IT-universitetet Fakultetens årsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IT-universitetet Fakultetens årsrapport 2008 1"

Transkript

1 IT-universitetet Fakultetens årsrapport

2 IT-universitetets fakultet, februari 2009 Upplägg: Åsa Ekvall Layout: Catharina Jerkbrant Foto: Jan-Olof Yxell (om inget annat anges) Omslagsfoto: Catharina Jerkbrant 2

3 Innehåll: INLEDNING Att tillhöra två är en styrka! 4 Nya former för nätverket IT-universitet et 5 FORSKNING Pris för bevis 6 Ny professor i informatik 7 Årets doktorsavhandlingar 8 Språkteknologi en del av universitetets styrkeområden 10 Lärande, kommunikation & IT 12 FORSKNING I SAMVERKAN Teknologi och juridik samverkar mot barnpornografi 14 Den (o)hållbara förpackningen 16 Forskning med fokus på svensk krishantering 16 Öppen innovation 17 UTBILDNING Tech Center 18 Systemvetenskapligt program attraktivt igen 19 Vad hände sedan? Alumn, datavetenskapligt program 20 VERKSAMHET Verksamheten i siffror 21 3

4 IT-fakultetens två institutioner är båda integrerade mellan Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Urban Nuldén och Catarina Coquand är prefekterna som ser många fördelar med integrationen. Att tillhöra två är en styrka Den snabba utvecklingen inom informationsteknologin ställer krav på utbildning och forskning som närmar sig teknologin från en rad olika håll. För att skapa förutsättningar för ett sådant helhetsgrepp inom IT, skapades en särskild fakultet, IT-universitetet, vid Göteborgs universitet år Fakulteten bedriver grundutbildning, forskarutbildning och forskning inom en rad olika områden med relation till informationsteknologi och informationsteknik. Institutionerna vid fakulteten, institutionen för tillämpad IT och institutionen för data- och informationsteknik, är båda så kallade integrerade institutioner mellan Chalmers och Göteborgs universitet. Genom att samla krafterna inom IT-området ökar möjligheterna att utveckla konkurrenskraftig utbildning och forskning med Västsverige som bas. Fakulteten ska bygga och vidareutveckla kompletta miljöer där vi verkligen drar nytta av fördelarna med att vara integrerade institutioner, både inom undervisning, forskning och samverkan. Samarbeten ger synergieffekter och stimulerar kvalitetstänkande. Samverkan är något av en profil för fakulteten, vilket också framgår av denna årsrapport. Redan tidigt skapades samarbeten med det omgivande samhället, ett arbete som har utvecklats och förstärkts sedan starten. Flera utbildningar bedrivs i nära samverkan med externa aktörer, som exempelvis Ericsson och Västra Götalandsregionen. Inom forskningen finns en rad samarbetsprojekt med andra forskningsmiljöer, näringsliv och offentlig sektor. Hösten 2008 genomgick fakulteten en omfattande omorganisation för att tydliggöra organisationen och skapa ytterligare möjligheter för samverkan. En ny nätverksorganisation för IT-universitetet har inrättats, frikopplad från fakulteten och med bredare verksamhetsområde än tidigare. Fakulteten har flera spännande utmaningar 2009 och framåt. Förutom det ovan nämnda blir internationalisering en viktig uppgift. Fakultetens utbildningar ska bli ännu mer attraktiva för internationella studenter. Magnus Bergquist, prodekan 4

5 Nya former för nätverket IT-universitetet Under 2008 slutfördes en omorganisation av IT-universitetet till en linjeorganisation, där alla i kärnverksamheten nu är anställda vid någon av de båda institutionerna Data- och informationsteknik och Tillämpad informationsteknologi. Institutionernas chalmersverksamhet ligger direkt under Chalmers rektor och universitetsverksamheten är placerad under IT-universitetets fakultet. På så sätt kommer IT-universitetets kärnverksamhet naturligt in i organisationen vid såväl Chalmers tekniska högskola som vid Göteborgs universitet. Men IT-universitetet som ett nätverk/paraply för samverkan saknas i den nya linjeorganisationen enligt ovan. Informationsteknikens tillämpningar finns inom alla områden och behovet av ett nätverk för samverkan över institutions- och fakultetsgränserna är idag minst lika stort som då IT-universitetet bildades. Under år 2009 kommer därför den nätverkande delen av IT-universitetets verksamhet att övergå till att bli ett paraply och en mötesplats för akademi, näringsliv och samhälle, där gemensamma projekt inom IT-området ska initieras. Nätverket är gemensamt mellan Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola och IT-universitetet blir en portal för forskning och undervisning inom informationstekniken. För att öka tydligheten byter fakulteten samtidigt namn till IT-fakulteten. Med den här organisationen öppnas nya möjligheter upp för IT-universitetet att bli det nav för samverkan som var den ursprungliga visionen för IT-universitetet! Jan Smith, rektor för IT-universitetet 5

