering Se sjömätning som en investering Ständiga förbättringar E-nav produkter Nya generationens ECDIS Högre kvalitet Skapar projekt med EU finansiering Säkrare Båtliv 2020 Flera finansieringsmöjligheter Utnyttja geodatatjänster Nationell djupdatabas Samverkan med externa kunder Bred samverkan för nationell sjömätningsplan Efterfrågan ökar på sjögeografi Nya kundsegment Svagheter: Finansering Resursbrist Databaser Återanvända data? Begränsade resurser Otydliga extrema behov Nya behov behov av ny kompetens Brist på kompetens för att agera i omvärlden Omogna processer Trög organisation Sekretess Kvalitetsbrister pga. sjömätningsstatus Hot: Konkurrenslagar Politiska beslut Konjunkturen Departement/ regering omstrukturering Liten rekryteringsbas, svårt att få folk Finansiering Organisationsförändringar Konservatism (Allmänt, IHO, IMO) Vi hinner inte med, ont om resurser Eventuell ovilja till samverkan

7 7 (9) Övning 2 - Idéer och tankar om utvalda områden Miljö (SjöV representant Magnus Wallhagen) Mer högupplöst djupdata Strandnära högupplöst djupdata Bygga lösningar i Sjöfartsverkets system Optimerad bränsleförbrukning SQUAT Osäkra sjökortsprodukter vid tex. oljesanering Backscatter och amplituddata Ackumulationsbottnar för muddermassor för låg spridning (turbiditet) Använda djupdata för att utveckla farledsstreckningar för minska miljöpåverkan Samverka sjömätning inom Sverige för att säkerhetsställa kvalitet Informera om att det krävs sjömätningstillstånd, för att få del av mätningar Samverkan för att få till flera datateman relaterat till djupdata Fullständig kartering 0-6m för att säkra miljöanalyser och saneringsarbeten Kartering där det finns stor olycksrisk Sjömätning för bränsleoptimering Moderna hantering av rättelser (UFS) Högre kvalitet på djupdata, optimera djupgående UKC Erosionskartering Internationell samordning djupdata + AIS spår Optimerad navigation relativt bottentopografi Tillräcklig bra kvalitet för att undvika grundstötning Spridning av miljögifter /djupdata Squat effekter optimal bränsleförbrukning Bättre topografi för optimera fiske Miljöövervakning och havsplanering, habitatskartering kräver bra djupdata Lätta på sekretess Var mäter vi (SjöV representant Patrik Wiberg) Mät 0-6m vatten (Säkra båtliv, säkra exploatering, miljöskydd/räddning) Prioritet mätning utifrån miljö/säkerhet Räkna hem nyttorna Hitta nya sjövägar Använd leasing av utrustning för tex marinor Samverkan med intressenter utanför farlederna för att skapa finansiering Hur mäter vi? Flygscanning för att hitta kandidater, låt andra göra slutjobb Heltäckande kartering Prioritet på områden där det finns lite vatten Mät specialkorten istället för översiktskorten Prioritera där riskerna/behoven är störst 0-6m att saker (land/sjö) hänger ihop Miljö och säkerhet Öka effektivitet med lasermätningar Rätt område är prioriterat (målbild 2020) utifrån handelsfartygens

8 8 (9) perspektiv Fritidsbåtsturismen skapa ökad tillgänglighet genom mätning av dess leder De grunda områdena med den största biologiska produktionen Viktigt att med att tydliggöra sjömätningskvalitet över områden i en ev. informationsbroschyr. Samla intressenter i en handlingsplan Kusterna, där det inte finns moderna mätningar (prioritet 1: Kollektivtrafik 2. Miljö och exploatering 3. Fritidsrekreation) Samordning av mätning med resurser från olika organisationer. Mäta alternativa rutter/sjövägar Digitala beredskapsleder Mätning av inre kust/skärgårdsleder Sjökortens skalområde Ta tillvara mätningar från andra aktörer Mät korridorer, skapa mer utrymme att navigera i Nya produkter och tjänster (SjöV representant Ove Eriksson) Nöd vändigheter i sjökort och ENC (toalett + sugtömning) Ägare till SSA måste få tillgång till Poseidon Sjökort till navigator Bättre högupplösta sjökort Fler djupkurvor Backscatter information Mer info i ENC (ex. magnetisk variation) Kundanpassa info i ENC Virtuell svensk lots Kontrollerad sjömätning Produktkatalog från Sjögeografi Avvikelse in i navigator (Koppla till Poseidon) Print on demand Elektroniskt on demand (Sjökort under kortare tider) Hamnbeskrivningar i båtsportkort Vad saknar Sjöfartsverket (SjöV representant Annika Kindeberg) Övergripande marknadsföring på Sjögeografi Strukturerad affärsutveckling Råd mellan SjöV Kund Hur? Tid? Resurs? Syfte? Kunskap om Sjöfartsverkets affärsmodell Finansiering olika projekt, vilken resurs? Alla djupuppgifter i samma referenssystem Förbättrad strandlinje Visa alla Sjögeografiska produkter på samlat vis Redundant positionering ex. E-loran jobba tillsammans med Transportstyrelsen och MSB Heltäckande kartering Vem äger farleden? Service/underhåll

9 9 (9) Kartering utanför HELCOM-leder Solidariskt betalningssystem Titta på samma lösning som Nationella vägdatabasen Statsfinansiering (av allmän information) Externt ägda SSA borde ha tillgång till register Tillgång till kartstöd (uppdaterade sjökort) Skalor positionsnoggrannhet (för att få bättre upplösning) Backscatter Egna produkter ex. segelbeskrivningar tillgång till djupdata 0-6m Kortare period ENC (Hyra under kort tid)