INSTITUTET FÖR FRAMTIDSSTUDIER. Forskningsrapport. Markus Gossas Torbjörn Lundqvist. Ubikvitär framtid? IT-perspektiv på stat och samhälle

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INSTITUTET FÖR FRAMTIDSSTUDIER. Forskningsrapport. Markus Gossas Torbjörn Lundqvist. Ubikvitär framtid? IT-perspektiv på stat och samhälle"

Transkript

1 INSTITUTET FÖR FRAMTIDSSTUDIER Forskningsrapport Markus Gossas Torbjörn Lundqvist Ubikvitär framtid? IT-perspektiv på stat och samhälle

2 Ubikvitär framtid?

3

4 Ubikvitär framtid? IT-perspektiv på stat och samhälle Markus Gossas Torbjörn Lundqvist Institutet för Framtidsstudier Forskningsrapport 2010/1 Stockholm 2010

5 Institutet för Framtidsstudier är en självständig forskningsstiftelse finansierad genom bidrag från statsbudgeten och via externa forskningsanslag. Institutet bedriver tvärvetenskaplig forskning kring framtidsfrågor och verkar för en offentlig framtidsdebatt genom publikationer, seminarier och konferenser. En förteckning över tidigare bok- och rapportutgivning finns i slutet av denna volym. Institutet för Framtidsstudier 2010 ISBN: Grafisk form: Johan Cnattingius/www.kingston.se Tryck: Digaloo, Stockholm, 2010 Distribution: Institutet för Framtidsstudier

6 Innehåll 1. Informationssamhället 7 2. Svenska framtidsstudier om IT Internationella perspektiv på framtidens teknik Bortom IT-revolutionen Visionen om den virtuella staten Den svenska virtuella staten Kollaboration och deliberation Migration till syntetiska världar Motståndet Ubikvitär framtid 95 Su m m a r y 99 Referenser 103

7 6

8 1. Informationssamhället Informations- och kommunikationstekniken (IT) utgör grunden för många framtidsbilder idag. 1 Vår övergripande tes är att IT utgör ett dominerande paradigm som driver på samhällsutvecklingen. På global nivå fungerar IT-revolutionen som grundläggande drivkraft för förändringar av samhälle och ekonomi (Atkinson 2009). Detta perspek tiv har drivits av sociologen Manuel Castells i Informationsåldern (2000) som beskrev ett nytt paradigm baserat på IT. Han pekar på att det nya är att informationstekniken genomsyrar samhället, ett påstående som på mindre än ett decennium kommit att bli närmast självklart. Socialantropologen Thomas Hylland Eriksen menar att informationssamhället är ett samhälle där informationsteknologin utgör en nyckelfaktor i alla typer av produktion (Hylland Eriksen 2001:25). Ekonomen Carlota Perez (2006) ansluter sig till tesen om ITs grundläggande betydelse och ser informationsåldern som den senaste i en rad teknikrevolutioner. Konturerna av informationssamhället har blivit tydliga. IT driver utvecklingen, men vår tes är också att tekniken både har positiva och negativa konsekvenser för samhället. I en första del av rapporten frågar vi oss hur IT kan komma att utvecklas till 2020-talet och därefter. I den andra delen undersöker vi ITs påverkan på staten och samhället. 1 Bakgrunden till studien är två rapporter som skrevs på uppdrag av Näringsdepartementet (Gossas 2008 resp Lundqvist & Bohman 2008). Material från dessa rapporter har omarbetats och fogats samman till föreliggande text. Vi vill tacka Ingrid Söderlind för konstruktiva förslag till förbättringar av rapporten. 7

9 Visioner om framtiden Informationstekniken har sedan decennier genererat drömmar om framtiden. Mycket av visionerna om informationssamhället handlar om teknikens revolutionära inverkan, att den sätter tidigare etablerade lagar ur spel och ger upphov till en ny ordning. Internet var på samma gång en väntad som oväntad framtid. I början av 1990-talet hade få svenskar ens hört talas om Internet, och än färre hade tillgång någon form av uppkoppling. 2 Samtidigt hade visionen om ett globalt datornät för mänsklig kommunikation (och den globala byn ) funnits sedan 1960-talet, och den tekniska grunden för Internet hade varit i drift sedan dess. Framtidsvisionen omkring Arpanet, Internets föregångare, handlade om att använda datorer som medel för kommunikation snarare än som räknemaskiner, och om hur datorkommunikation kunde användas socialt för att skapa virtuella gemenskaper ( communities ). Företrädare och pådrivare var dels akademiker med mål att effektivisera kommunikationen mellan olika universitet, dels privata användare av mikrodatorer som skapade sociala nätverk och communities, ofta med rötter i alternativa och antikonformistiska rörelser. Målet var bl a att skapa nya offentliga arenor för fri, icke-hierarkisk kommunikation och gemenskaper oberoende av det fysiska rummet. I förlängningen föreställde man sig att Internet skulle demokratisera och revolutionera samhället i stort, eller rentav fungera som en slags samhällsmodell (Flichy 2007). Informationsteknikens utveckling och sociala betydelse är sammanvävd med futurologers och science fiction-författares mer eller mindre normativa skildringar av det framtida samhället. Alvin Toffler beskrev i sin framtidsstudie The Third Wave (1980) hur informationssamhället skulle innebära en revolution och ett brott med industrisamhället där masskonsumtion, massmedia och massproduktion skulle ersättas av individualisering och diversifiering. William Gibson beskrev i sin roman Neuromancer (1984) hur människorna i en inte alltför avlägsen framtid tillbringar en stor del av livet uppkopplade mot en kollektiv datorsimulerad verklighet ( cyberspace ), ett tema som utvecklades av Neal Stephenson i Snow Crash (1992) där människor interagerar i en tredimensionell datorgenererad värld ( meta- 2 Ca 3% år 1993 enligt World Internet Institute (2007). 8