6 Pris för bevis Thierry Coquand vid Data- och informationsteknik, Göteborgs universitet, har under år 2008 tilldelats Kurt Gödel Centenary Research Prize Fellowship om dollar för sin nyskapande forskning inom matematikens grunder. Priset är personligt och tillfaller en senior forskare i världen vars forskning har sitt ursprung i Gödels arbete inom matematik och logik. Personliga priser är ovanliga i forskarvärlden och särskilt inom forskning om matematikens grunder. Thierry Coquand studerade matematik och logik vid École Normale Superieure i Paris och doktorerade i datavetenskap vid forskningsinstitutet INRIA. Redan 1996 utnämndes han till professor i datalogi vid Göteborgs universitet fick han ta emot Wallmarkska priset av Kungliga Vetenskapsakademin. Thierry Coquand är mottagare av Kurt Gödel Centenary Research Prize Fellowship Förhållandet mellan datorprogram och matematiska bevis Thierry Coquands forskning befinner sig i gränslandet mellan matematisk logik och teoretisk datavetenskap och är av grundläggande eller primär natur. Vilken är strukturen på matematiska bevis? Finns det kopplingar mellan matematiska bevis och datorprogram? Ett av Thierrys forskningsområden är typteori, som bygger på Bertrand Russells filosofiska reflektioner och är den mest exakta formuleringen av logik. Samtidigt tycker han att det finns spännande och intressanta tillämpningar trots ämnets och områdets grundläggande natur. Felfritt intressant inom mjukvaruutveckling I Frankrike har ett system utvecklats som bygger på Thierrys idéer för att kontrollera bevis. Forskare vid Microsoft Research i Paris har använt programmet för att formalisera ett mycket känt problem och bevis, fyrfärgsteoremet. Att Microsoft är intresserade av ett matematiskt bevis kan tyckas förvånande, men de tror att det kan öka förståelsen för hur man utvecklar en korrekt programvara. Samma system har också använts för att bekräfta att chipet i ett betalkort inte innehåller fel eller buggar. Typteori har också tillämpningar inom lingvistik och spelar en viktig roll för institutionens forskning inom språkteknologi, eftersom typteori gör det möjligt att automatiskt översätta språkfragment med bibehållen mening och korrekt grammatik. Thierry bor sedan 18 år i Sverige och uppskattar bredden och djupet på forskningen vid Institutionen för dataoch informationsteknik, som är gemensam mellan Chalmers och Göteborgs universitet. Förvånande nog är mina kollegors forskning om programmeringsspråk och funktionell programmering relevanta för att förstå matematikens grunder, säger han, samtidigt som matematikens grunder är viktiga inom datavetenskap. Text: Åsa Ekvall 6

7 FORSKNING Rikard Lindgren ny professor i informatik Rikard Lindgren disputerade år 2002 med avhandlingen Competence Systems vid dåvarande institutionen för informatik, Göteborgs universitet. Det övergripande syftet med avhandlingsarbetet var att utveckla och utvärdera designprinciper för kompetenssystem avsedda att understödja kunskapsbaserade organisationer. Efter avlagd doktorsexamen fördjupade sig Rikard inom områdena aktionsforskning och knowledge management, samt den roll samhällsteorier spelar i försök att förstå hur informationsteknologi används. Hans fördjupningsarbete inriktades framförallt mot design och användning av IT-stöd för kompetenshantering samt aktionsforskning. Vad gäller det senare har hans forskningsarbete belyst hur prototyper kan nyttjas för utveckling av både teoretiska och praktiska erfarenheter. I maj år 2005 utnämndes Rikard till docent i informatik. Under de senaste åren har Rikard startat och byggt upp forskningsgruppen Transport vid Viktoriainstitutet i Göteborg. Forskningen kan beskrivas som aktionsorienterad med inriktning mot hur informationsinfrastrukturer kan designas för att stödja värdeskapande processer inom och mellan transportorganisationer. Mera specifikt adresserar forskningen hur distribuerade verksamheter kan åstadkomma effektiv och flexibel informationshantering genom integration av inbyggda, mobila och stationära teknologier. Viktiga frågor i det här sammanhanget berör arkitekturell kunskapsutveckling, IT innovation, samt standardisering. I juli 2008 befordrades Rikard till professor i informatik. Rikard Lindgren befordrades 1 juli 2008 till professor i informatik vid institutionen för tillämpad informationsteknologi. Rikards forskningsarbete har publicerats i välrenomerade internationella tidskrifter såsom European Journal of Information Systems, Information & Organization, Information Systems Journal, Information Systems Management, Journal of Strategic Information Systems och MIS Quarterly. Som en viktig del av sin forskningsgärning fungerar han som associate editor för tidskrifterna Information Systems Research, Journal of Information & Knowledge Management samt Scandinavian Journal of Information Systems. I sin roll vid institutionen för tillämpad IT kommer Rikard att vara involverad i grundutbildnings- och forskarutbildningsaktiviteter, samt forskningssamarbeten med Högskolan i Borås och Viktoriainstitutet. 7

8 avhandlingar Anpassa upphovsrätten till kollektivt skapande I avhandlingen Law in a Noise Society belyser industridoktoranden Nicklas Lundblad de konsekvenser som ny teknik inneburit och som IT-politiken haft svårt att möta. Särskilt upphovsrätten och integritetsskyddet har varit ifrågasatta och i stark förändring. I sin avhandling visar Nicklas Lundblad att kontrollen över informationen aldrig funnits. Vi rör oss inte ifrån informationssamhället, vi har aldrig varit där, anser han. Nicklas Lundblads innovation är brussamhället. Brussamhället är rikt på information, skapande och kreativitet, tekniken är autonom och småskalig och distributionen av information är nästintill omöjlig att kontrollera. Brussamhället kännetecknas av en spontan ordning, bortom lagstiftarens och teknikerns kontroll. Nicklas Lundblad disputerade i informatik vid Göteborgs universitet 20 februari Bilresor som spel Liselott Brunnberg har i sin doktorsavhandling Playing with the Highway Experience Pervasive Games on the Road undersökt möjligheterna att använda upplevelser på en bilresa för att bygga in dramatik och utmaningar i så kallade pervasive games. Pervasive games ingår i begreppet verklighetsspel som är ett samlingsbegrepp för spel som använder verkligheten som spelplan. Forskningens syfte har varit att få kunskap om ett nytt mobilt användningsområde, förstå vilka möjligheter som finns och vad det innebär i designen. Forskningen har resulterat i spelen Backseat Gaming, Road Rager och Backseat Playground, tre spelprototyper som på olika sätt illustrerar såväl problem som möjligheter för designutrymmet i utvecklingen av interaktiva applikationer. Liselott Brunnberg disputerade i tillämpad informationsteknologi vid Göteborgs universitet 5 juni Prisbelönt verktyg för optimerings- och verifieringsproblem The satisfiability problem for propositional formulas i kortform kallad SAT, är ett mycket flexibelt ramverk för modellering och kodning av ett stort spektra av problem inom utsökning, optimering och verifiering. Niklas Sörensson har i sin avhandling Effective SAT Solving presenterat en ny design av en s.k. SAT solver. Niklas har tagit fram en mycket effektiv, skalbar och modulär arkitektur för lösning av SATproblem, som kan användas tillsammans med de flesta front- och backends. Den nya designen av SAT solver har vunnit flera priser och anses för närvarande vara den mest framgångsrika av sitt slag i världen. Den används idag i hundratals forskningsprojekt, både kommersiellt och inom akademin. Niklas Sörensson disputerade i datavetenskap vid Göteborgs universitet 17 oktober

9 FORSKNING Många applikationer möjliga när datorn hanterar mänskliga språk I avhandlingen Programming Language Techniques for Natural Language Applications beskriver Björn Bringert hur man kan använda programtekniker från det typteoretiska systemet Grammatical Framework för att konstruera datorprogram som behandlar mänskligt språk. Med hjälp av teknik från programspråksområdet kan vi använda grammatikerna i Grammatical Framework för att exempelvis utveckla språkmodeller inom taligenkänning, dialoghanterare för dialog mellan människa och dator, bygga talöversättare och webbaserade textredigeringsprogram som är syntaxmedvetna. Björn Bringert disputerade i datavetenskap vid Göteborgs universitet 12 november Tekniker för verifiering kan också upptäcka fel i programvaror Philipp Rümmer har i sin avhandling Calculi for Program Incorrectness and Arithmetic undersökt hur tekniker som normalt används för att verifiera programvaror också kan användas för att upptäcka fel i programmet. Hans arbete har omfattat såväl metoder för att avslöja att ett program kan producera inkorrekta resultat, som för att upptäcka icke-terminering av program. I sin forskning har Rümmer utvecklat nya metoder för symbolisk programexekvering och för att formellt resonera om heltalaritmetik. Philipp Rümmer disputerade i datavetenskap vid Göteborgs universitet 17 december

10 Grammatik program Språkteknologi teorin som gör det möjligt att lära datorn förstå språk Aarne Ranta är professorn i datavetenskap som talar sex språk och därtill har studerat tio. Men när han utvecklar språkverktyg använder han idéerna från maskinernas språk för att bygga grammatiker för datorn. Det gäller att se överlappningarna, säger han. Det ena inspirerar till det andra. Samarbetet mellan institutionerna Data- och informationsteknik och Lingvistik etablerades redan på 90-talet med professorerna Robin Cooper och Bengt Nordström. För tre år sedan växte samarbetet ytterligare med Institutionen för Svenska språket och professor Lars Borin. Tillsammans bildade trion Centrum för språkteknologi som i dag är väl etablerat. Grammatiker som mjukvarubibliotek blev centrumets första gemensamma projekt med Vetenskapsrådet som finansiär, där de utvecklade IT-verktyg för att skapa språkresurser. Språkbanken, som är mest känd för Svenska Akademins ordlista, var föremål för insatserna i projektet och ur den teknik som uppstod i projektet kunde forskarna på Data- och informationsteknik senare utveckla tekniken bakom Saldo. Öppet lexikon Saldo är ett stort open-source-lexikon som öppnade i maj Det är en uppdaterad och utvidgad version av Svenskt associationslexikon, SAL, med rötter i 70-talet. Aarne Ranta gillar att Saldo är ett öppet och levande verktyg som används och är till nytta för många språkanvändare varje dag. Namnet Saldo kommer från förkortningen SAL med tillägget do som betyder två på hindi. Mogen forskningsmiljö Tekniken inuti Saldo heter funktionell morfologi och har stark anknytning till funktionell programmering, som länge varit ett styrkeområde inom Institutionen för data- och informationsteknik. Morfologi betyder ordformer eller formlära och är den del av lingvistiken som studerar ordens struktur, deras former och bildning. De båda programteknikerna menar Aarne är ett resultat av forskningsmiljön på institutionen som han beskriver som mogen och utvecklad. Här finns kollegor och masterstudenter från en mängd länder som pratar många språk och hjälper oss. Forskare från hela världen kommer hit och jobbar tillsammans. För doktoranderna blir förutsättningarna att lyckas så mycket större när de är integrerade i miljön och har fler forskare och andra doktorander att knyta an till. Mångfald är bra för institutionsmiljön, men det tar lång tid att utveckla en sådan miljö, säger Aarne Ranta. Lär datorn grammatik Språkteknologigruppen har haft programspråket Grammatical Framework som genomgående tema det senaste decenniet. Grammatical Framework är ett programspråk designat för grammatik som översätter till flera språk samtidigt, och där orden uttrycker samma innehåll på de olika språken. För att ge en bild kan vi jämföra med ett översättningsprogram som många mött, Googles översättning av webbsidor. Googles översättning har en stor fördel: den kan översätta vilken text som helst. Men Googles verktyg kan inte grammatik, det är frasbaserat och översätter ord för ord. Eftersom översättaren också bygger på statistik, så vet programmet att det ska 10

11 FORSKNING INOM UNIVERSITETETS STYRKEOMRÅDEN mering! översätta a house till ett hus och inte en hus. Grammatical Framework kan översätta hur långa ordföljder som helst och vet att det heter ett hus, tack vare den grammatikbaserade tekniken, men har nackdelen att bara kunna översätta det som finns med i grammatiken. Fråga kartan om vägen Ur teorierna bakom Grammatical Framework har gruppen senare utvecklat flera språkapplikationer i samarbete med dialoglabbet på Campus Lindholmen. Digitala kartor som man frågar om vägen och där kartan sedan visar hur man ska åka, är ett exempel på taligenkänning som gruppen gjort. För språkteknologin är det förstås utmanande att man jobbar med något så levande och föränderligt som språket. För att komma runt detta har vi områden som vi utvecklar och där vi kan översätta med stor precision, som spårvagnar och hållplatser. Matteövningar har varit ett annat bra område att utveckla tekniken med. Aarne Ranta, professor i datavetenskap, med språkteknologi som specialitet. Från 12 till 23 språk I sommar arrangerar institutionen Resource Grammar Summer School. Aarne hoppas och önskar sig att det kommer två deltagare från varje europeiskt språk så att Grammatical Framework kan växa och utökas till att kunna översätta alla 23 officiella EU-språk. Än så länge hanterar programmet de stora europeiska språken plus bulgariska, danska, finska, norska och svenska. Apropå EU så kommer vi in på finansiering. Det är arbetsamt att söka EUmedel, tycker Aarne. Men han anser att det är en finansieringsform som lönar sig väl, eftersom man får samarbete på köpet. Och då är vi tillbaka till samtalets början. Samarbete och mångfald är nyckelord för språkteknologin vid Göteborgs universitet. Utan dessa hade området inte varit den vetenskapliga framgång som det är idag. Markus Forsbergs avhandling Three Tools for Language Processing: BNF Converter, Functional Morphology, and Extract presenterar tekniken i Saldo. Text: Åsa Ekvall 11

12 Lärande, kommunikation & IT inom universitetets styrkeområde Kunskapsbildning och lärande Inom området Lärande, kommunikation och IT arbetar man med frågor om hur digitala medier och informationsteknologier kan påverka och förändra villkoren för lärande och kunskapsbildning inom skola och högre utbildning, i arbetslivet och i människors vardag. Frågorna sträcker sig från samhällsnivå till individnivå: System och infrastrukturer för lärande, exempelvis distansutbildning, nätbaserad undervisning och flexibelt lärande Interaktion och kommunikation i IT-baserade lärandemiljöer, som t.ex. klassrum Utformning och användning av digitala teknologier och redskap för pedagogiska syften, exempelvis simuleringar, spel, lärandeplattformar (LMS), nätverks- och mobila teknologier, web2.0-teknologier och digitala läromedel Hur IT påverkar utveckling och tradering av kunskap i samhället, bland annat inom olika professioner Individers lärande och utveckling utveckling av kunskaper och färdigheter inom specifika ämnesområden som matematik, naturvetenskap och språk, utveckling av mer generella färdigheter och utveckling av olika former av literacies En central tematik i ett samhällsutvecklingsperspektiv är frågor kring gränsförskjutningar mellan formellt lärande (inom ramen för institutionella organisationer) och informellt lärande i vardagen och vad IT betyder i dessa processer. Metodologiskt innefattar arbetet empiriska studier, teori- och modellutveckling samt design, utveckling och utprövning av nya teknologier och metoder. Två representanter för området Lärande, kommunikation och IT: Berner Lindström, forskningsledare (överst) och Ylva Hård af Segerstad, områdesansvarig. Foto: Göran Olofsson och Niclas Maupoix Lärande, kommunikation och IT är tvärdisciplinärt med en bas i human- och samhällsvetenskaper (bl.a. pedagogik, lingvistik och andra språkvetenskaper, kommunikationsstudier samt informatik och kognitionsvetenskap), men integrerar också kunskaper inom teknik/ naturvetenskap, datavetenskap och artificiell intelligens. Den innehållsliga förankringen av studier av pedagogiska processer är central och innebär ett nära samarbete med representanter för olika ämnesdiscipliner, som matematik, fysik, språk, etc. Verksamheten vid institutionen för tillämpad IT har ett nära samarbete med andra ämnen och grupperingar inom Göteborgs universitet och Chalmers, som arbetar med forskning, utveckling och undervisning inom fältet. Vid institutionen för tillämpad IT bedrivs forskning och utvecklingsarbete, forskarutbildning, lärarutbildning och grundutbildning på alla nivåer. Lärande, kommunikation och IT är en del av styrke- och profilområdet Kunskapsbildning och lärande, som Göteborgs universitet framhåller i sin strategi. En viktig förutsättning för allt arbete inom området är LinCS (Lärande, interaktion och medierad kommunikation i det moderna samhället), det Linnéstödsprojekt där ett antal av områdets forskare, lärare och doktorander ingår. 12

13 13 Foto: Catharina Jerkbrant

14 Internationellt forskningssamarbete: Teknologisk och juridisk reglering av barnpornografi och grooming Alisdair A. Gillespie är en internationellt erkänd forskare och nybliven gästforskare på institutionen för tillämpad informationsteknologi. Tillsammans med Marie Eneman, doktorand vid institutionen, kommer Alisdair under sin tid som gästforskare att bedriva forskning på temat sexuella övergrepp mot barn med koppling till informationsteknologi. Målet med forskningen är att kombinera det juridiska och det teknologiska perspektivet för att öka det samhälleliga skyddet för barn. Alisdair A. Gillespie är utbildad barrister (advokat som uppträder i domstolar), men arbetar nu heltid som forskare på institutionen för juridik vid De Montfort University i Leicester. Han undervisar främst i straffrätt. Alisdair har under flera år forskat kring sexuella övergrepp mot barn kopplat till informationsteknologi, med fokus på barnpornografi och grooming utifrån ett juridiskt perspektiv. Alisdair är en internationellt erkänd forskare inom området och deltog bland annat som inbjuden talare vid ett internationellt expertmöte gällande sexuella övergrepp av barn och IT i Bangkok i augusti Alisdair ingår också i the Home Secretary s Internet Task Force on Child Protection, vilket är ett mellanstatligt organ som skapades år 2001, där han fungerar som rådgivare åt regeringen i juridiska frågor angående IT-relaterade övergrepp mot barn. Alisdair medverkar också aktivt i utbildning av personer inom rättsväsendet i frågor gällande övergrepp av barn och IT. Under sin gästforskartid kommer Alisdair främst att samarbeta med Marie Eneman inom det aktuella forskningsområdet. Marie Eneman är doktorand på institutionen för tillämpad informationsteknologi och fokuserar också på barnpornografi och grooming i sin forskning, utifrån ett teknologiskt perspektiv. Forskningsprojekt Forskning visar att informationsteknologi används som ett kraftfullt medium för att sexuellt exploatera barn, till exempel till barnpornografi och grooming. Termen barnpornografi refererar till dokumentation av sexuella övergrepp av barn, till exempel fotografier, filmer m.m. Informationsteknologin har inneburit allvarliga förändringar vad gäller barnpornografi genom att teknologin besitter vissa egenskaper som underlättar produktion, distribution och konsumtion av stora volymer material. Dessutom underlättas aktiviteter som t.ex. grooming. Termen grooming betecknar den process då en vuxen person utvecklar en relation med ett barn i sexuellt syfte. Den vuxna personen kan till exempel använda teknologin för att söka efter potentiella offer i chattmiljöer och i dessa miljöer initiera en kontakt med barnet och utveckla relationen för att senare utnyttja barnet sexuellt. Enligt gällande svensk lagstiftning är produktion, distribution och innehav av barnpornografi kriminellt. Grooming är kriminaliserat i ett flertal andra länder, till exempel i England sedan år Sverige har dock fortfarande inte kriminaliserat grooming. 14

15 FORSKNING I SAMVERKAN Alisdair A. Gillespie och Marie Eneman har nu inlett sitt forskningssamarbete, där de studerar och jämför olika juridiska och teknologiska regleringsmodeller när det gäller barnpornografi och grooming. Målet med forskningen är att kombinera det juridiska och det teknologiska perspektivet för att öka det samhälleliga skyddet för barn. Alisdair och Marie är i sin forskning noga med att påpeka att informationsteknologi inte är en homogen teknologi, utan består av flera olika teknologier. De menar att man ofta på ett onyanserat och generellt sätt bara talar om att Internet används för barnpornografi och grooming, medan Alisdair och Marie också fokuserar på vilka olika typer av informationsteknologier som används för dessa två fenomen. Denna kunskap är mycket viktig för att kunna utveckla effektiva bekämpningsmekanismer, som olika juridiska och teknologiska regleringsmodeller. De betonar även vikten av att relevanta aktörer samarbetar kring dessa frågor för en effektiv bekämpning. Rättsväsendet, forskare och Internetföretag har mycket att vinna på att samordna sitt arbete. Alisdair och Marie samarbetar med polisen både i Sverige och England, samt även med det Göteborgsbaserade företaget Netclean Technologies, som utvecklar tekniska lösningar för att till exempel reducera åtkomsten av barnpornografiskt material och öka skyddet för barn från att bli utsatta för grooming. Det yttersta syftet med Alisdair och Maries forskning är att öka skyddet för barn, så att risken för att utsättas för sexuella övergrepp reduceras. Nyligen fick de veta att deras tvååriga groomingprojekt beviljats medel av forsknings-rådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), så det kommer att bli mycket viktig och spännande forskning om grooming framöver. Marie Eneman, doktorand vid institutionen för tillämpad informationsteknologi, och Alisdair A. Gillespie, nybliven gästforskare vid institutionen, forskar båda på området sexuella övergrepp mot barn med koppling till IT. Målet är att kombinera det tekniska och det juridiska perspektivet. 15

16 Ett par exempel på Nya forskningsprojekt Den (o)hållbara förpackningen Förpackningar har blivit ett allt viktigare marknadsföringsverktyg i vår tids upplevelsebaserade konsumtion. Förpackningens dilemma är utmärkande för konsumtionssamhället, där marknadsföring är beroende av attraktiva förpackningar och där avfallsproblemet som en del av en ohållbar livsstil inte längre kan ignoreras. Riksbanken och Vetenskapsrådet finansierar projektet, där institutionen för tillämpad IT, Högskolan för Design och Konsthantverk och Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet, samt Lunds tekniska högskola samarbetar. Projektet behandlar angelägna frågor inom förpackningsdesign, ett område med ekonomiska, estetiska, tekniska och miljömässiga implikationer. Varför ser förpackningarna ut och fungerar som de gör? Vilken roll spelar förpackningarna i utvecklingen mot ett hållbart samhälle? Angreppssättet är tvärvetenskapligt med bidrag från humaniora, samhällsvetenskap och teknik. Forskning om förpackningsdesign i Sverige har hittills huvudsakligen bedrivits inom företag och branschinstitut, medan det helt saknas historisk-analytiska studier som denna. Karin Wagner, institutionen för tillämpad IT, är en av deltagarna i det fakultetsöverskridande projektet om förpackningar i ett hållbart samhälle. Forskning med fokus på svensk krishantering Institutionen för tillämpad IT förstärker sin pågående forskning kring IT-användning vid krishantering. Under senare tid har institutionens forskare haft stora framgångar i den allt hårdare konkurrensen om forskningsmedel från myndigheterna Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten. Under 2009 kommer forskningsgruppen att, förutom den pågående studien kring dokumentationspraktik i krishantering, utöka med ett projekt kring gemensam lägesbild. Projekten bedrivs i nära samverkan med de centrala responsaktörerna och involverar bland annat Räddningstjänsten i Stor-Göteborg, Länsstyrelsen i Västra Götaland samt Göteborgs Stad. Projekten syftar till att utifrån empiriska studier av verkliga händelser skapa ny kunskap som på sikt kan förbättra och utveckla användningen av informationsteknologi för krishantering. I dagsläget saknas i många fall en empiriskt grundad design för de system som samhällets kanske viktigaste aktörer ska använda när samhället står inför svåra störningar eller kriser. Bristen på en djup förståelse av praktisk krishantering har lett till att samhällets responsaktörer i många fall saknar väldesignade teknikstöd för samverkan och samarbete. Pågående och kommande projekt kommer att ge viktiga bidrag för kunskapsutvecklingen inom krishanteringsområdet. 16

17 FORSKNING I SAMVERKAN Öppen innovation och öppna informationsplattformar OPIN I det flervetenskapliga projektet OPIN undersöker IT-fakulteten och Handelshögskolan hur nya sätt att organisera och skydda värdeskapande processer hänger samman med informationsteknologi. Vinnova och Vetenskapsrådet finansierar projektet som engagerar sammanlagt femton forskare. Ett antal krafter driver idag företag till att ställa om mot mer öppna och distribuerade innovationsprocesser: globalisering; produktkomplexitet: sociala rörelser som öppen källkod och öppen access, och inte minst genomslag av IT-infrastruktur som Internet och mobiltelefoni. Samtidigt som denna utveckling skapar nya möjligheter för företag och offentlighet, undermineras befintliga praktiker och institutionella arrangemang. Detta skapar behov för nya former för organisering och skydd av värdeskapande processer samt kunskap om hur dessa hänger samman med informationsteknologins egenskaper. För både industri och offentlig sektor finns här ett stort kunskapsbehov om hur öppna kunskapsplattformar och öppna innovationsprocesser kan designas och stödjas med hjälp av organisatoriska, juridiska och informationsteknologiska lösningar. Ytterst handlar detta också om att skapa förståelse för hur de krafter som verkar mot öppenhet inom olika områden kan utgöra grunden för ett långsiktigt, hållbart och demokratiskt förhållningssätt till innovation och kunskapsproduktion i det framtida samhället. För att samla kompetens runt dessa forskningsfrågor har IT-fakulteten och Handelshögskolan skapat en gemensam flervetenskaplig forskningsplattform: OPIN Open Innovation/Open Information. Plattformen har tre huvudperspektiv: organisation/management, värdeskapande/skydd och informationsinfrastruktur/informationsteknologi. Ingående institutioner i samarbetet är institutionerna för tillämpad IT, företagsekonomi, innovation och entreprenörskap, samt Centre for Intellectual Property Studies (CIP). Plattformen initierades i början av 2008 och har redan två gemensamma projekt: ett finansierat av Vinnova ( ) med 4.8 miljoner kronor och ett finansierat av Vetenskapsrådet ( ) med 3.2 miljoner kronor. Vinnovaprojektet utför fallstudier inom bilindustri (Volvo IT) och Telekom (Ericsson) i syfte att skapa ett initialt konceptuellt ramverk för öppen innovation. VR-projektet har en mer teoretisk prägel och fokuserar även på samhälleliga aspekter av öppen innovation och öppna kunskapsplattformar. Två av deltagarna i projektet: Jonas Kuschel, doktorand (överst), och professor Jan Ljungberg, projektledare. Forskningsplattformen engagerar totalt ca femton forskare vid de ingående institutionerna. Från institutionen för tillämpad IT deltar professor Jan Ljungberg (projektledare), docent Magnus Bergquist, samt doktoranderna Anna Maria Szczepanska och Jonas Kuschel. Projektledare på Handelshögskolan är Torbjörn Stjernberg, professor i företagsekonomi och Ulf Petrusson, professor i juridik. 17

ITinstitutionen bit för bit

ITinstitutionen bit för bit ITinstitutionen bit för bit Institutionen för informations teknologi: världs ledande med en unik bredd och ett djupt vetenskapligt kunnande INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONS TEKNOLOGI unik bredd och unikt

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Dnr: L 2015/143 Fastställd av FUN: 2015-10-08 Versionsnr: 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras som teknik

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i datalogi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i datalogi Studieplan för utbildning på forskarnivå i datalogi Skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Reviderad version, 28 februari 2008. Gemensamma föreskrifter för utbildningen på forskarnivå vid KTH

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljöpsykologi TEAAMF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljöpsykologi TEAAMF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljöpsykologi TEAAMF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2015-02-23 (Dnr

Läs mer

SSY1K, Kandidatprogram i systemvetenskap, 180 hp. SSY1K PROG, Kandidatprogram i systemvetenskap Programvaruteknik, 180 hp

SSY1K, Kandidatprogram i systemvetenskap, 180 hp. SSY1K PROG, Kandidatprogram i systemvetenskap Programvaruteknik, 180 hp SSY1K, Kandidatprogram i systemvetenskap, 180 hp SSY1K, Bachelor Programme in Information Systems, 180 hp Anmälningskod: P2202 Startermin: H16 Programtakt: 100% Studieort: Uppsala Undervisningsform: Normal

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 HUMANISTISKA FAKULTETEN DATUM: 2014-01- 15 AVSÄNDARE: Dekanus Margareta Hallberg KONTAKTPERSON: Kanslichef Anna Nordling FORSKNING SOM PÅVERKAR nu bättre samordning

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng

Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSPLAN IT-fakultetsstyrelsen 2013-02-14 Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng (Computer Science, Bachelor s Programme, 180 credits) Grundnivå/First level 1. Fastställande

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Utbildningsplan för Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng IT-FAKULTETEN Dnr G 2015/217 Utbildningsplan för Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng Computer Science, Bachelor s Programme, 180 higher education credits Grundnivå/programkod (N1COS) 1. Fastställande

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Vad är ett universitet?

Vad är ett universitet? Vad är ett universitet? Webbteknisk introduktion (1IK415) VT 2013 Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se GRATTIS! Dagens agenda Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Allmänna tips om universitetsstudier

Läs mer

Förslag till rambeskrivning för institution 1

Förslag till rambeskrivning för institution 1 Förslag till rambeskrivning för institution 1 Namnförslag: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Department of Education 1. Teman och centrala kunskapsområden Institutionens kunskapsområden

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Strategisk plan LUNDS UNIVERSITET

Strategisk plan LUNDS UNIVERSITET Strategisk plan 2017 2026 LUNDS UNIVERSITET 2 STRATEGISK PLAN 2017 2026 Förord Universitetet ska skapa och förmedla kunskap på vetenskaplig och konstnärlig grund ett uppdrag viktigare nu, än kanske någonsin.

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan SGITD. IT-Designprogrammet. Study programme in IT-Design

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan SGITD. IT-Designprogrammet. Study programme in IT-Design Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan IT-Designprogrammet Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SGITD IT-Designprogrammet Study programme in IT-Design Affärssystem och

Läs mer

Linköpings universitet 2015

Linköpings universitet 2015 Linköpings universitet 2015 Förnyare från början Linköpings universitet (LiU) är ett av Sveriges större lärosäten och vi hör till dem som erbjuder flest utbildningsprogram med inriktning mot en profession,

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet

Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet. www.mls.adm.gu.se 2006-11-15 21 september Vad är hållbar utveckling? Sverker Molander, Miljösystemanalys, Chalmers, visade lite på begreppet hållbar

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-2072-10 Sid 1 (5) CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: TEKNISK DATAVETENSKAP SPECIALISATION: COMPUTING SCIENCE AND ENGINEERING 1 Fastställande

Läs mer

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN?

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER? Universitetet och Chalmers ser sig som stora och viktiga institutioner för Västra Götalandsregionens utveckling. Genom

Läs mer

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd:

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd: för utbildning och forskning vid Inledning :s vision, mål och strategi för utbildning och forskning (hädanefter benämnd VMS-A3 ) beskriver vision och mål för akademins kärnverksamhet utbildning och forskning

Läs mer

Välkommen till Workshop Forskning och utveckling för den moderna digitala handeln

Välkommen till Workshop Forskning och utveckling för den moderna digitala handeln Välkommen till Workshop Forskning och utveckling för den moderna digitala handeln Måndag 14 december klockan 13.00-19.00 Hörsalen, Swedbank Sjuhärad med ingång från Åsbogatan 8, Borås Swedbank Sjuhärad

Läs mer

Högskolan i Borås vision och mål

Högskolan i Borås vision och mål Högskolan i Borås vision och mål Vision det tredje universitetet i Västsverige Högskolan i Borås är en av landets starkaste högskolor med framgångsrika utbildnings- och forskningsmiljöer samt en tydlig

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

UK-information. 21 januari 2016

UK-information. 21 januari 2016 UK-information 21 januari 2016 1 Dagordning information 1. Presentation av Mats Reinhold och hans roll som vår kontaktperson hos Enheten för externa relationer 2. BPS-rapporten, Thomas Pettersson och Daniel

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik

Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik Niklas Broberg niklas.broberg@chalmers.se 2015-09-10 Hur många från Datavetenskap? Datateknik? Informationsteknik? Seminarieserie Seminarier

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.

Läs mer

Fakta & siffror 2010

Fakta & siffror 2010 Fakta & siffror 2010 Ett av de stora i Europa Produktion: Informationsenheten, Göteborgs universitet Foto: Göran Olofsson, Johan Wingborg Statistiska uppgifter är hämtade från Årsredovisningen 2009. Göteborgs

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Industriell miljöekonomi TEMIMF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Industriell miljöekonomi TEMIMF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Industriell miljöekonomi TEMIMF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2015-02-03

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Beslut om fastställande: - - Behörighetskrav: -

Beslut om fastställande: - - Behörighetskrav: - Dnr: HS 2014/146 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan IT-design Programkod: SGITD Beslut om fastställande: - - Programmets benämning: IT-design Study programme in IT-Design Högskolepoäng:

