INSTITUTET FÖR FRAMTIDSSTUDIER. Forskningsrapport. Markus Gossas Torbjörn Lundqvist. Ubikvitär framtid? IT-perspektiv på stat och samhälle

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INSTITUTET FÖR FRAMTIDSSTUDIER. Forskningsrapport. Markus Gossas Torbjörn Lundqvist. Ubikvitär framtid? IT-perspektiv på stat och samhälle"

Transkript

1 INSTITUTET FÖR FRAMTIDSSTUDIER Forskningsrapport Markus Gossas Torbjörn Lundqvist Ubikvitär framtid? IT-perspektiv på stat och samhälle

2 Ubikvitär framtid?

3

4 Ubikvitär framtid? IT-perspektiv på stat och samhälle Markus Gossas Torbjörn Lundqvist Institutet för Framtidsstudier Forskningsrapport 2010/1 Stockholm 2010

5 Institutet för Framtidsstudier är en självständig forskningsstiftelse finansierad genom bidrag från statsbudgeten och via externa forskningsanslag. Institutet bedriver tvärvetenskaplig forskning kring framtidsfrågor och verkar för en offentlig framtidsdebatt genom publikationer, seminarier och konferenser. En förteckning över tidigare bok- och rapportutgivning finns i slutet av denna volym. Institutet för Framtidsstudier 2010 ISBN: Grafisk form: Johan Cnattingius/www.kingston.se Tryck: Digaloo, Stockholm, 2010 Distribution: Institutet för Framtidsstudier

6 Innehåll 1. Informationssamhället 7 2. Svenska framtidsstudier om IT Internationella perspektiv på framtidens teknik Bortom IT-revolutionen Visionen om den virtuella staten Den svenska virtuella staten Kollaboration och deliberation Migration till syntetiska världar Motståndet Ubikvitär framtid 95 Su m m a r y 99 Referenser 103

7 6

8 1. Informationssamhället Informations- och kommunikationstekniken (IT) utgör grunden för många framtidsbilder idag. 1 Vår övergripande tes är att IT utgör ett dominerande paradigm som driver på samhällsutvecklingen. På global nivå fungerar IT-revolutionen som grundläggande drivkraft för förändringar av samhälle och ekonomi (Atkinson 2009). Detta perspek tiv har drivits av sociologen Manuel Castells i Informationsåldern (2000) som beskrev ett nytt paradigm baserat på IT. Han pekar på att det nya är att informationstekniken genomsyrar samhället, ett påstående som på mindre än ett decennium kommit att bli närmast självklart. Socialantropologen Thomas Hylland Eriksen menar att informationssamhället är ett samhälle där informationsteknologin utgör en nyckelfaktor i alla typer av produktion (Hylland Eriksen 2001:25). Ekonomen Carlota Perez (2006) ansluter sig till tesen om ITs grundläggande betydelse och ser informationsåldern som den senaste i en rad teknikrevolutioner. Konturerna av informationssamhället har blivit tydliga. IT driver utvecklingen, men vår tes är också att tekniken både har positiva och negativa konsekvenser för samhället. I en första del av rapporten frågar vi oss hur IT kan komma att utvecklas till 2020-talet och därefter. I den andra delen undersöker vi ITs påverkan på staten och samhället. 1 Bakgrunden till studien är två rapporter som skrevs på uppdrag av Näringsdepartementet (Gossas 2008 resp Lundqvist & Bohman 2008). Material från dessa rapporter har omarbetats och fogats samman till föreliggande text. Vi vill tacka Ingrid Söderlind för konstruktiva förslag till förbättringar av rapporten. 7

9 Visioner om framtiden Informationstekniken har sedan decennier genererat drömmar om framtiden. Mycket av visionerna om informationssamhället handlar om teknikens revolutionära inverkan, att den sätter tidigare etablerade lagar ur spel och ger upphov till en ny ordning. Internet var på samma gång en väntad som oväntad framtid. I början av 1990-talet hade få svenskar ens hört talas om Internet, och än färre hade tillgång någon form av uppkoppling. 2 Samtidigt hade visionen om ett globalt datornät för mänsklig kommunikation (och den globala byn ) funnits sedan 1960-talet, och den tekniska grunden för Internet hade varit i drift sedan dess. Framtidsvisionen omkring Arpanet, Internets föregångare, handlade om att använda datorer som medel för kommunikation snarare än som räknemaskiner, och om hur datorkommunikation kunde användas socialt för att skapa virtuella gemenskaper ( communities ). Företrädare och pådrivare var dels akademiker med mål att effektivisera kommunikationen mellan olika universitet, dels privata användare av mikrodatorer som skapade sociala nätverk och communities, ofta med rötter i alternativa och antikonformistiska rörelser. Målet var bl a att skapa nya offentliga arenor för fri, icke-hierarkisk kommunikation och gemenskaper oberoende av det fysiska rummet. I förlängningen föreställde man sig att Internet skulle demokratisera och revolutionera samhället i stort, eller rentav fungera som en slags samhällsmodell (Flichy 2007). Informationsteknikens utveckling och sociala betydelse är sammanvävd med futurologers och science fiction-författares mer eller mindre normativa skildringar av det framtida samhället. Alvin Toffler beskrev i sin framtidsstudie The Third Wave (1980) hur informationssamhället skulle innebära en revolution och ett brott med industrisamhället där masskonsumtion, massmedia och massproduktion skulle ersättas av individualisering och diversifiering. William Gibson beskrev i sin roman Neuromancer (1984) hur människorna i en inte alltför avlägsen framtid tillbringar en stor del av livet uppkopplade mot en kollektiv datorsimulerad verklighet ( cyberspace ), ett tema som utvecklades av Neal Stephenson i Snow Crash (1992) där människor interagerar i en tredimensionell datorgenererad värld ( meta- 2 Ca 3% år 1993 enligt World Internet Institute (2007). 8

