Översiktlig miljöteknisk markundersökning Väg 562

Transkript

1 PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning Väg 562 Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Vägplan Projektnummer: Yta för bild

2 Dokumenttitel: PM Översiktlig Miljöteknisk markundersökning, väg 562 Skapat av: Malin Sjöstrand Dokumentdatum: Dokumenttyp: PM DokumentID: TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0 Ärendenummer: [Ärendenummer] Projektnummer: Version: 0.5 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Uppdragsansvarig: Tryck: Distributör: Trafikverket, Adress, Post nr Ort, telefon:

3 Innehåll Bakgrund... 5 Uppdrag och Syfte... 5 Avgränsningar... 6 Utförda undersökningar... 6 Lokalisering av punkter... 6 Provtagningsmetod och provhantering... 7 Provtagning av jord... 7 Installation av grundvattenrör och provtagning av grundvatten... 7 Positionsbestämning och avvägning... 7 Analys... 7 Jord... 7 Asfalt... 8 Grundvatten... 8 Bedömningsgrunder... 8 Bedömningsgrunder för jord... 8 Generella riktvärden... 8 Haltnivåer för mindre än ringa risk... 9 Bedömningsgrunder för grundvatten... 9 Resultat Intryck vid fältarbete Resultat av laboratorieanalyser Analysresultat jord Analysresultat asfalt Analysresultat grundvatten Utvärdering Bedömning av påverkan Slutsatser och rekommendationer Jord Asfalt Grundvatten Referenser... 15

4 Bilagor 1a-d. Planritning med provtagningspunkter 2. Sammanställning av analysresultat, jord 3a-e. Analysprotokoll, jord 4a-b. Sammanställning av analysresultat, grundvatten 5. Analysprotokoll, grundvatten

5 Bakgrund Väg 562 genom Sundsvall var, innan den nya bron över Sundsvallsfjärden togs i drift, E4 genom Sundsvall. Vägen är anpassad till E4:ans genomfartstrafik och är därmed överdimensionerad för dagens trafiksituation. Vägen ska nu byggas om till en stadsgata som på ett bra sätt knyter samman den gamla stadsmiljön med de nya stadsområdena och tillåter framkomlighet även för oskyddade trafikanter. Dessutom ska gatan fungera som omledningsväg för E4 vid de tillfällen då behov uppstår Utredningsområdet omfattar en sträcka om cirka 2,5 km längs väg 562, gamla E4, genom Sundsvall centrum. Sträckan startar vid Preemmacken cirka 500 meter öster om järnvägsstationen och slutar vid E4-avfarten vid Skönsberg på norra sidan om Sundsvallsfjärden, se figur 1. Figur 1. Aktuellt utredningsområde. Uppdrag och Syfte Tyréns AB har på uppdrag av Trafikverket genomfört en översiktlig miljöteknisk mark- och grundvattenundersökning inom utredningsområdet (det geografiska området definierades i samrådsunderlaget daterat och redovisas i figur 1). Historisk information om området samt provtagningsplan för undersökningarna redovisades i PM Markmiljöinventering och provtagningsplan (Tyréns ). Syftet med undersökningen var att översiktligt undersöka förekomst av eventuella mark- och grundvattenföroreningar som kan ha inverkan på masshanteringen i kommande entreprenad i projektets byggskede. Föreliggande PM redovisar resultaten från genomförda undersökningar.

6 Avgränsningar Den miljötekniska undersökningen har omfattat provtagning av jord och grundvatten enligt ovanstående syfte. Provtagning av jord har utförts inom det vägområde som berörs av ombyggnationen av väg 562. Fyra grundvattenrör har installerats. Inom ramen för den geotekniska undersökningen har provtagning och analys av asfalt genomförts i 10 punkter längs aktuell vägsträcka. Provtagningen har både varit riktad, främst kopplad till de Mifo-objekt som tidigare identifierats, samt översiktlig med mer slumpmässigt utplacerade provpunkter inom vägområdet där det sannolikt kommer att genomföras schaktarbeten under byggtiden. Utförda undersökningar Miljöprovtagningen har genomförts parallellt med den geotekniska provtagningen. Den påbörjandes november 2015 och avslutades maj Ett uppehåll gjordes under mars- april. Totalt har miljöprovtagning i jord genomförts i 35 punkter inom utredningsområdet, varav grundvattenrör installerades i fyra punkter. Omsättning och provtagning av grundvatten utfördes den 16:e mars 2016 samt den 21:a juni Lokalisering av punkter Provtagningspunkterna försökte placeras i anslutning till aktuella Mifo-punkter samt fördelas jämt över övriga vägområdet i enlighet med PM Markmiljöinventering och provtagningsplan (Tyréns, 2015). Då det aktuella vägområdet ligger centralt i Sundsvall med mycket övrig utbyggd infrastruktur (bla markförlagda kablar) flyttades eller ströks vissa punkter ur borrprogrammet enligt rekommendation från anlitade ledningsutsättare. Provpunkternas placeringar redovisas i planritningar i bilaga 1a-d. Figur 2. Foto från 1961 över Tivolibron med tidigare belägen Shellmack i förgrunden. Källa: Digitalt musem.se

