IT-universitetet Fakultetens årsrapport

Transkript

1 IT-universitetet Fakultetens årsrapport

2 IT-universitetets fakultet, februari 2009 Upplägg: Åsa Ekvall Layout: Catharina Jerkbrant Foto: Jan-Olof Yxell (om inget annat anges) Omslagsfoto: Catharina Jerkbrant 2

3 Innehåll: INLEDNING Att tillhöra två är en styrka! 4 Nya former för nätverket IT-universitet et 5 FORSKNING Pris för bevis 6 Ny professor i informatik 7 Årets doktorsavhandlingar 8 Språkteknologi en del av universitetets styrkeområden 10 Lärande, kommunikation & IT 12 FORSKNING I SAMVERKAN Teknologi och juridik samverkar mot barnpornografi 14 Den (o)hållbara förpackningen 16 Forskning med fokus på svensk krishantering 16 Öppen innovation 17 UTBILDNING Tech Center 18 Systemvetenskapligt program attraktivt igen 19 Vad hände sedan? Alumn, datavetenskapligt program 20 VERKSAMHET Verksamheten i siffror 21 3

4 IT-fakultetens två institutioner är båda integrerade mellan Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Urban Nuldén och Catarina Coquand är prefekterna som ser många fördelar med integrationen. Att tillhöra två är en styrka Den snabba utvecklingen inom informationsteknologin ställer krav på utbildning och forskning som närmar sig teknologin från en rad olika håll. För att skapa förutsättningar för ett sådant helhetsgrepp inom IT, skapades en särskild fakultet, IT-universitetet, vid Göteborgs universitet år Fakulteten bedriver grundutbildning, forskarutbildning och forskning inom en rad olika områden med relation till informationsteknologi och informationsteknik. Institutionerna vid fakulteten, institutionen för tillämpad IT och institutionen för data- och informationsteknik, är båda så kallade integrerade institutioner mellan Chalmers och Göteborgs universitet. Genom att samla krafterna inom IT-området ökar möjligheterna att utveckla konkurrenskraftig utbildning och forskning med Västsverige som bas. Fakulteten ska bygga och vidareutveckla kompletta miljöer där vi verkligen drar nytta av fördelarna med att vara integrerade institutioner, både inom undervisning, forskning och samverkan. Samarbeten ger synergieffekter och stimulerar kvalitetstänkande. Samverkan är något av en profil för fakulteten, vilket också framgår av denna årsrapport. Redan tidigt skapades samarbeten med det omgivande samhället, ett arbete som har utvecklats och förstärkts sedan starten. Flera utbildningar bedrivs i nära samverkan med externa aktörer, som exempelvis Ericsson och Västra Götalandsregionen. Inom forskningen finns en rad samarbetsprojekt med andra forskningsmiljöer, näringsliv och offentlig sektor. Hösten 2008 genomgick fakulteten en omfattande omorganisation för att tydliggöra organisationen och skapa ytterligare möjligheter för samverkan. En ny nätverksorganisation för IT-universitetet har inrättats, frikopplad från fakulteten och med bredare verksamhetsområde än tidigare. Fakulteten har flera spännande utmaningar 2009 och framåt. Förutom det ovan nämnda blir internationalisering en viktig uppgift. Fakultetens utbildningar ska bli ännu mer attraktiva för internationella studenter. Magnus Bergquist, prodekan 4