10 verse ) som avatarer, virtuella simuleringar av sig själva. Visioner om informationssamhället har även formulerats av inflytelserika företagare och politiker. År 1995 skrev Microsofts grundare Bill Gates boken The Road Ahead där han skisserar ett globalt interaktivt nätverk och dess sociala och ekonomiska betydelse, med MSN (Microsoft Network) som centralt nav och portal. 3 Ungefär samtidigt hade Jim Clark, som senare grundade Netscape 4, en idé om att skapa en hybrid av TV och dator, en slags interaktiv TV ( telecomputer, se Lewis 1999). Och på politisk nivå formulerades under början av talet den storskaliga visionen om The Information Highway av regeringen Clinton/Gore, med en plan om byggandet av ett nationsomfattande fiberoptiskt nätverk som beräknades få närmast utopiska effekter på samhällsutvecklingen (Flichy 2007:31). I Sverige drev Carl Bildt som statsminister IT-frågorna och tillsatte en IT-kommission med sig själv som ordförande. Syftet var att göra Sverige till en ledande IT-nation (Johansson 2006, s 75). Framtiden är en variabel i den meningen att våra föreställningar om den ändras över tid. Ovan nämnda visioner har haft olika betydelse för den faktiska sociotekniska utvecklingen; en del har fungerat som ledstjärnor och blivit konkret verklighet, andra lever kvar som mer eller mindre utopiska mål, och ytterligare andra har glömts bort. Snabbare informationsöverföring och social interaktion är fortfarande drivkrafter bakom informationsteknikens utveckling. Idén om mer diversifierade medier och fri kommunikation kan anses mer eller mindre realiserad med dagens Internet med dess utveckling från statiska hemsidor till en ständigt pågående konversation med massdeltagande i bloggosfären (Tapscott & Williams 2006). Cyberspace och metaverse är tydliga inspirationskällor och tämligen fungerande beskrivningar av dagens virtuella världar, främst spelvärldar som Second Life och World of Warcraft vilka har utvecklats från datorspel riktade till en snäv subkultur till underhållningsindustri som lockar miljontals användare och som i vissa fall liknar alternativa samhällen där allt fler spenderar allt mer tid (Castronova 2007). De mer slutna, oflexibla och/eller centralstyrda visionerna, däremot, kom att konkurreras ut av det som blev Internet och World Wide Web. The Information High way kom aldrig att förverkligas, och nätet snarare än 3 Detta var innan Internet som vi känner det idag slagit igenom på allvar; Gates skrev kort efter första utgåvan om boken och gjorde den mer Internet-centrerad. 4 Netscape grundades 1994 och är mest känt för sin webbläsare med samma namn. Netscape konkurrerades ut av Internet Explorer under 2000-talets början. 9