10 verse ) som avatarer, virtuella simuleringar av sig själva. Visioner om informationssamhället har även formulerats av inflytelserika företagare och politiker. År 1995 skrev Microsofts grundare Bill Gates boken The Road Ahead där han skisserar ett globalt interaktivt nätverk och dess sociala och ekonomiska betydelse, med MSN (Microsoft Network) som centralt nav och portal. 3 Ungefär samtidigt hade Jim Clark, som senare grundade Netscape 4, en idé om att skapa en hybrid av TV och dator, en slags interaktiv TV ( telecomputer, se Lewis 1999). Och på politisk nivå formulerades under början av talet den storskaliga visionen om The Information Highway av regeringen Clinton/Gore, med en plan om byggandet av ett nationsomfattande fiberoptiskt nätverk som beräknades få närmast utopiska effekter på samhällsutvecklingen (Flichy 2007:31). I Sverige drev Carl Bildt som statsminister IT-frågorna och tillsatte en IT-kommission med sig själv som ordförande. Syftet var att göra Sverige till en ledande IT-nation (Johansson 2006, s 75). Framtiden är en variabel i den meningen att våra föreställningar om den ändras över tid. Ovan nämnda visioner har haft olika betydelse för den faktiska sociotekniska utvecklingen; en del har fungerat som ledstjärnor och blivit konkret verklighet, andra lever kvar som mer eller mindre utopiska mål, och ytterligare andra har glömts bort. Snabbare informationsöverföring och social interaktion är fortfarande drivkrafter bakom informationsteknikens utveckling. Idén om mer diversifierade medier och fri kommunikation kan anses mer eller mindre realiserad med dagens Internet med dess utveckling från statiska hemsidor till en ständigt pågående konversation med massdeltagande i bloggosfären (Tapscott & Williams 2006). Cyberspace och metaverse är tydliga inspirationskällor och tämligen fungerande beskrivningar av dagens virtuella världar, främst spelvärldar som Second Life och World of Warcraft vilka har utvecklats från datorspel riktade till en snäv subkultur till underhållningsindustri som lockar miljontals användare och som i vissa fall liknar alternativa samhällen där allt fler spenderar allt mer tid (Castronova 2007). De mer slutna, oflexibla och/eller centralstyrda visionerna, däremot, kom att konkurreras ut av det som blev Internet och World Wide Web. The Information High way kom aldrig att förverkligas, och nätet snarare än 3 Detta var innan Internet som vi känner det idag slagit igenom på allvar; Gates skrev kort efter första utgåvan om boken och gjorde den mer Internet-centrerad. 4 Netscape grundades 1994 och är mest känt för sin webbläsare med samma namn. Netscape konkurrerades ut av Internet Explorer under 2000-talets början. 9

11 motorvägen kom att bli informationssamhällets ledande metafor. Visionen om informationssamhället har sedan 1990-talet varit på väg in i en ny fas som ibland sammanfattas under begreppet u-samhället. u är en förkortning för ubiquitous (ubikvitär) som betyder allestädes närvarande, det vill säga något som finns överallt. IT med prefixet u (u-it) är inbäddad i omgivningar och miljö, till exempel i bruksföremål, kläder, möbler och hus, eller rentav i atmosfären eller inuti människokroppen. I u-samhället har den information som tidigare var lokaliserad på webben i form av hemsidor frigjorts och blivit tillgänglig via fysiska föremål som därmed ingår i informationsnätverk (se Greenfield 2006). I detta Internet of things förses föremål med läsbara koder och görs sökbara (adresserbara) genom Internet. 5 Ett snarlikt begrepp är ambient intelligence som refererar till föremål och miljöer som gjorts intelligenta och intuitiva och som kan känna igen och interagera med personer. Detta kan kontrasteras mot prefixet e som står för electronic och som associeras med hemdatorer, utbyggnad av bredband, fiberoptik, kablar osv för informationsöverföring. Japans inrikes- och kommunikationsministerium har formulerat en övergång (till 2010) från en IT-policy kallad ejapan till ujapan, där det senare bland annat ska främja en ubikvitär nätverksmiljö där människor kan få service utan att vara medvetna om de trådlösa nätverk som är integrerade i alla aspekter av vardagslivet. 6 Genom u-it blir föremål kommunikativa, sökbara på webben och kopplar samman allt och alla. Sydkorea har en liknande plan kallad u-korea ( The world s first ubiquitous society, Korea will be ). 7 Och även i EUs IT-policy i2010 förekommer idén. Postindustriella samhällen med hög välfärd har ofta med någon form av vision om, eller åtminstone referens till, u-it eller ambient intelligence i sin IT-policy. 8 Inte minst inom sjuk- och äldrevård antas u-it få stor betydelse, och eftersom både Japan, Korea och EU tillhör de länder i världen där övergången till ett åldrande samhälle kommit längst är behovet av ny teknik stort. Även i den norska forskningsrapporten The Information Society of 5 Det kan handla om läsbarhet genom radiovågor (RFID), satellit (GPS) eller optik (streckkoder). Tekniska förutsättningar för u-samhället är bland annat trådlös kommunikation, hårdvara som är osynlig eller smälter in i bakgrunden, och användarvänlig mjukvara (se ISTAG 2001). 6 Se MIC: I den japanska versionen står u inte bara för ubiquitous, men även för universal, user-oriented och unique. 7 MIC Korea (2006) u-korea Master Plan. To Achieve the World s First Ubiquitous Society. 8 Här märks sponsring av forskning och produktutveckling av intelligenta bilar och ambient äldrevård (www.aal-europe.eu). 10