Läs mer

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola Projektledare: Mats Oldenburg (LTU) Projektkoordinator: Eva-Lis Odenberger (LTU/IUC i Olofström) Koordinator kursutveckling: Dan

Läs mer

ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015. Utbildning, forskning och tandvård i symbios

ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015. Utbildning, forskning och tandvård i symbios ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015 Utbildning, forskning och tandvård i symbios Odontologiska fakultetens vision för år 2015 utgår från Malmö högskolas visionsdokument Där mångfald gör

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-01-20 liga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, Computer Games Development, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning

Läs mer

Utbildningsplan för Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng IT-FAKULTETEN Dnr G 2017/62 Utbildningsplan för Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng Computer Science, Bachelor s Programme, 180 credits Grundnivå/programkod (N1COS) 1. Fastställande Utbildningsplanen

Läs mer

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Vad är ett universitet? Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT 2013 Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se Dagens agenda Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Allmänna tips om universitetsstudier

Läs mer

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Regeringen Britta Seeger Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Högskoleverket föreslår att ansökan från Röda Korsets Högskola om rätt att utfärda magisterexamen

Läs mer

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2015/16. Institutionen för Ekonomi och Samhälle DATUM: BESLUTAD AV: Birgit Karlsson

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2015/16. Institutionen för Ekonomi och Samhälle DATUM: BESLUTAD AV: Birgit Karlsson HANDLINGSPLAN 2015 2017 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015/16 Institutionen för Ekonomi och Samhälle DATUM: 150910 BESLUTAD AV: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt mål för

Läs mer

HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2013 INST FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE

HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2013 INST FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2013 INST FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE DATUM: 130823 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Mjukvaruutveckling 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Mjukvaruutveckling 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-01-20 liga programmet, Mjukvaruutveckling 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, Software Development, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning

Läs mer

Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng

Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: SEV24 OINR Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng Business studies, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora,

Läs mer

Utbildningsplan Dnr CF 52-66/2007. Sida 1 (7)

Utbildningsplan Dnr CF 52-66/2007. Sida 1 (7) Utbildningsplan Dnr CF 52-66/2007 Sida 1 (7) PROGRAMMET FÖR SIMULERING OCH DATASPELSUTVECKLING, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Programme in Simulation and Computer Game Development, 180 ECTS Utbildningsplanen är inrättad

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M.

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Tid: Kl 09:00 11:00 Plats: L324 Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Ekström Professor Olov Forsgren Professor Rikard Lindgren Professor Olof

Läs mer

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik

Läs mer

HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2014 IT-FAKULTETEN

HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2014 IT-FAKULTETEN Dnr V 2013/780 HANDLINGSPLAN 2014-2016 & VERKSAMHETSPLAN 2014 IT-FAKULTETEN DATUM: 2013-10-17, behandlas på fakultetsstyrelsens sammanträde den 5 december FASTSTÄLLD AV: Jan Smith, dekanus KONTAKTPERSON:

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Linköpings universitet 2016

Linköpings universitet 2016 Linköpings universitet 2016 Förnyare från början Linköpings universitet (LiU) är ett av Sveriges större lärosäten och vi hör till dem som erbjuder flest utbildningsprogram med inriktning mot en profession,

Läs mer

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En fortsatt resa in i framtiden 6 En kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda 9 Vision 9 Övergripande

Läs mer

Entreprenöriellt lärande i förskola och skola. Mälardalsrådet

Entreprenöriellt lärande i förskola och skola. Mälardalsrådet Entreprenöriellt lärande i förskola och skola. Mälardalsrådet 2016-09-02 Sara Hägglund Mälardalens högskola Universitetsadjunkt i pedagogik Projektledare ELverket Vilka kunskaper,kompetenser/förmågor har

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU Rektor Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU Rektor Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina Sid 1 (13) LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU-2012-00968 Rektor 2012-06-07 Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina Detta beslut avser benämningar och lokala tillämpningsregler

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 januari 2011 (ändr. den 12 december 2011). Studieplanen

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Ä10.090603.ITFN Beslut 2009-03-06 Dnr G217 843/09 Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs universitet 2009-03-

Läs mer

KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER

KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER LINNÉUNIVERSITETET Nämnden för utbildningsvetenskap BESLUT 2010-12- 02 KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER Inledning Linnéuniversitetet etablerades 2010-01- 01, och under våren 2010 har bl.a. Linnéuniver-

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Carolines presentation vi konferensen Entreprenöriellt lärande 21-22 oktober 2015 Eskilstuna

Carolines presentation vi konferensen Entreprenöriellt lärande 21-22 oktober 2015 Eskilstuna Dokumentnamn Dokumenttyp Datum Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version Carolines presentation vi konferensen Entreprenöriellt lärande 21-22 oktober 2015 Eskilstuna Vi valde att göra en visuell

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informationsteknologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informationsteknologi Fakultetsnämnden för teknik och natur STUDIEPLAN 2013-05-06 Dnr HS 2011/26-62 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informationsteknologi 1 Ämnesbeskrivning Informationsteknologi är det ämne

Läs mer

Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet

Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet Dnr U2013/304 Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet 1. Beslut Föreskrifter rörande konstnärlig utbildning på forskarnivå respektive tillträde till

Läs mer

Kandidatprogram i kognitionsvetenskap, 180 högskolepoäng

Kandidatprogram i kognitionsvetenskap, 180 högskolepoäng IT- fakultetsstyrelsen Ä8 ITFS 2013-09-26/bil 1 Kandidatprogram i kognitionsvetenskap, 180 högskolepoäng (Bachelor in Cognitive Science, 180 higher education credits) Grundnivå 1. Fastställande Utbildningsplan

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer