Kommunalekonomisk utjämning 2006

Transkript

1 OE 26 SM 0601 alekonomisk utjämning Utjämningsår 2006 Economic equalisation for local governments I korta drag alekonomisk utjämning 2006 Utjämningsåret 2006 är det andra året sedan man förändrade den kommunalekonomiska utjämningen. Utgångspunkten är idag densamma som i det tidigare systemet. Syftet med den kommunalekonomiska utjämningen är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare service oberoende av inkomstförhållanden och opåverkbara strukturella kostnader. En mindre justering av systemet har även gjorts inför utjämningsåret 2006 då en delmodell för befolkningsförändring lades till i kostnadsutjämningen för landsting. Avgifterna till utjämningssystemet har minskat ernas och landstingens finansiering av kommunalekonomisk utjämning har mellan 2005 och 2006 minskat från 14,9 miljarder kronor till 12,5 miljarder kronor. Under samma period har bidragen ökat med cirka 500 miljoner kronor. Detta motsvarar den totala ökningen av statens anslag till utjämningen på 2,9 miljarder kronor. År 2006 har staten anslagit 58,1 miljarder kronor till utjämningen, varav den största delen 45,2 miljarder kronor, går till kommunerna er Landsting er Landsting Anslag, kr Därav Inkomstutjämningsbidrag, kr Inkomstutjämningsavgifter, kr Kostnadsutjämningsbidrag, kr Kostnadsutjämningsavgifter, kr Strukturbidrag, kr Införandebidrag, kr Regleringspost, kr Tomas Johansson, SCB, tfn , tomas.johansson@scb.se Andreas Giaever, SCB, tfn , andreas.giaever@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Offentlig ekonomi OE 26 SM Utkom den 12 april URN:NBN:SE:SCB-2006-OE26SM0601_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.

2 SCB 2 OE 26 SM 0601 Utjämningsåret 2006 erhåller 278 kommuner samt 20 landsting och landstingsfria kommuner bidrag från kommunalekonomisk utjämning. 12 kommuner och ett landsting är nettobetalare till utjämningssystemet. er med högst avgift respektive bidrag utjämningsåret 2006 Utfall,. Totalt utfall avgift tkr Utfall,. Totalt utfall bidrag tkr Täby Malmö Danderyd Göteborg Lidingö Norrköping Solna Örebro Stockholm Eskilstuna Sollentuna Botkyrka Nacka Borås Sundbyberg Helsingborg Vellinge Jönköping Järfälla Gotland Relativt sett betalar medborgarna i Danderyds kommun den högsta avgiften per invånare, kronor per invånare. Även 2005 hade kommunen den största avgiften kronor per invånare. Den högsta avgiften har fortsatt Täby kommun som betalar 411 miljoner kronor, vilket är en minskning med 59 miljoner kronor från föregående år. Noterbart är att det sammanlagda belopp som de tio kommuner med högst avgift betalar har sjunkit från miljoner kronor till miljoner kronor. Detta beror främst på att inkomstutjämningsavgifterna som dessa kommuner betalar har sänkts med 180 mnkr och kostnadsutjämningsbidragen kommunerna får har ökat med 140 mnkr. Den största nominella minskningen beror på att regleringsavgifterna har minskat med cirka 250 mnkr. Den minskningen äts dock till stor del upp av en minskning av införandebidragen. Jämfört med 2005 så har de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö fått den största förbättringen av sitt utfall. Malmös och Göteborgs bidrag har ökat med 126 respektive 91 miljoner kronor samtidigt som Stockholms avgift minskat med 124 miljoner kronor. Det sammanlagda bidrag som de 10 största bidragskommunerna får har sammanlagt ökat från mnkr till mnkr. Ökningen av bidragen för dessa kommuner beror främst på ökade inkomstutjämningsbidrag och minskad regleringsavgift på vardera drygt 300 mnkr. Den generella minskningen av regleringsavgiften beror främst på två orsaker. Dels på att kostnaden för finansiering av införandebidraget har minskat med cirka 700 mnkr och dels på att statens anslag har ökat med cirka 2,5 mdkr. Det högsta bidraget har Pajala som erhåller ett bidrag på kronor per invånare. Det högsta bidragsbeloppet har Malmö kommun som får ett bidrag från utjämningssystemet på nästan 2,7 miljarder kronor. Av de tio kommunerna med högst bidragsbelopp är det åtta kommuner som räknas som storstäder eller större städer. Totalt erhåller kommuner i kommungrupperna storstäder och större städer knappt 16 miljarder kronor i bidrag vilket motsvarar 35 procent av statens totala anslag till kommunalekonomisk utjämning. Den grupp kommuner som är mest beroende av kommunalekonomisk utjämning är glesbygdskommuner. Dessa kommuner får drygt 4,4 miljarder kronor i bidrag vilket endast motsvarar drygt 10 procent av statens totala anslag till kommunalekonomisk utjämning.