12 2020 an exercise in planning for the future (2004) används begreppet u-samhället ( ubiquitous society ). Centralt tema är här den ständiga tillgången till vad man kallar ett personligt informationsmoln innehållande alla viktiga data, och mer sofistikerad interaktion mellan människa och maskin: The next 20 years will see huge amounts of data being published and information systems that are far better integrated than today. With this plethora of data, the potential of these intelligent systems will rise dramatically (The Information Society of 2020, 2004, s 62). u-it och u-samhälle är alltså begrepp som används för att sammanfattande hänvisa till informationssamhällets utveckling de närmaste två till tre decennierna. Vi har därför valt att kalla rapporten Ubikvitär framtid, det vill säga föreställningen om en framtid där den teknik som idag främst återfinns som prototyper i laboratorier och idéer inom science fiction (se Stephenson 1995, Vinge 2006, Dantec 2008), men som vi också ser fröet av i informationsteknikens genomslag i vardagen, har realiserats. Studier av framtiden Den här rapporten är en framtidsstudie. Här ska vi kortfattat redogöra för vilken typ av framtidsstudie det är och hur den förhåller sig till olika traditioner som diskursiva framtidsstudier, framsyn, metastudier (studier av studier) och scenarier. Studiet av framtiden har olika inriktningar och traditioner. Det finns t ex normativa studier som försöker påverka samhället i en viss riktning, prediktiva studier med uttalanden om hur det blir i framtiden, samtidsinriktade och diskursiva framtidsstudier som studerar sådant som betydelsen av makten att formulera dominerande föreställningar om framtiden, explorativa studier som försöker kartlägga utvecklingen, och expertbaserade studier som strävar efter troliga scenarier. Rapporten behandlar informationssamhället, såväl dess tekniska grund som dess sociala former. Vi behandlar teman, utvecklingslinjer och utmaningar som förväntas bli aktuella, men som vi kan se spår av redan idag. Grundsynen är att studier av framtiden utgörs av studier av föreställningar om framtiden, och att dessa kan vara mer eller 11

13 mindre grundade i fakta. Som inledningen visar har en del föreställningar om det framtida informationssamhället som uppfattades som utopiska för decennier sedan mer eller mindre infriats och blivit allmänt accepterade, medan andra föreställningar, som kanske framstod som realistiska, aldrig blev verklighet. Vi kommer att ta upp föreställningar som återkommer hos experter på området, men vi har också som ambition att diskutera vad vi bedömer som intressanta och möjliga framtider. Framsyn ( foresight ) utgör en inriktning som bidrar med underlag i denna studie. Det svenska projektet Teknisk framsyn har producerat kunskap om framtiden som bygger på expertpaneler. Användning av experter och paneler är besläktade med delfistudier, som är en metod där kunskap från utvalda experter systematiseras. 9 Vår studie är expertberoende genom studier av olika framtidsrapporter och intervjuer. I så motto är vår rapport en form av framsyn, men kan också beskrivas som traditionell samhällsvetenskap där experter används som källor. Vi analyserar och tolkar dessa källor såsom de primärkällor de är på den analysnivå studien befinner sig. Översikter och analyser av framtidsstudier har under senare år genomförts vid ett antal politiska organ, universitet och forskningsinstitut världen över. De här metastudierna kan ses som ett tecken på ett tilltagande intresse för framtidsstudier och dess allt mer betydande roll inom både näringsliv och politik. 10 Ett sådant exempel är nätverket FISTERA. 11 Syftet med nätverket var att samla aktörer och kunskap om nationella framtidsstudier inom IT i Europa. Den första syntesrapporten (2003) kom fram till att det inte finns någon bästa metod eller uppsättning metoder för framtidsforskning. Metodernas lämplighet beror på aktivitetens målsättning och tillgängliga resurser. De generella resultaten från FISTERA:s metastudier var att IT i regel behandlas utifrån en av tre synvinklar: Teknisk synvinkel, vilken i sig kan delas in i tre områden: teknik i inskränkt mening, tillämpningsområden, och teknikrelaterade samhällsfrågor. Analys av länders styrkor, svagheter, möjligheter och hot (SWOT). 9 Delivering Tomorrow (2009). För en intressant kritik av delfistudier, se Asplund Irvine & Martin (1984 och 1989) kan ses som pionjärer på området. 11 Foresight on Information Society Technologies in the European Research Area ett nätverk inom EU:s femte ramprogram (FP5) för forskning, teknisk utveckling och användarvänligt informationssamhälle ( ). 12

14 Analys av visioner, som ses som en viktig komponent i framsyn och framtidsstudier (FISTERA 2003 & 2005). Vår studie är främst relaterad till den tekniska synvinkeln, men anknyter även till frågan om visioner. Scenarier är en metod som används i olika traditioner vilket innebär att de kan ha olika syften, utseende och analysteknik (Bishop, Hines & Collins 2007). Scenariernas antal och inriktning varierar i framtidsstudielitteraturen. Michel Godet definierar ett scenario som en beskrivning av en möjlig framtid och vägen dit. Han menar att i scenariometoden ingår att urskilja prioriterade frågor, att bestämma vilka som är de viktigaste aktörerna och deras strategier, och att beskriva en sannolik utvecklingslinje genom antaganden om viktiga aktörers beteende (Godet 1982 & 1986). Man kan också beskriva scenario metoden som ett försök att ge rimliga och konsekventa bilder av en möjlig framtida verklighet som belyser de viktigaste problemen (Bishop, Hines & Collins 2007). Vi tar fasta på denna inriktning när vi skissar på ITs och annan tekniks utveckling fram till och efter De bilder av framtiden som vi ger utgör ett scenario i betydelsen möjlig framtid. Det är inte en förutsägelse om hur det blir utan hur det kan komma att bli. Av erfarenhet vet vi dock att framtiden sällan blir som den beskrivs i olika studier. Scenarier tenderar att bli en framskrivning av dagsläget där nuvarande trender förstärks (Neumann & Överland 2004). Det är svårt att komma runt detta problem när det gäller IT, vars dynamiska karaktär ofta inneburit val av en kortare och därmed mer lättöverskådlig tidshorisont än i andra framtidsstudier. Tidsperspektivet är grundläggande när man undersöker framtiden. Det finns avgörande skillnader mellan scenarier på medellång och på lång sikt. Trenderna inom IT är relativt starka och merparten av den informationsteknik som existerar om 10 år finns förmodligen redan, åtminstone torde grundprinciperna vara kända och under utveckling. När det gäller scenarier på längre sikt, t ex 30 år, måste delvis andra metoder användas. Trendanalys är svårare och mindre relevant. Vi resonerar kring fenomenet teknikrevolutioner som antas ge upphov till nya tekno-ekonomiska paradigm. Ett sådant nytt framtida paradigm kan betraktas som ett scenario. 13

15 Disposition Rapporten innehåller två delar. I den första delen frågar vi oss hur IT kan komma att utvecklas till 2020-talet och därefter. I den andra delen undersöker vi ITs påverkan på staten och samhället. Kapitel 2 4 behandlar informationsteknikens framtid, och det vi gör kan karakteriseras som beskrivande analyser av hur olika rapporter uppfattar kunskapsläget och teknikens framtida potential och applikationsområden. Fokus är alltså själva tekniken, även om dess tänkta påverkan på samhälle, integritet och miljö också berörs. Medan kapitel 2 handlar om svenska studier, främst Teknisk framsyn, är kapitel 3 en genomgång av internationella rapporter. I kapitel 4 diskuteras möjligheterna att se lite längre in i framtiden än vad trendanalyser medger genom att diskutera tekniska revolutioner inom ramen för ekonomisk teori. Kapitel 5 9 behandlar hur informationstekniken påverkar offentlig sektor och samhällsliv i stort. Fokus är på teknikens användning inom stat och myndigheter, men även på konsekvenser för sociala utbyten, idéutveckling, makt och opinionsbildning. I kapitel 5 presenteras visionen om den virtuella staten och hur IT anses kunna innebära en modernisering av stat och myndigheters organisation och arbetssätt. I kapitel 6 följs detta upp med fokus på Sverige. Kapitel 7 och 8 handlar om Internets utveckling i riktning mot sociala medier och massdeltagande i virtuella världar, och möjliga konsekvenser av detta. Kapitel 9 utgörs av en diskussion om det eventuella motstånd ett mer avancerat informationssamhälle och virtuell stat föder. Som material används både skriftliga och muntliga källor som härrör från expertsammanhang. Det skrivna materialet utgörs av rapporter från olika organ som regeringar, konsultföretag och expertgrupper. Både svenska och internationella rapporter undersöks, och urvalet är en följd av genomgång av ett större material. Flertalet kommer från välkända organisationer med stora resurser i form av pengar, kompetens och nätverk av experter. Därutöver används samhällsveten skaplig litteratur, artiklar och böcker, där informationssamhället studeras. De framtidsbilder som presenteras liknar ofta varandra vilket kan uppfattas som en begränsning. Samtidigt finns en poäng i att visa hur lika man tänker om framtiden, och att man säkerligen påverkar varandra. 14

16 I rapportens andra del används, utöver rapporter och akademisk litteratur, intervjuer med personer med insikt i informationsteknikens betydelse för svensk offentlig förvaltning. Det handlar främst om offentliganställda med verksamhet inom uppgiftsområden där IT fått stort, och antas få allt större, genomslag. I viss utsträckning används även innehåll på hemsidor för att ge exempel på ett fenomen. I slutkapitlet sammanfattas resultaten och ett möjligt framtida ubikvitärt samhälle diskuteras. 15

17 16

18 2. Svenska framtidsstudier om IT Det har gjorts ett antal svenska studier av teknikens framtid under senare år, framförallt olika framsyner i IVAs regi. I den första om gången av Teknisk Framsyn genomfördes en separat studie av tidigare genomförda framtidsstudier och historiska lärdomar med fokus på svårigheter kallad Teknisk baksyn (Olsson 1999). Studiens slut satser och tankar fick en del uppmärksamhet och omnämndes i flera europeiska översikter. Flera intressanta iakttagelser gjordes. En sådan är tron på att ny teknik ska leda till en total förändring i betydelsen att ny teknik snabbt ersätter gammal teknik, men det vanliga är någon form av samexistens mellan gammalt och nytt. Det är också vanligt att ny teknik tänks lösa gamla uppgifter, men ny teknik kan lägga grunden till helt nya system och får lösa helt nya uppgifter. Ny teknik har också setts som ett universalmedel mot olika samhällsproblem som enbart indirekt har med teknik att göra. En vanlig svårighet är att förutse kopplingar mellan olika teknikområden där kombinationer erbjuder stora utvecklingsmöjligheter. Men det har också visat sig att framtidsforskare förälskar sig i den nya teknik som de ser växa fram och försummar att räkna med ekonomiska aspekter som kostnader och efterfrågan. Även tidsandan kan spela forskare ett spratt och göra dem till fångar i det dagsaktuella, men de stora frågorna tenderar att förändras. Det är också viktigt att påpeka att det inte alltid är rationella överväganden som avgör valet av ny teknik. Emotionella drivkrafter kan vara viktiga. För framtidsstudierna är det också viktigt att tänka på att den viktigaste informationen kan vara hemlig: Mycket teknikut- 17

19 veckling sker i det fördolda främst inom den militära sektorn (Olsson 1999, s 14 15). Flera av dessa erfarenheter och insikter kan bidra till ett kritiskt förhållningssätt till de mer optimistiska framtidsstudierna på IT-området. I nästan alla internationella framsynsprojekt kring millennieskiftet var IT och bioteknik i fokus. Nyttan att knyta samman olika områden lyftes fram vilket pekar på en utveckling mot bättre förståelse för tvärvetenskapliga och tvärtekniska områden (Andra nationella framsyner, 2004). I den första Teknisk Framsyn år 1999 skulle panelerna ha ett tidsperspektiv på år, men IT-panelen valde 5 10 år då man ansåg att utvecklingstakten var alltför snabb på området för att ha det längre tidsperspektivet (Informations- och kommunikationssystem, 1999). Åren gjordes ett uppdateringsprojekt av Teknisk Framsyn med tidsperspektivet de kommande åren. I ITrapporten valde man år. Argumentet var att sektorn inte nått tillräcklig mognad och att större tekniska förändringar sker med ca tio års mellanrum. Inte heller de stora IT-företagen blickar längre än tio år framåt, menade man. Men det konstaterades också att den första Teknisk Framsyn överskattat förändringens hastighet på flera områden. Man var högst medveten om problemen med att förutsäga teknisk utveckling. IT-panelen drog en del metodologiska slutsatser av arbetet. Panelen uppmärksammade betydelsen av tidsandan och ansåg att 1999 års IT-framsyn påverkades av högkonjunkturen och IT-boomen. Rent generellt har smaken för dagen stor betydelse i framsyner, har internationella jämförelser visat. År 2003 var svaret i olika framsyner IT, bio och nano 12. Inom IT-området finns stora likheter och små variationer mellan olika framsyner, menade man (Nytt, bättre och säkrare, 2003). Den stora utmaningen i tekniska framsyner ansågs vara att förutsäga tekniska genombrott. Ett hinder är att experter på gårdagens teknik av naturliga skäl dominerar och att de underskattar det nya. Men det är svårt att förutsäga när ny teknik får användning i samhället. Det sägs att människor gärna överskattar betydelsen av ett fenomen på kort sikt men underskattar betydelsen på lång sikt (Nytt, bättre och säkrare, 2003). IT-utvecklingen har tagit relativt lång tid, men teknikspridningen kan gå fort. För att förstå denna krävs god 12 Nanoteknik och nanovetenskap innebär studier av materien på atomär nivå, och design av egenskaper och funktioner på denna nivå. 18