11 motorvägen kom att bli informationssamhällets ledande metafor. Visionen om informationssamhället har sedan 1990-talet varit på väg in i en ny fas som ibland sammanfattas under begreppet u-samhället. u är en förkortning för ubiquitous (ubikvitär) som betyder allestädes närvarande, det vill säga något som finns överallt. IT med prefixet u (u-it) är inbäddad i omgivningar och miljö, till exempel i bruksföremål, kläder, möbler och hus, eller rentav i atmosfären eller inuti människokroppen. I u-samhället har den information som tidigare var lokaliserad på webben i form av hemsidor frigjorts och blivit tillgänglig via fysiska föremål som därmed ingår i informationsnätverk (se Greenfield 2006). I detta Internet of things förses föremål med läsbara koder och görs sökbara (adresserbara) genom Internet. 5 Ett snarlikt begrepp är ambient intelligence som refererar till föremål och miljöer som gjorts intelligenta och intuitiva och som kan känna igen och interagera med personer. Detta kan kontrasteras mot prefixet e som står för electronic och som associeras med hemdatorer, utbyggnad av bredband, fiberoptik, kablar osv för informationsöverföring. Japans inrikes- och kommunikationsministerium har formulerat en övergång (till 2010) från en IT-policy kallad ejapan till ujapan, där det senare bland annat ska främja en ubikvitär nätverksmiljö där människor kan få service utan att vara medvetna om de trådlösa nätverk som är integrerade i alla aspekter av vardagslivet. 6 Genom u-it blir föremål kommunikativa, sökbara på webben och kopplar samman allt och alla. Sydkorea har en liknande plan kallad u-korea ( The world s first ubiquitous society, Korea will be ). 7 Och även i EUs IT-policy i2010 förekommer idén. Postindustriella samhällen med hög välfärd har ofta med någon form av vision om, eller åtminstone referens till, u-it eller ambient intelligence i sin IT-policy. 8 Inte minst inom sjuk- och äldrevård antas u-it få stor betydelse, och eftersom både Japan, Korea och EU tillhör de länder i världen där övergången till ett åldrande samhälle kommit längst är behovet av ny teknik stort. Även i den norska forskningsrapporten The Information Society of 5 Det kan handla om läsbarhet genom radiovågor (RFID), satellit (GPS) eller optik (streckkoder). Tekniska förutsättningar för u-samhället är bland annat trådlös kommunikation, hårdvara som är osynlig eller smälter in i bakgrunden, och användarvänlig mjukvara (se ISTAG 2001). 6 Se MIC: I den japanska versionen står u inte bara för ubiquitous, men även för universal, user-oriented och unique. 7 MIC Korea (2006) u-korea Master Plan. To Achieve the World s First Ubiquitous Society. 8 Här märks sponsring av forskning och produktutveckling av intelligenta bilar och ambient äldrevård (www.aal-europe.eu). 10

12 2020 an exercise in planning for the future (2004) används begreppet u-samhället ( ubiquitous society ). Centralt tema är här den ständiga tillgången till vad man kallar ett personligt informationsmoln innehållande alla viktiga data, och mer sofistikerad interaktion mellan människa och maskin: The next 20 years will see huge amounts of data being published and information systems that are far better integrated than today. With this plethora of data, the potential of these intelligent systems will rise dramatically (The Information Society of 2020, 2004, s 62). u-it och u-samhälle är alltså begrepp som används för att sammanfattande hänvisa till informationssamhällets utveckling de närmaste två till tre decennierna. Vi har därför valt att kalla rapporten Ubikvitär framtid, det vill säga föreställningen om en framtid där den teknik som idag främst återfinns som prototyper i laboratorier och idéer inom science fiction (se Stephenson 1995, Vinge 2006, Dantec 2008), men som vi också ser fröet av i informationsteknikens genomslag i vardagen, har realiserats. Studier av framtiden Den här rapporten är en framtidsstudie. Här ska vi kortfattat redogöra för vilken typ av framtidsstudie det är och hur den förhåller sig till olika traditioner som diskursiva framtidsstudier, framsyn, metastudier (studier av studier) och scenarier. Studiet av framtiden har olika inriktningar och traditioner. Det finns t ex normativa studier som försöker påverka samhället i en viss riktning, prediktiva studier med uttalanden om hur det blir i framtiden, samtidsinriktade och diskursiva framtidsstudier som studerar sådant som betydelsen av makten att formulera dominerande föreställningar om framtiden, explorativa studier som försöker kartlägga utvecklingen, och expertbaserade studier som strävar efter troliga scenarier. Rapporten behandlar informationssamhället, såväl dess tekniska grund som dess sociala former. Vi behandlar teman, utvecklingslinjer och utmaningar som förväntas bli aktuella, men som vi kan se spår av redan idag. Grundsynen är att studier av framtiden utgörs av studier av föreställningar om framtiden, och att dessa kan vara mer eller 11

13 mindre grundade i fakta. Som inledningen visar har en del föreställningar om det framtida informationssamhället som uppfattades som utopiska för decennier sedan mer eller mindre infriats och blivit allmänt accepterade, medan andra föreställningar, som kanske framstod som realistiska, aldrig blev verklighet. Vi kommer att ta upp föreställningar som återkommer hos experter på området, men vi har också som ambition att diskutera vad vi bedömer som intressanta och möjliga framtider. Framsyn ( foresight ) utgör en inriktning som bidrar med underlag i denna studie. Det svenska projektet Teknisk framsyn har producerat kunskap om framtiden som bygger på expertpaneler. Användning av experter och paneler är besläktade med delfistudier, som är en metod där kunskap från utvalda experter systematiseras. 9 Vår studie är expertberoende genom studier av olika framtidsrapporter och intervjuer. I så motto är vår rapport en form av framsyn, men kan också beskrivas som traditionell samhällsvetenskap där experter används som källor. Vi analyserar och tolkar dessa källor såsom de primärkällor de är på den analysnivå studien befinner sig. Översikter och analyser av framtidsstudier har under senare år genomförts vid ett antal politiska organ, universitet och forskningsinstitut världen över. De här metastudierna kan ses som ett tecken på ett tilltagande intresse för framtidsstudier och dess allt mer betydande roll inom både näringsliv och politik. 10 Ett sådant exempel är nätverket FISTERA. 11 Syftet med nätverket var att samla aktörer och kunskap om nationella framtidsstudier inom IT i Europa. Den första syntesrapporten (2003) kom fram till att det inte finns någon bästa metod eller uppsättning metoder för framtidsforskning. Metodernas lämplighet beror på aktivitetens målsättning och tillgängliga resurser. De generella resultaten från FISTERA:s metastudier var att IT i regel behandlas utifrån en av tre synvinklar: Teknisk synvinkel, vilken i sig kan delas in i tre områden: teknik i inskränkt mening, tillämpningsområden, och teknikrelaterade samhällsfrågor. Analys av länders styrkor, svagheter, möjligheter och hot (SWOT). 9 Delivering Tomorrow (2009). För en intressant kritik av delfistudier, se Asplund Irvine & Martin (1984 och 1989) kan ses som pionjärer på området. 11 Foresight on Information Society Technologies in the European Research Area ett nätverk inom EU:s femte ramprogram (FP5) för forskning, teknisk utveckling och användarvänligt informationssamhälle ( ). 12

14 Analys av visioner, som ses som en viktig komponent i framsyn och framtidsstudier (FISTERA 2003 & 2005). Vår studie är främst relaterad till den tekniska synvinkeln, men anknyter även till frågan om visioner. Scenarier är en metod som används i olika traditioner vilket innebär att de kan ha olika syften, utseende och analysteknik (Bishop, Hines & Collins 2007). Scenariernas antal och inriktning varierar i framtidsstudielitteraturen. Michel Godet definierar ett scenario som en beskrivning av en möjlig framtid och vägen dit. Han menar att i scenariometoden ingår att urskilja prioriterade frågor, att bestämma vilka som är de viktigaste aktörerna och deras strategier, och att beskriva en sannolik utvecklingslinje genom antaganden om viktiga aktörers beteende (Godet 1982 & 1986). Man kan också beskriva scenario metoden som ett försök att ge rimliga och konsekventa bilder av en möjlig framtida verklighet som belyser de viktigaste problemen (Bishop, Hines & Collins 2007). Vi tar fasta på denna inriktning när vi skissar på ITs och annan tekniks utveckling fram till och efter De bilder av framtiden som vi ger utgör ett scenario i betydelsen möjlig framtid. Det är inte en förutsägelse om hur det blir utan hur det kan komma att bli. Av erfarenhet vet vi dock att framtiden sällan blir som den beskrivs i olika studier. Scenarier tenderar att bli en framskrivning av dagsläget där nuvarande trender förstärks (Neumann & Överland 2004). Det är svårt att komma runt detta problem när det gäller IT, vars dynamiska karaktär ofta inneburit val av en kortare och därmed mer lättöverskådlig tidshorisont än i andra framtidsstudier. Tidsperspektivet är grundläggande när man undersöker framtiden. Det finns avgörande skillnader mellan scenarier på medellång och på lång sikt. Trenderna inom IT är relativt starka och merparten av den informationsteknik som existerar om 10 år finns förmodligen redan, åtminstone torde grundprinciperna vara kända och under utveckling. När det gäller scenarier på längre sikt, t ex 30 år, måste delvis andra metoder användas. Trendanalys är svårare och mindre relevant. Vi resonerar kring fenomenet teknikrevolutioner som antas ge upphov till nya tekno-ekonomiska paradigm. Ett sådant nytt framtida paradigm kan betraktas som ett scenario. 13