7 Provtagningsmetod och provhantering Fältundersökningen utfördes enligt Tyréns interna rutiner och enligt SGF:s fälthandbok för undersökning av förorenade områden (SGF, 2013). Det innebär att krav ställs på dokumentation, rengöring, provtagning och provhantering. Provtagning av jord Provtagning av jord utfördes med provtagningsskruv monterad på geoteknisk borrbandvagn. Provtagning utfördes ned till ca 3 m under markytan. Provtagningsnivåerna delades in efter materialsammansättning alternativt efter färg- och luktindikationer. Generellt uttogs ett prov per halvmeter i djupled ned till 3 m under markytan. Uttagna jordprover lades i diffusionstäta påsar förvarades mörkt och kallt under transport till laboratoriet. Jordlagerföljder och provtagningsdjup noterades tillsammans med färg, lukt samt eventuella andra iakttagelser i fältanteckningarna. Installation av grundvattenrör och provtagning av grundvatten Installation av fyra grundvattenrör (punkt T1005, T1031, T1071 samt T2015) gjordes med PVC-rör, 50 mm diameter, med 2 meters filter i botten. Grundvattenrören säkrades mot inläckage av dag- och ytvatten genom tätning med bentonit runt röret i markytan. Grundvattenrören täcktes med dexel eller låsbara lock. Grundvattenprover uttogs minst en vecka efter installationen av grundvattenrören, så att grundvattenytan hunnit stabiliseras. Därefter utfördes omsättning av vattnet i rören och slutligen provtagning. Omsättning och provtagning utfördes med bailer. Grundvattenprov kunde tyvärr inte uttas från punkt T1005 då röret var torrt trots flertalet provtagningsförsök. Grundvattenproverna förvarades kallt och mörkt i av laboratoriet tillhandahållna flaskor, både i fält efter provtagning samt vid transport till laboratoriet. Positionsbestämning och avvägning Samtliga provtagningspunkter mättes in med GPS. Inmätningen utfördes i höjdsystem RH2000 samt i plan i Sweref Analys Totalt analyserades 51 jordprover samt 3 grundvattenprover. Analyser utfördes med ackrediterade analysmetoder av laboratoriet ALcontrol AB. Analysparametrarna valdes med utgångspunkt från misstänkta föroreningsämnen utifrån historisk- och pågående verksamhet på platsen. Analys av asfaltsprover genomfördes av Tyréns geoteknikavdelning, Sundsvall. Jord Ett till tre jordprover per provpunkt valdes ut för analys på laboratorium. Prover valdes så att olika nivåer under markytan och jord med olika beskaffenhet blev representerade. Analys utfördes på samtliga prover med avseende på metaller, PAH och oljekolväten (fraktionerade alifater och aromater). 24 prover analyserades även

8 med avseende på klorerade kolväten och fem prover analyserdes med avseende på cyanid. På två jordprover utfördes analys av ph och TOC (total organic carbon). Vilka jordprover som valdes ut för analys och vilka parametrar som analyserades i respektive prov framgår i sammanställningen av analysresultaten, bilaga 2. Asfalt Asfaltsprover uttogs i 10 punkter längs aktuell vägsträcka för analys av eventuellt innehåll av stenkolstjära. Proverna analyserades Proverna värmdes i ugn på låg temperatur, sprayades med vit färg baserad på lösningsmedel och belystes med UV-ljus, i enlighet med Asfaltsskolans metodik. Grundvatten På de tre grundvattenproverna utfördes analys med avseende på metaller, PAH, oljekolväten (fraktionerade alifater och aromater), BTEX (bensen, toluen, etylbensen och xylen), ph och konduktivitet. Grundvattenprovet T2015 analyserades även med avseende på halogenerade alifatiska ämnen samt klorbensener. Grundvattenprovet T1031 och T1071 filtrerades på laboratoriet inför metallanalys och dekanterades inför organisk analys. På grund av en kommunikationsmiss med laboratoriet filtrerades inte prov T2015 inför metallanalysen varför ett ej jämförbart värde uppmättes. Ett nytt grundvattenprov uttogs istället vilket filtrerades på laboratoriet innan metallanalysen genomfördes. Bedömningsgrunder Bedömningsgrunder för jord Generella riktvärden Riktvärden är ett hjälpmedel för utvärdering av förorenade områden och indikerar haltnivåer som inte innebär oacceptabla risker för människor och miljö. För markföroreningar har Naturvårdsverket tagit fram generella riktvärden för två typer av markanvändning, känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM), (Naturvårdsverket, 2009). Beroende på hur vissa utvalda skyddsobjekt beaktas kan riktvärden för KM eller MKM användas, se Tabell 1.