20 samhällsförståelse och att kunna förutsäga konjunkturer, är slutsatsen som dras. IT-framsyn år 1999 mejslade fram sju nyckelområden av väsentlig betydelse: ständig uppkoppling, digitala assistenter, alltmer mjukvara, elektroniska tjänster, ständigt lärande, tekniska och biologiska möten, säkerhet och integritet (Informations- och kommunikationssystem, 1999). Vår avsikt är inte att här och nu fördjupa oss i vad begreppen står för. Som vi ska se tenderar dessa områden att återkomma i rapporter under 2000-talet. Framsynen använder sig av tre begrepp för att förstå möjligheterna med IT i framtiden: konvergens, integration och transparens. Konvergensen ska minska eller utplåna tekniska skillnader mellan tele, data och media, integrationen avser samtidig behandling av text, ljud, bild och video i samma informationssystem, och när tjänster kan nås och erbjudas överallt kallas det transparens. Man identifierar ett antal nyckelområden fram till ca , inte minst att IT kommer att vara inbyggd överallt det som kommit att kallas det ambienta eller ubikvitära samhället. I bakgrunden till ITs utveckling finns ett antal globala drivkrafter där de viktigare är konkurrens, demografisk utveckling, teknikkonsumtion, användarfokusering, osäkerhet, affärsutveckling och ledningsfrågor (management). Nyckelområdena är generella men frågan var vilka inriktningar som Sverige borde satsa på utifrån egna och omvärldens styrkor och svagheter. Man lyfte fram några strategiska områden där satsningar borde övervägas tjänsters produktivitet, särskilt inom offentlig sektor, utveckla industrins inslag av IT i produkter och system, skydda immateriella värden, stimulera framväxten av nya industriella system, samt utveckla IT-infrastrukturen. Det som avgör den informationstekniska utvecklingen i Sverige ansågs vara de satsningar som görs utifrån aspekterna: bred användning, kontinuerlig utveckling, nya tillämpningar och information som värdeskapande resurs (Informations- och kommunikationssystem, 1999). Tanken bakom betydelsen av bred användning var att en hög allmän IT-kompetens utgör en förutsättning för en gynnsam utveckling. Inom industrin är det viktigt med en kontinuerlig IT-utveckling för att bibehålla konkurrenskraften; inom offentlig sektor likaså för att spara resurser. Nya tillämpningar kan bli möjliga genom tekniska språng och en konvergens mellan olika områden. Slutligen måste normer och lagar ändras för en riktig värdering av immateriella resurser. 19

21 Konsumtionen av teknik betraktas som viktig för IT-områdets utveckling. Man menar att masspridningen utgör en förutsättning för att IT ska kunna uppfylla de höga förväntningarna. Men marknadens efterfrågan är också viktig, och grundläggande för en sådan utveckling är teknikens användbarhet. De digitala informationssystemen är sårbara och ökad informations säkerhet betraktades som en nyckelfråga för IT-områdets utveckling. Man menar att informationssäkerhet är fundamentet för en fortsatt utveckling av det digitala nätverkssamhället och en stark drivkraft för utveckling av nya informationsteknologiska tillämpningar (Nytt, bättre och säkrare, 2003). Det hade blivit särskilt tydligt efter terroristattackerna mot USA i september I syntesrapporten från Teknisk Framsyn 2004 (Vägval för Sverige) ses IT och bioteknik som omdanare av samhället och produktionen. Men framför allt att den digitala dimensionen finns överallt. IT överallt sammanfattar utvecklingen: allt från sensorteknik för biologiska ändamål, implanterade system, överallt närvarande system för kommunikation, styrning och kontroll, till enkla datorchips i kläder. Vidare att systemen kommunicerar med system i omvärlden för att uppdatera eller jämföra information och föreslå lämpliga åtgärder (Vägval för Sverige, 2004, s 21). Man exemplifierar med hälso- och sjukvård, logistik, trafiksäkerhet, kontorsarbete och mänsklig kommunikation. Andra områden som tas upp är ITs betydelse för biomedicinsk utveckling, integritet, komplexitet och sårbarhet, och utbyggd infrastruktur. Energiframsyn (2003), var en energiinriktad fortsättning på den mer generella Teknisk Framsyn. Projektet var uppbyggt kring fyra expertpaneler: Systemframsyn, Användarframsyn, Strukturframsyn och Långsiktig framsyn. I projektet behandlas IT-sektorn som en viktig faktor för energifrågans utveckling. Inte minst gäller detta för den strukturinriktade panelen strukturerna utgörs av samhälle, teknik och industri. Panelens ansats liknar ett teknikhistoriskt eller ekonomisk-historiskt angreppssätt på problemet. Man talar om tekniken som en trögrörlig struktur, medan industriella och institutionella strukturer förändras snabbare. Energiföretagen anses ha en strategisk betydelse som aktörer. Utvecklingen inom EU och på IT-området ses som grundläggande drivkrafter för samhällsförändring. Osäkerheten om vart EU och ITsektorn är på väg avspeglas i panelens analys. Genom att kombinera 20

22 ökad respektive minskad betydelse för EU med ökad respektive oförändrad betydelse för IT, får man fram fyra scenarier för hur miljön påverkas på tjugo års sikt. Scenarierna är döpta efter historiska epoker: Habsburg, Rom, Amsterdam samt Sherwood det senare en mer litterär eller mytologisk epok. Det scenario man finner mest fördelaktigt för energi- och miljöfrågorna är Habsburg, eftersom det enligt panelen liknar målsättningen att sätta klimatet i fokus. Habs burg inne bär i detta sammanhang ett starkt EU, IT som vanligt, europeisering av invånarna inom EU, konvergerande skatter och regler, växande handel, inomeuropeisk kapitalmarknad samt d ominanta storföretag inom energiområdet (Energiframsyn Sverige i Europa: Kan framtiden påverkas?, 2003). Det är tydligt att man betraktar de ekonomiska frågorna som viktigare än IT-utvecklingen när det gäller klimatfrågan. År 2015 ska Sverige vara en ledande internetnation. Det är målet med IVAs Internetframsyn från Vi ska här helt kort beröra hur man ser på IT-samhället 2015, utan ambition att sammanfatta. Huvudrapporten kallas Ambient Sweden. Internetframsyn så blir Sverige en ledande internetnation år 2015 (2008). Huvudrapportens första kapitel inleds med en beskrivning av framtiden med ett Internet som är personligt där tillgången finns i alla sammanhang och för alla behov, och som samtidigt kännetecknas av tillit till systemet. Ambient betyder helt enkelt i detta sammanhang något som omger oss hela tiden, dvs det framtida Internet. Vi kopplar inte upp oss på Internet, vi är ständigt uppkopplade, eller integrerade. År 2015 kommer ett personligt Internet att vara en naturlig del av omgivningen på arbetet och i vardagen. Viktiga användningsområden 2015 kommer att vara: undervisning, digital mediadistribution, mobil kommunikation, hälsovård. Samtidigt har informationssäkerheten stärkts, men diskussionen om personlig integritet blir sannolikt livlig. Man tänker sig också att resandet, liksom fysiska transporter, har minskat till följd av Internet. Och arbetslivet kännetecknas av stor flexibilitet och ständigt lärande. Internet möjliggör att man kan arbeta oberoende av tid och plats. Många tekniska applikationer i rapporten känns igen från andra rapporter: möjligheter att övervaka miljön, mobila sensorer som övervakar hälsotillstånd hos personer, Internet som viktigaste bärare av olika typer av media och kommunikation, etc. Samhället blir allt mer beroende av Internet. Robustheten i systemet är därmed nödvändig, 21

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Framtidens produktion

Framtidens produktion Framtidens produktion Framtidens produktion Framtidens produktion Framtidens Framtidens produktion Siemens är en pionjär inom Future of Manufacturing. Vi hjälper Sveriges industrier att ta klivet upp till

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Professor och forskningschef bodahlbom.se

Professor och forskningschef bodahlbom.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef bodahlbom.se aktivering.se sust.se Staying Alive Sverige år 1900 Bo Dahlbom Sverige år 2000 Bo Dahlbom Olja Samhället som maskin Funktionalism och systemtänkande

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät

Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät Utmaningar för energisystemet Ökad komplexiteten kräver förändringar och anpassning av elnäten Integrera stora mängder

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige Vård i världsklass En möjlighet för Sverige 2013 Sammanfattning Efterfrågan på vårdinsatser i Sverige är större än tillgången, trots att många medicinska framsteg gjorts i vårt land och trots att vi är

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Baserad på rapporterna: PiiA Tredje Vågens Automation PiiA LeanAutomation

Läs mer

IT-policy för Växjö kommun

IT-policy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-02 IT-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig IT-enheten Dokumentnamn IT-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

En digital agenda för Sverige

En digital agenda för Sverige En digital agenda för Sverige Norrköping 14 november 2012 IT-politik i Sverige och EU 2000 2010 2011 Ett informationssamhälle för alla Digital agenda för Europa It i människans tjänst en digital agenda

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2011-10-19, 125 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1... 2 1.2 E-vision... 2 1.3 Informationssäkerhetspolicy... 2 2 Styrande principer... 2 2.1 Fokusera

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

- En möjligheternas utmaning. via fiber

- En möjligheternas utmaning. via fiber Bredband i Skinnskatteberg - En möjligheternas utmaning via fiber Skinnskattebergs kommun Box 101 739 22 Skinnskatteberg Tel: 0222-450 00 bredband@skinnskatteberg.se www.skinnskatteberg.se/bredband 2015

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

Tjänstemännens IT-miljö. Ett steg fram och två steg tillbaka

Tjänstemännens IT-miljö. Ett steg fram och två steg tillbaka Tjänstemännens IT-miljö Ett steg fram och två steg tillbaka 1 2 Förord............................................................... 4 Satsa på en bättre IT-miljö det gynnar företagen, medarbetarna och

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 Piratpartiet Linköping Kommunprogram version 1.1.3 Uppdaterad 2012-11-20 Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 1. Ideologisk utgångspunkt och övergripande strategi 1.1 Syfte 1.2 Utgångspunkt

Läs mer

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Den här modulen har som mål att bidra till lärares kontinuerliga

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma.

3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma. 5 Frågor och svar om Internet, 06NVB 1. Nämn ett par skillnader mellan datorerna förr och datorerna nu? Svar: de var lika stora som rum, varje dator behärskade i stort sett bara ett enda smalt arbetsområde.

Läs mer

Sakernas internet. (Internet of Things)

Sakernas internet. (Internet of Things) Sakernas internet (Internet of Things) Vad är det? Från streckkoder på paket till bokföringssystem ( Datorerna är ju saker ) Transport Självkörande bilar Automobil Självdisciplinering Träning Kost Sömn

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Mål och visioner för IT vid Uppsala universitet. Vår vision. Målsättningar 1 (5) 2003-02-19 Dnr: UFV 2002/1475

Mål och visioner för IT vid Uppsala universitet. Vår vision. Målsättningar 1 (5) 2003-02-19 Dnr: UFV 2002/1475 1 (5) 2003-02-19 Dnr: UFV 2002/1475 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Lars-Elve Larsson Telefon: 018-471 72 70 Telefax: 018-471 71 00 www.uu.se Lars-Elve.Larsson@uadm.uu.se

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

Datorarkitekturer. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Datorarkitekturer. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning Datorarkitekturer Sammanfattande bedömning Datorarkitektur är det teknikvetenskapliga ämne som behandlar principer för konstruktion av datorsystem. Datorns arkitektur definierar ett funktionellt gränssnitt

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Assessing public acceptance of privacy invasive ICT solutions

Assessing public acceptance of privacy invasive ICT solutions Assessing public acceptance of privacy invasive ICT solutions Misse Wester Avdelningen för filosofi Kungliga Tekniska Högskolan Misse.Wester@abe.kth.se Projektet i perspektiv Finns idag stort intresse

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen. Det är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma.

Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma. Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma. Har nu Multipointantimaskeringsteknik med integrerad spraydetektering Oöverträffade Bosch-teknologier förbättrar

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

IT-strategi för Strängnäs kommun

IT-strategi för Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas tor-erik.lillsebbas@strangnas.se 0709-429 211 Dnr BUN/2010:14-600 2010-05-11 1/5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön?

Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön? Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön? Först och främst, varför? -Det är, mer eller mindre, ett faktum att vi står inför klimatförändringar, global uppvärmning samt en lågkonjunktur.

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Prognostisering av efterfrågan Konkurrera med hjälp av Affärsanalys

Prognostisering av efterfrågan Konkurrera med hjälp av Affärsanalys Copyright SAS Institute Sweden, november 2008 SAS INSTITUTE AB STORA FRÖSUNDA, BOX 609 169 26 SOLNA TEL: 08-52 21 70 00 FAX: 08-52 21 70 70 WWW.SAS.COM/SWEDEN SAS Institute AB is a subsidiary of SAS Institute

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Digital agenda för Åland

Digital agenda för Åland Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 1 2.1 Varför digital agenda?... 1 2.2 En vision för det åländska e-samhället... 2 2.3 Omvärlden... 3 2.3.1 Finlands digitala agenda... 3 2.3.2 Sveriges digitala

Läs mer

Bästa hållbarhetsredovisning 2011. Dan Brännström & Åse Bäckström, Finforum 4 december 2012

Bästa hållbarhetsredovisning 2011. Dan Brännström & Åse Bäckström, Finforum 4 december 2012 Bästa hållbarhetsredovisning 2011 Dan Brännström & Åse Bäckström, Finforum 4 december 2012 2 En bra hållbarhetsredovisning har kännetecken Tydlig målsättning Rättvisande bild Väsentlig information Transparent

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

vad kan det göra för mobila användare?

vad kan det göra för mobila användare? artikel Upptäck WWAN med bredband Upptäck WWAN med bredband vad kan det göra för mobila användare? Det blir allt viktigare med en snabb och smidig Internetuppkoppling för att lyckas i arbetet och vara

Läs mer

Lönsamhet genom rätt underhåll. Senior Vice President, Business Area Manager Industrial Systems

Lönsamhet genom rätt underhåll. Senior Vice President, Business Area Manager Industrial Systems Lönsamhet genom rätt underhåll Christer Ramebäck Senior Vice President, Business Area Manager Industrial Systems 1 Abstract Den svenska industrin utsätts ständigt för en ökad konkurrens inte minst från

Läs mer

IT-strategi Laholms kommun

IT-strategi Laholms kommun IT-strategi Laholms kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-29 6. 2 (7) Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 IT- strategins målbild...3 Satsning på IT...3 Effektivt resursanvändande...4 Demokrati...4

Läs mer

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren Boksammanfattning NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys I den nya tidens digitala och snabbt föränderliga värld har en ny generation medarbetare, blivande chefer och kunder vuxit fram. Dagens

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

IT i Sverige 2007-01-16 10:24:15 Mottagargrupp Mottagare Ej kontaktbara Svarande Svarsfrekvens IT i Sverige 2007 24505 2058 6635 30 %

IT i Sverige 2007-01-16 10:24:15 Mottagargrupp Mottagare Ej kontaktbara Svarande Svarsfrekvens IT i Sverige 2007 24505 2058 6635 30 % IT i Sverige 2007-01-16 10:24:15 Mottagargrupp Mottagare Ej kontaktbara Svarande Svarsfrekvens IT i Sverige 2007 24505 2058 6635 30 % 1. I vilken bransch arbetar du? IT-branschen [1] 53,5% 3552 Tillverkande

Läs mer