GESTALTNINGSPROGRAM KV. VERKMÄSTAREN 6 & 7 ESKILSTUNA

Transkript

1 GESTALTNINGSPROGRAM KV. VERKMÄSTAREN 6 & 7 ESKILSTUNA

2 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR KV VERKMÄSTAREN 6 & 7 TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR KV VERKMÄSTAREN 6 & 7 GRANSKNING AV DETALJPLAN FÖR KV VERKMÄSTAREN 6 & 7 Detta kvalitetsprogram utgör en del av granskningshandlingarna för detaljplanen för kv. Verkmästaren 6 & 7, i centrala Eskilstuna. Detta dokument är levande och kommer att bearbetas allt eftersom processen fortlöper. ILLUSTRATIONER Illustrationerna är gjorda av 3XN om inget annat anges Kartor och ortofoton är framtagna av Stadsbyggnadsförvaltningen, Eskilstuna, om inget annat anges. MEDVERKANDE STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN GENOM KAROLINA EHRÉN, ANNA EKWALL, PER HAUPT, BENNY LARSSON OCH JOSEFINA SÖDERBERG KULTUR OCH FRITID GENOM ANNA GÖTZLINGER, MÄLARDALENS HÖGSKOLA GENOM ANNA GULYAS 3XN GENOM ÅSE LARSSON GRAFISK FORMGIVNING Stadsbyggnadsförvaltningen genom Josefina Söderberg 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING SYFTE BAKGRUND - ARKITEKTTÄVLINGEN 2. VERKMÄSTAREN 6 & 7 LÄGE UTGÅNGSPUNKTER RIKSINTRESSE ESKILSTUNA BYGGNADSMINNESFÖRKLARING BADHUSET 3. MDH TORGET ÖVERGRIPANDE GESTALTNINGSIDÉ VOLYM BADHUSET FASADER 3

4 1. INLEDNING Illustration från det vinnande tävlingsförslaget MDH Torget Juni 2014 SYFTE Syftet med gestaltningsprogrammet är att alla inblandade i den fortsatta processen ska ha en gemensam helhetsbild av byggnadens gestaltning för Verkmästaren 6 och 7. Programmet ska i möjligaste mån ta upp och säkra kvaliteter och tankar som är viktiga för gestaltningen. Gestaltningsprogrammet är mer detaljerat än detaljplanen när det kommer till utformningen av ny bebyggelse för Verkmästaren 6 & 7. BAKGRUND Mälardalens högskola är en av Sveriges större högskolor med verksamhet i Västerås samt Eskilstuna. I dagsläget har Eskilstuna-delen ungefär 4000 studenter och 300 anställda. Idag har Mälardalens högskola sin verksamhet i tre olika kvarter, vilket skapar en svårighet för högskolan att synas i stadsrummet. Dagens lokaler är ombyggda industribyggnader som har svårt att möta framtidens krav på lokaler med flexibilitet och anpassningsförmåga. För Mälardalens högskola är det viktigt med samlade, flexibla lokaler där högskolebyggnaden har en tydlig profil och är ett positivt tillägg i stadsbilden. För att få fram den bästa möjliga helhetslösningen för den nya högskolebyggnaden genomfördes en arkitekttävling. Den nya byggnaden ska också relatera till det byggnadsminnesförklarade badhuset på Verkmästaren 7. Det vinnande tävlingsförslaget, MDH Torget, är ritat av 3XN. För att säkerställa att de intentioner som finns i 3XNs vinnande tävlingsförslag finns med i den fortsatta processen har detta gestaltningsprogram tagits fram. 4

5 2.VERKMÄSTAREN 6 & 7 LÄGE Kvarteret Verkmästaren ligger centralt i staden med ett attraktivt åläge. Eskilstuna stad satsar och bygger ett nytt badhus, ny arena och högskola i centrala lägen. Dessa är viktiga aktörer och utgör en viktig del i det långsiktiga arbetet för att skapa en attraktiv stad. Stråket från järnvägsstationen ner mot ån och vidare mot Munktellstaden behöver förstärkas och utvecklas. Kopplingar inom staden mot Fristadstorget och nya utbyggnadsprojekt inom Väster blir viktiga att knyta samman. Högskolans koppling mot ån och Strömsholmen är ett annan viktig del inom staden som kommunen har för avsikt att omvandla så att det skapas platser med kvalitéer för alla eskilstunabor. Planområdets läge i staden Planområdets avgränsning ESKILSTUNAÅN ST RÖ HA MN MS GA TA N HO LM EN DR OT TN IN GG AT AN RA SM DEM ED AC JO HE RN R A RA DE MA CH ER GA TA N Ortofoto över planområdet 5

6 UTGÅNGSPUNKTER RIKSINTRESSE ESKILSTUNA Eskilstuna stad, där Verkmästaren 6 och 7 ingår, utgör riksintresseområde för kulturmiljövården enligt Riksantikvarieämbetets beslut Motiveringen var: Smides- manufaktur och industristad som speglar många utvecklingssteg och de sociala förhållandena från medeltiden och 1600-talet fram till tiden efter 1950 Uttryck för riksintresset: Medeltida tätortsbildning på Eskilstunaåns östra sida med långgata längs stranden och småskalig träbebyggelse. Gestaltmässigt avancerad, rutnätsplan från Olika administrativa stads-och tätortsbildningar som senare slagits samman. Rademachersmedjorna och Fristadshusen. Handels- och hantverksgårdar från och 1800-talet. Industrianläggningar och stadsplanemönster från tal. Bostadsområden för arbetare och tjänstemän från 1900-talet BYGGNADSMINNESFÖRKLARING BADHUSET 1929 startades en arkitekttävling angående ett nytt badhus. Vinnaren blev Paul Hedqvist och byggnaden stod klar Badhuset är mycket representativ för funktionalismen och är en av landets första funktionalistiska byggnader utanför Stockholm. Byggnadens fokus låg på de tekniska lösningarna och funktionen i byggnaden. Ursprungligen innehöll byggnaden, förutom simbassäng och hopptorn, turkiskt bad, karbad, medicinska bad och en takterrass för solbad. Under 1980-talet byggdes badhuset om och ett äventyrsbad tillkom. Riksintressets utbredning i staden, planområdet markerat i rött 6

7 Länsstyrelsens byggnadsminnesförklaring (beslut ) av badhuset gäller den del som tillkom 1932, äventyrsbadsdelen ingår inte. Byggnadsminnesförklaringen av badhuset på Verkmästaren 7 innebär: - Eskilstuna badhus får inte rivas eller flyttas. - Vid förändrad funktion av badhuset ska största möjliga hänsyn tas till de övergripande arkitektoniska värdena vid förändring av exteriör. - Ingrepp får inte göras i byggnadens stomme. - Trapphuset i entrén får inte byggas om, till eller på annat sätt förändras. I trapphuset får inte göras ingrepp i eller ändring av fast inredning. Till fast inredning hör trapport av kalksten och trappräcke. Ytskikten (tak- väggoch golvytor) får inte övertäckas, övermålas eller på annat sätt förändras. - Vid förändrad funktion av badhuset ska största möjliga hänsyn tas till de övergripande arkitektoniska värdena vid omgestaltning av simhallen. Det övergripande intrycket av simhallens stora rumsvolym ska bibehållas. Fast inredning i form av åskådarläktaren ska om möjligt bevaras. - Inom området får inte ytterligare konstruktioner uppföras eller andra förändringar göras. Området ska hållas i sådant skick att byggnadsminnets utseende och karaktär inte förvanskas. - Byggnaden ska underhållas så att den inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten ska utföras på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Underhållet ska ske med material och metoder som är anpassade till byggnadens egenart. Foto Fr Svantesson 1933, Sörmlands museum Foto Tage Karlsson, reprofoto Eskilstuna Stadsmuseum 7

8 3. MDH TORGET ÖVERGRIPANDE GESTALTNINGSIDÈ De nya högskolelokalerna har tre entréer, en från Bruksgatan, en från Hamngatan och en från Drottninggatan. Husets entréer bjuder in besökarna till den öppna bottenvåningen och den stora gradängen som bildar ett generöst entrérum, både inne och ute. Nya uterum skapas där skolans entréer kopplar till staden. 8

9 Illustrationsplan, ej skalenlig 9

10 Perspektiv från Strömsholmen VOLYM En publik byggnad som exempelvis ett nytt campus kan få ta plats i staden. Detta måste dock balanseras mot den samlade stadsbilden, omgivande byggnaders skalor och horisontlinjen mot årummet. Framförallt måste relationen till badhusets volym, skala och nockhöjd hanteras på ett varsamt och respektfullt sätt. Den nya byggnaden ska anpassa sig till Paul Hedqvists byggnadsminnesförklarade badhus. Badhusets fasad ska behålla sin framträdande roll mot årummet. Den nya byggnadens fasads uttryck och färgskala ska upplevas som en respektfull tolkning av badhusets exteriör med sina karaktäristiska fönsterpartier, så att en tydlig och harmonisk arkitektonisk helhet mellan den nya och den befintliga byggnaden uppstår. Den sammanlänkande byggnadsdelen, mot Hamngatan, mellan den nya byggnadsvolymen och badhusets befintliga volym minimeras och dras tillbaka så mycket som möjligt för att undvika att övergången till den nya byggnaden blir ett för dominant inslag i förhållande till badhuset. 10

11 Perspektiv från Hamngatan med badhuset i förgrunden 11

12 Perspektiv från Hamngatan med entré från Bruksgatan synlig 12

13 Perspektiv från Hamngatan in mot Drottninggatan som visar på relationen mellan badhuset och det nya tillägget 13

14 Perspektiv frånbruksgatan som visar på nedtrappningen mot Rademchersmedjorna 14

15 Perspektiv som visar entrén från Drottninggatan 15

16 BADHUSET Badhusets volym samt funktion som publik yta behålls. Badhuset är högskolans hjärta. Invändigt kopplas den nya byggnadens golv till badhusets på bottenplanet och på första planet, vilket bildar ett öppet och sammanhängande flöde mellan nytt och gammalt. De nedre våningsplanen är således öppna och förbundna med badhusets bibliotek, café och övriga studentfunktioner så att den nya och gamla byggnaden upplevs som en funktionell och rumslig enhet. Gräns mellan badhuset och ny byggnad är tydligt avläsbar. Interna siktlinjer och flöden säkras och balanseras mot bevarandekrav på badhusets fasader. I den gamla simhallen förläggs skolans bibliotek och den stora rumsvolymen bevaras. En bred trappa för vistelse, studier, arrangemang och föredrag ersätter bassängens ramp och binder samman bibliotekets två plan. På samma vis skapas studie- och läsplatser på den gamla läktaren, från vilken man har uppsikt över det stora rummet. Vid badhusets fasad mot Hamngatan placeras en läslounge som en del av biblioteket. Studenternas kårlokaler placeras i badhuset. Badhusets trapphus med trappa av kalksten och tidstypiskt räcke återställs till ursprungligt skick. Senare tilllägg i form av avskiljande glaspartier tas bort. Den stora rumsvolymen med simbassängen behålls. Senare decenniers okänsliga ombyggnader avlägsnas och badhusets inre karaktär återskapas i lämplig omfattning. Läktarens diagonala rum ska behållas. Badhusets ljusa fasader och stora sammanhängande fönsterband ska återställas till ursprungligt utseende. 16

17 17 Invändigt perspektiv av befintligt badhus ombyggt till bibliotek

18 Perspektiv av atriet från det vinnande tävlingsförslaget 18

19 Fasad mot årummet FASADER Ny bebyggelse ska ha en lätt fasad av vit aluminium och glas. Fasaden delas upp vågrätt och lodrätt genom en variation av öppna och slutna partier. I förhållande till badhuset upplevs den nya byggnaden som ljus med homogena, rena fasader som harmonierar med badhusets modernistiska arkitektur. De genomgående utvändiga trapporna i den nya volymen ger ett diagonalt avtryck i fasaden genom sin vita puts i varierande tjocklekar. Fasaderna är indragna vid entréer samt vid trapporna längs den nya byggnadens långsidor. Att fasaden längs trapporna är ges en tillräcklig indragning är en viktig karaktärsegenskap som lösgör den övre volymen från sockeln. Entréer samt fasaden längs trapporna ska utföras i Lättfasad av vit aluminium och glas Uppglasat vid entréer samt längs med trapporna som följer byggnadens långsidor Putsad utvändig trappa 19 Utsnitt av fasad ot årummet med utvändig trappa

20 NORD Fasadillustrationer, streckad linje redovisar ny höjd KANT 01 KANT 02 VEST Fasadillustrationer, streckad linje redovisar ny höjd 20

21 ST ØST Fasadillustrationer, streckad linje redovisar ny höjd KANT 01 KANT 01 KANT 02 KANT 02 21

22 STADSBYGGNAD Eskilstuna Besöksadress Alva Myrdals gata 5 Telefon: webbplats