3 SCB 3 OE 26 SM 0601 Region Skåne har den största bidragsökningen Av landstingen är det endast Stockholms läns landsting som är nettobetalare till utjämningssystemet med en avgift på kronor per invånare, övriga landsting får bidrag. Högst bidrag har Gotlands kommun som får ett bidrag från landstingsutjämningen på kronor per invånare. Det högsta bidragsbeloppet får region Skåne med ett bidrag på 2,7 miljarder kronor vilket är en ökning med 257 miljoner kronor jämfört med Västra Götalandsregionen får ett bidrag som är något lägre. Landsting med lägst respektive högst utfall utjämningsåret 2006 Landsting utanför landsting Utfall,. Totalt utfall avgift/bidrag tkr Landsting Utfall,. Totalt utfall bidrag tkr Stockholms Skåne Uppsala Västra Götalands Kronobergs Norrbottens Gotlands kommun Västerbottens Västmanlands Östergötlands

4 SCB 4 OE 26 SM 0601 Innehåll Statistiken med kommentarer 6 alekonomisk utjämning 6 Nytt utjämningssystem från Inkomstutjämning 6 Inkomstutjämning för kommuner 6 Inkomstutjämning för landsting 7 Kostnadsutjämning 8 Kostnadsutjämning för kommuner 8 Kostnadsutjämning för landsting 10 Strukturbidrag 11 Strukturbidrag för kommuner 11 Strukturbidrag för landsting 12 Införandebidrag 13 Införandebidrag för kommuner 13 Införandebidrag för landsting 13 Regleringspost 14 Regleringsavgift för kommuner 14 Regleringsavgift för landsting 14 Tabeller 15 Teckenförklaring alekonomisk utjämning för kommuner Inkomstutjämning för kommuner Kostnadsutjämning för kommuner alekonomisk utjämning för landsting Inkomstutjämning för landsting Kostnadsutjämning för landsting alekonomisk utjämning för kommuner 2006 länsvis, miljoner kronor alekonomisk utjämning för kommuner efter folkmängd 2006, miljoner kronor alekonomisk utjämning för kommuner efter kommungrupp 2006, miljoner kronor 40 10A. Statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner , hela riket, miljoner kronor 41 10B. alekonomisk utjämning för kommuner 2005, hela riket, miljoner kronor 41 11A. Statsbidrag och inomkommunal utjämning för landsting , hela riket, miljoner kronor 42 11B. alekonomisk utjämning för landsting 2005, hela riket, miljoner kronor 42

5 SCB 5 OE 26 SM 0601 Kartor Inkomst- och kostnadsutjämning för kommuner Struktur- och införandebidrag för kommuner Inkomst- och kostnadsutjämning för landsting Struktur- och införandebidrag för landsting Fakta om statistiken 47 Förändrat utjämningssystem från och med utjämningsåret Detta omfattar statistiken 49 Definitioner och förklaringar 49 Inkomstutjämning 49 Kostnadsutjämning 50 Strukturbidrag 53 Införandebidrag 54 Regleringsbidrag/avgift 54 grupper 55 Så görs statistiken 55 Statistikens tillförlitlighet 56 Bra att veta 56 In English 57 Summary 57 Equalisation for local governments 57 List of tables 58 List of terms 59