9 Tabell 1. Kriterier för val av riktvärde, KM eller MKM, beroende på hur olika skyddsobjekt beaktas (Naturvårdsverket, 2009). Skyddsobjekt KM MKM Människor som vistas på området Markmiljön på området Grundvatten Ytvatten Heltidsvistelse Skydd av markens ekologiska funktion Grundvatten inom och intill området skyddas Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande, organismer Deltidsvistelse Begränsat skydd av markens ekologiska funktion Grundvatten 200 m nedströms området skyddas Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande, organismer Inom ett vägområde är de generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning, MKM, tillämpbara. Haltnivåer för mindre än ringa risk Schaktmassor som uppstår som ett överskott och inte kan användas inom arbetsområdet är en form av avfall som ofta återanvänds och återvinns. Verksamhetsutövaren har ansvar för att användning av avfall inte skadar människor och miljö. Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning för att underlätta återvinning av avfall i anläggningsarbeten (Naturvårdsverket, 2010). I vägledningen anges nivåer för mindre än ringa risk (MRR), det vill säga halter av förorenande ämnen som bedöms medföra att risken är mindre än ringa vid återvinning av avfallet. MRR anger en nivå under vilken jordmassor kan användas fritt inom andra områden, t.ex. om de uppstår som överskott i samband med schaktarbeten. För detta krävs att haltnivåerna inte överskrids, att det inte förekommer andra föroreningar som kan påverka risken än de ämnen som det finns angivna haltnivåer för samt att användningen inte sker i ett område där särskild hänsyn krävs, t.ex. vattenskyddsområden. Användning av avfall som medför en föroreningsrisk som är mindre än ringa kan ske utan anmälan till den kommunala tillsynsmyndigheten. Om risken bedöms som ringa krävs en anmälan om återanvändning av avfall i anläggningsändamål till den kommunala tillsynsmyndigheten och om risken är mer än ringa krävs tillstånd från Länsstyrelsen. MRR ska t.ex. beaktas om man avser återanvända uppkomna överskottsmassor på en annan plats än där de uppkommit. Bedömningsgrunder för grundvatten För grundvatten har halter av oljekolväten och PAH jämförts mot SPBI:s branschspecifika riktvärden för grundvatten vid bensinstationer (SPBI, 2011, reviderad 2012). Avseende metaller har halterna jämförts mot SGU:s tillståndsklassning för grundvatten (SGU, 2013). För halogenerade alifatiska ämnen samt klorbensener har den sk. holländska listan använts. Listan är framtagen av den holländska motsvarigheten till

10 Naturvårdsverket, The National Institute for Public Health and the Environment (RIVM). Resultat Intryck vid fältarbete Markprovtagningen har främst genomförts i befintlig väg samt i anslutande diken och slänter. I provpunkterna belägna i vägen har det inte noterats några syn- eller luktintryck utöver vad som förväntas finnas i en vägbank. Det översta lagret består av asfalt som därefter underbyggs av grus i olika dimensioner med inblandning av sand och silt. I diken och närliggande slänter består jordarterna generellt av grusig sand med inslag av lera och en del fyllnadsmassor. Vid omsättning och provtagning av grundvatten noterades att vattnet var något grumligt i samtliga rör men ingen specifik lukt av exempelvis petroleumprodukter kunde kännas. Resultat av laboratorieanalyser Analysresultat jord Analysresultaten har sammanställts och jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 2009) och Naturvårdsverkets nivåer för mindre än ringa risk vid återvinning av avfall i anläggningsarbeten (Naturvårdsverket, 2010). Sammanställningen redovisas i bilaga 2. Laboratoriets analysrapporter redovisas i bilaga 3. Inom undersökningsområdet har halter överstigande det generella riktvärdet för MKM detekterats i 5 av totalt 51 analyserade prover (två nivåer från samma provpunkt). Detta gäller för aromater (c16-c35), PAH-M, PAH-H, bly samt koppar, se tabell 2. Övriga nivåer ligger under MKM och i vissa fall under KM. I analyserat jordprov från punkten T1005, nivå 0-0,4 mumy, har halter överstigande nivåer för Farligt Avfall detekterats med avseende på PAH-H.

11 Koppar (Cu) Bly (Pb) PAH H PAH M PAH Cancerogena Aromater >C16-C35 Torrsubstans % Glödförlust % TS ph Tabell 2. Sammanställning av analyserade jordprov där resultatet överstiger Naturvårdsverkets generella riktvärden för MKM. Jämförvärden MRR , KM , MKM FA Provpunkt m u my T , T ,2 <1 1,4 0,56 1, T ,6 5,1 85,3 3, T ,8 0,2 89,1 4,8 9, ,3 9,7 T ,3 3 83,4 3, Analysresultat asfalt Undersökning av asfaltsprover med avseende på stenkolstjära är utförd i totalt 10 punkter. Inga observerade färgförändringar eller lukter indikerar på att undersökta prover, se tabell 3. Tabell 3. Sammanställning av undersökta asfaltsprover längs aktuell vägsträcka. Provmärkning T1001 (0-0,01m) T1002 (0-0,01m) T1004 (0-0,01m) T1010 (0-0,01m) T1012 (0-0,01m) T1013 (0-0,01m) T1015 (0-0,01m) T1049 (0-0,01m) T1050 (0-0,01m) T2011 (0-0,01m) Resultat

12 Analysresultat grundvatten Analysresultaten har sammanställts och jämförts med SGU:s tillståndsklassning för grundvatten (SGU, 2013) och SPBI:s branschspecifika riktvärden för grundvatten vid bensinstationer (SPBI, 2011, reviderad 2012). Sammanställningen redovisas i bilaga 4. Laboratoriets analysrapporter redovisas i bilaga 5. Rapporterade halter visar på likvärdiga haltnivåer i de tre grundvattenrören. Halten av nickel i punkt T1031 motsvarar en nivå med mycket hög halt enligt SGU-rapport 2013:01. Inget analysresultat överskrider dock de riktvärden som använts i enlighet med avsitt Bedömningsgrunder för grundvatten ovan. Konduktivitet och ph mättes i alla grundvattenprov. Konduktiviteten är ett mått på vattnets ledningsförmåga. Den uppmätta konduktiviteten i de tre provpunkterna är av måttlig halt enligt SGU:s tillståndsklassning för grundvatten (SGU, 2013). ph-värdena på 7,5 och 7,7 klassas som låg halt enligt samma tillståndsklassning. Utvärdering Bedömning av påverkan Oljekolväten, PAH och klorerade kolväten är ämnesgrupper som inte finns naturligt i mark och grundvatten, men har påträffats vid utförda analyser. Vidare har metallhalter över bakgrundshalten uppmätts. Därigenom bedöms att undersökningsområdet är påverkat av dessa föroreningsämnen, vilket orsakats av mänskliga aktiviteter. Inom vägområdet för planerad ombyggnad av väg 562 har jordprover uttagits i 35 punkter. 51 jordprover har analyserats med avseende på metaller, PAH och oljekolväten. 24 prover har dessutom analyserats med avseende på klorerade kolväten och fem prover har analyserats med avseende på cyanid. Förekomst av organiska ämnen och metallhalter över bakgrundshalter har detekterats i flertalet prover och i fem prover har halter överstigande Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) uppmätts. I två prover från samma provpunkt har halter överstigande nivåerna för farligt avfall detekterats. Tio asfaltsprover från aktuell vägsträcka har uttagits för att undersöka eventuell förekomst av stenkolstjära i beläggningen. Inga provresultat har indikerat på någon sådan förekomst. Fyra grundvattenrör installerades inom utredningsområdet och i tre av dem kunde grundvattenprov uttas. Halten av nickel i punkt T1031 motsvarar en nivå med mycket hög halt enligt SGU-rapport 2013:01. Inget analysresultat överskrider dock de riktvärden som bedömts vara relevanta för projektet.

13 Slutsatser och rekommendationer Jord Större delen av de schaktmassor som kommer att uppstå under kommande ombyggnation av väg 562 bedöms kunna återanvändas för anläggningsändamål inom projektområdet, om de har lämplig teknisk kvalitet. Ytterligare provtagning för att avgränsa funnen förorening rekommenderas i anslutning till punkt T1005 där PAH-H-halter överstigande nivån för farligt avfall uppmätts. Då dessa halter både hittas i ytliga jordlager (0-o,4 mumy) samt något längre ner i profilen (1-1,6 mumy, halter precis under nivån för farligt avfall) bedöms de kunna utgöra en risk för människa och miljö då en direktexponering kan ske. Dessa massor bör omhändertas och transporteras till en godkänd mottagningsanläggning oavsett om schaktningsarbeten planeras här eller ej inom ramen för ombyggnationen av väg 562. Om projekteringen anger att schaktningsarbeten skall genomföras i anslutning till punkt nr T1044, T1072 samt T2003 rekommenderas att ytterligare provtagning även genomförs i dessa områden i syfte att förklassificera massorna innan schaktningsarbetena påbörjas. Massor med föroreningsinnehåll överstigande MKM får ej återanvändas inom anläggningsområdet utan bör transporteras till godkänd mottagningsanläggning. Då vägområdet är relativt stort och beläget i ett urbaniserat område där fyllnadsmassor från okänt ursprung förekommer, bör entreprenören vara uppmärksam i samband med kommande schaktningsarbeten, även i de områden där genomförd miljöteknisk markprovtagning påvisat halter understigande MKM. Även om provtagning är genomförd inom hela området så kan det ej garanteras att samtliga områden med föroreningshalter överstigande MKM identifierats. Kontinuerlig kontroll av schaktmassorna rekommenderas vilken bör beskrivas i en masshanteringsplan i samband med entreprenaden. Denna bör tas fram i dialog med tillsynsmyndigheten. Om en misstänkt markförorening påträffas i samband med schaktningsarbeten ska arbetet avbrytas och tillsynsmyndigheten kontaktas. Massor som innehåller halter över nivåer för mindre än ringa risk, ska vid återvinnig på annan plats än inom anläggningsområdet anmälas till kommunens miljökontor. Innan schaktningsarbeten påbörjas inom utredningsområdet ska en anmälan om dessa upprättas enligt 28 Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och delges tillsynsmyndigheten. Anmälan bör vara tillsynsmyndigheten tillhanda senast sex veckor innan schaktarbetena planeras att påbörjas. Då jord med halter som överskrider bakgrundshalterna har påträffats inom utredningsområdet rekommenderas att denna PM delges tillsynsmyndigheten enligt Miljöbalkens regler om upplysningsplikt (10 kap 11 Miljöbalken). Asfalt Då genomförda provtagningar inte indikerat på något innehåll av stenkolstjära bedöms att beläggningen kan återvinnas om behov finns.

14 Grundvatten Trots ett relativt högt uppmätt värde av nickel i punkt T1031, bedöms inte grundvattnet vara kraftigt förorenat utan halterna ligger i nivåer som kan förväntas inom ett urbaniserat område. Utifrån detta bedöms det vara möjligt att släppa eventuellt länshållningsvatten till dagvattennätet, men hanteringen bör samrådas med tillsynsmyndigheten och VA-huvudmannen.

15 Referenser Trafikverket 2015 Markmiljöinventering och provtagningsplan, väg 562, Tyréns ). Trafikverket 2015 Samrådsunderlag mm, Tyréns 2015 Naturvårdsverket, 2009 Naturvårdsverket, 2010 RIVM, 2009 SGF, 2013 SGU, 2013 SPBI, 2011 Svenska kommunförbundet och Vägverket, 2003 Riktvärden för förorenad mark, Modellbeskrivning och vägledning, Rapport 5976, september 2009, rev Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1 Technical evaluation of the Intervention Values for Soil/sediment and Groundwater, Human and ecotoxicological risk assessment and derivation of risk limits for soil, aquatic sediment and groundwater. RIVM report , Fälthandbok, Undersökningar av förorenade områden, Svenska Geotekniska Föreningen, SGF Rapport 2:2013. Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU-rapport 2013:01 SPI Rekommendation, Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar, uppdaterad Stenkolstjära i asfaltsmassor, lägesrapport med råd och rekommendationer för hantering, mellanlagring och återvinning, Asfaltsskolan 2003

16 Trafikverket, XXX XX Ort. Besöksadress: Gata XX. Telefon: , Texttelefon: