MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 Förslag till detaljplan för DEL AV FASTIGHETEN BARKÅKRA 50:3 m.fl., TVÄRBANAN, ÄNGELHOLMS KOMMUN ÄNGELHOLMS KOMMUN, SKÅNE LÄN

2 Miljökonsekvensbeskrivning till förslag till detaljplan för fastigheten Barkåkra 50:3 m.fl., Tvärbanan, Ängelholms kommun Antagandehandling: Uppdragsgivare: Ängelholms kommun Uppdragsansvarig: Ramböll Sverige AB, Skeppsgatan 5, Malmö telefon , fax Uppdragsledare: Lars Nilsson, Handläggare: Sara Bergström, Camilla Wenke, Sara Sundin, Berny Karlsson Rambölls uppdragsnummer: Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Uppdraget Tidigare utredningar och beslut Krav på miljöbedömning Samrådsskedet Avgränsning av MKB Lokalisering och geografisk avgränsning Innehållsmässig avgränsning Nollalternativet och jämförelsedatum Övriga alternativ Övergripande projekt- och områdesbeskrivning Konsekvensbeskrivning Bevarandeintressen Hälsa och säkerhet Hushållning med naturresurser Sammanfattning av inarbetade miljöåtgärder och konsekvenser Hushållningsbestämmelser Miljökvalitetsnormer MKN för luftkvalitet MKN för vattenförekomster MKN för fisk- och musselvatten Överensstämmelse med miljömål Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv Fortsatt miljöarbete Behov av efterkommande prövningar Miljöuppföljning Källförteckning 76 Unr sida 2(78)

4 Sammanfattning Bakgrund och syfte Ängelholms kommun har upprättat ett förslag till detaljplan för del av fastigheten Barkåkra 50:3, m.fl. Syftet med detaljplanen är att pröva utformning och omfattning av ny bebyggelse för industrier och verksamheter med logistisk inriktning och krav på stora ytor inom det så kallade Tvärbaneområdet (Tvärbanan). Planområdet ligger i anslutning till flygplatsen Ängelholm Helsingborg airport och utgör en del av det tidigare militära flygfältsområdet. Hela planområdet är knappt 85 hektar stort. Detaljplanen tillvaratar den exploatering som tvärbanan redan utgör. Genomförandet av detaljplanen bedöms kunna medföra sådan betydande miljöpåverkan att den omfattas av bestämmelserna i miljöbalken rörande miljöbedömningav planer och program. Därför har föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättats. Syftet med MKB:n är att bedöma den inverkan planens maximala genomförande får på miljön, människors hälsa och hushållning med mark, vatten och andra resurser. MKB:n hör till antagandehandlingen och är reviderad efter samrådet. Miljövärden Planområdet är beläget i ett relativt storskaligt slättlandskap mellan Hallandsåsen i nordost och den småkuperade kustremsan i väster. Det omgivande odlingslandskapet har sin bakgrund i det mönsterjordbruk som C.G. Stjernswärd byggde upp under slutet av och början av 1800-talet kring Ängeltofta gods. De kvarvarande spåren av det äldre jordbrukslandskapet är av stort regionalt kulturhistoriskt intresse, eftersom strukturen ännu är väl avläsbar. De landskapsmässiga och kulturhistoriska kvaliteterna i området tillmäts därför ett högt värde. Planområdet bedöms också hysa naturvärden som är av betydelse sett ur ett lokalt perspektiv. Framförallt är det mosaiken med öppen ängsmark, skogsdungar, fuktiga partier och rinnande vatten inom det tidigare flygfältsområdet som uppvisar sådana värden. Bland annat finns delar av det tidigare parkområde som Unr sida 3(78)

5 hörde till en av Stjernswärds farmer, Kellie House, kvar i form av en skogsdunge inom planområdet. Kägleån löper genom planområdet, delvis i kulvert. I vattendraget finns bland annat lek- och uppväxtområde för lax och havsöring. Kägleån mynnar i Rössjöholmsån ca 2,5 km från planområdet. Båda vattendragen omfattas av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster och Rössjöholmsån omfattas också av miljökvalitetsnormer för fiskvatten. Det finns flera gårdscentra med bostadshus i planområdets närhet. Ängelholm och Helsingborg airport är utpekad som riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalken. Förslag till detaljplan Den föreslagna detaljplanen innebär etablering som är storskalig, både sett till den totala ytan som tas i anspråk och sett till de byggnader som tillåts enligt planbestämmelserna. Kvarteren är stora, vilket ger utrymme för till ytan stora byggnader även om exploateringsgraden begränsas till 40 % av fastighetsarean. Högsta tillåtna byggnadshöjd är 25 m, med undantag för skorstenar i sydöstra delen av området som tillåts vara 30 m. Planbestämmelserna begränsar dock att maximalt 25 % av byggnadsarean får ha en totalhöjd på 25 m, för övrigt gäller 15 m. Huvudsaklig användning för kvartersmarken anges som J (industri med tillhörande verksamhet) med olika index som avser skyddsavstånd till närmaste bostadshus. Syftet är att skapa ett så flexibelt verksamhetsområde som möjligt samtidigt som tillräcklig säkerhet uppnås bland annat relativt omkringliggande bostadsbebyggelse. Delar av de befintliga gräsbevuxna ytorna kommer att bevaras och tillsammans med det skogsparti som härrör från Kellie House och även nyskapad grönområden utgöra viktiga strukturer i planens utformning. Unr sida 4(78)

6 Dagvatten från området kommer att omhändertas lokalt i bland annat dammar innan det leds till Kägleån och området kommer för övrigt att anslutas till det kommunala nätet för vatten och avlopp. Miljökonsekvenser Den planerade bebyggelsen kommer att utgöra en visuell barriär och påtagligt förändra landskapsbilden. Flera av de miljöåtgärder som har arbetats in i planförslaget syftar primärt till att minska den effekt som genomförandet av planen har på landskapsbilden. Eftersom exploateringen sker inom ett område som pekats ut som ett regionalt värdefullt kulturhistoriskt landskap och det finns bostadshus som får påtagligt förändrad utsikt bedöms effekten för landskapsbilden som medelstor. Anledningen till att inte effekten bedöms som mer omfattande är att området redan är påverkat av flygplatsen. Eftersom stora delar av de kulturhistoriska värdena i området är knutna till utformningen av landskapet har planförslaget i det här avseendet samma påverkan och effekt på kulturmiljövärdena som på landskapsbilden. De inarbetade miljöåtgärderna lindrar effekten men planförslaget bedöms ändå medföra stora negativa konsekvenser för både landskapsbilden och kulturmiljön. De miljöåtgärder som föreslås lindrar effekterna av exploateringen på naturmiljön. Några av åtgärderna medför positiva konsekvenser för naturmiljön jämfört med nuläget, framförallt att det anläggs flera nya dagvattendammar. Sammantaget bedöms att planförslaget, inklusive miljöåtgärder medför liten negativ konsekvens för naturmiljön. Trafik till och från verksamhetsområdet kommer att bidra med ytterligare vägtrafikbuller för några av de bostadshus som ligger utmed de närliggande vägarna. Störst effekt uppstår vid de hus som ligger utmed väg 1709 i närheten av infarten till planområdet. Beräknade bullernivåer för dessa fastigheter ligger dock under gällande riktvärden. Det har genomförts en särskild riskanalys för transport av farligt gods samt för planområdets närhet till flygplatsen. Risknivåerna bedöms i båda fallen som acceptabla och det föreslås inga riskreducerande åtgärder. För att upprätthålla Unr sida 5(78)

7 acceptabel risknivå för farligt godstransporter behövs fortsatt fokus på trafiksäkerhet. Planbestämmelserna ger utrymme för många olika typer av verksamheter. Begränsande är de skyddsavstånd som anges. De risker som olika verksamheter kan medföra bedöms huvudsakligen kunna motverkas genom olika skydds- och miljöåtgärder. Särskilt betydelsefullt är de skyddsavstånd som regleras genom planbestämmelser, men även specifika åtgärder för de enskilda verksamheterna och anläggningar kan i flera fall vara nödvändigt. Under förutsättning att planbestämmelserna och miljöbalkens hänsynsregler tillämpas på ett omsorgsfullt sätt vid etablering av de enskilda verksamheterna bedöms endast små konsekvenser uppstå som följd av de risker den nya markanvändningen (industriområde) kan medföra. Tabell: Sammanfattande bedömning av miljökonsekvenser vid genomförande av planförslaget. Effekt Konsekvens Effektens utbredning Effektens varaktighet Effektens betydelse (skadan) Landskapsbild lokal permanent betydande stor negativ Kulturmiljö - landskap lokal permanent betydande stor negativ Kulturmiljö - fornlämningar* okänd okänd okänd okänd Naturmiljö lokal permanent betydande liten negativ Buller lokal permanent lindrig liten negativ Luftkvalitet ingen Trafik och farligt gods ingen Övriga risker med föreslagen markanvändning lokal permanent lindrig liten negativ Mark- och vattenanvändning lokal permanent lindrig liten negativ *fornlämningssituationen inom planområdet kommer att utredas i den vidare processen Konsekvens efter vidtagna miljöåtgärder Unr sida 6(78)

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Syftet med detaljplanen är att pröva utformning och omfattning av ny bebyggelse för industrier och verksamheter med logistisk inriktning och krav på stora ytor inom det så kallade Tvärbaneområdet (Tvärbanan). Planområdet ligger i anslutning till flygplatsen Ängelholm Helsingborg airport och utgör en del av det tidigare militära flygfältsområdet. Hela planområdet är knappt 85 hektar stort. Detaljplanen tillvaratar den exploatering som tvärbanan redan utgör. I Helsingborgsregionen finns inga stora tillgängliga etableringsytor för logistikverksamhet, något som flera företag efterfrågar. Vid en rankning som tidningen Intelligent logistik gjort av de bästa logistiklägen i hela landet 2012 kom Helsingborgsregionen på sjunde plats, vilket var bäst i Skåne. Förhoppningen är att Tvärbanan ska bli Helsingborgsregionens logistikpark, med hela norra Europa som distributionsområde. Fördelen med det geografiska läget ur ett logistiskt perspektiv är också tillgången till ett samordnat transportsystem; bil (E6, E4), tåg (Helsingborg, Hässleholm), flyg (Ängelholms flygplats) och båt (Helsingborgs hamn). Tvärbanan kommer enligt planen att inrymma många arbetsplatser av olika slag. Uppskattningsvis kommer hela planområdet fullt utbyggt att sysselsätta ca 1000 personer. 1.2 Uppdraget Denna MKB gäller för detaljplan för del av fastigheten Barkåkra 50:3 m.fl., Tvärbanan, i Ängelholms kommun och har upprättats av Ramböll Sverige AB. Dokumentet är reviderat efter samrådsskedet. Uppdragsledare har varit Lars Nilsson, trafikplanerare. Camilla Wenke, landskapsarkitekt, Sara Bergström, biolog, Berny Karlsson, GIS-analytiker och Sara Sundin, grafisk design har medverkat i projektet. Beställare av uppdraget är Ängelholms kommun genom Stadsarkitektkontoret. Detaljplanen har upprättats av planarkitekt Maria Brink, Stadsarkitektkontoret, Ängelholms kommun. Unr sida 7(78)

9 1.3 Tidigare utredningar och beslut Översiktsplan I översiktsplanen för Ängelholms kommun, ÖP 2004, är Tvärbanan utpekad som ett område där man bör utreda markanvändningen vidare genom en fördjupning av översiktsplanen. I ÖP presenteras angelägna planeringsuppgifter och då listas bland annat omvandling av det före detta F10-området till attraktivt service- och verksamhetsområde. Fördjupad översiktsplan I Fördjupad översiktsplan (FÖP) Barkåkra (antagen ) presenteras Tvärbaneområdet som utbyggnadsområde för verksamheter med stora krav på utrymme. Visionen för området i den fördjupade översiktsplanen är att skapa ett verksamhetsområde med tydliga grönstrukturer. Detaljplaneförslaget bedöms överensstämma med förslag till FÖP Barkåkra. Figur 1.1:1. I FÖP Barkåkra anges Tvärbanan som utbyggnadsområde för industrier, verksamheter och logistik (grått raster). Gulgröna pilar visar läge för föreslaget utrymme för ny av- och påfart till väg E6. Unr sida 8(78)

10 I arbetet med den fördjupade översiktsplanen har underlagsmaterial tagits fram som också är relevant för den nu föreliggande detaljplanen och den miljöbedömning, inklusive miljökonsekvensbeskrivning, som görs för planen. Framförallt har följande underlagsmaterial från FÖP Barkåkra använts i framtagandet av denna MKB: Översiktlig VA-utredning för Barkåkra ( , SWECO) Projekt Barkåkra kulturhistorisk analys, 2008 (2008:61, Regionmuseet Kristianstad) Projekt Barkåkra utredning kring flora och fauna (september 2008, Ecoe. miljökonsult) Naturvårdsprogram Ängelholms kommun har tagit fram ett naturvårdsprogram Det finns flera natur- och kulturmiljöer som beskrivs i programmet och som ligger i planområdets närhet. Informationen om områdena har använts som underlag för att beskriva de natur- och kulturmiljövärden som finns i närområdet. Trafikutredning Under 2010 gjordes en trafikutredning som underlag till det pågående planarbetet. Utredningen behandlar hur vägsystemet kan byggas upp för att nå planområdet Tvärbanan samt behovet av olika vägar inom planområdet. Utbyggnad enligt planförslaget kommer att medföra en ökning av fordonstrafik med ca 2000 fordon per årsmedeldygn varav en stor del är arbetsresor till och från Tvärbaneområdet. Lastbilstrafiken kan uppgå till ca 500 lastbilar per dygn. De viktigaste kopplingarna för trafik från Tvärbaneområdet är till väg 1701 för trafik riktad söderut och till väg 105 för trafik riktad norrut både mot E6 och Bjäre. För den tunga trafiken är kopplingen mot väg 105 och E6 viktigast. Utredning av VA och dagvatten I arbetet med detaljplanen har flera utredningar gjorts rörande områdets försörjning med vatten- och avlopp samt omhändertagandet av dagvatten från de tillkommande hårdgjorda ytorna, tak m.m. Följande har utgjort underlag för denna MKB: Unr sida 9(78)

11 Förslag till VA, dagvattendammar m.m. ( , Markplan I. Eriksson AB) Utredning om vattenförsörjning för industri- och handelsområdet Tvärbanan ( , griab) Tvärbanan Kompletterande VA-utredning ( , Sweco) I den senare utreddes både möjligheten att leda spillvattnet från verksamhetsområdet till det kommunala avloppsreningsverket i Ängelholm och möjligheten att anlägga ett nytt reningsverk inom industriområdet. Utredningen visade att det krävs nya spillvattenledningar från området till befintligt reningsverk, men att de beräknade massflödena per dygn förmodligen inte skulle ha någon större inverkan på reningsverket i Ängelholm. För alternativet med nytt reningsverk inom området visade utredningen att utgående vatten från en sådan anläggning skulle belasta Kägleån med ytterligare näringsämne, både kväve och fosfor. För fosfor 2 % av den totala uppskattade mängden per år och för kväve 1,5 %. Eftersom vattendraget redan idag uppvisar måttlig ekologisk status framförallt på grund av näringsämnespåverkan och att det ska nå uppsatt kvalitetskrav (MKN) om god ekologisk status till 2021 kan inte heller ett mindre tillskott av näringsämnen anses vara försumbart. Riskanalys Mellan samråd och utställning av detaljplanen har det gjorts en särskild riskanalys avseende farligt godstransporter, skyddsavstånd och den närliggande flygverksamheten. Resultat från analysen ligger till grund för åtgärder i planen. Gestaltningsprogram Ängelholms kommun har tagit fram ett gestaltningsprogram för Tvärbaneområdet. Det innehåller principer för dagvattendammarnas utformning, planteringar samt anpassning till kringliggande bebyggelse. Unr sida 10(78)

12 1.4 Krav på miljöbedömning För alla detaljplaner ska en behovsbedömning göras med syfte att avgöra om detaljplanen kan antas leda till betydande miljöpåverkan eller inte. Om så är fallet ska en miljöbedömning göras. Inom ramen för behovsbedömningen av detaljplanen för Tvärbaneområdet har Ängelholms kommun kommit fram till att den föreslagna planens genomförande kan komma att medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i bestämmelserna om miljöbedömning av planer och program. Bedömningen är gjord utifrån planförslagets innehåll, typ av påverkan som kan förväntas uppstå och planområdets egenskaper och förutsättningar. Därmed ska en miljöbedömning göras för planen och i den fortsatta miljöbedömningsprocessen ingår bland annat att det ska upprättas en MKB. Syftet med en MKB för detaljplan är att möjliggöra en samlad bedömning av den inverkan planens genomförande får på miljön, människors hälsa och hushållning med mark, vatten och andra resurser. Arbetet med miljöbedömning och MKB innebär att miljöaspekter och miljöåtgärder integreras i planen i ett tidigt skede av planerings- och beslutsprocessen så att en hållbar utveckling främjas för att bland annat uppfylla uppsatta miljömål och krav i gällande lagstiftning. Innan en myndighet eller kommun bestämmer omfattningen av och detaljeringsgraden för miljökonsekvensbeskrivningen, ska myndigheten eller kommunen samråda med den eller de kommuner och länsstyrelser som berörs av programmet. Ängelholms kommun har därför i samband med samrådet kring behovsbedömningen också samrått med Länsstyrelsen i Skåne län om MKB:ns avgränsning. Länsstyrelsen yttrade sig över behovsbedömningen, , och lämnade sammanfattningsvis följande synpunkter: Länsstyrelsen instämde i bedömningen att planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Kommunen bör förtydliga sitt resonemang samt redovisa de hänsynstaganden rörande exempelvis buller och riskfrågor för de människor som på sikt får området som sin arbetsplats. Unr sida 11(78)

13 Områdets historik som militär anläggning kan ha omöjliggjort en grundligare fornminnesinventering därför bör kommunen inkomma med en samrådsförfrågan till Länsstyrelsen för att utreda fornlämningssituationen. Området ingår i ett kulturhistoriskt värdefullt område, Barkåkra Ängeltofta Skepparkroken, som är utpekat i det regionala kulturmiljöprogramet för Skåne. Ett av kärnvärdena är det öppna landskapet vid Ängeltofta och ägostrukturen. Ett annat är den före detta flygflottiljen, F 10. Det är angeläget att värdena knutna till de nämnda områdena uppmärksammas och ges ett skydd. Ängelholms kommun har tagit till sig länsstyrelsens synpunkter. Buller och riskfrågor behandlas i denna MKB under rubriken Hälsa och säkerhet. Samråd har hållits med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet enligt 2 kap. kulturminneslagen. Intentionen är att skydda viktiga kulturhistoriska värden i den mån det är möjligt. Ägostrukturen skyddas i detaljplanen genom att viktiga siktstråk beläggs med prickmark. Två gräsklädda luftvärn från flygets tid skyddas i plan genom varsamhetsbestämmelse. 1.5 Samrådsskedet Förslaget till detaljplan har varit ute för samråd under perioden till Handlingar har tillhandahållits sakägare samt berörda förvaltningar och myndigheter. De har också funnits tillgängliga på kommunens hemsida samt i utställning på stadshuset, på Hjärnarps bibliotek, Skäldervikens bibliotek och på stadsbiblioteket. Ett samrådsmöte med cirka 20 deltagare, samt exploatör, politiker och tjänstemän, hölls den 17 maj 2011 i stadshuset. Synpunkter som framfördes vid samrådsmötet var bland annat att: den planerade byggnationen kommer att upplevas som en barriär i det öppna landskapet, jordbruksmark inte bör tas i anspråk för etablering av verksamhetsområde, Kägleån kan påverkas negativt av planens genomförande, omgivande vägstrukturer inte klarar ökad trafik Unr sida 12(78)

14 Flera instanser och intressenter inkom också med skriftliga yttranden. Dessa redogörs för i samrådsredogörelsen som är en del av utställningshandlingarna. Inkomna synpunkter gällde också MKB:n. Mot bakgrund av dessa synpunkter har Ängelholms kommun beslutat att MKB:n bland annat ska kompletteras med: en utökad bullerutredning som inkluderar flygbuller, bedömningar från riskutredningen som genomförts efter samrådet, omgivningspåverkan med avseende på VA, dagvatten, vattenanknutna värden, trafik, närliggande bostäder, landskaps- och kulturmiljövärden samt gestaltning, konsekvenser för full utbyggnad enligt detaljplanen och alla typer av störningar som kan uppstå av de verksamheter som tillåts enligt angivna områdesbestämmelser Utöver MKB:n har också plankartan och planbeskrivningen justerats efter samrådet. Bland annat ändras plangränsen så att planområdet enbart omfattar det tidigare flygfältsområdet och inte jordbruksmarken i nordost och planbestämmelsen J differentieras genom reglering av skyddsavstånd till bostadsbebyggelse. Dessutom genomförs en särskild riskanalys och det tas fram ett gestaltningsprogram för detaljplanen. Ändringarna i plankartan och i planbeskrivningen och de kompletterande utredningar ligger till grund för uppdateringen av MKB:n. Unr sida 13(78)

15 2. Avgränsning av MKB 2.1 Lokalisering och geografisk avgränsning Planområdet är knappt 85 ha stort och beläget i ett relativt storskaligt slättlandskap mellan Hallandsåsen i nordost och kusten i väster. Det gränsar i sydväst till Helsingborg Ängelholm Airport för civil flygtrafik och området utgör en del av den tidigare militära flygplatsen. Väster om planområdet finns Ängeltofta gods, som har gamla anor. Väster om den befintliga civila flygplatsen finns Valhall park med bland annat skola och norr därom finns Barkåkra kyrkby som hyser höga kulturhistoriska värden. Motorvägen (E6) ligger ca 2 km öster om planområdet och det närmaste vägnätet består av väg 105 med anslutande vägar 1701 och Figur 2.1:1: Planområdets geografiska läge och ungefärliga avgränsning (röd streckad linje), vilket också huvudsakligen gäller som avgränsning för MKB:n. MKB:n har beträffande de fysiska ingreppen begränsats till det föreslagna planområdet. I de avseenden där planens genomförande kan komma att påverka Unr sida 14(78)

16 miljöer utanför själva planområdet har dock hänsyn tagits till dessa förhållanden i den mån de varit av betydelse. Det gäller exempelvis påverkan på buller, risk- och säkerhetsaspekter, landskapsbilden, och miljökvalitetsnormer. 2.2 Innehållsmässig avgränsning Denna MKB behandlar nedanstående miljöaspekter, vilka har identifierats som att de på ett betydande sätt skulle kunna påverkas av den föreslagna planläggningen. De har grupperats efter huvudrubrikerna bevarandeintressen, hälsa och säkerhet samt hushållning med mark- och vattenresurser. Bevarandeintressen Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Hälsa och säkerhet Buller Luftkvalitet Förorenad mark Trafiksäkerhet Transport av farligt gods Övriga risker med föreslagen markanvändning Hushållning med mark- och vattenresurser Mark- och vattenanvändning, inklusive dagvatten För dessa aspekter har det bedömts att det finns en risk att ett fullt ut genomförande av den föreslagna planen skulle kunna innebära en betydande miljöpåverkan. Miljöbedömningen och utformningen av planen har därmed utgått från dessa aspekter. MKB:n behandlar också utbyggnadens överensstämmelse med relevanta miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer. Den innehåller också avstämning mot generella och särskilda hushållningsbestämmelser och redovisar det fortsatta miljöarbetet, bland annat behov av uppföljning. Det finns fler miljöaspekter angivna i 6 kap miljöbalken än de som beskrivs ovan. Men dessa faller in under en eller flera av de aspekter som listas. Till exempel är biologisk mångfald en del av naturmiljön, liksom djur- och växtliv, forn- och Unr sida 15(78)

17 kulturlämningar och annat kulturarv behandlas samlat under kulturmiljö och befolkning faller in i de delar som behandlas under hälsa och säkerhet. 2.3 Nollalternativet och jämförelsedatum För respektive miljöaspekt beskrivs den sannolika utvecklingen i utredningsområdet (planområdet med omnejd) om inte detaljplanen för Tvärbanan genomförs. Alternativet benämns nollalternativ. Nollalternativet är således inte en beskrivning av aktuella förhållanden eller ett antagande att inga åtgärder vidtas, utan inkluderar de åtgärder och de förändringar som kan förväntas inom området även utan den föreslagna exploateringen. Planförslagets alternativ och nollalternativet ska jämföras med samma tidshorisont. Framtiden har därför här valts att utgöras av den tidpunkt då planområdet bedöms kunna vara fullt utbyggt, vilket är ca år För nollalternativet har bedömningen gjorts att de militära lämningarna, byggnader och rullbanor, kvarstår i ungefär oförändrat skick. Eftersom området i kommunens mer övergripande planering är utpekat för verksamheter av det slag som detaljplanen för Tvärbanan föreslår förutsätts det att ingen annan typ av verksamhet har uppstått inom området vid tiden för nollalternativet. Det finns heller inget som talar för att omgivande grönytor skulle ha förändrats särskilt mycket fram till år De gräsbevuxna ytorna kan fortfarande slås och skogspartierna har inte ändrats nämnvärt. Det är också sannolikt att de föroreningar som finns i marken inom området inte har sanerats eftersom åtgärderna inte bedöms som prioriterade vid den markanvändning som förutses enligt nollalternativet. Nollalternativet är således, i det här fallet, mycket snarlikt den nuvarande situationen. 2.4 Övriga alternativ I ÖP 2004 anges omvandlingen av det före detta F10-området till attraktivt service- och verksamhetsområde som en angelägen planeringsuppgift och i FÖP Barkåkra pekas planområdet ut som ett utbyggnadsområde för verksamheter med stora krav på utrymme. Det har alltså redan i tidigare utredningsarbete gjorts avvägningar mellan olika alternativa användningssätt för planområdet. Särskilda utredningar av bland annat de affärsmässiga möjligheterna för det föreslagna ändamålet, logistisk verksamhet, har också visat på områdets lämplighet. Unr sida 16(78)

18 I både ÖP och FÖP har man också sett till markanvändning i ett större geografiskt perspektiv. Även i de sammanhangen har Tvärbaneområdet fallit ut som lämpligt för etablering av logistisk verksamhet med stora krav på utrymme vid jämförelse med andra områden inom ÖP:s respektive FÖP:s täckningsområden. I FÖP Barkåkra framhålls att ett av syftena med att peka ut Tvärbanan som kommande verksamhetsområde är att ta tillvara den exploatering som redan är gjord inom området. I arbetet med detaljplanen har därför inga ytterligare geografiska alternativ eller alternativ som innebär någon användning av området som avviker från definitionen i FÖP Barkåkra tagits fram. Däremot har olika alternativa utformningar av den typ av verksamhet som definieras för området både i FÖP och i förslaget till detaljplan studerats. I samrådet redovisades en delvis annan avgränsning av planområdet. Det omfattade då även nuvarande jordbruksmark i nordost och avslutades i sydväst med skogsdungen vid tidigare Kellie House. Detta innebar delvis en avvikelse från det område som redovisas för ändamålet i FÖP Barkåkra och att mark som inte redan är exploaterat skulle ianspråktas. Bland annat Länsstyrelsen i Skåne län ansåg att ett sådant avsteg var olämplig och plangränsen har därför anpassats till redovisningen i FÖP. Ett av syftena med samrådshandlingens förslag på avgränsningen var att lämna plats för en vägförbindelse i väst-östlig riktning mellan Bjärehalvön och en eventuell ny motorvägsavfart på E6:an mellan avfarterna Rebbelberga och Hjärnarp, enligt FÖP Barkåkra (se figur 1.1:1). I tidigare skeden har det också föreslagits att området skulle försörjas med ett eget avloppsreningsverk. Kägleån bedöms dock som så känslig för näringsämnespåverkan att avloppsvattnet istället ska avledas via nya ledningar till det kommunala avloppsreningsverket i Ängelholm. Unr sida 17(78)

19 3. Övergripande projekt- och områdesbeskrivning Planförslaget redovisar möjlighet att anlägga ny bebyggelse och infrastruktur för industrier och verksamheter med logistisk inriktning. Syftet är att nyttja läget invid flygplatsen och nära andra transportleder som väg E6 samt de förutsättningar för övrigt som redan finns inom området. Planområdet är knappt 85 ha stort och beläget i ett öppet slättlandskap mellan Hallandsåsen i nordost och kusten i väster. Närområdet domineras av flygplatsen och sydväst om denna ligger Valhall Park på en höjd. Även de närliggande gårdsstrukturerna, framförallt Ängeltofta gods, och Barkåkra kyrkby med kyrka sätter sin prägel. Figur 3:1: Planområdets nordliga delar. De gräsklädda flygvvärnen syns som upphöjningar till vänster i bild. Innan flygplatsen etablerades 1945 präglades Barkåkra av ett sedan lång tid effektivt planerat jordbrukslandskap. Efter att flygflottiljen lades ner används inte Tvärbanan för flygverksamhet. Området domineras av stora öppna gräsytor som Unr sida 18(78)

20 slås, några mindre skogsområden och de asfalts- och betongytor som användes för flygverksamheten. Dessa har under senare tid använts för provkörning av bilar och av körskoleelever. Inom det tidigare flygfältsområdet finns några gräsklädda flygvärn (se figur 3:1 och 4.1:3) och dessa utgör tillsammans med några plåtskjul enda nuvarande bebyggelse. Delar av marken inom planområdet är förorenad. Föroreningarna har sitt ursprung i den tidigare militära verksamheten och består av bränslerester i anslutning till de gräsklädda flygvärnen. Den föreslagna detaljplanen innebär etablering som är storskalig, både sett till den totala ytan som tas i anspråk och sett till de byggnader som tillåts enligt planbestämmelserna. Huvudsaklig användning för kvartersmarken anges som J (industri med tillhörande verksamhet) med olika index som avser skyddsavstånd till närmaste bostadshus. Kvarteren är stora, vilket ger utrymme för till ytan stora byggnader även om exploateringsgraden begränsas till 40 % av fastighetsarean. För områdena avsatta för J gäller att maximalt 25 % av byggnadsarean får ha en totalhöjd på 25 m, för övrigt gäller 15 m. Undantaget är de sydöstra delarna av området där kvartersmarken betecknas som JE (industri med tillhörande verksamhet samt tekniska anläggningar) och där det även tillåts ett erforderligt antal skorstenar på maximalt 30 m. Skyddsavståndet är differentierat inom området. Syftet är att skapa ett så flexibelt verksamhetsområde som möjligt samtidigt som tillräcklig säkerhet uppnås bland annat relativt omkringliggande bostadsbebyggelse. De riktvärden för skyddsavstånd som används är 200 och 500 m. Verksamheter som är mer riskfyllda eller mer störningsalstrande kräver ett större skyddsavstånd. Föreslagna skyddsavstånd till bostadsbebyggelse bygger på Boverkets rapport Bättre plats för arbete. Delar av de befintliga gräsbevuxna ytorna kommer att bevaras och tillsammans med det skogsparti som härrör från Kellie House och även nyskapade grönområden utgöra viktiga strukturer i planens utformning. I den kvartersstruktur som byggs upp för verksamheter föreslås ca 10 % utgöras av gröna kvarter, som även nyttjas för dagvattenhantering tillsammans med befintliga och nya dagvattendammar. Längs delar av områdets ytterkanter föreslås att det planteras träd. Unr sida 19(78)

21 I anslutning till skogen vid före detta Kellie House finns ett mindre område som avsätts för kontors- och konferensändamål, ej hotell (K). Här är högsta tillåtna bygghöjd 6 m. Dagvatten från området kommer att omhändertas lokalt innan det leds till Kägleån och området kommer för övrigt att anslutas till det kommunala nätet för vatten och avlopp. Det behövs nya spillvattenledningar men för övrigt har det kommunala avloppssystemet kapacitet för det tillkommande vattnet. Unr sida 20(78)

22 4. Konsekvensbeskrivning Nedan beskrivs de nuvarande förhållandena, miljöeffekter som uppstår vid ett genomförande av planen, de miljöåtgärder som har inarbetats i planförslaget samt de konsekvenser som kan uppstå som en följd av den föreslagna detaljplanen för de miljöaspekter som bedömts som relevanta (se avsnitt 2.2 Innehållsmässig avgränsning). Det är både negativ och positiv miljöpåverkan som bedöms och analyseras. Effekter och konsekvenser för olika miljöaspekter har bedömts på följande sätt: Effekter de negativa effekterna som bedöms uppstå beskrivs efter: Vilken utbredning de har lokalt (0-10 km), regionalt eller globalt Vilken varaktighet de har kortvarigt (månader), långvarigt (flera år) eller permanent Vilken storlek effekten har liten (lindriga skador) medelstor (betydande skador) eller stor (allvarliga skador) betydelse. I allmänhet har antagits att om en störning uppfyller aktuella riktvärden bedöms effekten som liten. Konsekvenser konsekvenser (negativa) beskrivs utifrån den negativa effektens övergripande betydelse. Negativa konsekvenser anges i en tregradig skala i form av liten, måttlig eller stor konsekvens. Följande har varit vägledande för bedömningen: Effekter som är långvariga eller permanenta och som ger allvarliga skador samt effekter som är permanenta och ger betydande skador bedöms ge stor negativ konsekvens Effekter som är kortvariga och ger betydande eller allvarliga skador eller effekter som är långvariga eller permanenta men ger lindriga skador bedöms ge måttlig negativ konsekvens Effekter som är kortvariga och ger lindriga skador bedöms ge liten negativ konsekvens. De positiva miljökonsekvenser som identifierats värderas inte utan beskrivs i kvalitativa termer. Unr sida 21(78)

23 4.1 Bevarandeintressen Landskapsbild För miljöaspekten landskapsbild bygger bedömningen av effekter och konsekvenser på berörda landskapsrums betydelse och särart, samt eventuellt lagstadgat skydd. Det är den visuella aspekten som bedöms i första hand men även hur själva upplevelsen av landskapet påverkas. Nulägesbeskrivning Planområdet är beläget i ett relativt storskaligt slättlandskap mellan Hallandsåsen i nordost och den småkuperade kustremsan i väster. Flygplatsen, Valhall Park, Ängeltofta gods, Barkåkra kyrkby och vägnätet, inklusive E6, är alla mänskliga landskapselement som är väl synliga och präglar den visuella bilden av området. Det omgivande odlingslandskapet har sin bakgrund i det, för den tiden rationella, mönsterjordbruk som C.G. Stjernswärd byggde upp under slutet av och början av 1800-talet kring Ängeltofta gods (figur 4.1:1). Godsets jordbruk utformades under denna period med hjälp av skotsk expertis och bland annat delades markerna upp mellan 19 olika farmer, varav flera finns kvar som gårdar än idag, exempelvis Åkersholm och Nådala. Gårdsbyggnaderna som är kopplade till dessa farmer ligger glest utspridda, sammanbundna av ett oftast rätlinjigt nät av vägar och fastighetsgränser, som till stor del har sitt ursprung i Stjernswärds omdaning. Figur 4.1:1. Ängeltofta gods Unr sida 22(78)

24 Spåren från detta ursprung är alltså än idag synliga och väl avläsbara i landskapet. Även inom planområdet för Tvärbanan finns sådana element kvar. I den kulturhistoriska analysen som Regionmuseet Kristianstad gjort för FÖP Barkåkra konstateras att de kvarvarande spåren av Stjernswärds landskap är av stort regionalt intresse, just för att strukturen ännu är väl avläsbar i landskapet. Det framhålls att de synliga strukturerna och elementen bör bevaras, men att de också kan stärkas genom olika åtgärder. I det regionala natur- och kulturvårdsprogrammet ligger Tvärbaneområdet inom ett markerat område som har fått följande beskrivning och rekommendation: Kulturhistoriskt värdefullt slättlandskap. Värdefulla bebyggelsemiljöer. Bibehållande av värden. Ägostruktur och öppenhet bevaras. Ny bebyggelse bör medges restriktivt, i synnerhet i Skepparkroken, Barkåkra kyrkby och intill Ängeltofta. Den bör anpassas till befintlig tradition. Det tidigare flygfältsområdet domineras idag av stora öppna gräsytor som slås, några mindre skogsområden och de asfalts- och betongytor som användes för flygverksamheten. Ett av skogsområdena har sitt ursprung i den park som omgav en av farmerna, Kellie House, som hörde till Ängeltofta gods. Den enda bebyggelsen som finns inom planområdet idag är fyra gräsklädda flygvärn och några mindre plåtskjul. Området är också omgärdat av ett stängsel som skydd för flygplatsen. Planområdet är väl synligt från väg E6, de mindre vägar som korsar närområdet, flygplatsens byggnader, delar av Valhall Park och från de omgivande gårdarna. Konsekvenser av nollalternativet Områdets övergripande karaktär med öppna gräsytor och mindre skogsområden bedöms bestå till 2020 om inte planen genomförs. En åtgärd som till viss del skulle påverka landskapsbilden i närområdet är den möjlighet som Ängelholm Helsingborg airport har att utöka sitt verksamhetsområde med en 400 m lång rullbana mot norr. Åtgärden ryms inom flygplatsens gällande tillstånd och finns med i verksamhetens utvecklingsplan från 2004 och därför bedöms det som möjligt att åtgärden genomförts till En sådan utökning gör att flygplatsen blir än mer dominerade för närområdets karaktär. Unr sida 23(78)

25 Påverkan och effekt av planalternativet Den föreslagna detaljplanen innebär etablering som är storskalig, både sett till den totala ytan som tas i anspråk och sett till de byggnader som tillåts enligt planbestämmelserna. Huvudsakligen gäller att maximalt 25 % av byggnadsarean får ha en totalhöjd på 25 m för övrigt gäller 15 m. I de sydöstra delarna tillåts dock erforderligt antal skorstenar på maximalt 30 m. Enligt planbestämmelserna får fasaderna belysas, men inte högre än upp till 6 meter över mark. Trots begränsningen innebär belysningen att byggnaderna blir synliga även vid mörker. Den planerade bebyggelsen kommer att utgöra en visuell barriär och påtagligt förändra landskapsbilden. Tillsammans med flygplatsen kommer områdets byggnader att dominera landskapet. Det flacka landskapet gör att de kommer att vara väl synliga inom ett stort område och bland annat bryta horisonten både sett mot Hallandsåsen och mot kusten. Figurerna 4.1:2 a och b visualiserar hur byggnader av den tillåtna höjden kan komma att te sig i det aktuella landskapet. Utsikten från de bostadshus som finns på ömse sidor om planområdet kommer också märkbart förändras. Istället för att se ut över ett öppet landskap kommer sikten att skymmas av de byggnader som planen ger utrymme för. Dagens visuella kontakt mellan gårdarna kommer i stor utsträckning att försvinna. Siktlinjerna mellan Nådala och Lilla Nådala, samt från Kellie House mot Valhall Park skyddas dock genom prickmark (mark som inte får bebyggas). Utblickarna från det omgivande vägnätet kommer också att förändras. Effekten av utbyggnad enligt planförslaget på landskapsbilden bedöms huvudsakligen som lokal (0-10 km). Effekten är permanent. Eftersom exploateringen sker inom ett område som pekats ut som ett regionalt värdefullt kulturhistoriskt landskap och det finns bostadshus som får påtagligt förändrad utsikt bedöms effektens storlek för landskapsbilden som medelstor och skadan därmed som betydande. Närheten till flygplatsen, som redan idag bryter av det kulturhistoriskt värdefulla landskapsrummet, gör att effekten och skadan av den planerade exploateringen inte blir större (allvarlig enligt bedömningskriteriet som redovisas ovan) för landskapsbilden. Unr sida 24(78)

26 Figur 4.1:2 a och b: Exempel på byggnadshöjderna 15 respektive 25 meter i relation till landskapets skala. Placeringen och omfattningen av byggnaderna är ungefärlig. Det nedre fotot (b) är taget från väg Inarbetade miljöåtgärder Flera av de miljöåtgärder som har arbetats in i planföreslaget syftar primärt till att minska den effekt som genomförandet av planen har på landskapsbilden. Unr sida 25(78)

27 Plantering av för området naturliga träd- och buskarter föreslås på strategiska platser i planområdets utkanter för att mjuka upp mötet mellan det öppna jordbrukslandskapet och industribebyggelsen. Det mindre skogsområde som tidigare utgjorde en del av parken kring Kellie House föreslås finnas kvar. Skogsdungen ligger mellan de två största ytorna som avsätts för industriändamål. I den kvartersstruktur som byggs upp för verksamheter föreslås 10 % utgöras av gröna kvarter. Tillsammans med de planteringar samt dagvattendammar som planeras utgör detta en sammanhängande struktur av gröna och blåa miljöer som sträcker sig genom hela planområdet. De linjära landskapselement som finns bevarade från den odlingsstruktur som Stjernswärd etablerade under slutet av och början av 1800-talet och som berör planområdet föreslås vidmakthållas i form av två siktlinjer in i eller genom området. I förslaget till planbestämmelser anges att fasadmaterial inte uteslutande får utgöras av plåt utan ska brytas av med trä, betong, tegel, glas, puts, etc. Fasaderna ska vidare utföras i dämpad kulör och stora volymer får inte vara vita. Skyltar och liknande anordningar ska hållas inom byggnadssiluett. Sammantaget minskar detta kontrasten mellan byggnaderna och det omgivande landskapet. Två av de gräsklädda flygvärnen föreslås sparas i de västra delarna av planområdet (figur 4.1:3). Konsekvenser av planalternativet inklusive inarbetade miljöåtgärder Effekten av den exploatering som tillåts enligt planförslaget bedöms som medelstor och skadan som betydande för landskapsbilden. De åtgärder som planeras lindrar visserligen sannolikt effekterna, men planförslaget bedöms ändå medföra stora negativa konsekvenser för landskapsbilden främst på grund av det höga kulturhistoriska värdet som det aktuella landskapet tillmäts. Unr sida 26(78)

28 Kulturmiljö För miljöaspekten kulturmiljö bygger bedömningen av effekter och konsekvenser på miljöernas värde, betydelse och särart, samt eventuellt lagstadgat skydd. Nulägesbeskrivning De avtryck av aktiviteter som vi människor lämnat efter oss genom tiderna skildras i kulturmiljön. Den visar det historiska sammanhanget i landskapet definierat utifrån människan och hennes levnadsvillkor. Målen för kulturmiljövården är att bevara och levandegöra kulturarvet för att syfta till kontinuitet i utvecklingen av den yttre miljön, främja den lokala kulturella identiteten och öka medvetenheten om historiska sammanhang. Odlingslandskapet, både inom och kring planområdet, har en intressant historia som är synlig än idag genom de gårdar och landskapselement som finns där. Det präglas av det storskaliga mönsterjordbruk som C.G. Stjernswärd byggde upp kring Ängeltofta gods. De kulturhistoriska värdena är alltså i det här fallet kopplade till landskapets utformning samt den bebyggelse som finns i närområdet, vilket beskrivs närmre i avsnittet om landskapsbild. Inom planområdet låg en av Stjernswärds farmer, Kellie House, men gårdsbyggnaderna revs av försvarsmakten under 1980-talet. Kvar finns rester av den park som omgav gården i form av en större skogsdunge (se beskrivning i avsnittet om naturmiljö). Flygfältet anlades i samband med att flygflottiljen F10 uppfördes. F10 lades ner år 2002 och flygplatsen används numer endast för civil trafik. Den civila flygplatsen nyttjar inte den så kallade tvärbanan och ligger alltså helt utanför föreslaget planområde. Inom Tvärbaneområdet finns förutom de gamla flygbanorna ytterligare lämningar från den militära verksamheten, bland annat fyra gräsklädda flygvärn (se figur 4.1:3). Unr sida 27(78)

29 Figur 4.1:3: En av de gräsklädda flygvärnen inom det tidigare militära flygfältsområdet. Inom planområdet finns inga registrerade fornlämningar. Men områdets militära historik kan tidigare ha omöjliggjort en grundligare fornminnesinventering. I den kulturhistoriska analysen som gjorts av regionmuseet i Kristianstad för FÖP Barkåkra framhålls att man måste vara uppmärksam på att lägen i anslutning till rinnande vatten har varit uppskattade för bosättningar under många perioder. Det finns sådana boplatser registrerade invid Kägleån nedströms planområdet. Länsstyrelsen i Skåne län har meddelat att det krävs en arkeologisk utredning för att klargöra om det förekommer fornlämningar dolda under mark innan exploateringen kan påbörjas. Enligt Länsstyrelsens meddelande ska undersökningen göras i sex delområden som utgör möjliga förhistoriska boplatser. Konsekvenser av nollalternativet De identifierade kulturmiljövärdena, både inom planområdet och i dess närhet, bedöms inte påverkas nämnvärt vid den utvecklingen som förväntas enligt Unr sida 28(78)

30 nollalternativet fram till jämförelseåret Det finns dock en risk att de kvarvarande linjeelementen som har sitt ursprung i Stjernswärds odlingslandskap och som fortfarande kan skönjas inom planområdet försvagas på ytterligare längre sikt utan ett aktivt brukande av marken. Påverkan och effekt av planalternativet Eftersom stora delar av de kulturhistoriska värdena i området är knutna till utformningen av landskapet har planförslaget i det här avseendet samma påverkan och effekt på kulturmiljövärdena som på landskapsbilden. De negativa effekterna för kulturmiljön bedöms därför i det här avseendet, liksom för landskapsbilden, som medelstora. Exploateringen kan också innebära ingrepp i fasta fornlämningar, som i så fall kan behöva slutundersökas och avlägsnas eller övertäckas. Den vidare utredningen av fornlämningssituationen i området kommer att ge mer information. Inarbetade miljöåtgärder Samma åtgärder som arbetats in i planförslaget för att lindra effekterna av exploateringen på landskapsbilden har också betydelse för de kulturhistoriska värdena som är knuta till landskapets utformning. Eftersom fornlämningssituationen kommer att utredas finns ännu inga förslag på miljöåtgärder för att lindra effekten av eventuella ingrepp. Konsekvenser av planalternativet inklusive inarbetade miljöåtgärder Effekten av planförslaget på det kulturhistoriskt värdefulla landskapet bedöms som medelstor och skadan som betydande. De åtgärder som planeras lindrar visserligen sannolikt effekterna, men planförslaget bedöms ändå medföra stora negativa konsekvenser för kulturmiljön. Bedömningen är densamma som för landskapsbilden i stort eftersom de kulturhistoriska värdena huvudsakligen är knutna till landskapsbilden. Det är i nuläget oklart om det uppstår några konsekvenser för eventuella fornlämningar eftersom förekomsten av sådana ska undersökas i den fortsatta processen, innan exploatering. Unr sida 29(78)

31 Naturmiljö För miljöaspekten naturmiljö bygger bedömningen av effekter och konsekvenser på de olika miljöernas värde, betydelse och särart, samt eventuellt lagstadgat skydd. Nulägesbeskrivning landmiljöer De landbaserade naturmiljöerna inom det tidigare flygfältsområdet utgörs huvudsakligen av öppna gräsytor som slås (se figur 4.1:5). I de sydvästra delarna av planområdet finns en större skogsdunge som är resterna av den park som omgav Kellie House. Här växer bland annat körsbär, plommon, ek, alm, lind, ask och asp. Almarna är drabbade av almsjuka och det finns många döda träd. Det finns även ytterligare några mindre trädbestånd spridda inom planområdet. I arbetet med FÖP Barkåkra har det gjorts en översiktlig inventering av flora och fauna i området. Undersökningen fokuserade på fridlysta, rödlistade eller i övrigt ovanliga och intressanta växter och djur. Inom det föreslagna planområdet finns två lokaler där det i den nämnda inventeringen identifierades potential för sådana arter samt som för övrigt bedömdes vara intressanta ur naturmiljösynpunkt, dels gräsmarkerna och s vid Kellie House (nr 32) och dels området invid Kägleån nedströms kulverten (nr 33). Nordost om planområdet finns ytterligare ett av de utpekade områdena, som utgörs av ett biflöde till Kägleån med omgivning (nr 34). I rapporteringen av inventeringen beskrivs de tre lokalerna på följande sätt: 32. Gräsmark kring de gamla flygbanorna. Ser ut att delvis ha blivit slaget årligen. På en del ytor har små buskar etablerats, vilket tyder på att det inte slagits på några år. Här finns också större sälgbuskar, partier med vresros samt träddungar. Fuktiga partier med veketåg och vass, främst i anslutning till Kägleån som här delvis går i kulvert. Getingspindlar, både hanar och honor, syntes. Här finns även ett skogsområde med stora ekar, ask, björk, asp, lind, lönn, jolster, bok och hästkastanj. Döda almar och död ved som är viktigt för insekter. 33. Kägleån, efter kulverten. Några gamla pilar växer utmed ån. Omgivande gräsyta är slagen. Unr sida 30(78)

32 34. Bäck som här verkar meandra fritt. Här finns också en fuktig sänka i åkermarken, förmodligen en rest av ett tidigare bäckflöde, liksom en liten ravin med aldunge, gammalt slånsnår, björnloka och jättebalsamin. Skyddszonen utmed bäcken slås. Figur 4.1:4: Karta som visar läget på de lokaler med potential för fridlysta, rödlistade eller i övrigt ovanliga eller intressanta växter och djur som identifierats i arbetet med FÖP Barkåkra. Ur Projekt Barkåkra Utredning kring flora och fauna (2008) Eco-e Miljökonsult I rapporten konstateras att de miljöer som tillmäts naturvärden är överlag små och att de ligger insprängda i åkermarken mellan bebyggda områden. Det största sammanhängande värdeområdet som identifierades i undersökningen ligger inom Tvärbaneområdet. Det är mosaiken med öppen ängsmark, skogsdungar, fuktiga partier och rinnande vatten i området som ger denna bedömning. Naturvärdena inom Tvärbaneområdet får därmed anses vara betydelsefulla sett ur ett lokalt perspektiv. Unr sida 31(78)

33 Figur 4.1:5: Gräsytor inom planområdet som slås. Foto Ängelholms kommun Nulägesbeskrivning vattenmiljöer Kägleån löper genom planområdet, men är delvis kulverterad på denna sträcka. Ån rinner in i området sydost om Ängeltofta gods. Fåran är kulverterad under de gamla rullbanorna men öppen vid passagen genom skogsdungen vid tidigare Kellie House. Ån rinner öppen längs med planområdets sydöstra gräns. Ungefär 500 m efter att ån lämnar planområdets gräns rinner den samman med en mindre bäck och ytterligare ca 2 km längre nedströms mynnar Kägleån i Rössjöholmsån som i sin tur rinner samman med Rönne å strax före utloppet i Skälderviken. Både Kägleån och Rössjöholmsån avvattnar delar av Hallandsåsens sydsluttning. Rössjöholmsån, från Rössjön ner till sammanflödet med Rönneå, pekas ut som ett värdefullt naturområde i Ängelholms kommuns naturvårdsprogram. I både Kägleån och Rössjöholmsån finns lek- och uppväxtområde för lax och havsöring. Andra arter som finns i de båda vattendragen är ål, som är akut hotad enligt rödlistan för 2010, och sandkrypare, som inte är särskilt vanlig men ändå bedöms som livskraftig i de kända bestånden. Unr sida 32(78)