INSTITUTET FÖR FRAMTIDSSTUDIER. Forskningsrapport. Markus Gossas Torbjörn Lundqvist. Ubikvitär framtid? IT-perspektiv på stat och samhälle

Transkript

1 INSTITUTET FÖR FRAMTIDSSTUDIER Forskningsrapport Markus Gossas Torbjörn Lundqvist Ubikvitär framtid? IT-perspektiv på stat och samhälle

2 Ubikvitär framtid?

3

4 Ubikvitär framtid? IT-perspektiv på stat och samhälle Markus Gossas Torbjörn Lundqvist Institutet för Framtidsstudier Forskningsrapport 2010/1 Stockholm 2010

5 Institutet för Framtidsstudier är en självständig forskningsstiftelse finansierad genom bidrag från statsbudgeten och via externa forskningsanslag. Institutet bedriver tvärvetenskaplig forskning kring framtidsfrågor och verkar för en offentlig framtidsdebatt genom publikationer, seminarier och konferenser. En förteckning över tidigare bok- och rapportutgivning finns i slutet av denna volym. Institutet för Framtidsstudier 2010 ISBN: Grafisk form: Johan Cnattingius/ Tryck: Digaloo, Stockholm, 2010 Distribution: Institutet för Framtidsstudier

6 Innehåll 1. Informationssamhället 7 2. Svenska framtidsstudier om IT Internationella perspektiv på framtidens teknik Bortom IT-revolutionen Visionen om den virtuella staten Den svenska virtuella staten Kollaboration och deliberation Migration till syntetiska världar Motståndet Ubikvitär framtid 95 Su m m a r y 99 Referenser 103

7 6

8 1. Informationssamhället Informations- och kommunikationstekniken (IT) utgör grunden för många framtidsbilder idag. 1 Vår övergripande tes är att IT utgör ett dominerande paradigm som driver på samhällsutvecklingen. På global nivå fungerar IT-revolutionen som grundläggande drivkraft för förändringar av samhälle och ekonomi (Atkinson 2009). Detta perspek tiv har drivits av sociologen Manuel Castells i Informationsåldern (2000) som beskrev ett nytt paradigm baserat på IT. Han pekar på att det nya är att informationstekniken genomsyrar samhället, ett påstående som på mindre än ett decennium kommit att bli närmast självklart. Socialantropologen Thomas Hylland Eriksen menar att informationssamhället är ett samhälle där informationsteknologin utgör en nyckelfaktor i alla typer av produktion (Hylland Eriksen 2001:25). Ekonomen Carlota Perez (2006) ansluter sig till tesen om ITs grundläggande betydelse och ser informationsåldern som den senaste i en rad teknikrevolutioner. Konturerna av informationssamhället har blivit tydliga. IT driver utvecklingen, men vår tes är också att tekniken både har positiva och negativa konsekvenser för samhället. I en första del av rapporten frågar vi oss hur IT kan komma att utvecklas till 2020-talet och därefter. I den andra delen undersöker vi ITs påverkan på staten och samhället. 1 Bakgrunden till studien är två rapporter som skrevs på uppdrag av Näringsdepartementet (Gossas 2008 resp Lundqvist & Bohman 2008). Material från dessa rapporter har omarbetats och fogats samman till föreliggande text. Vi vill tacka Ingrid Söderlind för konstruktiva förslag till förbättringar av rapporten. 7

9 Visioner om framtiden Informationstekniken har sedan decennier genererat drömmar om framtiden. Mycket av visionerna om informationssamhället handlar om teknikens revolutionära inverkan, att den sätter tidigare etablerade lagar ur spel och ger upphov till en ny ordning. Internet var på samma gång en väntad som oväntad framtid. I början av 1990-talet hade få svenskar ens hört talas om Internet, och än färre hade tillgång någon form av uppkoppling. 2 Samtidigt hade visionen om ett globalt datornät för mänsklig kommunikation (och den globala byn ) funnits sedan 1960-talet, och den tekniska grunden för Internet hade varit i drift sedan dess. Framtidsvisionen omkring Arpanet, Internets föregångare, handlade om att använda datorer som medel för kommunikation snarare än som räknemaskiner, och om hur datorkommunikation kunde användas socialt för att skapa virtuella gemenskaper ( communities ). Företrädare och pådrivare var dels akademiker med mål att effektivisera kommunikationen mellan olika universitet, dels privata användare av mikrodatorer som skapade sociala nätverk och communities, ofta med rötter i alternativa och antikonformistiska rörelser. Målet var bl a att skapa nya offentliga arenor för fri, icke-hierarkisk kommunikation och gemenskaper oberoende av det fysiska rummet. I förlängningen föreställde man sig att Internet skulle demokratisera och revolutionera samhället i stort, eller rentav fungera som en slags samhällsmodell (Flichy 2007). Informationsteknikens utveckling och sociala betydelse är sammanvävd med futurologers och science fiction-författares mer eller mindre normativa skildringar av det framtida samhället. Alvin Toffler beskrev i sin framtidsstudie The Third Wave (1980) hur informationssamhället skulle innebära en revolution och ett brott med industrisamhället där masskonsumtion, massmedia och massproduktion skulle ersättas av individualisering och diversifiering. William Gibson beskrev i sin roman Neuromancer (1984) hur människorna i en inte alltför avlägsen framtid tillbringar en stor del av livet uppkopplade mot en kollektiv datorsimulerad verklighet ( cyberspace ), ett tema som utvecklades av Neal Stephenson i Snow Crash (1992) där människor interagerar i en tredimensionell datorgenererad värld ( meta- 2 Ca 3% år 1993 enligt World Internet Institute (2007). 8

10 verse ) som avatarer, virtuella simuleringar av sig själva. Visioner om informationssamhället har även formulerats av inflytelserika företagare och politiker. År 1995 skrev Microsofts grundare Bill Gates boken The Road Ahead där han skisserar ett globalt interaktivt nätverk och dess sociala och ekonomiska betydelse, med MSN (Microsoft Network) som centralt nav och portal. 3 Ungefär samtidigt hade Jim Clark, som senare grundade Netscape 4, en idé om att skapa en hybrid av TV och dator, en slags interaktiv TV ( telecomputer, se Lewis 1999). Och på politisk nivå formulerades under början av talet den storskaliga visionen om The Information Highway av regeringen Clinton/Gore, med en plan om byggandet av ett nationsomfattande fiberoptiskt nätverk som beräknades få närmast utopiska effekter på samhällsutvecklingen (Flichy 2007:31). I Sverige drev Carl Bildt som statsminister IT-frågorna och tillsatte en IT-kommission med sig själv som ordförande. Syftet var att göra Sverige till en ledande IT-nation (Johansson 2006, s 75). Framtiden är en variabel i den meningen att våra föreställningar om den ändras över tid. Ovan nämnda visioner har haft olika betydelse för den faktiska sociotekniska utvecklingen; en del har fungerat som ledstjärnor och blivit konkret verklighet, andra lever kvar som mer eller mindre utopiska mål, och ytterligare andra har glömts bort. Snabbare informationsöverföring och social interaktion är fortfarande drivkrafter bakom informationsteknikens utveckling. Idén om mer diversifierade medier och fri kommunikation kan anses mer eller mindre realiserad med dagens Internet med dess utveckling från statiska hemsidor till en ständigt pågående konversation med massdeltagande i bloggosfären (Tapscott & Williams 2006). Cyberspace och metaverse är tydliga inspirationskällor och tämligen fungerande beskrivningar av dagens virtuella världar, främst spelvärldar som Second Life och World of Warcraft vilka har utvecklats från datorspel riktade till en snäv subkultur till underhållningsindustri som lockar miljontals användare och som i vissa fall liknar alternativa samhällen där allt fler spenderar allt mer tid (Castronova 2007). De mer slutna, oflexibla och/eller centralstyrda visionerna, däremot, kom att konkurreras ut av det som blev Internet och World Wide Web. The Information High way kom aldrig att förverkligas, och nätet snarare än 3 Detta var innan Internet som vi känner det idag slagit igenom på allvar; Gates skrev kort efter första utgåvan om boken och gjorde den mer Internet-centrerad. 4 Netscape grundades 1994 och är mest känt för sin webbläsare med samma namn. Netscape konkurrerades ut av Internet Explorer under 2000-talets början. 9

11 motorvägen kom att bli informationssamhällets ledande metafor. Visionen om informationssamhället har sedan 1990-talet varit på väg in i en ny fas som ibland sammanfattas under begreppet u-samhället. u är en förkortning för ubiquitous (ubikvitär) som betyder allestädes närvarande, det vill säga något som finns överallt. IT med prefixet u (u-it) är inbäddad i omgivningar och miljö, till exempel i bruksföremål, kläder, möbler och hus, eller rentav i atmosfären eller inuti människokroppen. I u-samhället har den information som tidigare var lokaliserad på webben i form av hemsidor frigjorts och blivit tillgänglig via fysiska föremål som därmed ingår i informationsnätverk (se Greenfield 2006). I detta Internet of things förses föremål med läsbara koder och görs sökbara (adresserbara) genom Internet. 5 Ett snarlikt begrepp är ambient intelligence som refererar till föremål och miljöer som gjorts intelligenta och intuitiva och som kan känna igen och interagera med personer. Detta kan kontrasteras mot prefixet e som står för electronic och som associeras med hemdatorer, utbyggnad av bredband, fiberoptik, kablar osv för informationsöverföring. Japans inrikes- och kommunikationsministerium har formulerat en övergång (till 2010) från en IT-policy kallad ejapan till ujapan, där det senare bland annat ska främja en ubikvitär nätverksmiljö där människor kan få service utan att vara medvetna om de trådlösa nätverk som är integrerade i alla aspekter av vardagslivet. 6 Genom u-it blir föremål kommunikativa, sökbara på webben och kopplar samman allt och alla. Sydkorea har en liknande plan kallad u-korea ( The world s first ubiquitous society, Korea will be ). 7 Och även i EUs IT-policy i2010 förekommer idén. Postindustriella samhällen med hög välfärd har ofta med någon form av vision om, eller åtminstone referens till, u-it eller ambient intelligence i sin IT-policy. 8 Inte minst inom sjuk- och äldrevård antas u-it få stor betydelse, och eftersom både Japan, Korea och EU tillhör de länder i världen där övergången till ett åldrande samhälle kommit längst är behovet av ny teknik stort. Även i den norska forskningsrapporten The Information Society of 5 Det kan handla om läsbarhet genom radiovågor (RFID), satellit (GPS) eller optik (streckkoder). Tekniska förutsättningar för u-samhället är bland annat trådlös kommunikation, hårdvara som är osynlig eller smälter in i bakgrunden, och användarvänlig mjukvara (se ISTAG 2001). 6 Se MIC: I den japanska versionen står u inte bara för ubiquitous, men även för universal, user-oriented och unique. 7 MIC Korea (2006) u-korea Master Plan. To Achieve the World s First Ubiquitous Society. 8 Här märks sponsring av forskning och produktutveckling av intelligenta bilar och ambient äldrevård ( 10

12 2020 an exercise in planning for the future (2004) används begreppet u-samhället ( ubiquitous society ). Centralt tema är här den ständiga tillgången till vad man kallar ett personligt informationsmoln innehållande alla viktiga data, och mer sofistikerad interaktion mellan människa och maskin: The next 20 years will see huge amounts of data being published and information systems that are far better integrated than today. With this plethora of data, the potential of these intelligent systems will rise dramatically (The Information Society of 2020, 2004, s 62). u-it och u-samhälle är alltså begrepp som används för att sammanfattande hänvisa till informationssamhällets utveckling de närmaste två till tre decennierna. Vi har därför valt att kalla rapporten Ubikvitär framtid, det vill säga föreställningen om en framtid där den teknik som idag främst återfinns som prototyper i laboratorier och idéer inom science fiction (se Stephenson 1995, Vinge 2006, Dantec 2008), men som vi också ser fröet av i informationsteknikens genomslag i vardagen, har realiserats. Studier av framtiden Den här rapporten är en framtidsstudie. Här ska vi kortfattat redogöra för vilken typ av framtidsstudie det är och hur den förhåller sig till olika traditioner som diskursiva framtidsstudier, framsyn, metastudier (studier av studier) och scenarier. Studiet av framtiden har olika inriktningar och traditioner. Det finns t ex normativa studier som försöker påverka samhället i en viss riktning, prediktiva studier med uttalanden om hur det blir i framtiden, samtidsinriktade och diskursiva framtidsstudier som studerar sådant som betydelsen av makten att formulera dominerande föreställningar om framtiden, explorativa studier som försöker kartlägga utvecklingen, och expertbaserade studier som strävar efter troliga scenarier. Rapporten behandlar informationssamhället, såväl dess tekniska grund som dess sociala former. Vi behandlar teman, utvecklingslinjer och utmaningar som förväntas bli aktuella, men som vi kan se spår av redan idag. Grundsynen är att studier av framtiden utgörs av studier av föreställningar om framtiden, och att dessa kan vara mer eller 11

13 mindre grundade i fakta. Som inledningen visar har en del föreställningar om det framtida informationssamhället som uppfattades som utopiska för decennier sedan mer eller mindre infriats och blivit allmänt accepterade, medan andra föreställningar, som kanske framstod som realistiska, aldrig blev verklighet. Vi kommer att ta upp föreställningar som återkommer hos experter på området, men vi har också som ambition att diskutera vad vi bedömer som intressanta och möjliga framtider. Framsyn ( foresight ) utgör en inriktning som bidrar med underlag i denna studie. Det svenska projektet Teknisk framsyn har producerat kunskap om framtiden som bygger på expertpaneler. Användning av experter och paneler är besläktade med delfistudier, som är en metod där kunskap från utvalda experter systematiseras. 9 Vår studie är expertberoende genom studier av olika framtidsrapporter och intervjuer. I så motto är vår rapport en form av framsyn, men kan också beskrivas som traditionell samhällsvetenskap där experter används som källor. Vi analyserar och tolkar dessa källor såsom de primärkällor de är på den analysnivå studien befinner sig. Översikter och analyser av framtidsstudier har under senare år genomförts vid ett antal politiska organ, universitet och forskningsinstitut världen över. De här metastudierna kan ses som ett tecken på ett tilltagande intresse för framtidsstudier och dess allt mer betydande roll inom både näringsliv och politik. 10 Ett sådant exempel är nätverket FISTERA. 11 Syftet med nätverket var att samla aktörer och kunskap om nationella framtidsstudier inom IT i Europa. Den första syntesrapporten (2003) kom fram till att det inte finns någon bästa metod eller uppsättning metoder för framtidsforskning. Metodernas lämplighet beror på aktivitetens målsättning och tillgängliga resurser. De generella resultaten från FISTERA:s metastudier var att IT i regel behandlas utifrån en av tre synvinklar: Teknisk synvinkel, vilken i sig kan delas in i tre områden: teknik i inskränkt mening, tillämpningsområden, och teknikrelaterade samhällsfrågor. Analys av länders styrkor, svagheter, möjligheter och hot (SWOT). 9 Delivering Tomorrow (2009). För en intressant kritik av delfistudier, se Asplund Irvine & Martin (1984 och 1989) kan ses som pionjärer på området. 11 Foresight on Information Society Technologies in the European Research Area ett nätverk inom EU:s femte ramprogram (FP5) för forskning, teknisk utveckling och användarvänligt informationssamhälle ( ). 12

14 Analys av visioner, som ses som en viktig komponent i framsyn och framtidsstudier (FISTERA 2003 & 2005). Vår studie är främst relaterad till den tekniska synvinkeln, men anknyter även till frågan om visioner. Scenarier är en metod som används i olika traditioner vilket innebär att de kan ha olika syften, utseende och analysteknik (Bishop, Hines & Collins 2007). Scenariernas antal och inriktning varierar i framtidsstudielitteraturen. Michel Godet definierar ett scenario som en beskrivning av en möjlig framtid och vägen dit. Han menar att i scenariometoden ingår att urskilja prioriterade frågor, att bestämma vilka som är de viktigaste aktörerna och deras strategier, och att beskriva en sannolik utvecklingslinje genom antaganden om viktiga aktörers beteende (Godet 1982 & 1986). Man kan också beskriva scenario metoden som ett försök att ge rimliga och konsekventa bilder av en möjlig framtida verklighet som belyser de viktigaste problemen (Bishop, Hines & Collins 2007). Vi tar fasta på denna inriktning när vi skissar på ITs och annan tekniks utveckling fram till och efter De bilder av framtiden som vi ger utgör ett scenario i betydelsen möjlig framtid. Det är inte en förutsägelse om hur det blir utan hur det kan komma att bli. Av erfarenhet vet vi dock att framtiden sällan blir som den beskrivs i olika studier. Scenarier tenderar att bli en framskrivning av dagsläget där nuvarande trender förstärks (Neumann & Överland 2004). Det är svårt att komma runt detta problem när det gäller IT, vars dynamiska karaktär ofta inneburit val av en kortare och därmed mer lättöverskådlig tidshorisont än i andra framtidsstudier. Tidsperspektivet är grundläggande när man undersöker framtiden. Det finns avgörande skillnader mellan scenarier på medellång och på lång sikt. Trenderna inom IT är relativt starka och merparten av den informationsteknik som existerar om 10 år finns förmodligen redan, åtminstone torde grundprinciperna vara kända och under utveckling. När det gäller scenarier på längre sikt, t ex 30 år, måste delvis andra metoder användas. Trendanalys är svårare och mindre relevant. Vi resonerar kring fenomenet teknikrevolutioner som antas ge upphov till nya tekno-ekonomiska paradigm. Ett sådant nytt framtida paradigm kan betraktas som ett scenario. 13

15 Disposition Rapporten innehåller två delar. I den första delen frågar vi oss hur IT kan komma att utvecklas till 2020-talet och därefter. I den andra delen undersöker vi ITs påverkan på staten och samhället. Kapitel 2 4 behandlar informationsteknikens framtid, och det vi gör kan karakteriseras som beskrivande analyser av hur olika rapporter uppfattar kunskapsläget och teknikens framtida potential och applikationsområden. Fokus är alltså själva tekniken, även om dess tänkta påverkan på samhälle, integritet och miljö också berörs. Medan kapitel 2 handlar om svenska studier, främst Teknisk framsyn, är kapitel 3 en genomgång av internationella rapporter. I kapitel 4 diskuteras möjligheterna att se lite längre in i framtiden än vad trendanalyser medger genom att diskutera tekniska revolutioner inom ramen för ekonomisk teori. Kapitel 5 9 behandlar hur informationstekniken påverkar offentlig sektor och samhällsliv i stort. Fokus är på teknikens användning inom stat och myndigheter, men även på konsekvenser för sociala utbyten, idéutveckling, makt och opinionsbildning. I kapitel 5 presenteras visionen om den virtuella staten och hur IT anses kunna innebära en modernisering av stat och myndigheters organisation och arbetssätt. I kapitel 6 följs detta upp med fokus på Sverige. Kapitel 7 och 8 handlar om Internets utveckling i riktning mot sociala medier och massdeltagande i virtuella världar, och möjliga konsekvenser av detta. Kapitel 9 utgörs av en diskussion om det eventuella motstånd ett mer avancerat informationssamhälle och virtuell stat föder. Som material används både skriftliga och muntliga källor som härrör från expertsammanhang. Det skrivna materialet utgörs av rapporter från olika organ som regeringar, konsultföretag och expertgrupper. Både svenska och internationella rapporter undersöks, och urvalet är en följd av genomgång av ett större material. Flertalet kommer från välkända organisationer med stora resurser i form av pengar, kompetens och nätverk av experter. Därutöver används samhällsveten skaplig litteratur, artiklar och böcker, där informationssamhället studeras. De framtidsbilder som presenteras liknar ofta varandra vilket kan uppfattas som en begränsning. Samtidigt finns en poäng i att visa hur lika man tänker om framtiden, och att man säkerligen påverkar varandra. 14

16 I rapportens andra del används, utöver rapporter och akademisk litteratur, intervjuer med personer med insikt i informationsteknikens betydelse för svensk offentlig förvaltning. Det handlar främst om offentliganställda med verksamhet inom uppgiftsområden där IT fått stort, och antas få allt större, genomslag. I viss utsträckning används även innehåll på hemsidor för att ge exempel på ett fenomen. I slutkapitlet sammanfattas resultaten och ett möjligt framtida ubikvitärt samhälle diskuteras. 15

17 16

18 2. Svenska framtidsstudier om IT Det har gjorts ett antal svenska studier av teknikens framtid under senare år, framförallt olika framsyner i IVAs regi. I den första om gången av Teknisk Framsyn genomfördes en separat studie av tidigare genomförda framtidsstudier och historiska lärdomar med fokus på svårigheter kallad Teknisk baksyn (Olsson 1999). Studiens slut satser och tankar fick en del uppmärksamhet och omnämndes i flera europeiska översikter. Flera intressanta iakttagelser gjordes. En sådan är tron på att ny teknik ska leda till en total förändring i betydelsen att ny teknik snabbt ersätter gammal teknik, men det vanliga är någon form av samexistens mellan gammalt och nytt. Det är också vanligt att ny teknik tänks lösa gamla uppgifter, men ny teknik kan lägga grunden till helt nya system och får lösa helt nya uppgifter. Ny teknik har också setts som ett universalmedel mot olika samhällsproblem som enbart indirekt har med teknik att göra. En vanlig svårighet är att förutse kopplingar mellan olika teknikområden där kombinationer erbjuder stora utvecklingsmöjligheter. Men det har också visat sig att framtidsforskare förälskar sig i den nya teknik som de ser växa fram och försummar att räkna med ekonomiska aspekter som kostnader och efterfrågan. Även tidsandan kan spela forskare ett spratt och göra dem till fångar i det dagsaktuella, men de stora frågorna tenderar att förändras. Det är också viktigt att påpeka att det inte alltid är rationella överväganden som avgör valet av ny teknik. Emotionella drivkrafter kan vara viktiga. För framtidsstudierna är det också viktigt att tänka på att den viktigaste informationen kan vara hemlig: Mycket teknikut- 17

19 veckling sker i det fördolda främst inom den militära sektorn (Olsson 1999, s 14 15). Flera av dessa erfarenheter och insikter kan bidra till ett kritiskt förhållningssätt till de mer optimistiska framtidsstudierna på IT-området. I nästan alla internationella framsynsprojekt kring millennieskiftet var IT och bioteknik i fokus. Nyttan att knyta samman olika områden lyftes fram vilket pekar på en utveckling mot bättre förståelse för tvärvetenskapliga och tvärtekniska områden (Andra nationella framsyner, 2004). I den första Teknisk Framsyn år 1999 skulle panelerna ha ett tidsperspektiv på år, men IT-panelen valde 5 10 år då man ansåg att utvecklingstakten var alltför snabb på området för att ha det längre tidsperspektivet (Informations- och kommunikationssystem, 1999). Åren gjordes ett uppdateringsprojekt av Teknisk Framsyn med tidsperspektivet de kommande åren. I ITrapporten valde man år. Argumentet var att sektorn inte nått tillräcklig mognad och att större tekniska förändringar sker med ca tio års mellanrum. Inte heller de stora IT-företagen blickar längre än tio år framåt, menade man. Men det konstaterades också att den första Teknisk Framsyn överskattat förändringens hastighet på flera områden. Man var högst medveten om problemen med att förutsäga teknisk utveckling. IT-panelen drog en del metodologiska slutsatser av arbetet. Panelen uppmärksammade betydelsen av tidsandan och ansåg att 1999 års IT-framsyn påverkades av högkonjunkturen och IT-boomen. Rent generellt har smaken för dagen stor betydelse i framsyner, har internationella jämförelser visat. År 2003 var svaret i olika framsyner IT, bio och nano 12. Inom IT-området finns stora likheter och små variationer mellan olika framsyner, menade man (Nytt, bättre och säkrare, 2003). Den stora utmaningen i tekniska framsyner ansågs vara att förutsäga tekniska genombrott. Ett hinder är att experter på gårdagens teknik av naturliga skäl dominerar och att de underskattar det nya. Men det är svårt att förutsäga när ny teknik får användning i samhället. Det sägs att människor gärna överskattar betydelsen av ett fenomen på kort sikt men underskattar betydelsen på lång sikt (Nytt, bättre och säkrare, 2003). IT-utvecklingen har tagit relativt lång tid, men teknikspridningen kan gå fort. För att förstå denna krävs god 12 Nanoteknik och nanovetenskap innebär studier av materien på atomär nivå, och design av egenskaper och funktioner på denna nivå. 18

20 samhällsförståelse och att kunna förutsäga konjunkturer, är slutsatsen som dras. IT-framsyn år 1999 mejslade fram sju nyckelområden av väsentlig betydelse: ständig uppkoppling, digitala assistenter, alltmer mjukvara, elektroniska tjänster, ständigt lärande, tekniska och biologiska möten, säkerhet och integritet (Informations- och kommunikationssystem, 1999). Vår avsikt är inte att här och nu fördjupa oss i vad begreppen står för. Som vi ska se tenderar dessa områden att återkomma i rapporter under 2000-talet. Framsynen använder sig av tre begrepp för att förstå möjligheterna med IT i framtiden: konvergens, integration och transparens. Konvergensen ska minska eller utplåna tekniska skillnader mellan tele, data och media, integrationen avser samtidig behandling av text, ljud, bild och video i samma informationssystem, och när tjänster kan nås och erbjudas överallt kallas det transparens. Man identifierar ett antal nyckelområden fram till ca , inte minst att IT kommer att vara inbyggd överallt det som kommit att kallas det ambienta eller ubikvitära samhället. I bakgrunden till ITs utveckling finns ett antal globala drivkrafter där de viktigare är konkurrens, demografisk utveckling, teknikkonsumtion, användarfokusering, osäkerhet, affärsutveckling och ledningsfrågor (management). Nyckelområdena är generella men frågan var vilka inriktningar som Sverige borde satsa på utifrån egna och omvärldens styrkor och svagheter. Man lyfte fram några strategiska områden där satsningar borde övervägas tjänsters produktivitet, särskilt inom offentlig sektor, utveckla industrins inslag av IT i produkter och system, skydda immateriella värden, stimulera framväxten av nya industriella system, samt utveckla IT-infrastrukturen. Det som avgör den informationstekniska utvecklingen i Sverige ansågs vara de satsningar som görs utifrån aspekterna: bred användning, kontinuerlig utveckling, nya tillämpningar och information som värdeskapande resurs (Informations- och kommunikationssystem, 1999). Tanken bakom betydelsen av bred användning var att en hög allmän IT-kompetens utgör en förutsättning för en gynnsam utveckling. Inom industrin är det viktigt med en kontinuerlig IT-utveckling för att bibehålla konkurrenskraften; inom offentlig sektor likaså för att spara resurser. Nya tillämpningar kan bli möjliga genom tekniska språng och en konvergens mellan olika områden. Slutligen måste normer och lagar ändras för en riktig värdering av immateriella resurser. 19

21 Konsumtionen av teknik betraktas som viktig för IT-områdets utveckling. Man menar att masspridningen utgör en förutsättning för att IT ska kunna uppfylla de höga förväntningarna. Men marknadens efterfrågan är också viktig, och grundläggande för en sådan utveckling är teknikens användbarhet. De digitala informationssystemen är sårbara och ökad informations säkerhet betraktades som en nyckelfråga för IT-områdets utveckling. Man menar att informationssäkerhet är fundamentet för en fortsatt utveckling av det digitala nätverkssamhället och en stark drivkraft för utveckling av nya informationsteknologiska tillämpningar (Nytt, bättre och säkrare, 2003). Det hade blivit särskilt tydligt efter terroristattackerna mot USA i september I syntesrapporten från Teknisk Framsyn 2004 (Vägval för Sverige) ses IT och bioteknik som omdanare av samhället och produktionen. Men framför allt att den digitala dimensionen finns överallt. IT överallt sammanfattar utvecklingen: allt från sensorteknik för biologiska ändamål, implanterade system, överallt närvarande system för kommunikation, styrning och kontroll, till enkla datorchips i kläder. Vidare att systemen kommunicerar med system i omvärlden för att uppdatera eller jämföra information och föreslå lämpliga åtgärder (Vägval för Sverige, 2004, s 21). Man exemplifierar med hälso- och sjukvård, logistik, trafiksäkerhet, kontorsarbete och mänsklig kommunikation. Andra områden som tas upp är ITs betydelse för biomedicinsk utveckling, integritet, komplexitet och sårbarhet, och utbyggd infrastruktur. Energiframsyn (2003), var en energiinriktad fortsättning på den mer generella Teknisk Framsyn. Projektet var uppbyggt kring fyra expertpaneler: Systemframsyn, Användarframsyn, Strukturframsyn och Långsiktig framsyn. I projektet behandlas IT-sektorn som en viktig faktor för energifrågans utveckling. Inte minst gäller detta för den strukturinriktade panelen strukturerna utgörs av samhälle, teknik och industri. Panelens ansats liknar ett teknikhistoriskt eller ekonomisk-historiskt angreppssätt på problemet. Man talar om tekniken som en trögrörlig struktur, medan industriella och institutionella strukturer förändras snabbare. Energiföretagen anses ha en strategisk betydelse som aktörer. Utvecklingen inom EU och på IT-området ses som grundläggande drivkrafter för samhällsförändring. Osäkerheten om vart EU och ITsektorn är på väg avspeglas i panelens analys. Genom att kombinera 20

22 ökad respektive minskad betydelse för EU med ökad respektive oförändrad betydelse för IT, får man fram fyra scenarier för hur miljön påverkas på tjugo års sikt. Scenarierna är döpta efter historiska epoker: Habsburg, Rom, Amsterdam samt Sherwood det senare en mer litterär eller mytologisk epok. Det scenario man finner mest fördelaktigt för energi- och miljöfrågorna är Habsburg, eftersom det enligt panelen liknar målsättningen att sätta klimatet i fokus. Habs burg inne bär i detta sammanhang ett starkt EU, IT som vanligt, europeisering av invånarna inom EU, konvergerande skatter och regler, växande handel, inomeuropeisk kapitalmarknad samt d ominanta storföretag inom energiområdet (Energiframsyn Sverige i Europa: Kan framtiden påverkas?, 2003). Det är tydligt att man betraktar de ekonomiska frågorna som viktigare än IT-utvecklingen när det gäller klimatfrågan. År 2015 ska Sverige vara en ledande internetnation. Det är målet med IVAs Internetframsyn från Vi ska här helt kort beröra hur man ser på IT-samhället 2015, utan ambition att sammanfatta. Huvudrapporten kallas Ambient Sweden. Internetframsyn så blir Sverige en ledande internetnation år 2015 (2008). Huvudrapportens första kapitel inleds med en beskrivning av framtiden med ett Internet som är personligt där tillgången finns i alla sammanhang och för alla behov, och som samtidigt kännetecknas av tillit till systemet. Ambient betyder helt enkelt i detta sammanhang något som omger oss hela tiden, dvs det framtida Internet. Vi kopplar inte upp oss på Internet, vi är ständigt uppkopplade, eller integrerade. År 2015 kommer ett personligt Internet att vara en naturlig del av omgivningen på arbetet och i vardagen. Viktiga användningsområden 2015 kommer att vara: undervisning, digital mediadistribution, mobil kommunikation, hälsovård. Samtidigt har informationssäkerheten stärkts, men diskussionen om personlig integritet blir sannolikt livlig. Man tänker sig också att resandet, liksom fysiska transporter, har minskat till följd av Internet. Och arbetslivet kännetecknas av stor flexibilitet och ständigt lärande. Internet möjliggör att man kan arbeta oberoende av tid och plats. Många tekniska applikationer i rapporten känns igen från andra rapporter: möjligheter att övervaka miljön, mobila sensorer som övervakar hälsotillstånd hos personer, Internet som viktigaste bärare av olika typer av media och kommunikation, etc. Samhället blir allt mer beroende av Internet. Robustheten i systemet är därmed nödvändig, 21