6 SCB 6 OE 26 SM 0601 Statistiken med kommentarer alekonomisk utjämning alekonomisk utjämning består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringspost. Utjämningssystemet skall bidra till att alla kommuner och landsting får likvärdiga ekonomiska förutsättningar oavsett strukturella förhållanden. Systemet består av två separata delsystem, ett för kommuner och ett för landsting. De har dock likartad uppbyggnad. Ett specialfall är den landstingsfria kommunen Gotland som ingår i båda delsystemen. Nytt utjämningssystem från 2005 En grundläggande skillnad jämfört med det utjämningssystem som gällde fram till år 2004 är att det generella statsbidraget utgått och ersatts av en i huvudsak statligt finansierad inkomstutjämning. Kostnadsutjämningen är i princip oförändrad. Det som skett är att några delmodeller har utgått och resterande delmodeller har uppdaterats. En annan skillnad är att de delmodeller i kostnadsutjämningen som hade en regionalpolitisk karaktär flyttats till ett statligt finansierat strukturbidrag. För att mildra försämrade utfall som överstiger fastställda nivåer som uppstår i samband med införandet av det nya systemet finns ett införandebidrag. Kompensationen utgår under högst sex år och trappas årligen ner. Det införandebidrag som eventuellt skulle kvarstå efter de sex åren har överförts till det fasta strukturbidraget. Med den nya statligt finansierade inkomstutjämningen kommer summan av bidrag och avgifter att vara beroende av hur skatteunderlaget utvecklas. Staten kan därför inte på förhand veta vad slutsumman blir. För att staten ska kunna sätta en gräns för det belopp man önskar tillföra kommuner och landsting, införs ett regleringsbidrag och en regleringsavgift. Det fungerar så att om summan av samtliga bidrag minus de inbetalda avgifterna blir lägre än det belopp staten vill tillföra kommuner och landsting, får alla kommuner och landsting ett regleringsbidrag som motsvarar mellanskillnaden. Blir summan högre än anslaget får alla kommuner och landsting betala en regleringsavgift som motsvarar mellanskillnaden. Inkomstutjämning För att även kommuner med svag skattekraft 1 ska klara att bedriva välfärdstjänster utan att kraftigt höja skatten garanterar staten en viss nivå på inkomsterna. Utjämningsbidragen/avgifterna beräknas i kronor per invånare vilken multipliceras med kommunens/landstingets befolkning den 1 november året före utjämningsåret. Mer om inkomstutjämningen kan man läsa i Fakta om statistiken på sidan 46. Inkomstutjämning för kommuner För utjämningsår 2006 är det 13 kommuner som har en skattekraft som överstiger 115 procent av rikets uppräknade medelskattekraft. Dessa kommuner betalar 1 Utfallet från inkomstutjämningen beror dels på kommunens skattekraft, men även på kommunens länsvisa skattesats. Mer finns att läsa i Fakta om statistiken på sidan 46.

7 SCB 7 OE 26 SM 0601 tillsammans en inkomstutjämningsavgift på 3,2 miljarder kronor vilket är en minskning med 200 miljoner kronor jämfört med Sedan införandet av den statligt finansierade inkomstutjämningen har antalet avgiftskommuner minskat med 41 stycken sedan Danderyds kommun har den högsta skattekraften och får betala en inkomstutjämningsavgift på kronor per invånare, även 2005 och 2004 hade kommunen den högsta avgiften i landet. Lägst skattekraft och högst bidrag har Årjäng som erhåller ett inkomstutjämningsbidrag på kronor per invånare en ökning med 524 kronor per invånare från I kartan på sidan 42 kan man se att fem av kommunerna med inkomstutjämningsavgift även betalar kostnadsutjämningsavgift. er med högst avgift respektive bidrag i inkomstutjämningen Folkmängd Inkomstutjämning, utjämningsavgift kr per inv. Folkmängd Inkomstutjämning, utjämningsbidrag kr per inv. Danderyd Årjäng Lidingö Töreboda Täby Åre Sollentuna Berg Nacka Högsby Lomma Eda Stockholm Haparanda Vellinge Bjurholm Solna Borgholm Ekerö Tomelilla Totalt erhåller bidragskommunerna 46,2 miljarder kronor i bidrag vilket är en ökning med 1,2 miljarder kronor. Inkomstutjämning för landsting Utjämningsåret 2006 har endast Stockholms läns landsting en skattekraft som överstiger garantinivån på 110 procent av medelskattekraften. Detta medför att man betalar en inkomstutjämningsavgift på kronor per invånare. Övriga landsting erhåller inkomstutjämningsbidrag. Högst bidrag får Gotlands kommun som får kronor per invånare. Skillnaden mellan de landsting som erhåller högst bidrag och betalar högst avgift är mindre än motsvarande för kommuner. Orsaken till detta är att inom alla län finns tydliga skillnader i skattekraft. På länsnivå tar höginkomst- och låginkomstkommuner ut varandra. Stockholms läns landsting betalar 2 miljarder kronor i avgift medan övriga landsting får totalt 15,2 miljarder kronor i bidrag. Landsting med lägst respektive högst utfall i inkomstutjämningen Landsting Folkmängd Inkomstutjämning, utjämningsavgift / bidrag, kr per inv. Landsting utanför landsting Folkmängd Inkomstutjämning, utjämningsbidrag kr per inv. Stockholms Gotlands kommun Västernorrlands Jämtlands Uppsala Skåne Västra Götalands Jönköpings Västmanlands Kalmar

8 SCB 8 OE 26 SM 0601 Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet skall däremot inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. Utjämningen sker till den kostnad som kommunen eller landstinget skulle ha haft om verksamheten bedrivits vid en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Den grundläggande principen för de flesta delmodeller är att beräkningarna baseras på befolkningsuppgifter per den 31 december två år före utjämningsåret. Den genomsnittliga standardkostnaden baseras på bokslutsundersökningar för kommuner och landsting. Utjämningsårets prisnivå uppskattas utifrån prognostiserad utveckling av nettoprisindex. Alla utfall beräknas i kronor per invånare. Utjämningsbidragen/avgifterna beräknas i kronor per invånare vilken multipliceras med kommunens/landstingets befolkning den 1 november året före utjämningsåret. Mer om kostnadsutjämningen kan man läsa i Fakta om statistiken på sidan 46. Kostnadsutjämning för kommuner Summan av kommunernas bidrag ska motsvaras av summan av kommunernas avgifter. Utjämningsåret 2006 medför det att 159 kommuner får bidrag och 131 kommuner betalar avgift. Av kartan på sidan 42 kan man se att 126 av kommunerna med kostnadsutjämningsavgift erhåller inkomstutjämningsbidrag. Totalt omfördelar kostnadsutjämningen för kommuner omkring 4,7 miljarder kronor. Gemensamt för de 10 kommunerna med högst kostnadsutjämningsbidrag är att de är små glesbygdskommuner från de tre nordligaste länen. Högst bidrag har Åsele i Västerbottens län som får kronor per invånare. De 10 kommuner som har högst avgift är spridda över hela Sverige. Två av de tio högsta avgiftskommunerna ligger i Norrbottens län och en kommun ligger i Skåne. Fem av kommunerna är större städer och tre kommuner räknas som förortskommuner. Högst avgift har Umeå som betalar kronor per invånare. Umeå och Karlstad har en lägre standardkostnad än genomsnittet i åtta av nio delmodeller, Växjö har lägre standardkostnad än riksgenomsnittet i alla nio delmodeller.

9 SCB 9 OE 26 SM 0601 er med högst avgift respektive bidrag för kostnadsutjämningen Folkmängd Kostnadsutjämning, utjämningsavgift kr per inv. Folkmängd Kostnadsutjämning, utjämningsbidrag kr per inv. Umeå Åsele Solna Dorotea Lund Sorsele Luleå Bräcke Piteå Ragunda Håbo Pajala Oxelösund Berg Karlstad Strömsund Växjö Vilhelmina Stenungsund Arjeplog Vid en närmare anblick på de tio kommuner med högst utjämningsbidrag finner man att det är tydligt i vilka delmodeller de har en ogynnsammare struktur än riksgenomsnittet. För delmodellerna förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg, befolkningsförändringar samt bebyggelsestruktur har alla tio kommuner en högre standardkostnad än riket. För de resterande delmodellerna ligger de dock främst under riksgenomsnittet. Slutsatsen som kan dras av detta är att dessa kommuner har en minskande och åldrande befolkning. De övriga delmodellerna kompenserar främst inflyttningskommuner. I tabellen nedan kan man se de fem delmodeller som främst höjer strukturkostnaden för de tio kommunerna med högst bidrag. Dessa tio kommuner har alla en standardkostnad högre än riksgenomsnittet i fem delmodeller. Observera att summan av standardkostnaderna inte är lika med strukturkostnaden då summeringen endast är gjord för de delmodeller som anges i tabellerna nedan. Tillägget/avdraget motsvarar inte heller kommunernas slutliga bidrag eller avgift då exemplet inte innehåller alla delmodeller. Dock kan man se om man jämför med tabellen ovan att alla kommuners utfall är lägre än det tillägg som framräknas när man summerar dessa fem delmodeller. Vissa standardkostnader för de tio kommunerna med högst strukturkostnad,. Förskoleklass och Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Befolkningsförändringar Bebyggelsestruktur Summa standardkostnader Vägt rikssnitt: Tillägg Åsele Dorotea Sorsele Bräcke Ragunda Pajala Berg Strömsund Vilhelmina Arjeplog Bilden över de tio högsta avgiftskommunerna är dock inte lika tydlig. I regel är det ett par tre kommuner som har en högre standardkostnad än riksgenomsnittet i varje delmodell. Den delmodell som uppvisar tydligast tendens är delmodellen för äldreomsorg där åtta kommuners standardkostnader ligger under riksgenomsnittet. Flera av kommunerna har en mycket låg standardkostnad.

10 SCB 10 OE 26 SM 0601 Då kostnadsutjämningen ska utjämna för strukturella kostnadsskillnader gynnas sällan kommuner med en hög andel av befolkningen i arbetsför ålder, år. Högskoleorter som har en hög inflyttning av studenter är en typ av kommuner som ofta har en låg strukturkostnad. Vissa standardkostnader för de tio kommunerna med lägst strukturkostnad,. Förskoleklass och Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Befolkningsförändringar Bebyggelsestruktur Summa standardkostnader Vägt rikssnitt: Avdrag Umeå Solna Lund Luleå Piteå Håbo Oxelösund Karlstad Växjö Stenungsund För Håbo och Stenungsund leder den mycket låga standardkostnaden i delmodellen äldreomsorg till att kommunerna får betala en avgift i systemet. Oxelösunds höga avgift beror främst på låga standardkostnader i delmodellerna för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt individ- och familjeomsorg. Kostnadsutjämning för landsting Summan av landstingens bidrag ska motsvaras av summan av landstingens avgifter. Utjämningsåret 2006 får 8 landsting bidrag, 12 landsting betalar avgift och ett erhåller varken bidrag eller avgift. Den 1 november 2005 bodde 53,1 procent av Sveriges befolkning i bidragslandstingen vilket främst beror på att både Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen tillhör bidragslandstingen. I kartan på sidan 44 kan man se att 7 av landstingen med kostnadsutjämningsbidrag även erhåller inkomstutjämningsbidrag. Kostnadsutjämningen för landstingen omfördelar cirka 1,1 miljarder kronor vilket är betydligt mindre än omfördelningen mellan kommuner. Detta beror dels på att antalet delmodeller är färre än för kommuner, dels på att de strukturella skillnaderna mellan landstingen är mindre då landstingen är större. Högst bidrag får Norrbottens läns landsting med kronor per invånare. Högst avgift betalar Uppsala läns landsting med kronor per invånare. Landsting med högst avgift respektive bidrag i kostnadsutjämningen Landsting Folkmängd Kostnadsutjämning, utjämningsavgift kr per inv. Landsting Folkmängd Kostnadsutjämning, utjämningsbidrag kr per inv. Uppsala Norrbottens Kronobergs Västernorrlands Hallands Jämtlands Jönköpings Gävleborgs Västmanlands Västerbottens

11 SCB 11 OE 26 SM 0601 Det som främst påverkar utfallet för landstingen är hälso- och sjukvårdsmodellen. De fem landsting som har högst bidrag får även glesbygdstillägg. Kostnadsutjämning för landsting, kronor per invånare Landsting Strukturkostnad Hälsooch sjukvård totalt Hälsooch sjukvård därav Glesbygdstillägg Kollektivtrafik Vägt genomsnitt: Genomsnittlig strukturkostnad Utjämningsbidrag (+)/ utjämningsavgift(-) Norrbottens Västernorrlands Jämtlands Gävleborgs Västerbottens : Västmanlands Jönköpings Hallands Kronobergs Uppsala Strukturbidrag Strukturbidraget är ett fast invånarbaserat bidrag som kommuner och landsting ska erhålla årligen och tills vidare. Strukturbidraget finansieras av staten. Bidragsbeloppet baseras på folkmängden per den 1 november året före utjämningsåret. Mer om strukturbidraget finns i Fakta om statistiken på sidan 47. Strukturbidrag för kommuner Strukturbidrag på sammanlagt drygt 1,5 miljarder kronor erhåller 94 kommuner. 22 procent av befolkningen är boende i dessa kommuner. Av kartan på sidan 43 kan man se att 64 av dessa kommuner också får införandebidrag. Högst strukturbidrag erhåller Gällivare med motsvarande kronor per invånare. Av de 10 kommunerna med högst strukturbidrag ligger nio i Norrbotten och en kommun i Västerbotten. Strukturbidraget baseras på två faktorer, dels utfallet i kostnadsutjämningen 2004 i de två delmodellerna glest befolkningsunderlag samt näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder 2, dels kompensation för den bidragsminskning kommunen fått över en viss gräns beroende på det nya utjämningssystemet 3. Av de tio kommunerna med högst bidrag har alla utom två blivit kompenserade för båda faktorerna. Högst kompensation beroende på att regionalpolitiska delmodeller tagits bort från kostnadsutjämningen har Pajala där kronor per invånare av totalt kronor per invånare består av den kompensationen. Den kommun som kompenseras mest på grund av övriga förändringar i utjämningssystemet är Gällivare som får kronor per invånare. 2 SFS 2004:773 11, andra stycket. 3 SFS 2004:773 11, tredje stycket.

12 SCB 12 OE 26 SM 0601 er med högst strukturbidrag Folkmängd Strukturbidrag Kr per inv. därav Bidrags- Glest befolkningsunderlag samt minskning, kr per inv. näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder, kr per inv. Gällivare Kiruna Övertorneå Pajala Jokkmokk Överkalix Storuman Kalix Haparanda Arvidsjaur Strukturbidrag för landsting Fem landsting och den landstingsfria kommunen Gotland erhåller strukturbidrag på sammanlagt 657 miljoner kronor. Sammanlagt bor cirka 11,3 procent av landets befolkning i dessa regioner. Högst strukturbidrag får Gotlands kommun som får kronor per invånare. Strukturbidraget baseras på två faktorer, dels utfallet i kostnadsutjämningen 2004 i komponenten små landsting som ingick i delmodellen för hälso- och sjukvård 4, dels kompensation för den bidragsminskning landstinget fått över en viss gräns beroende på det nya utjämningssystemet 5. Av de sex landsting som erhåller strukturbidrag har endast ett landsting kompenserats enligt båda faktorerna, Jämtlands läns landsting. Högst kompensation beroende på att regionalpolitiska delmodeller tagits bort från kostnadsutjämningen får Gotlands kommun med kronor per invånare. Det landsting som kompenseras mest på grund av övriga förändringar i utjämningssystemet är Norrbottens läns landsting som får 869 kronor per invånare. Fyra av sex landsting som får strukturbidrag erhåller även införandebidrag, vilket man kan se av kartan på sidan 45. Landsting med strukturbidrag Landsting Folkmängd Strukturbidrag Kr per inv. Bidragsminskning, kr per inv. därav Små landsting, kr per inv. Gotlands k:n Jämtlands Norrbottens Blekinge Västerbottens Kronobergs SFS 2004:773 12, andra stycket. 5 SFS 2004:773 12, tredje stycket.

13 SCB 13 OE 26 SM 0601 Införandebidrag er och landsting som får en bidragsminskning på grund av det nya utjämningssystemet har rätt till ett rörligt införandebidrag för den del av bidragsminskningen som inte ersätts av strukturbidraget. Införandebidraget finansieras av staten. De kommuner och landsting som förlorar på det nya systemet kompenseras med ett införandebidrag under högst sex år. Införandebidraget är invånarbaserat och baseras på folkmängden den 1 november året före utjämningsåret. Mer om införandebidraget finns i Fakta om statistiken på sidan 53. Införandebidrag för kommuner För utjämningsåret 2006 är det 125 kommuner som tillsammans får dela på cirka 838 miljoner kronor. Det är en minskning med 684 miljoner kronor i bidrag och med 54 kommuner. Av Sveriges befolkning bor cirka 30 procent i kommuner som erhåller införandebidrag. Av kartan på sidan 43 kan man se att 64 kommuner erhåller både struktur- och införandebidrag. Högst införandebidrag har Danderyds kommun med ett bidrag på kronor per invånare. Av de tio kommuner med högst införandebidrag hade alla kommuner en så pass kraftig beräknad bidragsminskning att de även får strukturbidrag baserat på 11 tredje stycket enligt lag (SFS 2004:773) om kommunalekonomisk utjämning. Fem av kommunerna erhåller även strukturbidrag enligt 11 andra stycket enligt lag (SFS 2004:773) om kommunalekonomisk utjämning. De tio kommunerna med högst införandebidrag 2006 Folkmängd Införandebidrag Kr per inv. Strukturbidrag Kr per inv. Bidragsminskning, kr per inv. Därav Glest befolkningsunderlag samt näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder, kr per inv. Danderyd Lomma Kiruna Gällivare Sandviken Luleå Avesta Smedjebacken Hofors Degerfors Införandebidrag för landsting För utjämningsåret 2006 är det sex landsting som tillsammans får dela på cirka 348 miljoner kronor. Knappt en tredjedel av Sveriges befolkning, 31,2 procent, bor i landsting som erhåller införandebidrag. Högst införandebidrag har Norrbottens läns landsting med ett bidrag på 335 kronor per invånare. Av de sex landstingen med införandebidrag hade fyra landsting en så pass kraftig beräknad bidragsminskning att de även får strukturbidrag baserat på 12

14 SCB 14 OE 26 SM 0601 tredje stycket enligt lag (SFS 2004:773) om kommunalekonomisk utjämning. Av kartan på sidan 45 kan man se de två landsting som endast erhåller införandebidrag och inte strukturbidrag. Landsting med införandebidrag 2006 Landsting Folkmängd Införandebidrag kr per inv. Strukturbidrag kr per inv. Därav Bidragsminskning, kr per inv. Små landsting, kr per inv. Norrbottens Västernorrlands Västerbottens Jämtlands Gotlands kommun Stockholms Regleringspost Med den nya statligt finansierade inkomstutjämningen kommer statens bidrag till kommunsektorn att växa i takt med löne- och sysselsättningsutvecklingen i riket. Bidraget kommer således att värdesäkras genom en årlig uppräkning. För att staten i förhand ska kunna bestämma det belopp man önskar tillföra kommuner och landsting, finns ett regleringsbidrag och en regleringsavgift. Regleringsbidraget/-avgiften beräknas som ett enhetligt belopp per invånare för varje delsektor för sig. Nytt för 2006 är att den inte avrundas som tidigare. Regleringspostens storlek baseras på folkmängden den 1 november året före ujämningsåret. Mer om regleringsposten finns i Fakta om statistiken på sidan 53. Regleringsavgift för kommuner Summan av bidragen och avgifterna för inkomst- och kostnadsutjämning samt struktur- och införandebidrag till kommunerna för utjämningsåret är lite drygt 45,3 miljarder kronor, ett överskridande med 160 miljoner kronor av statens anslag till utjämningen. Detta medförde att regleringsavgiften uppgick till knappt 18 kronor per invånare. Regleringsavgift för landsting Summan av bidragen och avgifterna för inkomst- och kostnadsutjämning samt struktur- och införandebidrag till landsting utjämningsåret är knappt 14,2 miljarder kronor. Det överstiger statens anslag till landsting på 12,9 miljarder kronor för år För att anslagsramen inte ska överskridas får alla landsting betala en regleringsavgift på knappt 141 kronor per invånare vilket motsvarar cirka 1,3 miljarder kronor.

15 SCB 15 OE 26 SM 0601 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. alekonomisk utjämning för kommuner Economic equalisation for municipalities Län Folkmängd den 1 nov Inkomstutjämning; bidrag(+)/ avgift(-), bidrag(+)/ avgift(-), Kostnads utjämning; Strukturbidrag, Införande bidrag, Regleringsbidrag(+)/ regleringsavgift(-), Kr/inv Utfall Tkr Hela riket Stockholms Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Uppsala Enköping Håbo Knivsta Tierp

16 SCB 16 OE 26 SM 0601 Län Folkmängd den 1 nov Inkomstutjämning; bidrag(+)/ avgift(-), bidrag(+)/ avgift(-), Kostnads utjämning; Strukturbidrag, Införande bidrag, Regleringsbidrag(+)/ regleringsavgift(-), Kr/inv Utfall Tkr Hela riket Uppsala Älvkarleby Östhammar Södermanlands Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Östergötlands Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Jönköpings Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Kronobergs Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult

17 SCB 17 OE 26 SM 0601 Län Folkmängd den 1 nov Inkomstutjämning; bidrag(+)/ avgift(-), bidrag(+)/ avgift(-), Kostnads utjämning; Strukturbidrag, Införande bidrag, Regleringsbidrag(+)/ regleringsavgift(-), Kr/inv Utfall Tkr Hela riket Kalmar Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Gotlands Gotland Blekinge Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Skåne Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg

18 SCB 18 OE 26 SM 0601 Län Folkmängd den 1 nov Inkomstutjämning; bidrag(+)/ avgift(-), bidrag(+)/ avgift(-), Kostnads utjämning; Strukturbidrag, Införande bidrag, Regleringsbidrag(+)/ regleringsavgift(-), Kr/inv Utfall Tkr Hela riket Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Hallands Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Västra Götalands Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Göteborg Götene Herrljunga Hjo Härryda Karlsborg Kungälv Lerum Lidköping Lilla Edet Lysekil Mariestad Mark Mellerud Munkedal Mölndal Orust Partille Skara Skövde Sotenäs Stenungsund Strömstad Svenljunga

19 SCB 19 OE 26 SM 0601 Län Folkmängd den 1 nov Inkomstutjämning; bidrag(+)/ avgift(-), bidrag(+)/ avgift(-), Kostnads utjämning; Strukturbidrag, Införande bidrag, Regleringsbidrag(+)/ regleringsavgift(-), Kr/inv Utfall Tkr Hela riket Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö Värmlands Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Örebro Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Västmanlands Arboga Fagersta Hallstahammar Heby Kungsör

20 SCB 20 OE 26 SM 0601 Län Folkmängd den 1 nov Inkomstutjämning; bidrag(+)/ avgift(-), bidrag(+)/ avgift(-), Kostnads utjämning; Strukturbidrag, Införande bidrag, Regleringsbidrag(+)/ regleringsavgift(-), Kr/inv Utfall Tkr Hela riket Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Dalarnas Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Gävleborgs Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Västernorrlands Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Jämtlands Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre

21 SCB 21 OE 26 SM 0601 Län Folkmängd den 1 nov Inkomstutjämning; bidrag(+)/ avgift(-), bidrag(+)/ avgift(-), Kostnads utjämning; Strukturbidrag, Införande bidrag, Regleringsbidrag(+)/ regleringsavgift(-), Kr/inv Utfall Tkr Hela riket Östersund Västerbottens Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Norrbottens Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå

22 SCB 22 OE 26 SM Inkomstutjämning för kommuner Income equalisation for municipalities Län Skatteunderlag enligt 2005 års taxering, Mnkr Uppräknat skatteunderlag Mnkr Kr/inv Andel av riksmedelvärdet i % Skatte utjämningsunderlag, mnkr (115%) Underlag för inkomstutjämning; bidrag(+) avgift (-), mnkr Länsvis skattesats, % Inkomstutjämning; bidrag(+)/ avgift(-), Kr/inv Hela riket , Stockholms Botkyrka , , Danderyd , , Ekerö , , Haninge , , Huddinge , , Järfälla , , Lidingö , , Nacka , , Norrtälje , , Nykvarn , , Nynäshamn , , Salem , , Sigtuna , , Sollentuna , , Solna , , Stockholm , , Sundbyberg , , Södertälje , , Tyresö , , Täby , , Upplands Väsby , , Upplands-Bro , , Vallentuna , , Vaxholm , , Värmdö , , Österåker , , Uppsala Enköping , , Håbo , , Knivsta , , Tierp , , Uppsala , , Älvkarleby , , Östhammar , , Södermanlands Eskilstuna , , Flen , , Gnesta , , Katrineholm , , Nyköping , , Oxelösund , , Strängnäs , , Trosa , , Vingåker , , Östergötlands Boxholm , ,

23 SCB 23 OE 26 SM 0601 Län Skatteunderlag enligt 2005 års taxering, Mnkr Uppräknat skatteunderlag Mnkr Kr/inv Andel av riksmedelvärdet i % Skatte utjämningsunderlag, mnkr (115%) Underlag för inkomstutjämning; bidrag(+) avgift (-), mnkr Länsvis skattesats, % Inkomstutjämning; bidrag(+)/ avgift(-), Kr/inv Hela riket , Finspång , , Kinda , , Linköping , , Mjölby , , Motala , , Norrköping , , Söderköping , , Vadstena , , Valdemarsvik , , Ydre , , Åtvidaberg , , Ödeshög , , Jönköpings Aneby , , Eksjö , , Gislaved , , Gnosjö , , Habo , , Jönköping , , Mullsjö , , Nässjö , , Sävsjö , , Tranås , , Vaggeryd , , Vetlanda , , Värnamo , , Kronobergs Alvesta , , Lessebo , , Ljungby , , Markaryd , , Tingsryd , , Uppvidinge , , Växjö , , Älmhult , , Kalmar Borgholm , , Emmaboda , , Hultsfred , , Högsby , , Kalmar , , Mönsterås , , Mörbylånga , , Nybro , , Oskarshamn , , Torsås , , Vimmerby , , Västervik , ,