5 Nya former för nätverket IT-universitetet Under 2008 slutfördes en omorganisation av IT-universitetet till en linjeorganisation, där alla i kärnverksamheten nu är anställda vid någon av de båda institutionerna Data- och informationsteknik och Tillämpad informationsteknologi. Institutionernas chalmersverksamhet ligger direkt under Chalmers rektor och universitetsverksamheten är placerad under IT-universitetets fakultet. På så sätt kommer IT-universitetets kärnverksamhet naturligt in i organisationen vid såväl Chalmers tekniska högskola som vid Göteborgs universitet. Men IT-universitetet som ett nätverk/paraply för samverkan saknas i den nya linjeorganisationen enligt ovan. Informationsteknikens tillämpningar finns inom alla områden och behovet av ett nätverk för samverkan över institutions- och fakultetsgränserna är idag minst lika stort som då IT-universitetet bildades. Under år 2009 kommer därför den nätverkande delen av IT-universitetets verksamhet att övergå till att bli ett paraply och en mötesplats för akademi, näringsliv och samhälle, där gemensamma projekt inom IT-området ska initieras. Nätverket är gemensamt mellan Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola och IT-universitetet blir en portal för forskning och undervisning inom informationstekniken. För att öka tydligheten byter fakulteten samtidigt namn till IT-fakulteten. Med den här organisationen öppnas nya möjligheter upp för IT-universitetet att bli det nav för samverkan som var den ursprungliga visionen för IT-universitetet! Jan Smith, rektor för IT-universitetet 5

6 Pris för bevis Thierry Coquand vid Data- och informationsteknik, Göteborgs universitet, har under år 2008 tilldelats Kurt Gödel Centenary Research Prize Fellowship om dollar för sin nyskapande forskning inom matematikens grunder. Priset är personligt och tillfaller en senior forskare i världen vars forskning har sitt ursprung i Gödels arbete inom matematik och logik. Personliga priser är ovanliga i forskarvärlden och särskilt inom forskning om matematikens grunder. Thierry Coquand studerade matematik och logik vid École Normale Superieure i Paris och doktorerade i datavetenskap vid forskningsinstitutet INRIA. Redan 1996 utnämndes han till professor i datalogi vid Göteborgs universitet fick han ta emot Wallmarkska priset av Kungliga Vetenskapsakademin. Thierry Coquand är mottagare av Kurt Gödel Centenary Research Prize Fellowship Förhållandet mellan datorprogram och matematiska bevis Thierry Coquands forskning befinner sig i gränslandet mellan matematisk logik och teoretisk datavetenskap och är av grundläggande eller primär natur. Vilken är strukturen på matematiska bevis? Finns det kopplingar mellan matematiska bevis och datorprogram? Ett av Thierrys forskningsområden är typteori, som bygger på Bertrand Russells filosofiska reflektioner och är den mest exakta formuleringen av logik. Samtidigt tycker han att det finns spännande och intressanta tillämpningar trots ämnets och områdets grundläggande natur. Felfritt intressant inom mjukvaruutveckling I Frankrike har ett system utvecklats som bygger på Thierrys idéer för att kontrollera bevis. Forskare vid Microsoft Research i Paris har använt programmet för att formalisera ett mycket känt problem och bevis, fyrfärgsteoremet. Att Microsoft är intresserade av ett matematiskt bevis kan tyckas förvånande, men de tror att det kan öka förståelsen för hur man utvecklar en korrekt programvara. Samma system har också använts för att bekräfta att chipet i ett betalkort inte innehåller fel eller buggar. Typteori har också tillämpningar inom lingvistik och spelar en viktig roll för institutionens forskning inom språkteknologi, eftersom typteori gör det möjligt att automatiskt översätta språkfragment med bibehållen mening och korrekt grammatik. Thierry bor sedan 18 år i Sverige och uppskattar bredden och djupet på forskningen vid Institutionen för dataoch informationsteknik, som är gemensam mellan Chalmers och Göteborgs universitet. Förvånande nog är mina kollegors forskning om programmeringsspråk och funktionell programmering relevanta för att förstå matematikens grunder, säger han, samtidigt som matematikens grunder är viktiga inom datavetenskap. Text: Åsa Ekvall 6

7 FORSKNING Rikard Lindgren ny professor i informatik Rikard Lindgren disputerade år 2002 med avhandlingen Competence Systems vid dåvarande institutionen för informatik, Göteborgs universitet. Det övergripande syftet med avhandlingsarbetet var att utveckla och utvärdera designprinciper för kompetenssystem avsedda att understödja kunskapsbaserade organisationer. Efter avlagd doktorsexamen fördjupade sig Rikard inom områdena aktionsforskning och knowledge management, samt den roll samhällsteorier spelar i försök att förstå hur informationsteknologi används. Hans fördjupningsarbete inriktades framförallt mot design och användning av IT-stöd för kompetenshantering samt aktionsforskning. Vad gäller det senare har hans forskningsarbete belyst hur prototyper kan nyttjas för utveckling av både teoretiska och praktiska erfarenheter. I maj år 2005 utnämndes Rikard till docent i informatik. Under de senaste åren har Rikard startat och byggt upp forskningsgruppen Transport vid Viktoriainstitutet i Göteborg. Forskningen kan beskrivas som aktionsorienterad med inriktning mot hur informationsinfrastrukturer kan designas för att stödja värdeskapande processer inom och mellan transportorganisationer. Mera specifikt adresserar forskningen hur distribuerade verksamheter kan åstadkomma effektiv och flexibel informationshantering genom integration av inbyggda, mobila och stationära teknologier. Viktiga frågor i det här sammanhanget berör arkitekturell kunskapsutveckling, IT innovation, samt standardisering. I juli 2008 befordrades Rikard till professor i informatik. Rikard Lindgren befordrades 1 juli 2008 till professor i informatik vid institutionen för tillämpad informationsteknologi. Rikards forskningsarbete har publicerats i välrenomerade internationella tidskrifter såsom European Journal of Information Systems, Information & Organization, Information Systems Journal, Information Systems Management, Journal of Strategic Information Systems och MIS Quarterly. Som en viktig del av sin forskningsgärning fungerar han som associate editor för tidskrifterna Information Systems Research, Journal of Information & Knowledge Management samt Scandinavian Journal of Information Systems. I sin roll vid institutionen för tillämpad IT kommer Rikard att vara involverad i grundutbildnings- och forskarutbildningsaktiviteter, samt forskningssamarbeten med Högskolan i Borås och Viktoriainstitutet. 7

8 avhandlingar Anpassa upphovsrätten till kollektivt skapande I avhandlingen Law in a Noise Society belyser industridoktoranden Nicklas Lundblad de konsekvenser som ny teknik inneburit och som IT-politiken haft svårt att möta. Särskilt upphovsrätten och integritetsskyddet har varit ifrågasatta och i stark förändring. I sin avhandling visar Nicklas Lundblad att kontrollen över informationen aldrig funnits. Vi rör oss inte ifrån informationssamhället, vi har aldrig varit där, anser han. Nicklas Lundblads innovation är brussamhället. Brussamhället är rikt på information, skapande och kreativitet, tekniken är autonom och småskalig och distributionen av information är nästintill omöjlig att kontrollera. Brussamhället kännetecknas av en spontan ordning, bortom lagstiftarens och teknikerns kontroll. Nicklas Lundblad disputerade i informatik vid Göteborgs universitet 20 februari Bilresor som spel Liselott Brunnberg har i sin doktorsavhandling Playing with the Highway Experience Pervasive Games on the Road undersökt möjligheterna att använda upplevelser på en bilresa för att bygga in dramatik och utmaningar i så kallade pervasive games. Pervasive games ingår i begreppet verklighetsspel som är ett samlingsbegrepp för spel som använder verkligheten som spelplan. Forskningens syfte har varit att få kunskap om ett nytt mobilt användningsområde, förstå vilka möjligheter som finns och vad det innebär i designen. Forskningen har resulterat i spelen Backseat Gaming, Road Rager och Backseat Playground, tre spelprototyper som på olika sätt illustrerar såväl problem som möjligheter för designutrymmet i utvecklingen av interaktiva applikationer. Liselott Brunnberg disputerade i tillämpad informationsteknologi vid Göteborgs universitet 5 juni Prisbelönt verktyg för optimerings- och verifieringsproblem The satisfiability problem for propositional formulas i kortform kallad SAT, är ett mycket flexibelt ramverk för modellering och kodning av ett stort spektra av problem inom utsökning, optimering och verifiering. Niklas Sörensson har i sin avhandling Effective SAT Solving presenterat en ny design av en s.k. SAT solver. Niklas har tagit fram en mycket effektiv, skalbar och modulär arkitektur för lösning av SATproblem, som kan användas tillsammans med de flesta front- och backends. Den nya designen av SAT solver har vunnit flera priser och anses för närvarande vara den mest framgångsrika av sitt slag i världen. Den används idag i hundratals forskningsprojekt, både kommersiellt och inom akademin. Niklas Sörensson disputerade i datavetenskap vid Göteborgs universitet 17 oktober

9 FORSKNING Många applikationer möjliga när datorn hanterar mänskliga språk I avhandlingen Programming Language Techniques for Natural Language Applications beskriver Björn Bringert hur man kan använda programtekniker från det typteoretiska systemet Grammatical Framework för att konstruera datorprogram som behandlar mänskligt språk. Med hjälp av teknik från programspråksområdet kan vi använda grammatikerna i Grammatical Framework för att exempelvis utveckla språkmodeller inom taligenkänning, dialoghanterare för dialog mellan människa och dator, bygga talöversättare och webbaserade textredigeringsprogram som är syntaxmedvetna. Björn Bringert disputerade i datavetenskap vid Göteborgs universitet 12 november Tekniker för verifiering kan också upptäcka fel i programvaror Philipp Rümmer har i sin avhandling Calculi for Program Incorrectness and Arithmetic undersökt hur tekniker som normalt används för att verifiera programvaror också kan användas för att upptäcka fel i programmet. Hans arbete har omfattat såväl metoder för att avslöja att ett program kan producera inkorrekta resultat, som för att upptäcka icke-terminering av program. I sin forskning har Rümmer utvecklat nya metoder för symbolisk programexekvering och för att formellt resonera om heltalaritmetik. Philipp Rümmer disputerade i datavetenskap vid Göteborgs universitet 17 december

10 Grammatik program Språkteknologi teorin som gör det möjligt att lära datorn förstå språk Aarne Ranta är professorn i datavetenskap som talar sex språk och därtill har studerat tio. Men när han utvecklar språkverktyg använder han idéerna från maskinernas språk för att bygga grammatiker för datorn. Det gäller att se överlappningarna, säger han. Det ena inspirerar till det andra. Samarbetet mellan institutionerna Data- och informationsteknik och Lingvistik etablerades redan på 90-talet med professorerna Robin Cooper och Bengt Nordström. För tre år sedan växte samarbetet ytterligare med Institutionen för Svenska språket och professor Lars Borin. Tillsammans bildade trion Centrum för språkteknologi som i dag är väl etablerat. Grammatiker som mjukvarubibliotek blev centrumets första gemensamma projekt med Vetenskapsrådet som finansiär, där de utvecklade IT-verktyg för att skapa språkresurser. Språkbanken, som är mest känd för Svenska Akademins ordlista, var föremål för insatserna i projektet och ur den teknik som uppstod i projektet kunde forskarna på Data- och informationsteknik senare utveckla tekniken bakom Saldo. Öppet lexikon Saldo är ett stort open-source-lexikon som öppnade i maj Det är en uppdaterad och utvidgad version av Svenskt associationslexikon, SAL, med rötter i 70-talet. Aarne Ranta gillar att Saldo är ett öppet och levande verktyg som används och är till nytta för många språkanvändare varje dag. Namnet Saldo kommer från förkortningen SAL med tillägget do som betyder två på hindi. Mogen forskningsmiljö Tekniken inuti Saldo heter funktionell morfologi och har stark anknytning till funktionell programmering, som länge varit ett styrkeområde inom Institutionen för data- och informationsteknik. Morfologi betyder ordformer eller formlära och är den del av lingvistiken som studerar ordens struktur, deras former och bildning. De båda programteknikerna menar Aarne är ett resultat av forskningsmiljön på institutionen som han beskriver som mogen och utvecklad. Här finns kollegor och masterstudenter från en mängd länder som pratar många språk och hjälper oss. Forskare från hela världen kommer hit och jobbar tillsammans. För doktoranderna blir förutsättningarna att lyckas så mycket större när de är integrerade i miljön och har fler forskare och andra doktorander att knyta an till. Mångfald är bra för institutionsmiljön, men det tar lång tid att utveckla en sådan miljö, säger Aarne Ranta. Lär datorn grammatik Språkteknologigruppen har haft programspråket Grammatical Framework som genomgående tema det senaste decenniet. Grammatical Framework är ett programspråk designat för grammatik som översätter till flera språk samtidigt, och där orden uttrycker samma innehåll på de olika språken. För att ge en bild kan vi jämföra med ett översättningsprogram som många mött, Googles översättning av webbsidor. Googles översättning har en stor fördel: den kan översätta vilken text som helst. Men Googles verktyg kan inte grammatik, det är frasbaserat och översätter ord för ord. Eftersom översättaren också bygger på statistik, så vet programmet att det ska 10

11 FORSKNING INOM UNIVERSITETETS STYRKEOMRÅDEN mering! översätta a house till ett hus och inte en hus. Grammatical Framework kan översätta hur långa ordföljder som helst och vet att det heter ett hus, tack vare den grammatikbaserade tekniken, men har nackdelen att bara kunna översätta det som finns med i grammatiken. Fråga kartan om vägen Ur teorierna bakom Grammatical Framework har gruppen senare utvecklat flera språkapplikationer i samarbete med dialoglabbet på Campus Lindholmen. Digitala kartor som man frågar om vägen och där kartan sedan visar hur man ska åka, är ett exempel på taligenkänning som gruppen gjort. För språkteknologin är det förstås utmanande att man jobbar med något så levande och föränderligt som språket. För att komma runt detta har vi områden som vi utvecklar och där vi kan översätta med stor precision, som spårvagnar och hållplatser. Matteövningar har varit ett annat bra område att utveckla tekniken med. Aarne Ranta, professor i datavetenskap, med språkteknologi som specialitet. Från 12 till 23 språk I sommar arrangerar institutionen Resource Grammar Summer School. Aarne hoppas och önskar sig att det kommer två deltagare från varje europeiskt språk så att Grammatical Framework kan växa och utökas till att kunna översätta alla 23 officiella EU-språk. Än så länge hanterar programmet de stora europeiska språken plus bulgariska, danska, finska, norska och svenska. Apropå EU så kommer vi in på finansiering. Det är arbetsamt att söka EUmedel, tycker Aarne. Men han anser att det är en finansieringsform som lönar sig väl, eftersom man får samarbete på köpet. Och då är vi tillbaka till samtalets början. Samarbete och mångfald är nyckelord för språkteknologin vid Göteborgs universitet. Utan dessa hade området inte varit den vetenskapliga framgång som det är idag. Markus Forsbergs avhandling Three Tools for Language Processing: BNF Converter, Functional Morphology, and Extract presenterar tekniken i Saldo. Text: Åsa Ekvall 11

12 Lärande, kommunikation & IT inom universitetets styrkeområde Kunskapsbildning och lärande Inom området Lärande, kommunikation och IT arbetar man med frågor om hur digitala medier och informationsteknologier kan påverka och förändra villkoren för lärande och kunskapsbildning inom skola och högre utbildning, i arbetslivet och i människors vardag. Frågorna sträcker sig från samhällsnivå till individnivå: System och infrastrukturer för lärande, exempelvis distansutbildning, nätbaserad undervisning och flexibelt lärande Interaktion och kommunikation i IT-baserade lärandemiljöer, som t.ex. klassrum Utformning och användning av digitala teknologier och redskap för pedagogiska syften, exempelvis simuleringar, spel, lärandeplattformar (LMS), nätverks- och mobila teknologier, web2.0-teknologier och digitala läromedel Hur IT påverkar utveckling och tradering av kunskap i samhället, bland annat inom olika professioner Individers lärande och utveckling utveckling av kunskaper och färdigheter inom specifika ämnesområden som matematik, naturvetenskap och språk, utveckling av mer generella färdigheter och utveckling av olika former av literacies En central tematik i ett samhällsutvecklingsperspektiv är frågor kring gränsförskjutningar mellan formellt lärande (inom ramen för institutionella organisationer) och informellt lärande i vardagen och vad IT betyder i dessa processer. Metodologiskt innefattar arbetet empiriska studier, teori- och modellutveckling samt design, utveckling och utprövning av nya teknologier och metoder. Två representanter för området Lärande, kommunikation och IT: Berner Lindström, forskningsledare (överst) och Ylva Hård af Segerstad, områdesansvarig. Foto: Göran Olofsson och Niclas Maupoix Lärande, kommunikation och IT är tvärdisciplinärt med en bas i human- och samhällsvetenskaper (bl.a. pedagogik, lingvistik och andra språkvetenskaper, kommunikationsstudier samt informatik och kognitionsvetenskap), men integrerar också kunskaper inom teknik/ naturvetenskap, datavetenskap och artificiell intelligens. Den innehållsliga förankringen av studier av pedagogiska processer är central och innebär ett nära samarbete med representanter för olika ämnesdiscipliner, som matematik, fysik, språk, etc. Verksamheten vid institutionen för tillämpad IT har ett nära samarbete med andra ämnen och grupperingar inom Göteborgs universitet och Chalmers, som arbetar med forskning, utveckling och undervisning inom fältet. Vid institutionen för tillämpad IT bedrivs forskning och utvecklingsarbete, forskarutbildning, lärarutbildning och grundutbildning på alla nivåer. Lärande, kommunikation och IT är en del av styrke- och profilområdet Kunskapsbildning och lärande, som Göteborgs universitet framhåller i sin strategi. En viktig förutsättning för allt arbete inom området är LinCS (Lärande, interaktion och medierad kommunikation i det moderna samhället), det Linnéstödsprojekt där ett antal av områdets forskare, lärare och doktorander ingår. 12

13 13 Foto: Catharina Jerkbrant

14 Internationellt forskningssamarbete: Teknologisk och juridisk reglering av barnpornografi och grooming Alisdair A. Gillespie är en internationellt erkänd forskare och nybliven gästforskare på institutionen för tillämpad informationsteknologi. Tillsammans med Marie Eneman, doktorand vid institutionen, kommer Alisdair under sin tid som gästforskare att bedriva forskning på temat sexuella övergrepp mot barn med koppling till informationsteknologi. Målet med forskningen är att kombinera det juridiska och det teknologiska perspektivet för att öka det samhälleliga skyddet för barn. Alisdair A. Gillespie är utbildad barrister (advokat som uppträder i domstolar), men arbetar nu heltid som forskare på institutionen för juridik vid De Montfort University i Leicester. Han undervisar främst i straffrätt. Alisdair har under flera år forskat kring sexuella övergrepp mot barn kopplat till informationsteknologi, med fokus på barnpornografi och grooming utifrån ett juridiskt perspektiv. Alisdair är en internationellt erkänd forskare inom området och deltog bland annat som inbjuden talare vid ett internationellt expertmöte gällande sexuella övergrepp av barn och IT i Bangkok i augusti Alisdair ingår också i the Home Secretary s Internet Task Force on Child Protection, vilket är ett mellanstatligt organ som skapades år 2001, där han fungerar som rådgivare åt regeringen i juridiska frågor angående IT-relaterade övergrepp mot barn. Alisdair medverkar också aktivt i utbildning av personer inom rättsväsendet i frågor gällande övergrepp av barn och IT. Under sin gästforskartid kommer Alisdair främst att samarbeta med Marie Eneman inom det aktuella forskningsområdet. Marie Eneman är doktorand på institutionen för tillämpad informationsteknologi och fokuserar också på barnpornografi och grooming i sin forskning, utifrån ett teknologiskt perspektiv. Forskningsprojekt Forskning visar att informationsteknologi används som ett kraftfullt medium för att sexuellt exploatera barn, till exempel till barnpornografi och grooming. Termen barnpornografi refererar till dokumentation av sexuella övergrepp av barn, till exempel fotografier, filmer m.m. Informationsteknologin har inneburit allvarliga förändringar vad gäller barnpornografi genom att teknologin besitter vissa egenskaper som underlättar produktion, distribution och konsumtion av stora volymer material. Dessutom underlättas aktiviteter som t.ex. grooming. Termen grooming betecknar den process då en vuxen person utvecklar en relation med ett barn i sexuellt syfte. Den vuxna personen kan till exempel använda teknologin för att söka efter potentiella offer i chattmiljöer och i dessa miljöer initiera en kontakt med barnet och utveckla relationen för att senare utnyttja barnet sexuellt. Enligt gällande svensk lagstiftning är produktion, distribution och innehav av barnpornografi kriminellt. Grooming är kriminaliserat i ett flertal andra länder, till exempel i England sedan år Sverige har dock fortfarande inte kriminaliserat grooming. 14

15 FORSKNING I SAMVERKAN Alisdair A. Gillespie och Marie Eneman har nu inlett sitt forskningssamarbete, där de studerar och jämför olika juridiska och teknologiska regleringsmodeller när det gäller barnpornografi och grooming. Målet med forskningen är att kombinera det juridiska och det teknologiska perspektivet för att öka det samhälleliga skyddet för barn. Alisdair och Marie är i sin forskning noga med att påpeka att informationsteknologi inte är en homogen teknologi, utan består av flera olika teknologier. De menar att man ofta på ett onyanserat och generellt sätt bara talar om att Internet används för barnpornografi och grooming, medan Alisdair och Marie också fokuserar på vilka olika typer av informationsteknologier som används för dessa två fenomen. Denna kunskap är mycket viktig för att kunna utveckla effektiva bekämpningsmekanismer, som olika juridiska och teknologiska regleringsmodeller. De betonar även vikten av att relevanta aktörer samarbetar kring dessa frågor för en effektiv bekämpning. Rättsväsendet, forskare och Internetföretag har mycket att vinna på att samordna sitt arbete. Alisdair och Marie samarbetar med polisen både i Sverige och England, samt även med det Göteborgsbaserade företaget Netclean Technologies, som utvecklar tekniska lösningar för att till exempel reducera åtkomsten av barnpornografiskt material och öka skyddet för barn från att bli utsatta för grooming. Det yttersta syftet med Alisdair och Maries forskning är att öka skyddet för barn, så att risken för att utsättas för sexuella övergrepp reduceras. Nyligen fick de veta att deras tvååriga groomingprojekt beviljats medel av forsknings-rådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), så det kommer att bli mycket viktig och spännande forskning om grooming framöver. Marie Eneman, doktorand vid institutionen för tillämpad informationsteknologi, och Alisdair A. Gillespie, nybliven gästforskare vid institutionen, forskar båda på området sexuella övergrepp mot barn med koppling till IT. Målet är att kombinera det tekniska och det juridiska perspektivet. 15

16 Ett par exempel på Nya forskningsprojekt Den (o)hållbara förpackningen Förpackningar har blivit ett allt viktigare marknadsföringsverktyg i vår tids upplevelsebaserade konsumtion. Förpackningens dilemma är utmärkande för konsumtionssamhället, där marknadsföring är beroende av attraktiva förpackningar och där avfallsproblemet som en del av en ohållbar livsstil inte längre kan ignoreras. Riksbanken och Vetenskapsrådet finansierar projektet, där institutionen för tillämpad IT, Högskolan för Design och Konsthantverk och Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet, samt Lunds tekniska högskola samarbetar. Projektet behandlar angelägna frågor inom förpackningsdesign, ett område med ekonomiska, estetiska, tekniska och miljömässiga implikationer. Varför ser förpackningarna ut och fungerar som de gör? Vilken roll spelar förpackningarna i utvecklingen mot ett hållbart samhälle? Angreppssättet är tvärvetenskapligt med bidrag från humaniora, samhällsvetenskap och teknik. Forskning om förpackningsdesign i Sverige har hittills huvudsakligen bedrivits inom företag och branschinstitut, medan det helt saknas historisk-analytiska studier som denna. Karin Wagner, institutionen för tillämpad IT, är en av deltagarna i det fakultetsöverskridande projektet om förpackningar i ett hållbart samhälle. Forskning med fokus på svensk krishantering Institutionen för tillämpad IT förstärker sin pågående forskning kring IT-användning vid krishantering. Under senare tid har institutionens forskare haft stora framgångar i den allt hårdare konkurrensen om forskningsmedel från myndigheterna Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten. Under 2009 kommer forskningsgruppen att, förutom den pågående studien kring dokumentationspraktik i krishantering, utöka med ett projekt kring gemensam lägesbild. Projekten bedrivs i nära samverkan med de centrala responsaktörerna och involverar bland annat Räddningstjänsten i Stor-Göteborg, Länsstyrelsen i Västra Götaland samt Göteborgs Stad. Projekten syftar till att utifrån empiriska studier av verkliga händelser skapa ny kunskap som på sikt kan förbättra och utveckla användningen av informationsteknologi för krishantering. I dagsläget saknas i många fall en empiriskt grundad design för de system som samhällets kanske viktigaste aktörer ska använda när samhället står inför svåra störningar eller kriser. Bristen på en djup förståelse av praktisk krishantering har lett till att samhällets responsaktörer i många fall saknar väldesignade teknikstöd för samverkan och samarbete. Pågående och kommande projekt kommer att ge viktiga bidrag för kunskapsutvecklingen inom krishanteringsområdet. 16

17 FORSKNING I SAMVERKAN Öppen innovation och öppna informationsplattformar OPIN I det flervetenskapliga projektet OPIN undersöker IT-fakulteten och Handelshögskolan hur nya sätt att organisera och skydda värdeskapande processer hänger samman med informationsteknologi. Vinnova och Vetenskapsrådet finansierar projektet som engagerar sammanlagt femton forskare. Ett antal krafter driver idag företag till att ställa om mot mer öppna och distribuerade innovationsprocesser: globalisering; produktkomplexitet: sociala rörelser som öppen källkod och öppen access, och inte minst genomslag av IT-infrastruktur som Internet och mobiltelefoni. Samtidigt som denna utveckling skapar nya möjligheter för företag och offentlighet, undermineras befintliga praktiker och institutionella arrangemang. Detta skapar behov för nya former för organisering och skydd av värdeskapande processer samt kunskap om hur dessa hänger samman med informationsteknologins egenskaper. För både industri och offentlig sektor finns här ett stort kunskapsbehov om hur öppna kunskapsplattformar och öppna innovationsprocesser kan designas och stödjas med hjälp av organisatoriska, juridiska och informationsteknologiska lösningar. Ytterst handlar detta också om att skapa förståelse för hur de krafter som verkar mot öppenhet inom olika områden kan utgöra grunden för ett långsiktigt, hållbart och demokratiskt förhållningssätt till innovation och kunskapsproduktion i det framtida samhället. För att samla kompetens runt dessa forskningsfrågor har IT-fakulteten och Handelshögskolan skapat en gemensam flervetenskaplig forskningsplattform: OPIN Open Innovation/Open Information. Plattformen har tre huvudperspektiv: organisation/management, värdeskapande/skydd och informationsinfrastruktur/informationsteknologi. Ingående institutioner i samarbetet är institutionerna för tillämpad IT, företagsekonomi, innovation och entreprenörskap, samt Centre for Intellectual Property Studies (CIP). Plattformen initierades i början av 2008 och har redan två gemensamma projekt: ett finansierat av Vinnova ( ) med 4.8 miljoner kronor och ett finansierat av Vetenskapsrådet ( ) med 3.2 miljoner kronor. Vinnovaprojektet utför fallstudier inom bilindustri (Volvo IT) och Telekom (Ericsson) i syfte att skapa ett initialt konceptuellt ramverk för öppen innovation. VR-projektet har en mer teoretisk prägel och fokuserar även på samhälleliga aspekter av öppen innovation och öppna kunskapsplattformar. Två av deltagarna i projektet: Jonas Kuschel, doktorand (överst), och professor Jan Ljungberg, projektledare. Forskningsplattformen engagerar totalt ca femton forskare vid de ingående institutionerna. Från institutionen för tillämpad IT deltar professor Jan Ljungberg (projektledare), docent Magnus Bergquist, samt doktoranderna Anna Maria Szczepanska och Jonas Kuschel. Projektledare på Handelshögskolan är Torbjörn Stjernberg, professor i företagsekonomi och Ulf Petrusson, professor i juridik. 17