15 Disposition Rapporten innehåller två delar. I den första delen frågar vi oss hur IT kan komma att utvecklas till 2020-talet och därefter. I den andra delen undersöker vi ITs påverkan på staten och samhället. Kapitel 2 4 behandlar informationsteknikens framtid, och det vi gör kan karakteriseras som beskrivande analyser av hur olika rapporter uppfattar kunskapsläget och teknikens framtida potential och applikationsområden. Fokus är alltså själva tekniken, även om dess tänkta påverkan på samhälle, integritet och miljö också berörs. Medan kapitel 2 handlar om svenska studier, främst Teknisk framsyn, är kapitel 3 en genomgång av internationella rapporter. I kapitel 4 diskuteras möjligheterna att se lite längre in i framtiden än vad trendanalyser medger genom att diskutera tekniska revolutioner inom ramen för ekonomisk teori. Kapitel 5 9 behandlar hur informationstekniken påverkar offentlig sektor och samhällsliv i stort. Fokus är på teknikens användning inom stat och myndigheter, men även på konsekvenser för sociala utbyten, idéutveckling, makt och opinionsbildning. I kapitel 5 presenteras visionen om den virtuella staten och hur IT anses kunna innebära en modernisering av stat och myndigheters organisation och arbetssätt. I kapitel 6 följs detta upp med fokus på Sverige. Kapitel 7 och 8 handlar om Internets utveckling i riktning mot sociala medier och massdeltagande i virtuella världar, och möjliga konsekvenser av detta. Kapitel 9 utgörs av en diskussion om det eventuella motstånd ett mer avancerat informationssamhälle och virtuell stat föder. Som material används både skriftliga och muntliga källor som härrör från expertsammanhang. Det skrivna materialet utgörs av rapporter från olika organ som regeringar, konsultföretag och expertgrupper. Både svenska och internationella rapporter undersöks, och urvalet är en följd av genomgång av ett större material. Flertalet kommer från välkända organisationer med stora resurser i form av pengar, kompetens och nätverk av experter. Därutöver används samhällsveten skaplig litteratur, artiklar och böcker, där informationssamhället studeras. De framtidsbilder som presenteras liknar ofta varandra vilket kan uppfattas som en begränsning. Samtidigt finns en poäng i att visa hur lika man tänker om framtiden, och att man säkerligen påverkar varandra. 14

16 I rapportens andra del används, utöver rapporter och akademisk litteratur, intervjuer med personer med insikt i informationsteknikens betydelse för svensk offentlig förvaltning. Det handlar främst om offentliganställda med verksamhet inom uppgiftsområden där IT fått stort, och antas få allt större, genomslag. I viss utsträckning används även innehåll på hemsidor för att ge exempel på ett fenomen. I slutkapitlet sammanfattas resultaten och ett möjligt framtida ubikvitärt samhälle diskuteras. 15

17 16

18 2. Svenska framtidsstudier om IT Det har gjorts ett antal svenska studier av teknikens framtid under senare år, framförallt olika framsyner i IVAs regi. I den första om gången av Teknisk Framsyn genomfördes en separat studie av tidigare genomförda framtidsstudier och historiska lärdomar med fokus på svårigheter kallad Teknisk baksyn (Olsson 1999). Studiens slut satser och tankar fick en del uppmärksamhet och omnämndes i flera europeiska översikter. Flera intressanta iakttagelser gjordes. En sådan är tron på att ny teknik ska leda till en total förändring i betydelsen att ny teknik snabbt ersätter gammal teknik, men det vanliga är någon form av samexistens mellan gammalt och nytt. Det är också vanligt att ny teknik tänks lösa gamla uppgifter, men ny teknik kan lägga grunden till helt nya system och får lösa helt nya uppgifter. Ny teknik har också setts som ett universalmedel mot olika samhällsproblem som enbart indirekt har med teknik att göra. En vanlig svårighet är att förutse kopplingar mellan olika teknikområden där kombinationer erbjuder stora utvecklingsmöjligheter. Men det har också visat sig att framtidsforskare förälskar sig i den nya teknik som de ser växa fram och försummar att räkna med ekonomiska aspekter som kostnader och efterfrågan. Även tidsandan kan spela forskare ett spratt och göra dem till fångar i det dagsaktuella, men de stora frågorna tenderar att förändras. Det är också viktigt att påpeka att det inte alltid är rationella överväganden som avgör valet av ny teknik. Emotionella drivkrafter kan vara viktiga. För framtidsstudierna är det också viktigt att tänka på att den viktigaste informationen kan vara hemlig: Mycket teknikut- 17

19 veckling sker i det fördolda främst inom den militära sektorn (Olsson 1999, s 14 15). Flera av dessa erfarenheter och insikter kan bidra till ett kritiskt förhållningssätt till de mer optimistiska framtidsstudierna på IT-området. I nästan alla internationella framsynsprojekt kring millennieskiftet var IT och bioteknik i fokus. Nyttan att knyta samman olika områden lyftes fram vilket pekar på en utveckling mot bättre förståelse för tvärvetenskapliga och tvärtekniska områden (Andra nationella framsyner, 2004). I den första Teknisk Framsyn år 1999 skulle panelerna ha ett tidsperspektiv på år, men IT-panelen valde 5 10 år då man ansåg att utvecklingstakten var alltför snabb på området för att ha det längre tidsperspektivet (Informations- och kommunikationssystem, 1999). Åren gjordes ett uppdateringsprojekt av Teknisk Framsyn med tidsperspektivet de kommande åren. I ITrapporten valde man år. Argumentet var att sektorn inte nått tillräcklig mognad och att större tekniska förändringar sker med ca tio års mellanrum. Inte heller de stora IT-företagen blickar längre än tio år framåt, menade man. Men det konstaterades också att den första Teknisk Framsyn överskattat förändringens hastighet på flera områden. Man var högst medveten om problemen med att förutsäga teknisk utveckling. IT-panelen drog en del metodologiska slutsatser av arbetet. Panelen uppmärksammade betydelsen av tidsandan och ansåg att 1999 års IT-framsyn påverkades av högkonjunkturen och IT-boomen. Rent generellt har smaken för dagen stor betydelse i framsyner, har internationella jämförelser visat. År 2003 var svaret i olika framsyner IT, bio och nano 12. Inom IT-området finns stora likheter och små variationer mellan olika framsyner, menade man (Nytt, bättre och säkrare, 2003). Den stora utmaningen i tekniska framsyner ansågs vara att förutsäga tekniska genombrott. Ett hinder är att experter på gårdagens teknik av naturliga skäl dominerar och att de underskattar det nya. Men det är svårt att förutsäga när ny teknik får användning i samhället. Det sägs att människor gärna överskattar betydelsen av ett fenomen på kort sikt men underskattar betydelsen på lång sikt (Nytt, bättre och säkrare, 2003). IT-utvecklingen har tagit relativt lång tid, men teknikspridningen kan gå fort. För att förstå denna krävs god 12 Nanoteknik och nanovetenskap innebär studier av materien på atomär nivå, och design av egenskaper och funktioner på denna nivå. 18

20 samhällsförståelse och att kunna förutsäga konjunkturer, är slutsatsen som dras. IT-framsyn år 1999 mejslade fram sju nyckelområden av väsentlig betydelse: ständig uppkoppling, digitala assistenter, alltmer mjukvara, elektroniska tjänster, ständigt lärande, tekniska och biologiska möten, säkerhet och integritet (Informations- och kommunikationssystem, 1999). Vår avsikt är inte att här och nu fördjupa oss i vad begreppen står för. Som vi ska se tenderar dessa områden att återkomma i rapporter under 2000-talet. Framsynen använder sig av tre begrepp för att förstå möjligheterna med IT i framtiden: konvergens, integration och transparens. Konvergensen ska minska eller utplåna tekniska skillnader mellan tele, data och media, integrationen avser samtidig behandling av text, ljud, bild och video i samma informationssystem, och när tjänster kan nås och erbjudas överallt kallas det transparens. Man identifierar ett antal nyckelområden fram till ca , inte minst att IT kommer att vara inbyggd överallt det som kommit att kallas det ambienta eller ubikvitära samhället. I bakgrunden till ITs utveckling finns ett antal globala drivkrafter där de viktigare är konkurrens, demografisk utveckling, teknikkonsumtion, användarfokusering, osäkerhet, affärsutveckling och ledningsfrågor (management). Nyckelområdena är generella men frågan var vilka inriktningar som Sverige borde satsa på utifrån egna och omvärldens styrkor och svagheter. Man lyfte fram några strategiska områden där satsningar borde övervägas tjänsters produktivitet, särskilt inom offentlig sektor, utveckla industrins inslag av IT i produkter och system, skydda immateriella värden, stimulera framväxten av nya industriella system, samt utveckla IT-infrastrukturen. Det som avgör den informationstekniska utvecklingen i Sverige ansågs vara de satsningar som görs utifrån aspekterna: bred användning, kontinuerlig utveckling, nya tillämpningar och information som värdeskapande resurs (Informations- och kommunikationssystem, 1999). Tanken bakom betydelsen av bred användning var att en hög allmän IT-kompetens utgör en förutsättning för en gynnsam utveckling. Inom industrin är det viktigt med en kontinuerlig IT-utveckling för att bibehålla konkurrenskraften; inom offentlig sektor likaså för att spara resurser. Nya tillämpningar kan bli möjliga genom tekniska språng och en konvergens mellan olika områden. Slutligen måste normer och lagar ändras för en riktig värdering av immateriella resurser. 19

21 Konsumtionen av teknik betraktas som viktig för IT-områdets utveckling. Man menar att masspridningen utgör en förutsättning för att IT ska kunna uppfylla de höga förväntningarna. Men marknadens efterfrågan är också viktig, och grundläggande för en sådan utveckling är teknikens användbarhet. De digitala informationssystemen är sårbara och ökad informations säkerhet betraktades som en nyckelfråga för IT-områdets utveckling. Man menar att informationssäkerhet är fundamentet för en fortsatt utveckling av det digitala nätverkssamhället och en stark drivkraft för utveckling av nya informationsteknologiska tillämpningar (Nytt, bättre och säkrare, 2003). Det hade blivit särskilt tydligt efter terroristattackerna mot USA i september I syntesrapporten från Teknisk Framsyn 2004 (Vägval för Sverige) ses IT och bioteknik som omdanare av samhället och produktionen. Men framför allt att den digitala dimensionen finns överallt. IT överallt sammanfattar utvecklingen: allt från sensorteknik för biologiska ändamål, implanterade system, överallt närvarande system för kommunikation, styrning och kontroll, till enkla datorchips i kläder. Vidare att systemen kommunicerar med system i omvärlden för att uppdatera eller jämföra information och föreslå lämpliga åtgärder (Vägval för Sverige, 2004, s 21). Man exemplifierar med hälso- och sjukvård, logistik, trafiksäkerhet, kontorsarbete och mänsklig kommunikation. Andra områden som tas upp är ITs betydelse för biomedicinsk utveckling, integritet, komplexitet och sårbarhet, och utbyggd infrastruktur. Energiframsyn (2003), var en energiinriktad fortsättning på den mer generella Teknisk Framsyn. Projektet var uppbyggt kring fyra expertpaneler: Systemframsyn, Användarframsyn, Strukturframsyn och Långsiktig framsyn. I projektet behandlas IT-sektorn som en viktig faktor för energifrågans utveckling. Inte minst gäller detta för den strukturinriktade panelen strukturerna utgörs av samhälle, teknik och industri. Panelens ansats liknar ett teknikhistoriskt eller ekonomisk-historiskt angreppssätt på problemet. Man talar om tekniken som en trögrörlig struktur, medan industriella och institutionella strukturer förändras snabbare. Energiföretagen anses ha en strategisk betydelse som aktörer. Utvecklingen inom EU och på IT-området ses som grundläggande drivkrafter för samhällsförändring. Osäkerheten om vart EU och ITsektorn är på väg avspeglas i panelens analys. Genom att kombinera 20

22 ökad respektive minskad betydelse för EU med ökad respektive oförändrad betydelse för IT, får man fram fyra scenarier för hur miljön påverkas på tjugo års sikt. Scenarierna är döpta efter historiska epoker: Habsburg, Rom, Amsterdam samt Sherwood det senare en mer litterär eller mytologisk epok. Det scenario man finner mest fördelaktigt för energi- och miljöfrågorna är Habsburg, eftersom det enligt panelen liknar målsättningen att sätta klimatet i fokus. Habs burg inne bär i detta sammanhang ett starkt EU, IT som vanligt, europeisering av invånarna inom EU, konvergerande skatter och regler, växande handel, inomeuropeisk kapitalmarknad samt d ominanta storföretag inom energiområdet (Energiframsyn Sverige i Europa: Kan framtiden påverkas?, 2003). Det är tydligt att man betraktar de ekonomiska frågorna som viktigare än IT-utvecklingen när det gäller klimatfrågan. År 2015 ska Sverige vara en ledande internetnation. Det är målet med IVAs Internetframsyn från Vi ska här helt kort beröra hur man ser på IT-samhället 2015, utan ambition att sammanfatta. Huvudrapporten kallas Ambient Sweden. Internetframsyn så blir Sverige en ledande internetnation år 2015 (2008). Huvudrapportens första kapitel inleds med en beskrivning av framtiden med ett Internet som är personligt där tillgången finns i alla sammanhang och för alla behov, och som samtidigt kännetecknas av tillit till systemet. Ambient betyder helt enkelt i detta sammanhang något som omger oss hela tiden, dvs det framtida Internet. Vi kopplar inte upp oss på Internet, vi är ständigt uppkopplade, eller integrerade. År 2015 kommer ett personligt Internet att vara en naturlig del av omgivningen på arbetet och i vardagen. Viktiga användningsområden 2015 kommer att vara: undervisning, digital mediadistribution, mobil kommunikation, hälsovård. Samtidigt har informationssäkerheten stärkts, men diskussionen om personlig integritet blir sannolikt livlig. Man tänker sig också att resandet, liksom fysiska transporter, har minskat till följd av Internet. Och arbetslivet kännetecknas av stor flexibilitet och ständigt lärande. Internet möjliggör att man kan arbeta oberoende av tid och plats. Många tekniska applikationer i rapporten känns igen från andra rapporter: möjligheter att övervaka miljön, mobila sensorer som övervakar hälsotillstånd hos personer, Internet som viktigaste bärare av olika typer av media och kommunikation, etc. Samhället blir allt mer beroende av Internet. Robustheten i systemet är därmed nödvändig, 21

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet 3 Internet Detta kapitel presenteras det världsomspännande datanätet Internet. Här beskrivs bakgrunden till Internet och Internets uppkomst. Dessutom presenteras

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

6022/15 EHE/cs 1 DG G 3 C

6022/15 EHE/cs 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 13 februari 2015 (OR. en) 6022/15 NOT från: till: Ordförandeskapet RECH 19 TELECOM 29 COMPET 30 IND 16 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Komm. dok.

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät

Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät Utmaningar för energisystemet Ökad komplexiteten kräver förändringar och anpassning av elnäten Integrera stora mängder

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Denna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9.

Denna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9. NYA TEKNIKBOKEN Lärarhandledning I takt med att tekniken blivit allt mer komplicerad ställs högre krav på vårt tekniska kunnande i vardags- och arbetslivet. Många samhällsfrågor är också direkt knutna

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Välkommen till Det digitala Malmö

Välkommen till Det digitala Malmö Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Ny teknik slår igenom när den är gammal

Ny teknik slår igenom när den är gammal Januari 2007 Ny teknik slår igenom när den är gammal Tekniska genombrott tar mycket längre tid än man tror. Och för att de ska få någon effekt krävs en rad följduppfinningar. Ångkraften, elektriciteten

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

IT-policy för Växjö kommun

IT-policy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-02 IT-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig IT-enheten Dokumentnamn IT-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

TRADITIONELLA FÖRETAG DIGITAL ORO

TRADITIONELLA FÖRETAG DIGITAL ORO 1 TRADITIONELLA FÖRETAG DIGITAL ORO 2 DEN DIGITALA REVOLUTIONEN ÄR STARKT PÅDRIVEN AV ETT ANTAL TEKNOLOGIER SOM KOMMER HA EN STOR PÅVERKAN PÅ FÖRETAG OCH SAMHÄLLET I STORT DIGITALA INTÄKTER MOBILITET Idag

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

En digital agenda för Sverige

En digital agenda för Sverige En digital agenda för Sverige Norrköping 14 november 2012 IT-politik i Sverige och EU 2000 2010 2011 Ett informationssamhälle för alla Digital agenda för Europa It i människans tjänst en digital agenda

Läs mer

Framtidens produktion

Framtidens produktion Framtidens produktion Framtidens produktion Framtidens produktion Framtidens Framtidens produktion Siemens är en pionjär inom Future of Manufacturing. Vi hjälper Sveriges industrier att ta klivet upp till

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Professor och forskningschef bodahlbom.se

Professor och forskningschef bodahlbom.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef bodahlbom.se aktivering.se sust.se Staying Alive Sverige år 1900 Bo Dahlbom Sverige år 2000 Bo Dahlbom Olja Samhället som maskin Funktionalism och systemtänkande

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Digitalt festivalengagemang

Digitalt festivalengagemang VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HÅLLBART SAMHÄLLE Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6 KNIK 3.20 KNIK Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

fastighetsutvecklingsplanens innehåll

fastighetsutvecklingsplanens innehåll 5 splanens innehåll Förslag på innehållsförteckning Inledning Planens innehåll och syfte Övergripande projektmål Framtidens vårdmiljö Risk och sårbarhet Tillgänglighet Sjukhuset som en del av samhället

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S IT/IKT IT informationsteknik IKT informations och kommunikationsteknik IKT pedagogik kommunikationen och

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla?

Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla? Dokumentation från workshop under konferensen En vägledning till för alla? 13 november 2008 Dokumentationen innehåller Session 1: Nutid Session 2: Dåtid Session 3: Framtid Session 4: Omvärld Session 5:

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Sveriges framtid (2007) Aktivera ditt varumärke (2010)

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Sveriges framtid (2007) Aktivera ditt varumärke (2010) Bo Dahlbom Professor och forskningschef Sveriges framtid (2007) Aktivera ditt varumärke (2010) www.aktivering.se www.sust.se Staying Alive De sista 5 åren med Internet Bloggar, Facebook, Twitter Google,

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen. Det är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk

Läs mer

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD 1 Ur pressmeddelande från Unesco den 2 november 2001: UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD Idag antog Generalkonferensen Unescos högsta beslutande organ det som kallas

Läs mer

Digitalisering av det offentliga Sverige

Digitalisering av det offentliga Sverige Digitalisering av det offentliga Sverige 2016-08-28 Frukostseminarium Mål för digitaliseringen av det offentliga Sverige Förvaltningspolitik It-politik Digital förvaltning Digitalt först En innovativ och

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Introduktion till policyanalys. Introduktion till policyanalys. Idéer och offentlig politik

Introduktion till policyanalys. Introduktion till policyanalys. Idéer och offentlig politik Introduktion till policyanalys Introduktion till policyanalys Idéer och offentlig politik Uppläggning Olika perspektiv på idéers roll för utvecklingen av policy Analys av innovationspolitik Begrepp och

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer